1 Ordförande informerar Linus Fogel Förvaltningschefernas rapport Titti Kendell/ Katarina Haddon 13.25

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe OBS! Heldag Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening Handläggare Sidnr Arbete inför konsekvensbeskrivning och verksamhetsplanering 2020 och framåt Ordförande informerar Linus Fogel Förvaltningschefernas rapport Titti Kendell/ Katarina Haddon Information om kö till särskilt boende Titti Kendall Återrapport om välfärdsteknik Titti Kendall/ Katarina Haddon MAS rapport 2 6 Delårsrapport 2019 Titti Kendall/ Katarina Haddon Återrapport från uppdrag om besparingar utifrån verksamhetsplan Titti Kendall/ Katarina Haddon/ Pål Näslund Utredning om socialtjänst och skola i samverkan Lars Ask Revidering av riktlinjer för missbruksvård Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd Lisbeth Ivarsson Riktlinjer för boendestöd Lisbeth Ivarsson Översyn av riktlinjer för biståndsbeslut Åsa Mirheim Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS 14 Val av 1 ersättare till Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdagar Delgivningar Redovisning av delegationsbeslut Balanslista och årshjul Övrigt 20 Sekretessärende: Beslut om umgängesbegränsning

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Social- och omsorgsförvaltningens och äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att godkänna informationen om Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård. 2. Sammanfattning Trygg hemgång och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård. Mål < 3 dagar i genomsnitt från utskrivningsklar till hemgång från sjukhus. Resultat för augusti 2019: 0,31 dagar. Resultat för hela 2019: 1,33 dagar. Nu börjar arbetet med den proaktiva fasen: Att tillsammans med andra förebygga inläggning på sjukhus. 3. Ärendet Bakgrund: Länsgemensam överenskommelse om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård beslutad i Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) Från 2018 har kommunens betalningsansvar för personer varit inskrivna på sjukhus och behöver fortsatta insatser i kommunen förändrats. Beräkningen kommer att baseras på medeltalet de senaste 3 månaderna. Man kommer att räkna somatik och psykiatri ihop, alla åldrar inklusive barn. Om medeltalet överstiger 3 dagar 3 månader i rad träder betalningsansvar in för alla patienter och alla dagar som överstiger 3 om inte annat avtalats i regionen. Beloppet är kr per dygn (från 1/1 2019) enligt Socialstyrelsens föreskrifter om belopp för vård av utskrivningsklara patienter (HSLF-FS 2018:67). Mål: Antal dagar från utskrivningsklar till faktisk hemgång från slutenvård ska vara <3 i genomsnitt. Målsättningen är att den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan. Ingen ska behöva vänta på att få komma hem från sjukhuset. Resultat för augusti 2019: 4 personer har väntat sammanlagt 11 dagar i somatiken, som längst 8 dagar i väntan på korttidsboende. Ingen person har väntat inom psykiatrin. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Resultat Oxelösunds kommun 2019 Mål < 3 Antal dagar från utskrivningsklar i slutenvård till hemgång, alla åldrar (Antal UK-dagar i somatik+psykiatri/antal vårdtillfällen i somatik+psykiatri) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1,18 1,33 1,09 1,07 2,10 3,05 1,09 0,6 0,53 0,31 Nästa steg är att tillsammans med vårdcentralen identifiera vilka åtgärder som krävs för att jobba mer proaktivt så att personer inte behöver åka till sjukhus, utan kan få den hålso- och sjukvård som behövs i hemmet eller på vårdcentralen. Katarina Haddon / Titti Kendall Förvaltningschef Ingela Mindemark Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: MAS (FK)

4 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Delårsrapport Social- och omsorgsförvaltningens och äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Delårsrapport per augusti 2019 godkänns. 2. Sammanfattning Social- och omsorgsförvaltningen samt Äldreomsorgsförvaltningen har tagit fram förslag till delårsrapport per 31 augusti Resultatet jämfört med budget under perioden januari augusti 2019 är tkr. Helårsprognosen för 2019 är tkr. Under våren 2019 har Vård- och omsorgsnämnden genomgått en genomlysning för att utreda om nämnden är strukturellt underfinansierad. Resultat som framkommer i genomlysningen av Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde konstaterar att nämnden inte är underfinansierad. Genomlysningen rekommenderar effektiviseringar inom verksamheterna hemtjänst, biståndsbedömning, nattorganisation, särskilt boende, LSS -Personlig assistans, Missbruksverksamhet Vuxna samt omorganisation inom Äldreomsorgsförvaltningen. Utifrån detta har kraftfulla åtgärder vidtagits främst inom Äldreomsorgsförvaltningen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens delårsrapport 2019 Katarina Haddon / Titti Kendall Förvaltningschef Lena Lundin Enhetschef Beslut till: FC (FÅ) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

5 Vård- och omsorgsnämndens delårsrapport 2019 Godkänd av Vård- och omsorgsnämnden ,??

6 Innehåll Inledning...3 Måluppfyllelse...4 Mod och framtidstro... 5 Trygg och säker uppväxt... 9 God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. Mål och medel

7 Inledning Vård- och omsorgsnämnden bedriver en bred verksamhet för de kommuninvånare som är i behov av stöd, omsorg och rådgivning. Verksamheten är fördelad på följande verksamhetsområden. Social- och omsorgsförvaltningen biståndsbedömning (barn och ungdom, vuxna), färdtjänst och riksfärdtjänst, budget och skuldrådgivning, arbetsmarknadsinsatser, familjerätt, familjecentral, vård och behandling barn, alkoholtillstånd, behandlingscentrum med rådgivningsbyrå med mera, personlig assistans, socialpsykiatri, daglig verksamhet, bostad med särskild service, korttidsvistelse och familjehem med mera. Äldreomsorgsförvaltningen hemtjänst, dagverksamhet, biståndsbedömning äldre, korttidsboende, äldreboende och demensboende samt hälso- och sjukvårdsorganisation inklusive rehabilitering och hjälpmedel. Kommunmål Kommunfullmäktige har för 2017 antagit sex övergripande kommunmål. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen. Det som verksamheterna främst ska fokusera på anges genom ett flertal mätbara mål under respektive kommunmål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige två gånger per år, vid delår och årsredovisning. Vård- och omsorgsnämndens mål 2019 Nämnden har i sin verksamhetsplan beslutat om mål för den egna verksamheten för budgetåret Samtliga mål har koppling till kommunmålen vilket framgår av verksamhetsplanen. Till nämndmålen har mått angivits. Nämnden har beslutat vilka värden som ska vara uppnådda vid slutet av år 2019 för att nämndens mål ska anses uppnått. Uppföljning I denna delårsrapport redovisas För varje kommunmål: o Uppföljning av nämndens mål och mått o Nämndens bidrag till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål Ekonomi Mål och medel - sambandet mellan måluppfyllelse och ekonomisk uppföljning 3

8 Måluppfyllelse Läsanvisning Bedömning av nämndens måluppfyllelse Målvärden och uppnådda värden Av tabellen på följande sida framgår ingångsvärden och de målvärden som nämnden beslutat ska vara uppnådda vid slutet av Därefter visas det faktiskt uppmätta värdet 31 aug 2019 i det fall det kan redovisas. I kolumnen längst till höger visas en bedömning av möjligheten att målvärdet ska vara uppnått vid årets slut. JA anger att målvärdet sannolikt kommer att uppnås. NEJ att målvärdet troligen inte kommer att kunna uppnås. OSÄKERT innebär att det i nuläget inte går att bedöma den möjliga måluppfyllelsen. Kommentarer och analys av nämndens måluppfyllelse vid årets slut Under tabellen kommenteras och analyseras måluppfyllelsen. Här avses den måluppfyllelse som bedöms vara trolig/möjlig vid årets slut. I de fall prognosen i delårsrapporten visar risk för bristande måluppfyllelse vid årets slut är det obligatoriskt att också redovisa vilka åtgärder som vidtas under resterande del av Nämndens bidrag till uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden bidrar med aktuella värden för de mål som är relevanta för nämnden. Dessa mål är angivna med fet text i tabellen. Bedömning görs av möjligheten att målet kommer att vara uppnått vid budgetårets slut. Därefter följer, för de respektive målen nämndens kommentarer och analys av den troliga/möjliga måluppfyllelsen vid årets slut. 4

9 Mod och framtidstro I Oxelösund råder mod och framtidstro. Det innebär en vilja att bryta mönster och att prova nya sätt att göra gott för kommuninvånarna. Kommunen och dess verksamheter marknadsförs med stolthet och goda exempel lyfts. Medborgarperspektiv, helhetssyn, dialog och tydlighet kännetecknar arbetet. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Resultat helår 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut? 2019 Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård (Antal dagar från utskrivningsklar till faktisk hemgång från slutenvård ska understiga 3) Regionens statistik över utskrivningsklara patienter, medeltal av antal dagar från utskrivningsklar till faktisk hemgång från slutenvård. 1,18 <3 1,33 Ja 5

10 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut Målvärdet kommer att uppnås Ja. Arbetet med Trygg hemgång och effektiv samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Sörmland rullar på. Nästa steg är att arbeta proaktivt så att personer inte behöver åka till sjukhus. 6

11 Mod och framtidstro Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångsvärde Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Antalet invånare ska öka med minst 100 per år

12 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål X 8

13 Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. I Oxelösund betyder det att alla barn och ungdomar ska nå goda studieresultat utifrån sina förutsättningar, att barn och ungdomar aktivt deltar i kultur- och fritidsutbudet och att barn och ungdomar växer upp i trygga hemförhållanden och i en trygg och säker miljö. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Resultat 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut? 2019 Andel barn (0-12) som inte återkommit inom ett år efter avslutad insats/utredning ska bibehållas Andel barn (0-12) som inte återkommit inom ett år efter avslutad insats/utredning ska bibehållas (Kolada U 33461) 86 % 86 % 94% Ja Oxelösund ska minst 2 ggr/år erbjuda utbildning i ABC till barnföräldrar Egen redovisning av antal erbjudna utbildningstillfällen (grupputbildningar) Saknas, nytt mål 100 % 100% Ja 9

14 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut X Målvärdet kommer att uppnås Målet är redan vid delåret uppnått. Två ABC-utbildningar har genomförts och ytterligare två planeras innan årsskiftet. Andel barn som inte återkommit ligger över målvärdet. Målvärdet kommer inte att uppnås X Osäkert X Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) X 10

15 Trygg och säker uppväxt Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångsvärde (ÅR 2018) Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 ska öka. 70,3% Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 6 ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. 75 % Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 9 ska öka. 70,8% Andel elever som når minst godkända betyg i alla ämnen i år 9 ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. Andel elever år 3 som klarar de nationella proven (svenska och matematik) ska öka. 75,6% Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen ska öka. 63,3% Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska öka. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet ska minst ligga i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner. Andelen barn och elever i förskola och skola som känner sig trygga ska öka. 69% 71,5% 74,5% 77,7% 88% 11

16 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål X 12

17 God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. I Oxelösund betyder det att invånarna ska känna delaktighet och inflytande, att invånarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård samt lever ett självständigt liv fritt från missbruk. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Att tillsyn av försäljningsställen av folköl och tobak genomförs vid minst två tillfällen under året (utförs av mottagningsgrupp soc) Brukare i kommunens bostäder med särskild service (LSS) ska vara sammantaget nöjda med boendet Mått till nämndens mål Antal genomförda tillsyner av försäljningsställen av folköl och tobak Ingångsvärde Resultat 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut? 2019 Saknas, nytt mål 100 % -- Nej SKL s brukarundersökning Saknas, nytt mål >50 % -- Ja 13

18 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut X Målvärdet kommer att uppnås Brukarundersökning genomförs under hösten. Frågeunderlag från SKL har distribuerats till verksamheten. Målvärdet kommer inte att uppnås Resursbrist i kombination med ny lagstiftning har inneburit att målet 100% dvs två tillsynstillfällen / år inte nås. Bedömningen är att ett tillsynstillfälle kommer att utföras under året. Osäkert X Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) Dialog om vilken förvaltning som är naturligast och lämpligast för dessa arbetsuppgifter har inletts. 14

19 God folkhälsa Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling ska öka. Ingångsvärde (ÅR 2018) 46% (ÅR 2017) Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Andelen vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats ska bibehållas. Andelen unga med insats som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats ska bibehållas. 92% 83% Nej 86% 89% Ja 15

20 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål X Andelen vuxna med missbruksproblem som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning/insats ska minst bibehållas Under sommaren 2018 valde ett antal klienter inskrivna vid HVB Oliven att oplanerat avbryta sin behandling med utskrivning som följd. Ett flertal av dessa återkom efter en tid med önskemål om att återuppta sin avbrutna behandling vilket i sig är positivt men påverkar måluppfyllelsen i negativ riktning. Andelen unga med insats som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats ska bibehållas. Målvärdet är överskridet vid delåret och bedöms kunna ligga över även efter årets slut. Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) Handlingsplan kommer att upprättas av Vuxenenheten inom IFO (individ- och familjeomsorg) med inriktning på att förebygga avbrott av pågående stöd- och behandlingsinsatser under sommarperioden

21 Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. I Oxelösund innebär det att äldre med behov av stöd erbjuds möjlighet att bo kvar i egen bostad och att äldre har inflytande över hur beviljade insatser utförs. Insatser till äldre ska vara av god kvalitet, individinriktade samt ges med gott bemötande. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Andel brukare i hemtjänst som har en aktuell genomförandeplan, Öppna jämförelser äldreomsorg (Mätning i april, resultat i oktober) samt två egna mätningar som genomförs i augusti och november Andel brukare i särskilt boende som har en aktuell genomförandeplan, Öppna jämförelser äldreomsorg (Mätning i april, resultat i oktober) samt två egna mätningar som genomförs i augusti och november Andel brukare med hemtjänst som känner förtroende för alla eller flertalet personal (nationell brukarundersökning) Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet (nationell brukarundersökning) Mått till nämndens mål Ingångsvärde Resultat 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut? 2019 Öppna jämförelser 16 % 50 % Osäkert Egen mätning augusti 13 % 50 % Nej Öppna jämförelser 57 % 65 % Osäkert Egen mätning augusti 21 % 65 % Nej Nationell brukarundersökning 85 % >88 % Osäkert Nationell brukarundersökning 60 % >65 % Osäkert 17

22 Brukare med hemtjänst ska känna till vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål på verksamheten (nationell brukarundersökning) Brukare i särskilt boende för äldre ska veta vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål på verksamheten (nationell brukarundersökning) Nationell brukarundersökning 63 % >66 % Osäkert Nationell brukarundersökning 51 % >54 % Osäkert 18

23 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut Genomförandeplaner: Det framkommer i samband med mätningen i augusti att statistik om antal genomförandeplaner varierar mellan verksamhetssystemet treservas olika delar. Treserva och genomförandewebben kommunicerar och för att en genomförandeplan ska räknas som aktuell i treserva måste den vara sparad på rätt sätt. De uppmätta värden som redovisas i tabellen ovan är hämtade ur treservas uppföljningsdel. Där sammanställs information om de genomförandeplaner som är aktuella och har sparats på rätt sätt i genomförandewebben. Vid sökningar i genomförandewebben framkommer att det finns ett mycket större antal genomförandeplaner. Enhetscheferna har använt genomförandewebben för att ta fram antal genomförandeplaner/enhet och rapporterat in detta i äldreomsorgsförvaltningens drifttavla. Använder vi det antal genomförandeplaner som framkommer här ligger andelen genomförandeplaner på 74% i säbo och 80% i hemtjänst. Det förekommer dock dubbletter av genomförandeplaner i genomförandewebben så statistik där är inte tillförlitlig av den anledningen. Andelen genomförandeplaner med aktuellt innehåll är sannolikt mycket högre än vad som framkommer i treserva även om den inte når upp till vad som framkommer i genomförandewebben. Det finns alltså aktuell genomförandeplanering för de äldre. Men på grund av att genomförandeplanerna formellt sett inte kan sägas vara aktuella så länge de inte är korrekt sparade, kan vi inte redovisa det som resultat i måluppfyllelsen. Målvärdet kommer att uppnås Målvärdet kommer inte att uppnås Genomförandeplaner: Med anledning av att det pågår ett större arbete kring social dokumentation samt att det pågår kraftfullt arbete med besparingsåtgärder kommer förvaltningen sannolikt inte att kunna redovisa ett uppnått målvärde vid årsskiftet. Osäkert De mått som hämtas från Öppna jämförelser och ur den nationella brukarundersökningen presenteras inte förrän i oktober. Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) Genomförandeplaner: Riktlinje, rutiner och lathundar för social dokumentation är under upparbetning. Arbetet med detta kommer att pågå under hösten och presenteras för nämnd i samband med att riktlinjer för social dokumentation går upp till beslut. Implementering av nya rutiner och lathundar kommer att medföra att resultaten successivt blir mer tillförlitliga. 19

24 Trygg och värdig ålderdom Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka. Ingångsvärde (ÅR 2018) Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka. 87% Antal personer (personal) en brukare med hemtjänst möter under 14 dagar ska minst ligga i nivå med ingångsvärdet för 2018, som var 11 st. 82% 11 st Uppnått värde delår 2019 Saknas, resultat av mätningen presenteras i oktober Saknas, resultat av mätningen presenteras i oktober Saknas, mätningen genomförs i september och resultat presenteras i oktober Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Osäkert Osäkert Osäkert 20

25 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka. Osäkert om målet kommer att nås. Mätningen genomfördes under våren genom den nationella brukarundersökningen. Eftersom mätningen genomförs av Socialstyrelsen har vi inte tillgång till resultatet förrän det presenteras i oktober. Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka. Osäkert om målet kommer att nås. Mätningen genomfördes under våren genom den nationella brukarundersökningen. Eftersom mätningen genomförs av Socialstyrelsen har vi inte tillgång till resultatet förrän det presenteras i oktober. Antal personer (personal) en brukare med hemtjänst möter under 14 dagar ska minst ligga i nivå med ingångsvärdet för 2018, som var 11 st. Måttet är en del av undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Mätningen genomförs under september och presenteras i oktober. De åtgärder som vidtas med anledning av genomlysningen innebär bland annat att personalgrupper i hemtjänst slagits samman för att kunna göra en mer effektiv planering. Detta innebär att kontinuiteten för de äldre kommer att påverkas. Målet om personalkontinuitet i hemtjänst kommer sannolikt inte nås. Äldreomsorgsförvaltningen har genomfört en egen mätning av personalkontinuiteten som avseende två veckor i maj (13-26/5). Under dessa två veckor mötte i medel en brukare med hemtjänst 15 olika personal. Mätningen omfattade personer med minst två besök/dag. Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) Antal personer (personal) en brukare med hemtjänst möter under 14 dagar ska minst ligga i nivå med ingångsvärdet för 2018, som var 11 st. Äldreomsorgsförvaltningen genomgår just nu en omorganisation som innebär att hemtjänstgrupper slås ihop för att möjliggöra en mer effektiv planering. Det är oklart hur detta kommer att påverka personalkontinuiteten för de äldre. Det kan innebära en ökad kontinuitet eftersom det minskar beroendet av vikarier, men det kan även innebära en minskad kontinuitet p g a att fler personer kan komma att planeras in hos en brukare. Omorganisationen var inte genomförd de datum som mätningen avser. Äldreomsorgsförvaltningen kommer inte att vidta några åtgärder förrän den nya organisationen har satt sig och det är möjligt att göra en bedömning av hur omorganisationen påverkat kontinuiteten. 21

26 Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. I Oxelösund innebär det att kommunen erbjuder bra barnomsorg, skola, fritid och kulturliv. Ett bra och varierat bostadsutbud finns för olika behov och åldrar. Kommunen präglas av ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag. Infrastrukturen håller god kvalitet och upplevs välfungerande. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målvärdet att uppnås vid årets slut?

27 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut X Målvärdet kommer att uppnås X Målvärdet kommer inte att uppnås X Osäkert X Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) X 23

28 Attraktiv bostadsort Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångsvärde (ÅR 2018) Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Andelen förskoleplatser som erbjuds på önskat placeringsdatum ska öka. 39% Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens näringslivsklimat ska förbättras/öka. (Betyg skala 1-5) Andelen medborgare som får svar på sitt mejl till kommunen inom två dagar ska bibehållas. Andelen medborgare som ringer kommunen som får svar på sin fråga direkt ska öka. Andelen medborgare som ringer kommunen och som upplever att de får ett gott bemötande ska öka. 3,41 98% 59% 87% 24

29 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål X 25

30 Hållbar utveckling Oxelösunds kommun tar ansvar för att långsiktigt säkra resurser för framtiden och för kommande generationer. I Oxelösund innebär det att kommunens ekonomi är stabil, att kommunen är en attraktiv arbetsgivare och att kommunen arbetar aktivt för att möta samhällets krav inom miljöområdet. Det innebär också att kommunen arbetar för ökad integration och möjlighet till egen försörjning. Bedömning av nämndens måluppfyllelse Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Resultat 2018 Målvärde 2019 Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Andel av personer som haft stöd av jobbcoacher med annan försörjning än ekonomiskt bistånd efter avslutad insats Egen mätning Ca 70% 75 % -- Ja 26

31 Kommentarer och analys till nämndens måluppfyllelse vid årets slut X Målvärdet kommer att uppnås X Målvärdet kommer inte att uppnås X Osäkert X Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) X 27

32 Hållbar utveckling Uppföljning av kommunfullmäktiges mätbara mål Nämnden ansvarar för uppföljningen av de mått som är angivna med fet stil i tabellen. Kommunfullmäktiges mätbara mål Ingångsvärde (ÅR 2018) Uppnått värde delår 2019 Kommer målet att uppnås vid årets slut? 2019 Avvikelsen från standardkostnad totalt ska vara max 5 %. -0,5% Resultatet efter reavinster, uttryckt som andel av skatter och statsbidrag ska vara ,5 %, ,0 % och ,0 %. 0,6% Nettokostnadsandelen skall vara max 99 %. 100,5% Kommunkoncernens soliditet ska vara minst 30 %. 40,8% Medarbetarengagemanget bland kommunens anställda ska öka. Index 78 (2017) Sjukfrånvaron hos kommunanställda ska minska. 9,1% Resande med kollektivtrafik ska öka Andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 40 %. 38,7% Andelen nyanlända som har egen försörjning inom etableringsperioden ska år 2019 vara minst 50 %. 66% -- ja 28

33 Kommentarer till uppföljningen av kommunfullmäktiges mätbara mål X Andelen nyanlända som har egen försörjning inom etableringsperioden ska år 2019 vara minst 50 %. Social och omsorgsförvaltningen mäter årligen andelen nyanlända (som omfattas av lagen om etableringsinsatser) som inte är aktuella för försörjningsstöd efter etableringsperioden. Mätningen startade 2014 och andelen inte aktuella för försörjningsstöd har varje år varit högre än 50%. Social och omsorgsförvaltningen vet inte hur många av de nyanlända som inte är aktuella för försörjningsstöd som bor kvar i kommunen och är i egen försörjning eller hur många som har flyttat och är aktuella för försörjningsstöd i en annan kommun. Åtgärder (obligatoriskt att ange i de fall bedömningen är att målvärdet inte kommer att uppnås.) Personal Antal Anställda Antal anställda per den tillsvidare visstid totalt tillsvid visstid totalt 31 juli are SOF ÄF ÄF: Minskat antal anställda under 2019 som tillskrivs vakanser inom Hälso- och sjukvårdsorganisation, avslutat arbete med aktivitetsinspiratörer samt minskade behov inom hemtjänsten. SOF: Tillsatt vakanta tjänster samt anställt två stycken utvecklingsledare inom IFO. Faktiskt arbetad tid jan-juli 2019 jan-juli 2018 Faktiskt arbetad tid tillsvidare visstid timavlönat totalt tillsvidare Visstid timavlönat totalt i årsarbetare SOF 78,1 5,1 11,6 94,7 75,3 2,6 13,3 91,1 ÄF 174,4 8,3 33,9 216,6 170,7 8,9 37,7 217,3 ÄF: Den faktiskt arbetade tiden för tillsvidareanställda har i år ökat vilket kan tillskrivas den minskade sjukfrånvaron som även gett minskad arbetad tid för visstidsanställda. Detta ser förvaltningen som en positiv utveckling. SOF: Fler personal i tjänst vilket resulterar i mer faktiskt arbetad tid. 29

34 Sjukfrånvaro jan-juli 2019 jan-juli 2018 Sjukfrånvaro i % av timmar enligt anställningsavtal Dag 1 Dag 2-14 Dag dag 91- totalt Dag 1 Dag 2-14 Dag SOF 1,04 1,91 1,31 2,75 7,02 0,87 2,09 1,96 3,29 8,21 ÄF 1,27 3,08 1,79 3,15 9,28 1,07 3,2 2,32 3,22 9,80 Dag 91- totalt ÄF: Minskad sjukfrånvaro (långtids) under 2019 på grund av intensivt rehabiliteringsarbete med stöd av personalenheten. SOF: Förvaltningen arbetar med att motivera medarbetare att vara på arbetet. Övertid och mertid antal timmar omräknat till jan-juli 2019 jan-juli 2018 årsarbetare SOF 0,5 0,7 ÄF 2,1 3,7 ÄF: Minskad övertid mellan åren. Bedömningen är att det är ett prioriterat arbete att sänka övertiden på grund av arbetsmiljöskäl och ekonomiska resurser. Minskningen beror även på minskad sjukfrånvaro. SOF: Förvaltningen är restriktiva med beviljande av övertid. 30

35 Ekonomi Ekonomiskt utfall (i tkr) Övriga Års- Verksamhet Anslag intäkter Kostnad Resultat prognos Nämndverskamhet Miljö- o hälsoskydd Gem administration Missbruk.vård vuxna Barn- o ungdvård Ek bistånd Övrig individ o familjeomsorg Äldreomsorg, ordinärt boende Äldreomsorg, särskilt boende Övrig äldreomsorg Insatser enl LSS Färdtjänst Förebygg verksamhet Integration Arbetsmarknadsåtgärder Summa Summa delår Utfall mot budget I budgetarbetet inför 2019 konstaterades att stora besparingskrav förelåg för de båda förvaltningarna Social- och omsorgsförvaltningen (SOF) och Äldreomsorgsförvaltningen (ÄF) för att hålla sina kostnader inom de beviljade anslagsramarna. Med hänsyn till omfattningen av dessa besparingskrav beviljades Vård och omsorgsnämnden (VON) att tillsvidare betrakta motsvarande 8,9 mkr av sina samlade nettokostnader som en särredovisad underbalans. Detta i avvaktan också på att en fördjupad genomlysning och analys av verksamheterna skulle ge underlag för bedömning huruvida underskotten orsakas av en mer strukturell underfinansiering eller ej. Förutom underbalansen om 8,9 mkr identifierades det återstående totala besparingskravet 2019 till totalt 22,1 mkr för de båda förvaltningarna gemensamt. Förvaltningarnas fortlöpande uppföljning och arbete under året har varit inriktat på att klara sina besparingskrav i så hög grad som möjligt. Till den del dessa inte infrias leder det till att ekonomiska underskott uppstår som redovisas som tillägg till den särredovisade underbalansen. I maj 2019 presenterades resultatet av den fördjupade genomlysningen av revisions- och konsultbyrån PWC och där bedömningen gjordes att det inte föreligger en strukturell underfinansiering för den bedrivna verksamheten. Då underbalansen utgjort en särredovisad del av nämndens uppföljningsformer hittills för 2019 avses denna del även fortsatt följas upp särredovisat året ut vid sidan av förvaltningarnas respektive driftsbudgets och budgetavvikelser. Det samlade resultatutfallet per augusti uppgår till totalt tkr. Härav utgör resultat hänförligt till beviljad underbalans tkr, SOF tkr och ÄF tkr. 31

36 ÄFs verksamhetsområden återfinns i ovan tabell i de redovisade resultaten för Äldreomsorg inom ordinärt och särskilt boende, samt del av övrig äldreomsorg. SOFs verksamhetsområden återfinns i de övriga redovisade resultaten samt till del även under rubriken övrig äldreomsorg. De större resultatavvikelserna i förhållande till budget kan ses för verksamheterna; Barn och ungdomsvård, tkr. Höga kostnader för konsulter i inledningen av året samt ett antal förhållandevis kostnadskrävande placeringar visar sig alltjämt som effekter i det ansamlade resultatet. Viss förbättring av det ekonomiska utfallet, framförallt från avslutade konsulter förväntas för återstående månader Helårsprognosen uppgår till tkr. Ekonomiskt bistånd, 961 tkr. Verksamheten visar något lägre nivåer av utbetalt försörjningsstöd än vad som antogs gälla i budgetarbetet. De minskade kostnaderna kan till del hänföras till åtgärder med fördjupade granskningar och efterkrav på felaktiga ansökningar. Helårsprognosen uppgår till tkr. Äldreomsorg ordinärt boende, tkr. Underskottet hänför sig huvudsakligen till högre personalkostnader än budgeterat och där åtgärder hittills inte gett effekt. Verksamheten belastas även av att vakanser bland sjuksköterskor krävt inhyrd bemanning. Ordinärt boende har i den fördjupade genomlysningen identifierats som ett område där större effektiviseringar är möjliga. Mot denna bakgrund har nyligen beslutats att genomföra en mer genomgripande omorganisation av verksamheten, där bland annat de underliggande enheterna ökar sin samverkan för att uppnå en effektivare bemanning. Positiva ekonomiska effekter av denna omorganisation inom verksamheten bedöms kunna erhållas under återstoden av Helårsprognosen uppgår till tkr. Äldreomsorg särskilt boende, tkr. Underskottet hänför sig främst till högre personalkostnader än budgeterat och där planerade och genomförda besparingsåtgärder hittills inte gett tillräcklig effekt. Verksamheten visar en relativt liten total kostnadsökning från föregående år (ca +0,2%) men där verksamhetens storlek gör att talen ändå blir betydande när sparbetingen ej uppnås. Även inom detta område belastas resultatet av tillkommande inhyrd bemanning för vakanser inom sjuksköterskedelen. Helårsprognosen uppgår till tkr. Insatser enl LSS, tkr. Under året har tillkommit ett fåtal men kostsamma placeringar och behov av utökad bemanning. Enskilda ärenden får i kraft av de relativt stora kostnaderna per placerad individ snabbt genomslag på det ekonomiska utfallet. Även kan konstateras att verksamheten för Personlig assistans har klart högre kostnader att bära jämfört med vad som antogs gälla i budgetarbetet. Personlig assistans är även till sin systematik avseende olika ersättningar och avräkningar en ekonomiskt svårkontrollerad verksamhet, där kommunen inte alltid äger inflytande eller beslutsrätt över de kostnader som påförs från exempelvis Försäkringskassan. Det kan noteras att kommunens egna boendeformer, som varande en del av verksamhetsområdet, följer sin budget och beräknas uppnå sina sparbeting för Helårsprognosen för Insatser enl LSS uppgår till tkr. Utfall jämfört med föregående delår Ur en kontogruppsindelad redovisning kan vi utläsa hur olika typer av intäkter och kostnader utvecklats i jämförelsen mellan utfallen per augusti 2019 och motsvarande utfall per augusti En sådan jämförelse visar härvid följande förändringar mellan åren (föregående års värden anges inom parentes); Avgiftsintäkter tkr (5.182 tkr). Kontogruppen visar en ökning med 5,2% vilken följer i allt väsentligt den förväntade nivån. Bidragsintäkter tkr ( tkr). Kontogruppen visar en kraftigt minskad intäkt -20,2% vilken förklaras huvudsakligen av minskade bidrag avseende Integrationsverksamheten och minskade riktade statsbidrag från Socialstyrelsen. Övriga intäkter tkr ( tkr). Kontogruppen visar en mindre ökning om 2,8% vilken följer i allt väsentligt den förväntade nivån. Anslagsintäkter tkr ( tkr). Anslagsintäkterna ökar mellan åren med 4,6%. 32

37 Personalkostnader tkr ( tkr). Personalkostnaderna som helhet ökar mellan åren med 2,3%, vilket är något under den bedömda löneutvecklingen som varande en enskild orsak till en kostnadsförändring. Dock skall påpekas att huvuddelen av påförda besparingskrav utgörs av förväntat minskade personalkostnader och där verksamheterna således inte som helhet lyckats infria dessa sparbeting. Lokalkostnader tkr ( tkr). Lokalkostnaderna kvarstår i allt väsentligt oförändrade mellan åren, med en ökning om 0,2%. Kostnader för köp av verksamhet tkr ( tkr). Kostnader för köpt verksamhet ökar med 36,9% mellan åren vilket i huvudsak hänför sig till ökade placeringskostnader inom verksamheterna Barn och ungdomsvård samt Insatser enl LSS. Även inhyrd bemanning för sjuksköterskor svarar för en andel av de ökade kostnaderna. Motstående till dessa ökningar kan vi notera minskade sådana kostnader inom Integrationsverksamheten. Verksamheternas sammantagna nettokostnader (bruttokostnader med avdrag för avgifts- bidrags- och övriga intäkter) uppgår till tkr ( tkr) och ökar således mellan åren med 7,9%. Denna förändring kan jämföras med motsvarande förändring av anslagsintäkterna vilka ökar med 4,6%. Dessa båda tal visar även att verksamheterna inte i tillräcklig utsträckning minskat sina kostnader i förhållande till minskade statsbidrag och andra liknande intäkter för att uppnå en kostnadsutveckling i balans med förändringen av beviljade anslag. Vid en jämförelse av de genomsnittliga totala bruttokostnaderna per månad 2019 och föregående års motsvarande värden ser vi hur verksamheternas omfattning och totala bruttokostnadsvolym utvecklats mellan åren, enligt följande; Gemensam administration, -671 tkr/mån (-941 tkr/mån, -28,7%) Missbruksvård vuxna, -920 tkr/mån (-891 tkr/mån, +3,3%). Barn och ungdomsvård, tkr/mån ( tkr/mån, +58,4%). Ekonomiskt bistånd, -776 tkr/mån (-630 tkr/mån, +23,2%). Äldreomsorg, ordinärt boende, tkr/mån ( tkr/mån, +13,6%). Äldreomsorg, särskilt boende, tkr/mån ( tkr/mån, +0,2%). Insatser enl LSS, tkr/mån ( tkr/mån, +3,5%). Integration, tkr/mån ( tkr/mån, -40,4%). Vid jämförelsen skall även noteras att för personalintensiva verksamheter kan delar av en kostnadsökning förklaras av generella lönepåslag (ca 2,4%). Omvänt kan exempelvis för verksamheten Särskilt boende noteras att pågående besparingsarbete gett viss effekt och där lönekostnadsutvecklingen bromsats med sådana fortlöpande besparingsåtgärder. Prognos helår Helårsprognosen för förvaltningarnas verksamheter uppgår sammantaget till tkr, och där de större underskotten återfinns inom verksamheterna Barn och ungdomsvård, Äldreomsorg ordinärt boende, Äldreomsorg särskilt boende samt Insatser enl LSS, enligt ekonomitabell ovan. Det sammantagna prognosvärdet utgörs härvid av den tidigare beskrivna underbalansen om tkr samt därtill beräknade underskott, i förhållande till förvaltningarnas driftsbudgets, för SOF tkr samt ÄF tkr. Förvaltningarna bedömer kontinuerligt sitt resultat och utfall mot de besparingskrav som ingår som förutsättningar för respektive driftsbudget. I jämförelsen mellan dessa budgeterade besparingskrav och det faktiska resultatutfallet kan också beräknas hur stor andel av dessa besparingskrav som vid varje tillfälle uppnåtts, vilket benämns uppnådd sparkvot. Det aktuella resultatutfallet per augusti anger 33

38 härvid en uppnådd sparkvot om 23% av det sammantagna budgeterade besparingskravet om 22,1 mkr. Som förutsättning för prognosvärdet för helåret 2019 ligger att denna sammantaget uppnådda sparkvot förväntas öka till 41% vid årets slut. Således förväntas olika planerade och beslutade åtgärder kunna ge en positiv effekt på resultatutvecklingen för återstående del av året. Risker De ekonomiska riskerna för förvaltningarnas verksamheter utgörs primärt av faktorer och händelser som till sin natur är svåra att förutsäga, och som därmed kan leda till att den beräknade sparkvoten inte uppnås. Sådana faktorer återfinns i huvudsak inom följande områden. Migrationsverkets bidrag för integration med den komplexitet och föränderlighet som föreligger för dessa bidragstyper. Externa placeringar avseende unga, vuxna och funktionshindrade. Ökad andel ekonomiskt bistånd. Ökade volymer som kräver utökat behov av korttidsboende. Ökad vårdtyngd i form av Vård i livets slut, omfattande behov av individuellt stöd samt vak. Ökade volymer inom Personlig assistans. Vakanser inom för verksamheten särskilt kritiska personalgrupper som ex sjuksköterskor. Investeringar Nedan tabell visar aktuellt utfall avseende budgeterade investeringar för Vård och omsorgsnämnden totalt. Investeringar 2019 [mkr] Helårsbudgeprognos Utfall delår Helårs- Vård- o omsorgsnämnden Välfärdstekn/system, gemensam 1,4 0,2 1,4 Välfärdstekn/system, SOF 0,5 0,3 0,5 Välfärdstekn/system, ÄF 0,3 0,0 0,3 Inventarier/utrustn, SOF 1,3 0,1 1,3 Inventarier/utrustn, ÄF 2,5 0,6 2,4 Summa 6,0 1,2 5,9 Tabellen visar de för VON samlade aktuella investeringarna innefattande såväl SOF som ÄF samt de som betraktas som gemensamma. 34

39 Mål och medel Beskriv sambandet mellan det ekonomiska utfallet vid delåret och möjligheten till måluppfyllelsen vid årets slut. Under våren 2019 har Vård- och omsorgsnämnden genomgått en genomlysning för att utreda om nämnden är strukturellt underfinansierad. Resultat som framkommer i genomlysning av Vård och omsorgsnämndens ansvarsområde konstaterar att nämnden inte är underfinansierad. Genomlysningen rekommenderar effektiviseringar inom verksamheterna hemtjänst, biståndsbedömning, nattorganisation, särskilt boende, LSS -Personlig assistans, Missbruksverksamhet Vuxna samt omorganisation inom Äldreomsorgsförvaltningen. 35

40 Äldreomsorgsförvaltningen: Resultatet av genomlysningen konstaterar att nämnden inte är underfinansierad. Utifrån detta har kraftfulla åtgärder vidtagits främst inom Äldreomsorgsförvaltningen. Målet med åtgärderna är att hastigt minska underskottet. Äldreomsorgen har orimligt höga kostnader inom hemtjänsten och nattomsorgen. Sammanfattning av vidtagna åtgärder: - Omorganisation för bättre överblick och samordning av resurser avseende hemtjänst, nattorganisation och inom särskilt boende - Visstidsanställningar och all stjärnturstid ingår i samordnad bemanning för effektiv tillsättning och nyttjande - Nya scheman för hemtjänstpersonal (med ökat antal delade turer, bryter ej mot arbetstidslagen) utifrån utförd tid - Bättre översyn av tillgängliga resurser i form av resurs- och stjärnturstid som nyttjas istället för timvikarier, övertid eller överanställningar Omorganisationen är genomförd fullt ut. Nya scheman för hemtjänstpersonalen börjar gälla Det är ännu inte möjligt att se effekter i ekonomin av dessa förändringar. Äldreomsorgen står i och inför ett omfattande förändringsarbete där organisationskulturen är en viktig del att fokusera på. Omorganisationen har bidragit till att medarbetare fått en ny tillhörighet i organisationen. För att omorganisationen ska ge en effektivisering krävs en omställning i hur vi alla ser på tillhörigheten i organisationen. Vi behöver alla fullt ut se att vi är medarbetare i Äldreomsorgsförvaltningen och känna gemenskap och ansvar för alla delar i verksamheten. Det är ett perspektivskifte att gå från att tänka kring sin enhet och ta ansvar för den till att i någon mån se och ta ansvar för helheten. Det krävs tid och uthållighet i detta viktiga arbete och det behöver ske tillsammans, inte individuellt i motsatsförhållande. Social- och omsorgsförvaltningen: Inom Social- och omsorgsförvaltningen pågår en översyn av personlig assistans för att se om verksamheten kan bli mer kostnadseffektiv. Denna översyn beräknas vara klar under hösten 2019 då den kommer att redovisas vård- och omsorgsnämnden. I genomlysningen fanns en farhåga om att biståndsbedömningen (missbruksutredningar) skulle kunna vara för generös vid beviljande av insatser. Förvaltningen har granskat detta och kommit fram till att det inte finns överbeviljade insatser i någon större utsträckning. Däremot finns det äldre beviljade insatser i form av kontaktperson som nu avslutas eller minskas i omfattning i och med en striktare bedömning vid omprövning av besluten. Nyanlända omfattas av lagen om etableringsinsatser med statlig finansiering de första två åren. Under åren 2014 till 2016 anvisades ett stort antal nyanlända till kommunen för bosättning. De statliga bidragen för denna grupp har nu upphört och det är kommunens ansvar att tillsammans med Arbetsförmedlingen arbeta för att så många som möjligt kan komma i egen försörjning och därmed undvika bidragsberoende. 36

41 Vidtagna åtgärder för att minska Social- och omsorgsförvaltningens underskott: - Schemaöversyn - Översyn riktlinjer - Förbättrad chefssamordning för att bättre nyttja så kallade stjärnturer - Avslutat konsulter - Minskat övertid - Aktivt arbete för att nyanlända ska komma i egen försörjning - Handlingsplan för att förebygga avbrott av behandling på HVB Oliven - Striktare bedömning vid omprövning av insatser - Vakanta tjänster tillsätts ej om det är möjligt. Individuella bedömningar görs. 37

42 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Uppdrag om besparingar utifrån verksamhetsplan Social- och omsorgsförvaltningens och äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Återrapporteringen godkänns. 2. Sammanfattning Enligt tidigare beslut om verksamhetsplan med uppdelad budget för sina båda förvaltningar beslutade Vård- och omsorgsnämnden att ge förvaltningscheferna i uppdrag att: genomföra besparingar på respektive enhet utifrån principen om tillit besparingarna ska generera en budget i balans återrapport på besparingar sker vid tre tillfällen under året, april, september och november. återrapportera om besparingarna riskerar verksamhetens säkerhet. Utifrån ovanstående uppdrag sker per augusti återrapportering till nämnden. Det samlade sparbetinget för SOF uppgår till 683 tkr/mån och motsvarar ackumulerat per augusti tkr. Den per augusti uppnådda ackumulerade sparkvoten uppgår till tkr (32%). SOF beräknas per årets slut ha ökat den uppnådda sparkvoten till totalt tkr (47%). Det samlade sparbetinget för ÄF uppgår till tkr/mån och motsvarar ackumulerat per augusti tkr. Den per augusti uppnådda ackumulerade sparkvoten uppgår till tkr (18%). ÄF beräknas per årets slut ha ökat den uppnådda sparkvoten till totalt tkr (38%). Den sammantagna uppnådda sparkvoten för SOF och ÄF gemensamt bedöms öka från augustis värde om tkr (23%), till ett ackumulerat värde vid årets slut om tkr (41%). Som underlag för det fortsatta arbetet med olika besparingar och effektiviseringar ligger även de resultat och jämförelser som framgår av den fördjupade genomlysning som slutfördes av PWC i maj Denna genomlysning visar exempelvis att hemtjänst och nattorganisationen har relativt stor effektiviseringspotential och där förvaltningarna arbetar vidare med denna information som stöd. 3. Ärendet I budgetarbetet inför 2019 konstaterades att stora besparingskrav förelåg för de båda förvaltningarna Social- och omsorgsförvaltningen (SOF) och Äldreomsorgsförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

43 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum VON (ÄF) för att hålla sina kostnader inom de beviljade anslagsramarna. Med hänsyn till omfattningen av dessa besparingskrav beviljades Vård och omsorgsnämnden (VON) att tillsvidare betrakta motsvarande 8,9 mkr av sina samlade nettokostnader som en särredovisad underbalans. Detta i avvaktan också på att en fördjupad genomlysning och analys av verksamheterna skulle ge underlag för bedömning huruvida underskotten orsakas av en mer strukturell underfinansiering eller ej. Förutom underbalansen om 8,9 mkr identifierades det återstående totala besparingskravet 2019 till totalt 22,1 mkr för de båda förvaltningarna gemensamt. Förvaltningarnas fortlöpande uppföljning och arbete under året har varit inriktat på att klara sina besparingskrav i så hög grad som möjligt. Till den del dessa inte infrias leder det till att ekonomiska underskott uppstår som redovisas som tillägg till den särredovisade underbalansen. I nämndens uppdrag till de underliggande förvaltningarna i syfte att uppnå besparingskraven ligger även att detta ges som ett uppdrag grundat på en tillitsbaserad målstyrning av verksamheten. På detta sätt uppdras förvaltningarna att i hög grad själva utarbeta och genomföra de åtgärder som bedöms lämpliga och verkningsfulla. I det fall förvaltningarna bedömer att en åtgärd kan inverka negativt på verksamheternas kvalitet eller säkerhet skall samråd ske med nämnden för bedömning av åtgärden. Principen av målstyrning för att uppnå de besparings- och effektiviseringskrav är vidare överförda till respektive underliggande enhet, enhetschef och personalgrupp varför de samlade åtgärderna kan variera mellan enheter avseende vad som bedömts mest verkningsfullt. I det initiala budgetarbetet inför 2019 identifierades några möjliga besparingsområden, vid sidan av den målstyrda och delegerade processen i övrigt. Förvaltningarnas arbete med dessa besparingsåtgärder och den effekt som uppnåtts har följts upp genom beräkning av hur stor andel av de budgeterade sparkraven som vid varje tillfälle uppnåtts. Detta tal benämns uppnådd sparkvot och redovisas fortlöpande till sitt belopp och procentuella andel. Besparingar/effektiviseringar SOF I verksamheternas liggande driftsbudget för 2019 ingår de olika besparingsåtgärder som antagits och beslutats av VON och SOF om totalt 8,2 mkr. Dessa utgörs huvudsakligen av (bedömd besparingseffekt mkr); Avveckling konsulttjänster (ca 2,8 mkr) Investeringsmedel/bidrag och fondmedel nyttjas mer effektivt (ca 0,2 mkr) Generell kostnadseffektivisering motsvarande 4% av bruttokostnader (ca 5,0 mkr) Värdering och nyttjande av sk Stjärnturstid (ca 0,2 mkr) Det samlade sparbetinget för SOF uppgår till 683 tkr/mån och motsvarar ackumulerat per augusti tkr. Den per augusti uppnådda ackumulerade sparkvoten uppgår till tkr (32%). SOF beräknas per årets slut ha ökat den uppnådda sparkvoten till totalt tkr (47%). Besparingar/effektiviseringar ÄF I verksamheternas liggande driftsbudget för 2019 ingår de olika besparingsåtgärder som antagits och beslutats av VON och ÄF om totalt 13,9 mkr. Dessa utgörs huvudsakligen av (förväntad besparingseffekt mkr); Översyn av livsmedelsinköp samt direktinköp från grossist (ca 0,6 mkr) Investeringsmedel/bidrag och fondmedel nyttjas mer effektivt (ca 0,3 mkr) Översyn av kostnader för hjälpmedel samt reserveringar i budget (ca 1,0 mkr) Generell kostnadseffektivisering motsvarande 4% av bruttokostnader (ca 8,2 mkr) Värdering och nyttjande av sk Stjärnturstid (ca 3,8 mkr)

44 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum VON Det samlade sparbetinget för ÄF uppgår till tkr/mån och motsvarar ackumulerat per augusti tkr. Den per augusti uppnådda ackumulerade sparkvoten uppgår till tkr (18%). ÄF beräknas per årets slut ha ökat den uppnådda sparkvoten till totalt tkr (38%). Den sammantagna uppnådda sparkvoten för SOF och ÄF gemensamt bedöms öka från augustis värde om tkr (23%), till ett ackumulerat värde vid årets slut om tkr (41%). Som underlag för det fortsatta arbetet med olika besparingar och effektiviseringar ligger även de resultat och jämförelser som framgår av den fördjupade genomlysning som slutfördes av PWC i maj Denna genomlysning visar exempelvis att hemtjänst och nattorganisationen har relativt stor effektiviseringspotential och där förvaltningarna arbetar vidare med denna information som stöd. Katarina Haddon / Titti Kendall Förvaltningschef Lena Lundin Enhetschef Beslut till: FC (FÅ) Förvaltningsekonom (FK)

45 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Utredning socialtjänst och skola i samverkan 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar att godkänna informationen i utredningen. 2. Sammanfattning Regeringen har gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan. Social- och omsorgsförvaltningens och Utbildningsförvaltningens förvaltningschefer har från respektive nämnd i april 2018 fått ett utredningsuppdrag att arbeta fram ett förslag på hur skolan och socialtjänsten kan samverka i att arbeta förebyggande för elevernas bästa. Verksamhetscheferna för barn- och elevhälsan och IFO barn och unga har inventerat behovet i sina respektive verksamheter, fört dialog med medarbetare inom barn- och elevhälsa och IFO barn och unga samt gjort omvärldsbevakning. Utredningen beskriver bakgrunden till varför det är angeläget att få till stånd en fungerande samverkan och samarbete mellan skolan och socialtjänsten runt elever med oroande skolfrånvaro. Exempel ges på hur andra kommuner arbetat med frågan samt en nulägesbeskrivning för Oxelösund. I texten sammanfattas även vad som framkom från den statliga utredningen (SOU 2016:94). Utredningen utmynnar i tre förslag på samverkansformer. Förslagen innehåller en beskrivning av arbetsmetoder, vilken kompetens som behövs, förväntade effekter samt en uppskattning av resursåtgång. Utredningens förslag innebär att det inrättas en ny befattning för den/de resurser som ska riktas till skolan. Den nya befattningen förslås få titeln skolstödjare. Syftet är att detta på ett tydligt sätt markerar vilket sorts uppdrag som är kopplat till titeln. Beslutsunderlag Utredning om skola och socialtjänst i samverkan, Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: Förvaltningschef SoF (FK) Utbildningsförvaltningen (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

46 Utredning 1 (13) Datum Diarienummer VON Social- och omsorgsförvaltningen Pia Öhrn Adler Utbildningsförvaltningen Anna-Karin Hammar Socialtjänst och skola i samverkan - ett förslag om förebyggande arbete till elevers bästa Postadress Besöksadress Telefon E-post/Webb Org.nr. Kustbostäder i Oxelösund AB Oxelösund Sjögatan (vxl) kundcenter@oxelosund.se

47 2 (13) Sammanfattning Social- och omsorgsförvaltningens och utbildningsförvaltningens förvaltningschefer har från respektive nämnd fått ett utredningsuppdrag att arbeta fram förslag på hur skolan och socialtjänsten kan samverka i att arbeta förebyggande för elevernas bästa. Verksamhetscheferna för barn- och elevhälsan samt socialtjänstens individ- och familjeomsorg barn och unga(ifo BoU) har inventerat behovet av samverkan mellan verksamheterna bl. a genom dialog med medarbetarna samt gjort en omvärldsbevakning. Referenspersoner utsågs som cheferna kontinuerligt haft dialog med. Vidare har fakta inhämtats genom facklitteratur, statliga rapporter och utredningar, statistik samt konferens i ämnet. Målgruppen som utredningen valt att fokusera på; barn- och unga med oroande skolfrånvaro, är även ett av uppdragen som finns i riktlinje för samverkan mellan barn och utbildning, socialtjänst samt kultur och fritid, Oxelösund. De förslag som läggs fram i utredningen handlar om att få till en fungerande samverkan mellan skola och socialtjänst kring de barn och ungdomar som har en oroande/problematisk skolfrånvaro. I utredningen föreslås inrättande av en ny, samfinansierad profession/resurs som ska verka inom skola och socialtjänst, och som benämns skolstödjare.

48 3 (13)

49 4 (13) Innehåll Socialtjänst och skola i samverkan... 1 Sammanfattning...2 Uppdraget... 4 Målgrupp... 4 Bakgrund... 4 Begreppsdefinition... 5 Hur ser den oroande skolfrånvaron ut i Oxelösund?... 5 Hur mycket är skolfrånvaro i procent omräknat i tid?... 5 Skolfrånvaro och orosanmälningar till socialtjänsten...5 Att förebygga skolfrånvaro... 6 Tidiga och samordnade insatser (TSI)...6 Uppmärksamma elevers frånvaro och agera... 6 Omvärldsbevakning...7 Varför uppstår problematisk skolfrånvaro?...8 Konsekvenser av skolfrånvaro... 8 Varför uppmärksamma? Hur hantera problematisk skolfrånvaro?... 8 Vilka lärdomar kan vi göra i Oxelösund?...9 Pågående samverkan... 9 Systematisk uppföljning...10 Utredningens förslag Mål Följa upp resultat...10 Att ta tillvara barns och föräldrars erfarenheter Förslag 1: Två samfinansierade skolstödsresurser som arbetar i kommunens skolor Förslag 2: En samfinansierad skolstödsresurs som arbetar i kommunens högstadieskola...12 Förslag 3: Ungdomstödjartjänst konvereras till skolstödjarresurs...12

50 Utredning 5 (13) Datum Diarienummer VON Uppdraget Vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden har gett i uppdrag till förvaltningschef respektive utbildningschef att arbeta fram ett förslag på hur skolan och socialtjänstens enhet för barn och unga inom individ- och familjeomsorgen, kan samverka i ett förebyggande arbete för elevers bästa. En beredningsgrupp skulle knytas till uppdraget och bestå av vårdoch omsorgsnämndens presidium och utbildningsnämndens presidium. Målgrupp I riktlinjen för samverkan mellan utbildnings-, vård- och omsorgs- samt kultur-och fritidsförvaltningen 1 finns fyra tydliga uppdrag där samverkan ska ske: vid placering av barn och unga för vård utanför det egna hemmet vid oroande skolfrånvaro vid orosanmälan kring icke-skolpliktiga elever I uppdraget att ge förslag på hur skola och socialtjänst kan samverka i att arbeta förebyggande för elevers bästa, fokuseras på samverkan vid oroande skolfrånvaro, som även benämns problematisk skolfrånvaro. De olika förslag som läggs fram i denna redovisning av uppdraget handlar om att få till en praktisk samverkan mellan skola och socialtjänst kring de barn och ungdomar som har en oroande skolfrånvaro. Målet med samverkan är att så tidigt som möjligt då det finns tecken på oroande skolfrånvaro bryta en negativ utveckling och ge det stöd eleven och hens familj behöver för att eleven utifrån sina förutsättningar ska klara sin skolgång. Bakgrund Att klara sin skolgång är den viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och sociala problem. 2 Barn som har en hög skolfrånvaro har också en högre risk för att inte att klara skolans kunskapskrav. Skolfrånvaro har ofta ett samband med psykosociala problem där eleven och hens föräldrar är i behov av samordnade insatser av både skola och socialtjänst. Begreppsdefinition Frånvaro från den obligatoriska verksamheten i en sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha en negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål kan benämnas problematisk frånvaro. 3

51 6 (13) Hur ser den oroande skolfrånvaron ut i Oxelösund? Det finns inget enhetligt system för att registrera frånvaro på skolor i Sverige och därför saknas nationell statistik. Den allmänna uppfattningen är dock att skolfrånvaron har ökat. Inte heller i Oxelösund finns exakt statistik för läsåret 2018/2019. Orsaken beror på att systemet som skolorna har för frånvaroregistrering inte har fungerat tillfredsställande. Uppskattningsvis rör det sig om: 25 elever som har en frånvaro mellan 20 och 50 procent 35 elever som har en frånvaro mellan 50 och 100 procent. Sett till det totala elevantalet, 1 250, är andelen elever med en oroande/problematisk skolfrånvaro 4,8 procent. Under våren 2019 har utbildningsförvaltningen reviderat sin handlingsplan kring skolfrånvaro. Det innebär att skolorna systematiskt registrerar frånvaron, kartlägger, analyserar orsaker för att därefter vidta åtgärder i nära samverkan mellan lärare, elev, vårdnadshavare och elevhälsan. Två av kommunens skolor kommer att använda handlingsplanen från och med höstterminen 2019 för att se hur den fungerar i praktiken. Efter en eventuell revidering kommer handlingsplanen att implementeras i alla kommunens skolor under läsåret 19/20. Hur mycket är skolfrånvaro i procent omräknat i tid? En elev som har tio procents frånvaro under 20 veckor, är i genomsnitt frånvarande en halv dag varje vecka, totalt två undervisningsveckor per termin. En elev som har 20 procents frånvaro under 20 veckor, är i genomsnitt frånvarande en heldag varje vecka, totalt fyra undervisningsveckor per termin. Elever går i skolan 178 dagar och är lediga 187 dagar under ett år. Tjugo procents frånvaro innebär att eleven under ett år är frånvarande från skolan två hela månader utöver skollov. Skolfrånvaro och orosanmälningar till socialtjänsten Antal orosanmälningar från skola till socialtjänst där skolsociala problem ingår som anmälningsorsak under läsåret 2018/2019 uppgår till 34 stycken. Hög skolfrånvaro och/eller skolsociala problem kan ingå som en del av problembilden hos barn och ungdomar som av olika anledningar behöver placeras för vård utanför det egna hemmet, och där den placerande kommunen har ett ansvar för att det placerade barnet får en utbildning av god kvalitet. Att förebygga skolfrånvaro I arbetet med att ta fram ett förslag på hur skola och socialtjänst kan samverka i ett förebyggande arbete, har kunskap inhämtats från tidigare

52 7 (13) utredningar och pågående uppdrag, och från lokala utvecklingsarbeten. Här beskrivs dessa, och därefter ges en kort förklaring till varför problematisk skolfrånvaro uppstår, dess konsekvenser (riskfaktorer) och varför skolfrånvaron skall uppmärksammas. Tidiga och samordnade insatser (TSI) Skolverket och Socialstyrelsen har ett gemensamt regeringsuppdrag. Myndigheterna ska: kartlägga och identifiera goda exempel på samverkan beskriva juridiska och strukturella hinder för samverkan följa upp, utvärdera och sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer. Uppdraget ska slutredovisas Den delrapport 1 som hittills lämnats visar på följande centrala förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer för samverkan: Organisation tydlig målformulering, tillräckligt med resurser (tidsmässiga och ekonomiska), ändamålsenlig organisation (trygg, stabil organisation med god struktur) Regelverk Identifiera motstridiga och försvårande regler för samverkan samt undanröja dessa/tydliga instruktioner för hur de ska hanteras Synsätt Samverkande aktörer behöver ha gemensamt synsätt, god kunskap om det man samverkar om och god kunskap om varandra. Enas om gemensamma begrepp så att alla talar samma språk. Synen på varandra och tilliten till varandras kompetens. Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Regeringen beslutade november 2015 (dir. 2015:119) att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Utredaren fick också i uppdrag att analysera orsakerna till frånvaro och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras. Syftet med utredningen var att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Nedan citat belyser utredningens bedömning kring vikten av samverkan: SOU-utredningens bedömning är att samverka mellan skola och socialtjänst kan bli mer effektiv, positiv och mindre resurskrävande om socialtjänsten knyts närmare skolans verksamhet. 2 Omvärldsbevakning Nedan beskrivs exempel på kommuner som aktivt arbetar med att öka närvaron och minska frånvaron genom praktisk samverkan skola socialtjänst och som har nått positiva resultat. Vänersborgs kommun - Psynk

53 8 (13) En samverkande socialsekreterare/social koordinator som arbetar inom skolan. Tjänsten är samfinansierad. Grästorps kommun -Team Agera Socialarbetare och lärare i ett gemensamt team. Stockholms Stad - Multikompetenta team Minst en personal från socialtjänsten (elev- eller ungdomscoach) och en personal från skola (kurator, studie-och yrkesvägledare, skolsköterska eller socialpedagog) bildar ett team på skolan Katrineholms kommun - SamTid I närvaroteamet ingår en socialpedagog, en behandlingsassistent och teamet har tillgång till specialpedagog och kommunens familjeenhet. Stenungsunds kommun - SKIFO Samfinansierade tjänster som socialpedagog, specialpedagog och en familjebehandlare som arbetar i team med familjer där barnet har problematisk skolfrånvaro. Eskilstuna kommun - Team förebygg Är en del av socialtjänsten och består av sex socialsekreterare som arbetar i några utvalda skolor och bostadsområden i Eskilstuna. Uppdraget är att erbjuda tidiga stödinsatser till föräldrar i syfte att stärka relationen mellan barn och föräldrar och att främja skolnärvaro. problematisk skolfrånvaro. Västra Göteborg - Samverkansteam Samordnare, specialpedagoger och socionomer som anlitas av skolor. Tillgång till fältsekreterare, familjebehandlare och psykolog för det fortsatta arbetet. barn och föräldrar och att främja skolnärvaro. problematisk skolfrånvaro. Köpings kommun Familjebehandlare i skolan 1 En samfinansierad tjänst där familjebehandlare får uppdrag från rektor och socialtjänstchef. Varför uppstår problematisk skolfrånvaro? 2 Problematisk skolfrånvaro är ett symtom och en konsekvens av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra. Vilka faktorer och hur de samverkar, varierar från person till person. Det finns ofta en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer. Frånvaro skapar mer frånvaro. Faktorer som samverkar kan handla om: Sociala faktorer Familjefaktorer Individfaktorer Hälsa- och inlärningsfaktorer

54 9 (13) Konsekvenser av skolfrånvaro ångest och oro depression sömnbesvär droganvändning eller missbruk värkproblem bristande självkänsla/känner sig misslyckad/känsla av utanförskap sämre skolresultat än med elever med närvaro i skolan risk för studieavbrott (9 av 10 som faller ur gymnasiet haft frånvaro tidigare under skolgången) Varför uppmärksamma? Hur hantera problematisk skolfrånvaro? Tre avgörande skäl till varför det är nödvändigt att uppmärksamma och agera på skolfrånvaro: Frånvaro är ofta ett symtom på en brist eller ett problem. Frånvaro utgör alltid en potentiell risk för framtida problem, även om det kan vara ett tillfälligt beteende som upphör. Aktiv uppmärksamhet på frånvaro är ett effektivt sätt att minska frånvaron. För att förebygga, så det inte behöver gå så långt som till en orosanmälan, är det viktigt att skola och socialtjänst samverkar i ett tidigt skede. Vilka lärdomar kan vi göra i Oxelösund? För skolan är skolfrånvaro en del av skolans uppdrag att hantera och förebygga. Vid en praktisk samverkan mellan skola och socialtjänst, möjliggör det för socialtjänsten att arbeta förebyggande. Barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro är inte alltid ett ärende hos socialtjänsten, men när skolfrånvaron blir allt för omfattande och svår att vända gör skolan en anmälan till socialtjänsten. Eftersom orsaken till skolfrånvaro oftast inte bara handlar om inlärning och skolmiljö, utan är en konsekvens av olika faktorer som påverkar varandra, behöver skola och socialtjänst samverka. Kan vi möta skolfrånvaron tidigt så behöver det inte bli ett anmälningsärende till socialtjänsten. Samverkan kan förebygga och motivera individen/familjen att ansöka om stöd/få stöd i ett tidigt skede. Målet med samverkan mellan skola och socialtjänst är att ha aktiviteter och tidigt ge stöd, som gör att inga barn får problematisk skolfrånvaro. 4,8 procent av Oxelösunds elever var under läsåret 18/19 frånvarande från skolan två månader eller mer, utöver skolloven. Den höga skolfrånvaron innebär att det blir svårare för dessa elever att nå kunskapsmålen för grundskolan. Att nå kunskapsmålen i årskurs 9 innebär att eleven kommer vidare i utbildningssystemet och därmed ökar sina förutsättningar för att etablera sig i arbetslivet. Det finns en hög riskfaktor att barn med problematisk och långvarig skolfrånvaro hamnar i utanförskap, samt drabbas av psykisk och fysisk ohälsa, som barn, ungdom och/eller vuxen.

55 10 (13) En lärdom är att vi i Oxelösund gemensamt, skola och socialtjänst, behöver samverka praktiskt och verksamhetsnära för att kartlägga, analysera, erbjuda insatser/stöd utifrån de olika individuella faktorerna som orsakar skolfrånvaron så tidigt som möjligt. Redovisning av regeringsuppdraget 2021 kommer inte att resultera i en samverkansmodell för tidiga samordnade insatser (TSI), exempelvis Skotlandsmodellen, som Sveriges alla kommuner ska implementera. Redovisningen visar istället på goda exempel, förutsättningar, hinder och framgångsfaktorer för TSI, som kommuner i Sverige kan arbeta med för att skapa sin modell utifrån sina lokala förutsättningar. Oxelösund bör använda sig av regeringsuppdragets redovisning och ta del av omvärldens arbetssätt för att sedan utveckla en egen modell för TSI med skola och socialtjänst som huvudaktörer. Pågående samverkan Den utökade samverkan som cheferna för IFO BoU och elevhälsan påbörjade under läsåret 18/19 fortsätter och utvecklas vidare. Fokus har hittills varit på att arbeta med tillit, förtroende, kunskap om varandras professioner och respektive verksamhetsuppdrag. Syftet, som stämmer väl med Skolverkets och Socialstyrelsens pågående regeringsuppdrag (se sidan 6), är att genom goda relationer och ökad kunskap över förvaltningsgränserna förbättra förutsättningarna för tidig samverkan kring barn och föräldrar som är i behov av insatser från båda håll. IFO BoU:s och elevhälsans medarbetare har inplanerade samverkansdagar två halvdagar per termin. Under läsåret 2019/20 kommer även förskolornas och skolornas ledning att bjudas in till en av samverkansdagarna för dialog kring samverkan förskola-skola-socialtjänst. Verksamhetscheferna för barn och unga och barn- och elevhälsan genomför gemensamma utbildningar och verksamhetsövergripande aktiviteter. Systematisk uppföljning Samverkan finns med i respektive verksamhets systematiska kvalitetsarbete. Det finns behov av att utveckla metoder för att mäta effekten av samverkan. Vad barn, föräldrar och skolpersonal som berörs ser för effekter är viktiga uppgifter att samla in med systematik. Utredningens förslag Inom utredningen presenteras tre olika förslag med redogörelse för förväntade effekter samt kostnader. Mål De förslagen har som mål att: arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att förhindra oroande skolfrånvaro

56 11 (13) arbeta aktivt kring de elever som redan i dag har en etablerad oroande frånvaro med målet att alla elever ska ges förutsättningar att återvända till skolan. Följa upp resultat För att veta vilken nytta arbetet gör behövs beslut kring hur uppföljning ska ske. Innan utvecklingsarbetet börjar, behöver den statistik som är framtagen och redovisad på sidan 5 kontrolleras och eventuellt kompletteras. Att ta tillvara barns och föräldrars erfarenheter De elever som i dag har en hög skolfrånvaro ska, på det sätt som bedöms lämpligt, exempelvis webbenkät, intervju eller fokusgrupp, erbjudas tillfälle att delge vad som har varit ett stöd för dem för att återvända till skolan. Om det finns elever där insatserna inte har lett till att skolfrånvaron har minskat, ska även dessa elever få delge vilket stöd de tror att de hade behövt. Föräldrarnas erfarenheter och synpunkter ska på motsvarande sätt tas tillvara. Förslag 1: Två samfinansierade skolstödsresurser som arbetar i kommunens skolor Skolstödsresurserna föreslås benämnas skolstödjare. En av resurserna är tänkt att arbeta operativt i kommunens högstadieskola och den andra i kommunens låg- och mellanstadieskolor. Lämplig utbildningsbakgrund är relevant examen på minst grundnivå i högskolan, samt praktisk erfarenhet av både socialtjänst och skola. Skolstödsresurserna kommer att arbeta i nära samarbete med skolornas elevhälsa, mentorer, pedagoger samt medarbetarna inom socialtjänsten. Skolstödsresursernas uppdrag på skolan är att tidigt finnas som en kompletterande resurs för barn- och ungdomar och prioritera arbetet kring Mätbara resultat: Antalet orosanmälningar från skolan minskar. Ökad måluppfyllelse i grundskola. Fler ungdomar kvalificeras till gymnasieprogram och fullföljer sina gymnasiestudier. Förväntat resultat (ej nödvändigtvis mätbart): Dubbelarbete minskar för både skolans och socialtjänstens personal Tidigt förebyggande arbete innebär att skola och socialtjänst uppmärksammar och stödjer/erbjuder insatser tidigt innan problematiken blir för svår, tung och omfattande. Ökad kunskap, tillit och förtroende mellan skola och socialtjänst. Underlätta dialog och minska skolpersonalens oro. Socialtjänsten avdramatiseras i skolan för barn, ungdomar,

57 12 (13) vårdnadshavare och personal och istället ses som en resurs. Underlätta kontakt med familjer och ungdomar som socialtjänsten idag kan ha svårt att få kontakt med. Skolstödsresurs har tillgång till den skolmiljö där barnet/ungdomen befinner sig, kan bygga relation för att sedan vara en länk till andra professionella. Tidig kartläggning som behöver göras kring de barn med problematisk skolfrånvaro blir mer komplett och bred när socialtjänstens skolstödsresurs finns med i arbetet tillsammans med skolan. Samordnade insatser ger effektivare och bättre resultat. Förbättrad psykisk och fysisk hälsa hos våra barn och ungdomar. Kostnad: Två skolstödsresurser à 35 tkr/ mån = tkr/ år (inkl.sociala avgifter). Förslag 2: En samfinansierad skolstödsresurs som arbetar i kommunens högstadieskola Tjänsten förslås benämnas skoltödjare. Lämplig utbildningsbakgrund är relevant examen på minst grundnivå i högskolan, samt praktisk erfarenhet av både socialtjänst och skola. Ett nära samarbete mellan skola och socialtjänstens barn och unga med en samfinansierad tjänst som arbetar operativt i kommunens högstadieskola. Tjänsten samfinansieras av båda förvaltningarna efter överenskommen fördelning och har samma upplägg som vid förslag 1, det vill säga, två uppdragsgivare men en chef. Man kan ofta se ett mönster hos barn och ungdomar med problematisk skolfrånvaro. Ströfrånvaro börjar i tidig ålder men frånvaron eskalerar under högstadietiden då kraven från omgivningen ökar i takt med barnets ålder. Andra barn med problematisk skolfrånvaro har haft närvaro under låg- och mellanstadietiden men faller ifrån på grund av olika faktorer som samverkar under högstadietiden. (se stycket om målgrupp). Skälet till att skolstödsresursen trots denna kunskap placeras i högstadieskolan är att vi idag har en mycket stor andel elever med problematisk skolfrånvaro i högstadiet. Det innebär att skola och socialtjänst, de första åren, till stor del behöver arbeta åtgärdande. På sikt kan arbetet bli allt mer förebyggande. Gällande förväntade effekter, se förslag 1, med den skillnaden att i förslag 2 arbetar skolstödsresursen endast i kommunens högstadieskola. Kostnad: En skolstödsresurs à 35 tkr/mån = 585 tkr/år (inkl.sociala avgifter).

58 13 (13) Förslag 3: Ungdomsstödjartjänst konverteras till en skolstödsresurs IFO barn och unga har idag en vakant ungdomsstödjartjänst som kan göras om till en skolstödsresurs. Tjänsten bör samfinansieras och arbeta operativt i kommunens högstadieskola med uppdrag från barn och unga respektive elevhälsan.. Utan en samfinansiering med utbildningsförvaltningen finns en risk att samverkanseffekten blir svag eller uteblir. En konsekvens med detta försag är att öppenvårdsinsatser inom IFO BoU öppenvården intekommer att kunna utföras i samma omfattning som tidigare. Effekter Svårt att bedöma om effekterna som beskrivs i förslag 1 och 2, kan bli uppnås med detta förslag utan en gemensam finansiering. Hur väl ambitionen att vara brobyggare mellan skolan och socialtjänsten runt barn och unga kan lyckas bedömer vi till stor del är beroende av hur tjänstens organiseras. Det finns en farhåga att skolstödsresursen inte i samma uträckning kommer att bli en del av skolans inre arena om inte utbildningsförvaltningen har ett delat ansvar som uppdragsgivare. Idag finns ungdomsstödjare under viss tid i skolans lokaler men samverkan på ett djupare plan som handlar om synsätt, tillit, nära relationer och att aktivt arbeta tillsammans har inte blivit tillräckligt framgångsrikt. För att detta ska kunna uppnås är det vår bestämda uppfattning att för barn och unga med problematisk skolfrånvaro behövs vi samarbeta på ett både djupare och bredare plan än den samverkan vi hittills lyckats få till. Kostnad: En skolstödsresurs à 35 tkr/mån = 585 tkr/år, alternativt 2 x 292 tkr/år (inkl. sociala avgifter).

59 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Revidering av riktlinjer för missbruksvård 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Reviderade Riktlinjer för missbruksvård daterad antas 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har sedan tidigare beslutat att riktlinjerna för missbruksvård årligen skall ses över vilket även framgår av årshjulet Riktlinjerna har nu reviderats och de förändringar som gjorts, utöver en redaktionell uppdatering, handlar främst om nämndes ansvar för stödet till anhöriga under avsnitt Beslutsunderlag Riktlinjer för missbruksvård reviderade Katarina Haddon Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: FCH(FK) EC(FÅ) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax)

60 Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Utvecklingsstrateg Dokumentinformation Beslutsdatum Reviderat Förvaring Castor Dnr VON VON VON

61 2 (8) Innehåll sid 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Definition 3 4 Kunskapsbaserat arbete 3 5 Målgrupp 3 6 Tidiga insatser 4 7 Samarbete 4 8 Grupper med särskilda behov Personer med samsjuklighet Unga vuxna Personer med substitutionsbehandling Kvinnor med beroendeproblematik Hemlösa personer Spelmissbruk Anhöriga 5 9 Vård på hemmaplan 6 10 Mål med verksamheten 6 11 Arbetsmetod 6 12 Kompetensutveckling 6 13 Uppföljning Uppföljning av insats Uppföljning på verksamhetsnivå 6 Källhänvisning 8

62 3 (8) 1 Inledning Insatser i form av stöd, vård och behandling av vuxna personer med missbruksproblem ska så långt möjligt som ges under frivilliga former med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt. Den enskildes inflytande över vården är viktig för hans eller hennes motivation samt för behandlingsresultatet. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera stödet och vården. 2 Syfte Riktlinjen är ett styrdokument för verksamheten med missbruksvård inom kommunen. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från kommunens socialtjänst. Riktlinjerna ska ge handläggare stöd och vägledning i arbetet och utgår från de nationella riktlinjerna, socialtjänstlagen, offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen och annan relevant lagstiftning som berör missbruksområdet. 3 Definition Socialtjänstlagens definition av missbruk avser alkohol, narkotika dopnings- och andra beroendeframkallande medel. Sedan 1 januari 2018 omfattas även spelmissbruk av lagen. Med spelmissbruk avses spel om pengar. Andra typer av beroendeproblematik som sex-, mat-, shoppingmissbruk etc. faller inte under nämndens ansvarsområde. En definition av termerna missbruk och missbrukare saknas dock i lagstiftningen men finns beskrivet i hälso- och sjukvårdens diagnosverktyg DSM. 4 Kunskapsbaserat arbete Arbetet inom missbruksområdet ska ha individen, kvalitet och kompetens som utgångspunkt. Alla berörda verksamheter inom området ska använda arbetssätt som så långt det är möjligt är kunskapsbaserade samt kostnadseffektiva. Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik fått allt större genomslag. I en evidensbaserad praktik (EBP) integreras: den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter brukarens erfarenheter och förväntningar den lokala situationen och omständigheter den professionelles expertis Andra viktiga komponenter är ett bra bemötande och tillgång till utrednings- och bedömningsresurser samt ett varierat utbud av insatser. För att kunna erbjuda personer med missbruksproblem bästa möjliga vård och andra insatser krävs också att socialtjänsten samverkar med andra myndigheter, organisationer och vårdgivare; t.ex. beroendevård och psykiatri, kriminalvård, frivilligorganisationer och andra samarbetspartners samt deras närstående anhöriga som är viktiga för brukaren. 5 Målgrupp Målgruppen för dessa riktlinjer är vuxna med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga. Som vuxna räknas personer som fyllt 18 år. När det gäller unga vuxna i åldrarna 18 till 20 år som har missbruksproblem kan de efter socialtjänstens utredning bli föremål för insatser enligt såväl socialtjänstlagen som lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser enligt LVU kan pågå fram tills den unge fyller 21 år. Dessa riktlinjer behandlar endast utredning och insatser enligt socialtjänstlagen. I övrigt hänvisas till rutiner för barn- och ungdomsärenden samt rutinerna för handläggning av ärenden

63 4 (8) enligt LVM. 6 Tidiga insatser Det finns stora vinster med att upptäcka och åtgärda missbruksproblem i ett så tidigt skede som möjligt. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på eventuellt riskbruk och missbruk hos personer som söker hjälp hos socialtjänsten av andra skäl. Alkohol- eller narkotikaproblem kan vara en del av orsakerna till att man kontaktar socialtjänsten för annan hjälp. t.ex. våld inom familjen, återkommande eller långvariga ekonomiska problem. Rådgivningsbyrån erbjuder ett lättillgängligt stöd till enskilda eller anhöriga. Man kan få råd om vad man kan behöva för hjälp utan byråkratiskt krångel. Här ges även strukturerad behandling under öppna former. 7 Samarbete Socialnämnden ska, enligt 5 kap. 9 a SoL, ingå överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroende-framkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 7 SoL. (SIP). Polisen är en annan aktör som genom LOB*-anmälningar, trafikkontroller och SMADIT-metoden** kan bidra till tidig upptäckt av personer som kan behöva hjälp. 8 Grupper med särskilda behov 8.1 Personer med samsjuklighet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom, s.k. samsjuklighet. Det är viktigt att båda problemområdena uppmärksammas och att den enskilde får en samordnad vård. Kommunen har ansvar för vård för missbruket och för sociala insatser och stöd i form av boende, social omvårdnad och sysselsättning till psykiskt funktionshindrade. Kommunen har även ansvar för uppsökande verksamheter. Region sörmland har ansvar för korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk, neuropsykiatrisk och somatisk utredning samt motivationsarbete och för vård av personer med missbruks- /beroendeproblematik som kräver psykiatrisk behandling. Allmänpsykiatrin har huvud- och samordningsansvar för de psykiatriska insatserna till personer med samsjuklighet i form av missbruk/ beroende och psykiatrisk sjukdom. * lag om omhändertagande av berusade personer ** samverkan mot alkohol och droger i trafiken

64 5 (8) 8.2 Unga vuxna Det är angeläget att fånga upp unga i riskzon och att utveckla vård- och behandlingsinsatser som är särskilt inriktade mot unga vuxna. Arbetsmetoderna vid missbruksarbete med äldre vuxna kan inte i alla delar överföras på arbete med yngre med missbruksproblem. Bedömningskriterierna skiljer sig åt och det krävs särskild kunskap om fysiska och psykiska mognadsprocesser och hur olika droger påverkar den unge. När det gäller beslut om åtgärder och behandlingsinsatser är snabba reaktioner och insatser av stor betydelse. Så långt det är möjligt och lämpligt ska anhöriga involveras i arbetet. 8.3 Personer med Substitutionsbehandling Landstingets beroendemottagning utreder och beslutar om LARO-behandling (Läkemedelsassisterad rehabilitering och behandling av opiatmissbrukare). Hur samverkan skall ske ska framgå genom överenskommelse mellan socialförvaltningen och Landstinget. Alla socialförvaltningens insatser i samband med LARO-behandling ska vara behovsprövade och utgöras av biståndsbeslut. 8.4 Kvinnor med beroendeproblematik Denna målgrupp lever ofta under större sociala och psykiska svårigheter än män med beroendeproblematik. Dels är det större skam att vara kvinna och beroende, dels lever kvinnor ofta i sammanhang där hon utsätts för våld. Det kan vara svårare för en kvinna att söka hjälp hos socialförvaltningen. Kvinnors specifika behov bör beaktas vid valet av vård- och behandlingsinsatser. Kvinnor med missbruksproblem som har barn ska särskilt uppmärksammas, oavsett om kvinnorna är ensamförsörjare eller inte. 8.5 Hemlösa personer Enskilda med en beroendeproblematik löper större risk att bli bostadslösa. Obetalda hyror eller störningar i boendet kan indikera en beroendeproblematik och bör uppmärksammas inom socialtjänstens mottagningsfunktion. För en person som vistats på institutionsvård är det viktigt att det finns en fortsatt planering och eftervård där sysselsättning och någon form av boende ingår. Vård på institution skall ses som en start på ett mer långsiktigt behandlingsarbete som sker i eftervård. Personer över 65 år När en person över 65 år aktualiseras görs bedömning om handläggare inom äldreomsorgen skall kontaktas. Om anmälan kommer från äldreomsorgen sker utredningsarbetet i samverkan med dem om det finns samtycke från den enskilde. 8.6 Spelmissbruk Socialnämndens ansvar har sedan 1 januari 2018 utvidgats till att förebygga och motverka spelmissbruk vilket avser spel om pengar. Detta innebär att kommunen ska kunna erbjuda stöd och behandlingsinsatser mot ett utvecklat spelmissbruk. Hälso- och sjukvården har sedan tidigare ansvar för att behandla spelberoende, precis som vid andra psykiatriska tillstånd. 8.7 Anhöriga Anhörigperspektivet innebär att socialtjänstens verksamheter behöver samverka med anhöriga om hur stödet till den närstående brukaren ska ges. Samverkan förutsätter att det finns ett samtycke från brukaren. Anhöriga ska erbjudas stödsamtal och vid behov manualbaserad behandling inriktad mot medberoendeproblematik. Rådgivningsbyrån ansvarar för att ge stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem.

65 6 (8) 9 Vård på hemmaplan Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att samla alla behandlingsresurser för vuxna personer med missbruksproblem under Oxelösunds behandlingscentrum. Tanken med Oxelösunds behandlingscentrum är att på hemmaplan skapa en kvalitets- och kostnadseffektiv verksamhet för personer med missbruksproblematik och för deras anhöriga med målet att minska droganvändande, ökat förebyggande arbete och färre externa placeringar. Inom behandlingscentrum finns verksamheterna HVB Oliven, Rådgivningsbyrån, Familjestöd samt Ungdomsstöd. Den egna behandlingsresursen ska alltid övervägas i första hand innan förslag på extern placering lämnas. Av utredningen till extern placering ska det tydligt framgå varför placering i den egna verksamheten inte är lämplig. Placering av vuxna i familjehem ska normalt inte övervägas annat än undantagsvis och bör då kombineras med strukturerade insatser. 10 Mål med verksamheten De insatser som socialförvaltningen erbjuder till enskilda med behov av missbruks- och beroendevård ska ha ett långsiktigt perspektiv d.v.s. att de ska leda till att den enskilde kan förbättra sin livssituation och leva ett mer självständigt liv utan missbruk och insatser från socialtjänsten. Arbetet ska genomsyras av ett barn- och familjeperspektiv med samverkan inom förvaltningen och andra aktörer. 11 Arbetsmetod Behandlingsarbetet (arbetssätt, metoder) ska genomföras i enlighet med de rekommendationer som anges i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende och vara anpassade till respektive målgrupp. 12 Kompetensutveckling Verksamheten ska genom att ha en uppdaterad kompetensutvecklingsplan tillförsäkra komptensförsörjningen. Av planen ska det framgå behovet av metodutbildning inom missbruksområdet för nya medarbetare. 13 Uppföljning 13.1 Uppföljning av insats Genomförandeplaner ska upprättas för alla brukare som fått beslut om insats. Dessa ska följas upp och vid behov revideras var 6:e månad eller tidigare vid behov. I ärenden där utredning skett med stöd av ASI grund används ASI uppföljning. Resultatet ska ligga till grund för utveckling av verksamheten. Eftervård ska alltid erbjudas i anslutning till behandlande insatser oavsett om insatsen sker internt eller externt. Eftervården kan bestå av strukturerad gruppverksamhet alternativt utformas för den enskilde individuellt exempelvis som återfallsprevention. Utslusslägenheter finns att tillgå under eftervården. Vid återfall inom sex månader från avslutad behandlingsinsats ska förlängd behandlingstid erbjudas. Vid återfall efter en längre period av nykterhet/drogfrihet över sex månader efter avslutad insats erbjuds ny behovsprövad insats med utredning som grund.

66 7 (8) 13.2 Uppföljning på verksamhetsnivå Uppföljning av missbruks- och beroendeverksamheten görs genom framtagande av statistik och nyckeltal som t.ex återaktualisering efter genomförda insatser, internkontroll, sammanställning av målgruppsbeskrivning. Brukarenkäter ska genomföras en gång per år och resultatet redovisas i verksamhetsberättelsen/ årsbokslutet. Uppföljande samtal med alla brukare som genomgått behandling via HVB Oliven sker rutinmässigt. Uppgifter som framkommer används för utveckling av behandlingsverksamheten.

67 8 (8) Källor: Socialtjänstlagen(2001:453) SoL Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

68 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lisbeth Ivarsson Vård- och omsorgsnämnden Revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar Social- och omsorgsförvaltningens förslag till revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd och felaktiga utbetalningar. 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig nämnd för ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd, som även kallas försörjningsstöd, ska vara ett komplement till socialförsäkringarna. Det ekonomiska biståndet ska ge hjälp när de generella stödformerna inte är tillräckliga eller inte kan lämnas. Ekonomiskt bistånd har som uppgift att träda in tillfälligt vid korta perioder av försörjningsproblem. Riktlinjen är en vägledning och anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Riktlinjen är ett komplement till Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) och Ekonomiskt bistånd handbok för socialtjänsten. Syftet med riktlinjerna är att principen om likabehandling följs när det gäller såväl bidragsnivå, förutsättningar för ekonomiskt bistånd, åtgärder för att sökande ska få en egen försörjning och handläggning vid felaktiga utbetalningar. Riktlinjerna för ekonomiskt bistånd är reviderade och delen som behandlar felaktiga utbetalningar är ny. Beslutsunderlag Riktlinje för ekonomiskt bistånd och felaktiga utbetalningar Katarina Haddon Förvaltningschef Lisbeth Ivarsson Utvecklingsstrateg Beslut till: FC(FK) EC(FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax)

69 Riktlinjer för ekonomiskt bistånd och felaktiga utbetalningar Innehåll Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Utvecklingsstrateg Beslutsdatum Reviderat Förvaring Castor Dnr VON Dokumentinformation Ersätter riktlinjer antagna av Vård- och omsorgsnämnden

70 2 (15) 1 Inledning 4 2 Utgångspunkter 4 3 Ansvarsfördelning mellan kommuner 5 4 Barnperspektiv 5 5 Ansökan Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Kontroll av uppgifter Identitet och vistelse Medborgarskap och uppehållstillstånd Dokumentation Hushållstyper Sammanboende och hushållsgemenskap Gifta men inte sammanboende Gymnasiestuderande ungdom Underårig som bildat familj Boende Uppmaning till bostadsbyte Bostadsrätt/egen fastighet Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Hushåll med barn över 18 år Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrar Ungdom/vuxet barn som tidigare betalat hyresdel till föräldrar Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Förälder boende hos barn Övriga boendeformer.. 10

71 3 (15) 8 Resekostnader Arbets- och planeringsresor Rekreationsresor Övriga resor Återföreningsresor Innehav av bil Hemförsäkring och villkorat bistånd Hemförsäkring Praktik och kompetenshöjande insatser/villkorat bistånd Livsföring i övrigt Jobbstimulans Sjukresor Gymkort Julklappspeng Kläder och skor utöver norm Medlemsavgift i förening Utlandsresor Hemutrustning Spädbarnsutrustning Tandvård Glasögon Flytt- och magasineringskostnad Skulder Dator E-legitimation Mammografi och cellprov..13

72 4 (15) Föräldrapenning Felaktiga utbetalningar Förebyggande åtgärder mot felaktiga utbetalningar Handläggning av felaktiga utbetalningar Inledning Riktlinjen är ett komplement till Socialtjänstlagen, Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) och Ekonomiskt bistånd handbok för socialtjänsten. Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig nämnd för ekonomiskt bistånd enligt ett reglemente som är beslutat av kommunfullmäktige. Ekonomiskt bistånd, som även kallas försörjningsstöd, ska vara ett komplement till socialförsäkringarna. Det ekonomiska biståndet ska ge hjälp när de generella stödformerna inte är tillräckliga eller inte kan lämnas. Ekonomiskt bistånd har som uppgift att träda in tillfälligt vid korta perioder av försörjningsproblem. Detta dokument innehåller en vägledning och anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Syftet med riktlinjerna är att principen om likabehandling följs när det gäller såväl bidragsnivå, förutsättningar för ekonomiskt bistånd, åtgärder för att sökande ska få en egen försörjning och handläggning vid felaktiga utbetalningar. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande omständigheter eftersom det inte är möjligt att här beskriva alla situationer eller behov som kan tänkas uppkomma. Riktlinjerna anger vad eller vilken nivå som ska bedömas som en skälig levnadsnivå i normalfallet, dock ska en individuell bedömning alltid göras. Om det finns anledning att frångå riktlinjerna ska detta särskilt motiveras och dokumenteras i beslutet. Samråd med närmaste arbetsledare ska alltid göras i dessa fall. Om ärendet är av principiell betydelse ska det överlämnas till arbetsutskottet för avgörande. 2 Utgångspunkter Socialtjänstlagen utgår från att var och en har ett eget ansvar för sin livsföring och efter förmåga bidrar till sin egen försörjning. Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet när den enskilde inte kan försörja sig på annat sätt. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom till exempel förvärvsarbete, studier med studiestöd eller annan inkomstbringande syssla.

73 5 (15) Arbetslinjen gäller i Oxelösund vilket innebär att individens förmågor sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Verksamhetens främsta uppgift blir därför att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. I Oxelösund ska den som är arbetslös och arbetsför och ansöker om ekonomiskt bistånd hänvisas till ett strukturerat stöd för att nå egen försörjning. Genom verksamheten Drivhuset får den sökande stöd av personal jobbcoacher- att komma in på arbetsmarknaden. Har den sökande inte förutsättningar att arbeta ska kompetenshöjande insatser erbjudas. 3 Ansvarsfördelning mellan kommuner Vistelsekommun är den kommun där personen vistas när det aktuella behovet uppstår som ansvarar för stöd och hjälp. Om det är klarlagt att det finns en annan kommun som ansvarar för stöd och hjälp begränsas vistelsekommunens ansvar till att avhjälpa det akuta behovet, exempelvis med en hemresa till sin hem(bosättnings-)kommun. Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Bosättningskommun är den kommun där personen är stadigvarande bosatt. Oavsett var den enskilde är bosatt eller om bostad saknas så ska den kommun till vilket personen har starkast anknytning anses som bosättningskommun. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälp för dem som tillhör kommunen även vid vistelse i en annan kommun. Folkbokföringskommun är den kommun där den enskilde är folkbokförd. Folkbokföringskommunen ansvarar för stöd och hjälp under kriminalvård i anstalt, under vård på sjukhus eller i samband med utskrivning från ovanstående. 4 Barnperspektivet vid ansökan om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt I dokumentationen ska det framgå hur barnets behov beaktats, vilka överväganden som gjorts och hur dessa påverkar beslutet. En bedömning av barnets bästa ska dokumenteras både vid positiva och negativa beslut. I samband med ansökan om skulder avseende el-, hyres- och barnomsorgsskuld ska en barnkonsekvensanalys upprättas. Barnperspektivet i handläggningen innebär att: i samarbete med föräldrarna tydliggöra barnets behov och situation med koppling till den ekonomiska situationen bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning dokumentera hur barnets behov beaktats uppmärksamma barns behov inom viktiga områden som boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritid, skolaktiviteter med mera När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att Hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet En förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn

74 6 (15) Föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande 5 Ansökan En ansökan kan göras skriftligt, muntligt eller elektroniskt genom e-tjänst eller e-post. Det är viktigt att skilja mellan en ansökan och ett rådgivande samtal. Vid oklarhet behöver handläggaren be om förtydligande från den sökande om det är en ansökan eller inte. På vilket sätt ansökan mottagits ska framgå av journalen. I anslutning till ansökan är det viktigt att informera om vilka regler och förutsättningar som krävs för att erhålla biståndet som exempelvis att uppgifterna kommer att samlas i ett dataregister eller att lämnade uppgifter kan kontrolleras. Den sökande har då möjlighet att överväga om han eller hon ska avstå från att göra en ansökan. Ansökningstiden beräknas från datumet när den första kontakten sker. Från detta datum ska ärendet anses aktualiserat, om inte annat framkommer under utredningen. Av ansökan ska det klart framgå vad personen ansöker om. Den sökande ska skriftligen intyga att lämnade uppgifter är riktiga. Uppgifter som alltid ska framgå av ansökan är: Identitet och medborgarskap, boende, folkbokföring, civilstånd. Vårdnadshavare för barn i hushållet. Om personen är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Inkomster och tillgångar, till exempel bil och bankmedel. 5.1 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Handläggning av ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättssäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska klarläggas i utredningen: Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda? En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt? Annat sätt kan till exempel vara genom försörjningsskyldiga anhöriga, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän som Försäkringskassan, Landstinget, Migrationsverket eller Kriminalvården.

75 7 (15) Vilket bistånd ska beviljas? Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och kommunens riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde. 5.2 Kontroll av uppgifter Felaktiga utbetalningar kan undvikas genom tydlig information och vägledning till den sökande om hur förutsättningarna ser ut. Felaktiga utbetalningar kan trots detta ändå uppkomma av olika orsaker. Det kan handla om brister i ärendehanteringen, att den sökande inte förstått eller fått tillräcklig information om regelverket eller att den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter i syfte att erhålla för hög ersättning. Om det finns anledning att misstänka att felaktiga uppgifter lämnats ska de lämnade uppgifterna granskas mer ingående. I de fall den enskilde fått ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas i enlighet med socialtjänstlagen 9 kap1. Den som konstaterats medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter eller genom grov oaktsamhet orsakar fara för att felaktigt för högt bidrag betalats ska alltid polisanmälas. Se riktlinjer för felaktiga utbetalningar på sidan Identitet och vistelse Personuppgifter och uppgifter om boende ska kontrolleras i alla nya ärenden. Som legitimation godtas pass, körkort, ID-kort eller uppehållstillstånd från Migrationsverket. Boende och vistelsetillhörighet kontrolleras genom folkbokföring, hyreskontrakt och aktuell hyresavi. Om det inte är möjligt att kontrollera en persons boende eller vistelsetillhörighet på annat sätt ska hembesök göras. Om den sökande inte är folkbokförd på den adress som anges i ansökan, men uppger sig vara stadigvarande bosatt där, ska han eller hon uppmanas ändra folkbokföringsadress. För bedömning av den sökandes kommuntillhörighet se avsnittet om Ansvarsfördelning mellan kommuner. Löpande kontroll av att sökande vistas i kommunen ska göras genom personlig kontakt. Det är även viktigt att kontrollera vistelsen för barn och ungdomar som uppges ingå i hushållet samt vem som är vårdnadshavare. Gymnasiestuderande ungdomar ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan snarast möjligt ska upptäckas. Dessa ungdomar ska omgående hänvisas till utbildningsförvaltningen. 5.4 Medborgarskap och uppehållstillstånd Utländska medborgare ska vid ansökan visa upp giltigt uppehållstillstånd eller handling som styrker deras uppehållsrätt. Vid oklarhet ska Migrationsverket alltid kontaktas. 5.5 Dokumentation Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Särskilt viktigt är det i samband med myndighetsutövning. Den enskilde ska informeras om den dokumentation som förs om

76 8 (15) honom eller henne och rätten att ta del av denna. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Det ska vara möjligt att via dokumentationen följa ett ärendes gång Se även Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 6 Hushållstyper 6.1 Sammanboende och hushållsgemenskap En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Normalt ska den ena parten i ett par inte kunna få bistånd för egen del utan att den andres inkomster eller tillgångar beaktas. Personer kan bo ihop och dela vissa kostnader men inte ha ekonomiskt ansvar gentemot varandra, t ex vuxna barn som bor kvar hemma eller vänner som delar lägenhet. För dessa hushåll beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma kostnader. Hushållsgemenskap gäller normalt från den dag sammanflyttningen sker. Om sammanboendet är oplanerat och osäkert och har varat en kort tid kan det undantagsvis och under kortare tid göras avsteg från principen. 6.2 Gifta men inte sammanboende Gifta makar är enligt lag försörjningsskyldiga gentemot varandra. Försörjningsskyldigheten gäller även om makarna har skilda hushåll. Den gemensamma inkomsten ligger till grund för bedömning av bistånd och hänsyn ska inte tas till fördyrade omkostnader på grund av skilda hushåll. Endast om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, till exempel vid en familjevåldssituation, eller då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen ska principen om gemensam försörjningsskyldighet frångås. Undantag kan även göras vid akuta nödsituationer. 6.3 Gymnasiestuderande ungdom Föräldrarna har, enligt föräldrabalken, försörjningsskyldighet för ungdomarna så länge de går kvar i gymnasieskolan, dock längst tills ungdomarna fyller 21 år. I dessa fall ska ungdomen räknas in i familjens behov och normen för åringar användas. Föräldraansvaret gäller oavsett om den unge har egen bostad eller inte. Socialtjänsten ska normalt inte vid biståndsprövning ta hänsyn till den extra kostnad det innebär att gymnasiestuderande ungdomar har eget boende. Undantag ska göras endast om det finns synnerliga skäl till att den unge inte kan bo kvar hemma. I möjligaste mån ska ungdomen ingå i föräldrarnas hushåll, men ibland kan det finnas skäl att se honom eller henne som ett eget hushåll. Men även i dessa fall ska föräldrarnas ekonomi och förmåga att bidra till den unges kostnader utredas. 6.4 Underårig som bildat familj Föräldrar har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir

77 9 (15) förälder. Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn. Vid giftermål övertar maken försörjningsskyldigheten för underårig eller gymnasiestuderande upp till 21 års ålder. Om maken inte kan fullfölja sin försörjningsskyldighet (primär försörjningsskyldighet), har den underåriges föräldrar försörjningsskyldighet (sekundär försörjningsskyldighet). 7 Boende Se separat lista avseende riktlinjer för hyror. Se bilaga 1. Hembesök ska som huvudregel göras för att kontrollera avtalets riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör vara folkbokförd på adressen. 7.1 Uppmaning till bostadsbyte Om behovet av försörjningsstöd beräknas överstiga 3 månader och om hyresnivån överstiger Oxelösunds kommuns riktlinjer ska sökanden ges ett rådrum som gäller tillsvidare från den tidpunkt då sökande fick information om nämndens bedömning. Ett rådrum ska delges sökande skriftligt och undertecknas av sökande när denne erhållit informationen. Vid bedömning av högsta godtagbara hyra kan överstigande summa om ca10 % godkännas utifrån rättspraxis. 7.2 Bostadsrätt/egen fastighet I vissa ärenden kan det hända att den sökande inte äger hela bostadsrätten själv och att den andra ägaren inte vill gå med på en försäljning. Enligt 6 lagen om samäganderätt kan den sökande då begära hos tingsrätten att hela egendomen ska bjudas ut till försäljning på offentlig auktion för delägarnas gemensamma räkning. Skuldebrev till privatperson likställs med skuldebrev till bank. Vid bedömning om huruvida en fastighet utgör en realiserbar tillgång eller inte ska hänsyn tas till att den sökande behöver betala vinstskatt (30 %). 7.3 Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en förälder, lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av boendekostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag, som finns i Försäkringskassans författningssamling. 7.4 Hushåll med barn över 18 år Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget. Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som det vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till hyra kan beviljas med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel. 7.5 Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt

78 10 (15) på grund av att förälders bostadsbidrag minskar eller dras in. 7.6 Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som försäkringskassan använder: Köket läggs till antalet övriga rum multiplicerat med två. Hyresdelen fås när dubbla hyreskostnaden delas med denna summa. T.ex.: Lägenheten är på 4 r.o.k. med i hyra. Kök plus 2 x 4 rum = 9. Dubbel hyreskostnad = Hyresdel: 8 400/9 = 934 kronor. 7.7 Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen. 7.8 Förälder boende hos barn Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden därvid ökat ska bistånd till hyresdel beviljas. Hyresdelen beräknas då som för hemmaboende vuxet barn enligt ovan. 7.9 Övriga boendeformer Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller båt, inneboende hos kamrat som bor i andrahand, hotell, etc. Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något alternativ.

79 11 (15) 8 Resekostnader 8.1 Arbets- och planeringsresor Arbetsresor med bil ersätts med milkostnaderna enligt kommunalskattelagens schablon, vilket täcker kostnaden för underhåll och reparationer samt övrigt slitage på bilen. Den sökande ska ansöka om skattejämkning för arbetsresor. Bilens värde får inte överstiga ett basbelopp. Bilinnehavet och kostnaderna för arbetsresor godtas om det av omständigheterna klart framgår, att användandet av bil eller MC istället för allmänna kommunikationsmedel, regelmässigt medför en tidsvinst av minst två timmar per dag eller om bilen måste användas i tjänsten minst 60 dagar/år och bilen körs minst 300 mil i tjänsten/år. Bedömning av behovet av arbetsresor görs av socialsekreterare. 8.2 Rekreationsresor Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. Behovet av rekreation kan tillgodoses genom posten lek och fritid i riksnormen. 8.3 Övriga resor En individuell bedömning görs av Socialsekreterare på Vård och omsorgsförvaltningen. Särskilda skäl ska kunna utredas med hjälp av underlag. Enkel resväg bör överstiga 6 km för att busskort ska beviljas om inte särskilda skäl föreligger. 8.4 Återföreningsresor Bistånd beviljas inte till kostnader för återföreningsresor. Den enskilde informeras om möjligheten att ansöka hos Röda korset som ibland kan bevilja resebidrag till familjemedlemmars resa till Sverige. 8.5 Innehav av bil Särskilda behov av bilinnehav bedöms utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. Om bilens värde understiger kr utgör den inte en realiserbar tillgång. Värderingsintyg ska lämnas enligt rådrum. Om det inte föreligger särskilda behov av bilinnehav ska omkostnader inte godkännas. 9 Hemförsäkring och villkorat bistånd 9.1 Hemförsäkring Bistånd utgår endast till basförsäkring, om inte särskilda skäl föreligger. Bistånd utgår endast månadsvis. 9.2 Praktik och kompetenshöjande insatser/villkorat bistånd I samband med praktik och kompetenshöjande insatser kan försörjningsstöd beviljas enligt norm

80 12 (15) och riktlinjer. Vid ogiltig frånvaro föreligger inte rätt till försörjningsstöd och avdrag sker enligt rutiner för villkorat bistånd 4 kap 4 och 6. Planerad och i förväg godkänd och anmäld frånvaro reducerar inte rätten till försörjningsstöd. Efter individuell bedömning kan läkarintyg från första sjukdag begäras. 10 Livsföring i övrigt 10.1 Jobbstimulans I regel beaktas all inkomst vid prövningen av ekonomiskt bistånd men jobbstimulansen innebär att det ska göras undantag från denna princip. Jobbstimulans gäller för alla som fått försörjningsstöd under minst sex månader och får eller har arbete. Den är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 % av nettoinkomst av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd. Beslutet gäller under 24 månader, därefter måste kriterierna uppfyllas på nytt Sjukresor Sökanden ska i första hand ansöka om sjukresor hos Region Sörmland. Högkostnadsskyddet avseende sjukresor följer Region Sörmlands riktlinjer Gymkort Om läkarintyg styrker behov av gymkort eller annan träning bör avslag meddelas med hänvisning till fritidsnormen. Om det föreligger behov av särskild träning vilken fritidsnormen inte täcker beviljas mellanskillnaden Julklappspeng Beviljas inte då det ingår i riksnormen i posten för fritid och lek och är därmed tillgodosett Kläder och skor utöver vad som ingår i norm för ekonomiskt bistånd Extra bidrag till kläder och skor beviljas inte, om det inte finns starka medicinska eller andra tungt vägande skäl. Här avses engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av handikappersättning. Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Ansökan prövas utifrån detta och eventuellt bistånd ges endast till merkostnader. Ansökan ska styrkas med ett intyg från läkare exempelvis gällande ortopediska skor Medlemsavgift i förening I de fall socialsekreterare bedömer att ett medlemskap i en förening bidrar till att den sökande breddar sitt nätverk och genom detta påskyndar sina möjligheter till arbete, dokumenteras detta i verksamhetssystemet under rubriken Föreningsaktivitet som en del av arbetsmarknadsplaneringen. Om socialsekreterare noterat att man bedömer att medlemskap i förening bidrar till egenförsörjning godkänns medlemskapet som en utgift utöver norm av myndighetsenheten Utlandsresor Se Rutiner för arbetsmarknadsplanering Hemutrustning Beviljas enligt schablon, se separat lista. Den som omfattas av det kommunala

81 13 (15) flyktingmottagandet har rätt att få CSN-lån för att köpa möbler och annan utrustning till sitt första hem Spädbarnsutrustning Beviljas enligt schablon, se separat lista. För att intyga graviditeten ska moderskapsintyg uppvisas. Detta intyg skrivs av barnmorska på Mödravårdscentral. Halv summa beviljas innan barnet föds och resterande efter barnets födelse Tandvård Tandvårdsutredning görs om personen har haft ekonomiskt bistånd under minst 6 månader (undantag är akut tandvård.) Kostnadsförslag som understiger 10 % av gällande basbelopp godkänns av handläggare. Kostnadsförslag som överstiger 10 % av gällande basbelopp kontrolleras med folktandvården i Oxelösund Glasögon kr avseende glasögon beviljas för en period på 24 månader. En förutsättning är att personen har haft ekonomiskt bistånd under en period på 3 månader Flytt- och magasineringskostnader Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar sin flytt med hjälp av släkt och vänner. Endast om särskilda skäl finns kan bistånd beviljas och då i form av hyra av släp eller lastbil inklusive kostnader för bensin och försäkring. Magasineringskostnader kan beviljas beroende på värdet på bohaget och får inte understiga värdet för vad sökande kan beviljas i bistånd till hemutrustning. Sådan kostnad kan beviljas under tid för vård på behandlingshem, vid vräkning eller vid fängelsevistelse (inte straff överstigande 6 månader). I bedömningen om sökande är berättigad till bistånd ska hänsyn tas till sökandes möjlighet att erhålla nytt boende inom snar framtid. Magasineringskostnad kan beviljas max 6 månader. Biståndsbeslutet ska vara tidsbegränsat. Vård och omsorgsförvaltningen ska inte teckna kontrakt om magasineringen. Kontraktet ska sökande själv stå för. Om fakturan står på Vård och omsorgsförvaltningen ska kontraktet omedelbart sägas upp och överföras i sökandes namn Skulder Obetalda studieskulder beviljas endast om detta är enda möjligheten för den enskilde att beviljas studiemedel via CSN för att på så vis bli självförsörjande. Bedömning av socialsekreterare/ coacher krävs kring den sökandes möjligheter att få arbete utan genomförd utbildning. Hyresskulder kan beviljas mot återkrav om det är enda möjligheten att inte bli hemlös. Avbetalnings-plan upprättas Dator Socialsekreterare ska göra bedömningen om den sökande eventuell kommer att bli självförsörjande inom 3 månader. I de fall då självförsörjning inträffar inom 3 månader beviljas inte kostnader för dator. Kostnader för bredband beviljas om max 279 kr per månad E-legitimation Kostnad för att införskaffa och upprätthålla e-legitimation beviljas.

82 14 (15) Mammografi och cellprov Kostnader i samband med dessa undersökningar godkänns utöver norm Föräldrapenning Vid föräldrapenning ska hel ersättning enligt SGI tas ut i första hand. 30 dagar av föräldrapenningen får sparas till dess barnet fyller 8 år. 11 Felaktiga utbetalningar Övergripande mål vid handläggningen av ekonomiskt bistånd är att rätt bistånd ska betalas till rätt person. Felaktiga utbetalningar (FUT) kan undvikas genom tydlig information och vägledning till de sökande om hur förutsättningarna ser ut. Felaktiga utbetalningar kan trots detta ändå uppkomma av olika orsaker. Det kan handla om brister i ärendehanteringen, att den sökande inte förstått eller fått tillräcklig information om regelverket eller att den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter i syfte att erhålla för hög ersättning. Om det finns anledning att misstänka att felaktiga uppgifter lämnats ska de lämnade uppgifterna granskas mer ingående. I de fall den enskilde fått ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas i enlighet med socialtjänstlagen 9 kap1. Den som konstaterats medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter eller genom grov oaktsamhet orsakar fara för att felaktigt för högt bidrag betalats ska polisanmälas. Om det i ett ärende upptäcks att det finns en misstanke om en felaktig utbetalning ska detta utredas (FUT-utredning). Utredningen syftar till att klargöra om det skett en felaktig utbetalning eller inte. Utifrån utredningen bedöms om det finns grund för beslut om återkrav och/eller polisanmälan. FUT-utredningen ska bedrivas åtskild från eventuell parallell biståndsutredning och alltid göras av annan handläggare Felaktiga utbetalningar kan uppkomma av olika orsaker till exempel till följd av att den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter eller genom att den sökande saknar kunskap om regelsystemet. En felaktig utbetalning kan även bero på interna felaktigheter i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar och som särskilt bör uppmärksammas vid kontroll är: om sökande egentligen är sammanboende om barn som uppges ingå i hushållet inte vistas i landet om sökande samtidigt får ekonomiskt bistånd i annan kommun om sökande undanhåller inkomster och tillgångar 11.1 Förebyggande åtgärder mot felaktiga utbetalningar - Information genom film (e-tjänst) översätts på flera språk

83 15 (15) - Information broschyr - Information vid nybesök - Kvalitetssäkra handläggningen - En uppdatering av ansökningsblanketterna för att förtydliga klintens skyldighet vad gäller redovisning av inkomster samt förtydligande gällande ålder på barn som bor hemma. (februari 2019) - En rutin med barnenheten där en dialog ska föras mellan enhetschefer gällande placerade barn till föräldrar som uppbär ekonomiskt bistånd (för att förhindra att bistånd för barnet betalas ut, januari 2019) - Rutinmässig kontroll av beslutsunderlagen görs stickprovsvis av verksamheten. 10 % av beslutsunderlagen kontrolleras från e -tjänsten Handläggning av felaktiga utbetalningar Alla som misstänker fusk har en skyldighet att rapportera det Socialsekreterare som upptäcker felaktiga utbetalningar fyller i en skriftlig remis som lämnas till FUT utredaren Den enskilde har 14 dagar på sig att kommentera och komma med nya uppgifter till utredningen om felaktig utbetalning innan den skickas till AU Rutiner kring återbetalning är att den enskilde kan själv inom 14 dagar betala in den felaktigt utbetalda summan eller upprätta en avbetalningsplan. Skulden ska vara avbetald inom 1 år och 6 månader. Inbetalningen ska följas upp av administratör. Följs inte planen ska socialsekreterare informeras samt vidta åtgärder FUT ska utredas oavsett summa. Utredning av summor som överstiger 1000 kronor ska till AU för att sedan polisanmälas När en utredning om felaktig utbetalning med förslag till beslut kommuniceras till den berörde skickas alltid ett informationsbrev med. Efter cirka en månad kommuniceras den slutliga utredningen som är beslutat av Vård- och omsorgsnämnden För att en polisanmälan inte ska upprättas krävs särskilda grunder. Detta ska på ett tydligt sätt motiveras i utredningen. Exempel på orsaker till att en polisanmälan inte görs är bristande handläggning från kommunen, felhantering av ansökan om ekonomiskt bistånd av tex god man, psykisk ohälsa eller att den berörde omedelbart tar kontakt med Socialnämnden när en felaktig utbetalning har skett. Vid misstanke om bidragsbrott ska alltid ärendet polisanmälas. Återkrav ska följas upp regelbundet

84 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lisbeth Ivarsson Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för boendestöd 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden antar Social- och omsorgsförvaltningens förslag till ny riktlinje för boendestöd. 2. Sammanfattning Boendestöd är en biståndsbedömd insats utifrån 4 kap 1 SoL (Socialtjänstlagen). Dessa insatser är till för personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Insatserna ska bryta social isolering, främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Riktlinjen är ett styrdokument för verksamheten boendestöd inom kommunen. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från kommunen. Riktlinjerna ska ge boendestödjare stöd och vägledning i arbetet. Riktlinjer för boendestöd har tidigare ingått i gemensamma riktlinjer för bedömning av bistånd för äldre och funktionsnedsatta. I den nya organisationen med en Äldreomsorgsförvaltning och en Social- och omsorgsförvaltning har behovet uppstått att upprätta en separat riktlinje för boendestöd. Beslutsunderlag Riktlinje för boendestöd daterad Katarina Haddon Förvaltningschef Lisbeth Ivarsson Utvecklingsstrateg Beslut till: FC(FK) EC(FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

85 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON

86 Riktlinjer för boendestöd Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON Dokumentinformation Styrdokument för utförande av boendestöd

87 Riktlinjer för Boendestöd 2 (5) Datum Diarienummer Innehåll 1 Bakgrund och inledning Syfte Mål Målgrupper Personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Personer som tillhör LSS personkrets Personer med beroende eller missbruk Personer med samsjuklighetsproblematik Boendestödets innehåll och genomförande Beslut och genomförande Avgränsningar... 5

88 Riktlinjer för Boendestöd 3 (5) Datum Diarienummer 1 Bakgrund och inledning Boendestöd är en biståndsbedömd insats utifrån 4 kap 1 SoL (Socialtjänstlagen). Dessa insatser är till för nedan angivna målgrupper. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara av god kvalitet och anpassas efter den enskildes behov. Insatserna ska bryta social isolering, främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 2 Syfte Riktlinjen är ett styrdokument för verksamheten boendestöd inom kommunen. Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller bedömning och tillgång till de insatser som erbjuds från kommunen. Riktlinjerna ska ge boendestödjare stöd och vägledning i arbetet. 3 Mål Boendestödjare ska tillsammans med den enskilde stärka och utveckla den enskildes egna förmågor och resurser och ge hjälp till självhjälp. Insatsen ges med utgångspunkt att bryta social isolering och öka den enskildes självständighet och oberoende. Boendestödjare och den enskilde ska tillsammans utveckla sådana rutiner och strategier som stärker och möjliggör för den enskilde att klara sitt liv på egen hand. Boendestödet ska stödja den enskilde att behålla sin lägenhet och att den enskilde kan leva ett självständigt liv. 4 Målgrupper Insatsen boendestöd riktar sig till vuxna personer över 18 år. 4.1 Personer med psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Målgruppen utgörs av personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De vanligaste neuropsykiatriska funktions-

89 Riktlinjer för Boendestöd 4 (5) Datum Diarienummer nedsättningarna är ADHD, ADD, autism/aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. Personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan ha väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa begränsningar ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. 4.2 Personer som tillhör LSS personkrets Målgruppen utgörs av personer som omfattas av LSS. 4.3 Personer med beroende eller missbruk Målgruppen utgörs av personer som på grund av sitt beroende och/eller missbruk har svårigheter att bibehålla sitt boende och/eller behöver stöd med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. 4.4 Personer med samsjuklighetsproblematik Målgruppen utgörs av personer som har en samsjuklighetsproblematik och som ingår i två eller flera av ovanstående grupper. Samsjukligheten innebär att personer har en psykisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med beroende/missbruk.. 5 Boendestödets innehåll och genomförande Boendestöd är ett kvalificerat och flexibelt vardagsstöd där den enskilde behöver stöd och hjälp med att klara sina svårigheter i vardagen, både i och utanför bostaden. Boendestödet avser insatser i form av såväl praktiskt, socialt som pedagogiskt stöd för att engagera, uppmuntra och motivera den enskilde till delaktighet och ansvarstagande. Arbetet i hemmet betyder att boendestödjarna tillsammans med den enskilde utför olika vardagssysslor. Boendestödjaren blir en förebild, genom att praktiskt visa hur man tar sig an olika vardagsuppgifter. Genom detta stöd ska den enskilde på sikt själv klara av att utföra sysslorna. Den enskilde kan ha behov av att en boendestödjare ger stöd i form av - Praktiskt stöd med städ, inköp och matlagning, tvätt, klädvård och hygien samt stöd vid enklare myndighetskontakter. Den enskilde ska själv praktiskt kunna genomföra uppgifterna.

90 Riktlinjer för Boendestöd 5 (5) Datum Diarienummer - Pedagogiskt stöd för att strukturera vardagen och hitta goda rutiner samt förenkla, tydliggöra, planera och träna vardagssysslor. - Socialt stöd för att ge den enskilde möjlighet att finnas med i ett socialt sammanhang. Det kan innebära kontakt med närstående, föreningar, att finna ett fritidsintresse med mera. Stöd att kunna åka buss till aktiviteter, fritidsintressen, arbete eller annan aktivitet för att bryta isolering. Avsikten är att den enskilde ska klara av detta senare på egen hand. 5.1 Beslut och genomförande Handläggaren utgår från den enskildes behov utifrån IBIC (Individens behov i centrum) när beslut fattas om boendestöd. I besluten ska det tydlig framgå vilka individanpassade insatser den enskilde behöver och vilka mål som finns för respektive insats. Beslut om boendestöd ska fattas om längst 6 månader och följas upp var 6:e månad eller tidigare vid behov. Boendestödjaren ska i samråd med den enskilde bestämma hur insatsen ska utformas och genomföras. Detta ska dokumenteras i en genomförandeplan. I genomförandeplanen ska det också framgå hur boendestöd ska agera vid förändring i måendet, vid aktivt missbruk samt vilket samtycke till samverkan som är godkänd av den enskilde. Genomförandeplanen ska följas upp och vid behov revideras var 6:e månad eller tidigare vid behov. Boendestödjaren ska meddela handläggaren om behovet av boendestöd förändras. 5.2 Avgränsningar Behov av boendestöd anses inte föreligga om den enskilde har behov av hjälpinsatser som löpande måste utföras åt den enskilde. Personer som har hjälpbehov som är bestående över tid kan ha rätt till andra insatser från kommunen i stället för boendestöd. När den enskilde har insatser från hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas ska det efter samtycke från den enskilde upprättas en SIP (samordnad individuell plan).

91 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Äldreomsorgsförvaltningen Åsa Mirheim Vård- och omsorgsnämnden Översyn av riktlinjer för biståndsbeslut 1. Äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att upphäva tidigare riktlinje för bedömning av bistånd med diarienummer VON Riktlinjen upphör att gälla Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta Äldreomsorgsförvaltningens förslag till Riktlinje för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL). Ny riktlinje börjar gälla fr o m Sammanfattning Äldreomsorgsförvaltningen fick i uppdrag att genomföra en översyn av riktlinjerna i syfte att säkerställa att riktlinjerna uppnår men inte överstiger skälig levnadsnivå. Denna översyn har visat att det finns behov av att tydliggöra syfte och bedömningsgrunder i riktlinjen. Med anledning av detta har förvaltningen tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL). De största förändringarna i riktlinjen, utöver tydliggjort innehåll, är att servicetjänster till personer över 75 år försvinner. Detta då möjlighet att begära servicetjänster utan biståndsbedömning i vissa fall går utöver vad som ingår i skälig levnadsnivå. Att ta bort servicetjänster för personer över 75 år innebär att endast den som ansöker om insatsen och har ett klarlagt behov av stöd som inte kan tillgodoses på annat sätt får tillgång till stödet. Äldreomsorgsförvaltningen har tidigare aviserat att avgiftsfri avlösning kan komma att tas bort i en ny riktlinje. Omvärldsbevakning och bedömning av kostnaden för att behålla insatsen medför att äldreomsorgsförvaltningen anser att insatsen bör finnas kvar för närvarande. Beslutsunderlag Förslag till nya riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Titti Kendall Förvaltningschef Åsa Mirheim Utvecklingsstrateg Beslut till: Förvaltningschef och utvecklingsstrateg (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

92 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg VON Dokumentinformation Ersätter tidigare riktlinje antagen och reviderad , Dnr VON

93 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Inledning Denna riktlinje ersätter tidigare riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre samt personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL) (senast reviderade ). Denna riktlinje gäller för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen till äldre personer över 65 år. Riktlinjen beskriver hur Vård- och omsorgsnämnden inom ramen för sitt uppdrag enligt SoL verkar för att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och delta i samhällsgemenskapen. Riktlinjen utgår från gällande lagstiftning, rättspraxis samt föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden fattar beslut om riktlinjer. Samtliga beslut om de insatser enligt SoL som beskrivs i riktlinjen fattas på delegation från nämnden. Gällande delegationsordning anger vem som äger beslutanderätt. Syfte Syftet med riktlinjerna är att: vägleda vid utredning och beslut säkerställa att beslut fattas enligt samma bedömningsgrunder garantera likvärdig och rättssäker handläggning definiera vad som utgör skälig levnadsnivå i normalfallet i Oxelösunds kommun Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Samtliga insatser behovsprövas var för sig av biståndshandläggaren på delegation av Vård- och omsorgsnämnden. Avsteg från riktlinjerna ska vara tydligt motiverade.

94 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Generellt om handläggning Den enskilde företräder sig själv och svarar för ansökan om och samtycke till insatser, informationsinhämtning och informationsöverföring. Ärenden kan initieras av annan, exempelvis en anhörig, men Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter att den enskilde ansöker om eller samtycker till insats. Företrädare för enskild i vissa fall I vissa fall saknar en enskild själv förmåga att sörja för sin ekonomi eller person. I dessa fall kan det förekomma olika former av legala företrädare för den enskilde. God man/förvaltare En god man eller förvaltare utses av tingsrätten efter ansökan eller anmälan om behov av detta. Handläggare kan i vissa fall vara initiativtagare till ansökan/anmälan om behov av god man/förvaltare. Omfattningen på god mans/förvaltares uppdrag specificeras i tingsrättens beslut. God man/förvaltare ska uppvisa förordnande om uppdrag. Vid osäkerhet om vem som är god man/förvaltare eller vad uppdraget omfattas kan överförmyndarnämnden kontaktas. Framtidsfullmakt En framtidsfullmakt innebär att en person som är frisk och vid sina sinnens fulla bruk kan bestämma vem som ska fatta beslut åt personen när hen inte längre själv kan göra det. Fullmakten kan gälla för både personliga och ekonomiska angelägenheter. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer. Det ska framgå att det är en framtidsfullmakt, vem som är fullmaktshavare, alltså vem som ska företräda personen, samt vad fullmakten omfattar. Vittnen får inte vara under 15 år eller stå i rakt upp- eller nedstigande släktskap till den som ger fullmakten. Anhörigbehörighet I föräldrabalkens 17 kapitel regleras anhörigbehörighet. Behörighet för anhöriga är underställd andra ställföreträdarskap och gäller inte om det redan finns en god man, förvaltare eller företrädare genom framtidsfullmakt. Anhörigbehörighet innebär att en anhörig för den enskildes räkning kan ansöka om stödinsatser som t ex hemtjänst, eller anmäla behov av vård- och omsorgsboende. Detta förutsätter att den enskilde har tappat sin förmåga att själv sörja för sin person.

95 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Som anhörig räknas i tur och ordning: 1. maka/make, registrerad partner eller sambo 2. barn 3. barnbarn 4. föräldrar 5. syskon, även halvsyskon 6. syskonbarn Anhöriga som är under 18 eller har någon form av ställföreträdare räknas bort i turordningen. Bistånd enligt Socialtjänstlag (SoL) Enligt SoL svarar kommunen för att i vissa fall bistå enskilda kommuninvånare att uppnå en skälig levnadsnivå. Kommunen har det yttersta ansvaret för dem som vistas i kommunen. Detta inskränker inte andra huvudmäns ansvar. I ärenden där det finns flera huvudmän behöver ansvarsområden och gränsdragningar som är av vikt klargöras i början av handläggningen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap 1 SoL rätt till ekonomiskt bistånd samt bistånd för sin livsföring i övrigt. Med livsföring i övrigt avses alla behov, utöver ekonomiskt bistånd, som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vid bedömning av rätten till bistånd ska det vägas in i vilken omfattning den enskilde genom egna åtgärder kan tillgodose det aktuella behovet eller om det kan tillgodoses på annat sätt. Skälig levnadsnivå Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Det ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Var och ens självbestämmande och integritet ska respekteras. Vid behovsprövning ska handläggaren i samverkan med den enskilde och utifrån dennes förmåga och förutsättningar besluta om vilka insatser som ska beviljas. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att erhålla en viss insats. Vid valet av åtgärd måste hänsyn tas till vilka alternativa resurser som finns att tillgå i kommunen. Genom riktlinjen anges vad som bör ses som en skälig levnadsnivå. Vid tveksamhet i bedömning av vad som i det enskilda fallet ska ses som skälig levnadsnivå ska beslutsfattaren söka stöd i gällande rättspraxis, dessa riktlinjer samt gemensamma ärendedragningar.

96 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Allmänna principer vid bedömning Den enskilde är ansvarig för sitt liv och för sina beslut. Det innebär ett egenansvar att själv försöka tillgodose sina behov, exempelvis att byta bostad när den nuvarande bostaden inte motsvarar behoven, samt att ta del av information om de aktiviteter och hjälpinsatser som finns att tillgå. Den enskildes behov av insats bedöms alltid utifrån den enskildes individuella situation. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen ska med andra ord ske utifrån jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. Valet av insatser sker mot bakgrund av den enskildes totala situation. Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom insatser såsom bostadsanpassning, träning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte eller om det kan tillgodoses på annat sätt. Alla insatser bygger på frivillighet och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska, så långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde. Om den enskilde samtycker ska handläggaren även beakta anhörigas önskemål. Samverkan Ett ärende handläggs där ansökan kommer in. Om en ansökan uppenbart tillhör en annan verksamhet ska mottagande handläggare genast ta kontakt med den andra verksamheten och tillsammans komma fram till vem som är ansvarig handläggare för ärendet. När den enskilde brukaren är aktuell inom flera enheter ska de olika enheterna samverka om den enskilde brukaren har ett behov av detta. Den enskilde brukaren med sina behov och synpunkter ska vara i fokus för samverkan. Syftet med samverkan är att insatserna ska ges utifrån en helhetssyn på den enskilde brukarens behov. Resurser och specialkompetens från de olika verksamheterna ska komplettera varandra och tas tillvara, till nytta för den enskilde brukaren. Samordnad individuell planering (SIP) ska ske när den enskilde har behov av samordning av insatser från flera aktörer för att säkerställa en god och säker vård och omsorg. Utredning och dokumentation Handläggningen ska vara av god kvalitet. Detta förutsätter en följsamhet till gällande lagar och föreskrifter. Dokumentation av ärenden ska nå upp till kraven i SOSFS 2014:5 samt i tillämpliga delar följa modellen Individens Behov i Centrum (nedan IBIC). I kartläggning av den enskildes behov kan handläggare ta stöd av andra professioner för att inhämta information om den enskildes hälsotillstånd eller funktionsförmåga.

97 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Den enskildes behov utreds, beskrivs och bedöms enligt IBIC. Funktionsförmåga inom de olika livsområdena ska dokumenteras på ett sådant sätt att det ger ett tillräckligt underlag för att bedöma behov. Handläggaren ska ta hänsyn till hjälpmedel som kan höja funktionsförmåga och öka den enskildes självständighet. Insatser som beviljas kan vara stödjande eller kompenserande. Stödjande insatser innebär att den enskilde får stöd att själv genomföra ett moment. Kompenserande insatser innebär att personal utför momentet åt den enskilde. Beslut och uppföljning Handläggarens beslut ska specificera sökt bistånd och beslutad insats samt ange målet för insatsen. Beslutet ska vara tydligt motiverat och det ska tydliggöras om och i så fall hur den enskildes behov kan tillgodoses på annat sätt. Huvudregeln är att beslut inte är tidsatta. Undantag från detta görs vid beslut om korttidsboende, vid beslut om insats under utredning av behov eller då handläggaren har underlag som visar att behovet av insats är tillfälligt. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till Vård- och omsorgsnämnden. Alla beslut ska omprövas vid förändring av den enskildes behov eller vid beslutets utgång. Av uppföljning av beslut ska det framgå i vilken utsträckning målet med insatsen är uppnått. Beslutade insatser ska följas upp en första gång senast enligt nedanstående tabell och därefter vid behov, dock minst en gång/år. Tidsangivelser i tabellen gäller vid normalfallet, vid behov görs uppföljningar tätare. Beslut om korttidsboende följs upp inom beslutsperioden. Insats enligt SoL Hemtjänst Växelvård Dagverksamhet Avlösning i hemmet Trygghetslarm Särskilt boende Uppföljning efter 2 3 veckor 3 månader 3 månader 3 månader 3 månader 5 7 veckor

98 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Övrigt Sökande med annat språk Tolk ska användas vid behov och information på den enskildes hemspråk ska tillhandahållas. Behov att få tala sitt hemspråk ska dokumenteras i utredningen, liksom individuella behov av hur ofta. Samtycke Av utredning ska det framgå hur den enskilde deltagit och gett samtycke till beslutad insats. Barnperspektiv Vid utredning som direkt eller indirekt berör barn under 18 år ska hänsyn tas till barnets bästa. Utredningen ska ha barnets perspektiv för ögonen och hantera frågor som Vad innebär det här beslutet för barnet? Vad vill vi uppnå med beslutet? Vilken effekt får beslutet på eventuella syskon? Barnet har också rätt att komma till tals. I utredningen ska framgå hur barnperspektivet beaktats. Anmälan om missförhållanden som rör barn Anställda hos myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

99 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Insatsbeskrivning Avlösning i hemmet Syfte Avlösning i hemmet ges med syfte att avlasta anhöriga och göra det möjligt för dem att få avkoppling och göra saker på egen hand. Genom detta möjliggörs ett kvarboende för den närstående. Beskrivning Insatsen avser tillsyn/social samvaro under den tid den anhörige är frånvarande. Avlösaren kan utföra de insatser som den anhöriga skulle ha gjort, dock ej serviceinsatser som exempelvis städ och tvätt. Insatsen ges huvudsakligen dagtid under vardagar, är som regel planerad men kan i vissa fall ges även vid akuta situationer. Avlösning i hemmet beviljas normalt inte för hela dygn, i dessa fall avslås ansökan med hänvisning till att behovet kan tillgodoses med hjälp av korttidsboende. Bedömning/grunder Avlösning i hemmet beviljas i de fall en anhörig har begränsade möjligheter att lämna sin närstående ensam på grund av den närståendes omfattande behov av stöd. Omfattning I normalfallet beviljas avlösning med högst 12h/månad. Avgift Hemtjänstavgift tas ut för avlösning i hemmet om den närstående även har andra stödinsatser enligt SoL eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Har den närstående inga andra stödinsatser enligt SoL eller LSS är 10h avlösning/månad avgiftsbefriade.

100 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Syfte Dagverksamhet för personer med demenssjukdom syftar till att stimulera fysisk aktivitet, bibehålla funktionsnivåer, att avlasta anhöriga som vårdar sin närstående samt förlänga kvarboende i ordinärt boende. Beskrivning Dagverksamheten innehåller aktiviteter, fysisk och social stimulans anpassat efter den enskildes behov. Bedömning Insatsen beviljas personer med mild till måttlig demenssjukdom utifrån den enskildes behov. Dagverksamheten avslutas då den enskilde inte längre har förmågan att tillgodogöra sig insatsen. I de fall insatsen syftar till att avlasta anhörig kan det vara motiverat att under en period behålla insatsen även om den enskilde inte kan tillgodogöra sig den. Omfattning Insatsen beviljas utifrån den enskildes behov, i normalfallet som mest fem dagar i veckan. Resa till och från dagverksamhet ingår inte i beslutet. Avgift Avgift tas ut för måltider/fika enligt gällande taxa. Kostnaden för färdtjänstresa till dagverksamhet för personer med demenssjukdom är delvis subventionerad.

101 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Dagverksamhet av social karaktär Syfte Dagverksamhet av social karaktär syftar i första hand till att bryta oönskad social isolering. Med oönskad social isolering menas att den enskilde saknar socialt nätverk men har ett behov av social stimulans. I andra hand syftar dagverksamhet av social karaktär till att avlasta anhöriga som vårdar sin närstående. Beskrivning Dagverksamhet av social karaktär är en mötesplats för personer i behov av social stimulans. Dagverksamheten utformas utifrån de biståndsberättigades samlade behov. Dagverksamhet ska ge social stimulans och verka för att den enskilde på sikt ska återuppbygga ett eget socialt nätverk. Dagverksamhet som beviljas för att avlasta anhöriga utformas utifrån den enskildes behov. Bedömning Dagverksamhet av social karaktär beviljas då den enskilde saknar socialt nätverk i form av anhöriga eller vänner och saknar möjlighet att tillgodose behov av social samvaro själv eller på annat sätt. Deltar den enskilde i föreningslivet eller träffar anhöriga och/eller vänner vid två eller fler gånger i veckan kan behov av social samvaro vara tillgodosett genom detta. Har den enskilde tidigare deltagit i exempelvis en förening och vill fortsätta med det ska handläggaren överväga om den enskilde har behov av ledsagning till och från specifika aktiviteter i samma omfattning som dagverksamhet kan beviljas. Dagverksamhet för att avlasta anhörig beviljas om den enskilde saknar hemtjänstinsatser, eller om den anhörige utför en majoritet av omsorgen om den enskilde. Omfattning Dagverksamhet av social karaktär beviljas i normalfallet 2 ggr/vecka. Avgift Avgift tas ut för måltider/fika enligt gällande taxa. Eventuella resekostnader till och från dagverksamhet av social karaktär bekostas av enskild.

102 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Egenvård Syfte Egenvård gör det möjligt för den enskilde att behålla ansvaret för sin egen hälsooch sjukvård. Beskrivning Egenvård är medicinska uppgifter som den enskilde inte själv kan utföra praktiskt, men har förmåga att ta ansvar för utförandet själv genom att instruera någon annan om hur och när uppgiften ska utföras. Bedömning Egenvård beviljas endast i de fall det finns ett giltigt egenvårdsintyg och om den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Omfattning Egenvården omfattar endast de uppgifter och den tidsperiod som specificeras i egenvårdsintyget och så länge den enskilde själv har förmåga att ansvara för egenvården. I de fall den enskilde visar tecken på att bristande förmåga att ansvara för egenvård ska detta omgående meddelas ansvarig vårdgivare. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa.

103 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Hemtjänst - hjälp i hemmet Syfte Hemtjänst syftar till att ge äldre personer det stöd och den hjälp de behöver för att kunna bo kvar i ordinärt boende med en skälig levnadsnivå. Insatserna kan vara av servicekaraktär och/eller bestå av personlig omvårdnad. Samhällets skyldighet att ge insatser enligt SoL begränsas till de situationer där behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Beskrivning Personlig omvårdnad består av alla förekommande uppgifter som rör den egna personen som t ex; äta, dricka, klä på/av sig, sköta personlig hygien, förflytta sig eller för en ökad känsla av trygghet. Serviceinsatser omfattar praktisk hjälp med hemmets skötsel, t ex städning, tvätt, strykning och inköp. Tillsyn ingår i den personliga omvårdnaden och innebär att utföraren på lämpligt sätt kontrollerar att allt är som det ska med den enskilde. Syftet är att skapa trygghet för den enskilde. Insatser som ingår i personlig omvårdnad och insatser för ökad trygghet utförs dygnet runt av kommunens hemtjänstgrupper. Serviceinsatserna städ och inköp utförs normalt sett av Samhall på vardagar mellan kl Handläggaren som tar emot ansökan om hemtjänst har en skyldighet att informera om de skatteregler som gäller för hushållsnära tjänster och som kan påverka den sökande i sitt beslut. Bedömning Äktenskapsbalkens regler om gemensam försörjningsskyldighet mellan makar kan påverka bedömningen. Den enskildes behov och funktionsförmåga utreds i förhållande till det stöd den enskilde ansöker om. De moment som är knutna till vardagssysslor kring den enskildes person eller för att sköta hushållet är i sig viktig vardagsträning för att behålla balans, styrka och motorik. I synnerhet dusch och matlagning är två viktiga vardagsaktiviteter som bidrar till att behålla funktionsförmågor och förebygga fallolyckor. Hemtjänst kan beviljas till person som bor i särskilt boende under tillfälliga besök hos anhöriga eller närstående, som mest vid 6 tillfällen per år. Förutsättning för att sådan tillfällig hemtjänst ska kunna beviljas är att biståndshandläggare bedömer att den enskilde kan uppnå skälig levnadsnivå vid besöket hos anhöriga eller närstående. Insatsen hemtjänst kräver att den sökande accepterar kommunens nyckelfria hantering. I de fall teknisk lösning inte fungerar kan undantag göras.

104 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Omfattning Hemtjänst hjälp i hemmet beviljas i normalfallet med maximalt 90 timmar/månad. Beslut över 90 timmar/månad kan fattas av enhetschef för biståndshandläggare. Beslut över 120 timmar/månad beviljas inte i normalfallet, då ska istället särskilt boende beviljas. Dessa beslut ska motiveras med att särskilt boende i dessa fall är en mer kostnadseffektiv insats. Kommunens kostnader för att utföra den hemtjänst den enskilde ansökt om, respektive kommunens kostnad för att driva en plats i särskilt boende ska redovisas i dessa fall. Social aktivitet syftar till att bryta oönskad social isolering och beviljas i första hand som dagverksamhet av social karaktär. Omvårdnad Dusch Beviljas efter individuell prövning men ges normalt upp till tre gånger per vecka. I insatsen ingår även uppsnyggning i badrummet efter dusch. Stöd vid måltid Tillreda enklare frukost och/eller kvällsmål. Hjälp att värma huvudmål kan ingå. Om även huvudmålet tillagas i hemmet ingår hjälp med enklare matlagning. Långkok beviljas inte. I stödet kan det ingå pedagogiskt stöd i samband med måltid eller praktisk hjälp att äta. I insatsen ingår uppsnyggning i samband med måltid. Tillsyn Med tillsyn avses en insats för att skapa trygghet för den enskilde. Den kan genomföras som ett kortare besök mellan andra insatser, som ett telefonsamtal eller i form av tillsyn via trygghetskamera. Den enskilde eller dennes företrädare avgör tillsammans med utföraren vilken insats som är lämplig. Verksamheten ska säkerställa att rutiner upprättas och används för en rättssäker hantering av trygghetskameran. Omvårdnads-/omsorgsinsatser Dessa insatser kan beviljas i stödjande eller kompenserande form. I stödjande form avses insatser i form av exempelvis muntlig vägledning eller handräckning i samband med exempelvis på- eller avklädning. Serviceinsatser I begreppet serviceinsatser ingår nedanstående punkter. Innehållet i insatsen preciseras i genomförandeplanen där vad, när och hur anges. Serviceinsatser beviljas normalt inte i de fall den sökande sammanbor med någon som kan sköta de aktuella sysslorna i hemmet. Inköp Inköp består av inköp av livsmedel och förbrukningsvaror samt i begränsad omfattning även andra konsumtionsvaror. Insatsen beviljas normalt en gång per vecka.

105 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24). Städning Städning beviljas normalt sett var tredje vecka i en omfattning av som mest 3 rum och kök. Städningen kan omfatta dammsugning, dammtorkning och vädring av gångmattor, torkning av golv, rengöring av dusch, badrum och wc, rengöring av disk- och köksbänkar samt runt spis och torkning av skåpsdörrar samt dörrar till kyl och frys. Vidare kan ingå städning i kyl och frys vid behov mellan ordinarie städning. Tvätt Hjälp med tvätt beviljas normalt sett var tredje vecka. Vid särskilda behov kan insatsen beviljas oftare. I insatsen ingår även vid behov strykning av gångkläder samt insortering i skåp/garderob. Tvätt beviljas endast om det finns en fungerande tvättmaskin i eller i anslutning till bostaden. Handtvätt utförs inte. Post- och bankärenden Post- och bankärenden utförs i första hand av anhöriga, fullmaktshavare och/eller god man/förvaltare. Vid behov beviljas detta som regel en gång per månad. Apoteksärenden Apoteksärenden utförs i första hand av anhöriga, fullmaktshavare och/eller god man/förvaltare. Insats beviljas, då behov föreligger, som regel en gång per månad. Denna insats avser inte hantering av dos-rullar av medicin. Övriga hjälpinsatser I övriga hjälpinsatser ingår t ex disk, bäddning, blomvattning samt att bära ut hushållssopor. Vid särskilda behov kan den enskilde få hjälp med utökad service utöver den ordinarie städningen. Förhållanden som påverkar detta kan vara exempelvis nedsatt syn och allergi. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa.

106 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Korttidsboende vid enstaka tillfällen Syfte Vistelsen i korttidsboende ska i första hand förbereda den enskilde för återgång till ordinärt boende. I korttidsboendet får den enskilde stöd till att känna trygghet med sina egna förmågor inför hemgång. Korttidsboende kan även utgöra avlastning för anhöriga som vårdar närstående. Beskrivning Vistelse i korttidsboende syftar till att stödja och/eller stärka den enskildes förmågor för att på så sätt möjliggöra återgång till eget boende. I vissa fall kan det bli aktuellt med korttidsboende under utredning av behov, eller då anhörig som vårdar sin närstående blir akut sjuk eller avlider och den enskildes behov inte kan tillgodoses med hemtjänst i ordinärt boende. Avlösning i form av korttidsboende gör det möjligt för den anhörige att vid enstaka tillfällen få lämna över vård- och omsorgsansvaret till kommunen. Med hjälp av denna avlastning förlängs den enskildes möjlighet till kvarboende i ordinärt boende. Bedömning Korttidsboende som avlastning för anhörig som vårdar sin närstående beviljas i de fall den anhörige har huvudansvaret för sin närståendes vård och omsorg. I de fall hemtjänst har en stor del av ansvaret för vården och omsorgen bör i första hand avlösning i hemmet under dagtid övervägas. Detta gäller i synnerhet personer med demenssjukdom där förändringar i miljö och personal kan skapa oro. I de fall anhöriga som vårdar sin närstående behöver avlastning nattetid är korttidsboende mer lämpligt än avlösning i hemmet. Korttidsboende efter slutenvård kan i undantagsfall beviljas den som har behov av ytterligare träning för att klara en återgång till ordinärt boende. Beslut om korttidsboende ska vara tidsbestämt. Beslutet följs upp inom beslutsperioden och kan förlängas eller avslutas i förtid utifrån vad som framkommer vid uppföljningen. Omfattning Korttidsboende beviljas vanligen i perioder om som mest två veckor i taget. Den enskilde vistas på korttidsboende vid enstaka tillfällen utifrån sitt individuella behov. Beslutet följs upp kontinuerligt under beslutsperioden. Avgift Avgift tas ut för omvårdnad, mat och tvätt enligt gällande taxa.

107 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Korttidsboende i form av växelvistelse Syfte Insatsen växelvistelse syftar till att ge anhörig som vårdar sin närstående möjlighet till regelbunden återhämtning. Växelvistelsens syfte kan även vara att möjliggöra ett förlängt kvarboende i ordinärt boende för ensamboende enskild. Beskrivning Växelvistelse innebär att den enskilde vistas på särskilt anvisade boendeplatser under regelbundet återkommande perioder. För den enskilde kan vistelsen exempelvis syfta till att förbättra eller att bibehålla funktionsförmåga. Bedömning Beslut om växelvistelse ska vara tidsbestämt. Beslutet omprövas vid behov eller då den enskilde tackat nej till verkställande av beslut vid upprepade tillfällen. Omfattning Växelvistelse beviljas med som mest två veckor/månad. Då den enskilde ansöker om mer än två veckors avlastning per månad bör den tidsperiod som överstiger två veckor/månad avslås med hänvisning till att behov som överstiger två veckor/månad kan tillgodoses genom särskilt boende. Under växelvistelsen ska samtliga behov tillgodoses inom ramen för korttidsboendet. Detta innebär att eventuell ledsagning genomförs av korttidsboendets personal samt att den enskilde inte har rätt att delta i dagverksamhet under de perioder hen är på korttidsboendet. Avgift Avgift tas ut för omvårdnad, mat och tvätt enligt gällande taxa.

108 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Ledsagning Syfte Insatsen syftar till att ge ökad möjlighet till delaktighet i samhällslivet och underlätta för den enskilde att delta i för denne viktiga sociala sammanhang, kulturella arrangemang och specifika aktiviteter. Ledsagningens syfte är framförallt att förebygga eller motverka social isolering. Beskrivning Insatsen innebär att personal ledsagar den enskilde till och från specifika aktiviteter. Bedömning Ledsagning är avsedd för personer med kognitiv eller somatisk funktionsnedsättning och ska möjliggöra deltagande i samhällslivet. Insatsen beviljas i de fall den enskilde saknar förmåga att på egen hand ta sig till viktiga aktiviteter, som exempelvis att besöka vänner, delta i kulturlivet eller i sammankomster för att utöva sin religion tillsammans med andra eller fortsätta vara aktiv inom föreningslivet. Ledsagning kan i särskilda fall även beviljas för att hjälpa den enskilde till och från besök för behandling eller service, normalt dock ej för stöd under själva besöket. Ledsagning till och från besök för behandling eller service ska dock i första hand tillgodoses på annat sätt genom exempelvis sjukresa. Omfattning Insatsens omfattning ska bedömas utifrån eventuella övriga insatser. Omvårdnad och medicinska insatser ingår inte i ledsagning. Normalt beviljas som mest 8 timmar/månad. Avgift Avgift tas ut i enlighet med gällande taxa.

109 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Matdistribution Syfte Syftet med matdistributionen är att säkerställa att den enskilde får tillgång till ett färdiglagat huvudmål samtliga dagar i veckan. Beskrivning Kyld färdiglagad mat levereras till bostaden. Den enskilde värmer själv matportionen. Bedömning Insatsen beviljas enskilda som inte självständigt kan tillreda måltider. Det är den enskildes funktionsförmåga i samband med tillredning av måltider som utreds. Omfattning Kan omfatta upp till sju dagar i veckan och 14 portioner. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa.

110 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Promenad Syfte Syftet med insatsen är att få möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. Beskrivning Stöd vid promenad i närområdet. I insatsen ingår även hjälp med på- och avtagning av ytterkläder. Bedömning Insatsen beviljas då enskild inte själv har förmåga att ta sig ut på promenader i närområdet. Omfattning Insatsen beviljas i normalfallet en gång i veckan. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa.

111 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Särskilt boende Syfte Insatsen syftar till att tillgodose behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Beskrivning I särskilt boende finns tillgång till personal dygnet runt. Det serveras måltider på regelbundna tider och vissa aktiviteter tillhandahålls inom boendet i vilka den enskilde kan delta utifrån egen förmåga och önskemål. Den enskilde ska få sina behov av stöd med personlig omvårdnad, måltider samt skötsel av hushållet tillgodosedda i boendet. Genom boendets utformning och aktiviteter erbjuds den enskilde en möjlighet att vara en del i ett socialt sammanhang. Särskilda boendeenheter finns för äldre med demenssjukdom samt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Den enskilde kan ange önskemål om vilket särskilt boende som önskas. Kommunen har ingen skyldighet att erbjuda plats i det önskade boendet. Vid ledig plats görs en prioritering av de som väntar och den som vid tillfället har störst behov av platsen får ett erbjudande om platsen. Den som vistas på korttidsboende i väntan på särskilt boende har inte rätt att tacka nej till erbjuden plats i särskilt boende. Boende på äldre- eller demensboende har möjlighet att efter inflyttning ställa sig i en intern kö för flytt till ett annat särskilt boende. Bedömning Särskilt boende beviljas enskild med omfattande behov av vård och omsorg som inte kan tillgodoses i ordinärt boende, eller då kontinuerligt behov av hemtjänst överstiger 120 timmar/månad. Bedömningskritier Omfattande omvårdnadsbehov (behov av hjälp med alla eller i stort sett alla moment kring personlig omvårdnad, måltidsstöd och hushållets skötsel) Stora svårigheter att orientera sig i tid och rum Stora känslor av otrygghet och oro som inte har sin grund i obehandlad depression Är en fara för sig själv och inte kan påkalla hjälp Varierande hälsa med täta sjukhusbesök eller vistelser i korttidsboende där hemtjänst och hemsjukvård under en längre period inte lyckats förebygga återinläggning/behov av korttidsboende

112 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Särskilt boende kan även i undantagsfall beviljas utifrån sociala aspekter och behov av trygghet om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Ovilja att prova hemtjänst i ordinärt boende föranleder inte att särskilt boende kan beviljas om handläggaren bedömer att behoven kan tillgodoses med hemtjänst i ordinärt boende. Insatser i eget boende ska alltid prövas, ha prövats eller konkret övervägts tillsammans med den enskilde eller dennes företrädare innan beslut om särskilt boende fattas. Ett läkarintyg om demenssjukdom och ett utlåtande om den enskildes funktionsförmåga från annan legitimerad personal kan vid behov utgöra en del av beslutsunderlaget. Omfattning Beslut om särskilt boende kan tidsbegränsas om det bedöms nödvändigt. Avgift Hyresförhållanden inom kommunens särskilda boenden regleras av hyreslagen. Debitering av hyra sker från den dag lägenhet står till den boendes förfogande enligt avtal. Avgift tas ut för omvårdnad och mat i enlighet med gällande taxa.

113 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Parboendegaranti Syfte Då enbart den ene av sammanboende makar har behov av särskilt boende är det uttalat i lagtext (4 kap. 1c SoL) att det ingår i skälig levnadsnivå för den som beviljats särskilt boende att fortsatt sammanbo med sin make/maka. Registrerad partner och stadigvarande sambo räknas i detta fall som make/maka. Beskrivning Parboende kan erbjudas i någon av nämndens större lägenheter i särskilt boende. Ett fortsatt parboende kan dock endast erbjudas under förutsättning att en god och säker vård och omsorg kan tillhandahållas för den som fått särskilt boende beviljat. Om ingen större lägenhet finns ledig vid verkställigheten ska enrumslägenhet erbjudas den som fått insatsen beviljad. Paret får sedan stå på kö till större lägenhet. Ett avstående av besittningsskydd ska fyllas i av den medboende. Nämndens behov av att kunna erbjuda särskilt boende till de personer med bedömt biståndsbehov måste anses gå före en efterlevandes besittningsskydd till en lägenhet inom särskilt boende. Bedömning Ansökan om parboende görs i första hand av den som beviljats särskilt boende då det är denne som garanteras möjlighet till fortsatt parboende enligt lag. Ansökan prövas mot 4 kap 1 SoL men även 4 kap 1c SoL ska anges i beslutet. Kriterier för parboende: Makarna ska varaktigt ha sammanbott, förekomst av en gemensam bostad och hur makarna bott i denna bostad ska beaktas, hushållsgemenskap samt folkbokföringsadress kan vara av betydelse. Det ska vara bådas önskan att fortsatt sammanbo. Om endast en av parterna vill bo tillsammans i särskilt boende kan ansökan om medboende inte bifallas. Parternas önskemål om hur ett fortsatt sammanboende ska se ut ska utredas. Då någon av parterna har nedsatt beslutsförmåga eller nedsatt förmåga att uttrycka sin vilja ska biståndshandläggare använda sin kompetens för att utröna om det är bådas önskan att sammanbo. Anhörigas/närståendes önskemål om att makarna ska fortsätta bo tillsammans är inte avgörande för beslutet.

114 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) En förutsättning att beredas plats i särskilt boende är att den medboende avsäger sig besittningsrätten. Beslut om parboende kan återkallas om den som beviljats särskilt boende, eller den medboende, uttrycker eller på annat sätt visar att det inte längre är dennes vilja att sammanbo. Biståndsbeslutet ska förses med förbehåll som anger att om den biståndsberättigade avlider, om någon av parterna önskar avsluta sammanboendet eller om det föreligger risker för någon av parternas liv och hälsa med fortsatt sammanboende, återkallas beslut om medboende. Om den biståndsberättigade avlider ska, efter ansökan, en biståndsbedömning göras för den efterlevande parten. Bedöms den parten ha behov av särskilt boende ska denne erbjudas plats i särskilt boende. Om behov inte anses föreligga ska ett avslag göras och en avflyttning kan inledas med hänvisning till avståendet av besittningsskydd. Omfattning Kontrakt skrivs endast med den part som beviljats särskilt boende. Hyresavi skickas till den som innehar kontraktet. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa. Avgift för omsorg tas endast ut för den part som fått beviljat särskilt boende. En medboende kan ha rätt till hemtjänst. Hemtjänst utförs då av boendets personal. Avgift för hemtjänst tas ut på sedvanligt sätt av den enskilde. Avgift för kost tas ut av båda parter om de båda önskar mat serverad från boendet.

115 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre enligt Socialtjänstlagen (SoL) Datum (24) Trygghetslarm Syfte Insatsen syftar till att förstärka den enskildes känsla av trygghet i bostaden. Beskrivning Trygghetslarmet är till för att påkalla hjälp då det uppstått ett brådskande behov av hjälp. Situationer då larmet kan användas är exempelvis vid behov av hjälp vid fallolycka eller annan olycka som kräver hjälp från personal. Trygghetslarmet är inte avsett att ersätta 112. Vid livshotande situationer ska den enskilde vända sig till 112. Bedömning Ett trygghetslarm kan beviljas i förebyggande syfte om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. En förutsättning för att larmet ska beviljas är att den enskilde har förmåga att hantera larmet och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. Omfattning Möjlighet att komma i kontakt med hemtjänstpersonal dygnet runt. Avgift Avgift tas ut enligt gällande taxa.

116 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS 1. Social- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige Rapporten godkänns. 2. Sammanfattning Kommunerna har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och kommunfullmäktige rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Motsvarande rapporteringsskyldighet gäller även beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Inspektionen för vård och omsorg har möjlighet att hos förvaltningsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, ska åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. När ett ärende som tidigare rapporterats som ej verkställt senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Oxelösunds kommun rapporterar per 30 juni 2019: SoL: Äldreomsorg IFO Funktionsstöd LSS: - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsunderlag Återrapport verkställda beslut enligt SoL samt LSS per 30 juni 2019 (som tidigare rapporterats som ej verkställda). Katarina Haddon Förvaltningschef Lena Lundin Enhetschef Beslut till: Kf (FK), Revisorerna (FK), Berörd handläggare (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

117 Per Äldreomsorg, Funktionsstöd, IFO Gynnande beslut enligt SOL, ej verkställda inom 3 mån efter beslutsdatum alt. avbrutna och ej åter verkställda inom 3 mån. Kön Födelseår Bistånd Beslutsdat. Ant. Kvinna 1938 SÄBO Verkställt Kvinna 1942 SÄBO Verkställt Kvinna 1924 SÄBO Verkställt Man 1936 SÄBO Verkställt

118 Per Funktionsstöd Gynnande beslut enligt LSS, ej verkställda inom 3 mån efter beslutsdatum alt. avbrutna och ej åter verkställda inom 3 mån. Kön Födelseår Bistånd Beslutsdat. Ant. Man 2002 Avlösarservice Avslutat då matchning pågår i nya ärendet kontaktperson. Man 2004 Avlösarservice Man 2003 Avlösarservice Avslutat då matchning pågår i nya ärendet kontaktperson. Avslutat då matchning pågår i nya ärendet kontaktperson.

119 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Agnetha West Vård- och omsorgsnämnden Val av 1 ersättare i Kommunala Pensionärsrådet (KPR) mandatperioden Social- och omsorgsförvaltningens och äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 2. Sammanfattning Sinikka Kontinen (V) har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i Vård- och omsorgsnämnden och därmed upphör även uppdraget som ersättare i Kommunala pensionärsrådet varför en ny ersättare måste utses. Nominering sker på sammanträdet. Katarina Haddon / Titti Kendall Förvaltningschef Agnetha West nämndsekreterare Beslut till: Vald (för kännedom) Sekreterare i KPR (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

120 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen Agnetha West Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdagar Social- och omsorgsförvaltningens och äldreomsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Sammanträdesplan för 2020 fastställs. 2. Sammanfattning Ett förslag till sammanträdesdagar 2020 har tagits fram. Sammanträdena är anpassade efter mål- och budgetprocessen och ekonomiska uppföljningar Förslag till sammanträdesdagar 2020 för Vård- och omsorgsnämnden är: Onsdag 25 februari Onsdag 25 mars Tisdag 28 april Tisdag 26 maj Onsdag 26 augusti Tisdag 22 september Tisdag 24 november Onsdag 16 december (Heldag) (Heldag) (Heldag) Tidpunkt för heldagar är Övriga dagar Beslutsunderlag Sammanträdesplan Katarina Haddon / Titti Kendall Förvaltningschef Agnetha West nämndsekreterare Beslut till: Social- och omsorgsförvaltningen och Äldreomsorgsförvaltningen (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

121 Tidplan 2020 Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December 1 O Nyårsdagen 1 L 1 S 1 O KF 1 F 1:a maj 1 M 1 L 1 T 1 T 1 S 1 T 2 T 2 S 2 M 2 T 2 L 2 T 2 S 2 O KS 2 F 2 M 2 O 3 F 3 M 3 T 3 F 3 S 3 O 3 M 3 T 3 L 3 T 3 T 4 L 4 T 4 O KS 4 L 4 M 4 T 4 T 4 F 4 S 4 O 4 F 5 S 5 O 5 T 5 S 5 T 5 F 5 O 5 L 5 M 5 T 5 L 6 M Trettondag 6 T 6 F 6 M 6 O 6 L Nationaldag 6 T 6 S 6 T 6 F 6 S 7 T 7 F 7 L 7 T 7 T 7 S 7 F 7 M 7 O KS Informationsdag 7 L 7 M 8 O 8 L 8 S 8 O 8 F 8 M 8 L 8 T 8 T 8 S 8 T Kf jubilarer 9 T 9 S 9 M 9 T 9 L 9 T 9 S 9 O 9 F 9 M 9 O KF 10 F 10 M 10 T 10 F Långfredag 10 S 10 O KF 10 M 10 T 10 L 10 T 10 T 11 L 11 T 11 O 11 L 11 M 11 T 11 T 11 F 11 S 11 O KF 11 F 12 S 12 O KF 12 T 12 S Påskdagen 12 T 12 F 12 O 12 L 12 M Ksau 12 T 12 L 13 M 13 T 13 F 13 M Annandagpåsk 13 O KF 13 L 13 T 13 S 13 T 13 F 13 S 14 T 14 F 14 L 14 T Ksau 14 T 14 S 14 F 14 M Ksau 14 O KF 14 L 14 M Un Kfn 15 O 15 L 15 S 15 O 15 F 15 M 15 L 15 T Kfn 15 T 15 S 15 T Msn 16 T 16 S 16 M 16 T 16 L 16 T Msn 16 S 16 O KF 16 F 16 M Ksau 16 O Von 17 F 17 M 17 T 17 F 17 S 17 O 17 M 17 T 17 L 17 T Kfn 17 T 18 L 18 T Kfn 18 O Msn 18 L 18 M Ksau 18 T 18 T 18 F 18 S 18 O Msn 18 F 19 S 19 O Msn 19 T 19 S 19 T Kfn 19 F Midsommarafton 19 O 19 L 19 M 19 T 19 L 20 M Ksau 20 T 20 F 20 M Kfn 20 O 20 L Midsommardagen 20 T 20 S 20 T Msn 20 F 20 S 21 T 21 F 21 L 21 T Msn 21 T Kristi flygare 21 S 21 F 21 M Un Msn 21 O KS 21 L 21 M 22 O Msn 22 L 22 S 22 O KS 22 F 22 M 22 L 22 T Von 22 T 22 S 22 T 23 T 23 S 23 M 23 T 23 L 23 T 23 S 23 O KS 23 F 23 M Un 23 O 24 F 24 M Ksau 24 T 24 F 24 S 24 O 24 M Ksau 24 T 24 L 24 T Von 24 T Julafton 25 L 25 T Un Von 25 O Von 25 L 25 M Un Msn 25 T 25 T Msn 25 F 25 S 25 O KS 25 F Juldagen 26 S 26 O 26 T 26 S 26 T Von 26 F 26 O Von 26 L 26 M 26 T 26 L Annandag jul 27 M 27 T 27 F 27 M Un 27 O KS 27 L 27 T 27 S 27 T 27 F 27 S 28 T 28 F 28 L 28 T Von 28 T 28 S 28 F 28 M 28 O 28 L 28 M 29 O KS 29 L 29 S 29 O 29 F 29 M 29 L 29 T 29 T 29 S 29 T 30 T 30 M 30 T Valborg 30 L 30 T 30 S 30 O 30 F Alla helgona 30 M 30 O 31 F 31 T 31 S 31 M UN 31 L 31 T Nyårsafton Bokslut Budgetuppföljning mars Budgetuppfölning april Delår Budgetuppföljning oktober Verksamhetsplan Mål och budget

122 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (13) Dnr VON Delgivningar Vård- och omsorgsnämndens beslut Delgivningarna läggs till handlingarna. Delges: Kommunstyrelsen Ks Budget i balans 2019 för vård- och omsorgsnämnden Utdragsbestyrkande

123 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Ks 121 Dnr KS Budget i balans 2019 Vård- och omsorgsnämnden Kommunstyrelsens beslut Rapporten godkänns. Sammanfattning Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 29:e maj behandlades ekonomisk uppföljning för kommunen till och med april I uppföljningen redovisades att Vård och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott om 10,4 mkr för verksamhetsåret Enligt budgetregler ska varje nämnd vid budgetårets slut ha en budget i balans. Så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats, ska förvaltningschefen till nämnden och kommunchefen samordna och rapportera uppföljningen och lämna förslag till åtgärder till förväntad budgetavvikelse. Nämnden ska inom sin egen verksamhet göra omprioriteringar för att hålla sig inom tilldelad budgetram. Underskottet, vidtagna åtgärder och eventuella avvikelser från kommunmålen ska snarast rapporteras till kommunstyrelsen via kommunchefen. Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 29:e maj beslutades därför att Vård- och omsorgsnämnden till Kommunstyrelsens sammanträde i september ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att nå en budget i balans. Vård och omsorgsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 27:e februari ge förvaltningschef för Social- och omsorgsförvaltningen och förvaltningschef för Äldreförvaltningen i uppdrag att genomföra besparingar inom respektive förvaltning utifrån principen om tillit som leder till en budget i balans. I beslutet fastställs återrapporteringstillfällen samt att förslag till besparingar som riskerar verksamheternas säkerhet ska underställas nämnd. Med anledning av detta uppdrag genomförs nu en rad åtgärder för att nå en budget i balans. Som underlag i detta arbete används resultatet av den genomlysning av Vård och omsorgsnämndens ansvarsområde som presenterades vid Kommunstyrelsens sammanträde den 29:e maj. Åtgärderna omfattar verksamheterna hemtjänst, Biståndsbedömning, Nattorganisation, Särskilt boende, LSS -Personlig assistans, Missbruksverksamhet Vuxna samt omorganisation inom Äldreomsorgsförvaltningen. Vid Kommunstyrelsens sammanträde redovisar ordförande i Vård och omsorgsnämnden och förvaltningschefer för Social- och omsorgsförvaltningen respektive Äldreomsorgsförvaltningen för de åtgärder som vidtagits för att Vård och omsorgsnämnden ska nå en budget i balans verksamhetsåret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ks Rapport åtgärder VoN med anledning av prognostiserat underskott vid KS Utdragsbestyrkande

124 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dagens sammanträde Framskrivet förslag Rapporten godkänns. Beslut till: Vård och omsorgsnämnden Utdragsbestyrkande

125 Sammanträdesprotokoll Blad1(1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (14) Dnr VON Redovisning av delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Redovisning av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Vård- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Vård- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att Vård- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det Vård- och omsorgsnämnden fritt att återkalla en lämnad delegation. Vård- och omsorgsnämnden föreläggs utövad delegationsrätt från Biståndshandläggare/ Augusti Särskilt boende, hemtjänst, matdistr, larm, enhetschef daglig verksamhet, korttidsvistelse Avgiftshandläggare/ Augusti Avgiftsbeslut, färdtjänst, riksfärdtjänst, färdtjänsthandläggare LSS-handläggare Augusti Personlig assistans, daglig verksamhet, korttidsvistelse, ledsagarservice, kontaktpers Socialtjänst IFO Augusti Försörjningsstöd, utredn, behandling Von au Protokollsutdrag beslut Protokollsutdrag beslut Utdragsbestyrkande

126 BALANSLISTA VON 1 (3) Datum B = Beslutsärende med tjänsteskrivelse MI = Muntlig information Ärendemening / ärendenummer Ansvarig Beslutsdatum och Uppdrag/sammanfattning B/MI Uppdrag klart/återrapportering Kö till särskilt boende Titti Kendall Muntlig redovisning MI Varje nämnd Ekonomisk uppföljning Pål Näslund Uppföljning varje månad muntlig föredragning Uppföljning för beslut per mars, april och oktober MI B Varje nämnd April, Maj och november Hemtjänsten Titti Kendall Muntlig redovisning MI April, augusti och december Redovisning åtgärder/orsaker sjukskrivningstal Uppdrag om besparingar utifrån verksamhetsplan Titti och Katarina Titti och Katarina MI April, augusti och december Uppdrag att genomföra besparingar på respektive enhet utifrån principen om tillit besparingarna ska generera en budget i balans återrapport på besparingar sker vid tre tillfällen under året, april, september och november återrapportera om besparingarna riskerar verksamhetens säkerhet Förvaltningscheferna får i uppdrag att genomföra en översyn av riktlinjerna för biståndsbeslut. Riktningen är att biståndsbesluten varken ska vara mer eller mindre generösa än vad lagen kräver. Förvaltningschefen för SOF får i uppdrag att utreda konsekvenserna att öppna ett HVB hem för ungdomar i egen regi. B April, september och november 2019 B September 2019 November 2019 Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

127 2 (3) Datum Förvaltningschefen för ÄF får i uppdrag att göra en översyn av processen för vak vid vård i livets slut Q Socialtjänst och skola i samverkan Katarina Haddon Uppdrag att arbeta fram förslag hur skolan och socialtjänsten kan samverka att arbeta förebyggande för elevernas bästa. B September 2019 Utredning om möjligheten att införa utbildade vårdbiträden inom äldreomsorgen i återremiss för att utreda de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna av utredningen. Ärendet återremitteras med följande uppdrag: B Q Förvaltningschefen får i uppdrag att kartlägga hur många som kommer slutföra sin vårdutbildning i Nyköping och Oxelösund de närmaste åren. Kartlägga hur många förvaltningen har behov att rekrytera till ordinarie verksamhet inklusive nya särskilda boendet de närmaste åren. Kartlägga hur stor efterfrågan är av nyrekrytering till äldreomsorgen i Nyköping de kommande åren. Kartlägga och kostnadsberäkna om förvaltningen kan fylla behovet av undersköterskor och utbildade vårdbiträden enbart genom nyrekrytering. Kartlägga och kostnadsberäkna om förvaltningen kan nyrekryterar hälften av personalbehovet till nytt särskilt boende samt internutbilda hälften.

128 3 (3) Datum VON Utredningsuppdrag gällande dagverksamhet Välfärdsteknik Titti Kendall Titti Kendall Uppdrag att först återkomma med förslag på ändrade riktlinjer för biståndsbeslut. När nämnden tydligt får klart vilka som har rätt enligt biståndsbeslut till insatsen dagverksamhet så vill nämnden återaktualisera ärendet. Plan för fortsatt införande - återrapport MI September 2019 Kompetensförsörjningsplan Muntlig information MI November 2019 Uppföljning av genomlysning av vård- och omsorgsnämnden Titti/Katarina Uppföljning av genomlysningen utifrån av förvaltningen utvalda nyckeltal. Uppföljning ska ske i nämnden i maj och november B Maj och november 2020

129 ÿ12345ÿ789ÿ7734ÿ ÿÿ!"#!$"#