Slutrapport. Mobil inrapportering vinterväghållning

Transkript

1 Slutrapport 1 Slutrapport vinterväghållning

2 Västerås 94/95 : Säsongsvariation Okt/Nov Dec Jan Feb Mars/Maj Tidsperiod Antal Medel Stdav Slutrapport 2 Planering av åtgärder och rutter Uppföljning av åtgärder VVHS Inrapportering av start och slut tidpunkt Sammanställning av trafikantinformation INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte 3 3. Förväntat resultat 4 4. Resultat Uppnått resultat Kostnader/intäkter Presentation Åtgärdsrapportering 8 5. Systembeskrivning Planering VVHS Inrapport. datorstödd telefoni Inrapportering mobildata Presentation Koppling TRISS Rapporter Omfattning av tester/försök Kostnader Organisation Sammandrag 19

3 Slutrapport 3 1. Bakgrund Inom vägtrafikledning är kvalitetsäkring av indatasystem grundläggande. Värdet av nyttan hos trafikanten av vägtrafikinformation står och faller med kvaliteten på informationen. Denna måste vara aktuell, relevant och förståelig. För väghållaren/beställaren finns behov av att förenkla hanteringen och förbättra kvaliteten vid inrapportering av åtgärder vid vinterväghållning från utförarna. För utföraren är det viktigt att följa upp åtgärderna mot planeringen ( i projektet behandlas inte produktionsuppföljning annat än i de rapporter som kommer beställaren till del) I syfte att genomföra test med dels datorstödd telefoni samt dels automatisk rapportering via datakommunikation i GSM och Vägverkets Mobilradio 90 startades projektet i slutet av 1995 och har pågått vintersäsongerna 95/96, 96/97, 97/98 och 98/99. För perioden 1995/96 och 19996/97 finns rapporter framtagna. Denna slutrapport behandlar därför perioderna 97/98 och 98/99. Projektet delades under åren 1997 och 1998 upp i två projekt, ett med SV som beställare och ett med ViV. Motivet till uppdelningen var att VSÖ hade för avsikt att systemet skulle implementeras i regionen och SV såg en implementering som verksgemensamt uifrån beställarrollen. SV hade beslutat att tillhandhålla VVHS planeringsmodul som planeringshjälpmedel "stand alone" till utförarna. Genom att inrapporteringen gav möjligheter till gemensamma underlag för presentation och uppföljning, så startade SV en utredning kring förvaltarroll, etc mot bakgrund att system skulle bli verksgemensamt för vinterväghållning. Dock fanns ett antal planerade utvecklingsinsatser som bedömdes ligga utanför SV: s roll, ex vis koppling till TRISS, Internet-web-presentation, visualisering i ArcView etc. Därför delades projektet upp i två, där ViV-projektet gick under namnet Inrapportering och visualisering av vinterväghållningsåtgärder. I denna rapport behandlas de gemensamt, utom i kostnasredovisningen, då rapporten skulle bli mycket svårare att läsa om olika delmoment skulle redovisas var för sig i resp projekt. Rapporten är skriven av Hans Holmén förutom bilaga 2 Inrapportering mobildata 98/99 som är skriven av Erik Nygren. 2. Syfte Projektet syftar till att stödja de övergripande målen framkomlighet och trafiksäkerhet genom att aktuellare och bättre information ges till trafikanter. Vidare är syftet att beställaren ska få en avsevärd förbättring rapportering av vinterväghållning kvalitetsmässigt i form av bättre och snabbare rapportering samt överblick/sammasntällningar angående åtgärdstider, saltförbrukning, etc kopplat till de olika standardklasserna. enhetlig rapportering oavsett utförare bättre faktureringsunderlag

4 Slutrapport 4 3. Förväntat resultat Projektet förväntas medföra aktuellare rapportering (i princip i realtid), säkrare rapportering (idag ett stort bortfall), bättre och aktuellare trafikantrapportering, etc. Kostnadsbesparinga r- na bedöms bli avsevärda, för VSÖ kan besparingseffekten beräknas till 1-1,5 Mkr/år i form av minskade hanteringskostnader. Då är intäkterna för förbättrad trafikantinformation och kvalitetsförbättringar inte inräknade. Inrapporteringen är tänkt att ingå i kvalitetsäkring av vinterväghållning för VSÖ. Till detta kommer besparingseffekter hos utföraren, som bedöms bli mycket stora. Hanteringskostnaderna i rapporteringen bedöms halveras och effektiviseringar av åtgärder (preve n- tiv och åtgärdssaltning och plogning) med stöd av planeringshjälpmedlet VVHS (Vinter- VägHllningsSystem) bedöms minst bli i storleksordningen 15-25%. Här kan även miljövinster uppnås genom dels minskad tomgångskörning, ca 10 %-enheter, dels med att i vissa fall kan metod saltlösning användas istället för torrsalt eller befuktat salt med lägre saltfö r- brukning som följd. För beställaren och trafikantinformationscentralen, TIC, kan en rad resultat nås som förbättrar nuvarande situation: För trafikantinformation fås aktuellare start- och sluttider på olika vägsträckor s a s automatiskt från utförarens arbetsfordon. I den första etappen sker denna rapportering från fordonen manuellt med hjälp av funktionsknappar på mobiltelefon eller Mobilradio 90. I etapp 2 ska rapportering ske automatiskt dels i GSM och i Mobilradio 90. Vidare bedöms stora besparingar ske hanteringsmässigt med undvikande av rapporter via fax om det aktuella läget av åtgärder inom vinterväghållningen. För beställaren, VSÖ förväntas denna lösning ge en betydligt snabbare och enhetligare rapportering av utförda åtgärder. För utföraren/produktionen medför lösningen en avsevärd besparing med att manuellt fylla i och sammanställa rapporter. Rapporteringen medför också ett bättre faktureringsunderlag för beställaren VSÖ. VSÖ erhåller bättre underlag för analys av insatta åtgärder i förhållande till behov av åtgärder. För VSÖ kan lösningen också användas för att meddela att ny trafikantinformation finns tillgänglig i något distributionsmedia alternativt för att ge trafikantinformation. Vidare lämpar sig systemet mycket väl för stöd vid extrema situationer/beredskapssituationer med hänsyn till att man snabbt kan nå olika mottagargrupper med samma information, etc samt att systemet har talsvarsfunktion. Med användande av mobil dator, NMT/GSM och/eller Mobilradio 90 och GPS fås rapporteringen s a s automatiskt dels som lägesbunden information om utförda åtgärder, dels tillgodoses säkerhetsaspekter vid ensamarbete för föraren.

5 Slutrapport 5 4. Resultat 4.1 Uppnått resultat Försöket med rapportering via datorstödd telefoni bedöms ge mycket god måluppfyllelse utifrån uppnådda resultat. Utifrån hittills uppnådda resultat kan bl a följande effekter bedömas Systemet med datorstödd telefoni kan ersätta befintlig rapportering och utgöra uppföljning för beställare drift Beställaren kan få ett enhetligt uppföljningssystem oavsett utförare. Betydligt bättre kvalitetssäkrad trafikantinformation: Ex vis får TIC direkt vetskap om när åtgärd påbörjats resp slutats samt typ av åtgärd. Besparingar för TIC: Totalt utgör hantering av faxrapporter, etc ca 30 % av arbetstiden vinter. Besparingseffekten bedöms till 20-25%, som kan användas för andra kvalitetshöjande arbetsuppgifter Betydligt snabbare (i stort sett realtid) och bättre rapportering av utförda åtgärder för beställaren. Större möjligheter till överblick och olika sammanställningar Rapporteringen innebär också att en standardisering av information kan fås oavsett utförare. Rapporteringen medför också ett bättre faktureringsunderlag för beställaren. Med de förändringar som gjorts i systemet kan rapporteringen utgöra underlag. För utföraren medför lösningen en avsevärd besparing med att manuellt fylla i och sammanställa rapporter för fordonsförare, beredskapshavare och produktionsledningscentral. Systemet medför förenkling och bättre underlag för analys av insatta åtgärder i förhållande till behov av åtgärder. Datorstödd telefoni ger betydligt snabbare och mer aktuell inrapportering till TIC:en. För att både beställare och utförare ska få bättre rapportering krävs att möjligheter till åtkomst till systemet ges via nätverket med klient/serverlösning eller via intranet eller modemuppkoppling. Systemet ger bättre rapporter/sammanställningar av åtgärder. Tekniskt kan rapportering ske antingen via vanlig telefon, mobiltelefon eller också via Mobilradio 90 (i begränsad omfattning). Stora besparingar kan göras för enbart hanteringskostnader av olika rapporter. Till detta kommer de effekter som utföraren kan få med att använda VVHS för effektivare planering samt produktionsuppföljning som delvis kan tillgodoses med denna rapportering. Exempelvis gjordes "optimeringar" i VVHS planering ang åtgärdsaltning för Eksjö, Ljungarum och Värnamo. Ett genomgående resultat var att "tomgångskörninga rna"/transportsträckorna kunde minskas med 10 procentenheter samt att det även gick att minska antalet fordon, ex vis skulle antalet lastbilar i Ljungarum kunna minskas med 7 st och en beparing enbart i fasta kostnader på 1 Mkr/år. Dock måste en avvägning ske mot sårbarhet om någon bil "havererar", etc, så det är troligt att besparingen inte blir riktigt så stor. Se vidare resultat enl bilaga Kostnader/intäkter Nedan angivna kostnader och intäkter är en bedömning och relativt grovt skattade utifrån de "stickprovs" uppföljningar som gjorts:

6 Slutrapport 6 Intäkter (per väghållningsregion) Anmärkning Omfattning Kronor (kkr) Minskad hantering TIC Fax inmatning, etc %/säsong Minskad hantering beställare Rapporter, etc tim/säsong Aktuell trafikantinformation Realtid Mkt hög kvalitet Aktuellare och bättre rapporter I stort sett realtid Betydligt bättre Enhetlig standard rapporter Oavsett utförare Högre kvalitet Faktureringsunderlag Bättre analysmöjligheter Åtgärder, tider, etc Kostnader (per Väghållningsregion) Drift, service, underhåll Per år 200 Utbildning, installation Vid införande 150 Motsvarande för utförare per driftområde ger vid en låg bedömning: Intäkter (per driftområde) Anmärkning Omfattning Kronor (kkr) Minskad hantering best.uppfölj. Inmatn, uppfölj ca 120 tim/säsong Minskad rapportering PLC/TIC Fax, etc tim/säsong Minskad rapportering förare tim/säsong Åtgärdsplanering VVHS * Kostnader Telefonkostnader Per år 8-15 Klient/serverlösning/intranet Per år 4-10 Totalt omräknat för hela landet skulle systemet ge intäkter för väghållaren på minst 6-9 Mkr/år enbart på minskad hantering, till detta kommer bättre och aktuellare trafikantinformation, bättre underlag för ågärdsanalyser, etc. Kostnaden för ett införande, inkl utb ligger på 0,8-1,2 Mkr. Till detta kommer årliga driftkostnader, etc på ca 0,5 Mkr/år. Motsvarande beräkning för Produktion skulle ge intäkter på Mkr/år och kostnader på 2-3 Mkr/år. Inrapporteringen har medfört att man i TIC kan se när åtgärder startas betydligt snabbare än tidigare samt att kvaliteten har blivit bättre. Väglagsrapporteringen, som medför att TIC får resultatet på vägbanan i form torr, våt, moddig, etc, kan utföras av beredskapshavaren (alternativt av fordonsföraren) direkt ifrån mobiltelefon i bil istället för sammanställning på en fa x- rapport.

7 Slutrapport Presentation Förutom presentationsapplikationen finns en förenklad applikation i Intranetmiljö för presentation som är anpassad för nätverk med låg hastighetsförbindelse som WAN eller modem. Nedan följer några exempel på skärmbilder. Den första visar översikt åtgärder Presentation av åtgärd med metoder i olika färger. Översikt väglag Presentation av väglag i olika färger. Tabellöversikt rutter Senaste åtgärd för ett urval av rutter presenteras. Urval kan göras på område och på aktiva rutter (rutter som för närvarande har en aktiv åtgärd).

8 Slutrapport 8 Presentation senaste åtgärd för olika rutter. Historisk översikt rutter Samtliga åtgärder för ett urval baserat på område, åtgärdstyp, rutt, metod eller förare kan göras för ett specificerat tidsintervall. Den presenterade informationen kan skrivas ut med summering av uppgifter som tid och mängd. Presentation all rapportering för ett visst urval. 4.4 Åtgärdsrapportering Överlag har de fordonsförare och beredskapshavare som deltagit varit positiva trots att inrapporteingen till att börja med skedde parallellt med ordinarie rapportering, och rapporteringsfrekvensen har varit påfallande god. Man har velat använda systemet för ordinarie rapportering.

9 Slutrapport 9 På beställningssidan har reaktionerna blivit positiva och från säsongen 1999/2000 är det inskrivit i kontrakt etc att utförare, både Produktion Syd och entreprenörer, ska rapportera med systemet. Åtgärdsrapportering har kunnat ske på i princip tre olika sätt enl följande: 1. Inrapportering kan ske över telefon eller mobiltelefon via datorstödd telefoni genom att använda förbestämda koder för rutter, åtgärder, etc och tonvalsignalering. 2. Mer automatisk rapportering via mobildata som bygger på GPS och rapportering via GSM. (Se också bilaga 2) 3. Rapportering eller förändring av rapporterad information kan också göras i formuläret för åtgärdsrapportering enl nedan. Möjlighet att från applikationen rapportera in åtgärdsinformation.

10 Slutrapport Systembeskrivning 5.1 Planering VVHS (VinterVägHållningsSystem) Inrapportering av insats bygger på information för varje rutt. Rutterna har planerats med hjälp av VVHS. VVHS är ett grafiskt planeringsredskap för att planera olika typer av vintervä g- hållningsåtgärder. Planeringen sker i ett vägnät baserat på VDB. Med hjälp av VVHS kan vinterväghållningsverksamheten planeras i detalj. Varje bils rutt kan enkelt markeras in på en schematisk karta. Tidsåtgång och materialmängder för den aktuella planeringen presenteras med hjälp av diagram. Kontroll av missade vägsträckor eller dubbelplanering kan göras. Dokumentation av planering i form av kartor, diagram eller rapporter kan skrivas ut i färg. Planer för olika typer av situationer kan tas fram. VVHS - planering ger möjlighet till ett bättre resursutnyttjande genom att planer kan optimas med avseende på resursanvändning. Genom att förväntade åtgärdstider och förväntad materialåtgång räknas fram kontinuerligt så kan optimering ske med avseende på resursanvändning för givna åtgärdstider för aktuella vägsträckor.

11 Slutrapport 11 VVHS - planering innehåller möjligheter att: importera vägnät (import kan användas för nyuppläggning, komplettering och uppdatering) manuellt lägga upp eller komplettera vägnät redigera vägnätsinformation presentera vägnät med karta som bakgrund grafiskt definiera ett godtyckligt planeringsområde definiera överlappande planeringsområden lägga upp grunddata i form av bland annat förare, fordon, utrustning, material. definiera olika typer av åtgärder med olika åtgärdsbredder planera i en schematisk karta som tar hänsyn till åtgärdsbredd justera den schematiska kartan för att uppnå en bra översikt av vägnätet. under planeringen se längd och prognostiserad åtgärdstid för aktuell rutt samt materialåtgång och fördelning mellan åtgärd och transport se fördelningen av färdigtider och materialåtgång för samtliga rutter i en åtgärd kontrollera att samtliga delar i ett område åtgärdas vid en åtgärd kontrollera att inga delar av vägnätet av misstag åtgärdas dubbelt dokumentera planerade åtgärder i form av detaljerade ruttrapporter arbeta med flera planeringsområden samtidigt 5.2 Inrapportering datorstödd telefoni Inrapportering av start och klartider går till så att fordonsföraren ringer in till systemet och gör följande val och inmatning: Röst prompt Åtgärd Val av åtgärd Välj 3 3 = inrapportering av insats 5 = inrapportering av väglag Ange personlig identitet Mata in PIN avslutat med # Ange ruttnummer Mata in ruttnummer avslutat med # Systemet detekterar automatisk start eller klar Vid start Ange metodidentitet Mata in metodidentitet avslutat med # Inmatad information läses upp för verifikation Verifiera med 1 ändra med 2 Vid klar Ange mängd Mata in mängd avslutat med # Ange resultatidentitet Mata in resultatidentitet avslutat med # Ange antal varv Mata in antal varv avslutat med # Inmatad information läses upp för verifikation Verifiera med 1 ändra med 2 Inrapporterad information på ruttnivå översätts med hjälp av uppgifter från VVHS till detaljerad information på länknivå med åtgärdstider materialförbrukning och övrig åtgärdsinformation. Insatser skapas och avslutas med automatik utgående från de åtgärder som inrapporterade rutter tillhör. Väglag Inrapportering av väglag görs genom att beredskapshavaren ringer in till systemet och gör följande val och inmatning:

12 Slutrapport 12 Röst prompt Åtgärd Val av åtgärd Välj 5 3 = inrapportering av insats 5 = inrapportering av väglag Ange personlig identitet Mata in PIN avslutat med # Ange identitet för väglagsområde ( enskilt eller sammansatt) Mata in identitet för väglagsområde avslutat med # Ange identitet för väglag Mata in identitet för väglag avslutat med # Inmatad information läses upp för verifikation Verifiera med 1 ändra med Inrapportering mobildata En grundläggande tanke i inrapporteringssystemet har varit att rapportering ska kunna göras utan några investeringar av utrustning, etc i fordon. Rapportering ska alltså kunna ske med befintligt fast telefon (grind ut/grind in) eller med mobiltelefon. Detta för att en ev implementering ska kunn ske snabbt samt att för många enheter som enbart är i engagerade i plogning på det lågtrafikerade vägnätet så är rapporteringen inte tidkskritisk eller f n motiverat med några investeringar i ytterligare utrustning. Däremot för det högtrafikerade vägnätet så har ambitionen varit att dels ta fram en modul för mer automatisk rapportering där själva systemet kan tillhandhållas till utförare. Dels utveckla något eller några gränssnitt till befintliga eller testsystem som används av utförare. För att underlätta rapporteringen så har även moduler med mer automatisk rapportering utvecklats. Inför säsongen 98/99 planerades försök med mer automatisk rapportering ske med: Stöd av Friggeåker AB saltspridare utrustad med GPS-enhet och kommunikation via GSM till utvecklat gränssnitt inrapportingssystemet. (Denna utveckling var särskilt intressant då samtliga enheter för utförare Skanska i VVÄ, som skulle pröva inrapporteringssystemet, hade denna typ av utrustning) Stöd av bärbar dator, GPS-mottagare och kommunikation via GSM Enl ovan p 2 men med kommunikation via VV radionät Stöd med streckkoder via utrustning Print-It. Utrustningen tillhandhölls gratis av Telia och Duo. Programvaran var utvecklad av Input Soft AB. På grund av interna oklarheter VV genomfördes inget försök med rapportering via saltspridare Friggeåker. Detta blev delvis ett reusultat av att försöket med inrapportering försenades i VVÄ. Ang försök med streck-kod med utrustningen Print-It, så vägrade systemleverantören av programvaran Raket Input Soft att dels släppa grunddata från GPS-mottagaren, dels överhuvudtaget att vilja samarbeta, varför försök med rapportering via streckkoder "lades på is". Nämnas kan att f n pågår försök med rapportering via streckkod med ett fordon i Ljungarum, där numreringen på rutterna är inlagda som streckkoder och rapporteringen sker som SMSmeddelande i GSM-mobiltelefon. Detta försök har fortsatt efter att själva projektet har upphört. Genom att inte använda programvaran Raket, så har det s a s gått att gå runt Input Soft. Utan här sker ett samarbete med Telia och Duo (som tagit fram utrustningen).

13 Slutrapport 13 Datakommunikation i VV Radionät 90 har ofta förts fram som ett alternativ. Olika praktiska försök har också visat på att det fungerar. För vissa tillämpningar ex vis överföring av data/ telemetri från mätstation VViS, där kostnader för ledningsdragning blir höga, är radiokommuniaktion mycket lämpligt. Det går också att begränsat använda sig av mobil datakommuniktion, men nätet är inte dimensionerat för någon mer omfattande datakommunikation om dagens talfunktion ska upprätthållas. Därför kommer det att bli problem med tillgänglighet, spärrar, e t c om det samtidigt pågår talkommunikation. Angående kommunikation i radionätet har funnits två olika upplägg. Dels en "tidig" som byggde på att använda enbart GPS-mottagare och sända "råkod" av position och göra en matchning till inrapporteringssystemet och VVHS i TIC. Då det blev vissa förseningar att komma igång med projektet, så flyttades detta upplägg över till assistentbilen i Stockholm. Det andra upplägget var att använda nedanstående modul, som beskrivs i bilaga 1, men av ovanstående skäl - nätet är inte tillräckligt dimensionerat för mobil datakommuniaktion - interna oklarheter samt förseningar med mobildata, så genomfördes ingen programutveckling eller försök. Under säsongen 98/99 genomfördes enbart försök med mer automatisk rapportering med stöd av GPS och rapportering via GSM med ett fordon i Ljungarum. En beskrivning av detta system redovisas i bilaga Presentation För presentation har olika verktyg prövats, ex vis ArcView och Map Object. Dock valdes ett "enklare" presentationsprogram integrerat i systemet på grund av snabbare uppkoppling och uppdatering. Detta presentationsprogram innehåller möjligheter att: definiera väglagsområden för inrapportering av väglag. definiera glest vägnät. Glest vägnät utgör en del av det totala vägnätet som används för presentation av vä glag och åtgärder. rapportera åtgärder med information om förare, rutt, metod och resultat. Tidpunkt för start och klar registreras automatiskt vid rapporteringen presentera väglag i en geografiskt karta presentera åtgärder översiktligt i en geografisk karta eller i detalj i en schematisk karta rapporter för insatser och åtgärder samt åtgärdstatistik för rutter och vägnät. Förutom presentationsapplikationen finns en förenklad applikation i Intranetmiljö för presentation som är anpassad för nätverk med låg hastighetsförbindelse som WAN eller modem. Åtgärder Åtgärder presenteras i en karta. De metoder som använts presenteras med olika färger. Enbart de senaste åtgärderna presenteras under förutsättning att befinner sig inom valt tidsfönster. Användaren kan ställa in tidsfönstret så att historiska förlopp kan analyseras.

14 Slutrapport 14 Presentation av åtgärd med metoder i olika färger. Väglag Även väglaget presenteras i en karta med olika färger för olika typer av väglag. Enbart de senaste rapporterna presenteras, om de befinner sig inom valt tidsfönster. Användaren kan ställa in tidsfönstret så att historiska fö rlopp kan analyseras. Presentation av åtgärd med väglag i olika färger.

15 Slutrapport Koppling TRISS En modul har utvecklats för överföring från inrapporteringssystemet (VVHS uppföljning) till TRISS-databasen, som är den databas som TIC-operatörena arbeter med. Det data som öve r- förts är åtgärds- och väglagsrapporter som anpassats i det format och enl den sträckanpassning som finns i TRISS. Detta för att operatörerna enbart s a s ska arbeta mot en operatörsgränssnitt, där all information finns samlad. Utifrån erfarenheterna från säsongen så kommer ovanstående överföring att omarbetas samt att väglagssträckorna i TRISS ska kunna importeras till VVHS och där uppdateras från de mer detaljerade väglagssträckorna i VVHS så att de s a s blir identiska. 5.6 Rapporter Den inrapporterade informationen kan presenteras med hjälp av utskrivna rapporter för insatser åtgärder samt statistik för rutter och väglänkar. Insatsrapport kan visas med detaljerad information om samtliga insatser inom ett tidsintervall och område samt dess körningar. Av rapporten framgår orsak till insatsen, åtgärd, tidpunkt, varaktighet samt resurstimmar. Även översiktsrapport över det totala antalet insatser, körningar, resurstimmar och materialåtgång kan göras. Insatsrapport.

16 Slutrapport 16 En andra del omfattar rapporter som kan användas för uppföljning. Då inrapporteringen sker i "realtid" blir också uppföljningen efter insatser i stort sett i realtid. Nedanstående rapporter kan ex vis göras: 1. Detaljerad information för en sträcka, rutt eller område omfattande materialförbrukning, antal tillfällen, antal resurstimmar, antal km. 2. Översiktsinformation med avseende på tillfällen per standardklass för rutter eller områd 3. Översiktsinformation med avseende på saltförbrukning per standardklass för rutter eller område. 4. Översiktsinformation med avseende på resurstimmar per standardklass för rutter eller område. 5. Översiktsinformation med avseende på antal km per standardklass för rutter eller område. 6. Översiktsinformation med avseende på tillfällen per standardklass för rutter eller område Omfattning av tester/försök Under vintersäsongerna 95/96 och 96/97 har försök med inrapportering via datorstödd telefoni skett till TrafikInformationsCentralen, TIC, i Jönköping från 15 arbetsfordon från Produktion Syd, PS driftområden: Karlskrona, Gamleby, Kisa och Åtvidaberg. Under nov-dec säsongen 96/97 har en koncentration av testet med datorstödd telefoni skett till Karlskrona i syfte att mer utvärdera samspelet utförare och beställare. Denna utvärdering skulle eventuellt ligga till grund som krav på rapportering vid anbudsförfrågan i januari på ett antal geografiska områden/driftområden. På grund av olika skäl kom inte rapporteringen igång förrän i slutet av december, varför metoden inte togs med i anbudsförfrågan inför Eftersom rapportering med datorstödd telefoni inte fanns inskrivet i de olika upphandlingarna erbjöd VSÖ inför vintersäsongen 1997/98 samtliga utförare i regionen att delta i projektet bl a för att få en mer operativ test av ett stort antal enheter. I stort sett samtliga driftområden ställde sig positiva till att delta i det fortsatta försöket, i stort sett berördes ca 240 fordon plus väglagsrapportering från beredskapshavarna. Även entreprenören NCC Motala och Finspång deltog i försöket. Efter en omfattande utbildning i VVHS och utbildning/information till samtliga berörda fo rdonsförare och beredskapshavare, så startade inrapporteringen En del områden startade senare beroende på att man dels inte hunnit planera området i VVHS eller att utbildningen/informationen var senarelagd. Inför säsongen 1998/99 fanns det inskrivet i driftupphandlingen VSÖ att rapportering skulle ske enl denna metod. Samtliga områden i regionen har rapporterat väglag (som beredskapshavaren gör) (varav 2 externa entreprenörer) områden har också rapporterat åtgärder. Försöket skulle säsongen 98/99 utökas till VVÄ (ca 115 fordon) och VSK (några fordon), men av olika skäl främst interna oklarheter (se också 5.3 mobildata sid 10) så försenades detta och man är fortfarande inte igång i VVÄ.

17 Slutrapport Kostnader Eftersom projektet under åren 1997 och 1998 delades upp i två projekt, ett under beställaren SV och ett under ViV, så redovisas kostnaden för ViV-prjektet Inrapportering och visualisering av vinterväghållningsåtgärder separat nedan: Aktiviteter Summa SW Inrapportering insats SW Inrapportering väglag SW Ledningsdel VVHS - inrapp.system SW Områdeshantering väglagsrapportering SW Rapporter fakturaunderlag SW Rapporter uppföljning SW Inrapportering sträcknivå SW Intranet rapporter SW Inrapportering mobildata Installation Support Utbildning, information Utbildning VVHS Utrustning Utvärdering Projektledning, möten, resor Övrigt Summa Aktiviteter Inrapporting och visualisering av Summa vinterväghållningsåtgärder Integrering/koppling till TRISS SW prestandaökning kartpresentation SW import/export TIC-prod.omr SW vidareutveckling pres.verktyg, MapObject SW kompl ruttinrapp med inrapp på sträcknivå SW åtkomst Intranet Förstudie datorstödd presentation tal/svar (Telia) SW Intranet rapporter SW Inrapportering mobildata Installation Support Utbildning, information Utrustning Utvärdering Projektledning, möten, resor Summa Till detta kom att visualiseringsprojektet ViV godkände ett tillägg med kr, som överfördes till avd Väg i syfte att erhålla VV-licenser och rättigheter till inrapporteringssystemet/vvhs Uppföljning.

18 Slutrapport Organisation Ursprunglig beställare var Christer Karlsson cvmtts (trafikantservice). Uppdelningen 1997 medförde att Jan Ölander SV var beställare för projekt och Christer Karslsson ViV för Inrapportering och visualisering av vinterväghållningsåtgärder. Under 1999 har projektet enbart haft SV som beställare. Projektledare 1996 var formellt Lars Gisow med Hans Holmén VSÖ som regionalt ansvarig. Detta berodde på att åren skulle projektledare för FoU-projekt tillhöra HK. Det fick alltså inte vara några regionala projektledare. Från 1997 har Hans Holmén även varit formell projektledare (gäller båda projekten). Hos Produktion Syd var det Nils Schmidt, som inledningsvis var kontaktman. Arbetscheferna i PS utgjorde tillsammans med Nils Schmidt en referensgrupp som företrädde produktionen. På motsvarande sätt fungerade dels projektledare drift VSÖ, dels tvärgruppen för vinterfrågor i VSÖ som referensgrupp vid några tillfällen. Utöver detta fanns i inledningsskedet en arbetsgrupp med Håkan Eriksson PS, Peter Johnsson PS, Stefan Torstensson PS, Freddy Gustavsson VSÖ, Jörgen Gustavsson VSÖ, Lennart Alsteiner VSÖ och Sören Carlsson VSÖ. Sören Carlsson på TIC:en i Jönköping har varit kontaktman för systemet för utförarna och han har skött inläggning av planer, framställning och utskick av koder, etc samt genomfört utbildning inför senaste vinterperioden. Framför allt har två områden inom Produktion, Ljungarum och Eksjö varit mest aktiva under projekttiden. Delvis kan detta förklaras med närheten till Jönköping och att olika utvecklingsinsatser varit önskvärda att testa och genomföra i närheten av Jönköping. Men främsta skälet har utan tvekan varit Stefan Torstenssons och Nicklas Johanssons engagemang, som medfört att man tidigt genomförde nästan all rapportering via systemet. Vintersäsongen 99/00 har alltså systemet "körts skarpt"/implementerats i regionen, varför cdu Sven Odeén och resp projektledare drift har varit "formellt" ansvariga för själva rapporteringen. Eftersom det s a s pågått implementering samtidigt så har systemet under projekttiden anpassats till att förvaltarskapet kan hanteras av avd Väg i Borlänge. Vilket bl a medfört att det finns olika servrar installerade för att andra regioner ska kunna införa systemet. Sten Svensson ADB och Göran Uller har varit ansvariga för denna del.

19 Slutrapport Sammandrag Projektet har syftat till att stödja de övergripande målen framkomlighet och trafiksäkerhet genom att aktuellare och bättre information ges till trafikanter. Vidare har syftet varit att beställaren kvalitetsmässigt ska få en avsevärd förbättrad rapportering av vinterväghållning i form av bättre och snabbare rapportering samt överblick/sammasntällningar angående åtgärdstider, saltförbrukning, etc kopplat till de olika standardklasserna. enhetlig rapportering oavsett utförare bättre faktureringsunderlag Inom vägtrafikledning är kvalitetsäkring av indatasystem grundläggande. Värdet av nyttan hos trafikanten av vägtrafikinformation står och faller med kvaliteten på informationen. Denna måste vara aktuell, relevant och förståelig. För väghållaren/beställaren finns behov av att förenkla hanteringen och förbättra kvaliteten vid inrapportering av åtgärder vid vinterväghållning från utförarna. För utföraren är det viktigt att följa upp åtgärderna mot planeringen. I projektet har inte produktionsuppföljning behandlats annat än i de rapporter som kommer beställaren till del. Projektet startade sent hösten 1995 och avslutades under Under projekttiden har en "växling" skett från att VMT (trafikantservice)/viv varit beställare till att SV tagit över denna roll. Denna växling har också haft avgörande betydelse för att systemet har börjats implementeras i VV. De första säsongerna omfattades ett 15-tal fordon, därefter utökades försöket till att omfatta ca 240 fordon. Rapportering kan ske på i princip tre olika sätt enl följande: 1. Inrapportering kan ske över telefon eller mobiltelefon via datorstödd telefoni genom att använda förbestämda koder för rutter, åtgärder, etc och tonvalsignalering. 2. Mer automatisk rapportering via mobildata som bygger på GPS och rapportering via GSM. 3. Rapportering eller förändring av rapporterad information kan också göras i formuläret för åtgärdsrapportering. Hela regionen använder idag systemet för ordinarie väglagsrapportering, medan det skiftar mellan de olika områdena beträffande åtgärdsrapportering. Överlag har de fordonsförare och beredskapshavare som deltagit varit positiva, trots att inrapporteringen i stort sett skett parallellt med ordinarie rapportering (utom väglag), och rapporteringsfrekvensen har varit påfallande god. Man har dock sett fördelarna med en enklare hantering av rapporter och har velat använda systemet för ordinarie rapportering. På beställningssidan har reaktionerna blivit positiva och från säsongen 1999/2000 är det inskrivit i kontrakt etc att utförare, både Produktion Syd och entreprenörer, ska rapportera med systemet. Försöket med mobil rapportering via datorstödd telefoni, etc får bedömas ge mycket god må l- uppfyllelse utifrån uppnådda resultat. Utifrån hittills uppnådda resultat kan bl a följande effekter bedömas

20 Slutrapport 20 Systemet med datorstödd telefoni kan ersätta befintlig rapportering och utgöra uppföljning för beställare drift Beställaren kan få ett enhetligt uppföljningssystem oavsett utförare. Betydligt snabbare och bättre kvalitetssäkrad trafikantinformation: Ex vis får TIC direkt vetskap om när åtgärd påbörjats resp slutats samt typ av åtgärd. Besparingseffekten för TIC-arbete bedöms till 20-25%, som kan användas för andra kvalitetshöjande arbetsuppgifter Betydligt snabbare (i stort sett realtid) och bättre rapportering av utförda åtgärder för beställaren. Större möjligheter till överblick och olika sammanställningar Rapporteringen innebär också att en standardisering av information kan fås oavsett utförare. Rapporteringen medför också ett bättre faktureringsunderlag för beställaren. Med de förändringar som gjorts i systemet kan rapporteringen utgöra underlag. För utföraren medför lösningen en avsevärd besparing med att manuellt fylla i och sammanställa rapporter för fordonsförare, beredskapshavare och produktionsledningscentral. Systemet medför förenkling och bättre underlag för analys av insatta åtgärder i förhållande till behov av åtgärder. Systemet ger bättre rapporter/sammanställningar av åtgärder. Till detta kommer de effekter som utföraren kan få med att använda VVHS för effektivare planering samt produktionsuppföljning som delvis kan tillgodoses med denna rapportering. Genom optimeringar i VVHS planering kan antalet fordon och transportsträckor minskas vid åtgärdsaltning. Totalt omräknat för hela landet skulle systemet kunna ge intäkter för väghållaren på minst 6-9 Mkr/år enbart på minskad hantering av rapporter, etc. Till detta kommer bättre och aktuellare trafikantinformation, bättre underlag för ågärdsanalyser, etc. Kostnaden för ett införande, inkl utb ligger på 0,8-1,2 Mkr. Till detta kommer årliga driftkostnader, etc på ca 0,5 Mkr/år. Motsvarande beräkning för Produktion skulle ge intäkter på Mkr/år och kostnader på 2-3 Mkr/år. Systemet är klart för en större implementering i Vägverket, då organisation för förvaltarskap finns samt att det redan finns servrar installerade i Borlänge som kan hantera rapporter och presentationer för externa entreprenörer i enlighet med VV IT-säkerhet. Men det är för att travestrera på Ida:s sommarvisa: "Du ska inte tro det blir sommar, om inte nå`n sätter fart", samma sak med vinter och inrapportering av vinterväghållningsåtgärder.