Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten

Transkript

1 VTI notat VTI notat Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten förstudie avseende motorväg och 2+1-väg Författare Anna Anund, Ulf Brüde och Jörgen Larsson FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer Projektnamn Uppföljning av trafiksäkerhetseffekten av frästa räfflor på motorväg samt mötesfri landsväg Uppdragsgivare Vägverket Distribution Fri

2 Förord Detta arbete har utförts på uppdrag av Vägverket. Vi vill tacka de personer på Vägverket som bistått med information och värdefulla uppgifter. Ett speciellt tack vill vi rikta till Björn Jonsson VSÖ, Kenneth Jonsson VVÄ samt Östen Johansson. Projektet har genomförts av Anna Anund, Ulf Brüde, Jörgen Larsson och Arne Land. Ansvarsfördelningen för de olika delmomenten i undersökningen har varit följande: Anna Anund har varit projektledare. Arne Land har genomfört uttag av olycksdata ur Vägverkets olycksdatabas. Ulf Brüde och Jörgen Larsson har sammanställt data och analyserat dessa. Samtliga tre författare har medverkat i försöksuppläggningen, diskussionen av resultaten samt författandet av dokumentationen. Linköping i april 2001 Anna Anund VTI notat

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 6 2 Olyckor och skadade, motorvägen söder om Jönköping med räfflad vägren Bakgrundsfakta Inträffade olyckor januari 1998 december Jämförelsematerial Jämförelse mellan observerade och predikterade utfall under föreperioden Olyckor och skadade som skulle ha kunnat förhindrats med räfflad vägren 8 3 Olyckor och skadade, Nollvisionsslingan med 2+1 och räffling Bakgrundsfakta Inträffade olyckor januari december Kontrolldiagram 13 4 Diskussion och slutsatser, fortsatt arbete 16 5 Referenser 17 VTI notat

4 Sammanfattning Frästa räfflor på 7 mil motorväg på E4 söder om Jönköping Det finns all anledning att förvänta sig att frästa räfflor på vägrenen på E4 söder om Jönköping har en positiv effekt när det gäller att minska antalet olyckor och skadade. Analyser av olyckor som inträffat på den 7 mil långa motorvägssträckan under januari 1998 till och med december 1999 (dvs. före det att räfflor frästes) visar att vägsträckan i stort sett har samma antal olyckor som en normal motorvägssträcka. Däremot är antal skadade, liksom antal svårt skadade eller dödade fler än på en genomsnittlig motorväg. Mönstret är likartat även om man väljer att bara analysera singelolyckor eller singelolyckor med avkörning till höger ( AHS - olyckor). Befintliga olycksrapporter och trafikmålsanteckningar har studerats och det visar sig att för ca 50% av AHS-olyckorna och även för ca 50% av de skadade i AHS-olyckorna bedöms räfflad vägren ha kunnat bidra med en positiv effekt. Detta är resultat som väl stämmer överens med amerikanska erfarenheter. Sett över samtliga inträffade singelolyckor och däri skadade personer bedöms räfflad vägren ha kunnat påverka ca 25% av fallen positivt. Eftersom singelolyckor svarar för en stor del av olyckorna på motorväg innebär detta att ca 15-20% av alla olyckor och skadade skulle ha kunnat påverkas positivt av åtgärden. Nollvisionsslingan (Rv44) med 2+1, mitträcke och frästa räfflor Studier av antal olyckor på vägar av typ 2+1 med mitträcke visar att det sker fler olyckor på denna typ av vägar jämfört med före ombyggnad. En stor del av olyckorna är räckespåkörningar. För att minska antalet räckespåkörningar har ett försök gjorts som innebär att räfflor har frästs på ca. 0,75 1 m avstånd på ömse sidor om mitträcket. Detta för att uppmärksamma förare på närheten till räcket. En analys av de olyckor som inträffat på vägsträckan under 1991 till och med 1999 (dvs. under en period före det att vägen byggdes om till en 2+1-väg med räcke och räfflor) visar att det faktiska antalet polisrapporterade olyckor liksom totala antalet skadade var mindre än på en normal motsvarande väg. Antalet svårt skadade eller dödade var däremot nära nog exakt som förväntat. Detsamma gäller även antalet dödade. En genomgång av olycksrapporter och trafikmålsanteckningar för samtliga olyckor visar att i 16 stycken (26%) av olyckorna har ett fordon kommit över på fel sida av vägen. Av dessa var 7 singelolyckor, 6 mötesolyckor, 2 omkörningsolyckor och 1 fotgängarolycka. Om antalet mitträckespåkörningar blir lika många som vid tidigare studier av motsvarande vägar utan räfflor, så innebär detta drygt 30 mitträckespåkörningar på sträckan under ett år. Därmed finns det all anledning att förvänta sig positiva effekter av räfflorna i form av minskat antal mitträckespåkörningar. Fortsättning Projektet fortlöper med analys av de olyckor som inträffar efter det att åtgärd vidtagits på E4 och Nollvisionsslingan. Antalet observerade olyckor och skadade kommer att jämföras med motsvarande antal under föreperioden, men även med antalet predikterade olyckor baserat på olyckor som inträffat på liknande vägar, men utan räfflor. Även antalet räckespåkörningar kommer att studeras. VTI notat

5 1 Bakgrund och syfte Motorvägar utgör våra säkraste vägar. De olyckor som ändock inträffar och leder till allvarliga skador är vanligtvis singelolyckor. En orsak kan vara att föraren p.g.a. lång och monoton körning somnar eller på annat sätt brister i uppmärksamheten. Vid nämnda typ av olyckor kan man anta att avkörningsvinkeln i flertalet fall är liten. Ett sätt att minska antalet olyckor och därmed även skadorna skulle kunna vara att förse vägrenen med frästa räfflor för att väcka upp förare som annars skulle riskera att köra av vägen. I ett tidigare VTI-projekt [Anund, 1998] har dels undersökts vilken typ av räfflor som skulle vara den bästa och vad de skulle kosta, dels gjorts försök att kartlägga vilken potential åtgärden skulle kunna ha på svenska motorvägar. Kontakter har även tagits med professor Per Gårder i USA för att ta del av internationella, främst amerikanska erfarenheter av räfflor. Enligt svenska data gällande 1996 skulle totalt ca 56 mil motorväg kunna vara aktuella för frästa vägrenar. Nämnda vägnät omfattar sammanhängande vägsträckor på Europaväg som är åtminstone 3 mil långa, hastighetsgränsen är km/h och merparten av trafikarbetet bedöms utföras av långväga trafikanter. År 1996 inträffade det totalt ca 300 singelolyckor på dessa motorvägar. Uppskattningsvis hade ca 40% av dessa olyckor (120 olyckor med totalt 2 dödade, 10 svårt och 70 lindrigt skadade) kunnat förhindrats eller påverkats på ett gynnsamt sätt om det funnits räfflor på vägrenen. Resultat från USA [Gårder & Alexander, 1994] styrker att detta skulle kunna vara en rimlig storleksordning på effekten. Kostnaden för att fräsa räfflor på vägren uppskattades till ca 6 kr löpmetern (ena riktningen), vilket således skulle ha inneburit en kostnad på ca 6,7 miljoner kr för att åtgärda samtliga 56 mil (båda riktningarna) och ca 3,4 miljoner kr för att inbespara ett människoliv per år. Detta kan jämföras med att vid byggande av motorväg åtgår det ca en miljard kr för att eliminera en dödad per år. Ovannämnda USA-resultat nämner också att räfflorna i princip är underhållsfria och att någon separat åtgärd inte behöver vidtagas förrän det är dags för ordinarie beläggningsåtgärder. Sommaren år 2000 anlade Vägverket räfflade vägrenar på ca 7 mil motorväg på E4 söder om Jönköping, till en kostnad av ca 11 kr löpmetern. Räfflorna frästes intermittent (dvs. i grupper) i såväl norrgående som södergående körfält. Under de senaste åren har intresset ökat för att nyttja räfflor i flera sammanhang. På den drygt en mil långa 2+1-vägen med mitträcke som ingår i den s.k. Nollvisionsslingan på Rv 44 utanför Trollhättan har mitträcket på ömse sidor omgärdats med frästa räfflor. Syftet med räfflorna är att reducera antalet räckespåkörningar. Samma åtgärd diskuteras på flera vägar av samma typ, eftersom antalet mitträckespåkörningar visat sig vara högre än på förhand väntat. Det har även framkommit vissa indikationer på att det framöver kan bli aktuellt att pröva 2+1-väg utan mitträcke, med istället bara räfflor i mitten. Detta gäller i första hand vägar som inte är motortrafikled. Syftet med föreliggande projekt är närmast att följa upp antalet olyckor och skadade på motorvägen söder om Jönköping och på Nollvisionsslingan utanför Trollhättan. På den senare skall även antal räckespåkörningar följas upp. Inledningsvis redovisas här en förstudie för att beskriva och analysera läget innan åtgärderna vidtagits. 6 VTI notat

6 2 Olyckor och skadade, motorvägen söder om Jönköping med räfflad vägren 2.1 Bakgrundsfakta Den aktuella motorvägssträckan som erhöll räfflade vägrenar våren/sommaren 2000 (klar den 15 juni) finns mellan 643A A91 (riktning söderut) respektive mellan 532A91 643A85.10 (riktning norrut). Sträckans längd, mellan Hyltena trafikplats söder om Jönköping och ca 3 km in i Kronobergs län, är ca 73 km i vardera riktning. Sett över två föreår ( ) är totala trafikarbetet 590,27 miljoner axelparkm, vilket innebär att ÅDT är genomsnittligt axelpar/dygn. 2.2 Inträffade olyckor januari 1998 december 1999 Datauttaget omfattar olyckor på sträcka exkl. grenar (viltolyckor ej medtagna). Sammanlagt har det inträffat 112 polisrapporterade olyckor med 0 dödade, 14 svårt skadade och 65 lindrigt skadade. Av dessa var: 75 singelolyckor med 55 skadade (11 svårt och 44 lindrigt skadade), 35 avkörninghögersingelolyckor (AHS) med 27 skadade (3 svårt och 24 lindrigt skadade). Med AHS avses sådana singelolyckor som har första avkörningen av vägbanan åt höger, 40 övriga singelolyckor med 28 skadade (8 svårt och 20 lindrigt skadade), 37 andra olyckor med 24 skadade (3 svårt och 21 lindrigt skadade). 2.3 Jämförelsematerial Som jämförelsematerial utnyttjas befintliga normalvärden (delvis skattningar) som framtagits i samråd med Östen Johansson, Vägverket. Osäkerheten i skattningarna ökar alltmer vid uppdelning efter avkörningsriktning och efter skadekonsekvens (speciellt för de allvarligaste skadorna). Tabell 1 Olycksmått för motorvägssträckor (exkl. grenar) på statsvägnätet. Olyckskvot (olyckor per miljon axelparkm) Skadeföljd (antal skadade inkl. dödade per olycka) Skadekvot (antal skadade inkl. dödade per miljon axelparkm) SSD-följd (antal svårt skadade eller dödade per olycka) SSD-kvot (antal svårt skadade eller dödade per miljon axelparkm) Alla olyckstyper utom viltolyckor Singelolyckor Singelolyckor, avkörning till höger 0,20 0,12 0,06 0,50 0,50 0,50?? 0,10 0,06 0,03?? 0,09 0,09 0,09?? 0,018 0,0108 0,0054?? VTI notat

7 2.4 Jämförelse mellan observerade och predikterade utfall under föreperioden I tabell 2 presenteras en jämförelse av predikterat och observerat antal olyckor och skadade åren Tabell 2 Jämförelse mellan predikterade och observerade värden Alla olyckor exkl vilt Singelolyckor AHSolyckor Övr. singelolyckor Övriga olyckor Pred Obs Pred Obs Pred Obs Pred Obs Pred Obs Ant. olyckor Ant. skadade Skadeföljd 0,50 0,71 0,50 0,73 0,50 0,77 0,50 0,70 0,50 0,65 SSD* SSD*-följd 0,09 0,125 0,09 0,147 0,09 0,09 0,09 0,20 0,09 0,08 * SSD = antal svårt skadade eller dödade personer Totalt överensstämmer observerat antal olyckor mycket bra med predikterat antal (baserat på redovisat jämförelsematerial). Men totalt antal skadade (liksom SSD) är fler än predikterat. Mönstret är ganska likartat även för singelolyckorna. AHS -olyckorna och övriga singelolyckor uppvisar också sinsemellan ungefär samma mönster. Att den aktuella motorvägssträckan totalt uppvisar normalt antal olyckor men däremot fler skadade och fler SSD än normalt har framgått redan i tidigare studier [Johansson, 1998]. 2.5 Olyckor och skadade som skulle ha kunnat förhindrats med räfflad vägren För de ovan nämnda 35 AHS -olyckorna (plus ytterligare 3 liknande olyckor) har polisens statistikuppgifter och trafikmålsanteckningar granskats för att dels närmare avgöra om det handlar om riktiga AHS-olyckor dels försöka bedöma om räfflad vägren hade kunnat förhindra olyckan eller påverkat dess konsekvenser. Se tabell 3. För ca 50% av AHS -olyckorna och även för ca 50% av de skadade i AHS-olyckorna bedöms räfflad vägren ha kunnat haft en positiv effekt. Sett över samtliga inträffade singelolyckor och däri skadade personer bedöms därmed räfflad vägren ha kunnat påverka ca 25% av fallen. Eftersom singelolyckor svarar för en stor del av alla olyckor på motorväg innebär det nämnda också att en förhållandevis stor andel, ca 15 20%, av alla olyckor och skadade skulle ha kunnat påverkas av åtgärden ifråga. 8 VTI notat

8 Tabell 3 Översikt AHS-olyckor Hade räfflor Riktig kunnat Datum Oltyp Fordon Kl Väglag Ljusf LS SS D AHS? Kommentar hjälpa? S1 T lb Torr Mörker Ja Plötsligt höger framhjul kom utanför asfaltskanten ner i diket Ja S1 Pb Våt Dagslj. Ja Punktering bakdäck, bilen slängde och ned i höger slänt Nej S1 T lb Lös snö Mörker Ja Snöväglag, fått sladd, av till höger Nej S1 Pb Lös snö Dagslj. Nej Sladd i strängen mellan körfälten, in i mittsträngen! Nej S1 Pb Torr Dagslj. 1 Ja Av okänd anledning kommit utanför asfalten, sladd, passerat missremsan Ja S0 Pb Våt Dagslj. 5 Ja Oavsiktligt över i vänsterfilen, korrigerade för kraftigt, sladd, av till höger Nej S1 Pb Våt Gr/sk 1 Ja Av okänd anledning ut i dikeskanten och av, trött Ja S1 T lb Våt Mörker Ja Trött. Punktering? Av åt höger Ja? S1 Pb Torr Dagslj. 1 2 Ja Av okänd anledning utanför vägbanan till höger, sladd, upp igen, av till höger Ja S1 Pb Torr Dagslj. 1 Ja Kommit ut i gruset på vägrenen, fått sladd och ned i högra diket Ja S1 Pb Torr Dagslj. 1 1 Ja Böjde sig för att ta en dricka, kom av åt höger, sen in i mittremsan, ej bältade Ja S1 T lb Torr Mörker? Plötsligt för långt åt höger, touchade skyddsräcke Ja? S1 T lb Tunn is Dagslj.? Släpet började sladda, tunn is, vägräcke höger fångade upp ekipaget Nej S1 Pb Våt Dagslj. Ja Fick kast på släpvagnen och åkte i höger dike Nej S1 Pb Våt Dagslj. Ja? Kom utanför kamflex, sladd??? Ja? S1 Pb Lös snö Mörker Ja Avåkning, extremt halt Nej S1 Pb Torr Dagslj. Ja Skulle snyta sig, kom för närma höger snösträng i höger vägkant, ner i diket Ja S1 Pb Våt Gr/sk? Ja Av okänd anledning utanför vägbanan till höger tillbaka och ned i vänster dike Ja S1 L lb Lös snö Dagslj.? Omkörd. Höll för långt åt höger, körde på räcke? S1 T lb Lös snö?? Bromsade, fick sladd och hamnade i diket, uselt väglag Nej S1 Pb Lös snö Dagslj. 2 Ja Sladd i det hala väglaget, av till höger Nej S1 Pb Torr Dagslj. 1 Ja Väjde för en hare? Av till höger, sedan över mittremsan? Nej? S1 Pb Torr Mörker Ja Kommit utanför höger vägkant, "vaknat", vridit upp, sladd, över mittremsan Ja S1 Pb Torr Dagslj. 1 Ja? Väjde för rådjur. Ut i lösgruset, av vägen Nej? S1 T lb Torr Dagslj. 1 Ja Av okänd anledning kommit ut i dikesrenen, upp på vägbanan och välte Ja S1 Pb Torr Dagslj. 1 Nej Av okänd anledning utanför vägbanan till vänster... Nej S1 Pb Torr Dagslj. 4 Ja Kommit utanför höger vägkant, sladd, tillbaka, över mitt, ned i bortre dike Ja S1 Pb Torr Dagslj. Ja Av okänd anledning kommit utanför vägkanten, sladd Ja S1 Pb Torr Dagslj. 2 Ja Ouppmärksam, av i diket, upp igen, kraftig sladd, över i motriktad vägbana Ja S1 Pb Torr Dagslj. Ja Trött. Plötsligt utanför asfalten, sladd, över mittremsan Ja S1 Pb Våt Mörker? Sannolikt sladd på vägbanan, farit av åt höger Nej S1 T lb Våt Dagslj. Ja Kom utanför asfalten, sladd, över mittremsan Ja S1 L lb Torr Dagslj. 2 Ja Enligt uppgift punktering, av till höger Nej S1 T lb Torr Mörker Ja Plockade upp en tappad Colaburk, kom ur kurs, ned i höger dike Ja S1 T lb Lös snö Mörker 1 Ja Extremt dåligt väglag, sladd, avåkning till högert Nej S1 L lb? Pack. snö Dagslj.? Sladd i det usla väglaget, kanade av vägen Nej S1 L lb Tunn is Mörker 1 Ja Mycket halt, sladd, kanade av vägen Nej S1 Pb Lös snö Gr/sk? Halt, sladd, gått emot vägräcke, slungats tillbaka till mittremsan Nej VTI notat

9 3 Olyckor och skadade, Nollvisionsslingan med 2+1 och räffling 3.1 Bakgrundsfakta Den aktuella sträckan Stallbacka-Håsten (812A A108) är 10,4 km. Vägen öppnades för trafik som vanlig 13m-väg juni Under sommaren/- hösten 1993 ändrades sektionen till breda körfält. Hastighetsgränsen har huvudsakligen varit 90 km/h. Augusti 2000 påbörjades breddning till 14 m och uppsättning av mitträcke. Den 22 december 2000 var den nya utformningen klar, 2+1-väg med stållineräcke i mitten och omgärdat på ömse sidor av 30 cm bred tvärgående målad räffling 0,75-1 m från räcket. Högsta tillåten hastighet är fortfarande 90 km/h. Även korsningarna som finns på sträckan har åtgärdats, bl.a. har korsningen 812A113 byggts om till cirkulationsplats. Sträckan utgör del av den s.k. Nollvisionsslingan utanför Trollhättan. Under perioden har ÅDT genomsnittligt varit ca 7700 axelpar/dygn (vilket motsvarar ca 6500 fordon/dygn). I dagsläget är ÅDT ca 8550 axelpar/dygn (ca 7100 fordon/dygn). 3.2 Inträffade olyckor januari december 1999 Under 9-årsperioden har det totalt (exklusive viltolyckor) inträffat 61 polisrapporterade olyckor (O) med 42 skadade inklusive dödade (S), 12 svårt skadade eller dödade (SSD) och 4 dödade (D). Dessutom har det inträffat 53 viltolyckor med sammantaget 7 lindrigt och 4 svårt skadade. Jämfört med andra 13m-vägar och ML med 90 km/h [Brüde, Wretling, 1998] hade man kunnat förvänta sig (exkl. viltolyckor) 78,1 polisrapporterade olyckor med 50,5 S, 13,9 SSD och 2,5 D. (Hade istället hastighetsgränsen varit 110 km/h hade man kunnat förvänta sig 17,3 SSD och 3,8 D.) Det faktiska antalet polisrapporterade olyckor liksom totala antalet skadade har således varit mindre än förväntat. Antalet svårt skadade eller dödade har däremot varit nära nog exakt som förväntat. Detsamma gäller även antalet dödade. Nedan visas medelvärden per månad, kvartal respektive år baserade på de faktiska utfallen (exkl. viltolyckor) Av figurerna 1a 1b framgår dessutom hur antalet SSD respektive D fördelar sig över åren. Tabell 4 Aktuell sträcka på Rv 44, Nollvisionsslingan , exkl. viltolyckor. Polisrapporterade olyckor Medelvärde Totalt månad kvartal år hela perioden 0,56 1,69 6,78 61 LS + SS + D 0,39 1,17 4,67 42 SS + D 0,11 0,33 1,33 12 D 0,04 0,11 0,44 4 VTI notat

10 Nollvisionsvägen, årsvis exkl. viltolyckor 5 4 Svårt skadade eller dödade År Figur 1a Antal svårt skadade eller dödade årsvis i olyckor (ej viltolyckor). 5 Nollvisionsvägen, årsvis exkl. viltolyckor 4 3 Dödade År Figur 1b Antal dödade årsvis i olyckor (ej viltolyckor). Singel- och korsandekursolyckor är de vanligaste olyckstyperna, se figur 2, därefter följer avsvängs- och mötesolyckor. De flesta skadade (inkl. dödade) liksom SSD återfinns i korsandekursolyckor. Mötes- och omkörningsolyckor svarar dock för tre av de fyra dödade. Den fjärde har omkommit i korsandekursolycka. Sammantaget kan alltså noteras att korsningar svarar för en förhållandevis stor andel av såväl olyckorna som skadorna. VTI notat

11 Nollvisionsvägen exkl. viltolyckor Aantal V F C K A U O M S Olyckor Skadade SS+D D Skadeslag Figur 2 Antal olyckor resp. skadade personer (för olika skadeslag) fördelade på olyckstyp (ej viltolyckor) åren En genomgång av samtliga olyckor visar att i 16 olyckor (26%) har ett fordon kommit över på fel sida (se tabell 5). Det handlar om 7 singelolyckor, 6 mötesolyckor, 2 omkörningsolyckor och 1 fotgängarolycka. Tabell 5 Översikt olyckor där fordon kommit över på fel sida, (ej viltolyckor). Datum Oltyp Fordon Kl Väglag Väderlek Ljusf LS SS D Kommentar S1 Pb Snömodd Snöbl regn Mörker Dåligt väglag, sladdade över på vänster sida F2 L lb-gå Våt Regn Mörker 1 Regn, mörker, berusad fotgängare från höger påkörs, sedan avkörning vänster S1 Pb Torr Uppehållsv Dagslj Bländad, körde ned i höger dike, voltade och över i vänstra diket M1 Pb-T lb Lös snö Snöfall Mörker 2 Dåligt väglag, ena fordonet bromsar, glider övet på fel sida, kollision S1 Pb Torr Uppehållsv Dagslj 1 Kom utanför asfaltskanten, sladd och över i vänstra diket M2 Pb-Pb Torr Uppehållsv Dagslj 1 Ena fordonet kom över på fel sida, sammanstötning i sidan över på fel sida S1 T lb Torr Uppehållsv Dagslj 1 Punktering, tappade styrförmågan, av vägen till vänster M0 Pb-T lb Våt Uppehållsv Gr/sk 1 Pb hör över till p-ficka på motsatt sida, får sladd, stöter mot mötande Lb M1 L lb-t lb Torr Uppehållsv Dagslj 2 1 Kollision med mötande S1 Pb Torr Uppehållsv Dagslj Kom av någon anledning över på fel sida och ner i diket M2 Pb-Pb Lös snö Snöfall Gr/sk Dåligt väglag, får möte, väjer åt höger för att undvika kollision, sladd i diket S1 Pb Torr Uppehållsv Mörker Kört av vägen på fel sida. Väjt för hund? O1 Pb-T lb Torr Uppehållsv Dagslj 1 1 Pb skall påbörja omkörning, kolliderar med mötande lb M1 Pb-T lb Våt Regn Mörker 1 Pb över i hög hastighet på fel sida, frontalkollision med lb O2 Pb-T-lb Torr Uppehållsv Dagslj Lb kör om pb och kolliderar med denna under omkörningen S1 T lb Tunn is Uppehållsv Dagslj Mycket halt och blåsigt, vindkast, över på fel sida Mitträcke skulle ha kunnat förhindra 3 dödade (75% av samtliga 4 på sträckan under perioden ). Det handlar om 2 mötesolyckor och 1 omkörningsolycka. Dödsfallet i korsandekursolyckan (se figur 2) skulle inte ha förhindrats med hjälp av mitträcke. Ytterligare 1 svårt skadad skulle ha kunnat förhindras av mitträcke i ovannämnda omkörningsolycka. Totalt skulle alltså mitträcke ha kunnat förhindra 4 SSD (33%) av samtliga 12 SSD. Övriga 8 SSD i 3 korsandekursolyckor, 1 upphinnandeolycka och 1 fotgängarolycka skulle inte ha förhindrats av mitträcke. 12 VTI notat

12 3.3 Kontrolldiagram Enligt tidigare erfarenheter med mitträcke på 2+1-väg på sträckan Gävle- Axmartavlan har det skett en signifikant ökning av totala antalet olyckor [Carlsson et al, 2001]. Detta främst beroende på ökat antal singelolyckor som följd av påkörningar av mitträcket. I vissa fall har nämnda typ av olyckor inträffat p.g.a. att föraren av ouppmärksamhet kört in i räcket medan i andra fall har räcket snarare fångat in fordonen efter sladd eller på annat sätt förlorad kontroll över fordonet. För Gävle-Axmartavlan låg påkörningskvoten (antal påkörningar av mitträcket per miljon axelparkm) till att börja med på ca 1,1. Sett över en längre period har dock kvoten sjunkit till ca 0,7. Minskningen kan dels bero på ökad körfältsbredd, dels ökad tillvänjning. Figuren nedan visar ett s.k. kontrolldiagram över hur många räckespåkörningar som framledes kan förväntas på Nollvisionsslingan efter 1 månad, 2 månader o.s.v. Dessutom anges slumpgränser. Diagrammet baserar sig på en påkörningskvot lika med 0, Nollvisionsslingan Förväntade värden och slumpgränser Observerade värden (Exkl. viltolyckor) 50 Mitträckespåkörningar R ug ög R 10 0 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 nov-02 dec-02 Antal månader Figur 3a Kontrolldiagram avseende antal mitträckespåkörningar Samma typ av kontrolldiagram kan om så önskas användas även för skadade och dödade. Däremot kan detsamma inte göras för antal polisrapporterade olyckor inkluderande både egendoms- och personskadeolyckor, eftersom Vägverket Region Väst inte längre registrerar egendomsskadeolyckorna. Kontrolldiagrammen baserar sig på tidigare studie av 174 vanliga 13m-vägar och ML [Brüde, Wretling, 1998], VTI notat

13 25 Nollvisionsslingan Förväntade värden och slumpgränser Observerade värden (Exkl. viltolyckor) 20 Skadade inkl. dödade S ug ög S 5 0 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 nov-02 dec-02 Antal månader Figur 3b Kontrolldiagram avseende antal skadade inkl. dödade Nollvisionsslingan Förväntade värden och slumpgränser Observerade värden (Exkl. viltolyckor) Svårt skadade eller dödade 5 SS+D ug ög SS+D 0 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 nov-02 dec-02 Antal månader Figur 3c Kontrolldiagram avseende antal svårt skadade eller dödade VTI notat

14 5 Nollvisionsslingan Förväntade värden och slumpgränser Observerade värden (Exkl. viltolyckor) 4 Dödade 3 2 D ug ög D 1 0 jan-01 feb-01 mar-01 apr-01 maj-01 jun-01 jul-01 aug-01 sep-01 okt-01 nov-01 dec-01 jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 nov-02 dec-02 Antal månader Figur 3d Kontrolldiagram avseende antal dödade VTI notat

15 4 Diskussion och slutsatser, fortsatt arbete Den här genomförda förstudien visar grovt att för den studerade ca 7 mil långa motorvägssträckan på E4 söder om Jönköping skulle årligen ungefär 5 10 olyckor och 5 10 skadade varav 1 svårt skadad (eller dödad) kunna påverkas positivt och i bästa fall elimineras med hjälp av räfflade vägrenar. Kostnaden för att anlägga räfflorna har varit ca 11 kr löpmetern, d.v.s. totalt ca 1,6 miljoner kr. Detta kan jämföras med den gängse kostnaden på ca 8 miljoner för en svårt skadad eller dödad person. Några extra underhållskostnader har inte bedömts uppstå under den ordinarie beläggningens livslängd. För Nollvisionsslingan skulle man inledningsvis kunna förvänta sig åtminstone 30 mitträckespåkörningar under ett år om utfallet blir detsamma som för tidigare vägar av samma typ (men utan räfflor på ömse sidor om räcket). Anläggningskostnaden för räfflorna kan antas ha varit ca kr. Varje räckespåkörning kostar ca kr att reparera och innebär dessutom en potentiell fara för att en allvarligare olycka skall inträffa i samband med reparationen. Därtill kommer kostnaderna för att åtgärda materialskadorna för de bilar som kört in i räcket (ca kr). Reduktionen i antal räckespåkörningar behöver således inte vara särskilt stor för att räfflorna ändock skall vara en lönsam åtgärd. Vidtagna räffelåtgärder kommer att följas upp både med studier av typen medutan och före-efter. Ett mycket stort problem i denna och flera andra studier har uppstått p.g.a. att Vägverket fr.o.m. år 2000 i stort sett slutat registrera egendomsskadeolyckorna. Motiveringen har bl.a. varit att det inte skulle föreligga något samband mellan antalet egendomsskadeolyckor och antalet allvarliga olyckor. Tvärtom, givet en viss olyckstyp (t.ex. singelolycka) föreligger generellt ett mycket starkt samband mellan antal egendomsskadeolyckor och antal allvarliga olyckor [Wiklund et al, 2001]. 16 VTI notat

16 5 Referenser Anund A: Ofrivilligt överskridande av kantlinjen. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Brüde U, Wretling P: 13-m vägar samband utformning, hastighet och olyckor. PM rev , Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping Carlsson et al: Utvärdering av alternativ 13 m väg, Halvårsrapport 2000:2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping Gårder P, Alexander J: Fatigue related accidents and continuous shoulder rumble strips. University of Maine, Orono, USA Johansson Ö: Säkerheten på MV söder Jönköping. PM rev , Vägverket, Borlänge Wiklund M et al: Publikation under utarbetande. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping VTI notat