LIKABEHANDLINGSPLAN SÖDRA RÅTORPS SKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN SÖDRA RÅTORPS SKOLA STARKA-TRYGGA-OLIKA-LIKA-TILLSAMMANS KARLSTADS KOMMUN

2 Beslutad i: PUG Ansvarig samt giltighetstid: Rektor. Gäller fr o m 1/ t o m 30/ Diarienummer: [Fyll i annars ta bort] POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 Januari 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VERKSAMHETSFORMER ANSVARIG FÖR PLANEN PLANENS GILTIGHET DELAKTIGHET FÖRANKRING AV PLANEN UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN DELAKTIGA I UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN FRÄMJANDE INSATSER SAMTALSGRUPPER STORSAMLINGAR ELEVSAMTAL KLASS-, FRITIDS- OCH ELEVRÅD TRIVSELLEDARE ORDNINGSREGLER ELEVHÄLSOARBETET ÖVERSYN AV LÄROMEDEL KARTLÄGGNING OCH ANALYS KARTLÄGGNINGSMETODER SAMT RESULTAT OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN ANALYS FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER TYDLIGT RASTVAKTSSCHEMA TRIVSELPROGRAMMET RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION POLICY RUTIN FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV PERSONAL... 15

4 4 6.7 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING RUTIN FÖR DOKUMENTATION BILAGOR BILAGA 1 DEFINITIONER OCH BEGREPP BILAGA 2 TRIVSELENKÄTER BILAGA 3 ANMÄLAN OCH BESLUT ATT STARTA UTREDNING KRING KRÄNKANDE BEHANDLING BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSFALL OCH TILLBUD BILAGA 5 SAMMANSTÄLLNING AV SIGNALER OM KRÄNKANDE BEHANDLING... 20

5 Januari Inledning Alla ska vara positiva ambassadörer för våra verksamheter. Vi är Starka-Trygga-Olika- Lika-Tillsammans. Det är grunden för arbetet med STOLT. Det arbetet syftar till att skapa en större gemenskap inom och mellan verksamheterna. STOLT ligger till grund för vårt främjande arbete kring likabehandling. 1.1 Verksamhetsformer Planen gäller Södra Råtorps skola och de verksamheter som finns här dvs. förskoleklass, fritidshem och grundskola. 1.2 Ansvarig för planen Rektor ansvarar för planen. 1.3 Planens giltighet Planen är giltig fr o m 1/ t o m 30/ Delaktighet Eleverna har varit delaktiga genom klass-, fritids- och elevråd samt genom trivselenkäter, KBU (åk 2 skola och fritids), ELSA (F-klass). Personalen har varit delaktiga genom att vi ägnat gemensamma konferenser åt att ta fram förslag till hur vi ska arbeta vidare med likabehandlingsarbetet då lagen ändrades den 1/ Vårdnadshavare har gjorts delaktiga genom KBU och Skolinspektionens enkät. Skolan har ställt frågan kring delaktighet till vårdnadshavarna via vår föräldrasajt. Där visades det sig att våra vårdnadshavare anser att det forumet är tillräckligt när det gäller delaktighet. 1.5 Förankring av planen När det gäller personalen så ges information på läsårets första studiedag. Den publiceras även på vår interna sajt. När det gäller vårdnadshavarna så publiceras den både på skolans hemsida och på vår föräldrasajt. Eleverna får information på klass-, fritids- och elevråd. 2 Utvärdering Planen utvärderas på utvärderingsdagen i maj med hjälp av Skolverkets BRUK, som är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer. Rektor ansvarar för att detta genomförs och att det dokumenteras i det systematiska kvalitetsarbetet och utgör grund för upprättandet av den nya planen. I och med förändringen i diskrimineringslagen så kommer större fokus ligga på att följa upp och dokumentera arbetet löpande under läsåret. Det kommer respektive arbetslagsledare ansvara för. Rektor ansvarar för att uppföljningar läggs in i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

6 6 2.1 Utvärdering av fjolårets plan Redan i slutet av förra läsåret ställde vi en fråga rörande arbetet med likabehandlingsplanen: Vi såg tydligt det fanns ett ordentligt utvecklingsområde just när det gäller vårt arbete med likabehandling. Aktiviteter genomfördes men det skedde inte i ett sammanhang. 2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Denna utvärdering gjordes av all pedagogisk personal samt ledningen. Rektor har även säkerställt att lyfta in kvantitativa data (KBU, trivselenkäten, Skolinspektionens enkät) samt kvalitativa data (ELSA) i utvärderingen. Vi har även tagit med sammanställning av olyckor och tillbud samt sammanställning av signaler av kränkande behandling i analysen. 2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Det blev snabbt tydligt att de aktiviteter vi genomför för att främja och förebygga inte hade ett sammanhang för många av pedagogerna. Det saknades en tydlighet och struktur till varför vi gör de aktiviteter vi gör. Det fanns inga invändningar mot aktiviteterna i sig, men det ställdes frågor kring i vilket sammanhang. 2.4 Utvärdering av årets plan Året plan utvärderas på de analysdagar som ledningen och arbetslagsledaren genomför i slutet av maj varje läsår. Innan dess har arbetslagen utvärderat samtliga planer på skolan däribland likabehandlingsplanen. 2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Rektor ansvarar för att utvärderingen genomförs enligt skolans rutin samt att upprättandet av en ny plan genomförs. 3 Främjande insatser Det främjande arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till

7 Januari 2014 att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Vi vill lyfta fram att vi är Starka-Trygga-Olika-Lika-Tillsammans. Det är grunden för STOLT. Det arbetet syftar till att skapa en större gemenskap inom och mellan verksamheterna. STOLT ligger till grund för vårt främjande arbete kring likabehandling. 3.1 Samtalsgrupper Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Öka delaktigheten hos eleverna när det gäller skolans arbete med värdegrund. Insats Samtliga mentorsgrupper planerar upp läsårets träffar utifrån STOLT. Ansvarig Ansvariga mentorer. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp kontinuerligt av mentorerna och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna i maj Storsamlingar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Att skapa gemenskap och sammanhållning genom estetiska lärprocesser. Insats Alla klasser genomför en storsamling under läsåret som alla andra elever får ta del av. Ansvarig Ansvariga klasslärare och mentorer. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp av mentorerna efter respektive storsamling och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna i maj 2018.

8 8 3.3 Elevsamtal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Att skapa tillit och förtroende mellan lärare-elev. Insats Samtliga mentorer ska genomföra samtal med sina mentorselever med fokus på att bygga tillit och förtroende. Ansvarig Alla mentorer. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp på de besök EHT gör i respektive arbetslag (ett besök per termin) och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna i slutet av maj Klass-, fritids- och elevråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Öka delaktigheten hos eleverna när det gäller skolans arbete med värdegrund. Insats I år ska våra råd ta utgångspunkt i STOLT. Ansvarig Ansvarig pedagog i klass och på fritids. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp en gång per termin genom att de olika råden svarar på en digital enkät. Råden utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna i maj 2018.

9 Januari Trivselledare Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Att skapa gemenskap på rasterna genom fysiska aktiviteter. Insats All personal kommer få en kortare fortbildning i vad det innebär att arbeta med Trivselledare. Representanter från fritidshemmet och elevhälsan, tillsammans med utvalda elever får en längre utbildning i att vara Trivselledare. Ansvarig Styrgruppen för Trivselledarna. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp kontinuerligt av styrgruppen och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna under analysdagarna i maj Ordningsregler Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Skapa tydliga positiva förväntningar för hur vi interagerar med varandra. Insats Synlig- och tydliggöra de regler som skolan har både för personal, elever och vårdnadshavare. Ansvarig All personal. Uppföljning och utvärdering Ordningsreglerna följs upp på elevrådet samt utvärderas av elever och personal i slutet av läsåret.

10 Elevhälsoarbetet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Under året så kommer stort fokus ligga på att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla våra elever. Insats EHT kommer genomföra kollegiala samtal med samtliga arbetslag en gång per termin utifrån tillgänglighet och delaktighet. All personal ska använda SPSMs material när de lägger upp undervisningen för sina elever. Ansvarig Rektor ansvarar för att detta sker. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp på de besök EHT gör i respektive arbetslag (ett besök per termin) samt utvärderas av EHT på i mitten av maj samt på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna i slutet av maj Översyn av läromedel Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Att alla läromedel och allt pedagogiskt material kontinuerligt ses över, särskilt vid inköp av nytt läromedel. Insats Varje pedagog ansvarar för att följa den rutin för översyn av läromedel som skolan har. Ansvarig Samtliga pedagoger. Uppföljning och utvärdering Detta följs upp på de besök EHT gör i respektive arbetslag (ett besök per termin) och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna i slutet av maj 2018.

11 Januari Kartläggning och analys Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i verksamheten. De riskområden som har identifierats ska vidare ligga till grund för årets förebyggande åtgärder. 4.1 Kartläggningsmetoder samt resultat Vi kartlägger via vår egen trivselenkät (se bilaga 2), vi sammanställer olycksfall och tillbud (se bilaga 4), vi sammanställer signaler om kränkande behandling (se bilaga 5). Under läsåret så har en av de stående punkterna på träffarna i EHT varit signaler om kränkande behandling. Där ges även information till de berörda pedagogerna. 4.2 Områden som berörs av kartläggningen Kartläggningen berör kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning eller ålder. I kommande års arbete kommer stort fokus ligga på att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever oavsett bakgrund eller ryggsäck. Vårt arbete ska präglas av devisen: Det är viktigt för mig att det går bra för dig samt av det främjande arbetet kring STOLT. 4.3 Analys Våra elever upplever sig i mångt och mycket trygga på skolan och trivs i våra verksamheter. Det visar de trygghetspromenader som elevrådet genomfört. Det visar sig även i ELSA, KBU och vår egen trivselenkät. Dessa resultat presenteras mer i skolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Den dokumentationen finns på skolans hemsida samt på föräldrasajten. När vi analyserar de signaler om kränkningar som inkommit, så handlar det i stor utsträckning om händelser som skett under rasterna. Det är på rasterna konflikter uppstår och särskilt där vi vuxna brister i vår tillsyn. 5 Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. 5.1 Tydligt rastvaktsschema Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Motivera åtgärd Vi ser att vi måste ha en tydligare vuxennärvaro på de platser där konflikter oftast uppstår och det är på skolans bollplan. Mål

12 12 Vi vill få ner antalet konfliktsituationer på rasterna och i förlängningen få ner antalet signaler om kränkande behandling. Åtgärd Vi ser att vi måste ha en tydligare vuxennärvaro på de platser där konflikter oftast uppstår och det är på skolans bollplan. Ansvarig Ansvarig rastvakt. Uppföljning och utvärdering Detta följa upp på de besök EHT gör i respektive arbetslag (ett besök per termin) och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna i slutet av maj Trivselprogrammet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder. Mål Att skapa gemenskap på rasterna genom fysiska aktiviteter. Motivera åtgärd Genom att skapa konstruktiva aktiviteter på våra raster samt att involvera elever som trivselledare, anser vi att antalet konflikter kommer minska på rasterna. Åtgärd All personal kommer få en kortare fortbildning i vad det innebär att arbeta med Trivselledare. Representanter från fritidshemmet och elevhälsan, tillsammans med utvalda elever får en längre utbildning i att vara Trivselledare. Ansvarig Styrgruppen för Trivselledarna. Uppföljning och utvärdering Detta följa upp på de besök EHT gör i respektive arbetslag (ett besök per termin) och utvärderas på analysdagarna av ledningen och arbetslagsledarna i slutet av maj Rutiner för utredning och dokumentation All personalen ska fylla i avsedd blankett (se bilaga 3) och sedan ansvarar rektor för att anmälan och signal om kränkande behandling görs till nämnden. Rektor återkopplar till nämnden först då berörd personal bedömer att kränkningen är utredd. Rektor följer den rutin som finns framtagen för detta. Hela rutinen finns i Elevhälsoplanen. Ärendet dokumenteras i PMO i Elevakt.

13 Januari Policy Syftet med arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt lagstiftaren är det inte tillräckligt att endast förbjuda diskriminering och kränkande behandling, utan det behövs även aktiva åtgärder för att minska förekomsten av dessa. Huvudmannen åläggs ett ansvar att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter, samt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kravet på en upprättad likabehandlingsplan (enligt diskrimineringslagen) togs bort den 1 januari 2017 och har ersatts med ett allmänt krav på att arbetet med att motverka diskriminering och trakasserier ska dokumenteras. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur verksamheterna ska genomföra arbetet löpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp). Verksamheten ska också ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier. De nya reglerna innebär en utvidgning jämfört med tidigare. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På Råtorpsskolan ska alla elever och vuxna känna sig trygga. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. All personal ska arbeta aktivt för att förhindra alla former av mobbing, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn och mellan vuxna och barn. All personal ska ta aktivt avstånd från repressalier i alla former, dvs. ingen ska bli utsatt om denne har anmält eller påtalat någon form av diskriminering. Vi följer de skrivningar som finns i våra olika styrdokument: Barnkonventionens andra artikel: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Skollagen (2010:800) 6 kap. 6 : Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen: 1 kap.1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2 kap. 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev. 2 kap. 7 Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.

14 14 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11) och Läroplan för grundsärskolan 2011: Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska motverkas Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 6.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Aktivitet - Vad Elevsamtal Rastvakter Klass-, fritids- och elevråd Öppet klimat Trivselenkät Trygghetsvandringar Analys av inkomna anmälningar Frånvaro/närvaro Innehåll Genom att regelbundet prata med en vuxen kan man våga ta upp olika funderingar som man har. Varje elev har elevsamtal med sin mentor. Vi är uppmärksamma på det som sker och informerar varandra. Rastvaktsschema upprättas årligen. Klassråd sker minst varannan vecka där man kan ta upp om något inte är bra. Elevråd har vi en gång/månad. Fritidsrådet genomförs minst en gång/månad. Punkten trivsel finns som stående punkt på dagordningen. Vi uppmuntrar barnen att informera oss om något sker som inte är bra. Varje år genomförs en trivselenkät där eleverna anonymt värderar olika påståenden kring trivsel och trygghet (se bilaga 2). Dessa resultat är en del för upprättandet av denna plan. Elevrådet genomför trygghetsvandringar på skolan vid två separata tillfällen under läsåret. Rektor sammanställer årligen inkomna anmälningar om kränkande behandling och analyserar och letar efter eventuella mönster. Hög frånvaro kan vara ett tecken på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Elevernas närvaro/ frånvaro är en stående punkt på dagordningen vid elevhälsoteamets möten. 6.3 Ansvar för anmälningsplikt All personal har anmälningsplikt till rektor. Personalen fyller i avsedd blankett (se bilaga 3) och sedan ansvarar rektor för att anmälan och signal om kränkande behandling görs till nämnden. Rektor återkopplar till nämnden först då berörd personal bedömer att kränkningen är utredd. Rektor följer den rutin som finns framtagen för detta. Hela rutinen finns i Elevhälsoplanen.

15 Januari Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elev eller vårdnadshavare kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Det är dock elevernas mentorer som har ansvaret för eleven, så vi uppmanar våra elever och vårdnadshavare att i första hand vända sig till mentor. 6.5 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av andra barn/elever Aktivitet - Vem Innehåll 1. Klassansvarig/ Klassansvarig/mentor gör en första kort utredning av all personal händelsen/händelserna och samtalar med de elever frågan berör. Handlar det om misstänkt kränkande behandling eller trakasserier anmäls detta till rektor (se bilaga 3) 2. Rektor När ärendet lämnas över till rektor informeras vårdnadshavare till de inblandade av klassansvarig/mentor. Signalen om kränkande behandling anmäls enligt kommunens rutiner till barn- och ungdomsnämnden. Rektor ansvarar för att åtgärder sätts in inom en vecka efter det att ärendet inkommit. Att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling Aktivitet - Vad Innehåll Samtal Rektor ansvarar för att samtal skyndsamt genomförs med klassansvarig, därefter med den utsatte och sist med de utpekade. Efter genomförda samtal dokumenteras dessa skriftligt. Information ges till de inblandade vårdnadshavarna. Uppföljning Om det har skett en positiv förändring läggs ärendet ner och alla informeras om detta. Om det inte skett någon förändring kallas vårdnadshavare in tillsammans med rektor och ev. andra från elevhälsoteamet. Andra former av åtgärder kommer då att diskuteras och genomföras. Rektor återkopplar till nämnden att utredningen är klar. 6.6 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal Om elever upplever sig illa behandlade av någon personal så utreder retor detta. Rektor samråder då alltid med ansvarig skolområdeschef. Rektor dokumenterar detta och dokumentationen förvaras i personalens mapp. Om elever upplever sig illa behandlade av rektor så kontaktar rektor skolområdeschef samt informerar inblandade elevers vårdnadshavare att så är gjort. Skolområdeschefen utreder ärendet.

16 Rutin för uppföljning och utvärdering Rektor ansvarar för att uppföljning genomförs genom att dels ha en tät dialog med personalen som lämnade in blanketten dels genom att lyfta alla signaler om kränkningar i skolans EHT. Rektor kartlägger eventuella mönster i anmälningarna och tar med den analysen in i upprättandet av nästföljande plan. 6.8 Rutin för dokumentation All dokumentation sker i PMO i Elevakt fr o m HT Rektor ansvarar för att så sker. Vidare så diarieförs all dokumentation rörande anmälningar och signaler om kränkande behandling i förvaltningens diarium.

17 Januari Bilagor 7.1 Bilaga 1 definitioner och begrepp Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöka tillfoga en annan skada eller obehag. Kränkning: Någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, vilket är ett uttryck för makt och förtryck. Den som upplever att han eller hon blivit kränkt ska alltid tas på allvar. En kränkning kan vara Fysisk t.ex. slag och knuffar Verbal t.ex. att bli hotad eller kallad för könsord Psykosocial t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- och bildburen t.ex. klotter, brev, e-post, chatt, bloggar, sms eller mms Trakasserier: Avser ett uppträdande som kränker någons värdighet och har samband med de sju diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet funktionshinder kön könsöverskridande identitet eller uttryck religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning ålder Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även vara att strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

18 Bilaga 2 Trivselenkäter TRIVSELENKÄT RÅTORPS SKOLOR Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Vi har bra stämning på skolan Vi behandlar varandra bra på skolan Pojkar och flickor behandlas lika på skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan 1: Instämmer inte alls 4: Instämmer helt TRIVSELENKÄT RÅTORPS SKOLORS FRITIDSHEM Jag trivs på fritids Jag känner mig trygg på fritids Fritidspersonalen är rättvis Det är bra stämning på fritids Pojkar och flickor behandlas lika på fritids Fritidspersonalen lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma på fritids Jag blir bra bemött av personalen på fritids 1: Instämmer inte alls 4: Instämmer helt

19 Januari Bilaga 3 Anmälan och beslut att starta utredning kring kränkande behandling Enligt Skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. OBS! Det är den elev som är utsatt för kränkande behandling som ska uppges i anmälan. På Råtorps skolor anmäls signal om kränkande behandling till rektor. Detta innebär att all personal, som får kännedom om att en elev anser sig kränkt ska meddela rektor om detta. Den som anmäler ska även kontakta elevens klassansvarig eller mentor. Anmälan görs och lämnas till ansvarig rektor. Anmälan om kränkande behandling DATUM ELEV Namn Personnummer Skola Årskurs UPPGIFTSLÄMNARE Mentor/ Klassansvarig/ Övrig personal ORSAK TILL ANMÄLAN VÅRDNADSHAVARE UNDERRÄTTAD Datum Vårdnadshavare underrättad av: Beslut att starta utredning om kränkande behandling REKTOR Datum Underskrift

20 Bilaga 4 Sammanställning av olycksfall och tillbud Läsåret 2016/2017 Råtorpsskolan Södra Råtorps skola HT VT HT VT Olyckor inomhus Klämolyckor Bollspel Halk- eller fallolyckor Övrigt Gungor/klätterställningar Bilaga 5 Sammanställning av signaler om kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Råtorpsskolan Södra Råtorps skola HT VT HT VT Verbala kränkningar Fysiska kränkningar