VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

Transkript

1 VT' notat Nr T Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: / Projektnamn: Förklaringsmodeller för trafiksäkerhet Uppdragsgivare: Distribution: VTI/TSV :ri/nyförvärv/begränsad db Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING I 1 BENSINPRIS OCH TRAFIKUTVECKLING l 2 TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÃKERHET 7

3 Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 av Peter Wretling Statens Väg- och Trafikinstitut Linköping SAMMANFATTNING Syftet med notatet, som är en revidering av VTI Notat T 51, har varit att belysa sambandet mellan den årliga förändringen av trafiken och årliga förändringar av realpriset på bensin och också belysa hur detta påverkat trafiksäkerheten. Även för perioden kan årliga variationer i realpriset på bensin förklara variationer som förekommit av årliga trafikökningar/bensinleveranser. En 10 %-ig höjning av realpriset på bensin förväntas ge oförändrad trafik och en 10 %-ig sänkning förväntas leda till att trafiken ökar med ungefär 6 %. Analysen visar att för perioden är den genomsnittliga trafikökningen 2,7 % per år och att den genomsnittliga bensinförbrukningen ökat med 2,2 % då hänsyn tagits till variationer i bensinpriset. Om trafiken årligen ökar med 5 % förväntas antalet trafikskadade årligen Öka med 3 % och totala antalet skadade bilister förväntas öka med 5 %. Under åren 1990 och 1991 steg realpriset på bensin jämfört med åren innan och samtidigt minskade antalet trafikskadade och skadade bilister.

4 l BENSINPRIS OCH TRAFIKDTVECKLING I VTI Notat T 51 beskrivs sambanden bensinpris - trafikutveckling samt trafikutveckling - trafiksäkerhet för perioden Nedan följer en revidering för perioden Den 1 mars 1990 infördes moms på drivmedel vilket medförde att realpriset på bensin under 1990 ökade med 7,5 % jämfört med Efter det att trafikarbetet under en period av år årligen ökat med 5-6 % redovisades det under 1990 en minskning med ungefär 1 %. Även bensinleveranserna minskade under 1990 efter att under en lång period årligen ökat. I tabell 1 redovisas de årliga procentuella förändringarna av realpris på bensin, Vägverkets trafikarbetsskattning samt leveranser av motorbensin.

5 Il Tabell 1 Årliga procentuella förändringar av realpriset på bensin, trafikarbetetpå det statliga vägnätet samt totala bensinleveranserna i Sverige. Period Realpris Trafikarbetet Bensinpå bensin på det statliga leveranser vägnätet (VV) (Hela Sverige) % % % ,3 + 5,0 + 2, ,9 + 5,0 + 4, ,5 + 5,0 + 5, ,4-3,0-7, ,5 + 8,0 + 11, ,6 + 5,0 + 5, ,4 + 2,8 + 3, ,7 + 2,1 + 2, ,7 + 0,8-0, ,5-3,0-3, ,8-0,5-1, ,2 + 1,4 + 0, ,1 + 1,8 + 2, ,7 + 3,3 + 4, ,7 + 0,9 + 0, ,5 + 6,2 + 5, ,5 + 5,1 + 3, ,8 + 5,5 + 4, ,8 + 5,5 + 2, ,5-1,1-4, ,3 + 0,1 + 2,1 En linjär regressionsmodell ansätts på värdena i tabell 1 för perioderna respektive Modell 1a: Yi = a+in där...4 H den procentuella förändringen avseendetrafik på det statliga vägnätet eller bensinleveranser i Sverige år i jämfört med året innan. N den procentuella förändringen av realpriset på bensin år i jämfört med året innan.

6 Period a b t(b) R förändring av + 3,11-0,312-5,65 + 0,63 trafik per år förändring av + 2,69 bensinleveranser per år 0,416-5,42 + 0, förändring av + 2,64 trafik per år förändring av + 2,21 bensinleveranser per år 0,263-4,20 + 0,56 0,300-4,28 + 0,57 R2 indikerar att det existerar ett ganska starkt samband mellan de procentuella årliga förändringarna av trafiken och bensinleveranserna med motsvarande förändringar i realpriset på bensin. Ett t-students t-test på risknivån 5 % visar att b är signifikant skild från 0. (Med 20 resp 15 frihetsgrader är t-värdet 2,09 resp 2,13). Enligt modellen ger en lo-%-ig höjning av realpriset på bensin en i stort oförändrad trafik. En sänkning däremot av priset med 10 % förväntas leda till en ökning av trafiken med ungefär 6 %. Bensinleveranserna minskar med drygt en procent vid en realprishöjning på 10 % och ökar med 5-7 % då realpriset minskar med 10 %. Antagande att beslut om bilanvändning fattas på lång sikt och till viss del beror av realprisets förändring ger modell lb.

7 Modell 1b: = a+in+cxi_ 1 där Xi_1 är den årliga procentuella förändringen av på bensin året innan. Period a b t (b) e t (0) R förändring +2,69 -O,220-3,74-0,124-2,16 +0,67 av trafik per år förändring +2,25-0,259-3,72 -O,107-1,58 +0,64 av bensinleveranser per år Även realprisförändringen året på trafiken på risknivå 5 %. innan har en signifikant inverkan Två på varandra följande år då realpriset höjs med 5 % ger en trafikökning det andra året på 1 %. Vid en minskning av realpriset med 5 % två år i rad ger också det en trafikökning; drygt 4 % det andra året. I tabellerna 2a och 2b redovisas residualerna, alltså skillnaden mellan trafikutvecklingen enligt vägverket och modellens predikterade värde och motsvarande för bensinleveranser för perioden enligt modell 1b.

8 Tabell 2a Årlig procentuell förändring av trafikarbetet (T (vv)), det predikterade värdet samt residualen. Period T (vv) T (pred) Residual % % % ,0 + 2,9 + 2, ,8 + 4,2-1, ,1 + 2,9-0, ,8 + 0,1 + 0, ,0-2,6-0, ,5-1,1 + 0, ,4 + 1,1 + 0, ,8 + 3,0-1, ,3 + 4,3-1, ,9 + 2,8-1, ,2 + 5,5 + 0, ,1 + 5,3-0, ,5 + 2,9 + 2, ,5 + 2,4 + 3, ,1 + 0,9-2, ,1 + 1,0-0,9 Tabell 2b Årlig procentuell förändring av totala bensinleveranserna (B), det predikterade värdet samt residualen. Period B B (pred) Residual % % % ,7 + 2,3 + 3, ,9 + 4,1-0, ,8 + 2,2 + 0, ,6-0,7 + 0, ,3-3,6 + 0, ,5-1,5 0, ,7 + 0,7 0, ,6 + 2,7-0, ,0 + 4,1-0, ,7 + 2,2-1, ,0 + 5,7-0, ,4 + 4,7-1, ,6 + 2,4 + 2, ,8 + 2,0 + 0, ,8 + 0,2-5, ,1-0,6 + 2,7

9 Av residualerna i tabell 2a för trafikförändringen enligt vägverket avviker perioderna , och med större trafikökning än förväntat enligt modell 1b. Det motsatta gäller för och Residualerna i tabell 2b för bensinleveransernas förändringar visar på fler leveranser än förväntat enligt modell 1b under , och och ett motsatt förhållande under Analysen visar att den genomsnittliga procentuella trafikökningen för perioden är 2,7 % per år och att den genomsnittliga bensinförbrukningen ökat med 2,2 % per år under samma period då hänsyn tagits till förändringen i bensinpris.

10 2 TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÃKERHET Det existerar ett logiskt samband mellan trafikutvecklingen och trafikskadade; om trafiken ökar ökar antalet skadade i trafiken förutsatt att inga andra förändringar uppträder. Analysen avser den årliga förändringen av totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister enligt den officiella statistiken för perioden Modell 2a: Yi = a+b*ti där Ti = den procentuella förändringen av trafikarbetet på det statliga vägnätet år i jämfört med året innan. Period a b t (b) R förändring av - 2,51 + 1,09 + 2,64 + 0,33 totala antalet trafikskadade per år förändring av - 3,42 + 1,65 + 2,91 + 0,38 totala antalet skadade bilister per år En årlig ökning av trafiken med 5 % innebär en årlig ökning av totala antalet trafikskadade med 3 % och en ökning av totala antalet skadade bilister med ungefär 5 %.

11 Modell 2b: Yi = a+b*bi där Bi = den procentuella förändringen av totala bensinleveranserna år i jämfört med året innan. Period a b rr i; : förändring av - 1,62 + 0,89 + 2,29 + 0,27 totala antalet trafikskadade per år förändring av - 2,00 + 1,30 + 2,40 + 0,29 totala antalet skadade bilister per år Vid en årlig procentuell ökning av bensinleveranserna med 5 % ökar totala antalet trafikskadade med 3 % och totala antalet skadade bilister med 4-5 %. Oavsett val av period existerar det för modellerna 2a och 2b ett svagare samband jämfört med modell 1a.Dock erhålls på risknivån 5 % ett signifikant samband både för modell 2a och 2b. I tabellerna 3a och 3b redovisas residualerna, alltså skillnaden mellan totala antalet trafikskadade enligt officiell statistik och modellens predikterade värde samt motsvarande för totala antalet skadade bilister då trafikarbetet är förklarande variabel.

12 Tabell 3a Årlig procentuell förändring av antal trafikskadade, det predikterade värdet, residualen samt trafikarbetets förändring. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde av trafiktrafik- arbetet skadade % % % % ,7 + 2,9 + 1,8 + 5, ,6 + 0,5-5,1 + 2, ,5-0,2-2,3 + 2, ,2-1,6-4,6 + 0, ,9-5,8 + 3,9-3, ,8-3,1-0,7-0, ,6-1,0 + 4,6 + 1, ,7-0,5 + 3,2 + 1, ,1 + 1,1 + 3,0 + 3, ,2-1,5 + 1,7 + 0, ,6 + 4,2 + 0,4 + 6, Av residualerna i tabell 3a, förändring av antal trafikskadade, är det främst som avviker med ett klart lägre antal trafikskadade än vad som är förväntat enligt modellen. För perioden gäller det motsatta.

13 10 Tabell 3b Årlig procentuell förändring av antal skadade bilister, det predikterade värdet, residualen samt trafikarbetets förändring. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde av trafikskadade arbetet bilister % % % % ,2 + 4,8 5,4 + 5, ,6 + 1,2-5,8 + 2, ,6 0,0-1,6 + 2, ,9-2,1-4,8 + 0, ,7-8,4 + 3,7-3, ,6-4,2-2,4-0, ,1-1,1 + 3,2 + 1, ,4-0,4 + 2,8 + 1, ,6 + 2,0 + 4,6 + 3, ,8-1,9 + 9,7 + 0, ,6 + 6,8-2,2 + 6, ,1 + 5,0-8,1 + 5, ,0 + 5,7 + 8,3 + 5, ,6 + 5,7-3,1 + 5, ,0-5,2 + 0,2-1, ,3-3,3-10,0 + 0,1 Främst är det och som avviker med fler skadade bilister än förväntat enligt modellen. Motsvarande gäller för i första hand och Med den stora förändringen mellan 1987 och 1988 i antal skadade bilister kunde man förvänta sig en större trafikökning än vad som var fallet (+ 5,5 %). Det motsatta gäller mellan 1990 och 1991 då förändringen i antal skadade bilister sjönk kraftigt samtidigt som trafiken i stort var oförändrad. Mellan åren var trafikökningen i stort sett lika stor för varje period, medan däremot förändringen i både antal skadade bilister och trafikskadade uppvisar en klar fluktuation. Detta indikerar att det under denna period genomfördes en eller flera åtgärder som påverkar antalet skadade bilister i antingen positiv eller negativ riktning.

14 11 I tabellerna 4a och 4b redovisas residualerna då bensinleveranser är förklarande variabel. Tabell 4a Årlig procentuell förändring av antal trafikskadade, det predikterade värdet, residualen samt förändringen av bensinleveranserna. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde i bensintrafik- leveranser skadade % % % % ,7 + 3,5 1,2 + 5, ,6 + 1,9-6,5 + 3, ,5 + 0,9-3,4 + 2, ,2-2,2-4,0-0, ,9-4,6 + 2,7-3, ,8-3,0-0,8-1, ,6-1,0 + 4,6 + 0, ,7 + 0,7 + 2,0 + 2, ,1 + 1,9 + 2,2 + 4, ,2-1,0 + 1,2 + 0, ,6 + 2,8 + 1,8 + 5, ,4 + 1,4-6,8 + 3, ,3 + 2,5 + 8,8 + 4, ,3 + 0,9 + 2,4 + 2, ,8-5,9 + 1,1-4, ,3 + 0,2-6,5 + 2,1

15 12 Tabell 4b Årlig procentuell förändring av antal skadade bilister, det predikterade värdet, residualen samt förändringen av bensinleveranserna. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde i bensinskadade leveranser bilister % % % % ,2 + 5,4 + 4,8 + 5, ,6 + 3,1-7,7 + 3, ,6 + 1,6-3,2 + 2, ,9-2,8-4,1-0, ,7-6,3 + 1,6-3, ,6-4,0-2,6-1, ,1-1,1 + 3,2 + 0, ,4 + 1,4 + 1,0 + 2, ,6 + 3,2 + 3,4 + 4, ,8-1,1 + 8,9 + 0, ,6 + 4,5 + 0,1 + 5, ,1 + 2,4-5,5 + 3, ,0 + 4,0 +10,0 + 4, ,6 + 1,6 + 1,0 + 2, ,0-8,2 + 3,2-4, ,3 + 0,7-14,0 + 2,1 Den trend, som gällt sedan ungefär 1983, att realpriset i stort sett sjunkit och att samtidigt totala antalet trafikskadade och totala antalet skadade bilister ökat, bröts 1990 och 1991 då realpriset på bensin steg med 7,5 % respektive 3,3 % jämfört med åren innan samtidigt som antalet trafikskadade och antalet skadade bilister minskade. Detta kan ses i figur 1, som redovisar index i förhållande till 1975 för realpriset på bensin, trafikarbetet på det statliga vägnätet, bensinleveranserna, totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister

16 13 Index 1500* Trcñk - Bensinprls 1400* Bensinlevercnser 1300* 1200* A 7 Skadade bilister \/ \A *, I I I I I I I Figur 1 Index för realpris på bensin, trafikarbete på det statliga vägnätet, bensinleveranser, totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister Index l975=1000.

17