Arbetsmiljörapport 2015

Transkript

1 Socialtjänsten Datum Ärendenr Arbetsmiljörapport 2015 Gunnel Hallberg HR-konsult Tibro kommun TIBRO Växel:

2 Sida 2 (33) Innehållsförteckning Systematiskt arbetsmiljöarbetet (SAM)... 3 Bemanningssituation Sysselsättning Företagshälsovård Hälsoarbete Frisknärvaro Sjukfrånvaro Arbetsskador/Tillbud Arbetsmiljöenkät Arbetsmiljörevision Förflyttningsteknik Durewall-hjälpen Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD... 7 Enkätfrågor inför kvalitetsrevisionen... 8 Arbetsmiljörapport - Individ- och familjeomsorgen... 9 Arbetsmiljörapport Vård- och Omsorg Arbetsmiljörapport - särskilda boenden LSS Arbetsmiljörapport - Gärdsmygens korttidsboende Arbetsmiljörapport Personlig assistans Arbetsmiljörapport Kommunrehab (rehab- och sjuksköterskeenhet) Arbetsmiljörapport - Hemvården Arbetsmiljörapport - Äldrecentrum & Social dagverksamhet Arbetsmiljörapport Allégården, Björken, Smultronstället samt demensteamet Arbetsmiljörapport - Bäcklidens demensboende Arbetsmiljörapport - Brittgården omvårdnadsboende Arbetsmiljörapport Fredsgatans omvårdnadsboende Arbetsmiljörapport - Poolen inkl kortidsenhet Arbetsmiljörapport - Staben

3 Sida 3 (33) Systematiskt arbetsmiljöarbetet (SAM) Syftet i arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Socialtjänsten arbetar systematiskt och aktivt för att uppnå sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. De tre delarna undersöka, genomföra och följa upp är centrala i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågorna ska tas om hand och samordnas med verksamhetens styrnings- och förbättringsarbete, till exempel budget-, mål- och verksamhetsplaneringsarbete samt arbetsplatsträffar (APT). Arbetsmiljöarbetet ska ingå i den dagliga verksamheten så att viktiga åtgärder kan genomföras i tid så att ingen arbetstagare ska drabbas av ohälsa. Alla medarbetare har ett eget ansvar att med engagemang medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Riktlinjer och rutiner kring arbetsmiljön är väl inarbetade och lever med i verksamheternas dagliga arbete och utveckling. Vårt kvalitetsarbete med de sex uppdragen är också en del av vår arbetsmiljö och bidrar till att skapa sunda, säkra och bra arbetsplatser där medarbetare får komma till tals och kommer till sin rätt. Arbetsmiljöfrågor ÄR DET SAMMA SOM verksamhetsfrågor! Bemanningssituation. Antal månadsanställda Anställda tillsvidare Anställda visstid Könsfördelning, tillsv.anställd personal: 91,8 % kvinnor och 8,2 % män (34 st) Personalomsättning i % Förvaltning Omsättning 2013 Omsättning 2014 Omsättning 2015 Socialtjänsten 5,9 9 8,3 31 stycken tillsvidareanställda avslutades under år 2015 varav 8 med pension. Sysselsättning. Sedan har all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal inom socialtjänsten, exklusive personlig assistans möjlighet att arbeta enligt önskad sysselsättningsgrad. Medelsysselsättningsgraden bland personliga assistenter är 91 %. Medarbetare garanteras att inom 3 mån få inlämnat önskemål om ändrad sysselsättningsgrad tillgodosett. Personal som inte kan erbjudas önskemålet på sin egen eller annan enhet placeras i en väntpool tills önskad sysselsättningsgrad kan erbjudas. Under 2015 har en medarbetare varit placerad endast en månad i väntpoolen. Sedan år 2010 har socialtjänsten en vakansförmedling, som både är en vakans- och poolenhet för omvårdnadspersonal. Idag finns ca 120 st korttidsvikarier registrerade, som kan ringas in vid behov då tillsvidareanställd poolpersonal är fulltecknad.

4 Sida 4 (33) Bokningar sker via modulen BeSched (schema- och bemanningssystem) fanns 18,85 ÅA tillsvidareanställda inom pool- vakansförmedlingen. Företagshälsovård. Arbetsgivaren Tibro kommun har upphandlad företagshälsovård sedan med Tibrohälsan, som fungerat bra under året. Under 2015 har nya chefer inom kommunen gått en två-dagars arbetsmiljöutbildning. Inom socialtjänsten har 5 nya chefer genomgått denna utbildning, varav två av dessa inom VO-enheten har mottagit en personlig arbetsmiljödelegation efter utbildningen. Hälsoarbete. Socialtjänsten erbjuder friskvård för anställda i syfte att förbättra medarbetarna hälsa och förebygga ohälsa. Där verksamheten så tillåter kan medarbetare utöva friskvård en timma/veckan under arbetstid. Förvaltningens medarbetare har tillgång till friskvårdslokalen, Verkan. I lokalen finns både konditions- och styrketräningsredskap. Verkaren är öppen för träning alla dagar i veckan. De generösa öppettiderna gör det möjligt för medarbetare att träna vid en tidpunkt på dagen, som passar den enskilde. Målet är att öka intresset för fysisk aktivitet bland medarbetarna. Sedan september månad 2013 har kommunledningskontoret en HR-konsult anställd med inriktning bland annat mot friskvård- och rehabiliteringsarbete. HR-konsulten finns även som en resurs för kommunens enhetschefer i rehabilitering- och friskvårdsarbete samt utveckling av våra hälsoinspiratörer. Socialtjänsten har 29 st utsedda hälsoinspiratörer. Alla inspiratörer träffas ca två gånger per år. Under 2015 har träffarna vari i form av en föreläsningar, en halvdag kring hälsofrämjande ledarskap med föreläsare Filip Plan under våren tillsammans med alla enhetschefer samt under hösten föreläsningen Att överlista Jante med Tomas Gunnarsson. Denna föreläsning riktade sig till alla anställda inom socialtjänsten samt alla hälsoinspiratörer i Tibro kommun. Frisknärvaro. Frisknärvaro % på antal medarbetare som har 59,0 64,4 59,1 Frisknärvaron är beräknad på antal personer som har 0-5 dagars sjukfrånvaro i förhållande till antalet anställda, vilket för 2015 innebär 246 medarbetare av totalt 416

5 Procent Procent Sida 5 (33) Sjukfrånvaro Totala sjukfrånvaron uppgick till 6,6 % av överenskommen arbetstid. En ökning med 0,4 procentenheter jämfört med året före. Kommunens totala sjukfrånvaro var 6,2 %. Total sjukfrånvaro i procent ,7 6,2 6,6 5 5,2 5,3 4,5 4, År Total sjukfrånvaro i procentenheter åren Sjukfrånvaro per åldersgrupp ,9 4,7 5,1 5,3 4,7 3,9 2,6 2,5 2 8,1 6,4 4,9 5,3 3,1 3 4,9 7,4 6, Sjukfrånvaro per åldersgrupp Av diagrammet ovan kan man se att det är främst i åldersgruppen år som sjukfrånvaron minskat (1,5 %) medan gruppen under 30 år och över 50 år ökat med 1,9 % resp 2,1 %. Av den totala sjukfrånvaron står långtidssjukfrånvaron (> 60 dgr) för 59,7 %. Denna innefattar ledighet med både sjukpenning och sjukersättning. En ökning med 0,4 % - enheter. Socialtjänstens sjuklönekostnader inkl. sociala avgifter för år 2015 uppgick till tkr (i budget för 2015: tkr). Sjuklönekostnaden motsvarar ca 4,6 årsarbetare omvårdnadspersonal.

6 Värde (max 6,0) Sida 6 (33) Arbetsskador/Tillbud. En sammanställning av arbetsskador under arbetstid samt färdolycksfall visar 12 st under året. 35 tillbud och 10 aggressionsraporter har inrapporterats. Dessa tas kontinuerligt upp på APT samt redovisas på facklig samverkan. Arbetsmiljöenkät. För att mäta den psykosociala- och fysiska arbetsmiljön har alla medarbetare fått svara på vår arbetsmiljöenkät vid två tillfällen, april och oktober månader, under året. Svarsfrekvensen på enkäterna var 89 % (april) resp. 91 % (oktober). 6 Arbetsmiljöenkät - fråga Psykosociala miljön 5 4,96 4,99 5,08 4,86 4,99 4,87 4,94 4,94 4,97 5,04 4,93 4, april okt År Resultat från enkätundersökningar Betygsintervall, lägst 1 högst 6. Arbetsmiljörevision. Under november månad genomfördes arbetsmiljörevision då alla enheter besöktes. Vid besöken har socialchef, HR-konsult, SAS/kvalitetskoordinator, ansvarig enhetschef samt skyddsombud för resp enhet närvarat. En genomgång av SAM-arbetet har gjorts utifrån en enkät med frågeställningar, som enheten fyllt i före besöket. Enkätfrågorna finns sammanställda längst bak i detta dokument. Dokumentation från besöken har sammanställts och redovisats för enhetschefer. Vissa delar kommer ingå i Socialtjänstens kvalitetsbokslut för Varje enhetschef är ansvar för att åtgärda ev. brister som framkommit vid besöken. Förflyttningsteknik. Socialtjänsten fortsätter satsning på förbättrad kunskap i arbetsmetodik och bemötande enligt framtagen riktlinje. All omvårdnadspersonal med tillsvidareanställning får: 3 dagars grundutbildning samt 2 dagars repetitionsutbildning vartannat år. Personliga assistenter får: 1 ½ dag grundutbildning + ½ dag hembesök + ½ dag uppföljning. Utbildningarna genomförs av 9 st utsedda Durewall-instruktörer som finns inom förvaltningen, varav två inom säkerhet och skydd. Under året har även Durewall-institutet

7 Sida 7 (33) genomfört utbildning för våra instruktörer så att deras kompetens för att kunna utbilda vidare i tekniken säkerställts. En plan för genomförande av utbildningarna och dokumentation från dem tas fram årligen. I dokumentationen noteras också vilka arbetstekniska hjälpmedel var och en har fått kunskap om. Varje medarbetare får ett intyg på genomförd utbildning och detta ska dokumenteras i vårt personalsystem WinLas. Durewall-utbildningens måtto är: Att med minsta möjliga kraft nå största möjliga effekt utan att förorsaka smärta eller skada I utbildningen ingår: Arbetsmetodik med principtänkande Kroppsmedvetenhet Handkunskap Rörelsemetodik Kroppshanteringsmetodik Hjälpmedelsmetodik Bedömningsteknik Teori Teknikinlärning Målet är att förbättra arbetsmiljön, minska antalet belastningsbesvär, men också att få personalen att arbeta lugnt och systematiskt med ett gott bemötande mot våra vård-tagare och brukare för att förhindra våldssituationer. Durewall-hjälpen. Durewall-hjälpen finns som hjälp i speciella situationer. Trots att all omvårdnads-personal fått utbildning i durewall-teknik händer det att personalen kan hamna i problematiska förflyttnings- eller bemötandesituationer, där det kan upplevas att det inte finns någon lösning. Då finns Durewalls-hjälpen och en durewall- instruktörer kan då komma ut och ge goda råd och stöd för att lösa situationen. Durewall- instruktörerna har även uppdraget att ge visstidsanställd omvårdnads-personal utbildning samt att årligen ge en introduktion i arbetsteknik och arbets-tekniska hjälpmedel till samtliga semestervikarier inför semesterperioden. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Våren 2012 startades ett BPSD-team, som är en grupp undersköterskor med stor kompetens att bemöta personer med BPSD oro, aggressivitet, vandringsbeteende m m. Gruppen bestod tidigare av fem personer. Under 2015 har ytterligare 15 nya BPSD-administratörer utbildats inom demensorganisationen. Modellen med dessa administratörer är att via en skattning

8 Sida 8 (33) observera vårdtagaren, miljön kring vårdtagaren, personalens agerande osv. för att försöka kartlägga vad som kan utlösa problem i vardagen. Man ställer frågan: för vem är beteendet ett problem, vårdtagaren själv, personalen eller kanske för medboende. En bemötandeplan görs upp tillsammans med kontaktperson och demenssamordnare där focus läggs på bemötande och förhållningssätt. Kontaktpersonen är sedan den som ansvarar för att bemötandeplanen når hela arbetsgruppen och att åtagandena följs upp. Metoden har fallit mycket väl ut och är en tillgång för att skapa en god arbetsmiljö för våra medarbetare. En kravspecifikation för medarbetare som ska arbeta inom kommunens demensorganisation finns framtagen. Kravet är personlig lämplighet, adekvat omvårdnadsutbildning, samt ha genomgått Demens ABC och ABC plus. De två sistnämnda är webbaserade utbildningar som genomförs kostnadsfritt och får ske på betald arbetstid. Enkätfrågor inför kvalitetsrevisionen Grundläggande arbetsmiljöansvar-genomgången och undertecknad? -för i WinLas! ja nej varför. APT-möten -ingår de i schemalagd arbetstid? ja nej varför. Arbetsprioriteringslistan - är den aktualiserad o känd ja när nej varför. Riskbedömning vid olika arbetsmoment -är den ja när.. nej varför aktualiserad och känd? Riktlinjer vid krissituationer, vet alla vart pärmen förvaras och kommer alla åt den? ja nej varför Anhöriglistan i krispärm - är den aktuell? ja när.. Rutin kring tillbud/arbetsskador, är den aktualiserad? ja när... nej varför. Skyddsronder i sept är de genomförda? ja nej varför Diskussionspunkter: Frisknärvaro och sjukfrånvaro på enheten. Har ni tips om hur vi kan arbeta hälsofrämjande? Hur arbetar ni hälsofrämjande på er enhet?

9 Sida 9 (33) Arbetsmiljörapport - Individ- och familjeomsorgen IFO ledning Under 2015 har en organisationsförändring ägt rum gällande barn och unga spåret. I samband med mycket kraftig ökning av antal barn uppstod även en ökad arbetsbelastning för de anställda samt enhetschefen och behov av flera myndighetsutövare var ett faktum. Handläggarna blir allt mer specialiserade och i en liten kommun som Tibro blir dock det ibland svårt att vidmakthålla och implementera ny kunskap, lagstiftning praxis osv med så få anställda och en gemensam enhetschef. Två myndighetsutövare inom IFO barn- och ungdom enhet arbetade enbart med utredning av ensamkommande flyktingbarn och fem med vanliga utredningar. Eftersom det ställdes allt högre krav på professionaliteten inom myndighetsutövning och organisationen var sårbar med två myndighetshandläggare utan egen chef var det mycket viktigt att utveckla verksamheten efter uppkomna behov. Förändringen gick ut på att två myndighetshandläggare flyttades ifrån nuvarande enhet till en egen enhet för myndighetsutövning ensamkommande flyktingbarn med en egen enhetschef. Därmed utökades antalet enhetschefer inom IFO avdelning från fyra till fem. Rekryteringen pågår. Två enhetschefer har gått ledarskaps utbildning inom kommunens regi. Myndighetshandläggare Myndighetshandläggarna är uppdelade i två enheter; en som handlägger barnavårdsärenden (såsom barnavårdsutredningar, familjehem och familjerätt) och en som handlägger samtliga ärenden som rör vuxna (såsom försörjningsstöd, missbruk, LSS och våld i nära relationer samt bistånd inom äldreomsorgen). De båda enheterna har varsin enhetschef. Myndighetshandläggarna träffar enhetschef för arbetsledning vid minst ett tillfälle i veckan. Två gemensamma planeringsdagar har genomförts för myndighetshandläggarna under våren Fokuset var dels på gemensam kunskapsinhämtning men även för lades tid på övningar/uppgifter som handlade om att stärka gruppkänsla och arbetsglädje. APT genomförs var fjärde vecka. Däremellan hålls reflektionsmöte var fjärde vecka. Vid ett sådant tillfälle höll säkerhetsansvarig Rune Eriksson information om brandsäkerhet. Under hösten har enskilda planeringsdagar genomförts med de olika arbetsgrupperna. Utbildning myndighetshandläggare barn Handläggare inom familjerätt har erhållit konsultativ handledning inom det familjerättsliga området under året av socionom Tomas Törnqvist. Inom ramen för den statliga ersättningen som riktas till barnhandläggare har man gemensamt i Skaraborg erbjudit utbildningar. Två handläggare gick introduktionsutbildning för socialsekreterare.

10 Sida 10 (33) Nya barnhandläggare samt öppenvårdspersonal genomgick i mars månaden grundläggande utbildningen i BBIC som anordnas gemensamt i Skaraborg. Handläggare inom området för ensamkommande barn har varit på utbildningar och temadagar som migrationsverket anordnat. För övrigt har den största satsningen under 2015 varit att introducera nyanställda inom barnhandläggningsområdet. Detta utifrån en hög personalomsättning. Enhetschef har genomfört tema-tillfällen såsom utredning, förhandsbedömning och så vidare med de nya. En myndighetshandläggare träffar regelbundet handledare vid utväg efter att vi under hösten 2013 blev en så kallad etapp 2-kommun. Utbildning myndighetshandläggare vuxen Äldreomsorgsgrupp Samtliga handläggare inom området äldreomsorg har deltagit i juridisk handledning med Ingrid Kennborn vid sex tillfällen under Tre handläggare har genomgått processledarutbildning inom ÄBIC under fyra dagar. En handläggare har tillsammans med enhetschef deltagit i fördjupningsutbildning inom ÄBIC. En handläggare har deltagit i en heldagsutbildning i KLARA. En handläggare har deltagit i en heldagsutbildning om de nya dokumentationsföreskrifterna med Jonas Reinholdsson. Samtliga handläggare inom området äldreomsorg har deltagit i Utbildning videomöte vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Vuxengrupp Handläggare inom området LSS/socialpsykiatri har deltagit i juridisk handledning inom LSS med Katarina Lindblad vid sex tillfällen under En handläggare inom området LSS har deltagit i SKLs grundkurs inom LSS-området. En handläggare inom området missbruk har deltagit i en heldagsutbildning rörande LVM. Två handläggare i vuxengruppen har deltagit i en föreläsning om spelberoende. Samtliga handläggare i vuxengruppen har deltagit i Utbildning videomöte vid samordnad vård- och omsorgsplanering. En handläggare har deltagit i en heldagsutbildning om de nya dokumentationsföreskrifterna med Jonas Reinholdsson. Vuxengruppen har deltagit i en heldag inriktad på metodutveckling för arbetet med daglig verksamhet/sysselsättning på Aktivitetshuset. En myndighetshandläggare träffar regelbundet handledare vid utväg efter att vi under hösten 2013 blev en så kallad etapp 2-kommun. Samma handläggare deltar även i kommunnätverket mäns våld mot kvinnor som samordnas av länsstyrelsen. En handläggare i vuxengruppen har deltagit i en tvådagarsutbildning inom anhörigstöd. Utbildningens fokus var att leda anhöriggrupper med vuxna som vuxit upp med föräldrar som haft problem med psykisk ohälsa.

11 Sida 11 (33) Ekonomigrupp Samtliga handläggare inom området ekonomiskt bistånd har genomgått en heldagsutbildning med fokus på handläggning av ekonomiskt bistånd. Två handläggare har deltagit i en heldagsföreläsning om bistånd till asylsökande, utländska medborgare, EU-migranter m.fl. med Jonas Reinholdsson. En handläggare har deltagit i en heldagsutbildning om de nya dokumentationsföreskrifterna med Jonas Reinholdsson. Myndighetshandläggare med inriktning ekonomiskt bistånd flykting har deltagit i två SOFIkonferenser. SOFI står för SamarbetsOrganisationen för Flykting och Integration. Två handläggare i ekonomigruppen har deltagit i fördjupningsdag rörande handläggning av dödsboanmälan. Resursteam barn Resursteamet barn hade tillsammans med resursteamet vuxen en planeringsdag under våren där fokus lades på dokumentation och genomförandeplaner. Man ägnade också en viss tid åt samarbetsövningar. Utbildning Under året har en personal i resursteamet utbildning/handledning via utväg för att kunna stötta våldsutövare. Personal har varit på utbildning inom anknytning. Vidare har personal från resursteamet medverkat vid utbildningsdag i Grästorp gällande satsningar inom öppenvården. Resursteam vuxen Resursteamet vuxen hade en planeringsdag tillsammans med resursteam barn. Utbildning Två av personalen har gått återfallsprevision i Stockholm. Iuventus Personalstyrkan på Iuventus består av nio boendehandledare samt en verksamhetsresurs och en enhetschef. Verksamhetsresursen har tillkommit under november månad då verksamheten varit under högt tryck och står inför en expansion under nästkommande år. På grund av den stora tillströmningen av ensamkommande barn pågår under hösten även rekrytering av ytterligare boendehandledare för nyöppning av, till Iuventus kompletterande, lokal under Hela arbetsgruppen träffar enhetschefen vid APT en gång per vecka. Under 2015 har två metoddagar hållits för samtliga personal vid Iuventus, där arbetssätt och rutiner bearbetats och klargjorts. Under den senaste av dessa dagar lades stort fokus vid gruppövningar, förhållningssätt och arbetsmiljö.

12 Sida 12 (33) Utbildning All personal vid Iuventus har under våren slutfört utbildning i Miljöterapi. Detta är en tredagars utbildning som genomförs av CMJ Psykoterapi. Regelbundet var femte vecka deltar all personal även i handledning inom Miljöterapi genom Peter Ottosson Lundmark, vid CMJ Psykoterapi. Samtliga handledare har därutöver under hösten genomgått en tredagars utbildning i MI, motiverande samtal. Aktivitetshuset Personalen på Aktivitetshuset hade under våren en planeringsdag. Där man mest hade fokus på samarbete. Diskuterade våra ledstjärnor för att se om de fortfarande är aktuella. Utbildning Tre personal har gått grundutbildning i förflyttningsteknik (durewall). Hela gruppen har varit på vårdande skydd (durewall) 2 dagar Två personal/lss har varit i Sunne på utbildningscenter autism en vecka. Tiljan Personalen på Tiljan har varit på planeringsdag under våren, där Jurgita gick igenom lite hur man ska tänka när man arbetar. Det diskuterades våra ledstjärnor om de fortfarande är aktuella. Utbildning Hela gruppen har varit på vårdande skydd (Durewall) 2 dagar Personligt ombud Personalen har varit på nationella konferensen för personliga ombud. Utbildning Ombuden har haft handledning. De har också gått vårdande skydd(durewall) 2 dagar Utbildning gemensamt IFO Under hösten 2015 har samtlig personal inom IFO gått en tredagars utbildning inom MI (motiverande samtal) Denna satsning är ett önskemål från personal och man valde detta framför extern handledning under året. Utvärdering från utbildningen visar på en hög grad av nöjdhet med utbildningen. Nätverksledarutbildning 5 deltagare från samtliga verksamheter inom IFO. Alla Tomas Gunnarsson. Jurgita Jonsson IFO-chef

13 Sida 13 (33) Arbetsmiljörapport Vård- och Omsorg Bemanningssituation/organisation Under året har två medarbetare slutat och en nyrekrytering har skett under hösten. Detta har gällt enhetschefen för Funktionshinder och en av cheferna inom demens. I samband med den vakans som uppstod i samband med rekryteringen har två stycken enhetschefer förordnats upp från VO-gruppen för att ha chefsbemanningen på de aktuella enheterna. Inom FH tillsattes dessutom två extra verksamhetsresurser på halvtid. Dessa har kvarstått och inneburit att man under sista delen av året hade lite mer bemanning än i budget för att ta ikapp och ge möjlighet för den nya chefen att komma in i arbetet inom FH på ett bra sätt. Två medarbetare har tillfälligt gått ned i arbetstid i form av partiell föräldraledighet. Inga längre sjukskrivningar har varit aktuella för VO:s medarbetare. APT-möten VO har tillsammans med IFO sedan ett par år tillbaka skapat VIFO, ett gemensamt chefsråd och tillika APT. I denna konstellation har man träffats varannan vecka under hela året med undantag för sommaren. Vid vartannat sådant tillfälle har det varit APT, vartannat har det varit verksamhetsmöte. Arbetsmiljö har funnits med som en punkt på dagordningen vid APT, alltså en gång var fjärde vecka. Hög närvaro råder på APT. Arbetsmiljöenkäter har genomförts två gånger under året i samband med APT. Resultat från de två arbetsmiljöenkäter som genomfört i april och oktober visar att enheten har en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö. Resultaten har varit 5,13 respektive 5,53 på en 6-gradig skala. Genomsnittet för arbetsrelaterad värk i nacke, rygg, handleder och leder har varit 1,3 resp. 1,4 där värdet helst skall vara 1,0, också det en förbättring. Svarsfrekvensen har varit 85,7 % respektive 100 % på enkäterna. Hälsoarbete/Friskvård Under året har det varit gemensam hälsodag med staben. I december hade gruppen en del av dag som julavslutning. Alla medarbetare erbjuds även en timma friskvård/vecka under arbetstid om verksamheten så tillåter. Tillbud/arbetsskador Inga tillbud eller arbetsskador har rapporterats under året. Utbildningsinsatser/Kompetenshöjning Samtliga personal har under året deltagit i flera utbildningsinsatser, interna och eller externa. Samtliga chefer har erbjudits att delta i Ledarforum vid fyra tillfällen. Utöver detta har det inom VIFO s ram bedrivits planeringsdagar vid ett antal tillfällen, även inkluderande internat, där fokus har funnits på arbetsmiljö, metoder, välbefinnande och psykosocial påverkansfaktorer som enhetschef. Samtliga medarbetare har också under hösten påbörjat en stor central satsning i kommunen med en omfattande ledarskapsutbildning. Denna kommer även att fortgå in i nästa år. Övrigt Alla medarbetare i VO-ledningsgrupp har under året haft lönesamtal och medarbetarsamtal. Peter Jonsson Vård och Omsorgschef

14 Sida 14 (33) Arbetsmiljörapport - särskilda boenden LSS Bemanning/Organisation Boende med särskild service inom LSS har fyra enheter. Två enheter Hagagatan och Bäckadalsgatan är gruppbostad. Pegasus och Trapphusboendet är så kallade servicebostad enligt LSS. Antal boenden på respektive enhet har varit samma under året. Bemanningen är högre på gruppbostad då boenden har ett större stödbehov. Hagagatan har haft en hel del vikarie under året pga. sjukskrivningar och vakanta tjänster. Personal från Gärdsmygen har täckt upp en hel del. En personal från Bäckadalsgatan har under hösten vikarierat halvtid som verksamhetsresurs. För övrigt har personalstyrkan varit stabil över året. APT-möten Bäckadalsgatan, Hagagatan och Trapphuset/Pegasus har schemalagda APT var 4:e vecka. Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen. Arbetsmiljöenkäter har genomförts två gånger under året i samband med APT. Resultat från de två arbetsmiljöenkäter som genomförts i april och oktober var på Bäckadalsgatan 4,88 (3,2) respektive 5,5 (1,5) på Hagagatan 4,31(1,67) respektive 2,3 (3,14). På trapphusboendet/pegasus var resultatet 5,02 (1) respektive 5,42 (1) på en 6-gradig skala. Siffrorna inom parentes är svar på fysiska besvär. Hälsoarbete/friskvård Alla medarbetare har erbjudits en timme friskvård/vecka under arbetstid då verksamheten tillåter. Tillgång finns till gymmet Verkaren. Det finns en hälsoinspiratör på boendeenheten. Tillbud/Arbetsskador Det har kommit in många tillbud- och aggressions rapporter från Hagagatans gruppbostad under året. Det har lett till två arbetsskadeanmälan. En boende på Hagagatan har stor beteendeproblematik som vi arbetar med kontinuerligt bland annat med tydliggörande pedagogik. Under hösten har personalen på Hagagatan fått handledning ur ett personalperspektiv angående förhållningsätt arbetsplats, utåtagerande och självskadebeteende hos en brukare av Jurgita Jonsson, IFO-chef. Personalen har också fått handledning ur ett brukarperspektiv av Christina Byström psykolog habiliteringen barn och ungdom och det fortgår under Utbildningsinsatser/kompetenshöjningar Föreläsning den 21 okt Erika Gustavsson och Karolin Röcklinger Sexualitet, kärlek och relationer. En personal från Bäckadalsgatan. Inspirations föreläsning den19 nov Erik Donell. En personal Pegasus och två som arbetar Trapphuset/Pegasus.

15 Sida 15 (33) Föreläsning den 24 nov Nåkkve Balldin Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas-om samtalstekniker och verktyg. En person från Trapphuset och en person från Pegasus/Trapphuset. Övrigt Brukarundersökning har genomförts under året gällande brukarnas boendesituation. Det har gjorts med ett dataprogram som heter Pict-O-Stat. Undersökningen har gjorts med boende på Pegasus och Bäckadalsgatan. Av de 9 personer som tillfrågades var det 7 som tackade ja. Den kommer att följas upp med brukarna samt med respektive personalgrupp för att diskutera hur vi kan arbeta vidare med det som framkommit. Anhörigstödet i Tibro bjöd in all personal inom socialtjänsten till en obligatorisk föreläsning med Tomas Gunnarsson i ämnet Att överlista Jante. Satu Leskinen Enhetschef Karin Tjäder Verksamhetsresurs Christina Thorsell Verksamhetsresurs

16 Sida 16 (33) Arbetsmiljörapport - Gärdsmygens korttidsboende Bemanning/Organisation Gärdsmygens korttidsboende verkställer insatserna ledsagarservice, avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS. Arbetsbelastningen varierar över tid beroende på antal beslut som skall verkställas. Det påverkar i sin tur behov av personalresurser. Det pågår ett arbete att personalen gör viss arbetstid inom särskilda boenden vid behov. Personalen har så kallad individuell schemaläggning och tar arbetspass både inom Gärdsmygen men även inom särskilda boenden LSS och framförallt Hagagatan. Att utföra arbete inom andra verksamheter inom funktionshinderområdet har varit ett sätt att utveckla samverkan och samarbete. Ett annat skäl har varit ett sätt att kunna ha heltidstjänster på Gärdsmygen genom att utföra arbetstid på andra arbetsplatser. Det har även varit ett sätt att skapa bättre arbetstider för anställda på Gärdsmygen. Personalstyrkan har varierat under året. Två har slutat, en ny har börjat och en personal har vikarierat som verksamhetsresurs under hösten. Det har varit inne två personal på längre vikariat samt flera timvikarier. Det har påverkat verksamheten men personalen har ändå löst det bra. APT-möten Gärdsmygens korttidsboende har schemalagda personalmöten var 3:e vecka. Arbetsmiljö är en stående punkt på dagordningen. Arbetsmiljöenkäter har genomförts två gånger under året i samband med APT. Resultat från de två arbetsmiljöenkäter var på 5,55 (1,75) respektive 5,68 (1,0) på en 6-gradig skala. Siffrorna inom parentes är svar på fysiska besvär. Resultaten visar på att det är en god arbetsmiljö på Gärdsmygens korttidsboende. Hälsoarbete/friskvård Alla medarbetare har erbjudits en timma friskvård/vecka under arbetstid då verksamheten tillåter. Tillgång finns till friskvårdslokal Verkaren. Tillbud/Arbetsskador Inga tillbud eller arbetsskador har rapporterats under året. Utbildningsinsatser/kompetenshöjningar Alla tillsvidareanställda genomförde under våren MI- utbildning. Alla tillsvidareanställda har gått delegationsutbildning. Föreläsning den 21 okt Erika Gustavsson och Karolin Röcklinger Sexualitet, kärlek och relationer. En personal. Föreläsning den 24 nov Nåkkve Balldin Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas-om samtalstekniker och verktyg. En personal. Övrigt Anhörigstödet i Tibro bjöd in all personal inom socialtjänsten till en obligatorisk föreläsning med Tomas Gunnarsson i ämnet Att överlista Jante. Satu Leskinen Enhetschef Karin Tjäder Verksamhetsresurs

17 Sida 17 (33) Arbetsmiljörapport Personlig assistans Bemanningssituation/organisation Under 2015 har det avslutats ett LASS assistansärende. Två LASS ärenden har blivit beviljade. En med uppstart i feb och den andre i juni. För övrigt har bemanningssituationen varit relativt stabil under året. Våra vikarier används i flera ärenden och några av den ordinarie personalen har gått in och jobbat i andra ärenden än sitt ordinarie ärende. Personal från LSS- boendena har också arbetat i något assistansärende. Syftet med detta är minska sårbarheten vid sjukdom, ledigheter osv, höja kompetensen samt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv då det kan vara hälsofrämjande att byta arbetsplats. APT-möten Alla arbetsgrupper har haft kontinuerliga arbetsplatsträffar under året. Undantaget är den grupp där endast anhöriga är anställda. Arbetsmiljö finns med som en stående punkt på dagordningen för samtliga assistansgrupper vid APT. Arbetsmiljöenkäten är genomförd vid två tillfällen under April visade ett snitt på 5,08 (2,6) och oktober 5,1 (2,31) på en 6- gradig skala. Siffrorna inom parentes är svar på fysiska besvär. Vissa grupper har haft extra APT gällande förhållningssätt, arbetssätt och metod utifrån att den enskildes behov har förändras. Johan Ekstrand, SSK demens, har varit behjälplig. I december månad hade vi en stor assistansträff på Kavelbron Event. Temat för dagen var genomgång av kvalitetsrevision, Lex Sarah och genomgång av uppdaterad personlig assistentpärm. Personal fick också lämna in på förslag till nästa assistansträff. Dagen var mycket uppskattad av alla som deltog. Friskvård Det finns ingen möjlighet för assistenterna att ta ut sin friskvårdstimma pga. ensamarbete. Grupperna har fått information om gymmet Verkaren. Tillbud/arbetsskador Det har kommit in några tillbud- och aggressions rapporter. Utbildningar/kompetenshöjningar I februari fick 20 personliga assistenter lyssna på Bo Hejlskov Elvén, leg psykolog, som föreläste i ämnet Problemskapande beteende. Övrigt Anhörigstödet i Tibro bjöd in all personal inom socialtjänsten till en obligatorisk föreläsning med Tomas Gunnarsson i ämnet Att överlista Jante. Satu Leskinen Enhetschef Birgitta Göthberg Verksamhetsresurs

18 Sida 18 (33) Arbetsmiljörapport Kommunrehab (rehab- och sjuksköterskeenhet) Bemanningssituation/organisation Rehabenheten: Bemanningen i rehabenheten består av 4 sjukgymnaster (3,75 åa) och tre arbetsterapeuter (3,0 åa). Verksamhetsresurs på 0,75 åa finns också i budget. Man har delat upp ansvarsområden utifrån kognition/geriatrik, men samarbetar och hjälps åt då det krävs. Första delen av året upplevdes arbetsbelastningen tung av några i gruppen och man önskade ett ökat samarbete i gruppen. En planeringsdag hölls och utifrån den bestämde man sig för att jobba i par ( parhästar ) samt att ha s.k pulsmöten en gång per vecka. På dessa möten går man igenom KLARA och varandras uppdrag. Mötena har utvärderats under hösten och samtliga tycker att de har gett bra resultat, samarbetet har ökat och arbetsbelastningen upplevs mer jämnt fördelad. Man önskar dock att ytterligare en arbetsterapeut skulle kunna anställas för att få arbetet mer jämnt fördelat, så som sjukgymnasterna. Enhetschef deltar på pulsmötena för att vid behov leda och fördela arbetet. Sjuksköterskeenheten: Även 2015 har varit ett turbulent år bemanningsmässigt i sjuksköterskeenheten. En långtidssjukskrivning första halvåret, tre under hösten. En pensionsavgång och fyra uppsägningar. Två av de längre sjukskrivningarna har berott på utmattningssymtom, en på planerad operation. Alla sjukskrivna, förutom ssk med planerad operation är åter i arbete. Tilläggas ska att uppsägningarna inte berott på dålig arbetsmiljö eller vantrivsel, två av sjuksköterskorna som valt andra jobb har fått anställning på hemorten med önskad högre sysselsättningsgrad, en har valt att vara hemma på heltid pga familjehemsuppdrag, i kombination med svårighet att jobba dagtid och den fjärde har fått en tillsvidaretjänst på Närhälsan i Tibro. Under året har tre nya sjuksköterskor och en distriktssjuksköterska anställts, och trots att de alla har stor kompetens och erfarenhet, så påverkas verksamheten bemanningsmässigt då det tar tid att lära sig en ny arbetsplats. I början av 2016 får sjuksköterskeenheten ett tillskott på 50 % ssk då VO-chef har beslutat att helt koppla demenssamordnaren från gruppen för att enbart jobba med samordningsdelen. Det innebär att vi har kunnat anställa ytterligare en sjuksköterska, som resurs inom SÄBO-klustret. Modellen att arbeta i så kallade kluster har slagit väl ut. En förändring har gjorts och det är SÄBO-klustret som har delats i två delar; Norra och Södra säbo. I varje SÄBO-kluster ansvarar tre sjuksköterskor på två boenden, varav två är omvårdnadsansvarig på var sitt boende och en jobbar som resurs eller löpare däremellan. Under hösten 2015 började sjuksköterskeenheten på ett nytt schema som innebär att alla (de flesta) jobbar kvällspass. Därmed har vi tagit bort de renodlade kvällstjänsterna. Förändringen har planerats noggrant innan start 1/10 och de sjuksköterskor som kände oro inför att jobba ensamma på kvällspassen har fått möjlighet att gå bredvid tills de känt sig trygga. Överraskande nog var det väldigt få som kände det behovet, vilket tyder på trygghet i gruppen.

19 Sida 19 (33) Schemaförändringen innebar också att man gick från att ha jobbat var femte helg till var fjärde helg. I det stora hela har gruppen varit nöjd med det nya schemat, småjusteringar har förekommit. Sommaren 2015 var under kontroll, bättre bemannad än sommaren innan med tre sjuksköterskevikarier och en undersköterska per semesterperiod som resurs. Två ssk-vikarier jobbade heltid under båda perioderna, samt ytterligare en under fyra veckor mitt i sommaren. Erbjudande om kvalificerad övertid vid extrapass löste också några dagar, samt att en av nattsjuksköterskorna valde att jobba hela sommaren och ha långsemester under våren. Bemanningen dagtid var som lägst sex sjuksköterskor i tjänst vissa dagar, vilket var på smärtgränsen. APT-möten APT-möten hålls var sjätte vecka. På APT finns fasta punkter som chef ansvarar för (Arbetsmiljö, Budget/ekonomi, personal/tjänster och Verksamhet). Under verksamhetspunkten finns ett antal fasta punkter gällande information av olika uppdrag som finns i verksamheten. En fast punkt är bla Ledstjärnor, varje APT går gruppen igenom en ledstjärna med Hur vi ska jobba för att nå målen. Det diskuteras och reflekteras. De olika klustren har var sin punkt där de har möjlighet att ta upp frågor. Efter APT-tiden finns en halvtimma inplanerad för facklig tid till dem som önskar. Arbetsmiljöenkäten lämnades i april och i oktober med resultaten: Rehabenheten: 5,0 i april och 5,23 i oktober Sjuksköterskeenheten: 5,0 i april och 4,81 i oktober Några enkäter (från båda enheterna) hade låga poäng på ett par punkter vilket stack ut mot tidigare. Det gällde upplevelsen av stöd från chefen samt upplevelsen av hög arbetsbelastning. U.t har tagit upp detta med verksamheten och analyserat med fördjupningsfrågor. Ingen kunde motivera hur man upplevde ett försämrat stöd och efter att ha samtalat och analyserat drar man slutsatsen att frågan har feltolkats (?). Man upplever (inkl. u.t) att klimatet tillåter att framföra missnöje och att det är högt i tak. Arbetsbelastningen har periodvis varit hög, bland annat pga underbemanning men det har funnits en medvetenhet kring detta och verksamheten har planerats efter behov/bemanning. Januari 2016 är ssk-enheten fulltalig. Hälsoarbete/friskvård Två hälsoinspiratörer fanns, större delen av året - en i rehabgruppen och en i ssk-gruppen. Dessutom är Anna, verksamhetsresurs den som är socialtjänstens representant inom det hälsobefrämjande arbetet. Friskvårdstimmen ska planeras in på klustermötena enligt rutin. Periodvis har verksamheten inte tillåtit det men man försöker när det går. Hälsoinspiratören inom ssk-enheten är en av dem som har slutat, vilken kommer att ersättas. Tillbud/arbetsskador Under året har tre tillbud anmälts. Två stickskador i samband med provtagning och en halkincident.

20 Sida 20 (33) Utbildningsinsatser/kompetenshöjningar 2015 har varit ett utbildningsår, då det funnits ekonomiskt utrymme genom balansmedel (prestationsersättning från högskolan för studenter b.la.). Åtta personer (ssk/at/sg) har varit på Svenska demensdagarna vilket är ett mycket matnyttigt forum för personer som arbetar med våra demenssjuka. I samband med arbetet att utveckla den palliativa vården har fem personer varit på utbildning i palliativ vård samt på hospice Gabriels höstkonferens. Två sjuksköterskor har gått Sjuksköterskans kliniska bedömning som är en mycket omtalad och uppskattad utbildning. Planeras för övrigt att samtliga sjuksköterskor ska få utbildningen under våren Magnus Fägerhag som varit sårombud och ansvarig för inköp av sårvårdsmaterial har slutat och ersättare för honom blev dsk Dip Thapa. Han har gått en sårutbildning som senare presenterades för ssk-kollegorna vid ett seminarietillfälle. Dsk, at och sg inom funktionshinder har varit på utbildning om åldrande inom funktionshinder. Arbetsterapeuterna, alla tre, har varit på AT-forum vilket är det stora evenemanget i arbetsterapikunskap. Våra sjukgymnaster har varit på Fysioterapidagarna som är deras motsvarighet. Ett par ssk har gått smärtutbildning och en at och en sg har gått sittutbildning, en utbildning som arrangerades av oss i Tibro i samverkan med rehabnätverket. Verksamhetsdagar hölls i början av året (mars). Hela HSL-enheten tillsammans med sociala dagverksamheten/äc var i Kvänum två dagar. Temat var samarbete och team men även presentation av palliativa gruppen, BPSD mm. Inspirationsföreläsning av Maria Kehagia var pricken över i t! Övrigt Sammanfattningsvis så upplevs stämningen inom HSL-enheten (för det mesta!) vara mycket god och generellt trivs man mycket bra på jobbet. Samarbetet har under året ökat mellan de olika områdena och inom ssk-enheten ser man sig mer som en enhet sedan kvällstjänsterna togs bort och alla jobbar kvällar. Det har bidragit till att gamla rutiner ifrågasatts, diskuterats och omarbetats eller förtydligats, vilket lett till verksamhetsutveckling. Inom rehab-enheten har man också förbättrat sitt samarbete genom att jobba mer i par samt att man infört s.k. pulsmöten för att stämma av varandras arbetsbelastning. Jenny Johansson Enhetschef

21 Sida 21 (33) Arbetsmiljörapport - Hemvården Omvårdnadspersonalen i hemvården ordinarie/vikarier är oerhört aktiva i arbetsmiljöarbetet eftersom detta är en del av vår vardag vi diskuterar/funderar tillsammans för att göra det så bra som möjligt efter de förutsättningar vi har för personal samt vårdtagare. Ibland hamnar vi i dilemma eftersom vi utför stöd i vårdtagarens hem tex få plats med hjälpmedel m m. Information till vårdtagare/närstående är mycket viktigt varför vi tex behöver möblera om, ledsagning vintertid m m Fysisk arbetsmiljö är många gånger lättare att åtgärda än psykisk arbetsmiljö detta diskuterar vi och försöker komma fram till bra lösningar tillsammans vi är varandras arbetsmiljö men chefen har det yttersta ansvaret. Vi har ju också en arbetsmiljö att ta oss till vårdtagare i alla väder med bil eller till fots ibland är det jättebesvärligt väglag men omvårdnadspersonalen klagar aldrig utan ser det som en utmaning. Under våren har vi infört ett nytt planeringssystem TES för att kvalitetssäkra. All planering förs in i data av våra planerare som även jobbar i verksamheten. Omvårdnadspersonalen loggar in på telefonen och ser vad de ska utföra under sitt arbetspass. Omvårdnadspersonalen taggar in och ut hos vårdtagaren och för in i telefon utförda insatser hos vårdtagarna samt om man inte utfört och varför. I telefonen får man fram vårdtagare, anhöriga, adress, telefonnummer m m. Skulle man tappa telefonen så låser den sig efter några minuter och ingen annan kan logga in. I planeringssystemet får vi fram faktiskt tid som vårdtagaren är behov av. Vi planerar in restid, rapporttid, dokumentationstid, team m m. Detta har medfört att vi fått en mycket bättre överblick på vad vi gör, högre/mindre arbetsbelastning, ser hemvården som en helhet. För mig som chef har jag bättre överblick samt kan direkt svara om vårdtagare/anhörig ringer om tex hemvården utfört insatsen m m. Under 2015 har arbetsbelastningen varit mycket hög och har haft extra personal inne. Behovet blev så stort så vi har anställt 5 st 80 % tjänster som ska vara i hemvården så länge arbetsbelastningen är hög. Sedan kan dessa få jobba i pool/vakans. Under året har all personal haft medarbetarsamtal samt lönesamtal. Apt är schemalagt var 6:e vecka á 3 tim en av dessa har personalgruppen egen tid/reflektion förutom under semesterperioderna. Arbetsmiljöenkät/ skyddsrond utförd vår o höst. Planeringsdag där all personal medverkade denna dag handlade om dokumentation, lex Sarah, senior alert m m. Friskvårdstimme 1 ggr/v om arbetet tillåter, men nyttjas inte. Hälsoinspiratör bjuder in till aktivitet, men deltagandet är minimalt. Inköp av 4 st cyklar.

22 Sida 22 (33) Utbildningar TES-utbildning för två planerare. Intern TES-utbildning tex handhavande av telefon för all personal. Föreläsning Posom för stödperson och chef. ÄBIC-utbildning för verksamhetsresurs. Vårdande skydd (Durewall) två dagar för all personal. Hygienutbildning för hygienombud. Handledarutbildning 100 p en personal. All personal föreläsning Tomas Gunnarsson handlade om Jantelagen Tillbud/arbetsskador Några stick o skärsår. Arbetsskador såsom halkat, vid förflyttningar av vårdtagare. Under 2016 jobbar vi vidare med planeringssystemet, kontinuitet hos vårdtagaren och att jobba med tema på våra apt som personalen kommer med förslag till samt introduktion vikarier/ny anställd personal, informationsbroschyr och uppdatera hemrehabilitering tillsammans med övriga yrkeskategorier(teamet) Omvårdnadspersonal ordinarie och vikarier är fantastiska med logistik, flexibilitet, bra bemötande, personcentrerat och trygga i sin yrkesroll. Vi ser att omvårdnadspersonalen klarar av att stötta/hjälpa alla vårdtagare med olika behov. Jag är stolt över verksamheten. Lena Johansson Enhetschef

23 Sida 23 (33) Arbetsmiljörapport - Äldrecentrum & Social dagverksamhet Arbetsmiljön på en arbetsplats är ett gemensamt ansvar, samtliga ska vara en god arbetskamrat eller påtala när något inte fungerar. Att ha ett stöttande klimat är en bra förutsättning för en god arbetsmiljö. Trivs vi och mår bra på vår arbetsplats är det enklare att göra ett gott arbete som påverkar våra besökare och dem vi är till för. Bemanning/organisation Bemanningssituationen har under 2015 varit stabil. Ingen har avslutat sina tjänster utan arbetsgruppen har varit oföränderlig och arbetet har kunnat sätta sig och gett god effekt. Aktivitetsledaren, vars uppgift är att arbeta med aktivering på såväl Äldrecentrum/sociala dagverksamheten som på särskilt boende har gjort ett gott jobb under året. På särskilt boende arbetar aktivitetsledaren med att planera och utföra aktiveringen tillsammans med omvårdnadspersonalen. Att motivera och inspirera personalen till mer aktivering är en stor del av arbetet. Arbetet har kommit igång bra och det är ett uppskattat inslag för pensionärerna på äldreboendena. Inom området trygghetslarm har 2015 varit ett bättre år än Övergången från analoga larm till digitala har satt sig och fungerar på ett bra sätt. De barnsjukdomar som medföljde övergången har vi nu kommit förbi och vi har nu den kunskap som krävs för att utföra bästa möjliga arbete. Utmaningar och problem uppstår såklart, men det löser sig ofta tack vare gott samarbete med larmleverantör/larmcentral, med omvårdnadspersonal och andra funktioner inom organisationen. Under året upprättades ett akutförråd i hemvårdens lokaler med larmtillbehör för säbo. Uppstår en akutsituation under kvällar och helger när man inte kan få tag i tillbehör finns nu detta förråd. Man lånar tillbehöret under max sju dagar och därefter beställer man eget om behovet kvarstår. Detta har visat sig fungera bra och vi säkerställer att viktig utrustning finns när behov uppstår. En utmaning vi står inför inom trygghetslarm är den tekniska utvecklingen. Mobila trygghetslarm med GPS-funktioner, sändare m.m. Hur ser behovet ut framöver hos Tibrobon och vad är vårt uppdrag? Spännande och intressanta frågor uppstår som vi ska jobba vidare med under Färdigställandet av våra lokaler har gått i land under året med två kontor, personalrum, omklädningsrum, massagerum, sammanträdesrum och Var-dags-rum. Vi har även sett över personalens två kontor på dagverksamheten och bytt ut möbler och möblerat på ett bättre sätt. Uteplatsen iordningsställdes under sommaren och blev så fin och funktionell. Nu kan vi samla många utomhus både från dagverksamheten och Äldrecentrum och ha både kafferep, underhållning och andra trevliga aktiviteter! Sedan november 2015 utförs enklare service av hörapparater i Var-dags-rummets regi. Dit kan man vända sig för att få hjälp med rengöring samt byte av slang och batteri. Detta är ett komplement till Hörhjälpmedelsservice i Skövde och dit får Tibrobon vända sig vid mer komplicerad hjälp eller om det är akut. Vi utför servicen på tisdag eftermiddagar efter att man bokat tid. I slutet av året fick Äldrecentrum och sociala dagverksamheten m.fl. en innovativ cykel Bikearound som har blivit ett populärt inslag i verksamheten. Att kunna cykla och förflytta sig i princip var som helst i världen är en häftig känsla och våra besökare uppskattar att både kunna kika hur det ser ut där de växt upp, var deras barn och barnbarn bor osv. Många minnen och bra samtalsämnen dyker upp förenat med lite motion, det är toppen! Under november/december 2015 påbörjades arbetet med en riktig biblioteksfilial på Äldrecentrum som färdigställs januari För att få känslan av en riktig filial och utrymme

24 Sida 24 (33) för det som hör till, har vi valt att använda vårt Må-bra-rum. Massagefåtöljer och motionscykel inryms numer i massagerummet. I filialen hos oss är det tänkt att samtliga storstils-böcker ska finnas och även annan litteratur. Vi har haft elever från lärlingsutbildningen hos oss under året med handledare på sociala dagverksamheten. APT APT sker var sjätte vecka förutom under semesterperioderna. Närvaron är alltid hög och det finns en årsplan med fasta tider för APT och en stående dagordning med aktuella frågor. Möjlighet att läsa dagordning och skriva upp punkter i förväg finns. Arbetsmiljöpunkt finns med som stående punkt på varje APT. Arbetsmiljöenkäten har genomförts vid två tillfällen och vårens resultat var 5,62 poäng och höstens resultat var 5.49 av 6 möjliga. Resultatet på enkäterna visar att både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön är god. Dock har värdet sjunkit jämfört med 2013 och 2014 vilket vi har haft en diskussion om på APT. Det är inget alarmerande och inget särskilt som inträffat utan bedömningen är att när man svarar på enkäten är det ofta dagsformen som avgör samt att svarsalternativen är många vilket kan vilseleda. Det upplevs svårt att tänka tillbaka ett helt halvår hur arbetsmiljön varit. Det kändes viktigt att diskutera värdena tillsammans även om det inte är ett lågt resultat, men än dock en sänkning. Viktigt att fånga upp ev. problem om så skulle vara. Svarsfrekvensen har varit 100 % vid båda tillfällena. Friskvård Medarbetarna har möjlighet att utföra sin friskvårdstimme varje vecka under arbetstid och det sker i regel när verksamheten inte har öppet. Aktiviteter som träna på gym och promenader är de mest vanligt förekommande aktiviteterna. Många är flitiga att nyttja friskvårdstimman och de ser det som en förmån att få ha friskvård på arbetstid. Vi har även testat på yoga under vår verksamhetsdag på Bjertorp, vilket var mycket uppskattat. Tillbud/arbetsskador Inga tillbud eller arbetsskador har rapporterats under året. Utbildningar/kompetenshöjningar - Fortsättning från 2014; Strokeutbildning Likvärdig strokevård i Skövde två heldagar, två personal. - Grundkurs i Motiverande samtal, tre heldagar, en personal. - Informationsträff it-coach i Lidköping, en halvdag, en personal. - Två verksamhetsdagar för samtlig personal tillsammans med HSL-enheten, övernattning på Lumber & Karle. Innehåll dessa dagar: Jämlik stroke, BPSD, inspirationsföreläsning Allting är möjligt med Maria Kehagia, APT, samarbetsövningar och energipåfyllning. Toppendagar!! - Hälsofrämjande ledarskap, halvdag tillsammans med hälsoinspiratör. - Durewall; fortsättning samt vårdande skydd två heldagar för samtlig personal samt grundutbildning för två personal, två heldagar. - Visningsmiljöer i Västerås, en personal, heldag. - Strokeföreläsning, samtlig personal en halvdag. - Föreläsning för POSOMs stödpersoner samt chefer; Fråga inte: Hur mår du? - Information/utbildning i enklare service av hörapparater, tre personal. - Bike around, fyra personal á tre timmar. - Delegationsutbildning, två personal á två timmar.