Utvärdering Blåklockan och Gullvivan 2010/2011

Transkript

1 Utvärdering Blåklockan och Gullvivan 2010/2011 Blåklockan: Åtgärder från förra kvalitetsredovisningen Vi hade som mål att; * vi pedagoger skulle vara mer delaktiga i de aktiviteter som pågick ute på gården för att kunna utveckla leken och utmana barnen. Bra: Vi har ibland varit med och startat upp lekar och vi fångar upp enskilda barn som vi ser behöver stöttning i sin lek. Mindre bra: Vi vill att arbetet med att starta upp lekar sker mer kontinuerligt. Det som gör att det inte har fungerat fullt ut beror på att det sker personalbyte (pga. raster och planeringar). * se över planeringstider för de olika tvärgrupperna. Bra: Vi får möjlighet att planera upp verksamheten i grupperna. Mindre bra: Tiden vi har för planering räcker inte till för reflektion. Någon grupp har inte fått möjlighet till kontinuerlig planering/reflektionstid på grund av frånvarande personal. * utöka möjligheterna för barnen att kunna vara mer delaktiga i planeringen av fler aktiviteter. Mindre bra: Barnen har inte varit delaktiga i planeringen av aktiviteter i den omfattning vi har önskat. Verksamhetsbeskrivning På Blåklockan är vi fem pedagoger; tre pedagoger som arbetar heltid (varav en gick förskolelyftet på halvfart under höstterminen), en pedagog som jobbar halvtid och en resurspedagog som arbetar 75%. Vi har bra lokaler som är anpassade till vår verksamhet. Vi har bland annat ett rum som kan öppnas upp och bli större med hjälp av en skjutbar vägg, som vi använder till bland annat gymnastik och ett rum som vi använder till skapande verksamhet. Vi saknar utrymme att dokumentera på men vi har hittat en möjlighet genom att ta in en rullskärm som vi dokumenterar på samt använder som rumsavdelare. Vi har en bra och varierad utemiljö; kulle till att bland annat åka pulka i på vintern, träd som skuggar och möjlighet att klättra i, buskar att leka i, flera sandlådor att gräva i, en stor gräsmatta, lekstuga och gungor.

2 Vi har tvärgrupper tillsammans med Gullvivan två dagar i veckan, språkeri-språkera, sångsamling och gymnastik. En dag i veckan går vi på utflykt till lekplatser eller till skogen, ibland tar vi matsäck med oss. På våra utflykter har vi någon planerad aktivitet och det här året har det inriktats på matematik. Varje förmiddag har vi en samling där vi synliggör vilka barn som är på förskolan respektive är hemma. På samlingarna äter vi frukt och sjunger någon sång. I verksamheten använder vi tecken som stöd för att förtydliga det vi säger. När ett barn fyller år får barnet sitta i en kungatron, vi sjunger och ger en liten present. Vi gör en frukttårta som barnet får bjuda sina kompisar på. Efter lunch går barnen ut och leker på vår gård. Vi går in lagom till mellanmål och efter det har vi lugnare aktiviteter så som sagostund, spel, pyssel och skapande.

3 GEMENSAM PEDAGOGISK PLANERING GPP NYHEMS FÖRSKOLOR På en arbetsplatsträff bestämde vi tillsammans med alla avdelningarna på Klackerup att vi skulle ha ett gemensamt tema i huset. Syftet med att ha ett gemensamt tema i huset var att vi skulle kunna ta del av varandras arbete och att vi skulle få en röd tråd i huset. Detta gör att det är lättare för oss pedagoger att möta varje enskilt barn utifrån deras utveckling. Vi bestämde att temat skulle vara matematik och vårt syfte var att barnen skulle få möjlighet att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Utifrån detta gjorde vi vår GPP. Tema: Matematik Tidsperiod: Oktober minst våren 2011 ANALYS Vi vill som personal starkt arbeta för att väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik. STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERIER GENOMFÖRANDE/ KONKRETISERING PEDAGOGISK DOKUMEN- TATION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några matematiska begrepp. Exempelvis triangel, rektangel, kvadrat, cirkel samt lägesord så som under, över, på, i bakom, framför. Vi använder oss av skapande verksamhet. Leker med matteburkar. Leker lekar i lekhallen t.ex. efter mellanmålet. Vi använder oss av utemiljön som den tredje pedagogen. Vi utnyttjar både vår utegård och olika lekplatser/skogen. Tex. Får barnen städa 5 saker, sätta sig i en ring som vi benämner cirkel på utflykten, vi går två och två i led på utflykten, leker olika lekar osv. Intervjuer Dokumenterar med digitalkamera. Reflektera kring bilder enskilt och i grupp. Barnens portfolio Låta barnen rita och berätta. Vi utvärderar till våren.

4 Måluppfyllelse Vi upplever att barnen är mer nyfikna på matematik och spontant använder sig utav matematiska begrepp sen vi började med temat När lärde du dig räkna till 5? Först kom Eva och sa hur man räknar 3. Det kunde jag till julen. Nu kan jag räka till 6. Hussein hämtade Ellinor och var stolt att han hade lärt sig räkna till 5. Innan jul kunde han räkna till 2. Då gav Eva honom i uppdrag att lära sig räkna till 3 eftersom de är tre bröder i familjen. Nu kan han räkna till 5. Maja kommer med två isbitar när vi är väg på utflykt och säger att hon har hittat en triangel och en cirkel.

5 När vi till hösten 2010 fick många nya barn på avdelningen bestämde vi att vi ville fokusera på att få ihop gruppen för att skapa en gemenskap. Tema: En bra kompis Tidsperiod: Hösten våren 2011 ANALYS Stärka jag- och vi-känslan STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERIER GENOMFÖRANDE/ KONKRETISERING PEDAGOGISK DOKUMENTA- TION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt hjälpa andra. Detta sker.. när barnen vågar säga vad de vill respektive inte vill till varandra. när barnen bryr sig om varandra, hjälper varandra samt samarbetar. Grupplekar som stärker jag- och vi-känslan. Läsa böcker som tar upp kompisrelationer. Prata om vilka som är på förskolan respektive hemma från förskolan vid samlingstillfällen. Intervjua barnen om hur en bra kompis är. Dokumentera med digitalkamera bra kompissituationer och samtala kring dem. Måluppfyllesle Vi hade som mål att stärka jag- och vi-känslan i gruppen. Vi känner att barnen nu bryr sig om varandra och hjälper varandra; vid påklädningssituationer, hämtar någon vuxen när någon slår sig eller behöver hjälp på toaletten osv. Vi hade för stora ambitioner till att intervju barnen och dokumentera bra kompissituationer men tiden har inte räckt till. Analys och värdering av verksamhetens måluppfyllelse. Av olika anledningar har vi inte haft möjlighet att reflektera i den omfattning vi velat. Vi ska till hösten strukturera upp planerings-/reflektionstiden på ett bättre sätt. Vi har reflekterat dokumentationer enskilt med barnen men inte med flera barn tillsammans som vi hade tänkt från början. Till hösten ska vi försöka återkoppla tätare än vad vi har gjort nu eftersom det då blir lättare för barnen att reflektera kring bilder i grupp. Vi ska skapa bättre rutiner för bildhantering. Vi funderar på att kontakta Anja för att få tips och idéer så att det ska fungera på ett smidigt sätt.

6 Vårt samarbete, Gullvivan och Blåklockan: Vi är uppdelade i fyra tvärgrupper med två pedagoger i varje grupp. I grupperna har vi arbetet med matematik och språk. Vårt syfte med att arbeta i tvärgrupper var att få en gemensam syn på våra barn, att skapa fler leksituationer för barnen, att ge möjlighet för barnen att lära känna oss pedagoger. Kattgruppen Måluppfyllelse i de olika tvärgrupperna GPP: Kattgruppen- Ingela och Ellinor HT 2010 VT 2011 ANALYS Tema: Matematik Tidsperiod: Vi vill väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen får på ett lustfyllt sätt upptäcka och utforska matematik. STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 Barnen får möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp. MÅLKRITERIER GENOMFÖRANDE/ KONKRETISERING PEDAGOGISK DOKUMENTATION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Detta sker när vi märker att barnen använder sig utav och förstår några matematiska begrepp. Vi använder oss av sagan Det lilla loket. Ett lok med fyra vagnar. Där barnen ska få göra egna vagnar av mjölkkartonger. I sagan använder vi oss av lägesord, färg, form och begreppsord. Vi klappar stavelser i barnens namn och ord. Vi grupperar namnen/ orden efter antalet stavelser. Vi dokumenterar med digitalkamera. Utvärdering till våren 2011 Matematik För att vi skulle få in matematik på ett konkret och lustfyllt sätt använde vi oss av sagan om det Lilla loket. Utifrån sagan skulle vi kunna få in många matematiska begrepp. För att få in skapande, färg och form gjorde barnen egna tågvagnar av mjölkkartonger. Anna berättar: Hussien berättar om tågen. Loket hittade vagnar :först den gröna med folk, andra vagnen med stenar den blå vagnen med bräder. Sista vagnen var en gul, full med folk.

7 Vad gör vi här? Jämföra. Vad jämför vi? Tågvagnarna.Hur långa dom var och korta. När vi började våra tisdagsträffar visste inte barnen vad matematik var. När vi under temats gång har ställt reflekterande frågor har vi sett att barnen har tagit till sig olika matematiska begreppen och att de både förstår och använder det i rätt sammanhang. Praxis Team: Kattgruppen- Ingela och Ellinor Tema: Praxisljud Tidsperiod: HT 2010 VT 2011 ANALYS Vi vill göra barnen medvetna om de olika språkljuden. STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERI- ER GENOMFÖRAN- DE/ KONKRETISE- RING PEDAGOGISK DOKUMENTA- TION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och även sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord. Detta sker när barnen själva blir medvetna och hör språkljuden. På ett lustfyllt och lekfullt sätt planerar vi in olika lekar med Praxisalfabetet i verksamheten. Vi dokumenterar med digitalkamera. Vi utvärderar till våren 2011

8 Under hösten 2010 och våren 2011 har vi i Kattgruppen försökt göra barnen medvetna och lekt med språket och hur de olika ljuden låter. Eftersom vi hade många språkbarn i gruppen så ville vi göra barnen medvetna om språkljuden. Därför har vi arbetat med Praxisljuden på olika sätt. När vi presenterade Praxiskorten så visste inte barnen att de olika korten hade egna ljud. Vi började med ett ljud i taget för att göra barnen medvetna om hur de lät. Det gjorde vi genom olika lekar. När barnen hade blivit medvetna om varje enskilt ljud kunde vi sätta ihop två ljud. Några barn visste att det hette bokstav. Vad gör vi? Vi gör ord av ljud. Vi hoppade och sen ska vi säga bokstaven ljudet. Anna låter ljudet V och D. Vi ska slå med en tärning,hoppar,hamnar på ett ljud. Vad gör vi här? Vi försöker läsa. Vi tar lappar lägger det på golvet och så får vi lista ut hur det står. Jag vet att det är ett I och ett N, då blir det IN.

9 Kaningruppen GPP: Kaningruppen Eva och Erika Tidsperiod: HT VT 2011 ANALYS Vi vill väcka barnens matematiska vetgirighet och att de på ett lustfullt sätt får möjlighet att upptäcka och utforska matematiken. Vi vill även prata om känslor STRÄ- VANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRI- TERIER Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Det sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen. När barnen kan sätta ord på sina känslor. GENOM- FÖRANDE/ KONKRE- TISERING PEDAGO- GISK DO- KUMENTA TION REFLEK- TION/ UTVÄRDE- RING Vi kommer att andvända oss av matteburkar och boken Grodan är ledsen. Och känsloansikten (från Anette). Intervjua barnen om vad matematik är och dokumentera med bilder Utvärdering Kaningruppen Under en period märkte vi att barnen hade svårt att hantera sina känslor. De var inte så snälla mot varandra. För att kunna bemöta varandra på ett bra sätt och få en omtanke om varandra ville vi arbeta med detta i Kaningruppen. Mål :Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt hjälpa andra Vi upplever att barnen är mer omtänksamma mot varandra. De hämtar gärna en vuxen när någon är ledsen. De är mer medvetna om sina känslor. Vi har hjälpt dem att sätta ord på sina känslor. Vi lyfte hur man känner sig när man är arg, ledsen eller rädd. Vad man skall göra om någon kompis är ledsen. Vad man får göra när man är arg och hur man skall vara mot sina kompisar. Barnen fick göra olika miner med böjtråd. Vi tog också hjälp av flanosagan Alfons miner.

10 Vi började med att läsa boken Grodan blev ledsen. En pedagog läste sagan och en agerade med figurer. Efteråt fick barnen berätta med sina egna ord om vad boken handlade om och hur Grodan kände sig. Vi upplever att det är bra att ta hjälp av litteratur. Det blir mer konkret för barnen. Barnen tycker att det är roligt och är mer delaktiga i diskussionerna. Efter varje grupptillfälle försökte vi att göra ett reflektionsschema. Detta var bra för att se verksamheten mer konkret. Matematiken i Kaningrupp Vi har arbetat med former på olika sätt bl.a. där barnen fått klippa och klistra cirkla, trianglar, rektanglar och kvadrater. Vi har även använt oss av Matte på burk en arbetsmetod för förskolan skriven av Annika Thisner för att Eva gick på förskolelyftet under HT- och då ville hon prova på hur barngruppen skulle ta emot matteburkarna. Thisners (2007) ger tips på hur man går tillväga för att färdigställa burkarna med ett intressant och utmanande innehåll. Hur lång är en minut? Vi har upplevt det positivt att använda matteburkarna tillsammans med barnen. Thisner har på ett lekfullt sätt utformat matteburkarna och väckt vårt och barnens intresse att gå vidare med resten av burkarna. Matematik är så mycket mer än att bara räkna, vid de här tillfällena med burkarna har vi berört flera olika matematiska begrepp så som, färg, form, storlek, antal, ordningstal och kardinaltal. Vi tittar på spindeln. Och räknar hur många ben den har. Jag kan räkna till mer än trettio.

11 Tigergruppen Vi har under hösten 2010 och våren 2011 arbetat med matematik i Tigergruppen. Vår grupp består av tio barn och två pedagoger från Blåklockan och Gullvivan. Vårt arbete har utgått från vår GPP. Barnen har på olika sätt fått möjligheten att upptäcka och utforska matematik. Här har de först lagt hopprep efter de olika formerna. Sedan fick de lägga sig på golvet och med sina egna kroppar bilda formen. Vårt syfte var att barnen skulle få förståelse för de matematiska begreppen: cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Vad gör ni här? En cirkel och en triangel och en rektangel och en kvadrat. Hur visste ni hur ni skulle göra? Vi la ut ett rep i samma form som cirkel o triangel o rektangel o kvadrat. Sen lägga sig på det. Hur ser en cirkel ut? Har inga kanter. Hur ser en triangel ut? Den har tre kanter. Hur ser en kvadrat ut? Den har fyra kanter Hur ser en rektangel ut? Den e längre än kvadrat Januari 2011

12 Utematematik Vad gör ni här? Drar upp lappar. Vad står det på kortet? Sex. Det är en sexa. Vad skulle ni göra? Hämta så många saker som det var på lappen. Barnen fick två och två dra ett kort i påsen. Kortet visade en siffra. De fick som uppgift att tillsammans hämta så många löv, pinnar eller stenar som kortet visade. När de samlat in sina löv, pinnar eller stenar fick de lägga dem i storleks ordning. Vårt syfte var att barnen skulle få förståelse både för siffrorna och för mängden siffrorna representerar. De skulle även få en uppfattning om begreppen störst-minst. Detta skulle de göra genom att samarbeta. Vad har vi gjort här? Lagt löv. Hur har ni lagt löven? På rad. Först de största och sist de minsta. Hösten och våren Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Ur: Lpfö 98 Här tränar vi på prepositioner, såsom bakom, framför och mellan. Med stolens hjälp tränade vi vid ett senare tillfälle även: på, under och bredvid. April 2011

13 GEMENSAM PEDAGOGISK PLANERING - GPP NYHEMS FÖRSKOLOR Team: Tigergruppen (Urszula och Marie) Tidsperiod: hösten 2010 våren 2011 ANALYS Vi vill som personal starkt arbeta för att väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik. Vi vill också lägga fokus på den språkliga utvecklingen. STRÄVANS- MÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERI- ER GENOMFÖ- RANDE/ KONKRETISE- RING Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Samt tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom olika prepositioner och kunna benämna vissa geometriska former. Vi använder oss av olika typer av byggmaterial: byggklossar, magneter, rep m.m. Vi använder oss av vår utegård som tredje pedagog. Klappa namn, ramsor, sång, lekar som främjar de matematiska begreppen. flanosagor PEDAGOGISK DOKUMENTA- TION Gemensamma och enskilda reflektioner runt bilder av gruppaktiviteter. Barnens portfolio REFLEKTION/ UTVÄRDERING Vi gör en utvärdering under senare del av våren. Måluppfyllelse Målkriterier:Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom olika prepositioner och kunna benämna vissa geometriska former. Vi ser att våra barn i Tigergruppen kan de enkla prepositionerna såsom: på, under, i, mellan, bredvid, framför och bakom. När det gäller de geometriska formerna som vi har arbetat med kan de flesta av barnen benämna och ha förståelse för dem. De barn som inte har förståelsen för begreppen ser vi i efterhand att de kanske hade behövt mer tid och fler tillfällen att befästa sin kunskap.

14 Nallegruppen Vi i nallegruppen har arbetat med att väcka barns matematiska vetgirighet. Nallegruppen består av 8 barn och 2 pedagoger från Blåklockan och Gullvivan. GEMENSAM PEDAGOGISK PLANERING - GPP NYHEMS FÖRSKOLOR Team:Gullvivan Nallegruppen Tema:Matte Tidsperiod:HT 10 - VT 11 ANALYS STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 Vi vill som personal starkt arbeta för att väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik och få förståelse för de matematiska begreppen. Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. MÅLKRITERI- ER GENOMFÖ- RANDE/ KONKRETISE- RING PEDAGOGISK DOKUMENTA- TION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom: på, i, under, störst, minst,antalsuppfattning 1-5 ock uppfattning om sitt ansikte. Vi använder oss av skapande verksamhet med olika material tex lera rita pussel och av barnen själva. Vi använder speglar och tittar på varandra för att se och jämföra ögonfärg, antal mm. Med hjälp av barnens familjer kommer vi att räkna antal och jämföra störst, minst mm Lägesorden vill vi introducera i leken med leklådor och att barnen själva får uppleva tex lägg dej i soffan. Gemensamma och enskilda reflektioner runt bilder av gruppaktiviteter. Barnens portfolio. Till våren gör vi en utvärdering.

15 Här räknar vi familjemedlemmar och tar hjälp av nallar. Barnen får se olika antal i de olika familjerna. Vi har även använt nallarnas storlek för att få in begreppen störst och minst. Vad gör du? Räknar Nallar. Hur många är det? Fem Hur många är det i din familj? Fem Här gör vi en enskild reflektion av en gruppaktivitet. I vårt matteprojekt har vi utmanat barnen i deras ansikts och kroppsuppfattning. Genom att rita självporträtt, göra ansiktspussel och räkna ögon, öron, fingrar mm. Vi har använt oss av ärtpåsar för att träna prepostioner som på, under osv. Här tränar vi prepositioner med hjälp av ärtpåsar. Vad gör du? Lägger den på magen. Måluppfyllelse: Under hösten började vi använda reflektionspapper, det gjorde vi för att lättare kunna planera och hitta den röda tråden i vårt arbete. Vi känner att när vi har använt oss av detta material har vi under terminens gång analyserat och reflekterat och förändrat arbetet efter hand. Vi har reflekterat under grupptiden och det är inte det optimala. Vi känner att vi behöver mer planering och reflektionstid. Utifrån målkriterierna på GPP:n ser vi att de flesta av barnen har uppfyllt målen.

16 Analys och värdering av samarbetet måluppfyllelse Vi har under detta året sett att vi behöver se över vår organisation när det gäller samarbetet mellan Blåklockan och Gullvivan. Vi upplever att vi inte får den tid vi behöver på våra respektive avdelningar. Vi pedagoger känner att det är svårt att få en röd tråd i verksamheten. Vi tror att en åtgärd kan vara att flytta gymnastiken som vi nu har på torsdagsförmiddagar till måndagar. På så sätt får vi en till förmiddag till den egna avdelningen. Tvärgrupperna språkeri- språkera kommer att ligga kvar en förmiddag i veckan. Vi har bestämt att vi ska utgå från det pedagogiks året när vi planerar in arbetet med de olika tvärgrupperna. Vi har upplevt att planeringstiden i de olika tvärgrupperna inte har varit tillräcklig för att hinna med att reflektera. Vi ska därför till hösten se över våra planeringstiderna. Både när vi ska planera samt hur lång planeringstiden ska vara. Vi har tänkt att vi eventuellt kan ta en del av vår veckoplanering, 45 min, till tvärgrupperna. Denna tid använder vi redan nu till gemensamma fortbildningar och diskussioner. Vi vill till nästa år ha en hel dag som vi kan ägna åt utvärderingen. Vi känner att det är skönt att få avsluta våra tankar och diskussioner på en dag. Det är svårt att ta vid dem vid ett senare tillfälle.

17 Gullvivan Åtgärder från förra kvalitetsredovisningen 1. Pedagogerna behöver bli aktivare i de aktiviteter som pågår ute för att kunna utveckla leken och utmana barnen. 2. Se över planeringstider för de olika grupperna. 3. Utöka möjligheterna för barnen att kunna vara mer delaktiga i planeringen av fler aktiviteter. 1. Vi pedagoger har blivit mer aktiva i att använda utemiljön som den tredje pedagogen i styrda aktiviteter. Vi har bla arbetat med ute matematik. Däremot under den fria utevistelse tiden behöver vi fortfarande förbättra oss i att vara delaktiga i barnens lekar och aktiviteter. Som en åtgärd i detta har vi tagit kontakt med en utepedagog från Kärnhuset för att vi själva ska bli utmanade och få inspiration med nya tips och idéer. Detta kommer att ligga till grund för höstens planering av verksamheten, där vi tillsammans vill bjuda in barnen och skapa fler attraktiva lekmiljöer. 2. Vi har tillsammans med Blåklockan skapat möjligheter till planering för tvärgrupperna. Däremot fattas fortfarande kontinuerlig reflektions och dokumentations tid. Detta har vi löst genom att under påsklovet, då barngruppen var mindre, ge varandra några extra timmar för att sammanställa och dokumentera verksamheten i våra tvärgrupper. 3. Vi försöker vara lyhörda för barnens önskemål och förslag. Vi har inte kommit så långt än att vi bjudit in dem till att aktivt delta i våra planeringar. Språkuppföljningsuppdraget Se bilaga Verksamhetsbeskrivning Gullvivan är en av fyra avdelningar på Klackerupsförskola. Vi är en språk och kommunikationsavdelning där vi kan erbjuda barn med språkstörning en inkluderande förskoleverksamhet. Vi är fyra pedagoger som arbetar med språket i centrum, vi använder oss av alternativa kommunikationer till exempel tecken som stöd. Detta synliggör och stärker visuellt den språkliga förståelsen och utvecklingen. Vår avdelning består av sex rum och kök. Vår miljö är ett ständigt pågående projekt som vi vill ska vara flexibelt och varierande för att möta våra barns intresse och behov. Vi har olika rum i rummen för att ge ännu större möjligheter till olika lek konstellationer. Vi är noga med att synliggöra våran verksamhet med bild stöd för att barnen ska kunna få en förförståelse för vilka olika aktiviteter de skall förväntas ingå i.

18 GEMENSAM PEDAGOGISK PLANERING - GPP NYHEMS FÖRSKOLOR ANALYS Team: Gullvivan Tidsperiod: oktober till minst våren 2011 Vi vill som personal starkt arbeta för att väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik och få förståelse för de matematiska begreppen. STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERIER GENOMFÖRANDE/ KONKRETISERING PEDAGOGISK DOKU- MENTATION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning, antal och att jämföra. Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom: på, i, över, under, triangel, cirkel, kvadrat, rektangel och att kunna jämföra störst och minst, samt att ha begreppsuppfattning upp till 5. Vi använder oss av skogen och vår utegård som den tredje pedagogen. Där plockar vi material, jämför, bygger och mäter. Vi använder oss av de matematiska begreppen i gymnastiken tillexempel: ställ er i en cirkel, vi använder oss även av olika prepositioner. I sagan använder vi oss av flanosagor och sagopåsar som ger exempel på olika lägesbeskrivningar, form och färg. I samlingen använder vi oss av stapeldiagram för att konkretisera antal och jämförelse ord på olik sätt. I olika skapande verksamheter där vi använder oss av olika material och former. Intervjufrågor (före och efter) Gemensamma och enskilda reflektioner runt bilder av gruppaktiviteter. Barnens portfolio. Till våren gör vi en utvärdering. Under höstterminen och vårterminen har vårt arbete utgått från vår GPP. Vi har arbetat med boken Leka och lära, matematik ute i förskolan och tillhörande arbetsblad. Vi startade upp höstterminen med en utflykt till skogen där vi arbetade med arbetsbladen till matteboken: träna olika läges ord, begreppsuppfattning, mäta och jämföra (längd, tjocklek m.m.) och samlade material. Vi gjorde fler liknande utflykter till skogen, både på hösten och våren. Materialet vi samlat in använde vi oss av när vi arbetade med de olika matematiska formerna. Under vårt arbete med temat ställde vi fortlöpande reflekterande frågor för att utmana barnen vidare i sitt tänkande. Dessa frågeställningar dokumenterade vi i barnens portfolio för att kunna följa barnens lärande.

19 Vi bygger trianglar. September 2010 Vi hade plockat pinnar i skogen. Jag har gjort en triangel. Man tar lite tråd och sätter ihop pinnarna så det blir tre hörn så det blir en triangel. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form.. Ur Lpfö 98 Snäckformer Här har vi arbetat med former och att jämföra till exempel stor/liten. Vi använde oss av snäckor och musslor som vi plockat när vi var på utflykt. Kan du berätta för mig vad du har gjort här? Triangel och rektangel. Vad har du använt dig av? Snäckor. Hur många? Två stycken. Vad har de för storlek, stora eller små? Mittemellan. Oktober 2010

20 De trianglar vi byggde under hösten hängde vi upp i vårt fönster tillsammans med dokumentation. Under vårterminen samlade vi barnen för att utveckla vårt form tema vidare. Vi tog fram deras trianglar och frågade dem: Hur ser man att det är en triangel? Saga: Den har en, två, tre kanter Ida: En triangel har tre hörn. Hur kan man göra en ny form av triangeln? Saga: Man kan göra en cirkel med papper eller en fyrkant. Fyra pinnar och göra en fyrkant. Ida: Göra en rektangel, en pinne till. Vad är det för skillnad mellan en triangel och en rektangel eller en kvadrat? Saga: Man kan ta tre pinnar och sätta ihop. Men nu skulle vi göra en fyrkant, då tar man fyra pinnar och sätter ihop som en fyrkant, faktiskt! Ida: En triangel har tre hörn och en kvadrat har fyra hörn. Hur ser man att det är en kvadrat? Saga: Därför man har fyra pinnar och fyra kanter. Ida: Den har fyra hörn. Hur ser man att det är en rektangel? Saga: Då har man långa pinnar och små pinnar. Ida: För den har också fyra hörn, den har en lång, en kort, en lång och en kort sida.

21 Gymnastik Vi har haft gymnastik en gång i veckan och då arbetat i tvärgrupper med barn och personal från Blåklockan. Vi har utöver grov- och finmotorisk träning även arbetat med de olika matematiska begreppen. Sätt er i en cirkel. Gå upp och ner på rektangeln. Ställ dig på fjärde plats osv. Kryp under pinnarna. Saga i blommiga soffan I vår sagogrupp har vi berättat om Bockarna Bruse. Här berättar barnen själva sagan med hjälp av rekvisita. De fick sedan titta på bilderna och återberätta sagan med hjälp av dem. Syftet var att barnen med stöd av rekvisita skulle få träning i att återberätta och att utveckla sitt ordförråd, samt att träna olika matematiska begrepp. Lilla Bocken Bruse går på en bro. Vem trampar på min bro? Nej, nej, nej ta han efter mig. Mellan Bocken Bruse trampa på en bro. Vem trampar på min bro? De e jag mellan Bocken Bruse. Nej, nej ta han efter mig. Stora Bocken Bruse! Vem klampar på min bro? De e jag stora Bocken Bruse. Knuffa ner trollet. Gå o äta gräs. Maj 2011

22 MATEMATIK I SAMLINGEN På samlingen har vi gjort stapel diagram över hur många barn som är här och hur många som är hemma. Vi har jämfört staplarna, tittat vilken dag det har varit mest barn här, vilken stapel är störst, minst, lika många mm. Vårt syfte är att barnen på ett naturligt och lekfullt sätt ska få många olika matematiska begrepp. Vi ville utmana barnen vidare genom att se om vi kunde överföra vårt kul-system till rutat papper. Alla barn fick varsin påse med nallar, dessa skulle de sortera efter storlek: stor, liten och mellan, och rita stapel diagram efter det. De ritade stapel diagrammen bredvid varandra och började på samma rad. Vi valde tillsammans vilka färger vi skulle använda. En del barn hade alla i en hög och ritade utifrån detta. Några sorterade direkt upp nallarna i storleks ordning innan de ritade. Sedan jämförde vi. Vi pratade om hur lätt det var att se vilka det var mest av när man ritat staplar jämfört med när alla låg i en hög. Syftet här var att se om barnen kunde jämföra och se skillnaderna mellan staplarna. Hur många fler små nallar än mellan nallar hade du. Intervju Vad gör vi? Vi räknar nallar. Hur delade vi upp dom? Vi fick olika påsar. Rosa, röda och lila ritade vi. Vad är de rosa, röda och lila staplarna? Stora, små och mitt e mellan nallar. Vilka var mest? Dom lila. Vilka var minst? Dom röda. Hur många fler lila, stora nallar än röda, mellan nallar hade du? 2 Hur många fler lila, stora nallar än rosa, små nallar hade du? 1 Hur kunde du räkna ut det så snabbt? Jag tittade på dom, vi gjorde dom jämte varandra. Jag jämförde dom. April 2011

23 Måluppfyllelse Målkriterier: Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom: på, i, över, under, triangel, cirkel, kvadrat, rektangel och att kunna jämföra störst och minst samt att ha begreppsuppfattning upp till 5. Vi ser att de flesta barn använder sig av och förstår de matematiska begreppen i olika vardags sammanhang såsom: på, i, över, under, triangel, cirkel, kvadrat och rektangel (se tidigare dokumentation). Alla barn har deltagit och visat intresse i de planerade verksamheter där fokus har legat på att utmana barnen i just detta. Vi kan också se att vi behöver hitta fler tillfälle och miljöer för att alla ska få förståelse för begreppen i olika meningsfulla sammanhang. Detta har inte kunnat ske fullt ut som vi hade planerat på grund av att Gullvivans enskilda arbete på onsdagar inte har varit så strukturerad som vi från början hade tänkt. Vi har istället fokuserat på att få gemensamma planeringstider för våra tvärgrupper och träningstider till våra barn i behov av särskilt stöd. I efterhand ser vi att vi kunde ha delat in barnen i mindre grupper och utmanat ännu mer efter barnens erfarenheter. Åtgärder för en högre måluppfyllelse Vi behöver arbeta mer strukturerat med det pedagogiska året för att kunna lägga upp terminens innehåll och disponera vår tid på ett bättre sätt där vi går in och tittar på våra miljöer, grupper och vad vi ska erbjuda barnen för att utmana dem i deras fortsatta utveckling. Detta ska vi göra genom att få in reflektions tid både för pedagoger och pedagoger och barn gemensamt. Vi vill försöka att involvera barnen mer i sitt lärande genom olika reflektions möjligheter och på det viset skapa en större medvetenhet hos barnet självt om sitt lärande.

24 Bilaga: Språkuppföljningsuppdraget Hur analyserar och bedömer vi vårt nuvarande arbete på förskolan med språkutveckling? Vilka konkreta exempel har vi kopplat till vår analys och bedömning? 1. Ta fram dokumentationer som underlag för analys och bedömning. Utifrån ledningsdeklarationen har vi gjort en gemensam planering där vi bestämde att fokus skulle ligga på det matematiska tänkandet i hela huset. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen. Vi konkretiserar detta utifrån barnens ålder och erfarenhet. GEMENSAM PEDAGOGISK PLANERING - GPP NYHEMS FÖRSKOLOR Team: Gullvivan och Blåklockan har barn mellan 3-6 år Tidsperiod: oktober till minst våren 2011 ANALYS STRÄVANSMÅL LPFÖ 98 MÅLKRITERIER GENOMFÖRANDE/ KONKRETISERING PEDAGOGISK DO- KUMENTATION REFLEKTION/ UTVÄRDERING Vi vill som personal starkt arbeta för att väcka barnens matematiska vetgirighet. Barnen ska på ett lustfyllt sätt få möjlighet att upptäcka och utforska matematik och få förståelse för de matematiska begreppen. Vår strävan är att barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning. Detta sker när barnen spontant använder sig av och har förståelse för några av de matematiska begreppen såsom: på, i, över, under, triangel, cirkel, kvadrat, rektangel. Vi använder oss av skogen och vår utegård som den tredje pedagogen. Där plockar vi material, jämför, bygger och mäter. Vi använder oss av de matematiska begreppen i gymnastiken tillexempel: ställ er i en cirkel, vi använder oss även av olika prepositioner. I sagan använder vi oss av flanosagor och sagopåsar som ger exempel på olika lägesbeskrivningar, form och färg. I olika skapande verksamheter där vi använder oss av olika material och former. Intervjufrågor (före och efter) Gemensamma och enskilda reflektioner runt bilder av gruppaktiviteter. Barnens portfolio. Till våren gör vi en utvärdering.

25 Här letar vi och jämför färg och form. Vi använder oss av tecken som stöd. Begreppsträning på gymnastiken där vi använder kroppen som redskap. Här arbetar vi med begreppen första, andra, tredje. Hur lång är en minut? 2. Vilken analys och bedömning gör vi av vår förskolas språkliga verksamhet? Vad får vi syn på när vi jämför vår dokumentation med ovanstående strävansmål samt ovanstående målbilder för arbete med språklig utveckling?

26 2. Vilken analys och bedömning gör vi av vår förskolas språkliga verksamhet? Vad får vi syn på när vi jämför vår dokumentation med ovanstående strävansmål samt ovanstående målbilder för arbete med språklig utveckling? Sammanfatta slutsatserna: Vi pedagoger har blivit mer medvetna om de matematiska begreppen och vi använder dem mer medvetet under hela vardagen i samspelen med barnen. Genom att vi har ett gemensamt tema i huset skapar vi dialogiska möjligheter över avdelningarna, pedagog-pedagog, pedagog-barn samt barn-barn. Vi pedagoger använder oss av TRAS som ett verktyg för att kunna utmana barnen språkligt på ett individanpassat sätt. Intervju är ett annat sätt att utmana barnen vidare. På ett gemensamt föräldramöte samt med olika dokumentationer involverade vi föräldrarna i Klackerups gemensamma matteprojekt. Vi har sett att ett medvetet pedagogiskt arbetssätt har gett barnen en rikare språklig medvetenhet. Barnens språkliga medvetenhet har ökat och de kan generalisera och använda begreppen i adekvata sammanhang. T.ex se former på mjölkförpackningen, vägskyltar i trafiken, se former på middagsbordet, fönster och dörrar och detta ger underlag till samtal. Tillsammans med barnen har vi roligt och skapar ett lustfyllt lärande. En förutsättning för detta arbete är planering/reflektion/dokumentationstid på olika sätt både i grupp och individuellt. 3. Bifoga någon dokumentation som exemplifierar den analys och bedömning som ni gjort av ert arbete med språkutveckling och som illustrerar hur ni arbetar med dokumentation.

27

28 4 Vilka åtgärder planerar ni utifrån de slutsatser ni dragit? A. Vad ska bevaras? B. Vad ska vidareutvecklas? C. Vad behöver omprövas? Lusten och nyfikenheten hos barn och pedagoger Gemensamt tema som skapar samhörighet och engagemang Planerings/reflektionstid Samverkan mellan avdelningarna Gemensam kompetensutveckling för pedagoger Kollegialt utbyte B. Vidarutveckla både material och miljö ute och inne. Fortsatt kompetensutveckling Vidarutveckla våra teman ännu mer över avdelningarna. Avsätta tid på Ap-träffarna för temadiskussioner där vi tittar på dokumentation och lyfter barns lärande. Digitala hjälpmedel för dokumentation borde utökas och kompetensen höjas både för pedagoger och barn. C. Bättre framförhållning när vi startar ett nytt tema. Ta del av olika slags litteratur och forskningsstudier för att skapa en gemensam dialog och förförståelse. BUF:s satsning på matteseminarier ser vi gärna en fortsättning på. Hälsningar Från Urszula, Eva, Erika, Ellinor, Hanna, Anna-Karin, Monica, Ingela och Marie