UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 2006

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 26 Våren 27 Studentstudievägledare apotekarprogrammet På uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 26 1 INLEDNING 1.1 Introduktion Syfte Inklusionskriterier Metod Bortfall 2 2 SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 Apoteksanställda i Sverige Apoteksanställda utomlands Industrianställda Forskarstuderande Sammanfattning över arbetsuppgifter inom alla kategorier Roligt och tråkigt med apotekaryrket Vad man kan, och inte kan, som nyutexaminerad apotekare 3 ARBETSVILLKOR 3.1 Anställningsform Lön 12 4 VÄGEN TILL ARBETE 4.1 Hur man hittade sitt arbete När man sökte arbete Antalet sökta arbeten Anställningsintervjun När man fick sitt första arbete Antalet anställningar inom branschen Vad som krävs för att börja arbeta på apotek utomlands 16 5 APOTEKARUTBILDNINGEN 5.1 Förberedd för yrket som nyutexaminerad Åsikter om apotekarprogrammet Tillfredsställelse med utbildningsvalet 18 6 JÄMFÖRELSE MED UPPFÖLJNINGEN AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GU Sysselsättning Hur man hittade sitt första arbete Lön Åsikter om apotekarprogrammet Tillfredsställelse med utbildningsvalet 22 7 DISKUSSION 23 8 ACKNOWLEDGEMENT 23 9 BILAGOR Bilaga 1: Brev till intervjupersoner 24 Bilaga 2: Intervjuguide 25 1

3 1. INLEDNING 1.1 Introduktion Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet (GU) beslutade 667, att studentstudievägledarna 1 för apotekarprogrammet skulle genomföra en uppföljning av de apotekare som utexaminerats från universitet Syfte Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket innefattar såväl möjligheten till arbete som vilka typer av yrkesroller en apotekare kan ha. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Därför gör vi nu, för andra året i rad, en uppföljning av apotekare utexaminerade från GU. 1.3 Inklusionskriterier För att medverka i studien krävdes att man varit registrerad på kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar vid GU under vårterminen 26 och ansökt om apotekarexamen från GU mellan 663 och 693. Dessa kriterier uppfyllde 45 personer. 1.4 Metod Uppföljningen genomfördes med telefonintervjuer mellan 736 och 7412, enligt intervjuguiden i bilaga 2. Denna har utarbetats tillsammans med Gudrun Balke, utvärderingsansvarig vid GU. Några veckor före intervjuerna skickades ett brev och/eller ut till de 45 apotekarna med information om, och syftet med, undersökningen. Här utlovades också de medverkande att få en biobiljett efter avslutad intervju. De 45 intervjupersonerna hade innan intervjuerna tilldelats en kod, som sedan användes under hela arbetets gång. Kodningen gjordes för att underlätta arbetet, men också för att vi skulle vara så objektiva som möjligt vid analysen av resultaten. Resultaten av intervjuerna fördes in i ett samlat dokument, oftast direkt efter intervjun eller dagen efter, varifrån en utskrift gjordes när alla intervjuer var avslutade skickades ett ut till de sex läkemedelskonsulenterna för att be dem förtydliga deras lön. Detta eftersom några av dem inte hade uppgett sin grundlön under intervjun. Problemen med detta finns att läsa under avsnittet "Lön" s. 12. Analys och presentation av varje fråga diskuterades oss emellan, innan en uppdelning av vem som skulle göra den grundläggande analysen av varje fråga gjordes. Den slutliga analysen gjorde vi tillsammans för att undvika variationer mellan de olika frågorna. 759 skickades de utlovade biobiljetterna ut till dem som medverkat i undersökningen. 1.5 Bortfall Av de 45 personer som uppfyllde inklusionskriterierna intervjuades 43. En av de två som inte deltog avböjde att medverka. Den personen arbetar inom Apoteket AB. Den andra personen fick vi aldrig kontakt med, trots upprepade försök. 1 Studenter på apotekarprogrammets senare del, som är anställda 2 timmar/vecka på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 2

4 2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Av de 43 personerna arbetar 2 inom Apoteket AB, vilket visas i figur 1. Av de återstående arbetar sju på apotek utomlands, 12 inom läkemedelsindustrin, tre är forskarstuderande och en är arbetssökande. Denna person har haft ett vikariat inom Apoteket AB som receptarie i 4 månader och kommer därför redovisas i resultaten av vissa frågor Sysselsättning 2 Apoteket AB Apotek utomlands Läkemedelsindustrin Forskning Arbetssökande Figur 1: Alla som deltog i undersökningen svarade på frågan om vad de har för sysselsättning. (n=43) 2.1 Apoteksanställda i Sverige Av de 2 apotekare som arbetar inom Apoteket AB är fem anställda som receptarier. Två av dem jobbar på sjukhusapotek, de andra tre på expeditionsapotek. De två som är anställda som receptarier på sjukhusapotek arbetar huvudsakligen med att ta emot rekvisitioner från olika avdelningar och leverera läkemedel till sjukhuset. Samtliga tre receptarieanställda på expeditionsapotek, arbetar 15 Anställda inom Apoteket AB Figur 2: De apotekare som är anställda inom Apoteket AB svarade på frågan om de är anställda som receptarie eller apotekare. (n=2) med rådgivning, både inom egenvård och receptbelagda läkemedel, samt med expediering av läkemedel. En person arbetar med doskunder 2. Ingen av de receptarieanställda apotekarna har uppgett att undervisning eller ledarskap ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter. 5 Receptarie Apotekare 2 Kunder hos Apoteket AB som får sina läkemedel förpackade i dospåsar. 3

5 Antal personer Arbetsuppgifter för anställda inom Apoteket AB Forskning och utveckling Information och rådgivning Experimentellt arbete Antibiotikaspädningar Expediering av läkemedel Undervisning Kliniska prövningar Ledarskap Marknadsföring Produktion Regulatory Affairs Administration Figur 3: De 2 personer som är anställda inom Apoteket AB och den person som vid intervjutillfället var arbetssökande har svarat på frågan om vilka arbetsuppgifter som de utför minst en gång i veckan. (n=21) Av de 15 personerna som är anställda som apotekare har två anställningar på sjukhusapotek och 13 på expeditionsapotek. En av de två sjukhusapoteksanställda apotekarna arbetar enbart på en vårdavdelning. Den andra arbetar med utbildning av både kollegor och externa grupper, författande av informationsblad till sjukhuset samt med leverans av läkemedel till sjukhuset. Periodvis tjänstgör den även på Läkemedelsinformationscentralen. Av de 13 apotekaranställda på expeditionsapotek svarade 12, på frågan om man översiktligt kunde beskriva sina arbetsuppgifter och ansvarsområden, att de arbetar med annat än receptexpediering. Tio svarade i denna fritt berättande fråga att de arbetar med kompetensutveckling och information för kollegor. En person är även handledare för en apotekarstudent på termin och håller i kurser för apotekstekniker. Två personer ansvarar för apotekets tjänster mot kunder och ett antal svarade att de arbetar med bokade rådgivningar gentemot kunder. Arbete med licenser och läkemedelsrelaterade problem (LRP) uppgavs också som arbetsuppgifter. En av de 13 apotekare som arbetar på expeditionsapotek är Kvalitets- och Säkerhetsansvarig (KS) farmacevt på sitt apotek, och en annan uppgav att den avlastar KS-farmacevten i dennes arbete. 2.2 Apoteksanställda utomlands Av de sju apotekare som arbetar på apotek utanför Sverige, har fyra anställningar i Norge och tre i England. Alla tre i England uppgav att de är ensamma farmacevter på sina arbetsplatser. Två av dem berättade att de är ansvariga för allt; från alla läkemedel som lämnas ut till personalansvar. Två uppgav också att de är 3 Anställda på apotek utomlands Apotek Norge Apotek England 4 Figur 4: Fördelningen över var de apotekare som arbetar utomlands har sin anställning. (n=7) 4

6 ansvariga för utlämning av metadon till missbrukare. En av apotekarna berättade om det obefintliga plockkontrollstödet: Här finns ingen plockkontroll via datorn, så jag är min egen kontroll. De andra anställda är mina händer. En apotekare har gått utbildning för att få förskriva dagen efter-piller till personer över 16 år. Denna person skulle vid intervjutillfället snart Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 26 Antal personer Information/ rådgivning Forskning och utveckling Arbetsuppgifter för anställda på apotek utomlands Experimentellt arbete Antibiotikaspädningar Expediering av läkemedel Undervisning Kliniska prövningar Figur 5: De som arbetar på apotek utomlands har svarat på frågan om vilka arbetsuppgifter som de utför minst en gång i veckan. (n=7) komplettera med ytterligare en utbildning för rätten att få förskriva dagen efterpiller till personer under 16 år. Samma person uppgav också att den skulle få gå en extrakurs för att kunna börja förskriva bantningspreparatet Xenical. Av de fyra apotekare som arbetar i Norge uppgav tre att de håller i utbildningar av, och information till, kollegor. En av dem berättade också att den ansvarar för utbildningar till personalen inom hemsjukvården. En annan berättade om det laborativa arbetet som den utför, till exempel att tillsätta vitaminer och mineraler till infusionsvätskor. Alla fyra arbetar med farmacevtisk kontroll vid läkemedelsexpediering och en angav också att den delvis har ekonomiskt arbete. Sex av de sju apotekare som åkt utomlands för att arbeta menade att det var den dåliga arbetsmarknaden i Sverige som gjorde att de valt att arbeta utomlands. Tre av dessa sex berättade också att de inte ville bli anställda som receptarier i Sverige efter att ha läst till apotekare. Fyra av dessa sex personer uppgav även lönen som skäl till flytten utomlands. Den sjunde personen ville göra något kul innan den fastnade i Sverige. Ledarskap Marknadsföring Produktion Regulatory Affairs Administration Fem av de 43 intervjuade apotekarna uppgav att de har egna barn. En av dem som har barn arbetar i Norge, de övriga fyra i Sverige. Tjugo av de 36 apotekarna som har anställning i Sverige angav i intervjun att de har en partner. 5

7 2.3 Industrianställda Antal personer Information och rådgivning Arbetsuppgifter för anställda inom läkemedelsindustrin Antibiotikaspädningar Forskning och utveckling Experimentellt arbete Expediering av läkemedel Undervisning Kliniska prövningar Ledarskap Marknadsföring Produktion Regulatory Affairs Administration Figur 6: De som är anställda inom läkemedelsindustrin har svarat på frågan om vilka arbetsuppgifter som de utför varje vecka. (n=12) Hälften av de 12 apotekare som arbetar inom läkemedelsindustrin är anställda som läkemedelskonsulenter. Alla dessa uppgav att de besöker läkare för marknadsföring och utbildning om det eller de preparat som de är ansvariga för. En av läkemedelskonsulenterna sammanfattade det med att i slutändan ska det ändå leda till att de väljer att förskriva mitt preparat framför något annat inom samma terapigrupp. Några berättade också att de även medverkar vid kongresser och ordnar möten. En apotekare uppgav att det är ett mycket fritt arbete och att den blir kontrollerad två gånger per halvår. Av de resterande sex apotekarna som är anställda inom läkemedelsindustrin arbetar två inom Regulatory Affairs. Arbetsuppgifterna gäller bland annat uppdatering av FASS-texter, kontakter med myndigheter, både inom Sverige och utomlands, och ansvar för kemi- och farmacidokumentationen i den registrerande filen som ska skickas till Läkemedelsverket eller motsvarande. En av dessa sammanfattar sina arbetsuppgifter med att säga: Jag driver regulatoriska frågor i utvecklingsprojekt. De resterande fyra apotekarna har tjänster som studiekoordinator, farmakokinetiker, produktutvecklare respektive arbetar med biverkningar. Den som är studiekoordinator ansvarar för två studier och ser till att läkemedlen packas rätt enligt Good Manufacturing Practise (GMP) och att de skickas till rätt person i rätt tid. Den som är anställd som farmakokinetiker är ansvarig för farmakokinetiken i olika projekt, planerar prekliniska farmakokinetiska studier, analyserar data i programvaran WinNonlin 3 och skriver rapporter på resultaten. Apotekaren som är anställd som produktutvecklare planerar, utför och sammanställer djurstudier, där en ny formulering av en gammal substans testas. Personen som arbetar med biverkningar ansvarar för att de biverkningar som uppkommit på grund av användandet av företagets produkter rapporteras till moderbolaget och Läkemedelsverket. I arbetet ingår kontakt med läkare och kunder som har problem. 3 Ett dataprogram som används för att analysera och modellera farmakokinetiska och farmakodynamiska data. 6

8 2.4 Forskarstuderande Två av de tre som är forskarstuderande bedriver sin forskning inom immunologi vid ett universitet. Den tredje är anställd vid ett forskningsoch utvecklingscentrum inom landstinget. Ingen av de tre uppgav att det ingår undervisning i de arbetsuppgifter som de utför varje vecka. Två av dem tycker att deras examensarbete haft inverkan på deras nuvarande sysselsättning, eftersom det var då de blev intresserade av forskningen. På frågan Antal personer Information och rådgivning Arbetsuppgifter för forskarstuderande Antibiotikaspädningar Forskning och utveckling Experimentellt arbete Expediering av läkemedel Undervisning Kliniska prövningar Figur 7: De forskarstuderande har svarat på frågan om vilka arbetsuppgifter de utför minst en gång i veckan. (n=3) om hur det kommer sig att man valt att doktorera svarade den tredje doktoranden att det var en personlig utmaning och ett naturligt steg i karriären. Denna person visste att den skulle få jobbet, så anställningsintervjun var egentligen mer till för att träffas. De två andra forskarstudenterna var aldrig på någon anställningsintervju. Ledarskap Marknadsföring Produktion Regulatory Affairs Administration 2.5 Sammanfattning över arbetsuppgifter inom alla kategorier Som kan ses i figur 8, arbetar över hälften av de intervjuade, oavsett arbetsplats, med information och rådgivning, antibiotikaspädningar, expediering av läkemedel och administrativt arbete varje vecka. Figur 8: De 42 apotekare som har ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande, och den person som har haft ett vikariat inom Apoteket AB, har svarat på frågan om vilka arbetsuppgifter de utför minst en gång i veckan. Figuren är en sammanställning över alla svar. (n=43) Antal personer Forskning och utveckling Information och rådgivning Arbetsuppgifter för anställda inom alla kategorier Experimentellt arbete Antibiotikaspädningar Expediering av läkemedel Undervisning Kliniska prövningar Ledarskap Marknadsföring Produktion Regulatory Affairs Administration 7

9 2.6 Roligt och tråkigt med apotekaryrket Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet Roligast med apotekaryrket Att utvecklas 5 9 Utbilda och informera Kundkontakt Kontakt med vården Varierande arbetsuppgifter Ansvar och självständighet 9 Övrigt Svaren på frågorna om vad som är roligast respektive tråkigast med arbetet ställdes utan förutbestämda svarskategorier. Många svar berörde liknande områden, dock inte alla. Dessa har inkluderats under kategorin "övrigt". Figur 9: Alla apotekare som intervjuades svarade på frågan om vad som är roligast med deras jobb. Även den person som vid intervjutillfället var arbetssökande är representerad. (n=43) Att utvecklas På frågan om vad som är roligast med arbetet uppgav nio personer saker som går in under denna kategori, vilket ses i figur 9. En apotekare svarade: Jag trivs med det jag gör och utvecklas hela tiden. Fem av de nio personerna i denna kategori är anställda inom Apoteket AB, tre arbetar inom läkemedelsindustrin och en är forskarstuderande. Utbilda och informera Nio apotekare angav att det roligaste är arbetsuppgifter som innefattas i denna kategori. En svarade att hålla i internutbildningar. Sex av dem arbetar inom Apoteket AB och tre arbetar inom läkemedelsindustrin. Kundkontakt Tio personer berättade att kundkontakten är det roligaste med deras jobb. En apotekare uttryckte sig enligt följande: Det är utmanande med kundkontakt. Sju av dessa tio apotekare har Apoteket AB som arbetsgivare, två arbetar på apotek i England och en på apotek i Norge. Kontakt med vården Två tycker att deras kontakt med sjukvården är det roligaste med deras arbete. En av dem svarade följande: Att interagera med vården. Dessa två personer jobbar på apotek; en i Norge och en i Sverige. Varierande arbetsuppgifter Tre personer uppgav att det roligaste är variationen i arbetet. Samtliga apotekare som svarade detta är anställda inom läkemedelsindustrin. Ansvar och självständighet Fem apotekare berättade att möjligheten att ta ansvar och arbeta självständigt är det roligaste med deras arbete. En svarade: Självständigt, få lov att ta ansvar. Två av dessa fem arbetar i Norge, en är anställd inom läkemedelsindustrin, en forskar och en arbetar inom Apoteket AB. 8

10 Övrigt Fem personer gav andra svar som inte kan inkluderas i någon av kategorierna ovan, när frågan ställdes. En apotekare sade: Att få visa hur mycket man kan och använda allt man har lärt sig. Andra svar var: Arbetskamraterna, att forska, kontakt med många olika avdelningar och helheten. Två av dem arbetar inom läkemedelsindustrin, en forskar, en är anställd inom Apoteket AB och en arbetar på ett apotek i England. Tråkigast med apotekaryrket Receptexpediering och antibiotikaspädningar Upprepningar och rutiner 7 6 Stress och press Sociala faktorer Administration och annat icke farmacevtiskt arbete Outnyttjad kunskap Lönen Övrigt Figur : Alla apotekare som intervjuades svarade på frågan om vad som är tråkigast i deras arbete. Även den som vid intervjutillfället var arbetssökande är representerad. (n=43) Receptexpediering och antibiotikaspädningar på apotek Sex apotekare uppgav saker som passar in under denna kategori på frågan om vad som är tråkigast i arbetet. Fyra arbetar inom Apoteket AB, en på apotek i England och en på apotek i Norge. Upprepningar och rutiner Sex personer tycker att arbetsuppgifter som kan innefattas i denna kategori är tråkigast. En av dem arbetar på apotek i Norge, en forskar, tre arbetar inom Apoteket AB och en inom läkemedelsindustrin. Stress och press Åtta apotekare tycker att omständigheter som passar in under denna kategori är tråkigast i arbetet. En svarade: Jobba när det är långa köer och känna den pressen. Sex av dem är anställda inom Apoteket AB, en arbetar på apotek i England och en forskar. Sociala faktorer Åtta tycker att faktorer som faller in under denna kategori är tråkigast i arbetet. En svarade: Att inte ha ett kontor, en arbetsplats. Tre av dem jobbar inom Apoteket AB, fyra är inom läkemedelsindustrin och en forskar. Administration och annat icke farmacevtiskt arbete Tre personer tycker att administrativt arbete, eller arbete som inte direkt är kopplat till yrket, är tråkigast. Två av dem arbetar inom läkemedelsindustrin och en är på apotek i Norge. 9

11 Outnyttjad kunskap Tre personer tycker att outnyttjad kunskap är det tråkigaste i arbetet. En svarade: Läkare som över huvud taget inte vill ha min information. Två av dem arbetar inom läkemedelsindustrin och en inom Apoteket AB. Lönen Två apotekare angav lönen som svar på frågan om vad som är tråkigast i arbetet. Båda är anställda inom Apoteket AB. Övrigt Sju apotekares svar på frågan om vad som är tråkigast i arbetet passar inte in under någon av kategorierna ovan. Faktorer som stillasittande, att inte kunna fördjupa sig mer och pendlandet nämndes. Av dessa sju arbetar tre inom läkemedelsindustrin, en på apotek i Norge, två inom Apoteket AB och en på apotek i England. 2.7 Vad man kan, och inte kan, som nyutexaminerad apotekare Under intervjun skulle apotekarna redogöra för två olika situationer i deras dagliga arbete: en som de upplevt att de behärskat mycket bra och haft tillräcklig kunskap för att lösa samt en då de känt sig osäkra och haft otillräcklig kunskap. Svaren varierade mycket så nedan redovisas därför de trender som kan ses. Apoteksanställda i Sverige Hälften av de 2 apotekare som är anställda inom Apoteket AB uppgav att de behärskar situationer då de får frågor av olika slag. Det kan vara frågor från såväl kunder som kollegor och läkare. Tre av de 2 apotekarna uppgav att de känner sig säkra när de håller i utbildningar och två svarade receptexpediering. Två kunde inte komma på något svar på denna fråga. Fyra uppgav att arbetsuppgifter som inte ingår i det farmacevtiska arbetet, som till exempel rutiner inom företaget, gör att de känner sig osäkra. Tio personer uppgav specifika farmacevtiska frågor som till exempel interaktioner och antibiotika till barn. Två kunde inte uppge en situation då de känt sig osäkra och haft otillräcklig kunskap. Apoteksanställda utomlands Tre av apotekarna utomlands uppgav att frågor från och samtal med kunder är situationer som de behärskar mycket bra. Två av apotekarna i England nämnde situationer som handlar om interaktioner av läkemedel. En av dessa hänvisade till den kontinuerliga utbildningen som apotekare i England får. Två av apotekarna tycker att de inte fullt ut behärskar språket. En menade att frågor som innefattas i farmakoterapin och en annan att interaktioner mellan olika läkemedel är något de inte har tillräcklig kunskap om. Anställda inom läkemedelsindustrin Fem personer som är anställda inom läkemedelsindustrin svarade att de behärskar situationer som rör frågor utanför det område de egentligen arbetar med. Tre andra nämnde situationer då de ska samla information eller ta till sig fakta från vetenskapliga artiklar, som något de har tillräcklig kunskap om för att lösa. En svarade inte på denna fråga.

12 Svaren på frågan om man kan redogöra för en situation då man känt sig osäker och haft otillräcklig kunskap varierade mycket bland apotekarna inom läkemedelsindustrin. Någon nämnde svårigheter med att fatta snabba beslut, en annan svarade saker som ingår i försäljning. Tekniska detaljer och samtalsmetodik var också saker som berättades. Två personer svarade inte. Forskarstuderande Att söka information, respektive granska vetenskapliga artiklar, tycker två av forskarstudenterna att de behärskar mycket bra. Två av apotekarna som forskar angav att brist på erfarenhet gör att de känner sig osäkra i vissa situationer. 3. ARBETSVILLKOR 3.1 Anställningsform Tjugonio av de 42 personer som hade ett jobb som krävde apotekarexamen eller motsvarande vid intervjutillfället angav att de har tillsvidareanställning. Tio har ett vikariat, en går på stipendium, en är projektanställd och en är anställd via bemanningsföretag. Den som vid intervjutillfället var arbetssökande har tidigare haft ett vikariat på 4 månader men den ingår inte i figuren. Antal personer Tillsvidare Anställningsform Figur 11: De personer som vid intervjutillfället hade ett jobb som krävde apotekarexamen eller motsvarande har svarat på frågan om vilken anställningsform de har. (n=42) Alla de apotekare som är anställda utomlands har tillsvidareanställning. Tretton av de 2 apotekare som är anställda inom Apoteket AB, och åtta personer av de 12 inom läkemedelsindustrin, innefattas också i denna kategori. Av de tio som har ett vikariat, är sju anställda inom Apoteket AB. Fyra av dem är anställda som receptarier. Resterande i denna kategori arbetar inom läkemedelsindustrin. Den som är anställd via bemanningsföretag arbetar inom läkemedelsindustrin. Alla apotekarna uppgav att de arbetar heltid. Även den som går på stipendium angav det, trots att det inte är reglerat hur många timmar personen ska vara på den institution där den forskar. Vikariat Stipendium Projektanställning Bemanningsföretag 11

13 3.2 Lön 16 Löner vid intervjutillfället Alla löner i figur 12 är omräknade till SEK och anges som månadslöner. 12 Av de 29 personer som bara har haft en anställning från 8 examen fram till 6 intervjutillfället, har 21 inte 4 fått någon löneökning under 2 denna period. Två av de åtta som har fått en löneökning är i England. De hade i början av sin anställning en tre månaders praktikperiod Lön i SEK som avslutades med ett prov. Under denna tid hade Figur 12: 41 av de 43 apotekare som deltog i studien har inkluderats i de en lön som var ungefär redovisningen av frågan om vad de hade för lön vid intervjutillfället. De hälften av den lön de hade två apotekare som inte redovisas i denna figur var vid intervjutillfället vid intervjutillfället. arbetssökande respektive erhåller stipendium som inkomstkälla. Lönerna i Löneökningen för de andra figuren är avrundade till närmsta -tal. (n=41) sex apotekarna har varit mellan 1 2 och 3 5 SEK i månaden. Fyra av dessa arbetar inom Apoteket AB och två inom läkemedelsindustrin. Antal personer Av de 13 som har haft två eller tre anställningar mellan examen och intervjutillfället, hade två personer samma lön vid intervjutillfället som ingångslönen på det första arbetet. Tre personer hade mindre betalt vid intervjutillfället än ingångslönen som de hade vid deras första anställning. Två av dem arbetade i Norge innan de började på sina nuvarande arbeten och den tredje var först anställd som apotekare, senare som receptarie, inom Apoteket AB. Åtta apotekare hade mer betalt vid intervjutillfället än ingångslönen på deras första arbete. Alla som har, eller har haft, en anställning på minst en månad inom Apoteket AB har en ingångslön mellan 18 7 och 26 SEK. Detta inkluderar både anställningar som receptarie och apotekare. De fem som vid intervjutillfället var anställda som receptarier hade då en lön på SEK. De 15 personer som vid intervjutillfället var anställda som apotekare hade vid intervjutillfället en lön på SEK. Tretton av dessa 15 personer har löner i intervallet SEK. De tre doktoranderna har haft samma sysselsättning sedan examen och samma lön under hela perioden. De två doktorander som uppgav att de har en projektanställning respektive tillsvidareanställning har båda en lön på över 22 SEK. Den forskarstudent som vid intervjutillfället hade stipendium som försörjning redovisas inte i figur 12. Detta eftersom ett stipendium är skattefritt och inte inkluderar semesterersättning eller är pensionsgrundande. De 12 apotekare som vid intervjutillfället var anställda vid ett läkemedelsföretag har en lön mellan 23 och 31 5 SEK. Sex arbetar som läkemedelskonsulenter, vilket innebär att man ofta har en grundlön och utöver den kan få traktamente vid resor, förutom andra tillägg > 36 12

14 som till exempel för att ha kontor hemma. Detta gör att läkemedelskonsulenternas lön är svårare att redovisa än de övrigas som deltog i undersökningen. Tre av sex läkemedelskonsulenter har en grundlön på SEK. De övriga tre bekräftade aldrig att de hade uppgivit sin grundlön vid intervjun. Dessa tre löner redovisas alltså eventuellt inklusive tillägg. De sex apotekare inom läkemedelsindustrin som inte är anställda som läkemedelskonsulenter har en lön på SEK. Medianlönen bland de apotekare som tog examen från GU 26 och arbetar i Sverige är 22 5 SEK. De fyra som arbetar på apotek i Norge hade vid intervjutillfället löner mellan 33 och 34 5 SEK. Ingen av dem har fått någon löneförhöjning. De norska lönerna är omräknade enligt kursen 1,15 SEK = 1 NOK. De tre som jobbar på apotek i England hade vid intervjutillfället löner mellan 36 8 och 4 3 SEK. Ingen av dem har fått någon löneökning. De engelska lönerna är omräknade enligt kursen 13,8 SEK = SEK var den högsta lönen som någon av apotekarna angav. Den apotekare som vid intervjutillfället hade lägst lön är anställd som receptarie och tjänar 18 9 SEK. 4. VÄGEN TILL ARBETE 4.1 Hur man hittade sitt arbete Antal personer Jobbannons Praktikplats Hur man hittade sitt första jobb Ex-jobb ALARM-dagen Kontakter Spontanansökan Företagets internnät Figur 13: Alla som har haft ett arbete inom branschen har svarat på frågan om hur de hittade sitt första jobb. (n=43) För 15 personer var praktikplatsen avgörande för hur man hittade sitt första arbete, vilket visas i figur 13. Nio personer hittade sitt första jobb genom kontakter, där en person angav apotekarprogrammets yrkescoach Hanna Gyllensten. Fem personer angav att det var på ALARM-dagen 4 som de hittade sitt första jobb. Två av dem arbetar i England och en i Norge. Dessa tre har stannat kvar på sitt första arbete. De två andra apotekarna som uppgav att ALARM-dagen var det som gjorde att de hittade sitt första jobb fick sin första anställning i Norge men hade vid intervjutillfället ett annat arbete i Sverige. De fem som hittade sitt första arbete genom företagets internnät hade alla sett det på Apoteket AB:s internnät ApoNet. Tre personer hittade sitt första arbete på ett annat sätt, vilket i figuren Övrigt 4 MFG:s arbetsmarknadsdag för studenter på apotekarprogrammet och biovetenskapligt läkemedelsprogram som arrangeras varje vår. Studenter på receptarieprogrammet och biomedicinsanalytiker programmet är även inbjudna. 13

15 redovisas som övrigt. Två av dessa tre fann sitt första arbete genom rekryteringsföretag och den tredje såg en annons på hemsidan för kursen Tillämpad apoteksfarmaci med författningar. Det första arbetet varade mellan två veckor och sex månader för dem som har haft mer än ett arbete. 4.2 När man sökte arbete Tolv personer sökte bara arbete före examen och kunde därmed börja direkt efter examen. Trettiotre av 41 studenter började söka arbete redan före examen. Resterande åtta sökte enbart arbete efter examen, vilket visas i figur 14. Antal personer Bara sökt jobb innan examen När man sökte arbete Sökt fler jobb innan examen än efter Sökt lika många jobb innan som efter examen Sökt fler jobb efter examen än innan Bara sökt jobb efter examen I resultatredovisningen av denna fråga är 41 av de 43 som intervjuades representerade. De två som inte presenteras i figuren har inte sökt arbete, vare sig före eller efter examen, eftersom de blev erbjudna arbeten. Dessa hittade sitt arbete genom examensarbetet respektive via kontakter. 4.3 Antalet sökta arbeten Antal personer Figur 14: Alla de som har sökt minst ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande är inkluderade i figuren. (n=41) Antal sökta arbeten st 1 st 2-12 st mer än 12 st Antal sökta jobb Figur 15: Alla som deltog i undersökningen har svarat på frågan om hur många arbeten de har sökt inom branschen totalt. (n=43) De två personer som inte sökte något arbete över huvud taget blev erbjudna det de hade vid intervjutillfället. Dessa apotekare har enbart haft ett arbete sedan examen. Det är även en av personerna som inkluderas i gruppen 2-12 sökta arbeten, som angav att den blev erbjuden arbetet som den hade vid intervjutillfället. Denna person har däremot sökt andra tjänster. Av de åtta apotekare som inkluderas i gruppen ett sökt arbete, har sju endast haft det de hade vid intervjutillfället. Den åttonde personen i denna kategori uppgav också att den bara har sökt ett arbete, men den har haft två 14

16 anställningar. Den första anställningen var ett sommarvikariat på det apotek där den gjorde sin praktik. Tretton av de 2 personer som ingår i kategorin 2-12 sökta arbeten har enbart haft ett arbete sedan examen. Sex i denna kategori har haft två olika anställningar efter examen. En apotekare av dessa 2 har haft tre arbeten sedan examen. Tretton personer har sökt fler än 12 arbeten. Sju av dem har endast haft ett arbete sedan examen. Fem personer har haft två anställningar och en har haft tre. De som har sökt flest arbeten har sökt Anställningsintervjun Trettiosju av 43 personer angav att ett eller flera av de sökta arbetena ledde till anställningsintervju. Trettiofem har varit på anställningsintervju. Två personer tackade nej till att gå på anställningsintervju, då de blev erbjudna ett annat arbete. Av de 35 som varit på anställningsintervju uppgav endast två att arbetsgivaren var intresserad av deras betyg. En annan person hade bifogat betygen i sin ansökan och visste därför inte om arbetsgivaren hade granskat dem. En person berättade följande: De var inte intresserade av mina betyg, de ville inte ens se min legitimation. Sexton personer angav att arbetsgivaren vid en eller flera intervjuer var intresserad av var, och om vad, man hade gjort sitt examensarbete. För fem hade examensarbetet en betydande roll för att de skulle få arbetet. Fler än hälften sade att arbetsgivaren, under anställningsintervjun, fokuserade mycket på personligheten. Arbetsgivaren var intresserad av personliga värderingar, hur man fungerar i grupp och i andra situationer. Man frågade även om social kompetens och stresshantering. Tolv personer har varit på intervjuer där arbetsgivaren var intresserad av tidigare arbeten och andra erfarenheter. 4.5 När man fick sitt första arbete Antal personer När man fick bekräftat att man fått det första arbetet Innan examen Inom 3 mån. efter examen 3-6 mån. efter examen >6 mån. efter examen Tid tills bekräftelse att man fått det första arbetet Figur 16: Alla de som har haft ett arbete som kräver apotekarexamen eller motsvarande har svarat på frågan om när de fick bekräftat att de fått sitt första arbete inom branschen. (n=43) Drygt hälften, 27 personer, angav att de före examen fick bekräftat att de hade fått sitt första arbete som krävde apotekarexamen eller motsvarande. Inom tre månader efter examen hade ytterligare 12 fått bekräftat att det fått ett arbete. För fyra personer tog det längre tid än tre månader innan de fått bekräftat att de fått ett arbete inom branschen. För en del var den första anställningen på apoteket där de hade gjort sin praktik. 15

17 4.6 Antalet anställningar inom branschen Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 26 Antal personer Hur många arbeten man har haft inklusive sin nuvarande anställning 1 st 2 st 3 st Antal arbeten Figur 17: Alla som deltog i undersökningen har svarat på frågan om hur många anställningar de har haft inom branschen. (n=43) Av de 29 personer som innefattas i kategorin att de enbart haft ett arbete som fordrade apotekarexamen eller motsvarande, har tre haft ett vikariat på mindre än en månad inom Apoteket AB innan de fick sitt nuvarande arbete. En av dem var anställd som apotekare, en som receptarie och den tredje uppgav inte vad den var anställd som. Av dem som har haft två arbeten som fordrade apotekarexamen eller motsvarande fram till intervjutillfället, angav tre att den ena anställningen var ett vikariat på en månad eller mer. Två av dessa var under vikariatet anställda som receptarier och en som apotekare. En av de två som har haft tre anställningar sedan examen uppgav att två av tjänsterna har varit vikariat. Apotekaren, som vid intervjutillfället var arbetssökande, ingår i redovisningen då den efter examen har haft ett arbete som fordrade apotekarexamen eller motsvarande. 4.7 Vad som krävs för att börja arbeta på apotek utomlands För alla de fyra apotekare som arbetar i Norge krävdes endast att de ansökte om norsk legitimation och fick den beviljad för att kunna börja arbeta. De tre personer som arbetar i England angav alla att de har fått avlägga ett engelskt språkprov. Två har också varit tvungna att klara ett prov om kliniska kunskaper. Väl i England var alla tre tvungna att genomgå en tre månaders praktikperiod. Två av dem fick under denna period hälften av den lön, som de sedan fick när de klarat det prov som praktikperioden avlutades med. En av apotekarna i England var tvungen att genomgå en hälsokontroll före anställningen. Även andra byråkratiska formaliteter krävdes. 16

18 5. APOTEKARUTBILDNINGEN 5.1 Förberedd för yrket som nyutexaminerad Om man kände att man hade tillräcklig kompetens för yrket som nyutexaminerad Figur 18: Alla apotekarna i undersökningen svarade på frågan om de kände att de hade tillräcklig kompetens för yrket och yrkesrollen som nyutexaminerad. (n=43) Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet Trettiotre personer kände att de hade tillräcklig kompetens för yrket som nyutexaminerade. Resterande tio tyckte inte att de hade tillräcklig kompetens för sin yrkesroll som nyutexaminerad. Av dem tyckte två att det var på grund av en dålig praktikplats som de inte kände att de hade tillräcklig kompetens. Fyra, som alla arbetar på apotek, sade att det beror på att apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet är för forskningsinriktat och inte anpassat för apoteksarbete. Två andra uppgav att det inte var brister i utbildningen som var grunden till att de inte hade tillräcklig kompetens, utan att det krävs arbetslivserfarenhet för att lära sig yrket. En annan person uttryckte följande om hur den kände sig som nyutexaminerad: Man kan inte så mycket mer än en receptarie som har jobbat några år, men man förväntas kunna massor. Den tionde personen som svarade nej uppgav aldrig något skäl. ja nej 5.2 Åsikter om apotekarprogrammet Synpunkterna på apotekarprogrammet är många, både positiva och negativa. Trots detta finns det några områden där många är överens. Flera framförde att det är en bra utbildning med bred teoretisk grund, som skapar möjlighet till arbete inom många olika områden. Det finns dock synpunkter om att utbildningen är för forskningsinriktad och inte anpassad för traditionellt apoteksarbete. Åtskilliga delar uppfattningen om att det är för få valbara kurser. Framför allt efterfrågas kurser inom klinisk farmaci, då man menar att förutsättningarna för att fortsätta utbilda sig och arbeta inom området är sämre för apotekare från Göteborgs universitet än från Uppsala universitet. Många saknar en kurs i farmakoterapi och flera vill ha läst mer farmakologi, speciellt under slutet av utbildningen. Ett par tycker även att laborationsgrupperna har varit stora under utbildningen. Flertalet av apotekarna saknar förankring till arbetslivet tidigt under utbildningen. Man vill ha yrkeskontakt redan under de första terminerna och på flera arbetsplatser. En hel del tycker att utbildningen är för läkarinriktad. Det är önskvärt med fler apotekare som föreläsare för att få yrkesstolthet, som en apotekare uttryckte det. Även material som är mer 17

19 anpassat för apotekaryrket efterfrågas. En apotekare sade: Det känns som läkarprogrammet i miniformat. En annan tycker att det bör sitta fler apotekare på beslutsfattande positioner och uttryckte sig enligt följande: Man utbildar nästan läkare. Några har även synpunkter på praktiken under termin. De tycker att på grund av stor arbetsbörda på apoteken ses man mer som arbetskraft än som lärling. Detta leder till att man får utföra för mycket expeditionsarbete och inte får kunskap om andra arbetsuppgifter. Samtliga 43 personer som intervjuades tycker att det organisatoriska under utbildningen har fungerat utan anmärkning. Fem anser att det förekom en hel del upprepningar av saker som man läst tidigare under utbildningen på grund av att kursledarna för respektive kurser inte alltid vet vad andra kurser innefattar. De flesta tycker att kvaliteten på kurslitteraturen var varierande, men överlag bra. En del anser att det rekommenderades mer kurslitteratur än vad som behövs. De flesta är rörande överens om att ämneskompetensen hos föreläsarna var genomgående hög under hela utbildningen. När det gäller den pedagogiska skickligheten så tycker de flesta att den var mycket varierande: Det fanns både bottennapp och eldsjälar. Fyra personer saknade ofta en farmacevtisk vinkling, flertalet föreläsare var läkare och förmedlade kunskap ur sitt perspektiv. 5.3 Tillfredsställelse med utbildningsvalet Om man skulle gjort samma utbildningsval idag 12% 19% Ja Vet ej Nej Trettio apotekare (69 %) skulle ha gjort samma utbildningsval idag, om de skulle söka nu. Fyra skulle ha valt Uppsala som utbildningsort före Göteborg. Figur 19: De 43 apotekare som deltog i undersökningen har svarat på frågan om de skulle ha gjort samma utbildningsval idag om de skulle söka nu. (n=43) Åtta personer (19 %) är tveksamma till om de skulle ha gjort samma utbildningsval idag, om de skulle välja nu. Fem av dem angav dålig arbetsmarknad som anledning. En av de fem uppgav att den skulle ha valt läkaryrket om den skulle välja igen, med tanke på att personen idag vet hur arbetsmarknaden för apotekare ser ut. Ytterligare två av de åtta skulle ha valt läkaryrket istället men det beror inte på den dåliga arbetsmarknaden för apotekare. En person skulle ha valt en helt annan utbildning. Fem (12 %) skulle i dag inte välja apotekarprogrammet. Två av dem skulle ha valt att utbilda sig till receptarier i stället. Båda var vid intervjutillfället anställda som receptarier. En av dem skulle ha valt att utbilda sig till veterinär i stället. De två andra apotekarna som svarade nej, hänvisar till den dåliga arbetsmarknaden. 69% 18

20 6. JÄMFÖRELSE MED UPPFÖLJNINGEN AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GU Sysselsättning 11% 14% Sysselsättning, apotekare utexaminerade 25 9% 3% Apoteket AB 32% Apotek utomlands 31% Läkemedelsindustrin Forskning Arbetssökande Studier Figur 2: 35 apotekare ingick i uppföljningen av de apotekare som utexaminerades från GU 25. (n=35) Som figur 2 visar var det bara 32 % av de 35 som intervjuades 25, som arbetade inom Apoteket AB. Av de apotekare som utexaminerades 26, är det hela 47 %, av de 43 intervjuade, som arbetar inom Apoteket AB. Av dem som utexaminerades år 25 var det 31 % som valde att arbeta utomlands. Motsvarande siffra bland dem som tog examen 26 är endast 16 %. Detta tyder eventuellt på att arbetsmarkanden för apotekare i Sverige har ljusnat, men det kan även bero på många andra faktorer som till exempel viljan att flytta på sig och intresset av att få en högre lön. Betydligt fler av de nyutexaminerade 26 än de nyutexaminerade 25 arbetar inom läkemedelsindustrin. Även detta kan tyda på att den svenska arbetsmarknaden för apotekare har fått ett uppsving. 28% 16% Sysselsättning, apotekare utexaminerade 26 7% 2% 47% Apoteket AB Apotek utomlands Läkemedelsindustrin Forskning Arbetssökande Tre forskarstuderande tog examen 26. Året innan valde fyra att bli doktorander. En av 43 personer, jämfört med tre av 35, var arbetssökande vid intervjutillfället i mars 27. Detta ser vi som mycket positivt. Figur 21: 43 apotekare, av dem som utexaminerades 26, svarade på frågan om vad de har för sysselsättning. (n=43) 19

21 6.2 Hur man hittade sitt första arbete Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 26 Hur man hittade sitt arbete, apotekare utexaminerade 25 Antal personer Jobbannons Praktikplats Ex-jobb ALARM-dagen Kontakter Spontanansökan Företagets internnät Figur 22: De 31 apotekare som vid intervjutillfället i mars 26 hade ett arbete inom branschen svarade på frågan om hur de hittade det. (n=31) I figur 22 visas resultatet av frågan om hur apotekarna som utexaminerades 25 hittade arbetet som de hade vid intervjutillfället i mars 26. I figur 23 visas resultatet av frågan om hur apotekarna som tog examen 26 hittade sitt första arbete. Detta stämmer alltså inte alltid överens med hur de hittade arbetet som de hade vid intervjutillfället i mars 27 och därför kan inte resultaten jämföras helt och hållet. Vi har ändå nedan gjort vissa jämförelser. Av dem som utexaminerades 25 var det många som hittade sitt arbete genom en platsannons. Endast två av de 43 apotekare som utexaminerades 26 hittade sitt första arbete på detta sätt. Däremot är det många av dem som tog examen 26 som hittade sitt första arbete genom praktikplatsen. Motsvarande siffra var endast två av 31 som tog examen år 25. Detta kan bero på att många av apotekarna som utexaminerades 26 och som fick sitt första arbete via praktikplatsen endast hade ett vikariat under sommaren. Mycket positivt är att fem apotekare som tog examen 26 fick sin första anställning genom ALARM-dagen mot endast en av de 31 som tog examen 25. Detta visar att det är värdefullt med en arbetsmarknadsdag. Antal personer Jobbannons Hur man hittade sitt första arbete, apotekare utexaminerade 26 Praktikplats Ex-jobb ALARM-dagen Kontakter Spontanansökan Företagets internnät Övrigt Figur 23: Alla apotekare som deltog i uppföljningen av dem som tog examen 26 svarade på frågan om hur de hittade sitt första arbete. (n=43) 2

22 6.3 Lön Jämförelse av löner % < > 28 Månadslön i SEK Utexaminerade 25 Utexaminerade 26 Figur 24: 31 av 35 intervjuade apotekare som tog examen 25 är inkluderade i figuren. Här ingår de fyra apotekare som doktorerade. 42 av 43 intervjuade apotekare som tog examen 26 är också inkluderade i figuren. Här ingår den doktorand som har stipendium som försörjning. Staplarna är angivna i procent. (n=73) Medianlönen bland de 2 apotekare som tog examen år 25 och arbetade i Sverige vid intervjutillfället var 21 5 SEK i månaden. Detta kan jämföras med medianlönen på 22 5 SEK i månaden bland de 35 apotekare som tog examen år 26 och som arbetade i Sverige vid intervjutillfället. Den högsta lönen bland dem som examinerades 25 var 41 SEK. Motsvarande siffra var året efter 4 3 SEK. Båda dessa löner tjänades av apotekare som vid intervjun hade anställning utomlands. Att det var en större andel av dem som tog examen 25 jämfört med 26, i kategorin > 28 SEK, kan förklaras av att fler av dem som tog examen 25 flyttade utomlands för att arbeta. I detta avsnitt är även den doktorand som har stipendium som inkomstkälla inkluderad. Detta eftersom alla doktoranderna som utexaminerades 25 var inkluderade i lönestatistiken. 6.4 Åsikter om apotekarprogrammet Åsikterna om apotekarprogrammet var i båda undersökningarna många och varierande. Det finns dock ett antal synpunkter som flera av de intervjuade framförde, oberoende av varandra vid både undersökningen år 26 och 27. De flesta tyckte att de kände sig väl förberedda för arbetslivet och att det var en hög kvalitet på föreläsarnas kompetens under hela utbildningen. Det fanns önskemål om att undervisningen skulle ha varit mer relaterad till det arbete en apotekare utför. Man ville även ha fler apotekare som föreläsare. Vid båda undersökningarna angav apotekarna att de önskat fler valbara poäng och ett större urval av valbara kurser, framför allt inom klinisk farmaci. Många efterfrågade praktik tidigare under utbildningen och mer anknytning till arbetslivet. Det fanns även ett par åsikter som skiljde sig åt mellan de olika årskullarna av apotekare. Den främsta var att många av dem som utexaminerades 25 angav att de känt sig som försökspersoner, då de var den första kullen apotekare vid Göteborgs universitet. Ingen av dem som tog examen året efter angav att de känt så, trots att utbildningen var tämligen ny även när de gick den. 21

23 6.5 Tillfredsställelse med utbildningsvalet Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet 26 Om man hade gjort samma utbildningsval igen. Apotekare utexaminerade % 9% Ja Vet ej Nej 8% Figur 25: De 35 apotekarna som deltog i uppföljningen som gjordes våren 26 har svarat på frågan om de skulle ha gjort samma utbildningsval igen. (n=35) Om man hade gjort samma utbildningsval igen. Apotekare utexaminerade % 19% Ja Vet ej Nej 69% Figur 26: De 43 apotekare som deltog i undersökningen som genomfördes våren 27 har svarat på frågan om de skulle ha gjort samma utbildningsval igen. (n=43) Av de apotekare som tog examen 26 uppgav 69 % att de skulle ha gjort samma utbildningsval om de skulle söka utbildning i dagsläget. Motsvarande siffra bland dem som tog examen 25 var 8 %. Av de apotekare som tog examen 26 är 19 % osäkra på om de skulle ha gjort samma utbildningsval och 12 % angav att de inte skulle ha gjort det om de skulle söka nu. Sexton av dessa 31 % angav dålig arbetsmarknad som orsak till svaret. Av de apotekare som tog examen 25 svarade 11 % vet ej och 9 % nej på frågan. Samtliga av dessa, totalt 2 %, angav den dåliga arbetsmarknaden som huvudskäl till att de inte hade gjort samma utbildningsval om de skulle söka nu. 22

24 7. DISKUSSION De som ansökt om examen senare än 693 anses inte ha haft samma chans att etablera sig på arbetsmarknaden som de som ansökt om examen under den angivna perioden, varför dessa personer exkluderades från studien. Vi har försökt göra de 43 intervjuerna på samma sätt, men då vi båda har intervjuat kan detta självklart ha påverkat resultaten. Vi anser dock att det inte hade gått att göra på något annat sätt, då det hade blivit alldeles för stor arbetsbelastning för en person. Apotekarnas nuvarande sysselsättning och situation i övrigt kan även tänkas vara en faktor som påverkat resultaten. Den bristfälliga informationen om läkemedelskonsulenternas löner kan ha påverkat resultaten då vi bara kunde verifiera tre av de sex personernas grundlöner. Alla de intervjuade har inte svarat på samtliga frågor, men detta har angetts i bildtexten under varje figur. Ett antal personer önskade en kurs i farmakoterapi och fler valbara kurser. Detta finns redan inlagt i den nya utbildningsplanen för apotekarprogrammet som startade höstterminen 26, vilket vi ser som mycket positivt. Ett studiebesök är även planerat på olika arbetsplatser för studenter på de första terminerna, vilket vi också ser som en förbättring av programmet. I intervjuguiden i bilaga 2 finns en fråga (7) som tar upp apotekarnas förväntningar på den nuvarande sysselsättningen. Då vi misstänker att många har feltolkat denna fråga, har vi valt att inte analysera och redovisa resultaten. Detta är dock olyckligt eftersom det hade varit intressant att kunna se hur nöjda de nyutexaminerade apotekarna är min sin sysselsättning. Denna fråga hade vi, innan intervjuerna genomfördes, tänkt analysera tillsammans med frågan som tar upp intervjupersonernas familjeförhållande. Vi ville se om det eventuellt fanns några apotekare som var missnöjda med sin sysselsättning och dessutom hade barn och familj, vilket i så fall kan tänkas göra det svårare för dem att söka arbete på en annan ort. Analysen har genomförts både enskilt och av oss tillsammans, vilket kan ha påverkat slutsatserna. Vi har dock försökt att vara så objektiva som möjligt under arbetets gång. 8. ACKNOWLEDGEMENT Vi vill tacka följande personer för hjälp under arbetets gång: Lennart Järnebrant för den professionella korrekturläsningen. Gudrun Balke för många goda råd under arbetet med intervjuguiden. Ann-Britt Fernhall för administrativ hjälp. 23