TREÅRSUPPFÖLJNING AV GÖTEBORGS UNIVERSITET 2008 APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN

Transkript

1 TREÅRSUPPFÖLJNING AV APOTEKARE UTEXAMINERADE FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET 28 HÖSTEN 211/VÅREN 212 CAMILLA BÖRSTELL OCH TOBIAS DAMGAARD STUDENTSTUDIEVÄGLEDARE FÖR APOTEKARPROGRAMMET PÅ UPPDRAG AV PROGRAMKOMMITTÉN FÖR FARMACI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet INLEDNING Introduktion Syfte Inklusionskriterier Metod Bortfall SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER Översikt Ansvarsområden Om man arbetat hela tiden efter examen ARBETSVILLKOR Anställningsform Lön KARRIÄR Yrkesmässigt avancemang Nöjd med nuvarande yrkesroll UTBILDNING Vilka kunskaper från utbildningen man har haft nytta av respektive saknat i sitt arbetsliv Hur utbildningen förberett inför arbetslivet JÄMFÖRELSER Jämförelse med 29- års uppföljning Jämförelse med förra årets treårsuppföljning DISKUSSION ACKNOWLEDGEMENTS BILAGOR

3 1. INLEDNING 1.1 INTRODUKTION På uppdrag av programkommittén för farmaci vid Göteborgs universitet (GU) utför studentstudievägledarna 1 för apotekarprogrammet en uppföljning av de apotekare som för tre år sedan utexaminerats från universitetet, i detta fall SYFTE Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring, vilket medför såväl möjligheten till yrkesmässigt avancemang som olika typer av yrkesroller. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som arbetar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kunna följa utvecklingen på arbetsmarknaden och ta reda på utexaminerade apotekares åsikter om programmet för att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningen. De senaste sex åren har det genomförts en uppföljning av apotekare ett drygt halvår efter examen, men ingen uppföljning av deras utveckling på arbetsmarknaden har genomförts. Därför görs nu, för andra året i rad, en uppföljning av apotekare som för tre år sedan utexaminerats från Göteborgs universitet. 1.3 INKLUSIONSKRITERIER För att medverka i studien krävdes att man tagit examen år 28 från apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet och medverkat i uppföljningen av utexaminerade apotekare som genomfördes våren personer uppfyllde dessa kriterier. 1.4 METOD I mitten av november 211 skickades ett e- mail till de 45 apotekarna med information om undersökningen (bilaga 1). Till dem som inte svarade skickades dessutom ett brev och ett sms som informerade om undersökningen. Den 3:e november skickades frågeformuläret (bilaga 2) ut i form av en web- enkät till dem som valt att delta. Enkäten var helt anonym för att göra analysen så objektiv som möjligt. Efter att genomförandet av analysen gemensamt diskuterats delades arbetet upp mellan studentstudievägledarna. Av enhetlighetsskäl gjordes den slutgiltiga analysen och sammanställningen av uppföljningen gemensamt. 1.5 BORTFALL 24 av de 45 som uppfyllde inklusionskriterierna valde att delta i undersökningen. Resterande 21 personer valde att inte delta eller var oanträffbara. 1 Studenter på apotekarprogrammets senare del som är anställda ett par timmar i veckan på Sahlgrenska Akademins utbildningsavdelning. 3

4 2. SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSUPPGIFTER 2.1 ÖVERSIKT Deltagarna fick uppge sin nuvarande sysselsättning (figur 1) och med egna ord beskriva sina arbetsuppgifter. Av de 24 som deltog i studien var tolv anställda inom apoteksväsendet (figur 2), varav fem personer var chefer. Bland de övriga apoteksanställda arbetade fyra på öppenvårdsapotek, varav en i Norge och tre på sjukhusapotek. Tre uppgav att de var anställda inom industrin, varav en arbetade i Norge. Fem forskade som doktorander i Sverige. Två jobbade som kliniska apotekare. En uppgav titeln Medical Science Liaison och kommer härmed inkluderas i gruppen Industrianställda. En arbetade med ett projekt för ett landsting i Sverige och kommer inkluderas i gruppen Kliniska apotekare. Nuvarande sysselsäaning 3 Apoteksanställd 5 Industrianställd 12 Doktorandtjänst 4 Klinisk apotekare Figur 1: Sysselsättning vid intervjutillfället. (n=24) Apoteksanställda 3 Apotekschef 5 Öppenvårdsapotek Sjukhusapotek 4 Figur 2: Översikt apoteksanställda (n=12) 2.2 ANSVARSOMRÅDEN APOTEKARE De fyra som arbetade på öppenvårdsapotek uppgav alla att de hade en roll som biträdande chef. Två var läkemedelsansvariga, en jobbade med logistiska frågor och en hade utbildningsansvar gentemot nyanställda. Bland de tre som jobbade på sjukhusapotek varierade arbetsuppgifterna. En jobbade med sortiment- och kvalitetsgranskning, en var bl.a. samordnare för rutiner kring projekt inom Västra Götaland och en iordningställde beredningar. Två ansåg sig ha eller kommer att ha kontakt med vården i läkemedelsrelaterade frågor. 4

5 2.2.3 APOTEKSCHEFER De flesta apotekschefer uppgav att de hade personalansvar, t.ex. schemaläggning och bemanning, samt ett ekonomiskt ansvar. Majoriteten arbetade i den dagliga verksamheten och några svarade att de hade läkemedelsansvar FORSKARE VID UNIVERITET De som var verksamma på universitetet angav att deras huvudsakliga sysselsättning var forskning. En forskade kliniskt med patientdatabaser som underlag, en hade speciella ansvarsområden inom sin grupp, en arbetade självständigt med grundforskning. Några arbetade utöver forskningen även med administrativa uppgifter samt undervisning INDUSTRIANSTÄLLDA Inom industrin fanns det två inriktningar bland de medverkande. En grupp jobbade nära produktionen med validering och optimering av industriella processer och studier. Den andra gruppen jobbade mer som samordnare inom företaget och agerade kontaktperson. De flesta jobbade med kvalitetsgranskning på olika nivåer och två personer behövde representera företaget utåt vid olika tillställningar. En jobbade även med att författa regulatoriska dokument. Alla jobbade med rutin- /strategiutveckling inom sina respektive områden KLINISKA APOTEKARE De som arbetade inom kliniken hade alla kontakt med vården och vårdnadshavare, men inom olika inriktningar. En jobbade inom äldreomsorg med utbildning och genomförande av läkemedelsgenomgångar. En annan var samordnare för en grupp kliniska apotekare som arbetade med läkemedelsfrågor samt utvecklade säkra rutiner. Den tredje utarbetade en analys inom läkemedelsrelaterade ämnen, som ska leda till kampanjer mot utskrivare och allmänheten. 2.3 OM MAN ARBETAT HELA TIDEN EFTER EXAMEN 16 personer svarade ja på frågan om de arbetat hela tiden efter examen medan åtta uppgav att de inte gjort det. De som svarade nej på frågan fick dessutom uppge varför de inte arbetat hela tiden efter examen. Hälften av dem svarade att det var på grund av arbetslöshet, två svarade föräldraledighet, en självvald ledighet och en uppgav att de var på grund av avbrott för studier. Om man arbetat hela Kden eler examen 8 16 Ja Nej Figur 3: Svarsfördelning på frågan om man har jobbat hela tiden efter examen. (n=24) 5

6 3. TRIVSEL MED SYSSELSÄTTNINGEN Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet 28 Deltagarna fick möjlighet att gradera trivseln (figur 4) med sin Angiven trivsel nuvarande sysselsättning på en skala från 1 till 4, där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. De som uppgav 1 ombads även uppge orsaken till den låga trivseln. Tio personer uppgav 4, elva uppgav 3, två uppgav 2 2 samt en person uppgav 1. Den som vantrivdes ansåg att arbetet var monotont och icke utvecklande jämfört med tidigare anställning. 88 Figur 4: Trivsel med nuvarande sysselsättning, angiven på en % angav antingen 3 eller 4 som fyrgradig skala, (n=24) svar. Av dem som uppgav lägre trivsel (dvs 1 eller 2 ) var två apoteksanställda och en klinisk apotekare. Antal personer 4. ARBETSVILLKOR 4.1 ANSTÄLLNINGSFORM 17 av 24 svarade att de hade en tillsvidareanställning, en hade ett 2 Anställningsform vikariat och sex hamnade under 15 kategorin övrigt. Bland de tillsvidareanställda var åtta 1 industrianställda, två kliniska apotekare och en doktorand. apoteksanställda, fyra apotekschefer, tre 5 Personen som hade ett vikariat var apotekschef. Under kategorin övrigt uppgav tre personer att de hade tidsbegränsad anställning, två svarade utbildningsbidrag (varav Figur 5: Fördelning av anställningsformer. (n=24) en dessutom hade institutionstjänst) och en hade dels stipendiat dels tidsbegränsad anställning. Personerna med utbildningsbidrag eller stipendiat var alla doktorander. Av dem som svarade tidsbegränsad anställning var en industrianställd, en klinisk apotekare och en doktorand. Antal personer 4.2 LÖN Lönerna varierade mellan 15 5 och 49 2 kronor. Medellönen låg på 32 5 kronor och medianlönen på 31 2 kronor. Om doktorandtjänsterna inte räknades med låg medellönen på 6

7 35 1 kronor och medianlönen på 32 kronor. Figur 6 visar månadslön för alla deltagarna medan doktorandlönerna har exkluderats i figur 7. Figur 6: Månadslön samtliga. (n=24) Figur 7: Månadslön exklusive doktorander. (n=19) Lön sorterat på anställning För att få en bättre överblick över de olika yrkeskategorierna sorterades lönerna även efter anställning. I tabell 1 är alla löner inräknade, även Tabell 1: Lönerna vid intervjutillfället kategoriserade med avseende på sysselsättning. Löneintervall, medel och median redovisas. (n=24) Sysselsättning Löneintervall Medellön Medianlön Apoteksanställd Industrianställd Klinisk apotekare Doktorand stipendier/utbildningsbidrag. Dessutom är medellön och medianlön för varje yrkesgrupp angivet. Lönerna är angivna i svenska kronor. Utländska löner är konverterade till svenska kronor enligt aktuell växelkurs 2. 2 Källa: ( ). 1 NOK = 1,1544 SEK 7

8 5. KARRIÄR 5.1 YRKESMÄSSIGT AVANCEMANG Deltagarna fick svara på frågan om de känt att de avancerat inom sitt yrke (figur 8). 21 personer svarade ja och tre svarade nej. Av dem som svarat nej var en person apoteksanställd, en industrianställd och en doktorand. De som svarade ja fick dessutom motivera på vilket sätt de avancerat inom sitt yrke. Avancerat inom yrket 3 Ja Nej Av de apoteksanställda svarade elva av tolv ja och tio av dem motiverade sitt svar. Alla tio uppgav att de fått fler ansvarsområden och/eller Figur 8: Hur många av deltagarna som anser att de avancerat i sin yrkesroll. (n=24) avancerat inom företaget, exempelvis från medarbetare till chef. En person uppgav dessutom att det funnits goda möjligheter till vidareutbildning. Fyra av fem doktorander svarade att de avancerat inom sitt yrke. Två av dem motiverade sitt svar. En uppgav att det var stor skillnad i erfarenhet och kunskapsnivå sedan start och en annan hade fått möjlighet att använda fler kunskaper från programmet. 21 Tre av fyra industrianställda svarade ja. En av de industrianställda motiverade svaret med att denne haft bra chefer som satsat på vidareutveckling medan en annan uppgav byte av bransch som anledning. En industrianställd motiverade inte sitt svar. Alla kliniska farmaceuter uppgav att de avancerat inom sitt yrke. Två av dem hade fått mer eget ansvar samt nya ansvarsområden och en hade fått specialuppgifter inom yrket. 8

9 5.2 NÖJD MED NUVARANDE YRKESROLL Deltagarna fick svara på frågan om de var nöjda med sin nuvarande yrkesinriktning (figur 9) som t.ex. apoteksanställd, industrianställd, klinisk farmacevt etc. 17 personer svarade ja, och sju svarade nej. Bland de som svarade nej hade två apotekschefer och en apoteksanställd hellre velat ha en mer klinisk yrkesroll. En doktorand ville fortsätta inom industrin. En sjukhusapotekare önskade mer ansvarsområden. En industrianställd ville helt byta yrkesbana medan en annan generellt sett var nöjd men kände att det fanns förbättringsmöjligheter. Nöjd med nuvarande yrkesinriktning 7 Figur 9: Hur många av deltagarna som var nöjda med sin nuvarande yrkesroll. (n=24) 17 Ja Nej 6. UTBILDNING 6.1 VILKA KUNSKAPER FRÅN UTBILDNINGEN MAN HAR HAFT NYTTA AV RESPEKTIVE SAKNAT I SITT ARBETSLIV. Denna fråga var tvungen att delas upp i två del- frågor för att fungera i web- enkäten. Formuleringen blev då svårtolkad vilket kan förklara att fyra deltagare inte besvarat andra del- frågan. Haft nytta av Tabell 2 visar en sammanställning av de kunskaper från utbildningen som deltagarna uppgav att de har haft mest nytta av i sitt arbetsliv. Då det gick att ange mer än en kunskap överstiger antalet svar antalet deltagare. Frågan besvarades av 23 av 24 deltagare. De som var apoteksanställda tyckte att de hade haft mest nytta av framför allt farmakologi och sjukdomslära men flera tyckte även Tabell 2: Kunskaper från utbildningen som deltagarna uppgav att de haft nytta av i arbetslivet. (n=23) Kunskap/ämnesområde Antal Farmakologi och sjukdomslära 9 Galenik 7 Farmakokinetik och farmakodynamik 6 Fysiologi och anatomi 6 Bredden 5 Tillämpad apoteksfarmaci 4 Kemi/biokemi 4 Informationssökning 3 Laborativt arbete 2 Vetenskapligt tänk 2 att galenik samt farmakokinetik och faramkodynamik var användbara kunskaper. Mindre vanliga svar var programmets bredd, tillämpad apoteksfarmaci, fysiologi och anatomi, informationssökning, kritiskt tänkande och laborativt arbete. 9

10 Bland dem som hade anställning inom industrin tyckte flera att det vetenskapliga tänket var det som de haft mest nytta av. I övrigt var svaren varierande men kunskaper som togs upp var bland annat galenik, kemi, medicinsk kompetens, kritiskt tänkande samt farmakokinetik och farmakodynamik. De som hade doktorandtjänster tyckte främst de haft nytta av programmets bredd. I övrigt var svaren till stor del individuella men statistik, kemi, molekylärbiologi, fysiologi, laborativt arbete samt farmakokinetik och farmakodynamik var kunskaper som nämndes. Kliniska apotekare uppgav att de framför allt haft nytta av tillämpad apoteksfarmaci, farmakologi och sjukdomslära, galenik samt fysiologi och anatomi. Saknat: Tabell 3 visar en sammanställning av de vanligaste svaren på frågan vilka kunskaper som saknats på programmet. Då det gick att ange mer än en kunskap överstiger antalet svar antalet deltagare. Frågan besvarades av 21 av 24 deltagare. Tabell 3: Kunskaper, som hade varit användbara i arbetslivet, som deltagarna uppgav att de saknat på programmet. (n=21) Kunskap/ämnesområde Antal Ledarskap 6 Ekonomi 6 Farmakoterapi 6 Statistik 4 Läkemedelsrelaterade problem 3 Projektledning 2 Good Manufacturing Procedure (GMP) 2 De som var apotekschefer uppgav att de från programmet saknade kunskap inom ledarskap och ekonomi. Övriga apoteksanställda svarade att de hade önskat mer farmakoterapi, djupare kunskaper inom farmakologi och mer laborationer som relaterade till arbetet på apotek. Industrianställda uppgav att de främst hade saknat kunskaper inom ledarskap, ekonomi och GMP. I övrigt var mer farmakoterapi, statistik och analytisk kemi något som efterfrågades. Bland dem som var doktorander varierade svaren mycket men mer kunskaper inom molekylärbiologi, statistik, matematik och ledarskap var något som efterfrågades. Kliniska apotekare uppgav framförallt att kunskap inom farmakoterapi saknades. Ledarskap var också något som efterfrågades. 1

11 6.2 HUR UTBILDNINGEN FÖRBERETT INFÖR ARBETSLIVET De medverkande blev tillfrågade i vilken Tabell 4: Sammanställning av hur väl deltagarna ansåg att utbildningen förberett dem för arbetslivet. (n=24) grad de ansåg att utbildningen förberett Gradering dem inför arbetslivet på en skala 1 till 5, 4 5 där 1 motsvarade mycket bra och 5 motsvarade inte alls. Två personer svarade 1, åtta svarade 4, elva Apoteksanställda Industrianställda Doktorander svarade 3 samt tre svarade 4. Det Kliniska apotekare 1 2 finns ingen direkt koppling mellan Summa svarsalternativ och yrkesgrupp, utan spridningen var lika stor inom grupperna som mellan. Tabell 4 visar kategoriseringen. 7. JÄMFÖRELSER 7.1 JÄMFÖRELSE MED 29- ÅRS UPPFÖLJNING Följande jämförelser är baserade på data från Uppföljning av apotekare utexaminerade 28 från Göteborgs Universitet som gjordes under våren 29. Syftet med jämförelserna är att se skillnader i sysselsättning, trivsel och lön under de tre år som apotekarna varit yrkesverksamma. Endast 53 % av dem som deltog i 29- års uppföljning medverkade i årets treårsuppföljning vilket bör finnas i åtanke vid tolkning av data. Lönejämförelsen försvåras av att antalet deltagare som arbetat utomlands och antalet doktorander inte följer samma löneutveckling som övriga anställda. Då löner ofta är högre i utlandet (t.ex. Norge) och doktorander har en lägre löneutveckling än övriga, kommer antalet personer som arbetar i utlandet eller doktorerar att påverka jämförelsen. Det är därför viktigt att ta dessa parametrar i beaktan vid tolkning av resultatet SYSSELSÄTTNING Figur 1 visar sysselsättningen idag (212) och för tre år sedan (29). Andelen apoteksanställda har sjunkit från 64 till 5 % medan andelen industrianställda, doktorander och kliniska apotekare har ökat. I årets uppföljning var ingen av deltagarna utan anställning jämfört med 29 då 9 % var arbetssökande SysselsäAning Idag 3 år sedan Figur 1: Fördelning av yrkesroller. Värdena på Y- axeln är angivna i procent. 11

12 7.1.2 LÖN 28- års löner jämfördes med lönerna från årets uppföljning. Om alla löner inkluderades var löneökningen 9 % (medel) respektive 33 % (median). 28 arbetade många fler deltagare i Norge än vid årets uppföljning (13 personer jämfört med 2 personer). Då de norska lönerna generellt ligger högre än de svenska lönerna beräknades även löneökningen utan dessa för att få en representativ bild av de svenska lönerna. Löneökningen var då 39 % (medel) respektive 35 % (median). Om även doktorandlönerna exkluderades blev löneökningen 42 % (medel) respektive 37 % (median). 4 Medellön 4 Medianlön Idag 3 år sedan Idag 3 år sedan Alla Utan Norge Utan Norge och Doktorander Alla Utan Norge Utan Norge och Doktorander Figur 11: Medellön i svenska kronor. Y- axeln anger lön i tusentals kronor. Figur 12: Medianlön i svenska kronor. Y- axeln anger lön i tusentals kronor TRIVSEL Figur 13 visar angiven trivsel på en fyrgradig skala där 1 motsvarar inte alls och 4 motsvarar mycket bra. I 29- års uppföljning utgjorde de som svarade 3 eller 4 8 % av alla svar medan motsvarande procentsats i årets uppföljning var 88 % Trivsel Angiven trivsel Idag 3 år sedan Figur 13: Angiven trivsel på en fyrgradig skala. Värdena på Y- axeln är angivna i procent. 7.2 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS TREÅRSUPPFÖLJNING I treårsuppföljningen av studenter som tagit examen 27 var yrkeskategorierna annorlunda. Två kliniska apotekare hade placerats in i gruppen anställda på apotek. Dessa har nu fått en ny bedömning och blivit en egen grupp. Informationen har därför fått omarbetats något i denna jämförelse. Om inget annat är angivet syftar angivna årtal till examensår. 12

13 7.2.1 SYSSELSÄTTNING Mellan de som tagit examen 28 och 27 har fördelningen förskjutits mellan apoteksanställda och icke- apoteksanställda. Fler personer hade sökt sig till industrin, forskningen och även den kliniska sidan än föregående år. Av de som var kvar som apoteksanställda, fanns det en antydan till att färre uppnått chefsposition i årets uppföljning SysselsäAning LÖN Lönerna i 21 års uppföljning jämfördes med lönerna 27. Medellönen (figur 15) visar en Figur 14: Fördelning av yrkesroller. Värdena på Y- axeln är angivna i procent. procentuell ökning på 2 % och medianlönen (figur 16) på 1 % då alla är inkluderade. Då löner tenderar att vara högre utomlands, jämfördes alla löner inom Sverige. Löneökningen var då 4 % (medel) respektive % (median). Då inte heller doktorandlönerna följer den normala löneutvecklingen, har en jämförelse gjorts då både Norge- och doktorandlöner har exkluderats. Löneökningen var då på 5 % (medel) respektive 5 % (median). 4 Medellön 4 Medianlön Alla Utan Norge Utan Norge och doktorander Alla Utan Norge Utan Norge och doktorander Figur 15: Medellön i svenska kronor. Y- axeln anger lön i tusentals kronor. Figur 16: Medianlön i svenska kronor. Y- axeln anger lön i tusentals kronor. 13

14 7.2.3 TRIVSEL Vid jämförelse av trivsel var fler personer mycket nöjda med sin sysselsättning 27 än 28. I den senare kullen har fler personer valt att svara 3 på frågan. Om de som svarat 3 och 4 slås ihop och jämförs mellan kullarna, är skillnaden marginell (9 % mot 87 %). Färre personer i årets uppföljning svarade 4, men andelen som svarade 1 eller 2 är ändå ungefär lika låg mellan kullarna (1 % mot 13 %). 7. DISKUSSION Uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs Universitet Angiven trivsel Figur 17: Angiven trivsel på en fyrgradig skala. Värdena på Y- axeln är angivna i procent. Då något fler än hälften av de som tog examen 28 hade möjlighet att besvara enkäten, är det ovisst om resultaten och jämförelserna ger en korrekt bild av arbetsmarknaden tre år efter examen från apotekarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Det låga deltagandet medför att vissa kategorier endast inkluderar ett fåtal individer. Ett större deltagande hade kunnat ge en bättre uppfattning om hur arbetsmarknaden förhåller sig Av de som deltagit har det uppvisats en mångfald av arbetsområden och inriktningar. Det är glädjande, då det visar utbildningens bredd och olika möjligheter till arbete. Inom alla olika branscher verkade alla ha fått specifika arbetsuppgifter för sin yrkesroll. Speciellt intressant är att de olika yrkesrollerna har gemensamma arbetsuppgifter i form av rutin- /strategiutveckling, kvalitetsgranskning, administrativa områden samt undervisning. Efter tre år är de allra flesta nöjda med den yrkesroll de fått. Även om några uttrycker en önskan att få ändra arbetsuppgifter, anger de flesta inget behov av att ändra inriktning helt. Det är positivt att de flesta har funnit en yrkesroll de är nöjda med inom tre år efter examen. Alla utom tre har även avancerat inom sin yrkesroll under dessa tre år. De flesta har fått nya roller på arbetsplatsen alternativt fler ansvarsområden inom sin nuvarande roll. Vissa har bytt bransch och andra har fått möjlighet till vidareutbildning. De allra flesta har även en tillsvidaretjänst på heltid. Endast två personer förutom doktoranderna hade en tidsbegränsad anställning. Alla dessa faktorer kan förklara den höga trivseln på arbetsplatserna. Sett till tidigare har trivseln ökat något sedan strax efter examen och ligger på samma nivå som för kullen året innan. Genomsnittslönerna får anses vara bra efter tre år på arbetsmarknaden. I 29- års uppföljning var många nyexaminerade anställda i utlandet, där lönerna i genomsnitt är högre. Trots att en lägre andel jobbar utomlands har den genomsnittliga lönen ökat efter tre år. Vid jämförelser av anställda på den svenska arbetsmarknaden har den procentuella löneökningen varit närmare 4 % (data är ej justerad enligt KPI). En förklaring kan vara att det är fler som fått mer ansvar inom sina yrkesroller, samt att fler i studien arbetade inom industrin. 14

15 Jämfört med förra årets treårsuppföljning har lönerna också ökat marginellt. Detta beror främst på att fler deltagare i årets treårsuppföljning har högre ansvar inom industrin än året innan. Även doktorander har fått bättre betalt år 28, vilket kan ses i medianvärdena. Färre har utbildningsbidrag och fler har fått deltidstjänster med administrativt arbete. De flesta deltagare anser att utbildningen har förberett dem väl inför arbetslivet. Dock är det endast ett fåtal som tycker att utbildningen har förberett dem på ett mycket bra sätt. Att alla grupper hade stor spridning inom sig påvisar att utbildningen inte försummar en specifik yrkesroll. Oavsett grupp fanns det nytta av gemensamma kurser som farmakologi, galenik, farmakokinetik m.m. Programmets bredd var uppskattad av flera. Snarare är det färdigheter och fördjupad kunskap som eftersökes. Efterfrågan på ledarskap, ekonomi, farmakoterapi, statistik m.m. visar att det finns ett behov av sådan utbildning på universitet 3 för att ge god förberedelse för yrkeslivet som apotekare. 7. ACKNOWLEDGEMENTS Vi vill tacka följande personer: v Medlemmarna av programkommittén för farmaci för förtroendet att utföra detta arbete v Anette Nilsson för hjälp med web- enkäten. 3 År 212 erbjuds biostatistik och farmakoterapi som obligatoriska kurser och företagsekonomi, hälsoekonomi och projektledning som fristående kurser på apotekarprogrammet i Göteborg. 15

16 8. BILAGOR BILAGA 1: UTSKICK TILL ENKÄTDELTAGARNA Vi behöver Din hjälp! Arbetsmarknaden för apotekare är i ständig förändring vilket innefattar såväl möjligheten till jobb som vilka typer av yrkesroller en apotekare kan ha. För presumtiva apotekarstudenter, blivande apotekare och för den personal som jobbar med studenter på programmet är det viktigt att få uppdaterad information om arbetslivet och de möjligheter som finns för en apotekare. Det är även intressant att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden och därför görs nu en uppföljning av apotekare utexaminerade från Göteborgs universitet (GU). Vi som är studentstudievägledare för apotekarprogrammet har fått i uppdrag av Programkommittén för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet, att göra en undersökning om hur arbetsmarknaden för utexaminerade apotekare ser ut tre år efter examen. Undersökningen kommer grunda sig på en enkätundersökning av de som fått sitt examensbevis utfärdat under juli och augusti månad 28, samt deltog i uppföljningen 29. Eftersom du är en av dem skulle vi uppskatta ditt deltagande och hoppas att du har möjlighet att ställa upp! Enkäten tar ungefär 15 minuter och du kommer givetvis att vara anonym i all resultatredovisning. Då vi inte vet om denna adress är aktuell, önskar vi gärna att du besvara detta mail oavsett om du vill medverka eller ej. Vill du delta, skickas enkäten som en länk till dig.. Tack på förhand! Studentstudievägledare för apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet Har du några frågor eller funderingar ta gärna kontakt med oss: (tisdagar och torsdagar kl ) apotekarstudent@sahlgrenska.gu.se 16

17 BILAGA 2: ENKÄTEN Uppföljning av utexaminerade apotekarstudenter - Enkät Fråga 1. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Fråga 2. Vilken anställningsform har du idag? (Sätt ett kryss i den ruta som motsvarar din anställningsform) Anställningsform Heltid Deltid Tillsvidare Vikariat Timanställning Anställning via bemanningsföretag Projektanställning Stipendium (t.ex. doktorand) Praktik Annan anställning, i så fall vilken? Fråga 3. På en skala från 1 till 4, hur bra trivs du med din nuvarande sysselsättning? (1 = inte alls och 4 = mycket bra) 1. Varför? Fråga 4. Vad har du för lön idag? Fråga 5. Beskriv översiktligt ditt arbete samt dina ansvarsområden? 17

18 Fråga 6. Har du arbetat hela tiden efter din examen? Ja Nej, pga: Självvald ledighet Arbetslöshet Föräldraledighet Annat: Fråga 7. Till vilken grad anser du att utbildningen har förberett dig för arbetslivet. 1. Mycket bra Inte alls Fråga 8. Vilka kunskaper från programmet känner du att du har haft nytta av respektive saknat i ditt arbetsliv? Haft nytta av: Saknat: Fråga 9. Känner du att du har avancerat inom ditt yrke (dvs. har du fått nya ansvarsområden sedan du började arbeta)? Ja Om ja: På vilket sätt? Nej Fråga 1. Är du nöjd med din nuvarande yrkesroll (t.ex. öppenvårdsfarmaceut/ klinisk farmaceut/forskare/industrianställd etc.)? Ja Nej Om nej: Vad skulle du vilja förändra? 18