Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie

Transkript

1 Jörgen Larsson Dnr 27/ Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i Sverige. Senaste mätningen genomfördes sensommaren/hösten 28 på Vägverkets uppdrag. I denna promemoria redovisas övergripande resultat av hur hjälmanvändningen varierat över tid hos olika cyklistkategorier sedan mätningarna startade. Fokus i redovisningen är dock på förändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan år 27 och 28. Syftet med VTI:s observationsstudier är att beskriva hur hjälmanvändningen förändras över tid för de cyklistkategorier som omfattas av mätningarna. Vad eventuella förändringar beror på ger mätningarna däremot inget svar på. Om det skett större förändringar i vissa cyklistkategoriers hjälmanvändning mellan olika mättillfällen kan observationsstudien dock användas som diskussionsunderlag för att söka möjliga förklaringar till sådana förändringar. Senast skedde en markant förändring för unga cyklister år 25, som följd av att Sverige den 1 januari då införde en hjälmlag för barn under 15 år [Svensk författningssamling, 24]. Under våren/sommaren 25 genomfördes också en informationskampanj för att bl.a. stödja hjälmlagen. Resultatet visar att det skedde en betydande ökning av hjälmanvändandet i den aktuella åldersgruppen. Genomförande Förändring av cykelhjälmsanvändningen skattas i studien genom en sammanslagning av observationsdata från totalt 158 enskilda mätplatser från de 21 orter i Sverige som ingår i mätserien. Mätmetodiken har varit densamma under alla år, observationerna har utförts vid samma platser och vid samma tidpunkter. Vissa enskilda år kan det dock ha förekommit bortfall av enskilda mätplatser, se vidare i avsnitt Statistisk analys och bortfall. Därutöver har år 28 studien utökats i Vägverkets region Norr (ytterligare nio orter) och i Vägverkets region Mitt (ytterligare två orter). Resultaten från dessa observationer redovisas separat, någon motsvarighet finns ej för tidigare år. Observationerna har i de flesta fall genomförts av personal från Sveriges Kvinnliga Bilkårister (SKBR) i aktuella orter. Observationerna har även år 28 koncentrerats på fyra huvudkategorier av cyklister: 1. Barn upp till år som cyklar på sin fritid i bostadsområden 2. Barn 6 15 år som cyklar till/från grundskolor 3. Vuxna ( 16 år) som cyklar till/från arbetsplatser 4. Vuxna ( 16 år) respektive barn som cyklar på allmänna cykelstråk

2 2 För respektive kategori har uppdelning efter kön gjorts. För grundskolebarn och vuxna cyklister på cykelstråk görs också en kompletterande åldersuppdelning enligt nedan: Barn som cyklar till/från grundskolan - Låg/mellanstadium (6 12 år) - Högstadium (13 15 år) Vuxna cyklister (på cykelstråk) år - 65 år eller äldre Observationerna genomförs till största delen under de två första veckorna i september. År 28 observerades i de 21 ordinarie orterna sammanlagt cyklister i de fyra huvudkategorierna på föregående sida. Därutöver tillkommer observationer av 88 äldre (65+) cyklister som observerats samtidigt som barnobservationerna i bostadsområden. Totalt omfattar således 28 års ordinarie material cyklister. För en mer detaljerad beskrivning av observationsstudiernas genomförande och uppläggning hänvisas till tidigare VTI-publikation [Nolén, 23]. Statistisk analys och bortfall Den statistiska analysen av observationsmätningarna har inriktats på om det skett förändringar mellan de två senaste mätningarna, dvs. mellan 27 och 28 och i vissa fall om hjälmanvändningen skilt sig åt mellan olika cyklistkategorier, kön eller ortsstorlekar år 28. Därvid har chitvå-test genomförts. Gränsen för vad som betraktas som ett signifikant resultat har satts till nivån 1 (p<.1), vilket är något strängare än normal praxis, men har valts eftersom relativt många tester görs. Signifikanta skillnader anges i tabeller med en asterisk (*). När resultat från två mätår jämförs i den statistiska analysen tas hänsyn till om det finns bortfall i enskilda mätplatser under något av de mätår som jämförs. Bortfall kan t.ex. uppstå om data från någon enskild observationsplats saknas eller om observationerna genomförts på fel plats eller på ett sätt som gör att de inte är jämförbara med tidigare år. Om det förekommer bortfall ett visst mätår görs en bortfallsjustering i den statistiska analysen, som regel genom att data exkluderas från motsvarande mätplats även för jämförelseåret så att antal och typ av platser överensstämmer. Mätresultat saknades från Falun år 27 beroende på tekniska orsaker vid leveransen av data. Vidare saknades mätdata från Kalmar gällande miljön Arbetsplatser år 27. I dessa fall har resultatet från år 26 använts som skattningar av 27 års värde. År 28 har dock data både från Falun och data för Arbetsplatser i Kalmar inkommit. En sammanvägd genomsnittlig andel hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har också beräknats. Därvid har hänsyn tagits till hur exponeringsdata för cykling fördelar sig på barn (16) och vuxna (84) enligt tidigare VTI-projekt [Thulin&Kronberg, 2]. Aritmetiskt medelvärde har innan sammanvägningen beräknats för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

3 3 Sammanfattande resultat och slutsatser från 21 orter Här redovisas en övergripande resultatsammanfattning och slutsatser från observationerna år 28. I bilagorna redovisas resultaten i form av tabeller (Bilaga 1) och figurer (Bilaga 2). Jämförelser görs även med utfallet tidigare år. I tabell 1 redovisas cykelhjälmsanvändningen år 28 för de fyra huvudkategorierna uppdelat på de 21 mätorterna. Tabellen visar att barn år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 73,3 (1 374 observationer). Grundskolebarn (6 15 år) använder cykelhjälm i betydligt mindre omfattning, 47,2 (4 48 observationer). Bland vuxna som cyklar till/från arbetsplatser (9 586 observationer) är det ungefär en femtedel som använder hjälm. För cykelstråk redovisas dels resultatet för alla observerade cyklister ( vuxna inkl. barn), dels resultatet för endast vuxna ( cyklister). Totalen har en något högre cykelhjälmsanvändning (24,1) än delmängden vuxna (23,1) på cykelstråken. Kolumnerna längst till höger i tabell 1 visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels totalt, dels för respektive ort. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för enskild ort får tolkas försiktigt. Figur 1 visar hur utvecklingen för de fyra huvudkategorierna skett sedan år År 28 har hjälmanvändningen ökat för alla huvdudkategorier utom för vuxna cyklister vid arbetplatser. Se vidare kommentarer för respektive kategori. Tabell 2a-2b visar underlaget till figuren. Sett över alla cyklistkategorier sammantaget är den övergripande slutsatsen att hjälmanvändningen fortsätter att öka, se figur 2 (och tabell 2a). Ökning skedde kontinuerligt fram till slutet av 199-talet då stagnation inträffade under några år. Sedan åren 24/25 har ökningen åter tagit fart och den har fortsatt. Det skattade värdet på den genomsnittliga hjälmanvändningen är 27,9 för år 28, jämför med värdet 26,7 år 27. Nedan ges sammanfattande resultat för respektive cyklistkategori. Barn ( år) under fritidscykling i bostadsområden För denna grupp var användningen 73,3 år 28 (tabell 2a), vilket är en kraftig ökning relativt året innan och det hittills högsta noterade värdet, se även figur 1. Figuren visar också att användningen av cykelhjälm ökade ännu mera markant hos dessa barn år 25, rimligen som en följd av cykelhjälmslagen som infördes då. En så kraftig förändring som skedde mellan 24 och 25 är unik i VTI:s observationsserie. Efter en stagnation åren har användningen åter ökat år 28. Barn (6 15 år) vid grundskolor Enligt tabell 2a var användningen 47,2 år 28, vilket är en ökning jämfört med 27. Dessutom är andelen den högsta hittills bland grundskoleeleverna, vilket illustreras i figur 1. Ökningen som konstaterats jämfört med 27 gäller både låg-/mellanstadium (6 12 år) och högstadium (13 15 år), se figur 3a-3b. Ökningen gäller både pojkar och flickor. Bland högstadieelever (13 15 år) var hjälmanvändningen 24,5 år 28, vilket är avsevärt högre än de tidigare åren (tabell 3 och figur 3b). Figur 3a illustrerar också hur cykelhjälmslagen år 25 medförde en kraftig förändring mellan 24 och 25 för barnen på låg-/mellanstadium, på samma sätt som för barn år som cyklat under fritiden i bostadsområden. Efter en nedgång 26 har användningen åter ökat åren För äldre grundskoleelever på (13 15 år, högstadiet ) har det däremot

4 4 inte skett någon markant förändring av hjälmanvändningen de senaste mätåren (figur 3b). Cykelhjälmslagen synes således inte haft någon större effekt på denna grupp. Vuxna vid arbetsplatser Totalt var användningen 2,5 år 28 (figur 1), vilket är en minskning från 22, år 27, bland cyklister som cyklar till och från arbetet. Allmänna cykelstråk För samtliga cyklister på cykelstråk (barn och vuxna totalt) var användningen 24,1 år 28, vilket är högre än året innan och därmed ökar hjälmanvändandet på cykelstråk återigen, se tabell 2a och figur 1. I tabell 2a framgår också att ökningen av cykelhjälmsanvändningen fortsätter bland vuxna på cykelstråk även år 28. Utöver uppdelningen på ovanstående fyra huvudkategorier görs nedan några kommentarer kring hjälmanvändning relaterat till ålder, kön och ortstorlek. Vuxna cyklister: Hjälmanvändningen bland vuxna cyklister (16 64 år, 65 år) på cykelstråk var 23,1 år 28, se tabell 2a. I figur 4a-4b redovisas utvecklingen åren för de vuxna delgrupperna separat, och då kommer data för gruppen år både från cykelstråk och från arbetsplatser, medan data för 65-åringar härrör från cykelstråk och bostadsområden. För åringar var andelen hjälmanvändare 21,9 år 28 vilket är samma nivå som föregående års 21,4. För 65-åringar var motsvarande värden 23,9 respektive 21,2, en markant ökning. Uppdelning på kön visar att det är kvinnorna som står för ökningen bland de äldre 28, medan männen i den åldern har en något lägre användningsandel 28 än 27. Differensen mellan könen ökar således i denna åldersgrupp, vilket inte kan noteras bland åringar. Könsskillnader i hjälmanvändning: Sedan mätningarna startade har oftast flickor uppvisat högre hjälmanvändning än pojkar bland yngre barn ( år) som cyklar i bostadsområden [Nolén, 27]. Detta gäller även 28, då användningen av cykelhjälm var större bland flickor jämfört med pojkar (figur 5a, tabellvärden redovisas ej) i denna grupp. I figuren visas också en liten skillnad mellan pojkar (46,3) och flickor (48,1) då det gäller användning av cykelhjälm bland grundskoleelever. Man kan i figur 3a konstatera att i perioden har på låg- och mellanstadiet andelen vanligen varit högre bland flickor än bland pojkar. Det har varit betydligt jämnare på högstadiet (figur 3b) och de senaste åren har användningsandelen där t.o.m. varit något större bland pojkar. Resultatet 28 för vuxna vid arbetsplatser visar också större andel användare bland kvinnor än bland män (figur 5b). Detta stämmer bra överens med tidigare resultat. I motsats till år 27 [Thulin, 28] visar dock 28 en signifikant skillnad mellan män och kvinnor då det gäller andel användare av cykelhjälm bland vuxna på cykelstråk.

5 5 Därutöver har äldre kvinnliga cyklister ofta haft nästan dubbelt så hög hjälmanvändning jämfört med äldre manliga cyklister (figur 4b). Man kan konstatera att efter ett tillfälligt(?) närmande år 27 ökade skillnaden mellan äldre män och äldre kvinnor igen år 28. Skillnader i hjälmanvändning mellan olika ortstorlekar år 28 För yngre barn som cyklar på fritiden och för elever som cyklar till och från skolan finns inga tydliga mönster i olika hjälmanvändning mellan ortstorlekar, även om tillfälliga skillnader kan förekomma vissa år [Nolén, 23]. För barn år i bostadsområden var användningen år 28 högre i Medelstor ort, relativt både Större ort och Liten ort, se figur 6a. Däremot var den högre hjälmanvändningen i större ort inte signifikant skild från den lägre i liten ort. Vad gäller grundskoleelever visar resultatet lägre hjälmanvändning i Liten ort jämfört med både i Medelstor ort och Större ort. Figur 6b visar att bland vuxna cyklister vid arbetsplatser och på cykelstråk (16 64 år) finns en tydligt högre hjälmanvändning i större orter. Denna skillnad har gällt sedan mätningarna startade, liksom högre andel användare i Större ort jämfört med i Medelstor ort och Liten ort. På cykelstråk var år 28 även skillnaden mellan medelstor och liten ort signifikanta på 1 risknivå, vilket inte gällde för arbetsplatser. Sammanfattande resultat från region Norr respektive Mitt År 28 utökades studien i Vägverkets region Norr (ytterligare nio orter, totalt 11) och i Vägverkets region Mitt (ytterligare två orter, totalt sex). Någon motsvarighet finns ej för tidigare år. Resultaten från dessa observationer, i form av tabeller, figurer och kommentarer, redovisas separat i Bilaga 3 (region Norr) och Bilaga 4 (region Mitt). Referenser Nolén, S. (23). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudie 22 (VTI notat ). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. Nolén, S. (27). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudier (PM ). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. Thulin, H & Kronberg, H. (2). Gående och cyklister - exponering och skaderisker i olika trafikmiljöer för olika åldersgrupper (VTI meddelande 886). Linköping: Statens vägoch transportforskningsinstitut. Thulin, H. (28). Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s observationsstudier (PM ). Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut. Svensk författningssamling. (24). SFS 24:296. Förordning om ändring i trafikförordningen (1978:1276).

6 6

7 Bilaga 1 Sida 1 (4) Tabeller över cykelhjälmsanvändning 28 samt för perioden Tabell 1 Cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie år 28 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer). Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Cykelstråk Skattat Ort Barn år Barn 6-15 år Vuxna ( 16 år) Barn+Vuxna Vuxna genomsnitt 2 n n n n n n Stockholm 83,3 6 62, ,9 83 7, , , Göteborg 73, , , ,1 2 23,5 1 98, Malmö 42, , ,5 1 52, , , Gävle 81, , , , , , Halmstad 88, , , , , , Helsingborg 68, , , , , ,9 1 9 Linköping 91, 76, , , , , Lund 56, , , 1 2, , , Norrköping 33,3 6 51, , , , , Sundsvall 75, 16 81, , , , ,8 518 Umeå 96, ,3 4 34, , , , Västerås 76,4 89,6 6 18, , , , Falun 73, ,4 1 19, , , ,7 634 Kalmar 72,7 11 6, 55 14,7 68, , ,4 1 2 Kiruna 53,3 36,3 2 14, 43 2, ,9 1 18,5 315 Kristianstad 18, , , ,7 3 4,4 317,5 815 Motala 9, 56, , ,1 5 6, ,9 516 Nyköping 1) 48, ,5 26, 73 18,7 9 15, ,6 987 Skövde 57, , , , , ,6 531 Västervik, 26 29, ,4 7 9, , ,6 823 Örnsköldsvik 27, , ,4 51, , ,7 347 Totalt 73, , , , , , ) Inga observationer för lågstadiet vid grundskolor i Nyköping. 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16) och vuxna (84). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk).

8 Bilaga 1 Sida 2 (4) Tabell 2a Andel cykelhjälmsanvändare () uppdelat på cyklistkategorier och mätår. År Bostadsområden Barn år Grundskolor (6-15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15år) + Vuxna 1) Vuxna( 16 år) Skattad totalanvändning 2) ,2 5 1,7 2,9-3,4 1989,9 13,7 1,8 3,2-5, ,7 2,5 2,4 2,9-6, ,3 2,6 3,6 4,3 3,2 7, ,4 18,6 3,6 5,3 4,2 7, ,6 24,3 4,3 5,5 4,4 8, ,4 24,6 5,9 7,1 5,8, ,2 31,2 9,3 9,5 8,3 13, ,3 34,4 9,6 12,5 11,5 15, ,8 33,9 11,4 11,2,1 16, ,8 35,6 13,8 13,5 11,6 17, ,6 32,9 12,5 11,2, 16,1 2 49,5,4 11,9 12,2 11, 16, 21 44,8 28,3 12, 11,6,7 15, , 33,1 13,9 14,6 13,8 17, ,5 31, 14,1 16,1 15,4 18, 24 35,2 36,6 18, 18,8 18, 2, ,8 45,3 19, 17,8 16,3 23, ,9 41,1 18,3 22,5 2,6 24, ,5 43,6 22, 22, 2,8 26, ,3* 47,2* 2,5* 24,1* 23,1* 27,9* 1) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk 2) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16) och vuxna (84). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskola) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk) *) Signifikant förändring jämfört med år 27

9 Bilaga 1 Sida 3 (4) Tabell 2b Antal observerade cyklister uppdelat på cyklistkategorier och mätår. År Bostadsområden Barn år Grundskolor (6-15 år) Arbetsplatser ( 16 år) Cykelstråk Barn ( 15år) + Vuxna 1) Vuxna( 16 år) Totalt Genomsnitt: ) Mätdata saknas före 1991 för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk

10 Bilaga 1 Sida 4 (4) Tabell 3 Cykelhjälmsanvändning (andel i procent, antal observerade cyklister) vid grundskolor uppdelat på elevernas ålder och mätår. År Andel cykelhjälmsanvändare () Antal observerade cyklister L/M-stadium H-stadium Totalt L/M-stadium H-stadium Totalt (6 15 år) 6 12 år 1) år 1) (6 15 år) 6 12 år 1) år 1) , , , , , , , , ,4 52,7 16, ,9 56,2 13, ,6 6,5 11, ,9 53,5 12, ,4 51,, ,3 46,7 11, ,1 51,3 15, , 49,4 15, ,6 54, 18, ,3 74,1 19, ,1 61,4 21, ,6 68,9 2, ,2* 75,7* 24,5* ) Mätdata saknas före 1996 för yngre och äldre grundskoleelever *) Signifikant förändring jämfört med 27

11 Bilaga 2 Sida 1 (6) Diagram över cykelhjälmsanvändning för tidsperiod eller år 28 Cykelhjälmsanvändning per cyklistkategori Barn år (bostadsområde) Arbetsplatser (vuxna) Barn 6-15 år (grundskola) Cykelstråk (vuxna+barn) 6 Andel () 2 Figur År Cykelhjälmsanvändning uppdelat på cyklistkategorier. Skattad genomsnittlig cykelhjälmsanvändning Andel () 27, År Figur 2 Skattning av genomsnittlig cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie (barn och vuxna sammanslagna)

12 Bilaga 2 Sida 2 (6) Andel () Flickor Totalt Pojkar "Låg-/mellanstadium" (6-12 år) År Figur 3a Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, L/M-stadium. 9 8 "Högstadium" (13-15 år) Andel () 7 6 Flickor Totalt Pojkar År Figur 3b Cykelhjälmsanvändning för grundskolebarn, högstadium.

13 Bilaga 2 Sida 3 (6) 45 Kvinnor Vuxna år Totalt 35 Män Andel () År Figur 4a Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, år. 45 Kvinnor 65 år Totalt 35 Män Andel () År Figur 4b Cykelhjälmsanvändning för vuxna cyklister, 65 år och äldre.

14 Bilaga 2 Sida 4 (6) ,5 7 69,8 6 Andel () 46,3 48,1 2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola) Figur 5a Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola. Signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i bostadsområden Andel () 2 19,2 22,1 23,9 22,1 Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna) Figur 5b Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk Signifikant skillnad mellan könen både vid arbetsplatser och på cykelstråk.

15 Bilaga 2 Sida 5 (6) , ,2 54,1 52,5 52,3 36,6 2 Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort Barn år (bostadsområde) Grundskolor (6-15 år) Figur 6a Cykelhjälmsanvändning 28 uppdelat på ortstorlek för barn i bostadsområden respektive vid grundskolor. Signifikanta skillnader mellan ortstorlek, dock ej mellan större och liten ort, för bostadsområden. Grundskolor: Liten ort skiljer sig signifikant från såväl större ort som mellanstor ort ,1 36,2 2 16,5 13,4 14,2 12,3 Större ort Medelstor ort Liten ort Större ort Medelstor ort Liten ort Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna år) Figur 6b Cykelhjälmsanvändning 28 uppdelat på ortstorlek för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Arbetsplatser: Större ort skiljer sig signifikant från såväl liten ort som mellanstor ort. Cykelstråk: Genomgående signifikanta skillnader mellan ortstorlek.

16 Bilaga 2 Sida 6 (6)

17 Bilaga 3 Sida 1 (2) Cykelhjälmsanvändning år 28 i region Norr Som komplement till de ordinarie mätningarna som årligen utförts i Umeå och Kiruna beställde Vägverket, region Norr, ytterligare mätningar i nio orter, se tabell 4. Tabell 4 Region Norr: Cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie år 28 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer). Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Cykelstråk Skattat Ort Barn år Barn 6-15 år Vuxna ( 16 år) Barn+Vuxna Vuxna genomsnitt 1 n n n n n n Umeå 96, ,3 4 34, , , , Kiruna 53,3 36,3 2 14, 43 2, ,9 1 18,5 315 Luleå 35, ,8 33, , , , Skellefteå 75, 36 38, ,5 24, , , Piteå 84, ,5 3 17, , , ,5 785 Boden 96,6 29 2,4 8 24, 25 12, , ,7 575 Kalix 91, , ,3 8 22, , ,9 341 Lycksele 8, 66, , , , ,7 414 Haparanda 6, 15 8,3 24 5, 2 13, , ,8 196 Vännäs 7, 76, , , ,5 4 2,5 295 Nordmaling 7,4 27 8, , ,9 8 14, ,4 186 Totalt 85, , , , , , ) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16) och vuxna (84). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). Kolumnerna längst till höger i tabell 4 visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels totalt i region Norr (29,), dels för varje enskild ort. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för enskild ort får tolkas mycket försiktigt. Vad gäller hela regionen uppvisar bostadsområden (barn år) en cykelhjälmsanvändning på 85,2 vilket är signifikant högre än i övriga landet 66,2. Dock påverkar Umeå resultatet kraftigt för region Norr, om Umeå exkluderas blir istället värdet 7, för region Norr, vilket inte är signifikant högre än riket i övrigt. Barn 6-15 år i grundskolor har till 54,6 använt cykelhjälm, att jämföra med 45,3 för riket i övrigt. Detta är en signifikant skillnad, som står sig även om Umeå exluderas ur Norrmaterialet (51,1). Vid observationerna kring arbetsplatser noteras en användarandel på 26,2, vilket är signifikant högre än genomsnittet 19,3 för övriga delar av Sverige. Om Umeå exkluderas ur Norr-materialet blir dock resultatet det motsatta dvs. signifikant lägre användarandel (14,) än övriga Sverige. På cykelstråk har vuxna ( 16 år) en användarandel på 16,1 vilket är signifikant lägre än övriga riket (22,9). Region Norr har ytterligare lägre andel (,8) om Umeå exkluderas. I figurerna 7a-7b redovisas skillnaden mellan pojkar/män och flickor/kvinnor för olika cyklistkategorier.

18 Bilaga 3 Sida 2 (2) 9 91,7 8 8,3 7 Andel () 6 56, 52,9 2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola) Figur 7a Region Norr: Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola. Signifikant skillnad mellan könen för barn år i bostadsområden Andel () 23,4 28,9 2 14,9 17,1 Figur 7b Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna) Region Norr: Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Inga signifikanta skillnader mellan könen.

19 Bilaga 4 Sida 1 (2) Cykelhjälmsanvändning år 28 i region Mitt Som komplement till de ordinarie mätningarna som årligen utförts i Gävle, Sundsvall, Falun och Örnsköldsvik beställde Vägverket, region Mitt, mätningar i två orter till, se tabell 5. Tabell 5 Region Mitt: Cykelhjälmsanvändning enligt VTI:s observationsstudie år 28 uppdelat på ort och cyklistkategori (n=antal observationer). Bostadsområden Grundskolor Arbetsplatser Cykelstråk Cykelstråk Skattat Ort Barn år Barn 6-15 år Vuxna ( 16 år) Barn+Vuxna Vuxna genomsnitt 1 n n n n n n Gävle 81, , , , , , Sundsvall 75, 16 81, , , , ,8 518 Falun 73, ,4 1 19, , , ,7 634 Örnsköldsvik 27, , ,4 51, , ,7 347 Borlänge 68, , , , , ,6 76 Östersund 65, 2 36,4 11, 85 23, , ,5 414 Totalt 65, , , , , , ) Viktat genomsnitt med hänsyn till exponeringsdata för cykling bland barn (16) och vuxna (84). Aritmetiskt medelvärde beräknat för barn (Bostadsområden + Grundskolor) respektive vuxna (Arbetsplatser + Cykelstråk). Kolumnerna längst till höger i tabell 5 visar den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna, dels totalt i region Mitt (26,3), dels för varje enskild ort. Enligt tabellen har några enskilda orter ett mycket litet underlag, framförallt för barn år som cyklar i bostadsområden, vilket gör att skattningen för enskild ort får tolkas mycket försiktigt. Vad gäller hela regionen uppvisar bostadsområden (barn år) en cykelhjälmsanvändning på 65,5 vilket är lägre än i övriga landet (74,2), men ej signifikant på 1 nivå. Barn 6-15 år i grundskolor har till 51,9 använt cykelhjälm, att jämföra med 46, för riket i övrigt. Detta är en signifikant skillnad. Vid observationerna kring arbetsplatser noteras en användarandel på 23,2, vilket är något högre än genomsnittet 2,5 för övriga delar av Sverige. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. På cykelstråk har vuxna ( 16 år) en användarandel på 17, vilket är signifikant lägre än övriga riket (23,6). I figurerna 8a-8b redovisas skillnaden mellan pojkar/män och flickor/kvinnor för olika cyklistkategorier.

20 Bilaga 4 Sida 2 (2) ,1 6 6,7 Andel () 52,4 51,3 2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Barn år (bostadsområde) Barn 6-15 år (grundskola) Figur 8a Region Mitt: Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för barn i bostadsområden respektive vid grundskola. Inga signifikanta skillnader mellan könen Andel () 2 21,9 24,7 16,1 17,9 Figur 8b Män Kvinnor Män Kvinnor Arbetsplatser Cykelstråk (vuxna) Region Mitt: Cykelhjälmsanvändning (andel i ) 28 uppdelat på kön för vuxna vid arbetsplatser respektive på cykelstråk. Inga signifikanta skillnader mellan könen.