Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare"

Transkript

1 Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För alla hängivna islandsryttare är det en självklarhet att islandshästar inte är som andra hästar. Själv är jag inte islandsryttare, även om vi har en mycket trevlig islandshäst i familjen: Fluga, familjens stolthet. Trots att jag är i tyngsta laget för en islandshäst rider jag henne med stort utbyte emellanåt. De senaste tre, fyra åren har jag emellertid i samband med våra kurser och i flera andra sammanhang fått tillfälle att ofta och mycket arbeta med islandshästar. Av andra hästmänniskor än islandsryttare får man ofta höra påståenden som en islandshäst är en helt vanlig häst och den fungerar likadant som andra hästar och liknande. Jag minns exempelvis en sadelmakare, som bestämt hävdade att islandshästar, precis som vilken annan ponny som helst, enbart ska ridas av barn, eftersom de inte orkar bära vuxna ryttare. Innan jag fick tillfälle att arbeta tillräckligt mycket med islandshästar hade jag också förutfattade meningar om islandshästar och trodde något liknande. Men jag har ändrat uppfattning nu. Det började med ett problemjobb för ett par år sedan. För att göra en rätt lång historia kort, så blev jag en vårdag kontaktad av en islandsryttare, som ville arrangera en kurs. Vi pratade en stund och kom överens om alla detaljer. När vi var klara frågade hon om jag kunde komma en timme före Benägenheten att reagera på det ena eller andra sättet är genetsikt betingad hästen föds till antingen aktiv eller passiv hanterare. kursens början och hjälpa henne att lasta hennes häst, då hon hade svårigheter med det. Eftersom jag inte tar den sortens problemjobb under tidspress sade jag nej, men vi kom överens om att jag skulle åka hem till henne ett par dagar före kursen. Kursen skulle vara en tisdag, och söndagen innan åkte jag hem till henne för att försöka hjälpa henne. Den vårens sista snöstorm var just den dagen, med blötsnö och regnblandad snö om vartannat. Vi började som vanligt med att hon fick visa mig hur hon brukade göra. Hon hade redan kört fram transporten, så hon tog hästen och ledde den mot rampen. Den gick upp på rampen med båda framhovarna och stannade, men verkade lugn och trygg och visade inga tecken på att vara rädd. Eftersom orsaken till lastningsproblem nästan alltid är antingen rädsla hos häst eller människa och/eller bristande ledarskap, så kände jag mig full av tillförsikt och trodde att jag skulle kunna lasta hästen utan större problem. Jag tog över hästen och gick igenom alla grundläggande ledarskapsövningar, inklusive joinup, under någon halvtimme. Allting fungerade alldeles utmärkt. Efter en stund bestämde jag mig för att nu var det dags att gå in i transporten med hästen, och jag ledde därför hästen en åttaårig valack mot transporten. Han gick upp med båda framhovarna och stannade, precis som han gjorde med ägaren.

2 Om jag minns rätt höll vi på i bortemot sju timmar, innan jag gav upp. Vid det laget var vi, åtminstone ägarinnan och jag, genomblöta och stelfrusna, och hon var rejält ledsen. Hon fick betala min reskostnad och inget mer (jag tar inte betalt för misslyckade jobb) och jag gav henne rådet att prova att lasta honom på samma sätt dagen efter, men lasta en annan lugn häst först. Hon var inne på att hästen skulle tillbringa resten av sitt liv hemma på gården och jag trodde inte själv på mitt råd. Men hon hade följt mitt råd och hästen gick in i transporten utan att tveka, så när jag kom till kursen två dagar senare var hon där och hade hästen med sig. När kursen var slut sent på eftermiddagen lastade hon honom själv utan några som helst problem. För snart ett år sedan, när jag senast pratade med henne, gick han fortfarande in utan problem. Autonoma nervsystemet består av två delar, som balanserar varandra genom att ha motsatta effekter på många olika funktioner i kroppen De närmast följande två månaderna funderade jag varje dag på vad det var jag hade missat med just den hästen, utan att hitta någon rimlig förklaring. Så läste jag en bok av professor Per Jensen, Stress i djurvärlden. Den handlar inte specifikt om hästar, men är ändå mycket intressant. Han skriver bland alla andra intressanta saker att det inom många djurarter har visat sig att det finns två olika sätt att hantera påfrestande situationer, aktivt och passivt. Jag drog mig till minnes att jag hade läst en annan bok, om islandshästar (Förstå din islandshäst, Rikke M. Schultz), där författaren skrev att islandshästar kan lura även en erfaren veterinär, eftersom de inte reagerar på smärta på samma sätt som andra hästar. Jag kopplade samman uppgifterna, tänkte på islandshästen jag misslyckats med och tänkte att här kanske det kunde finnas en förklaring. Så jag skrev ett mail till professor Jensen, beskrev situationen och frågade om han trodde att antalet passiva hanterare kunde vara högre bland islandshästar än inom andra raser, exempelvis engelska fullblod. Han svarade att det mycket väl kan vara så, men såvitt han visste finns ingen vetenskaplig dokumentation som styrker det. Efter mycket intensivt funderande är jag övertygad om att islandshästen jag berättade om ovan han hette förresten Brattur är en passiv hanterare. Aktiva eller passiva hanterare, vad innebär det? Det följande är ett försök att förklara ett mycket komplicerat medicinskt område på ett tydligt och överskådligt sätt, med tillgång till begränsat utrymme. Redogörelsen innehåller medvetna förenklingar på några punkter, för att undvika att fastna i alltför många tröttande detaljer. Det handlar om hur en individ hanterar påfrestningar eller belastningar. Forskarna trodde under många år att alla djur, oavsett art, alltid reagerar på

3 samma sätt när de utsätts för en belastning. Det har länge varit känt att överlevnadsstrategin för alla djur alltid innebär att individen försöker hantera belastningar efter bästa förmåga. Det vanliga sättet för ett djur att reagera vid en belastning är att kroppens primära alarmsystem sätter igång. Det resulterar oftast i påverkan på det autonoma nervsystemet, så att den sympatiska delen (sympatiska nervsystemet) går på högvarv, medan den parasympatiska delen har låg aktivitet. Det här hänger ihop med att allt beteende styrs av det autonoma nervsystemet. Det fungerar på så sätt att två delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet motverkar varandra genom att ha motsatta effekter på många kroppsfunktioner. Det sympatiska nervsystemet höjer exempelvis hjärt- och andningsfrekvens, blodtrycket stiger och pupillerna vidgas. Det parasympatiska nervsystemet har motsatt effekt och sänker alltså hjärt- och andningsfrekvens osv. När det gäller andra funktioner, som matsmältning och sexualdrift, är det precis tvärtom. Det sympatiska nervsystemet sänker matsmältningsaktiviteten och sexualdriften, medan det parasympatiska höjer dem. För ett par miljoner år sedan var det här primära alarmsystemet väldigt viktigt, därför att det hjälpte oss däggdjur att överleva. När individen blir utsatt för en belastning kan ju det innebära en Förekomsten av sommareksem är högre bland islandshästar än bland många andra raser. Det kan tyda på att andelen passiva hanterare är högre, men det betyder INTE att alla islandshästar med sommarkeksem är passiva hanterare. Om det är så att levnadsvillkoren för islandshästar på Island innebär en fördel för passiva hanterare kan det ha resulterat i en proportionellt större andel sådana individer bland islandshästar. risk eller fara. För att överleva behöver individen kunna utnyttja sina muskler maximalt för att bli så stark och snabb som möjligt. Därför ser det primära alarmsystemet till att aktivera det sympatiska nervsystemet, vilket alltså resulterar i höjd hjärtfrekvens, höjt blodtryck och höjd andningsfrekvens. Resultatet blir att syre och näring snabbt pumpas ut till musklerna, där de behövs för att individen ska ha bästa möjliga förutsättningar att överleva genom att vara så stark och snabb som möjligt. Men nu gäller det att överleva, så därför stängs sådana funktioner som inte behövs just nu av. Ett bra exempel är att man alltid blir torr i munnen, när man blir rädd. Det beror på att en ökning av aktiviteten det sympatiska nervsystemet och motsvarande minskning i det parasympatiska stänger av matsmältningssystemet. Saliv används vid matsmältning. När matsmältningen är avstängd utsöndras ingen saliv och vi blir torra i munnen.

4 Det vanligaste sättet att reagera vid en belastning det som forskarna länge trodde var det enda innebär att kroppens primära alarmsystem aktiverar det sympatiska nervsystemet. Det utlöser en förprogrammerad benägenhet att reagera aktivt på ett av två tänkbara sätt: antingen fly eller slåss. En individ, som reagerar på det sättet är en aktiv hanterare, eftersom den försöker göra något aktivt (fly eller slåss) för att hantera belastningen. Men för några år sedan började olika forskare observera att alla individer inte beter sig likadant. Först fann man att en del individer av spetsekorre en viss art av möss betedde sig annorlunda. Istället för att reagera aktivt drog de sig undan och satte sig i ett hörn. Så småningom har forskarna kommit fram till att det finns individer inom många arter, som reagerar på ett annat sätt. Man har hittat ett annat alarmsystem i kroppen. Det kallas hypofysbinjurebark-systemet och innebär i korthet att kroppen försöker mobilisera mer långsiktigt, genom att via binjurebarken öka kroppens produktion av vissa hormoner, för att på det sättet trygga musklernas näringsförsörjning på längre sikt. En aktivering av hypofysbinjurebarksystemet leder till en aktivering av det parasympatiska nervsystemet, rakt motsatt effekt mot det primära alarmsystemet. En individ, som reagerar på det här sättet, blir skenbart lugn vid en belastning. Sådana individer försöker inte göra något aktivt för Den ensamma islandshästen, som står till synes oberörd i sitt eget hörn av hagen, kan vara ganska svårt stressad utan att det syns utanpå. Om det är en passiv hanterare. att hantera situationen, de försöker i stället anpassa sig genom att göra ingenting. Därför kallas de passiva hanterare. De här två typerna av reaktionsmönster har konstaterats för ett flertal arter, som möss, råttor, svin, apor, hästar och människor, men eftersom vi människor är lite speciella kallas vi för A- eller B-typer i stället för aktiva eller passiva hanterare. Det ena sättet är inte alltid bättre än det andra, båda sätten ger fördelar, fast i olika situationer. Forskarna har också kommit fram till att benägenheten att reagera aktivt eller passivt är genetiskt betingad eller ärftlig. Det betyder att man föds till det ena eller andra, överlappning finns, men är obetydlig. Vad har allt det här med islandshästar att göra? Jo, islandshästar har ju varit avelsmässigt isolerade på Island i mer än år. Det är visserligen en kort tid, när man talar om genetisk utveckling, men om varje hästgeneration är 10 år så innebär det ändå att 100 generationer hästar hinner passera. Om det nu skulle vara så att situationen på Island innebär en överlevnadsmässig fördel för passiva hanterare, så resulterar det i att sådana individer har större chans att fortplanta sig och föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Jag är inte tillräckligt insatt i islandshästars levnadsvillkor på Island, men tror mig exempelvis veta att det inte finns några stora rovdjur där, som hästarna behöver fly ifrån. Om det sättet att resonera är riktigt, så är konsekvensen att islandshästarnas isolering på Island faktiskt kan ha medfört en utveckling mot en större andel passiva hanterare bland islandshästar. Det finns andra faktorer, som talar för det också, förutom att islandshästar reagerar annorlunda på smärta än andra hästar. Islandshästveterinären Rikke M. Schultz hävdar ju att det faktum att islandshästar ofta inte har förhöjd puls (hjärtfrekvens) och inte visar några synliga tecken på rädsla gör dem svårare att bedöma än andra hästar. Ett annat sätt att bedöma om en individ är aktiv eller passiv hanterare är att studera hur den reagerar på långvarig belastning. Om en aktiv hanterare utsätts för långvarig belastning, som den inte klarar av att hantera, så händer ungefär följande. Det primära alarmsystemet kommer att vara påslaget hela tiden eller väldigt ofta. Hjärta och lungor arbetar för högtryck och matsmältningssystemet går på lågvarv. Långvarig belastning leder till stress. I en population av aktiva hanterare blir resultatet en ökning av magsår och

5 hjärt/kärlsjukdomar. En annan konsekvens kan bli en ökning av stereotypa beteendestörningar, eftersom det representerar ett sätt att aktivt försöka göra något åt sin situation. Om huvuddelen av individerna i populationen i stället är passiva hanterare kommer binjurebarken under väldigt lång tid att producera alltför höga nivåer av binjurebarkhormoner (kortikosteroider). Det leder till försämrat immunförsvar, sämre motståndskraft mot infektioner, ökning av immunrelaterade sjukdomar och eventuellt till muskelförtvining. En annan sak, som kan inträffa vid alltför långvarig aktivering av hypofysbinjurebarksystemet, är inverkan på kroppens produktion av insulin. Det kan i sin tur leda till diabetes eller diabetesliknande symptom, men är alltför invecklat för att gå in på i detalj här. Hur stämmer det här resonemanget in på hästar i allmänhet och på islandshästar i synnerhet? Bland engelska fullblod i galoppträning har 80 % av hästarna magsår någon gång under sin karriär. Det finns inte heller någon annan hästras som har så hög förekomst av stereotypier (vävning, krubbitning mm), som engelska fullblod. Det skulle kunna tyda på att de flesta engelska fullblod är aktiva hanterare. För min egen del har jag ännu inte stött på någon islandshäst med magsår och inte heller någon som har utvecklat stereotypt beteende. Naturligtvis är jag medveten om att det inte är Hästen på bilden är inte samma som i texten. Men efter en stund gick han också in i transporten, för första gången på fyra år. detsamma som att det inte skulle finnas några islandshästar med magsår eller stereotypi, men förekomsten kan rimligen inte vara särskilt hög. Islandshästar drabbas i stället ofta av sommareksem, ett tillstånd som har samband med immunförsvaret. Även spatt, som ofta drabbar islandshästar, har ett immunologiskt inslag. Förmodligen finns det inga undersökningar av diabetes eller liknande tillstånd hos islandshästar, men diabetes av typ II och insulinresistens ökar bevisligen hos hästar i allmänhet. I vart fall ställs diagnosen betydligt oftare är förut. Slutligen finns det väldigt många islandshästar med dåligt utvecklad ryggmuskulatur och till och med atrofi i ryggmuskulaturen. Det behöver inte nödvändigtvis bero på konsekvent ridning i felaktig form, med dåligt tillpassade sadlar, eller med för tunga ryttare, det skulle faktiskt kunna ha ett samband med att många islandshästar kanske är passiva hanterare. Vad har det för betydelse? En hästs benägenhet för hantering av belastning har naturligtvis väldigt stor betydelse på många plan. För att man som ryttare ska kunna få en häst att fungera måste man träna och utbilda den genom att utsätta den för belastning i form av tryck. När aktiva hanterare utsätts för tryck reagerar de genom att antingen gå undan för trycket (flykt) eller stå emot trycket (aggression). Det är den typiska och grundläggande reaktionen och kallas för fight-flight reaction. Ökar man trycket mot en aktiv hanterare får man alltid en kraftigare reaktion och förr eller senare kommer alltid en aggressiv protestreaktion, även om hästar i vanliga fall oftast reagerar med att försöka fly eller gå undan. Ökat tryck mot en aktiv hanterare ger alltså alltid starkare reaktion. När passiva hanterare utsätts för tryck har de i stället en benägenhet att göra ingenting. De försöker hantera situationen genom att anpassa sig och stå ut med obehaget. Ökar man trycket händer ingenting. En häst, som är passiv hanterare och utsätts för tryck, ser helt lugn och oberörd ut, trots att den kanske upplever en svår belastning. Ökar man trycket ännu mer kommer hästen förr eller senare att kollapsa. Konsekvensen blir att om man arbetar med en häst, som kan vara passiv hanterare, måste man vara extra försiktig och hantera den ännu mer mjukt och varsamt. Ju mer man ökar trycket, desto mer kommer hästen att stå emot.

6 Förutom att man riskerar att utsätta hästen för en onödig belastning, resulterar det i att man motarbetar sig själv. Ju hårdare man tar i, desto svårare blir det att få hästen att göra som man vill. Är alla islandshästar passiva hanterare? Nej, naturligtvis inte! De allra flesta islandshästar är förmodligen aktiva hanterare, precis som inom alla andra hästraser. Så gå nu inte och tro att just din islandshäst är en passiv hanterare, bara för att du råkat läsa den här artikeln! Det finns vetenskapliga undersökningar, som visar att hästar kan vara passiva hanterare. Däremot har jag inte hittat någon undersökning, som styrker att antalet passiva hanterare bland islandshästar skulle vara högre. Nu behöver ju inte det betyda att så inte är fallet. Det kan ju helt enkelt bero på att kunskapen om detta med aktiv respektive passiv hantering är ganska ny, så att ingen ännu har hunnit med att undersöka just islandshästar närmare. Sammanfattningsvis så finns det flera faktorer, som talar för att antalet passiva hanterare skulle kunna vara högre bland islandshästar än inom andra hästraser. Många islandshästar reagerar inte på det vanliga sättet på smärta och rädsla, med höjd puls, höjt blodtryck, ökad andningsfrekvens och synliga tecken på rädsla eller smärta. Islandshästar uppfattas som extremt tåliga, kanske för att de helt enkelt inte kan visa tecken på smärta eller annan belastning. Spatt hos islandshästar upptäcks ofta inte förrän den är utläkt, vilket betyder att hästen kan ha gått med svår smärta under lång tid, utan att reagera märkbart. Såvitt jag vet har islandshästar inte någon hög förekomst av magsår, hjärt/kärlsjukdomar eller stereotypa beteendestörningar, men däremot en ökning av sjukdomar med en immunologisk komponent, samt eventuellt ökad förekomst av muskelproblem. Förekomsten av stereotypa beteendestörningar bland islandshästar är låg. Islandshästen har varit genetiskt isolerad på Island under förhållandevis lång tid, under förhållanden, som kan ha inneburit överlevnadsmässiga fördelar för passiva hanterare. Om vi för ett ögonblick återgår till den islandshäst, som fick mig att tänka i de här banorna, så stämmer bilden av en passiv hanterare nästan perfekt på honom. Han visade inga som helst tecken på rädsla, inte vid något enda tillfälle under lastningsförsöken. Så länge jag arbetade med lätt tryck mot honom fungerade allting enligt läroboken, men så fort jag ökade trycket reagerade han med passivitet. Det gick inte heller att provocera fram någon form av starkare reaktion genom att öka trycket ytterligare. När han sedan hade fått tillräckligt med tid på sig anpassade han sig till situationen och gick in utan problem. Ägaren berättade också för mig att hon hade anlitat ett flertal olika tränare för att få hjälp med att lasta honom. Alla hade på ett eller annat sätt tvingat in honom i transporten, men ingen hade tidigare fått honom att gå in frivilligt. Hon var inte direkt ledsen över resultatet, om man säger så. Vill du veta mer om aktiv och passiv hantering? Börja med att läsa boken Stress i djurvärlden av Per Jensen. Har du fler frågor efter att ha läst den kan du kontakta mig direkt via sven.forsstrom@equerry.se Litteratur: Jensen, Per: Djurens beteende och orsakerna till det, 1993 ( LTs förlag) Jensen, Per: Stress i djurvärlden, 1996 (LTs förlag) Sapolsky, Robert M.: Varför zebror inte får magsår, 2003 (Natur och Kultur) Visser, E.K. et al: Heart rate and heart rate variability during a novel object test and a handling test in young horses. Physiology and Behavior, (2002),

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

hästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip www.hastfocus.se 6 hästfocus #9 2013

hästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip www.hastfocus.se 6 hästfocus #9 2013 hästfocus Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip 6 hästfocus #9 2013 Camilla gör små underverk med häst och ryttare Det är något särskilt med Camilla Lundquist. Det

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11

Ellinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11 Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund 1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta

Läs mer

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Sommar, sommar & sol. Aktuellt

Sommar, sommar & sol. Aktuellt Sommar, sommar & sol Värme, sommar och sol! För många av er stundar snart ett sommarlov kan jag tro. Se då till och njut på allra bästa sätt! Är man kanin tror jag just nu att det bästa i livet är dagarna

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK

MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK 39 2 MIN MOR, MITT HÅR OMTANKE OCH KRITIK J ag var på besök hos mina föräldrar i Florida, vi satt vid middagsbordet och mittemot mig satt min mor. Hon undrade:»trivs du med att ha håret så där långt?«jag

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ6010 20082 Vilket program och årskurs läser du? Valfritt ekonomprogram år 3 Valfritt ekonomiskt programårslurs 3 valfritt ekonomiskt program

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!

Läs mer

Förlossningsberättelse

Förlossningsberättelse Förlossningsberättelse Torsdag 17 oktober På kvällen börjar jag känna av mensvärkslika smärtor i nedre delen av magen. Jag antar att det är helt normalt och reflekterar inte mer över det. Jag sover oroligt

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kapitel 10. Sid 1 Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kom ihåg följande vid intervjun: Du har bara trettio sekunder på dig att göra ett bestående intryck. Forskning har visat att

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Tre röda flygplan. Erica Högsborn och Fanny Collandbeck

Tre röda flygplan. Erica Högsborn och Fanny Collandbeck Tre röda flygplan Erica Högsborn och Fanny Collandbeck 1 Personer:, 40, 40 2 En stor gågata en sen kväll. Det är mörkt och ruggigt. En kvinna, 40, kommer gåendes. En man 40, står i ett hörn och spelar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Stacia ville straffa Blake. Skära upp kroppen och hacka sönder hans kön för att han påminde henne om allt det hon inte hade. Men

Stacia ville straffa Blake. Skära upp kroppen och hacka sönder hans kön för att han påminde henne om allt det hon inte hade. Men 7 Stacia ville straffa Blake. Skära upp kroppen och hacka sönder hans kön för att han påminde henne om allt det hon inte hade. Men Det var något med honom som hon inte hade märkt förut, utöver hans fantastiska

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Kastades från balkong tog själv fallet till HD

Kastades från balkong tog själv fallet till HD Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22

Läs mer

{ karriär & ledarskap }

{ karriär & ledarskap } CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Risksituationer vid studier

Risksituationer vid studier PIE. EKI. Linköpings universitet. 1 Artikel A9 i serien Att komma igång och bli klar i tid Risksituationer vid studier En risksituation i studier är när sannolikheten att du skall gå ifrån dina uppgjorda

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Amanda Bergqvist Ålder: 25 år Ort: Helsingborg Träningsbakgrund:

Läs mer

Det naturliga åldrandet

Det naturliga åldrandet Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout

Läs mer