EN ASTRONAUTS ENERGI. Lärardelen
|
|
- Rune Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mission X Träna som en Astronaut EN ASTRONAUTS ENERGI Lärardelen Introduktion Astronauter som bor på den internationella rymdstationen (ISS) behöver balanserade måltider för att tillgodose sina energi- och näringsbehov medan de är i rymden. Matforskare och näringsfysiologer på NASA och ESA ser till att astronauterna äter balanserade måltider i rymden. Det här utförs genom att studera näringsinnehåll och astronauters näringsbehov innan maten för både långa och korta vistelser i rymden paketeras. Beroende på miljön i rymden och mikrogravitationens villkor kan det bli en ordentlig utmaning att planera astronauternas diet. Att leva och arbeta i en miljö med reducerad gravitation kommer att ändra astronauternas näringsbehov. Genom att studera specifika näringsbehov för astronauterna på ISS kan matforskarna lära sig vad som behövs för en bra näring under längre rymdfärder Till exempel benförlust, som orsakas av mikrogravitationen under rymdfärder, kräver ett extra intag av D- vitamin under längre uppdrag. Matforskare och näringsfysiologer måste planera menyer som håller astronauternas kroppar närda och vid god hälsa medan de arbetar i rymden. Astronauter hjälper till med planeringen av sina menyer genom att delta i matprovningspaneler på jorden, innan deras uppdrag på ISS. Det här hjälper matforskare och näringsfysiologer att ta hänsyn till astronauters önskemål när de planerar balanserade menyer. En av de populäraste maträtterna på astronauternas meny under rymdfärder är mjöltortilla. Tortilla innehåller stora mängder kolhydrater som kroppen behöver för att fungera. Dessutom är tortillor lätta att lagra och smular inte. För mycket smulor kan tränga in i utrustning eller experiment på ISS och rymdfarkoster. Svävande smulor kan även vara farliga om de svävar in i astronauternas ögon, näsa eller mun. Upptäckarlektion Lärarens förberedelsetid: 30- minuter Lektionens längd: Tre 45- minuters sessioner Material som behövs: Näringsinnehåll från tortilla dator med Internet maskeringstejp meningsremsor matförpackningar från de sex matgrupperna LCD-projektor eller overheadprojektor ett oskrivet papper Lektionens Målsättningar Eleverna kommer att undersöka matpyramiden medan de lär sig de grundläggande matsorterna i en väl balanserad diet. Eleverna kommer att lära sig hur olika matsorter kategoriseras i matpyramiden. Eleverna kommer att undersöka näringsinnehåll per 100 gram och kaloriinnehåll. Eleverna kommer att fastställa sina dagliga energibehov. Eleverna kommer att sammanställa en femdagarsmeny baserad på matpyramidens rekommendationer. En Astronauts Energi Lärardelen 1/16
2 Problem Hur kan näringsinnehållen användas för att bestämma hur mycket mat jag behöver på en dag? Studiemålsättningar Eleverna kommer att: undersöka matpyramiden och de grundläggande matsorterna som utgör en balanserad diet samt undersöka sina dagliga energibehov. undersöka näringsinnehållen per 100 gram och kalorier, protein, kalcium och vitaminer. fastställa sina egna dagliga energibehov. skapa en femdagarsmeny baserad på matpyramidens rekommendationer och sina egna dietbehov. Material Per klass: dator med tillgång till Internet LCD-projektor eller overheadprojektor maskeringstejp sex meningsremsor matförpackningar från de sex matgrupperna Per elevgrupp: Näringsinnehåll från tortilla Per elev: Elevbladet En astronauts energi Databladet Matpyramiden Utforskare i form - personlig planerare för en femdagarsmeny ett oskrivet papper Säkerhet Påminn eleverna om vikten av säkerhet i klassrummet och på labbet. Ett förbud om att provsmaka bör införas på vetenskapslabbet. Lektionsförberedelse Dela in klassen i grupper om 3-4 elever. Förbered matpyramidens datablad (bilaga D). o Gör en kopia av matpyramidens datablad till var och en av eleverna i klassrummet. Gör en matpyramid på golvet. o Använd maskeringstejp för att skapa en matpyramid på golvet. o Skriv matpyramidens gruppnamn på meningsremsor. Använd följande matgruppskategorier för meningsremsorna. Skriv tillräckligt stort så att det går att läsa matgruppnamnen på avstånd. Spannmål Grönsaker Frukt En Astronauts Energi Lärardelen 2/16
3 Mjölk Kött och baljväxter Oljor Oljor är inte en matgrupp men de är viktiga för en god hälsa. Erhåll dina oljor från fisk, nötter och flytande oljor såsom olivolja, sojabönolja och rapsolja. Förbered ett arbetsområde med gruppmaterialet för varje grupp. Skriv ut Utforskare i form - personlig planerare för en femdagarsmeny (bilaga F). Lektionsutveckling För att förbereda den här aktiviteten rekommenderas läraren att läsa följande bakgrundsinformation: Läs och lär om matpyramiden och elevernas grundläggande kunskaper på följande webbplats: Läs om hur man beräknar energibehoven här: Läs om hur man beräknar mängden kalorier som eleverna bör äta per dag här: Läs om hur rymdmiljön påverkar kaloribehovet här: Läs följande text från avsnittet Observation på elevbladet En astronauts energi. Bakgrund Riktig näring är väldigt viktig för astronauter därför att deras kroppar påverkas av mikrogravitation. Studier av besättningens näringsbehov före, under och efter en rymdfärd är en viktig del av att hålla en astronaut vid god hälsa under längre rymdfärder. De här studierna ger information om rätt mat och den energimängd astronauterna behöver för att vara fysiskt aktiva i rymden. Maten du äter ger dig energi, och energin mäts i kalorier. Balans mellan energin från den mat du äter och den energi din kropp använder är viktig för en bra näring. Energi kommer från nedbrytningen av större matpartiklar till mindre partiklar. En serie kemiska reaktioner börjar hända i din kropp och resultatet är att energimolekyler [ATP] snabbt frigörs. ATP-molekyler (adenosintrifosfat) ger lätt ifrån sig sin tredje fosfatgrupp. När den tredje fosfatgruppen frigörs - då ATP omvandlas till ADP - ger ATP ifrån sig mycket energi som din kropp kan använda till många av sina energibehov (arbete, träning, promenera, sova, äta, andas och till att att växa). Viss mat, som till exempel macadamianötter, innehåller nästan dubbelt så mycket energi som kolhydrater såsom bröd och pasta. När du äter tillräckligt med kalorier får du energi så att du kan slutföra ditt skolarbete. Om du inte har tillräckligt med kalorier kommer du att känna dig trött och musklerna fungerar inte som de ska. För mycket kalorier kan göra att du går upp i vikt, vilket också kan vara skadligt för din hälsa. Riktig näring och fysisk aktivitet leder till en kropp som är redo att möta dagliga utmaningar och för astronauterna möjligheten att möta utmaningarna av att bo och arbeta i rymden. Näringsinnehållen är jättebra ställen att lära sig om näringen i den mat du äter. Se näringsinnehållet på din favoritmats paket för information om näring per 100 gram och totala innehållet i varje paket. Näringsinnehållet ger även information om antalet kalorier per 100 gram. Näringsfysiologer och matforskare på NASA och ESA tittar också på näringsinnehållen per 100 gram, kalorier, näringsämnen såsom kolhydrater, proteiner, fett, vitaminer och mineralet kalcium samt procentandelen vägledande dagligt intag (% GDA) för maten som astronauterna äter i rymden. Om det behövs kan ytterligare undersökning göras i följande ämnen: En Astronauts Energi Lärardelen 3/16
4 o o o o näringsbehov i rymden rymdutforskning motåtgärder vid rymdfärder människans energibehov Undervisningsförfarande 1. Påminn dina elever om att de kommer att agera som näringsfysiologer från NASA/ESA medan de undersöker och planerar måltider som tillgodoser det dagliga energibehovet för astronauter (och elever såsom de själva som en dag kan bli astronauter. 2. Gå igenom problemet med eleverna, Hur kan näringsinnehållen användas för att bestämma hur mycket mat jag behöver på en dag. 3. Gå igenom ordlistan för En astronauts energi med din klass. (Bilaga C). 4. Be eleverna läsa avsnittet Bakgrund på elevbladet En astronauts energi och sedan diskutera vad de har läst i sina grupper. Använd din egen teknik för att kontrollera förståelsen av bakgrundsavsnittet. 5. Fråga eleverna om de har några förutsägelser angående den här aktiviteten och problem-frågan. Hjälp dem att förbättra och omformulera sina förutsägelser med hypoteser. På elevbladet ska de omformulera problemet utifrån vad de vet, materialet de använder och förutsägelser om vad de kommer att lära sig. När de formulerar en hypotes, uppmuntra eleverna till att ta med verb från sidan 1 med punktlistade studiemålsättningar. Se till att eleverna delar med sig av sina hypoteser i sina grupper. 6. Eleverna kommer att pröva sina hypoteser med det här förfarandet. Dessa steg är tagna från elevbladet En astronauts energi. Lärarspecifika kommentarer är kursiva. Låt oss Undersöka Matpyramiden 1) Använd ett tomt papper och skriv upp vad du åt till frukost, lunch och middag igår. Ta med eventuella mellanmål som du åt under dagen. 2) Undersök matpyramiden med hela klassen genom att gå till eller Visa en bild av matpyramiden så att hela klassen kan se den. Dela ut databladet Matpyramiden till var och en. 3) Fyll i databladet Matpyramiden. Märk varje matgrupp och skriv exempel på mat som finns i varje grupp. Diskutera matgrupperna kortfattat. Till exempel, låt dem skriva spannmål i rätt kategori. Fråga sedan eleverna om vilken typ av mat som kan anses vara spannmål och skriv ett svar i spannmålskategorin. Upprepa det här förfarandet för de andra matgrupperna. Använd bilden av matpyramiden nedan för att kontrollera riktigheten av placeringen av matpyramidens kategorier. Tänk på att vi behöver större mängder av vissa matgrupper än av andra. En Astronauts Energi Lärardelen 4/16
5 4) Använd din ifyllda matpyramid för att hjälpa din klass att avsluta matpyramiden på golvet. 5) Din lärare kommer att ha lite mat som klassen kan använda. Placera maten i rätt matgrupp i matpyramiden på golvet. Ha flera olika sorters mat tillgängliga för eleverna att placera i rätt kategori i matpyramiden på golvet. 6) Fortsätt tills all mat har placerats i en kategori. 7) Diskutera med din klass hur viktigt det är med hälsosamma och balanserade måltider. Led en diskussion om vikten av hälsosamma och balanserade måltider med eleverna. 8) Besök Gårdagens måltidsplan igen. Låt en elev i taget läsa upp sina matval för Gårdagens måltidsplan. 9) Svara på följande frågor om dina matval på baksidan av ditt papper. Diskutera de här frågorna med klassen. Tycker du att du har gjort bra matval? Vilka är några hälsosamma matval som du har gjort? Varför är det viktigt att äta hälsosamt? Om du blir astronaut i framtiden och ska ut i rymden, behöver du då en balanserad diet? Hur skulle din matmeny se ut om du reste ut i rymden? Låt oss Prata om Kalorier 10) Läs och fundera på följande frågor och diskutera med din klass. Vad är en kalori? Vad är det för samband mellan kalorier och enheter av energi? Varför räknar somliga människor kalorierna i mat? Vad händer om vi äter för mycket kalorier på en dag? Behöver astronauter i rymden mer eller mindre kalorier än vi behöver här på jorden? 11) Beräkna antalet kalorier av energi som rekommenderas för dina dagliga behov med hjälp av bladet Dagligt kaloribehov. 12) Skriv upp dina egna kalori- och energibehov på baksidan av matpyramiden. En Astronauts Energi Lärardelen 5/16
6 Låt eleverna använda en metod för att beräkna sina dagliga kaloribehov med hjälp av bladet Dagligt kaloribehov (bilaga E). Låt oss Undersöka Märkning av Mat Dela upp eleverna i grupper. 13) Som grupp, inspektera olika typer av tortillaförpackningar. 14) Som grupp, undersök Näringsinnehållet på tortillaförpackningen. 15) Skriv upp dina data på Näringsfaktabladet för tortilla. 16) Läs följande och diskutera med din grupp. Matenergi mäts i kalorier. Energi till din kropp kommer från mat. Om du äter fler kalorier än din kropp behöver omvandlas de extra kalorierna till fett. Genom att äta rätt mängd mat i dina måltider undviker du att äta extra kalorier. Per 100 gram och kaloriantal är desamma på jorden som i rymden. Svara på följande frågor om kalorier? Vad har 100-gramsportioner med energibehov att göra? Din energi i kalorier kommer från maten du äter. Näringsinnehållen berättar hur många kalorier det finns per 100 gram och hur många gram det finns i förpackningen. För att bestämma totala antalet kalorier du har konsumerat räknar du ut hur många 100 gram du åt och multiplicerar det med antalet kalorier per 100 gram. Med andra ord, konsumption av flera 100-gramsportioner leder till fler kalorier av energi (vilket kanske behövs och används eller lagras som fett). Vad händer om du äter för många kalorier? Extra kalorier du äter kommer att lagras i kroppen som fett. Vad händer om du äter för få kalorier? Om du äter för lite kalorier kommer din kropp inte att ha tillräckligt med energi för att utföra dagliga uppgifter. Du kan känna dig trött, svag eller yr. Ställ dessa öppna frågor om mat till grupperna. Spelar det någon roll om du äter mer eller mindre än 100-gramsmängden i näringsinnehållet? Varför? Varierad mat leder till en hälsosam diet. Dessutom, att äta mer än 100 gram av en matsort ökar ditt kaloriintag. För många konsumerade kalorier utan tillräckligt med fysisk aktivitet kan leda till övervikt. Hur kan kunskapen om näringsinnehållet per 100 gram för mjöltortilla hjälpa dig att fatta matbeslut? 100-gramsportionen kan anses vara den normala mängden att äta, men ibland kan du behöva mer energi därför att du hoppade över en måltid eller jobbade eller lekte dubbelt så länge som du brukar. Och ibland är du hungrig därför att du växer och producerar mer kroppsvävnad (ben, muskler osv.). Det kan vara smart att fråga dig själv om du är hungrig innan du äter, i stället för att bara äta extra mat för att den finns där. Det är visdom att tänka på vad och hur mycket du äter - särskilt om du tränar som en astronaut! Hur tillgodoser astronauter sina energibehov? En Astronauts Energi Lärardelen 6/16
7 Astronauter tillgodoser sina energibehov på samma sätt som du gör, med ett riktigt näringsintag. Vad händer när maten kommer in i din kropp? En del av energin kommer att användas till att hålla dig varm, en del kommer att användas till att hjälpa dig med tillväxt av ben och muskelvävnad och en del kommer att användas till att hjälpa dig tänka, arbeta och leka. Vad använder din kropp som bränsle? Varför behöver din kropp detta bränsle? Din kropp använder mat som bränsle. Din kropp behöver bränsle för att fungera riktigt när du deltar i aktiviteter som att springa, åka skridskor eller spela fotboll. Det här bränslet (eller maten) hjälper dig att hålla dig varm när det är kallt ute. Låt oss Planera en Personlig Femdagarsmeny 7. Låt eleverna planera en femdagarsmeny med hjälp av matpyramidens rekommendationer för deras åldrar och kaloribehov. Eleverna kommer att slutföra "Utforskare i form - personlig planerare för en femdagarsmeny" baserat på kunskaperna de lärde sig vid undersökningen av matpyramiden och näringsinnehållen. 8. Låt eleverna skriva upp måltider och mellanmål för varje dag. Ställ följande frågor till eleverna när de har slutfört sin "Utforskare i form - personlig planerare för en femdagarsmeny." Hur kan näringsinnehållen användas för att bestämma hur mycket mat jag behöver på en dag? Vad var målet för din dagliga kalorikonsumtion? Höll du dig inom målet varje dag? Om inte, vad var det som gjorde det svårt? Vad var svårast med att planera dina måltider för en vecka? Tror du att sport och gymnastik påverkar hur mycket kalorier du behöver under en vecka? I så fall, hur? Ingick det mat från de fem matgrupperna i din måltidsplan varje dag? Var det lätt eller svårt att få med mat från de fem matgrupperna varje dag? Om du skulle ut i rymden en vecka, tror du att din meny skulle ändras? Granska en veckas meny från din skolas matsal. Är matsalens mat en balanserad meny varje dag? Blir du erbjuden mat från alla grupper i matpyramiden? Slutsats Diskutera svaren från frågorna Undersökningsdata i elevbladet En astronauts energi. Uppmuntra eleverna att utforma sin egen tvåveckorsmeny för en resa ut i rymden. Låt eleverna diskutera i sina grupper hur de tror att de måste förändra sina matvanor för att komma tillräckligt i form för att kunna bli framtida astronauter. Utvärdering Utvärdera elevernas förståelse av ämnet med frågesporten för En astronauts energi. (Bilaga A) Vetenskapsutforskning Låt eleverna utforska måltidsplanerna för en astronaut på ett rymdskytteluppdrag. Har de balanserade måltider? Äter de mat från alla matgrupperna i matpyramiden? Behöver astronauter i rymden mer eller En Astronauts Energi Lärardelen 7/16
8 mindre kalorier än vi behöver här på jorden? Du kan ladda ner en kopia av en astronautmeny från: Karriärlänkar (NASA) Experter i dessa ämnen, Dr. Scott Smith, Dr. Sara Zwart, Dr. Michele Perchonok och Vickie Kloeris, bidrog till den här Utforskare i form-aktiviteten från NASA. Lär dig mer om var och en av dem på webbsidorna under deras arbetsbeskrivningar. Dr. Scott M. Smith är forskningsledare Nutritional Biochemistry Laboratory vid NASA Johnson Space Center i Houston, Texas. Dr. Sara R. Zwart är forskare på Nutritional Biochemistry Laboratory vid NASA Johnson Space Center i Houston, Texas. Dr. Michele Perchonok är chef för Shuttle Food System (skyttlars matsystem) och ledare för Advanced Food System (avancerade matsystem) vid NASA Johnson Space Center. Vickie Kloeris är chef för ISS Food System (matsystemet på ISS) vid NASA Johnson Space Center. Resurser för Lärare och Elever Webbresurser: Det här onlinearkivet med Vanliga frågor (FAQ) erbjuder bakgrundsinformation om näringsfysiologi i rymden. Den här pedagogiska produkten från NASA är en Space Food and Nutrition Educators Guide (lärarvägledning för mat och näring i rymden. ucator_guide.html Den här NASA-resursen från Nutritional Biochemistry Lab vid NASA Johnson Space Center i Houston, TX tillhandahåller Space Nutrition Newsletters (nyhetsbrev om näring i rymden) för barn. Den här NASA-resursen har ett fotogalleri om mat och näring i rymden. The U.S. Food and Drug Administration offer this Nutrition Facts Label Brochure. Böcker: Liakos Evers, Connie: Good for You. Disney Learning, 2006.ISBN Åldrar Kombinerar grundläggande fakta om hälsa med ett lekfullt format av lekar, recept, frågesporter och trivialiteter utformade för att utvärdera barns kunskaper om riktig hälsa och leda dem till en livslång god hälsa. Leedy, Loreen: The Edible Pyramid, Good Eating Every Day. Holiday House, ISBN Åldrar Den mustaschprydda kattservitören visar sina kunder den utsökta mat som finns tillgänglig i den spritt nya restaurangen som har formen av en pyramid. Varje del av matpyramiden från USDA utforskas med livliga illustrationer av pasta, spannmål, frukt, grönsaker, kött, nötter, torkade bönor och andra godsaker. VanCleave, Janice: Food and Nutrition for Every Kid. Wiley, John and Sons, Inc., ISBN: , Åldrar: 8-12 år Med hjälp av roliga, ofarliga och enkla-att-utföra experiment lär sig barn allt om mat och näring. Varje experiment är uppdelat i ett syfte, lista på material, steg-för-steg-instruktioner, En Astronauts Energi Lärardelen 8/16
9 förväntat resultat och förklaringar som barn kan förstå. De kommer att utforska varför olika sötningsmedel varierar i sötma, hur man använder naturliga matfärger för att för färga en T-shirt och vad matpyramiden är med mycket mer. Den här praktiska aktiviteten utvecklades i samarbete med United States Food and Drug Administration Education Team. En Astronauts Energi Lärardelen 9/16
10 Bilaga A Frågesport för En Astronauts Energi Svara på följande frågor om aktiviteten En astronauts energi. 1. Var kommer kalorier med energi ifrån? Hur använder våra kroppar dessa kalorier? 2. När astronauter lever och arbetar i rymden behöver de rätt mat och rätt mängd av energi, precis som du behöver det för dina dagliga sysslor och ditt skolarbete på jorden. Är de näringsmässiga kraven för en astronaut i omloppsbana desamma som på jorden? Förklara. 3. Nämn två saker som du kan lära dig från ett näringsinnehåll. Hur kan du använda den här informationen när du planerar menyer? Hur kan forskarna i matlabben på NASA och ESA använda samma information? 4. Varför är det viktigt att veta hur många kalorier det finns per 100 gram och hur många gram du äter? 5. Jämför den energi astronauter i rymden behöver jämfört med energibehovet på jorden. 6. Vad händer när vi äter för många kalorier? För få? 7. Vilka rekommendationer har du att ge NASA och ESA för att ge astronauter rätt mat och rätt mängd energi? [Tips: Ge flera hälsosamma val av mat.] En Astronauts Energi Lärardelen 10/16
11 Bilaga B Svar till Frågesport för En Astronauts Energi 1. Var kommer kalorier med energi ifrån? Hur använder våra kroppar dessa kalorier? Kalorier kommer från mat. Våra kroppar använder kalorierna till fysisk aktivitet, mental funktion och för tillväxt av ny vävnad. 2. När astronauter lever och arbetar i rymden behöver de rätt mat och rätt mängd av energi, precis som du behöver det för dina dagliga sysslor och ditt skolarbete på jorden. Är de näringsmässiga kraven för en astronaut i omloppsbana desamma som på jorden? Förklara. Observationsdelen av elevavsnittet kan användas som referens. 3. Nämn två saker som du kan lära dig från ett näringsinnehåll. Hur kan du använda den här informationen när du planerar menyer? Hur kan forskarna i matlabben på NASA och ESA använda samma information? Se näringsinnehållet för olika svar. 4. Varför är det viktigt att veta hur många kalorier det finns per 100 gram och hur många gram du äter? Du behöver äta ungefär den dagliga, rekommenderade mängden kalorier för din storlek, ålder och kön (pojke eller flicka) varje dag, så att du har tillräckligt med energi för att hålla dig varm, promenera, växa och utföra dina dagliga sysslor, inklusive sporta, hjälpa till hemma och göra läxor. Även tankearbete kräver energi! Om du äter mer kalorier än du behöver kan dessa lagras som fett (vi har alla en del fett i våra kroppar). Om du inte äter tillräckligt med kalorier kan du känna dig trött, svag eller yr. Eftersom du inte har ätit på flera timmar när du sover (Ja, du förbränner kalorier även när du sover!) är det särskilt viktigt att äta frukost varje morgon. 5. Jämför den energi astronauter i rymden behöver jämfört med energibehovet på jorden. Även om forskare studerar näringsbehoven för astronauter under långa vistelser i rymden så är astronautens kaloribehov ungefär detsamma i rymden som på jorden. 6. Vad händer när vi äter för många kalorier? För få? Om du äter för få kalorier kommer du inte att ha tillräckligt med energi. Om du äter för många kalorier kommer din kropp att lagra dem som fett. 7. Vilka rekommendationer har du att ge NASA och ESA för att ge astronauter rätt mat och rätt mängd energi? [Tips: Ge flera hälsosamma val av mat.] Svaren kommer att variera. En Astronauts Energi Lärardelen 11/16
12 Ordlista för En Astronauts Energi Bilaga C Kalori En enhet på hur mycket energi mat innehåller. Tänk på att kalorier, som mäts i enheten cal, i mat faktiskt är kilocal, eller 1000 cal. Näringsinnehåll kan använda kalorier men har ofta enheten kjoule/kcal. Forskare använder kalorier och kcal. energi Möjligheten att utföra arbete. Enheten för energi från mat är kalorier. Näringsinnehåll Märkningen som måste finnas på den mesta förpaketerade maten. portionsstorlek Mängden av en matsort som konsumeras vid ett tillfälle. En portion kan innehålla 100 gram, mer än 100 gram eller mindre än 100 gram. Det beror på vad konsumenten behöver eller vill. Valda "portioner" är inte jämförbara, men tydligt definierade "100- gramstorlekar" är det. 100-gramstorlek En standardiserad mängd av mat, såsom 100 gram eller 100 ml, som används för att planera menyer. 100-gramstorleken är användbar vid jämförelse mellan olika matsorter. enhet Mängden av någonting, eller det ord som kommer efter ett nummer. Några enheter för avstånd är centimeter, meter, tum och fot. Några enheter för pengar är kronor och öre. Några enheter för energi är kalorier, kilokalorier och Joule. En Astronauts Energi Lärardelen 12/16
13 Ordlista för En Astronauts Energi (Forts) problem En fråga som ska undersökas. hypotes En kvalificerad gissning som svar på ett problem/en fråga. motåtgärder Steg vidtagna (åtgärder) för att motverka (mot) någonting. Att äta rätt för att undvika att bli sjuk är en motåtgärd. mikrogravitation Den lilla gravitation som finns i rymden. Vetenskaplig Metod En undersökningsmetod som innebär observation och teori för att testa en vetenskaplig hypotes. näring Mat eller näring som behövs för att hålla en organism växande, hälsosam och livsduglig. En Astronauts Energi Lärardelen 13/16
14 Namn Bilaga D Databladet Matpyramiden Riktlinjer: 1. Numrera från 1 till 6 och fyll i namnet på var och en av de 6 matgrupperna (t.ex. 1. Spannmål) 2. Använd färgade blyertspennor eller kritor för att färglägga varje del med en egen färg. 3. Ange 3 exempel på olika mat i varje kategori på vardera sidan av matpyramiden under kategorinamnet. En Astronauts Energi Lärardelen 14/16
15 Bilaga E Dagligt Kaloribehov Använd en av beräkningsmetoderna för kaloribehov nedan. Du kan välja den som bäst passar din elevgrupp. Förslag på kaloriintag för barn från amerikanska livsmedelsverket (Institute of Medicine, Food and Nutrition Board): Dietary reference intakes for energy and the macronutrients, carbohydrates, fiber, fat, fatty acids, cholesterol, protein and amino acids, Washington D.C. 2002, National Academy Press. I amerikanska sammanhang är 1 Calorie = 1000 calories eller 1 kcal (skillnaden är stort och litet "C". I Sverige menar vi i matsammanhang 1 kilokalori (1000 kalorier) när vi säger 1 kalori. De flesta människor talar om kalorier medan forskare vanligtvis talar om kcal (kilokalorier). Dagligt dietetiskt intag Män (kcal) Kvinnor (kcal) 3-8 år år Mifflins formel kan användas för att beräkna det dagliga kaloribehovet. Dagligt kaloribehov för män = 10 x vikten i kg + 6,25 x längden i cm - 5 x åldern + 5 Dagligt kaloribehov för kvinnor = 10 x vikten i kg + 6,25 x längden i cm - 5 x åldern Nedan finns två referenser till kalorikalkylatorer för ungdomar En Astronauts Energi Lärardelen 15/16
16 Namn Utforskare i Form - Personlig Planerare för en Femdagarsmeny Mitt dagliga kaloribehov: Bilaga F Frukost Lunch Middag Mellanmål Dagliga kalorier Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 1. Lista flera olika 100-gramsportioner i varje ruta för att skapa aptitretande och hälsosamma måltider och mellanmål. Använd färgglad mat som du tycker om, men samtidigt är hälsosam. 2. Se till att få med mat från alla delar av matpyramiden varje dag, om det inte lyckas för varje måltid. 3. Ta med kalorierna för varje 100-gramsportion efter maten (kontrollera näringsinnehållet). Gör en lista med blyerts av alla kalorier per dag. Summera kalorierna för varje dag. OBS! Ett kalkylprogram såsom Microsoft Excel eller Microsoft Works kan hjälpa dig att göra det här till enkel matematik! För varje dag, gör en tabell med matsorterna i kolumn 1 och kalorierna i kolumn 2 och använd sedan "summa" för att summera kalorierna. Din lärare kan visa dig hur du gör ett kalkylark. Det är kul! 4. Hamnade dina totala antal kalorier för varje dags matserveringar inom 200 kalorier av ditt dagliga kaloribehov? En Astronauts Energi Lärardelen 16/16
Älsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi
1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du
Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Vi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Aktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Sommarträning office 2015
Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet
Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET
LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri
Sidosallad 1/6 - Grekisk
Sidosallad 1/6 - Grekisk Bild inom kort Ibland innehåller receptet inga grönsaker. Lösning? En sidosallad. Men det kan vara kul med större variation än isbergsallad, gurka och tomat. Därför kommer här
Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
OsoLeanTM. Planen. www.mannatechosolean.eu. Mannatech. Live for RealSM in Europe
SM OsoLeanTM Planen www.mannatechosolean.eu Mannatech Live for RealSM in Europe Innehåll 2 OsoLean TM -planen En introduktion och översikt 4 Det är viktigt att tappa fett, inte bara vikt 5 OsoLean-planen
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6
Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet
Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Lilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
MITT I RYMDEN. Lärarhandledning
MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de
10 misstag kvinnor gör
10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare
Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Maten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt
Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Middag: (efter kl 17.00) Grekiskbiff med medelhavsallad Tisdag: Frukost: (kl 6.00-8.00) Äggröra med grönsaker
Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
En vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under
KVALITETSREDOVISNING. 2007 Kyrkskolan
KVALITETSREDOVISNING 2007 Kyrkskolan Kvalitetsredovisning Kyrkskolan 2007 Mål att redovisa utifrån utvärderingsplan 2007. Likabehandlingsplanen Mål: Personalen arbetar för att skapa en trygg social miljö
För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Opalens Förskoleklass
OpalensFörskoleklass Veckobrevförvecka45 EfterenveckamedHöstlovvardetverkligenroligtattfåträffas allaigen! Dettaharvaritenriktigtspännandevecka,förnuharÄggis börjatsprickaiskalet!viharnuettlitethåliäggetochviharsett
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex
2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med
Arbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Viktigt att ta kontroll över samtalet från början:
Ta hand om blivande kunder i sex steg (Peter Dahl) Viktigt att ta kontroll över samtalet från början: Det viktiga är att Du avhandlar nedanstående 6 punkter som skall avhandlas MED DINA EGNA ORD, inte
Verksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008
Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.
Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig.
Nyhetsbrev januari 2007 Hej! Ett nytt år, 2007. Efter den långa ledigheten och helgernas trevliga samvaro med familj och vänner är du kanske utvilad och redo att ta dig an nya utmaningar. Kanske är du
5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!
dagar v.3 Recept Kött/fisk 00 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 800 gram fläskkarre 2 pkt bacon 400 gram torskfilé 400 gram lax 2 3 4 Potatis/ris/pasta mm 2 kg potatis pkt pasta 3, Hej! Vi har en
Kostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Handbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Catherine Bergman Maria Österlund
Lgr 11 Matematik Åk 3 Geometri, mätningar och statistik FA C I T Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda geometriska begrepp? Kan du beskriva figurernas egenskaper, likheter och skillnader? Skriv
Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Bonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling
Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras
3 dagar. Ingredienser v 27. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 27. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 500 gram laxfilé Ca 700 gram fläskkarré 1 Potatis/ris/pasta 1 kg potatis 1, Hej! Somriga köttbullar med smak av gräslök och citron i krämig gräddsås
Kondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
3 dagar. Recept. Ingredienser v 5. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 5. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v 5 Recept Potatis/ris/pasta förp dinkelgryn Hej! Dinkelsallad med rostade grönsaker får inleda denna vintervecka. En sallad fullspäckad av nyttigheter från både dinkel, aprikoser och
Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.
Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE
SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE Våra föreläsare och deras tillväxtnycklar Sedan 2010 har vi genomfört vårt populära tillväxtprogram och fler än 700 företagsledare och chefer
CASALL AB TRACK 98100
CASALL AB TRACK 9800 PLACERING AV VARNINGSDEKALER På den här ritningen visas var varningsdekalerna är placerade. Obs! Dekalerna visas inte i verklig storlek. VIKTIGA ANMÄRKNINGAR VARNING: Läs noga igenom
Liv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro
Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens
Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Välkommen till Grodan, våren 2009
Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek
Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken
Tema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Kapitel 1 ljudet Jag hörde något hörde du det vad ljudet vart i golvet. Jobba nu ja ja men jobba då ja. Jag hörde det igen jag hörde också det det
Kapitel 1 ljudet Jag hörde något hörde du det vad ljudet vart i golvet. Jobba nu ja ja men jobba då ja. Jag hörde det igen jag hörde också det det lät som fågelkvitter Bert jobba nu. Anton jag är hungrig
PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Mera ORD! Handledning. till 15 spel med 41varianter ISBN: 978-91-7762-977-1
C Mera ORD! Handledning till 15 spel med 41varianter ISBN: 978-91-7762-977-1 2012 Nina Melin och SICA Läromedel Tel. 08-93 10 10 Fax. 08-724 60 50 info@smartkids.se www.sica.se Mera ORD! och läroplanerna.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Grunder Medialitet !!!
Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att
Bakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
3 dagar. Recept. Ingredienser v 1. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 1. Köp gärna med fler matvaror!
dagar Ingredienser v Kött/fisk Ca 600 gram spättafilé 500 gram nötfärs Ca 400 gram frysta räkor Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta 900 gram potatis Hej! Välkomna till 06 med Tastelines Matkasse. Hoppas
Opalens Förskoleklass
Opalens Förskoleklass Veckobrev för vecka 48 Detta har varit en riktigt intensiv och härlig vecka! Vi har gjort så mycket kul tillsammans: Fadderträff, adventspyssel, Lilla melodifestivalen, besök av Golbang,
Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror! Trevlig matlagning!
dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta Hej! Vi har en riktigt härlig vecka framför oss med flera goda rätter på menyn. Vi inleder med en sann vardagsräddare i form av en krämig och god pasta med