Kallelse Tekniska nämnden

Transkript

1 Kallelse Tekniska nämnden Tid: onsdag 2 oktober 2019 kl. 17:00 Plats: Elfkungen, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning 4 Anmälan av jäv Informationsärende 5 Information om arbetet med ny delegationsordning för Teknisk nämnd 6 Beslutsuppföljning Tekniska nämnden september Information om insamlingssystem för förpackningar och returpapper 2019/69 Anna Stenlöf, förvaltningschef 2019/177 Emma Zetterström, nämndsamordnare 2019/363 Mikael Thomassen, enhetschef 8 VA-planen status i delprojekt 2019/367 Franz Wallebäck, enhetschef 9 Förvaltningens analys av VA-ekonomin 2019/366 Andreas Karlsson, ekonom Beslutsärende 10 Tertialrapportering Teknisk nämnd /161 Enhetschefer och Andreas Karlsson, ekonom 11 Delårsuppföljning internkontroll för Tekniska nämndens verksamheter 12 Nya grävbestämmelser och upplåtelse av kommunal mark 2019/254 Andreas Karlsson, ekonom Tim Sahlén, verksamhetscontroller 2018/506 Anna Berlin, enhetschef Tim Sahlén Verksamhetscontroller 1

2 13 Investeringsmedel för avfallsverksamheten 2019/362 Mikael Thomassen, enhetschef 14 Sammanträdesdagar för tekniska nämnden /348 Emma Zetterström, nämndsamordnare 15 Mål och resursplan för tekniska nämnden / Information - Matavfall status - Information stämning av gräventreprenör kortinfo om pågående process. Mikael Thomassen, enhetschef - Styrgrupp för Miljö och samhällsbyggnad inom GRinformation. 17 Anmälan inkomna skrivelser 18 Redovisning av delegeringsbeslut Jörgen Andersson (C) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/69 Information om arbetet med ny delegationsordning för Teknisk nämnd Dnr TN 2019/69 Sammanfattning Arbete med att ta fram en ny delegationsordning för teknisk nämnd pågår. Med anledning av detta görs en genomgång för nämndens politiker om vilka möjligheter och begränsningar det finns för nämnden att delegera beslutsrätten i ärenden till förvaltningens handläggare. Förvaltningen önskar i detta skede få ta del av nämndens syn på hur kommande delegationsordning bör se ut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/177 Beslutsuppföljning Tekniska nämnden september 2019 Dnr TN 2019/177 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnder. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från tekniska nämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 20 september 2019 Beslutsuppföljning Tekniska nämnden september 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Emma Zetterström Nämndsamordnare emma.zetterstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Anna Stenlöf, förvaltningschef Tim Sahlén, verksamhetscontroller 4

5 Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdrag till förvaltningen Nämnds färdigdatum Förvaltningens Färdigt datum beräknade datum Status /S Behov av VA-plan Tekniska nämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en VA-plan för hela kommunen... pågående / Reviderade bestämmelser i/på kommunal mark Tim Sahlén Tekniska nämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på att revidera bestämmelser i/på kommunal mark och att ta fram förslag på taxa för upplåtelse av kommunal mark. okt pågående Övriga frågor Tim Sahlén Tekniska nämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att ge förslag på en reviderad delegationsförteckning... pågående / Hållbarhetsindex 2018 Britt-Inger Norlander Tekniska nämnden noterar informationen samt ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med mer information i ärendet... pågående / Motion angående enklare parkering i centrum i Lilla Edets kommun Anna Berlin..Förvaltningen ges i uppdrag att utreda behovet av samt besluta om korttidsparkering vid kommunhuset samt föreslå eventuell lokalisering, tidsreglering och antal bilplatser... pågående /86 42 Tillståndsansökan om vattenttag Göta älv Anna Stenlöf Tekniska nämnden beslutar, med ändring av tidigare fattat beslut, att uppdra åt förvaltningen att starta arbetet med tillståndsansökningar för vattenuttag... klar /86 19 Tillståndsansökan om vattenttag Göta älv Anna Stenlöf Tekniska nämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag och skicka ärendet vidare till KF. klar / Utställning och samråd av Avfallsplan / Initiativärende angående höjning av taxa för felparkeringsavgifter Tim Sahlén Tekniska nämnden beslutar att Göteborgsregionen minskar avfallet - Avfallsplan för tretton kommuner till 2013, remissförslag ska ställas ut till allmänheten för synpunkter och samråd gemnomföras till och med oktober Ärendet remitteras till förvaltningen och tas upp vid näst beredning klar ej påbörjad 5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod 2019/363 Information om insamlingssystem för förpackningar och returpapper Dnr Dkod 2019/363 Ärendet Den 1 januari 2019 trädde en ny förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar i kraft. Tekniska nämnden informeras om hur Lilla Edets kommun kan komma att beröras av att det från januari år 2021 krävs tillstånd för att samla in förpackningsavfall från hushåll. Beslutsunderlag - Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Mikael Thomassen Enhetschef avfall och återvinning mikael.thomassen@lillaedet.se Beslut expedieras till Mikael Thomassen, enhetschef 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/367 Status i delprojekt inom VA-planen Dnr TN 2019/367 Sammanfattning Chefen för va-enheten informerar om arbetet med kommunens va-plan och dess aktiva delprojekt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se 7

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/366 Förvaltningens analys av VA-ekonomin Dnr TN 2019/366 Sammanfattning Förvaltningen redogör för sin bedömning av vad som kan förklara varför Lilla Edets vaekonomi ser ut som den gör år Vi belyser såväl historiska faktorer som framtida förutsättningar och möjligheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet skickas för kännedom till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef 8

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/161 Tertialrapportering 2 Teknisk nämnden, 2019 Dnr TN 2019/161 Sammanfattning Arbetet med nämndens grunduppdrag löper på i allt väsentligt enligt verksamhetsplan. I några fall saknas personella resurser att driva uppdrag. Inom alla verksamheter görs fortlöpande analyser och åtgärder för att säkra en resurseffektiv produktion och stärka kvaliteten i arbetssätt. Syftet är att bättre kunna trygga ett önskat resultat för kommunens invånare, kunder och abonnenter. En viktig fråga är att optimera resurseffektiva arbetsprocesser. Arbetet är omfattande och tidskrävande. Över tid kommer delresultat av arbetet att redovisas inom respektive verksamhet. Till dags dato har ett antal kvalitetsbristkostnader identifieras bland annat genom insatser för en stärkt intern kontroll. De åtgärder som krävs för att minimera dessa brister kommer att ta tid. Inom ramen för kommunens styrmodell har chefer inom förvaltningen arbetat med utkast till verksamhetsplaner för 2020 inom samtliga verksamheter som tekniska nämnden har ansvar för. Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden en positiv avvikelse gentemot budget på totalt tkr. Prognosen för helåret är dock att detta överskott minskar och för helåret prognosticeras ett överskott på tkr jämfört med budget. Överskottet som prognosticeras för helåret på tkr är osäker då verksamheten är händelsestyrd och påverkas av akuta åtgärder. VA-verksamhetens ekonomi är fortsatt ansträngd och prognosen för helåret pekar mot ett fortsatt negativt resultat. För årets andra period redovisas dock ett överskott gentemot budget på tkr. För helåret är prognosen ett underskott på 773 tkr, vilket är något bättre än prognosen i tertial 1 på tkr. Notera att om prognosen för helåret står sig måste tidigare års underskott återställas med skattemedel. En summa om totalt tkr. Avfallsverksamheten visar för perioden ett positivt resultat gentemot budget på tkr. Prognosen för helåret är ett överskott på tkr. Överskottet kan i princip uteslutande härledas till att kostnaden för projektet matavfallsinsamling försenats och att de mesta av projektkostnaderna kommer uppstå under En konsekvens av detta är att en del av årets överskott som återförs till det egna kapitalet, kan behöva användas under Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten löper i allt väsentligt på enligt plan, och en stor del av investeringarna beräknas falla ut under den sista perioden

10 Prognosen är att den totala investeringsramen för VA-verksamheten inte fullt ut kommer att ut nyttjas. Avvikelser noteras framför allt under posten för oförutsedda investeringar samt investeringar på VA-anläggningar. Inom avfallsverksamhetens investeringsbudget är 800 tkr avsatta för införande av matavfall samt digitalisering av ÅVC. Prognosen är att avsatta investeringsmedel inte kommer användas förrän nästkommande år. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse daterad Tertialrapport 2, Teknisk nämnd 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner tertialrapport 2 för 2019 Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se Beslutet skickas för kännedom till Anna Berlin, enhetschef stadsmiljö och trafik Mikael Thomassen, enhetchef avfall och återvinning Franz Wallebäck, enhetschef vatten och avlopp Andreas Karlsson, förvaltningsekonom Tim Sahlén, verksamhetscontroller 10 sid 2/2

11 Tertialrapport 2, 2019 Tekniska nämnden Datum: Dnr: TN 2019/161 Författare: Anna Stenlöf 11

12 Tertialrapport 2, INNEHÅLL 2 Sammanfattning Nämndens grunduppdrag uppföljning Skattekollektivet allmän plats Drift av allmän plats Utveckling av allmän plats Trafikplanering Deponin i Högstorp Taxekollektiv vatten & avloppstjänster VA-plan VA-verksamhetsområden VA-taxa 2019 och förslag VA-drift Avfallskollektivet insamling & ÅVC Personal Personalnyckeltal Mål och uppdrag Fullmäktiges mål Nämndens egna mål Nämndens uppdrag Nämndens ekonomi Sammanfattande analys av utfall Skattefinansierad teknisk verksamhet VA-verksamhet Avfallsverksamheten Investeringar Skattefinansierad investeringsverksamhet Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet Nyinvesteringar VA Förnyelse VA Oförutsedda VA-investeringar Övriga VA-investeringar VA, Exploateringsinvesteringar Avfallskollektivets investeringsverksamhet

13 2 SAMMANFATTNING Tertialrapport 2, Arbetet med nämndens grunduppdrag löper på i allt väsentligt enligt verksamhetsplan. I några fall saknas personella resurser att driva uppdrag. Inom alla verksamheter görs fortlöpande analyser och åtgärder för att säkra en resurseffektiv produktion och stärka kvaliteten i arbetssätt. Syftet är att bättre kunna trygga ett önskat resultat för kommunens invånare, kunder och abonnenter. Arbetet är omfattande och tidskrävande. Över tid kommer delresultat av arbetet att redovisas inom respektive verksamhet. Till dags dato har ett antal kvalitetsbristkostnader identifieras bland annat genom insatser för en stärkt intern kontroll. De åtgärder som krävs för att minimera dessa brister kommer att ta tid. Inom ramen för kommunens styrmodell har chefer inom förvaltningen arbetat med utkast till verksamhetsplaner för 2020 inom samtliga verksamheter som tekniska nämnden har ansvar för. Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden en positiv avvikelse gentemot budget på totalt tkr. Prognosen för helåret är dock att detta överskott minskar och för helåret prognosticeras ett överskott på tkr jämfört med budget. Överskottet som prognosticeras för helåret på tkr är osäker då verksamheten är händelsestyrd och påverkas av akuta åtgärder. VA-verksamhetens ekonomi är fortsatt ansträngd och prognosen för helåret pekar mot ett fortsatt negativt resultat. För årets andra period redovisas dock ett överskott gentemot budget på tkr. För helåret är prognosen ett underskott på 773 tkr, vilket är något bättre än prognosen i tertial 1 på tkr. Notera att om prognosen för helåret står sig måste tidigare års underskott återställas med skattemedel. En summa om totalt tkr. Avfallsverksamheten visar för perioden ett positivt resultat gentemot budget på tkr. Prognosen för helåret är ett överskott på tkr. Överskottet kan i princip uteslutande härledas till att kostnaden för projektet matavfallsinsamling försenats och att de mesta av projektkostnaderna kommer uppstå under En konsekvens av detta är att en del av årets överskott som återförs till det egna kapitalet, kan behöva användas under Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten löper i allt väsentligt på enligt plan, och en stor del av investeringarna beräknas falla ut under den sista perioden Prognosen är att den totala investeringsramen för VA-verksamheten inte fullt ut kommer att ut nyttjas. Avvikelser noteras framför allt under posten för oförutsedda investeringar samt investeringar på VA-anläggningar. Inom avfallsverksamhetens investeringsbudget är 800 tkr avsatta för införande av matavfall samt digitalisering av ÅVC. Prognosen är att avsatta investeringsmedel inte kommer användas förrän nästkommande år. 13

14 Tertialrapport 2, NÄMNDENS GRUNDUPPDRAG UPPFÖLJNING 1 Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Den ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut, har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnden fullgör - kommunens gator, vägar, järnväg och övriga offentliga platser samt gatubelysning, - kommunens vatten- och avloppsverksamhet inklusive rötning av avloppsslam, - kommunens park- och grönytor, - kommunens hamnverksamhet, - teknisk service (t.ex. förråd, verkstäder, fordon), - de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor (inte kollektivtrafik) samt trafiksäkerhetsfrågor, - kommunens renhållningsverksamhet. I uppgifterna ingår vidare att - avge yttranden och i övrigt delta i och bevaka frågor som berör nämndens ansvarsområden, - aktivt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde, -verka för att förenklings- och rationaliseringsarbeten aktivt bedrivs, - verka för att former för brukarinflytande utvecklas, - ansvara för egna personregister och eget diarium, - lämna allmänheten, organisationer och företag råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde, - samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör nämndens verksamhetsområde, - verka för att samordningsträffar mellan tekniska nämnden, miljö- och byggnämnden samt respektive förvaltningschef genomförs. 3.1 Skattekollektivet allmän plats Arbetet att starta upp verksamhetsanknutna analyser av olika slag fortgår. Flera kvalitetsbrister är identifierade. Arbetet att åtgärda bristerna, stärka kompetensen på enheten samt att utveckla arbetssätt och styrning har påbörjats. Arbete med att införskaffa ett digitalt ärendehanteringssystem fortsätter och beräknas vara implementerat runt årsskiftet. Förväntad effekt är kortad handläggningstid, ökad grad av likabehandling samt bättre uppföljning. Arbetet med grävbestämmelser, upplåtelse av allmän plats och tillhörande taxa har intensifierats under året med avsikten att gå upp till beslut i KF i december. Arbetet har varit resurskrävande men med förväntad effekt om minskad risk för störningar och ekonomiska förluster. Taxan kommer också generera intäkter vilka ännu inte fullt ut går att prognostisera Drift av allmän plats Skötsel gator och vägar Verksamheten löper enligt plan. Vinterväghållning: Förvaltningen har genomfört en utvärdering av föregående vintersäsong och åtgärder för att stärka kontroll och uppföljning av utförd tjänst är planerade. 14

15 Tertialrapport 2, Drift av grusvägar har utförts under perioden. Fortsatt dialog pågår med Trafikverket avseende att gränsdra väghållaransvar. Fiberutbyggnad och andra ledningsarbeten Arbetsbelastningen vad gäller ansökningar kopplade till ledningsarbete har varit och är fortsatt stort. Fibernedläggning i Nygård och Lödöse pågår, med planerad start av grävande i Nygård i slutet av september. Lödöse beräknas påbörjas först till våren Arbetet drivs i projektform tillsammans med IP Only och löper i all väsentlighet på enligt plan. Under sommaren har kompletterande fiberinstallationer utförts på Ström vilket även kommer att ske under hösten på Smörkullen i Lilla Edet. Gatubelysning Verksamheten löper enligt plan. Park Synpunkter på skötsel är frekvent återkommande och kommunens underhållsskuld avseende grönytor av olika slag är bedömd fortsatt stor och växande. Under sommaren har särskilt fokus varit på kantklippning med gräs- och slyröjning utefter vägkanter och gång- och cykelvägar. Arbetet med att ta fram en skötselplan för grönytor kommer att intensifieras framöver. Upprustning av lekplatser pågår kontinuerligt. Arbete med att kommunen ska ta över ansvaret för drift och underhåll av Strömsparken från EdetHus och långsiktigt överta ägandeskapet har avstannat i väntan på Trafikverkets planeringsarbete med ny sluss. Dammar Röjningsarbete på/vid dammarna har utförts. Ansvarsfördelningen för att hantera underhåll av dammar och dammsäkerhet är fortsatt inte klarlagt inom kommunen Utveckling av allmän plats Fontänen på torget i Lilla Edet har tagits i drift. Avsevärt färre driftstörningar än befarat har uppstått. Medborgardialog för utvecklingen av torgen i Lödöse respektive Lilla Edet har planerats Trafikplanering Arbetet med Trafikplan för Lilla Edets kommun har inte kunnat prioriteras under perioden. Arbetet med att säkerställa att utmärkningen på gatorna är i överensstämmelse med vad som anses vara god trafikreglering/-planering samt att erforderliga lokala trafikföreskrifter (LTF) är korrekta har startat upp under tertial 2 och kommer fortgå till våren Uppdraget att studera förutsättningar för laddinfrastruktur för eldrivna fordon har ännu inte påbörjats. 15

16 Tertialrapport 2, Deponin i Högstorp Sluttäckningen av deponin har avslutats och slutbesiktning har genomförts, dock med några anmärkningar som vid periodens slut ännu inte var åtgärdade. Sedan tidigare har det uppmärksammats att prognosen för tillgängliga ekonomiska medel avseende drift och underhåll under kontrollprogrammets varaktighet är lägre än vad som planerats för vid början av projektet. 3.2 Taxekollektiv vatten & avloppstjänster VA-plan Under 2018 fattade kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut för framtida VA-system som innebär att allt avloppsvatten ska avledas och renas på Ryaverket i Göteborg. Vattenproduktion ska vara i Lilla Edets vattenverk med Göta älv som råvattentäkt samt ihop koppling med Trollhättan kommun som planerar för Vänern som råvattentäkt. Förvaltningen har arbetat vidare för att genomföra inriktningsbeslutet och fokus är att utveckla avloppssystemet i Lödöse för att möjliggöra utbyggnadsplanerna i södra Lödöse. Förvaltningen har under perioden analyserat bedömd utveckling av driftkostnader för flera studerade alternativ; det faktiska inriktningsbeslutet enligt ovan, centralisera avloppsreningen till ett eget nytt reningsverk behålla vattenverket i Lilla Edet uppgradera alla befintliga reningsverk och vattenverk så de klarar framtida utbyggnadsplaneringen. Driftskostnadsutvecklingen har studerats för de kommande 10 åren. Även konsekvenser för utvecklingen på VA-taxan har bedömts och redovisats. Analysen visar att alla alternativ innebär stora investeringar med tillhörande kapitaltjänstkostnader. Inriktningsbeslutet är dock ett ekonomiskt gångbart alternativ i jämförelse med de andra alternativen och bedöms ge starkast positiva effekter för vaverksamheten. En första etapp till följd av inriktningsbeslutet är att anlägga överföringsledning mellan Lödöse - Älvängen och mellan Älvängen - Nödinge. Det pågår därför en förstudie om ledningsdragning mellan Lödöse - Älvängen med avseende på arkeologi, naturvärden, geoteknik, berörda fastighetsägare samt projektplanering med avseende ekonomi, resurs och tidplan. Tillsammans med Ale kommun pågår en förprojektering för överföringsledningar mellan Älvängen och Nödinge Inom ramen för förberedelser för ovan nämnda ledningsförläggning pågår flödesmätningar i spillvattensystemet i Lilla Edet för att uppdatera en datamodell av kommunens spillvattensystem. Även dricksvatten modellen revideras och båda modellerna är viktiga instrument för att dimensionera VA-anläggningar vid byggnation av framtida VA-system. För att värdera på vilket sätt som det tidigast möjligt går att starta utbyggnad av i synnerhet bostäder i Lödöse studeras också om det kan finnas någon lösning på kortare sikt. Denna analys görs i samverkan med planerings- och exploateringsenheten. 16

17 Tertialrapport 2, Inledande kontakter med Trollhättan Energi har tagits för att diskutera samarbete kring framtida dricksvattenförsörjning VA-verksamhetsområden Ett antal abonnentärenden som mellan va-huvudmannen och fastighetsägaren uppfattats oklara vad avser tjänster och betalningsskyldighet har bedömts under perioden. Arbetet kommer att fortsatt pågå under året. Förvaltningen har inlett diskussioner med Trafikverket om betalning av dagvattenavgiften. Arbetsprocessen för nyanslutningsärenden av VA-abonnenter har reviderats i syfte att säkerställa både teknisk datakvalitet i kartverk och abonnentregister samt att säkerställa kommunens intäktsmöjligheter VA-taxa 2019 och förslag 2020 Förslag till ny VA-taxa 2020 har presenterats för Teknisk nämnd i augusti. Förslaget innebär att intäkter från brukningsavgiften ska täcka nödvändiga kostnader 2020 samt del av underskottet i det egna kapitalet för att uppfylla Lagen om allmänna vattentjänster och på så sätt undvika skattefinansiering under För att få en skälig och rättvis fast avgift som speglar försörjningskapaciteten i vattenmätarna föreslås i VA-taxa 2020 att varje mätaruppsättning prissätts med hänsyn till vattenmätarens kapacitet att leverera vatten. För kategorin småhus beaktas dock deras behov av vattentjänsten istället för kapaciteten på vattenmätaren VA-drift Vattenproduktion Vattenproduktionen har i allt väsentligt fungerat utan avvikelser. Förslag på vattenskyddsområde och vattenföreskrifter (GÄVSO) för Göta älv har under perioden godkänts av kommunfullmäktige. Ett slutligt förslag kommer att hanteras av länsstyrelsen. Under perioden har förvaltningen arbetat med att ta fram underlag för beslut och planering av en tillståndsansökan avseende vattenuttag. Rörnät Under 2018 var det ett antal fastighetsägare som har klagat på lukt och smak på dricksvatten i Nygård. Driftpersonalen genomförde olika åtgärder som tex spolning av ledningsnätet, rengöring av reservoaren och byte av ventil. Klagomålen klingade av under början av 2019 men har nu i augusti månad återkommit från samma fastighetsägare. Förvaltningen har anlitat experter inom vattenkemi för att utreda orsaken till klagomålen. De förväntas leverera resultat från sin utredning under september månad. Vattenledningsmodellen revideras genom att beskriva olika driftsituationer och förbrukningsmönster och är ett viktigt verktyg för såväl förnyelseplanering på rörnätet som dimensionering av framtida VA-system. 17

18 Tertialrapport 2, Reningsverk Fortsatt behov av åtgärder. Arbetet med egenkontrollprogram har fortsatt under perioden. Luktproblem vid reningsverket i Lödöse fortsätter. Åtgärder för att minimera problemet har identifierats. 3.3 Avfallskollektivet insamling & ÅVC Verksamheten kännetecknas av att inte gå ned i aktivitet under sommaren då antalet besökare på ÅVC ökar tillsammans med att det blir fler avfallskärl att hämta. Verksamheten har, trots viss omdisponering av personalresurser, varit i behov av att förstärkas med personal under sommaren för att kunna upprätthålla driften gällande insamling, återvinningsstation samt kundtjänstförmåga. Utöver driften har verksamheten i sitt strategiska arbete haft behov av resurser som prioriterar arbetet med införande av matavfallsinsamling samt framtagande av förslag till avfallstaxa. Att möta detta personalresursbehov har sammantaget haft en stark inverkan på verksamhetens budget utöver vad som planerats för. Arbetet med Göteborgsregionen minskar avfallet Avfallsplan för tretton kommuner till 2030 fortgår enligt plan. Processen med antagande av nya föreskrifter om avfallshantering har påbörjats med mål om att vara beslutade innan årets slut. Kontakt har etablerats på nytt avseende frågan om delägarskap i den kommunägda Renovakoncernen. Arbetet med en projektplan för matfallsinsamling inklusive dess införande är fortfarande i planeringsstadiet vid periodens slut. Ökad robusthet i insamlingsverksamheten har uppnåtts då ytterligare ordinarie personal samt sommarpersonal lärts upp. Under perioden har arbete genomförts för att bemöta det akuta behovet av att säkra driften och kontinuiteten av nuvarande inpasseringssystem på ÅVC. En förstudie har påbörjats avseende nytt inpasseringssystem och hur Lilla Edet skulle kunna samarbeta med andra kommuner. 18

19 Tertialrapport 2, PERSONAL 4.1 Personalnyckeltal Tekniska verksamheten T Antal tillsvidareanställda 22 st Antal månadsavlönade 23 st Andel kvinnor 17,4% Andel deltidsanställningar 8,7% Antal tjänster i årsarbetare 22,0 st Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 1,1 Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 0,0 Antal avgångar* 1 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 6,5% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 0,9 st Andel långtidssjukfrånvaro* 68,4% *Statistiken gäller för perioden 1 januari - 31 augusti (Resterande siffror är framtagna per den 31 augusti 2019) 19

20 5 MÅL OCH UPPDRAG Tertialrapport 2, Fullmäktiges mål Kommunfullmäktige beslutar i Mål och Resursplan 2019 om prioriterade mål och inriktningsmål för kommunen. De fyra målen nedan är beslutade av kommunfullmäktige. Varje nämnd skall sedan bryta ned målen. Tekniska nämndens nedbrytning av kommunfullmäktiges mål framgår nedan. Prioriterat mål 1 Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. Prioriterat mål 2 Lilla Edet har fler och växande företag Prioriterat mål 3 Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling Prioriterat mål 4 Lilla Edet är en ledande miljökommun 5.2 Nämndens egna mål Nämndens egna mål Offentlig miljö ska vara trevlig och trygg Förvaltningens kommentar: Trots bristande personalresurser så har arbetet med att utveckla den offentliga miljön intensifierats under året då enheten stadsmiljö och trafik förstärkts med en chef och en produktionsledare för allmän platsskötsel. Detta beskrivs närmare i stycke Nämndens uppdrag I Mål och Resursplan 2019 har Kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen och nämnder olika uppdrag. För Teknisk nämnd gäller följande uppdrag: - I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Förvaltningens kommentar: Nämnden får fortlöpande information om faktorer som påverkar bedömt investeringsbehov för kommande 10 årsperiod. Avseende beslutade investeringsmedel 20

21 Tertialrapport 2, så sker en rullande uppföljning och prognos i samband med ordinarie rapportering till nämnden. - Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets och anläggningsskötare samlas Förvaltningens kommentar: Under perioden har inte någon analys till grund för uppdraget att skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning genomförts då personella resurser inte funnits att tillgå. Arbetet kommer att inledas under senhösten. 21

22 Tertialrapport 2, NÄMNDENS EKONOMI Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens driftram i KF Skatt MoR-beslut tkr tkr 6.1 Sammanfattande analys av utfall Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden en positiv avvikelse gentemot budget på totalt tkr. Prognosen för helåret är dock att detta överskott minskar och för helåret prognosticeras ett överskott på tkr jämfört med budget. Slutligen kan nämnas att överskottet som prognosticeras för helåret på tkr är osäker då verksamheten är händelsestyrd och påverkas av akuta åtgärder. VA-verksamhetens ekonomi är fortsatt ansträngd och prognosen för helåret pekar mot ett fortsatt negativt resultat. För årets andra period redovisas dock ett överskott gentemot budget på tkr. För helåret är prognosen ett underskott på 773 tkr, vilket är något bättre än prognosen i tertial 1 på tkr. Avfallsverksamheten visar för perioden ett positivt resultat gentemot budget på tkr. Prognosen för helåret är ett överskott på tkr. Överskottet kan i princip uteslutande härledas till att kostnaden för projektet matavfallsinsamling försenats och att de mesta av projektkostnaderna kommer uppstå under En konsekvens av detta är att en del av årets överskott som återförs till det egna kapitalet, kan behöva användas under

23 6.2 Skattefinansierad teknisk verksamhet Tertialrapport 2, Tekniska nämnden 2019 Organisatorisk struktur Utfall perioden Periodens budget Periodens avvikelse Prognos 2019 Budget 2019 Avvikelse prognos Utfall 2018 Skattefinansierad verksamhet (tkr) Nämnd- och styrelseverksamhet Gator/Vägar/Parkering Varav kapitalkostnader Vinterväghållning Gatubelysning Skötsel park Nyutveckling skattefinansierad verksamhet Summa Teknisk verksamhet Inledningsvis bör nämnas att budgeten för helåret har justerats med den löneökning som verksamhetens personal erhållit. Inför budgetåret tillsattes en central lönepott som sedan fördelats ut till nämnderna efter det att lönerörelsen fastställts. Detta har medfört att TN:s budget ökat med ca 36 tkr, till totalt tkr. Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden en positiv avvikelse gentemot budget på totalt tkr. Prognosen för helåret är dock att detta överskott minskar och för helåret prognosticeras ett överskott på tkr jämfört med budget. Nämnd och styrelseverksamheten löper i allt väsentligt på enligt plan. För perioden redovisas ett överskott (+72 tkr) medan prognosen för 2019 är en marginell avvikelse ( 4 tkr). Verksamheter för Gator/Vägar/Parkering noterar ett överskott för årets andra period på tkr. Överskottet har ett flertal förklaringsfaktorer. Verksamheten har haft lägre personalkostnader till följd av vakanser. Därutöver bidrar uteblivna kapitaltjänstkostnader till periodens positiva resultat (+450 tkr). Det ska också nämnas att kostnaden för juridisk rådgivning i samband med den rättsprocess som pågår gentemot en bredbandsleverantör belastar resultatet med 252 tkr. Prognosen är att denna kostnad för året kommer att uppgå till 350 tkr. Förvaltningen har fortsatt en kundfordran på kr till entreprenören som anlade fibernätet i kommunen under Entreprenören är försatt i konkurs och förvaltningen för dialog med våra jurister kring nästa steg i frågan. Fordran är dock sedan tidigare avskriven i sin helhet. Prognosen för helåret 2019 är ett överskott på tkr. Den främsta förklaringsfaktorn är uteblivna personalkostnader. Detta överskott kommer dock delvis finansiera ökade åtgärder inom verksamheten Skötsel park. Dessutom kommer en överflyttning av personalkostnader och driftskostnader från VAverksamheten att göras. Detta rör en av anläggningsteknikerna som för de sista 3 månaderna kommer att belasta skattekollektivet. Motiveringen är att en relativt stor del av deras arbetsuppgifter är sådant som rör den skattefinansierade delen av verksamheten. Vinterväghållning uppvisar för perioden ett överskott på tkr. Eftersom budgeten är fördelad jämt över året är ett överskott för perioden inte anmärkningsvärt i sig. För året prognosticeras att verksamheten kommer att ha ett överskott på +187 tkr jämfört med budget. En uppskattning har gjorts utifrån redan upparbetade kostnader samt ett pålägg på vad 23

24 Tertialrapport 2, verksamheten kan förväntas kosta sista perioden Som vanligt är detta dock förknippat med osäkerhet, på grund av säsongsrelaterade väderförhållanden. Verksamheten för Gatubelysning redovisar ett överskott för årets andra period på tkr. Det beror framför allt på kostnaden för den köpta tjänsten är klart mindre än budget. En analys av detta har gjorts och en förklaring är att det krävts mindre åtgärder på befintliga anläggningar i form av reparationer och utbyte av armaturer. Tidigare rymdes dessa kostnader i den totala kontraktssumman, men idag skiljer man på den faktiska abonnemangsavgiften samt de kostnader som utgörs av reparationer och utbyten. Som nämndes i första tertialrapporten är elkostnaderna högre än budget. För perioden noteras en negativ avvikelse om 89 tkr. Det är dock missvisande då kostnaderna för el är lägre under sommarperioden. För helåret beräknas kostnaderna för el överstiga budget med 208 tkr. Högre elpriser är förklaringen. Prognosen för 2019 är ett överskott på tkr, framför allt på grund av mindre åtgärder i form av reparationer, även om en större insats planeras i området kring Hanströmsvägen. Verksamheten Skötsel park visar för perioden ett underskott gentemot budget på 278 tkr. Avvikelsen är inte att betrakta som onormal då merparten av åtgärder utförs under sommarhalvåret. Men förvaltningen har identifierat att mer arbete behöver och kan utföras även under den sista perioden 2019, varför prognosen för helåret är ett underskott gentemot budget på 426 tkr. Bedömningen är dock att underskottet kan hanteras då överskott inom andra verksamheter prognosticeras. Verksamheten Nyutveckling Skattefinansierad teknisk verksamhet uppvisar ett underskott på 206 tkr för årets andra tertial. Kostnaden förklaras av de kapitaltjänstkostnader som uppstått i samband med färdigställandet av projekt som rör exploateringsområdet Stallgärdet. Eftersom inga gatukostnadsersättningar tas ut belastar kapitaltjänstkostnaderna den tekniska verksamheten. För helåret beräknas underskottet gentemot budget uppgå till 285 tkr, vilket nästan uteslutande kan härledas till högre kapitaltjänstkostnader. Slutligen kan nämnas att överskottet som prognosticeras för helåret på tkr är osäker då verksamheten är händelsestyrd och påverkas av akuta åtgärder. I tabellen nedan presenteras en övergripande resultaträkning, för att tydligare visa utfall och prognos inom respektive kontoslag. Underskottet i kapitaltjänstkostnader tillskrivs färdigställandet av Stallgärdet. Utöver det råder det en osäkerhet kring kapitaltjänstkostnader totalt sett, eftersom det beror på framtakten av investeringarna under resterande del av året. Utfall T2 Budget T2 Avvikelse T2 Prognos Helår Budget Helår Avvikelse Helår Intäker Köp av huvudverksamhet Personal Övriga verksamhetskostnader Kapitaltjänstkostnader

25 Tertialrapport 2, VA-verksamhet Organisatorisk struktur Utfall perioden Periodens budget Periodens avvikelse Prognos 2019 VA-verksamhet (tkr) Intäker VA-verksamhet Varav Vattenavgifter Varav Spillvattenavgifter Varav Dagvattenavgifter Varav Anslutningsavgifter Varav övriga intäkter Varav återställande av EK Varav kostnader Vattenproduktion Varav rörliga VA-intäkter Varav fasta VA-intäkter Varav kostnader för Vattenverksamhet Varav kapitalkostnader Rörnät Varav intäkter Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader Avloppsverksamhet Varav intäkter Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader Dagvatten Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader VA, Kundtjänst VA Strategi och Nyutveckling Varav intäkter Varav kostnader för verksamhet Varav kapitalkostnader Resultat VA-verksamhet Budget 2019 Avvikelse prognos Utfall 2018 VA-verksamhetens ekonomi är fortsatt ansträngd och prognosen för helåret pekar mot ett fortsatt negativt resultat. För årets andra period redovisas dock ett överskott gentemot budget på tkr. För helåret är prognosen ett underskott på 773 tkr, vilket är något bättre än prognosen i tertial 1 på tkr. Det bör också nämnas att ett flertal av de förklaringsfaktorer som anges är de samma som nämndes redan under första delårsbokslutet, varför en del förklaringar säkerligen känns igen. Inför året fanns också en särskild post på tkr avsatt för att påbörja återställandet av det negativa egna kapitalet. Dessa är inte medräknade i prognosen ovan och innebär att det prognostiserade resultatet hade blivit en miljon kronor sämre om det tagits upp. Nytt för i år (2019) är att vi redovisar intäkter som en egen verksamhet; Intäkter VAverksamhet. Verksamheten visar för perioden ett överskott gentemot budget på totalt tkr. 127 tkr av dessa avser intäkter från brukningstaxa medan resterande överskott går att härleda till den post som avser återställande av eget kapital som inte blivit utnyttjat (+ 667 tkr). Vidare belastas resultatet av osäkra fordringar som för perioden uppgår till 142 tkr. För helåret är prognosen ett överskott på tkr tkr av dessa avser dock återställande av eget kapital. Eftersom prognosen totalt sett för hela VA-verksamheten är ett underskott jämfört med budget spelar denna post ut sin redovisningstekniska roll, då allt 25

26 Tertialrapport 2, underskott belastar det egna kapitalet. Överskottet på intäktssidan förväntas bestå, samtidigt som osäkra kundfordringar för helåret beräknas uppgå till 200 tkr. Verksamheten Vattenproduktion visar för årets andra period ett underskott på 143 tkr jämfört med budget. Prognosen för helåret är ett underskott på 462 tkr. Det som framför allt belastar periodens resultat är kostnader för el samt analyser och provtagning. Ett antagande om linjär kostnadsutveckling har antagits, vilket får anses vara rimligt, då elförbrukningen är relativt konstant under hela året. Det samma gäller kostnaderna för provtagning. Verksamheten Rörnät visar för perioden ett överskott gentemot budget på tkr. Överskottet förklaras framför allt av lägre personalkostnader pga vakanser. För helåret beräknas överskottet till tkr. Det prognosticerade överskottet förklaras också delvis av att en överflyttning av personal och driftskostnader kommer att belasta skattekollektivet under de sista 3 månaderna. Det ska också, som nämnts i tidigare rapporter, sägas att verksamheten inom rörnätsdrift till stor del är händelsestyrd. Skulle ett ovanligt stort antal akuta åtgärder uppstå medför det snabbt ökade kostnader, vilket gör prognosen osäker. För Avloppsverksamheten är utfallet för perioden en negativ avvikelse gentemot budget på 844 tkr. Prognosen för helåret är ett underskott på hela tkr. Ökade personalkostnader belastar negativt men även elkostnader, kostnader för analyser och provtagning samt reparation och underhåll av maskiner uppvisar stora budgetavvikelser. Även här får kostnadsutvecklingen antas vara linjär, även om kostnaderna för underhåll påverkas av de åtgärder man bedömer behöver utföras. Verksamheten Dagvatten uppvisar för perioden i stort sett en budget i balans, + 16 tkr. För helåret beräknas överskottet gentemot budget uppgå till tkr. Även här är utfallet beroende på antalet akuta åtgärder som utförs, och prognosen är därefter förknippad med viss osäkerhet. Kundtjänst uppvisar för perioden ett positivt överskott gentemot budget på tkr. Överskottet förklaras av lägre personalkostnader, då viss omfördelning av personal skett under året. För helåret är prognosen ett överskott på tkr. Anledningen till att överskottet inte förväntas öka är att en vakans på ledningsnivå har tillsatts, vilket delvis belastar denna verksamhet. Verksamheten för VA-Strategi och Nyutveckling visar för perioden ett underskott på 138 tkr gentemot budget. Ett antagande gjordes i budgetarbetet om att kunna avlasta driftsbudgeten med arbete som istället skulle belasta nyinvesteringsprojekt. Ett antagande som visade sig vara alltför stort. Den uteblivna intäkten kompenseras delvis av att köpta tjänster uteblivit. För helåret är prognosen ett underskott på 238 tkr. I tabellen nedan presenteras en övergripande resultaträkning, för att tydligare visa utfall och prognos inom respektive kontoslag. 26

27 Tertialrapport 2, Utfall T2 Budget T2 Avvikelse T2 Prognos Helår Budget Helår Avvikelse Helår Intäker taxa Övriga intäkter Köp av huvudverksamhet Personal Övriga verksamhetskostnader Kapitaltjänstkostnader Periodens resultat gör att den utgående balansen av det egna kapitalet efter årets andra tertial uppgår till tkr. Balanserat resultat VA enligt BR Ingående balans Avstämning T2 underskott VA 233 Utgående balans, T Prognosen för 2019 för det egna kapitalet redovisas nedan. Prognos Balanserat resultat VA 2019 Ingående balans Prognos underskott Återställande underskott från 2015 och 2016 via skattemedel Prognos utgående balans Notera alltså att om prognosen för helåret står sig måste tidigare års underskott återställas med skattemedel. En summa om totalt tkr Resultat VA-verksamheten samt prognos * UB Eget Kapital Resultat * 2019 är ett prognosvärde. Observera också att UB eget kapital inkluderar en återställning av det samlade underskottet från år på totalt tkr. 27

28 6.4 Avfallsverksamheten Tertialrapport 2, Organisatorisk struktur Utfall perioden Periodens budget Periodens avvikelse Prognos 2019 Avfallsverksamhet (tkr) Omhändertagande Varav avfallsintäkter, taxa Varav kostnader för omhändertagande Slam, enskilda avlopp Insamling ÅVC Varav intäkter Varav finansiering ek 304 Varav kostnader för verksamhet Avfall, Kundtjänst Resultat Avfallsverksamhet, inkl. deponi Budget 2019 Avvikelse prognos Utfall 2018 Deponi och återföring av avsättning Varav återföring avsättning Varav kostnader för deponi Avfallsverksamheten visar för perioden ett positivt resultat gentemot budget på tkr. Prognosen för helåret är ett överskott på tkr. Överskottet kan i princip uteslutande härledas till att kostnaden för projektet matavfallsinsamling försenats och att de mesta av kostnaderna kommer uppstå under En konsekvens av detta är att en del av årets överskott som återförs till det egna kapitalet, kan behöva användas under Precis som för VA bör det nämnas att en del av de förklaringar som lämnas är relativt oförändrade jämfört med årets första period, varför en del formuleringar känns igen. Verksamheten för Omhändertagande av avfall uppvisar för årets andra tertial ett marginellt överskott gentemot budget på + 60 tkr. Detta är sedan i år en mer renodlad intäktsverksamhet, för att enklare kunna särskilja verksamhetens taxeintäkter. För helåret är prognosen ett överskott gentemot budget på + 83 tkr. Precis som för VA har det även för Avfallsverksamheten reserverats en post för återställande av eget kapital på totalt 100 tkr. Eftersom prognosen totalt sett för hela avfallsverksamheten är ett överskott jämfört med budget spelar denna post ut sin redovisningstekniska roll, då allt överskott tillfaller det egna kapitalet. I övrigt förväntas intäkterna från taxor vara i linje med de budgeterade. Verksamheten för Slam, enskilda avlopp löper enligt plan och avvikelsen för årets andra period, liksom för helåret, är att betrakta som marginell. Verksamheten Insamling avfall visar för perioden ett positivt resultat gentemot budget på totalt tkr. För helåret är prognosen ett överskott på tkr. Här återfinns den budgetpost som avsatts för kostnader rörande matavfallsinsamling, tkr. Som nämndes ovan har detta arbete blivit något förskjutet och kostnaderna förväntas istället uppstå 2020 och framåt. ÅVC-verksamheten redovisar för årets andra tertial ett underskott om totalt 181 tkr jämfört med budget. För helåret är dock prognosen ett underskott om 499 tkr. 28

29 Tertialrapport 2, Ett nytt avtal rörande kvittblivning trädde i kraft i april vilket gör att prognosen för dessa kostnader är osäker. Därutöver uppvisar verksamheten högre personalkostnader, både för perioden och för i sin prognos för helåret. Extra personal under sommarperioden, upplärning och bredvidgång för att minska framtida sårbarhet är förklaringar till detta. Därutöver redovisas ett underskott på hyresintäkter som varit för högt budgeterad. Underskottet för helåret beräknas till 143 tkr. Verksamheten Kundtjänst visar i stort sett en budget i balans för årets andra period. För helåret prognosticeras ett underskott gentemot budget på totalt 64 tkr. I tabellen nedan presenteras en övergripande resultaträkning, för att tydligare visa utfall och prognos inom respektive kontoslag. Utfall T2 Budget T2 Avvikelse T2 Prognos T2 Budget Helår Avvikelse Helår Intäkter Brukningstaxa Intäkter Slam Övriga intäkter Köp av huvudverksamhet Övriga verksamhetskostnader Personal Avfallsverksamhetens resultat för perioden innebär att det egna kapitalet ökar med tkr och uppgår till tkr. Balanserat resultat Avfall enligt BR Ingående balans Avstämning T2 överskott Avfall 511 Utgående balans, T Prognosen för helåret innebär att det egna kapitalet vid utgången av 2019 skulle uppgå till tkr. Prognos Balanserat resultat Avfall 2019 Ingående balans Prognos överskott Prognos utgående balans

30 Tertialrapport 2, Resultat avfallsverksamheten samt prognos * -500 Utgående balans Årets resultat * 2019 är ett prognosvärde Entreprenadarbetet med Högstorpsdeponin är nu slutfört, och endast mindre arbete kvarstår. Hittills i år har kostnader för totalt tkr upparbetats. Prognosen för helåret är att kostnaderna totalt kommer att uppgå till tkr. Det skulle ge att de kvarvarande medlen vid utgången av 2019 skulle uppgå till tkr. Kvarvarande reserverade medel räcker med största sannolikhet inte för att klara driften enligt beslutat kontrollprogram under kommande år. Nedan redovisas utfallet per samt prognosen för helåret avseende avsättning Högstorpsdeponin. Avsättning Högstorpsdeponin enligt BR Ingående balans - avsättning Högstorpsdeponin Återföring Högstorpsdeponin T Utgående balans, T Prognos Avsättning Högstorpsdeponin 2019 Ingående balans - avsättning Högstorpsdeponin Prognos Återföring Högstorpsdeponin Prognos utgående balans

31 7 INVESTERINGAR Tertialrapport 2, Investeringsbudget 2019 (tkr) Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad vht Investeringsbudget Exploateringsinvesteringar Summa investeringsbudget Skattefinansierad investeringsverksamhet Tekniska nämndens investeringsbudget för 2019 uppgår för den skattefinansierade delen till tkr. Investeringarna löper i allt väsentligt på enligt plan, och en stor del av investeringarna beräknas falla ut under den sista perioden Skattefinansierade investeringar 2019 Utfall T Prognos 2019 Budget 2019 Avvikelse 2019 Planerat underhåll Gata Dagvattenanläggningar Del av Hanströmsvägen, DV och Väg Trafikåtgärder Kollektivtrafiksåtgärder Gång och Cykelbanor Trafiksäkerhet Offentliga rum Lekplatser Nya Papperskorgar Centrala Lilla Edet (centralen 4) Upprustning Lödöse Torg Ofördelat anslag Oförutsett SUMMA: Planerat underhåll - Gata Asfaltering har pågått under tertial 2 och kommer att fortgå en bit in på hösten. Stora delar av Hjärtumhar asfalterats samt del av Ljungskilevägen. Under hösten fortsätter arbetena med Flustervägen och del av Pilbågsgatan samt del av Skillnadsgatan. Om ytterligare investeringsutrymme kvarstår kommer beläggningsarbeten ske efter framtagen prioritet och planerade VA- och fiberarbeten. 31

32 Tertialrapport 2, Dagvattenanläggningar Allmän platshållarens investering i dagvattenanläggningar sker främst i samband med asfalteringsarbeten och/eller VA-arbeten varvid investering görs i väganläggningen (rännstensbrunn, ledning till VA-kollektivets dagvattenavledning). Hanströmsvägen del av Arbetena har påbörjats och kommer att fortgå under hösten. Kollektivtrafikåtgärder Under hösten ska bussvändslingan vid Kärrsbacken i Hjärtum beläggas. Ytterligare åtgärder i kollektivtrafiksystemet planeras. Gång- och cykelbanor (GC) Breddning av gång- och cykelvägen på del av Ljungskilevägen är utförd och breddning av gång- och cykelvägen på del av Bistockvägen kommer utföras under hösten tillsammans med ytterligare åtgärder i gång- och cykelvägnätet. Trafiksäkerhetsåtgärder Under hösten planeras åtgärder på Hanströmsvägen i samband med VA-arbeten samt några få åtgärder i övriga trafiknätet. Lekplatser Områdeslekplatser kommer att byggas i Nygård respektive Lödöse. Nya papperskorgar Nya papperskorgar är upphandlade och kommer att placeras ut. Centrala Lilla Edet (Centralen 4) Då det inte finns någon exploatör kopplat till projektet har planeringsarbetet avstannat. Lödöse Torg Under september genomförs en medborgardialog om torgets utveckling. Därefter sammanställs önskemål och en planering och projektering av torgets utformning utförs under hösten/vintern. 7.2 Avgiftsfinansierad investeringsverksamhet Den totala investeringsbudgeten för VA-avgiftsfinansierad verksamhet är tkr varav tkr utgörs av VA-exploateringsinvestering. Prognosen är att den totala investeringsramen inte fullt ut kommer att ut nyttjas. Avvikelser noteras framför allt under posten för oförutsedda investeringar samt investeringar på VA-anläggningar. Inom avfallsverksamhetens investeringsbudget är 800 tkr avsatta för införande av matavfall samt digitalisering av ÅVC. Prognosen är att avsatta investeringsmedel inte kommer användas förrän nästkommande år. 32

33 Tertialrapport 2, Avgiftsfinansierade investeringar 2019 Utfall tom Utfall T Prognos 2019 Budget 2019 Avvikelse 2019 VA-investeringar Nyinvesteringar Singelserviser 2019 exkl. ansl.avg.* Utökning av VHT-område Danska Vägen * VA och pumpstation Dalenvägen* Förnyelse VA Rörnät VA DV Hanströmvägen Etapp DV Ljungskilevägen Etapp VA Del av inlandsvägen VA Del av Stjärnvägen Ström VA Ljungskilevägen Vattenledning Ström-Hjärtum 251 VA-anläggningar Övriga VA-anläggningar Planerat underhåll vattenanläggningar Planerat underhåll avloppsanläggningar Ofördelat anslag Oförutsett "Tillstånd för vattenuttag" Göta Älv samt Utby 400 Byte av teleskopventiler mm VA Tillskottsvatten Ström VA E45 Alvhem - Kärra Utbyggnad nytt VA-system (kvalitetssäkring pågår) Etapp 1, VA-utbyggnad Lödöse Gryaab Avfalls-investeringar Införande Matavfall Digitalisering ÅVC, Utveckling IT-system SUMMA:

34 Tertialrapport 2, Nyinvesteringar VA Singelserviser 2019 Investeringen avser nyanläggning av enstaka serviser till fastigheter inom kommunen. Aktuella fastighetsägare kommer att betala anslutningsavgift vid anslutning till kommunens ledningsnät. Utökning av verksamhetsområde, Danska vägen Projektering av Danska vägen pågår och byggnation beräknas påbörjas i november Färdigställande är planerat till våren VA- och pumpstation Dalenvägen Projektets tekniska och ekonomiska nettonytta behöver studeras närmare. Budget 2019 för investeringen utgörs endast av medel för förprojektering. Projektet är inte prioriterat givet tillgängliga resurser och är fortsatt vilande Förnyelse VA VA och DV Hanströmsvägen etapp 2 Avser förnyelse och komplettering av VA- och dagvattenledningar. Befintliga spill- och dagvattenledningar är undermåliga med sättningsskador, inläckage av tillskottsvatten och omfattande vattenläckor. Upphandling är genomförd och byggnation pågår för närvarande. Under byggnationsfasen har problem uppstått då fiberkabel lagts ned felaktigt för nära VAledningar vilket har inneburit en viss försening. Beräknat färdigställande är satt till november DV Ljungskilevägen Etapp 2 Avser förnyelse av dagvattenledning. Dagvattenledningen är underdimensionerad. Arbetet färdigställdes under augusti månad, kvar återstår att reglera fakturor. VA Del av Inlandsvägen Avser förnyelse och komplettering av VA- och dagvattenledningar. Befintlig dagvattenledning är underdimensionerad. Spillvattenledningar är undermåliga med porösa rör. Arbetet färdigställdes under juli månad. VA Del av Stjärnvägen Ström I samband med problem (felkopplingar, bakfall) på några fastigheter serviser gjordes en utredning av ledningarna i gatan. Utredningen genomförd 2018 visade på bakfall på spillvattenledningen samt att dagvattenledningen var ihopkopplat med spillvattenledningen i kommunens nät. Nyttan är minskade mängder tillskottsvatten i spillvattenavledningen och mindre volymer att rena (till Reningsverket). Arbetet färdigställdes under augusti månad. Kvar återstår att reglera fakturor. Ljungskilevägen etapp 1 Projektet är helt färdigställt. Kvar återstår att reglera fakturor. 34

35 7.2.2 Oförutsedda VA-investeringar Tillstånd vattenuttag Arbetet med tillståndsprojektet har startat under perioden. Tertialrapport 2, Byte av teleskopventiler med mera Under perioden har ventiler och teleskopsstänger med mera byts på de gator som varit föremål för asfaltering, vilket främst skett i Hjärtum, Götaslätten och i Lilla Edet. VA-tillskottsvatten på Ström För att komma till rätta med tillskottsvatten i våra spillvattenledningar har det genomförts mätning av flöden parallellt med att rök och färg tillförts i ledningen för att på så vis hitta inläckage, felkopplade fastigheter, anslutna diken mm. Rapport med resultat är ännu ej färdigställd men beräknas vara förvaltningen till hand under hösten VA E45 Alvhem-Kärra Då bygget av E45 pågick påverkades kommunens VA-ledningar vilket i sin tur påverkade kommunens ledningsrätt. En av två sträckor är nu är fastställda. Sträcka två förväntas bli fastställd under hösten Övriga VA-investeringar Val av VA-system: Avloppsledningar Lödöse-Älvängen Förstudie av överföringsledningar för avloppsvatten har påbörjats för att i ett första skede kunna ta avloppsverket i Lödöse ur drift och avleda avloppsvatten till Ryaverket, Göteborg. För att Lilla Edets kommun ska kunna avleda avloppsvatten till Ryaverket för rening krävs att kommunen blir delägare i Gryaab. I förstudien har alternativa dragningar för överföringsledning mellan Lödöse och Älvängen analyserats med hänsyn till geoteknik, naturvärden, vattenverksamhet, förorenad mark och entreprenadkostnader. Berörda fastighetsägare mellan Lödöse-Älvängen har informerats om förstudien. För att dimensioner ledningar för nuvarande och framtida behov pågår flödesmätningar i spillvattensystemet i Lilla Edet. Efter flödesmätningen kan kommunens modell av spillvattensystemet uppdateras och dimensionerande flöden och ledningsdimensioner bestämmas för projektet. Modellen är även ett viktigt verktyg för att minska tillskottsvatten i kommunens spillvattensystem. Projektets framdrift beror av hur på kommunens process att bli delägare i Gryaab fortskrider. Planerat underhåll vatten- och avloppsläggningar Under perioden har investeringar genomförts avseende anläggningar för vattenproduktion och avloppsverk. Åtgärderna är delvis gjorda på byggnader och inventarier men syftar även till att öka driftssäkerhet på verken. 35

36 Tertialrapport 2, VA, Exploateringsinvesteringar Utfall tom Utfall T2 Prognos Avvikelse Avgiftsfinansierade investeringar 2019 Budget VA, exploateringsinvesteringar Göta Bigården * SUMMA Bigården VA-utredning har genomförts för att utreda hur detaljplaneområdet ska VA-försörjas. Dricksvattenpumpar har bytts ut vilket tillsammans med ny dricksvattenledning, vilken färdigställs under hösten 2019, kommer ge önskat flöde till bostäderna i Bigården. 7.3 Avfallskollektivets investeringsverksamhet Inga investeringar har vidtagits under perioden. Prognosen är att avsatta investeringsmedel inte kommer användas förrän nästkommande år. 36

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod TN 2019/254 Delårsuppföljning internkontroll för Tekniska nämndens verksamheter Dnr Dkod TN 2019/254 Sammanfattning Delårsresultatet för förvaltningens arbete med internkontroll enligt fastställd kontrollplan för 2019 visar på flera avvikelser vilka bör åtgärdas enligt rekommendationerna nedan. Ärendet Med internkontroll avses kommunens och kommunkoncernens interna förfaringssätt och arbetsrutiner som syftar till att säkerställa att organisationens mål uppfylls, att avtal följs och att verksamheten är laglig. Den interna kontrollen avser åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Nämnderna ska årligen kartlägga viktiga rutiner, processer och system samt bedöma dem utifrån risk och väsentlighet. Intern kontroll är en process, där nämnd, förvaltningsledning och övrig personal samverkar för att med en rimlig grad av säkerhet uppnå målen för den interna kontrollen. Den interna kontrollen utförs därmed i hela organisationen och ansvaret ligger på alla nivåer. Nämnd, förvaltningschef, verksamhetschefer, avdelningschefer, enhetschefer och medarbetare har alla ansvar för och är en del av den interna kontrollen på olika sätt. Tekniska nämnden beslutade i mars 2019 om en plan för internkontroll för verksamhetsåret Analys av resultat från kontrollpunkter Av fjorton genomgångna punkter av totalt sjutton visar tolv av dessa på någon form av avvikelse. Detta är ett otillfredsställande resultat. Nedan stycke lyfter fram de kontrollpunkter som bör ägnas särskilt fokus. Kunskap om vikten av diarieföring, posthantering och avtalshantering behöver skärpas upp. Rutiner, system och kunskap om ekonomiska transaktioner och avtalshantering saknas i många fall alternativt är undermåliga. VA-verksamheten specifikt är i behov av att ta fram driftinstruktioner och underhållsplaner samt att överlag ta fram nödvändiga system och rutiner. 37

38 Förvaltningens fortsatta arbete Förvaltningen har under året påbörjat vissa åtgärder och ämnar fortsätta med detta under året och framåt. Nedan finns ett urval av möjliga åtgärder vilka kommer att gås igenom och prioriteras i det löpande förbättringsarbetet. Styr- och kontrollmiljö Utveckla arbetet med att öka kännedom om intern kontroll och styrning avseende reglemente och process. Utveckla arbetet med att säkerställa rätt innehåll och klassificering i väsentlighetsoch riskanalysen. Följ löpande upp arbetet med användandet av stödjande dokumentation. Utveckla arbetet med att göra intern kontroll och styrning till en naturlig del i vardagen bland samtliga förvaltningens nivåer. Ekonomi och avtal Utveckla det kommuntotala arbetet med att säkerställa att beställningar och köp av tjänster inte går att genomföra utan godkännande från överordnad. Analysera behov av avtal för tjänster som idag köps utanför avtal. Genomför total genomlysning av nämndens samtliga avtal och samla dessa på en plats Uppdatera nämndens delegationsordning. Utveckla arbetet och utbilda medarbetare i diarieföring och posthantering. Genomföra löpande internutbildningar kring ekonomi Utveckla informationen som finns på intranätet kring bokföring och manuella utbetalningar Struktur Utveckla förvaltningsövergripande strategi för informationsstruktur. Påbörja arbete med plan för förvaltningsövergripande samarbete. Verksamhet Utvidga VA-verksamhetens arbete med egenkontrollprogram till att omfatta samtliga anläggningar Ta fram underhållsplaner för tekniska anläggningar. Ta fram skriftliga instruktioner för handhavande av tekniska anläggningar med tillhörande utrustning. Påbörja förstudie kring redundans vid elavbrott för VA-verksamheten. Genomlys processen för kemikaliehantering. Förbättra avtalsuppföljning av köpta tjänster 38 sid 2/3

39 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Internkontrollplan Teknisk nämnd Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner delårsredovisning för internkontroll Tim Sahlén Verksamhetscontroller tim.sahlen@lillaedet.se Andreas Karlsson Förvaltningsekonom andreas.e.karlsson@lillaedet.se 39 sid 3/3

40 Plan för internkontroll Tekniska nämnden Framtagen av: Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum: Version: 1.0 Beslutad av: Tekniska nämnden 40

41 Tekniska nämnden Plan för internkontroll Inledning Kommunens nämnder och bolag ska anta en särskild plan för kommande års arbete med intern kontroll. Planen ska i samband med antagandet överlämnas till kommunstyrelsen. Denna internkontroll-plan för 2019 innehåller en analys av de allvarligaste riskerna för tekniska nämnden, samt planerade granskningar och åtgärder för att minimera riskerna. Definition av internkontroll Med internkontroll avses kommunens och kommunkoncernens interna förfaringssätt och arbetsrutiner som syftar till att säkerställa att organisationens mål uppfylls, att avtal följs och att verksamheten är laglig. Den interna kontrollen avser åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller oavsiktliga fel. Nämnderna ska årligen kartlägga viktiga rutiner, processer och system samt bedöma dem utifrån risk och väsentlighet. Kartläggning av kontrollområden och riskanalys Första steget i arbetet med interkontrollplanen är att kartlägga presumtiva kontrollområden. Varje kontrollområde består av ett eller flera kontrollmoment.. De områden, processer eller rutiner där kontrollen bedöms vara tillräcklig i förvaltningens löpande kvalitetsarbete tas inte med i interkontrollplanen. Antalet kontrollområden och kontrollmoment förändra därför mellan åren bland annat beroende på hur väl olika kontrollmoment integreras i ordinarie verksamhet eller vilka nya risker som identifieras. Med risk i detta sammanhang avses sannolikheten för att fel eller skada uppträder. Med väsentlighet avses konsekvensen om risken inträffar 41

42 Tekniska nämnden Plan för internkontroll Inom intern kontroll i Lilla Edets kommun används följande bedömningsskala för att värdera potentiella risker: Liten (grönt) - risken bedöms inte vara sannolik och/eller bedöms ej ha några större konsekvenser om den inträffar Måttlig (gult) - risken bedöms ha viss möjlighet att inträffa och/eller kan få lindriga eller kännbara konsekvenser om den gör det Allvarlig (rött) - risken bedöms ha relativt hög sannolikhet att inträffa och kan få kännbara eller allvarliga konsekvenser om den gör det. Nedan summeras de risker som prioriteras inom årets intern kontroll-arbete. Beroende på typ av risk ska i sin tur åtgärder eller granskningar genomföras kopplat till dessa, vilka redovisas närmare under. Den som står som ansvarig i intern kontrollplanen är ansvarig för att tillhörande granskningar eller åtgärder genomförs. Genomförandet kan delegeras men ansvaret kvarstår. Ansvaret relaterar alltså till det som ska göras och inte till den specifika risken i sig. Kontrollplan för 2019 Nedan i tabellformat finns Tekniska nämndens internkontrollplan för

43 Område Rutinen/kontrollpunktens Kort beskrivning Riskformulering Risknivå Kontrollåtgärd Metod Frekvens Ansvarig namn Styrning Nämndbeslut Har nämndens beslut verkställts? Politiska intentioner uppfylls inte Liten Kontrollera att beslut verkställts Stickprov Löpande Nämndsamordnare Styrning Posthantering, diarieföring och arkivering Måttlig Löpande Styrning/ ekonomi Styrning/ ekonomi Undertecknande av avtal Avtalsbevakning Finns rutiner för posthantering och följs lagar och regler för diarieföring och arkivering? Person med rätt behörighet ska underteckna avtal Bevakning av avtals giltighetstid Ekonomi Utbetalningar Bristande rutiner leder till felaktiga utbetalningar Ekonomi Bokföring Säkerställa att rätt konto och period belastas Ekonomi Taxor och avgifter Säkerställ att rätt taxor och avgifter tas ut Styrning/ ekonomi Avtalstrohet Köptrohet gentemot ingångna avtal Risk att kommunen inte lever upp till lagar som reglerar detta, kan medföra sanktioner för kommun och påverkan på enskild Risk för ogiltiga avtal eller att felaktiga avtal tecknas Risk för avsaknad av avtal och uteblivna tjänster/oönskade effekter Pengar betalas ut felaktigt Allvarlig Måttlig Liten Fortsätta ta fram processer och riktlinjer, förankra internt i tjänstemannaorganisati onen. Stäm av tecknade avtal mot delegationsordning Kontrollera att avtal är under bevakning Genomgång av de kategorier av utbetalningar som görs Felaktig redovisning Liten Kontroll i ekonomisystem Risk att taxor och Allvarlig Genomgång av avgifter ej ger samtliga taxor och kostnadstäckning alt att avgifter de är oskäligt höga Risk finns att varor köps in som ej finns upphandlade pga okunskap och slarv Dokumentgr anskning, workshops Full granskning Full granskning Löpande Löpande Respektive enhetschef Verksamhetscontroller Verksamhetscontroller Respektive enhetschef Stickprov Löpande Förvaltningsekonom Stickprov Löpande Förvaltningsekonom Full Årligen Respektive granskning enhetschef Förvaltningsekonom Liten Kontroll av fakturor Stickprov Löpande Respektive enhetschefer Förvaltningsekonom 43

44 Tekniska nämnden Plan för internkontroll Ekonomi Beställarrätt Rätt behörighet att göra beställningar Styrning/ ekonomi Stadsmiljö och trafik Körjournaler Vinterväghållning Säkerställ att arbetsfordon nyttjas till anvisad uppgift GPS på entreprenadfordon jämförs med fakturaunderlag och insatsrapporter Felaktig ekonomihantering, avtalsbrott Körning ej relaterad till arbetstid och uppgifter Risken att entreprenören debiterar felaktigt pga felaktig tidsredovisning eller snöröjer fel ytor. Detta kan leda till ökade kostnader och/eller missnöjda invånare. Måttlig Granska fakturor Stickprov Löpande Respektive enhetschef Liten Liten Kontrollera körjournaler och drivmedelsräkningar Kontinuerlig uppföljning av fakturor samt att arbetsprocess efterlevs Stickprov Löpande Respektive enhetschef stadsmiljö och Stickprov Löpande Enhetschef trafik samt handläggare 44

45 Tekniska nämnden Plan för internkontroll Område Vatten och avlopp Vatten och avlopp Arbetsmiljö /miljöskydd Rutinen/kontrollpunktens namn Fungerande vatten- respektive reningsverk Underhåll av pumpar och aggregat Kemikaliehantering Kort beskrivning Riskformulering Risktal Kontrollåtgärd Metod Frekvens Ansvarig Driftinstruktioner skall finnas och följas Underhållsplaner för utrustning behöver finnas Hanteringsrutiner för kemikalier behöver tas fram/uppdateras Risk finns för att reningsverken inte fungerar som de ska pga att personalen inte hanterar brister i reningsverkens funktion på ett korrekt sätt. Detta kan leda till en negativ miljöpåverkan, sanktionskrav och i förlängningen åtal. Risk finns att reservpumpar och reservaggregat inte fungerar pga bristande underhåll och rutiner Bristande rutiner och kunskap kan leda till skada på hälsa, egendom och miljö Måttlig Måttlig Måttlig Säkerställ att rutiner finns, följs och att personalen har erforderlig kompetens Säkerställ att rutiner finns, är uppdaterade och kända av personalen Säkerställ att rutiner finns, följs och att personalen har erforderlig kompetens Stickprov Löpande Enhetschef Vatten och avlopp Stickprov Löpande Enhetschef Vatten och avlopp Stickprov Löpande Respektive enhetschef 45

46 Tekniska nämnden Plan för internkontroll Område Styrning/ ledning Arbetsmiljö Behörigheter Kontrollera att medarbetarna har de behörigheter som krävs i sina respektive yrkesroller Gemensam Arbetsmiljö 1.Det finns en uppdaterad delegation avseende arbetsuppgifter kring arbetsmiljöfrågor 2.Delegaterna har relevant utbildning för att klara dessa arbetsuppgifter 3.Granskning av att skyddsronder genomförs på utsatt tid och enligt framtagen checklista Möjlig förekomst att personal framför fordon utan/eller med fel behörighet. Sannolik förekomst att rutiner och riktlinjer ej följs. Kan leda till allvarlig skada på hälsa, egendom och miljö, i värsta fall dödsfall bland medarbetare under teknisk nämnd som jobbar i utsatta miljöer Liten Allvarlig Avstämning med medarbetare vid medarbetarsamtal 1. Avstämning så att delegation överensstämmer med aktuell delegat. 2. Avstämning med enhetschef att ansvarig delegat har relevant utbildning 3.Avstämning Samtal Årligen Respektive enhetschef Årligen Rutinen/kontrollpunktens namn Kort beskrivning Riskformulering Risktal Kontrollåtgärd Metod Frekvens Ansvarig Krisledningsorganisation Att rutiner är kända i Risk för allvarliga Allvarlig Årlig genomgång Samtal i Årligen Förvaltningschef verksamheten samt skador på egendom, ledningsgr larmlistor och liknande hälsa och miljö om upp Verksamhetscontroller finns och är uppdaterade krisorganisation inte finns Fullständig genomgång Förvaltningschef och respektive enhetschefer 46

47 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod TN 2018/506 Nya grävbestämmelser och allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark med tillhörande taxa Dnr Dkod TN 2018/506 Sammanfattning Förvaltningen föreslår att dagens regelverk Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark ersätts av två nya; Grävbestämmelser i Lilla Edets kommun och Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edets kommun. Utöver detta föreslår förvaltningen en taxa för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Ärendet Dagens bestämmelser är behäftade med en rad brister så som avsaknad av kundperspektiv, problem med tolkning och tillämpning, ekonomiska risker, tidskrävande handläggning samt avsaknad av bestämmelser för tillfällig markupplåtelse (nyttjande av kommunal mark). Utöver detta saknas möjlighet att via taxa få täckning för de kostnader som är förknippade med handläggning, tillsyn, avtalsefterlevnad, skötsel och ev skador på kommunens egendom. Förvaltningen har på uppdrag av nämnden arbetat fram förslag på åtgärder för att öka servicegraden, förutsägbarheten, rättssäkerheten, ekonomin och beslutsordningen. Genom att dagens bestämmelser ersätts med två nya; grävbestämmelser i Lilla Edets kommun och Allmänna bestämmelser om nyttjande av kommunal mark i Lilla Edets kommun så förväntas följande effekter ses: - En ökad servicegrad till följd av en mer tidseffektiv handläggningsprocess. - En säkerställd likabehandling av sökanden. - Minskad risk för missförstånd och olika tolkningar samt en tydlighet kring vad som sker om fel uppdagas. - En klarhet kring vilken politisk församling som tar beslut om bestämmelserna respektive taxan. - En tydlig delegation till handläggare på förvaltningen. Förvaltningen har även analyserat och tagit fram förslag på ny taxa för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor utformning av taxan. Syftet är att klargöra taxa/avgift kopplad till den tjänst som nyttjas samt möjliggöra ökad kostnadstäckning för kommunens arbete med ärendena. Taxan bygger i huvudsak på prissättning av en rad olika tjänster som kommunen erbjuder, bland annat möjligheten att använda kommunens mark till vissa ändamål, möjligheten att gräva i kommunens mark samt återställning av samma mark. 47

48 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Grävbestämmelser i Lilla Edets kommun Bilaga 1 Tekniska krav vid planering och utförande Bilaga 2 Taxa för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor Bilaga 3 Detaljtyplista Bilaga 4 Kontaktlista Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edets kommun Ekonomiska överväganden och följder av beslut Nya grävbestämmelser och nya bestämmelser för nyttjande av kommunal mark förväntas bidra till minskade kostnader för handläggning och tvister. En egen taxa för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor förväntas avlasta skattekollektivet och bidra positivt till en ökad kostnadstäckning för nämndens utgifter kopplat till ovan. Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar - att föreslå Kommunfullmäktige att upphäva Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark och att kommunfullmäktige noterar att nämnden har fastslagit nya bestämmelser. - att föreslå Kommunfullmäktige att anta bilaga 2 Taxa för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. - att för egen del fastställa Grävbestämmelser i Lilla Edets kommun med tillhörande bilaga 1 och 2 samt Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edets kommun. Beslutet gäller under förutsättning att Kommunfullmäktige upphäver Bestämmelser för arbete i/på kommunal mark. Tim Sahlén Anna Berlin Verksamhetscontroller Chef Stadsmiljö och trafik tim.sahlen@lillaedet.se anna.berlin@lillaedet.se Beslut expedieras till Samhällsbyggnadschef Beslutet skickas för kännedom till Kommunchef Ekonomichef 48 sid 2/2

49 Tekniska nämnden Grävbestämmelser GRÄVBESTÄMMELSER Framtagen av: Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum: Diarienummer: TN 2018/506 Beslutad av: Tekniska nämnden 2019-xx-xx 1 49

50 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Begreppsförklaringar INLEDNING Planera för att minimera störningar och samordna arbeten Syfte med grävanvisningar Avtal med byggherren ARBETSPROCESS FÖR PLANERING OCH GENOMFÖRANDE PLANERING OCH ANSÖKNINGAR Markavtal Projektbundna grävtillstånd Generella grävtillstånd för akuta arbeten TA-plan Tillfällig lokal trafikföreskrift vid gatuarbete Nyttjande av offentlig plats Bygglov Information BESLUT OM TILLSTÅND Remiss Bedömning Beslut GENOMFÖRANDE Allmänt Förbesiktning Utmärkning, trafikanordningar, avstängning och skyddsåtgärder Uppställning av bodar m.m Renhållning och vinterväghållning Egenkontroll och kontroll utförd av kommunen Arbetet avslutas Färdiganmälan ÅTERTAGANDE AV GATA / MARK Slutbesiktning Fakturering Erfarenhetsåterföring GARANTITID Garantitid ÅTERTAGANDE AV ANSVAR Garantibesiktning ANSVAR Väghållaransvar Byggherreansvar

51 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 9.3 Utförarens ansvar Andra ledningsägares ansvar KOSTNADER OCH AVGIFTER Handläggningsavgift Upplåtelseavgift Avgift för återställande av bitumenbundna lager (asfalt), Avgift för framtida förhöjt underhåll Påföljdsavgifter

52 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Begreppsförklaringar Akuta arbeten Arbete som krävs därför att: - en situation som är eller kan bli samhällsfarlig har uppstått. - det finns uppenbar risk för personskador. - det finns uppenbar risk för betydande skador på egendom. Allmän plats Med allmän plats avses en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. I detta sammanhang används begreppen allmän plats och allmän platsmark för den mark i Lilla Edets kommuns försorg som dessa bestämmelser omfattar. Arbetsområde Arbetsområde är det område som under entreprenadtiden står till byggherrens disposition för arbetets utförande. Arbetsområdet ska minimeras och utformas så att trafiken, med särskild hänsyn till gång- och cykeltrafik, kan passera arbetsområdet obehindrat. Enheten för stadsmiljö och trafik anvisar normalt arbetsområdet på kommunens allmänna platsmark. Arbetsområdet består av: - den yta där det primära arbetet utförs - den yta som åtgår för avstängning runt arbetsplatsen - den yta som åtgår för maskiner och transportmedel i arbete. - den yta i direkt anslutning till det primära arbetet som går åt för att lägga upp material som ska användas på arbetsplatsen samt verktyg och redskap som ska användas i arbetet Schaktmassor, massor för återfyllning och andra större upplag med material får normalt ej finnas inom arbetsområdet. Parkering av privata bilar inom arbetsområdet är ej tillåtet. Finns det ett behov av större ytor eller ytor utanför arbetsområdet ska tillstånd enligt ordningslagen för användning av offentlig plats sökas från polisen. I sådana fall är kommunen remissinstans avseende kommunens allmäna plats. Byggherre Med byggherre avses i dessa bestämmelser den som enligt arbetsmiljölagstiftningen tar initiativ till och låter utföra ett arbete i eller på kommunens allmänna platsmark, i egen regi eller med hjälp av en entreprenör. Ledningsägaren betraktas vid ledningsarbeten som byggherre. Även Lilla Edets kommun kan utgöra byggherre. Entreprenör I dessa bestämmelser används ibland beteckningen entreprenör eller utförare och avser då den som byggherren anlitar för att utföra arbetet. Gatuarbete Med gatuarbete avses ett arbete som normalt är till för gatans och gatuanordningens byggande, underhåll eller drift. Denna verksamhet kan bedrivas på eller i gatan eller inom trafikområdet. Det ingår, förutom gatubyggnation med sidoanordningar (vägmärken, signaler, vattenavledning, gångbanor, broar, etc.) även drift och underhåll. Lednings- och kabelarbeten i anslutning till gator ingår även under begreppet gatuarbete. Grävarbete Med grävarbete avses ett arbete där en yta eller ett skikt bryts upp för att utföra någon slags urschaktning i de underliggande marklagren, som sedan behöver återställas. Det kan t.ex. vara grävning som utförs för ledningsarbeten, för iordningställande av ytor som ska beläggas, för grundläggning av fundament och stolpar eller för markberedning som utförs inom ett grönområde. 4 52

53 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Kommunal mark Med kommunal mark avses all mark som ägs av Lilla Edets kommun. Sådan mark får inte stängas av för allmänheten eller tas i anspråk för annat ändamål utan giltigt tillstånd och erforderlig avstängning. Kommunstyrelsen företräder kommunen som ägare av fastigheter. Samhällsbyggnadsförvaltningen förvaltar planlagd allmän platsmark, som t.ex. gator, vägar, torg och parker. Samhällsbyggnadsförvaltningen förvaltar övriga fastigheter såsom kommunens bebyggda fastigheter, planlagd kvartersmark och icke planlagd mark (skogsmark, ängsmark). Ledningskollen Ledningskollen är en webbtjänst med syfte att minska antalet grävskador och förenkla samordning, planering och utförande av bygg- och anläggningsprojekt. Ledningsägare Med ledningsägare menas i dessa bestämmelser den som äger och/eller är ansvarig för drift och underhåll av ledning eller anläggning som förläggs i allmän platsmark. Ledningsägaren betraktas vid ledningsarbeten som byggherre. Även Lilla Edets kommun kan utgöra ledningsägare för t.ex. det kommunala va-nätet. Markägare Med markägare menas den som är ansvarig för och är ägare av angiven mark. I detta fall avses i första hand Lilla Edets kommun som markägare och ansvarig för allmän platsmark och offentlig plats. Offentlig plats Med offentlig plats avses enligt ordningslagen (1 kap 2 ) allmänna vägar, gator, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats. Därutöver ingår platser på kvartersmark, som enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är därmed ett vidare begrepp och omfattar mer mark till allmänhetens förfogande än vad allmän platsmark enligt detaljplan gör. I Lilla Edets kommuns lokala ordningsföreskrifter definieras vad kommunen jämställer med offentlig plats. Exempel på detta är: de parkeringsplatser, parker, planteringar, begravningsplatser, lekplatser samt utomhusanläggningar för sport och idrott som av kommunen upplåtits till allmänt begagnande. Trafikanordningar Utrustning som erfordras för skydd emot och ledning av trafik förbi en arbetsplats. Trafikytor Med trafikytor avses gator, vägar, gång- och cykelbanor samt övriga ytor som är avsedda för fordonseller gångtrafik. Väghållare Väghållare är den som är skyldig att svara för väghållningen. Vägnätet i Sverige består av allmänna vägar, kommunala gator och enskilda vägar. 5 53

54 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 1 INLEDNING 1.1 Planera för att minimera störningar och samordna arbeten Samhällsutvecklingen går mot fler ledningsägare, vilket ökar konkurrensen om utrymme i gatorna. Det dras fiber och fjärrvärme. Befintliga el-, tele- och va-ledningar renoveras och förstärks. Samtidigt arbetar väghållaren med beläggningsunderhåll och åtgärder för tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket i sig skapar behov av att gräva i gatorna. Arbeten som utförs i och på kommunens allmänna platsmark innebär alltid någon form av inskränkning och/eller säkerhetsrisker för de som färdas på gator eller vistas i parker och på torg men också för den personal som utför arbetet. Tillgängligheten är viktig, både för den som färdas på gatan och för intilliggande bostäder och verksamheter. Distributionstrafik, boende, besökare, personer med särskilda behov med flera att kunna nyttja de offentliga rummen även om det pågår anläggningsarbeten. Det är därför mycket viktigt att varje åtgärd i arbetena planeras noga, och att de samordnas för att minimera risker och för att reducera intrång och störningsmoment. När en ansökan om gatuarbete inkommit, ska kommunen analysera konsekvenserna för trafiken och omgivningen innan tillstånd lämnas. 1.2 Syfte med grävanvisningar Syftet med dessa bestämmelser är att kunna upprätthålla ett fungerade gatunät i kommunen minimera störningar och risker grävarbeten ska utföras så att livslängden på anläggningarna bevaras eller ökas. 1.3 Avtal med byggherren Kommunen skriver enbart avtal med byggherren. Byggherren är i sin tur skyldig att eventuellt upphandlade utförare följer de avtal som kommunen och byggherren ingått. Det finns ett flertal lagar, förordningar, kungörelser, författningar och föreskrifter som reglerar arbeten på och i kommunal gatu- och parkmark. Lilla Edets kommun har därutöver utfärdat dessa bestämmelser för schakt- och ledningsarbeten i kommunal mark. På kommunens hemsida finns ytterligare lokala föreskrifter och riktlinjer publicerade, däribland: allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark och lokala ordningsföreskrifter. Samtliga bestämmelser, föreskrifter och riktlinjer ska efterlevas av alla som tar i anspråk eller låter utföra arbete i och på allmän platsmark. I grova drag ska byggherren: Försäkra sig om att giltiga avtal finns Säkerställa att trafiken omhändertas på ett säkert och acceptabelt sätt. Särskild hänsyn ska tas till gående och cyklister. Planera arbetet väl så att störningar av alla de slag minimeras; framkomlighet, buller, vibrationer, damm, nedsmutsning m.m. Genomföra arbetet snabbt och effektivt samt återställa arbetsområdet omgående så att störningstiden minimeras Säkerställa kvaliteten i återställandet så att skador på anläggningen på grund av grävarbetet inte uppstår i framtiden 6 54

55 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 2 ARBETSPROCESS FÖR PLANERING OCH GENOMFÖRANDE En väl genomförd planering ger förutsättningen för ett snabbt och effektivt genomförande där olycksfall undviks både med trafikanter och gatuarbetare. Den skapar förutsättningen för att medborgare accepterar ingreppet i sitt gaturum och förutsägbara arbetsdagar för de som involveras i grävarbetet och dess planering. Arbetsprocessen inkluderar hela kedjan från planering och ansökan, till dess att garantitiden gått ut och ansvaret för ytan helt återgått till kommunen. Ansvaret för arbetsprocesstegen växlar mellan kommun och den ansvarige för gatuarbetet. Arbetsprocessen för grävarbeten ser ut som följer där blått representerar att kommunen ansvarar för det aktuella processteget och orange att byggherren eller dess upphandlade utförare gör det. Båda parter har dock arbetsmoment att utföra inom "varandras" steg. Byggherren Kommunen 7 55

56 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 3 PLANERING OCH ANSÖKNINGAR Ansökningar gällande markavtal och grävtillstånd kan endast lämnas av byggherre. Tekniska krav vid planering och utförande framgår av bilaga 1. Ansökningsprocessen skiljer sig åt beroende på om det är nyförläggning eller om det är underhåll av befintlig anläggning. Vid nyförläggning sker ansökan om markavtal och grävtillstånd parallellt och båda avtalen/tillstånden utfärdas samtidigt. När det gäller underhåll av befintlig anläggning ska markavtal redan vara upprättat och detta ska bifogas grävansökan. Om markavtal saknas utfärdas inget grävtillstånd. I detta kapitel redogörs för ansökningsförfarandet för: Markavtal Projektbundet grävtillstånd (enstaka händelse) Generella grävtillstånd för akuta arbeten TA-plan Tillfällig lokal trafikföreskrift Nyttjande av offentlig plats Bygglov 3.1 Markavtal Den som vill anlägga ledningar och tillhörande anordningar (fjärrvärme, VA, el, gatubelysning, tele, fiber m.m.) i kommunal mark, alltså använda marken under lång tid, behöver få rätt att nyttja marken. Detta regleras i ett markavtal. Genom att reglera ledningsdragningen i ett markavtal, skapas förutsättningar för effektivt markutnyttjande, samordnande av gräv- och anläggningsarbeten samt god planering. Markavtalet reglerar ledningsägarens rättigheter och skyldigheter med avseende på bibehållande, förvaltning och nyanläggning av ledningar, inklusive drift- och underhållsfrågor Ansökan om markavtal Markavtal upprättas mellan Lilla Edets kommun och ledningsägaren och krävs vid nyförläggning. Avtalet söks hos kommunen och tecknas samtidigt som ledningsläget godkänns i grävtillståndet. Ledningsägare som saknar markavtal för ledningsarbeten i kommunens allmänna platsmark måste, innan övriga steg i processen kan påbörjas, söka sådant. 3.2 Projektbundna grävtillstånd Vid behov av att tillfälligt använda mark för att utföra gatuarbeten krävs grävtillstånd. Detta gäller på platser så som gator, vägar, torg, natur- och parkmark samt övriga ytor där kommunen är markägare. 8 56

57 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Grävansökan och grävtillståndet utgör tillsammans det juridiskt bindande avtalet mellan byggherren och kommunen. Att kommunerna ställer krav på grävtillstånd beror bl.a. på att kommunen vill minska störningarna för trafikanter och allmänheten, åstadkomma lämplig lokalisering av ledningar och möjliggöra samordning och samförläggning för effektivt utnyttjande av utrymmet i marken. Som villkor för tillstånd gäller att byggherren förbinder sig och dess entreprenör/-er att följa dessa bestämmelser. Det är byggherrens ansvar att följa upp att alla delar i grävtillståndet efterlevs Platsbesök/okulärbesiktning Planeringsarbetet för grävarbeten förutsätter god kännedom om platsen, vilket i de flesta fall kräver ett platsbesök. Platsbesök utförs av byggherren och bör fotodokumenteras Ledningsläge Om en ny ledning ska förläggas i kommunens allmänna platsmark måste kommunen godkänna byggherrens föreslagna ledningsläge. Ändring av läge och/eller dimension på ledning kräver också ett lägesgodkännande. Byggherren ska ha försäkrats sig om att föreslaget ledningsläge inte kommer utgöra hinder eller risk för skador på övrig infrastruktur i aktuellt område. Dialog med kommunen om lämpligt ledningsläge är ofta nödvändigt innan detta kan fastställas. Dialogen bör initieras av byggherren senast 4 veckor innan arbetet önskas påbörjas Gatuarbetsbeskrivning För att utföra ett gatuarbete krävs att ingreppet genomförs på ett sådant sätt att alla berörda kan acceptera det. Olika intressen behöver avvägas mot varandra och i gatuarbetsbeskrivningen ingår fyra aspekter. Genom att göra en gatuarbetsbeskrivning kan de intressen som berörs av ingreppet genomlysas och hanteras innan arbetet genomförs, och ingreppet därmed genomföras med färre oplanerade störningar. De fyra aspekterna som ingår i gatuarbetsbeskrivningen är: 1. Trafikens funktionsanspråk att trafiken fungerar på avtalat sätt. 2. Gatuarbetets utförande att arbetet tekniskt utförs på ändamålsenligt sätt. 3. Hänsyn till viktiga egenskaper att hänsyn tas till trygghet, säkerhet etc. 4. Villkor att uppfylla att lagar, regler och förordningar m.m. uppfylls. Handlingen ska innehålla en tillräckligt omfattande beskrivning så att kommunens handläggare har ett gott stöd för att kunna avgöra om arbetet är lämpligt att utföras på beskrivet sätt. Den kommunala handläggaren avgör ensidigt när beskrivningen är komplett Ansökan om projektbundet grävtillstånd Byggherren ansöker om grävtillstånd genom att skicka in grävansökan till kommunen@lillaedet.se senast 10 arbetsdagar före planerad start av arbetet. Handläggningstiden räknas från den dag då ansökan är komplett. Ansökan om grävtillstånd är komplett när nedanstående uppgifter bifogas ansökan. 1. Markavtal; Avtal om tillstånd att ha ledningar i mark redovisas. Ange aktuellt diarienummer. Vid nyförläggning sker ansökan om markavtal parallellt med övriga delar i grävansökan. 2. Ange hur eftersökning av befintliga ledningar skett. 3. Ange att kontroll hos SGI skett, alternativt motivering till varför detta inte gjorts. 4. Ange att eftersökning av fornlämning skett, alternativt motivering till varför detta inte gjorts. 9 57

58 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 5. Lägesgodkännande där detta är aktuellt. 6. Gatuarbetesbeskrivning, alternativt motivering till varför detta inte gjorts. 7. Till ansökan ska bifogas en ritning i dxf-format eller liknande. Kommunens koordinatsystem ska användas (se bilaga 3 Detaljtyplista). Ritningen ska redovisa föreslagen ledning i plan. 8. Trafikanordningsplan; En inskränkning i normal trafikföring kan behöva märkas ut. Bifoga TA-plan som visar hur avstängningsanordningar och vägmärken ska placeras samt eventuell ansökan om tillfällig lokal trafikföreskrift. 9. Bygglov; Redovisa erhållet bygglov om sådant erfordras. 10. Information/samråd; Redogör för hur information och samråd med berörda fastighetsägare, näringsidkare, boende, verksamma, blåljusverksamheter och andra berörda aktörer har genomförts/ska genomföras av den sökanden. 11. Redovisa vilket bolag, verk eller förvaltning som är huvudman för grävarbetet/byggherre samt namn på kontaktperson och kontaktuppgifter till densamme. 12. Redovisa vilken utförare/entreprenör som avser att utföra grävarbete samt ansvarig arbetsledare och kontaktuppgifter till densamme. 13. Redovisa vem som är utmärkningsansvarig och kontaktuppgifter till densamme. 3.3 Generella grävtillstånd för akuta arbeten Akuta arbeten följer inte ovanstående arbetsprocess utan behöver särskild behandling. Kontakta kommunen för att ansöka om generellt grävtillstånd. Som akuta åtgärder klassas läckor och kabelbrott som kräver akuta insatser för att stora samhällsekonomiska värden inte ska förstöras. Akut grävarbete måste utföras då: en situation som är eller kan bli samhällsfarlig har uppstått. det finns uppenbar risk för personskador. det finns uppenbar risk för betydande skador på miljö eller egendom. Ledningsägare som kan råka ut för den här typen av akut händelse bör i förhand ha ordnat med generella grävtillstånd så att arbete kan påbörjas omedelbart. Det generella tillståndet utfärdas normalt på årsbasis. Vid akuta arbeten ska ledningsägaren: använda lämplig och med kommunen överenskommen TA-plan då arbetet medför någon form av trafikinskränkning. ta kontakt och informera berörda. Om vägen stängs av ska alltid räddningstjänst kontaktas. Vid behov ska Västtrafik, boende och verksamma kontaktas. Vid längre avstängningar kan även andra aktörer behöva informeras. Akuta arbeten ska anmälas omgående till kommunen, dock senast nästföljande arbetsdag. Hänvisa till aktuell TA-plan och diarienummer för generellt grävtillstånd. Anmälan sker enligt avtalat. 3.4 TA-plan Vid arbeten som utförs på kommunens trafikytor och som berör något trafikantslag, fordon, såväl som gång- och cykeltrafikanter, ska en trafikanordningsplan, så kallad TA-plan, upprättas av byggherren, dess entreprenör eller den byggherren anlitar för detta. TA-plan ska upprättas vid t.ex. grävarbeten, uppställning av byggställningar eller kranar, öppning av brunnar etc

59 Tekniska nämnden Grävbestämmelser TA-planen ska redovisa hur trafiken ska ledas förbi arbetsplatsen så att såväl trafikanter som personal skyddas mot olyckor samt för att minimera störningar i trafiken. Funktionsnedsattas liksom gång- och cykeltrafikens behov ska särskilt beaktas. Kommunen bedömer också om ytterligare insatser och säkerhetsåtgärder krävs för att arbetena ska kunna genomföras på ett säkert och effektivt sätt. Vid utformning av TA-plan ska även de ytor som arbetsmaskiner och transportfordon kräver beaktas. Om det finns behov av att tillfälligt flytta en busshållplats, eller att busslinjens sträckning måste ändras, ska Västtrafik kontaktas i god tid innan arbetet påbörjas, dock senast tio arbetsdagar före planerad start. TA-planen skickas in för granskning senast tio arbetsdagar innan påbörjat arbete. TA-planen granskas av kommunen innan övriga tillstånd kan erhållas. En kopia av granskad TA-plan ska alltid finnas på arbetsplatsen eller i arbetsfordonet. Om byggherren vill sätta upp informationsskyltar om pågående arbete ska dessa placeras inom arbetsområdet och får endast finnas på plats under byggtiden. Storlek och placering ska göras i samråd med kommunen. 3.5 Tillfällig lokal trafikföreskrift vid gatuarbete Befintliga trafikanordningar i form av vägmärken, vägmarkeringar, orienterings- eller hänvisningstavlor, parkeringsautomater, vägvisning etc. får inte skymmas. Om ändringar av rådande reglering är oundvikliga ska de ändrade förutsättningarna visas i byggherrens TA-plan. Särskild ansökan om tillfällig ändring av lokala trafikföreskrifter måste skickas till kommunen. Kommunen avgör och utfärdar tillfälliga lokala trafikföreskrifter, samt delger det till berörda myndigheter. Alla ändringar/tillägg av trafikanordningar bekostas av byggherren. 3.6 Nyttjande av offentlig plats Önskar byggherren nyttja offentlig plats som ligger utanför arbetsområdet krävs tillstånd enligt ordningslagen (1993:1617) kapitel 3 och sådan ansökan sker hos polisen. Ansökningsblankett hämtas på polisens webbplats och skickas till polismyndigheten, som i sin tur inhämtar kommunens yttrande. Tillståndet kan vara förenat med villkor om t.ex. tillfälliga TA-planer eller annat, beroende på vilken verksamhet som ska bedrivas. Samtliga regler och villkor framgår i Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet vilken återfinns på kommunens hemsida. 3.7 Bygglov Bygglov krävs bland annat för varaktig uppställning av bodar, maskiner och redskap samt uppläggning av arbetsmaterial m.m. Ansökan görs till kommunen. 3.8 Information Byggherre som ska utföra arbete på allmän plats är ansvarig för informationen om sitt projekt. Vid större ny- eller ombyggnader ska en informationsplan upprättas i ett tidigt skede av projektet. Planen ska ange motiv, förväntade effekter samt hur och när information lämnas till berörda. Byggherren svarar för information till boende, fastighetsägare och näringsidkare med flera och att den sker innan arbetet påbörjas. Motsvarande information delges kommunen som i sin tur förmedlar detta i kommunens informationskanaler. Om det erfordras svarar byggherren för att trafikmeddelande distribueras till blåljusverksamheter, Västtrafik, andra myndigheter och media. Detta gäller särskilt vid: - byggstart och/eller större trafikpåverkande aktiviteter 11 59

60 Tekniska nämnden Grävbestämmelser andra gator - ingrepp i gatunätet som medför att trafiken hänvisas till Kommunen ansvarar för den samlade informationen till myndigheter och allmänhet i samband med större vägarbeten och liknande

61 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 4 BESLUT OM TILLSTÅND När ansökningshandlingarna har inkommit till kommunen tilldelas ärendet en handläggare som bedömer om handlingarna är kompletta. Handläggningstiden är normalt under 10 arbetsdagar från det att kompletta handlingar inkommit. Vid komplexa fall kan handläggningstiden bli längre. En granskning av ansökan genomförs. Det är handläggaren som avgör vilka handlingar som krävs i det aktuella fallet. Planeringen och redovisningen av arbetets påverkan behöver spegla platsens komplexitet avseende bl.a. tillgänglighet och framkomlighet. Det är således inte arbetets art som är avgörande för planeringens noggrannhetsgrad utan platsen där arbetet ska genomföras. 4.1 Remiss Handläggaren skickar ansökan på remiss till berörda parter, både interna och externa, i det fall det är aktuellt. Aktuella remissinstanser är bl.a: - VA-ingenjör som granskar ansökan i förhållande till kommunala vatten- och avloppsledningar - Trafikingenjör granskar trafikföringsprinciper och TA-plan - Räddningstjänst - Västtrafik; om det berör gator med kollektivtrafik 4.2 Bedömning Handläggarens uppgift är att avväga de olika anspråken och kraven i gatuarbetsbeskrivningen mot varandra. Bedömning av ansökan görs med stöd av egen granskning och inkomna remissynpunkter samt granskad TA-plan. En grävansökan kan inte godkännas om trafiken påverkas (inkluderat gående och cyklister) och granskad TA-plan saknas. TA-planen kan granskas innan ansökan görs. Annars granskas den under remisskedet. Ett bedömningsprotokoll upprättas. 4.3 Beslut Handläggaren fattar beslut om tillstånd/avslag och meddelar utfallet till den sökanden skriftligen. Vid avslag ska det tydligt framgå varför ansökan avslås. Den sökande ska ha möjlighet att rätta till eventuella fel och brister och därefter inkomma med en ny ansökan. Om byggherren eller dess entreprenör ligger i dröjsmål för betalning av tidigare fakturor som ställts från Lilla Edets kommun, eller har kvarvarande besiktningsanmärkningar från tidigare arbeten har kommunen rätt att avslå ny ansökan om grävtillstånd

62 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 5 GENOMFÖRANDE 5.1 Allmänt En kopia av beviljat grävtillstånd samt granskad TA-plan ska alltid finnas på arbetsplatsen eller i arbetsfordonet. Byggherren ansvarar för att lagar och föreskrifter följs, att erforderliga tillstånd erhållits samt att utföraren följer kommunens gällande bestämmelser och anvisningar. Byggherren ansvarar för att personal på arbetsplatsen har adekvat utbildning för det uppdrag som ska utföras. Byggherren ansvarar för att vara behjälplig gällande upprätthållande av allmän service. 5.2 Förbesiktning Digital fotodokumentation bör utföras av byggherren före varje grävning eller annan typ av arbete och bifogas ärendet. Synliga skador ska dokumenteras före arbetets start, med digitala och datummarkerade foton. Dessa ska förmedlas till kommunen innan arbete påbörjas. Byggherren står annars ansvarig för skador som inte dokumenterats. I synen ingår att fotodokumentera följande: arbetsområdets gränser/omfattning gatan och anläggningens standard murar, kantsten, gatubelysning eller andra anläggningar inom arbetsområdet och dess närhet vägmärken och andra skyltar inom arbetsområdet eller dess närhet växtlighet och mark som berörs av arbetet synliga skador 5.3 Utmärkning, trafikanordningar, avstängning och skyddsåtgärder Utmärkning, avstängning och skyddsåtgärder ska utföras enligt den granskade TA-planen. Vägmärken och avstängningsanordningar ska vara utformade och användas i enlighet med gällande Vägmärkesförordning. Schakten förses med plåtar då arbete inte förekommer om arbetsområdet inte är inhägnat. Vid fast arbetsplats ska det finnas avstängningsanordningar mellan trafikanten och arbetsplatsen. Vägmärken och avstängningsanordningar ska ha god standard, hållas rena, sitta rakt och i rät vinkel i förhållande till vägen och följa den granskade TA-planen. Vägmärken som inte gäller ska täckas över helt eller tas ner

63 Tekniska nämnden Grävbestämmelser återställd med ytskikt. Efter att schakt är återfyllt ska den varningsmarkeras till dess den är Det ska tydligt framgå på personalens arbetskläder och på fordon vem som utför arbetet Utmärkningsansvarig På varje arbetsplats ska det finnas en av byggherren utsedd person, utmärkningsansvarig, som ansvarar för vägarbetsutmärkning. Personen ska ha dokumenterad utbildning eller erfarenhet och kompetens som anses likvärdig samt ansvara för att både trafikanordningar uppförs på ett riktigt sätt och hålls i gott skick. Dessutom ska personen se till att utmärkning har avsedd funktion även vid mörker och dimma samt utanför ordinarie arbetstid. Vid behov ska utmärkningen förstärkas och brister rättas till. Följande ska uppfyllas: Granskad TA-plan ska alltid finnas på arbetsplatsen eller i arbetsfordonet. Alla trafikanordningar ska alltid vara placerade enligt godkänd TA-plan. Trafikanordningar ska hållas funktionsdugliga och vid behov rengöras. Tillsyn ska ha den omfattning som kan anses befogad för att uppnå ovanstående krav. Tillsynen ska dokumenteras. Vid behov ska trafikanordningar kompletteras. Detta får göras efter samråd med kommunen. Komplettering får göras omedelbart om akut behov uppstår, men ska då anmälas till kommunen i efterhand utan dröjsmål, dock senast nästföljande arbetsdag. Utmärkningsansvarig eller dennes ersättare ska alltid kunnas nås på telefon Uppsättning eller nedtagning av vägmärke med tillfällig föreskrift Kommunen ska meddelas senast tio arbetsdagar innan uppsättning/nedtagning av vägmärke som kräver tillfällig föreskrift. Ansökan om tillfällig lokal trafikföreskrift ska ha behandlats i samband med granskning av TA-plan Kunskapskrav för arbete på väg Då arbete utförs i trafikområde eller i dess direkta närhet ska all personal ha adekvat utbildning om säkerhet på väg Tillgänglighetsanpassning Om arbeten sker på gång- och/eller cykelbanor ska byggherren i samråd med kommunen bestämma hur tillgänglighetsanpassningen ska utföras i varje enskilt fall. Grundprincipen är att kanter upp till gångbanor ska anpassas för personer med funktionsnedsättningar. Passager ska ha en bredd av minst 1,5 meters gångbredd. Tillgängligheten ska alltid tillgodoses. 5.4 Uppställning av bodar m.m. Uppställning av bodar, maskiner och redskap samt uppläggning av arbetsmaterial m.m. ska ske med hänsyn till boende- och näringsidkare. Bodar ska hållas rena och fria från klotter. Tillstånd utöver grävtillstånd kan krävas. 5.5 Renhållning och vinterväghållning Arbetsområdet med en zon om 1 m utanför ska hållas rent och vinterväghållas, vilket utförs och bekostas av byggherren. Tillsyn ska ske dagligen. Nedsmutsning som uppstår till följd av grävarbetet utanför ovan nämnda område ska dagligen städas bort och bekostas av byggherren. Extra åtgärder såsom kompletterande renhållning och vinterväghållning där kommunens driftentreprenörers ordinarie maskiner inte kommer åt på grund av arbetsområdets utformning, ingår också i detta åtagande

64 Tekniska nämnden Grävbestämmelser arbetsplatsen. Byggherren ansvarar för erforderlig kvittblivning av avfall från 5.6 Egenkontroll och kontroll utförd av kommunen Byggherren, eller den som denne anlitar, ska utföra kontinuerlig egenkontroll under arbetets gång och av utfört arbete anpassad enligt senast utgiven version av AMA anläggning. Byggherren, eller den som denne anlitar, ska på anmodan under arbetets gång redovisa dokumentation till kommunen. Av dokumentationen ska det framgå vad som kontrollerats, vem som gjort kontrollen, när och var den utförts. Exempel på sådant som ska redovisas är: - packningsinsats (material/ lagertjocklek /packningsredskap) - provningar - funktionskontroll av brunnar före och efter grävarbeten Kommunen kan komma att utföra kontroll och provtagning som stickprov. Sådan kontroll innebär inte inskränkning i utförarens ansvar. Vid brister som anses vara en fara för gatuanläggningens- och/eller trafikanters säkerhet kan kommunen stoppa arbetet och kräva att erforderliga kompletteringar utförs. Vid eventuella skador på tredje part är byggherren ansvarig. 5.7 Arbetet avslutas Återställning av schakt Återställning och/eller nyanläggning utförs enligt senast utgiven version av AMA anläggning. Byggherren ansvarar för schakten fram till godkänd slutbesiktning, om inte annat avtalats. Kommunen ombesörjer återställning av bitumenbundna ytskikt på alla schakter. Byggherren ska ersätta kommunen för återställningen av ytskikt samt framtida underhåll i enlighet med Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Om byggherre har låtit utföra återställningsarbeten med ytskikt och ingen separat överenskommelse har tecknats med kommunen i förväg, har kommunen rätt att göra om arbetet på byggherrens bekostnad Funktionskontroll Byggherren eller den som denne anlitar ska utföra funktionskontroll av tekniska anläggningar Slutstädning och återställning av arbetsområde Byggherren ansvarar för avvecklingen utav arbetsplatsen så som att t.ex. byggbodar, upplag, informationsskyltar, avstängningsmaterial och andra anordningar som tillhört arbetsplatsen avlägsnas från platsen. Byggherren ansvarar för att trafikanordningar, vägmärken m.m. återställs i ursprungligt skick samtidigt som tillfälliga vägmärken demonteras. Uppsättning och/eller nedmontering av vägmärken som kräver lokala trafikföreskrifter, tillfälliga eller permanenta, måste ske i enlighet med de datum som framgår av utfärdad föreskrift. Byggherren ansvarar för och bekostar slutstädning av arbetsplatsen och omkringliggande ytor inför slutbesiktning så att området motsvarar ursprungligt skick Inmätning och teknisk dokumentation Samtliga ledningar i mark inmäts före återfyllning med x-, y- och z-koordinater i kommunens för området gällande koordinatsystem. Redovisningen skickas till kommunen 10 arbetsdagar före slutbesiktning i form av en dxf-fil. Uppfyller inte levererad fil kommunens krav bekostas nödvändiga 16 64

65 Tekniska nämnden Grävbestämmelser kompletteringar av byggherren innan slutgodkännande kan ges. Vid frågor om geodata kontaktas enheten för geodata på samhällsbyggnadsförvaltningen. För mer detaljer se Bilaga 1. När arbetet slutförts fotodokumenteras hela arbetsområdet så att det tydligt framgår att området är återställt enligt avtal. Eventuella skador som uppkommit under byggtiden dokumenteras också. 5.8 Färdiganmälan När byggherrens arbete är slutfört görs omgående en färdiganmälan till kommunen. I anmälan ska framgå vilket arbete som avses. Byggherrens färdiganmälan och begäran om överlåtelsebesiktning förutsätter att följande moment slutförts: relationshandlingar är upprättade dokumentation av egenkontroll är upprättad tillfälliga trafikanordningar är borttagna återställning av trafikanordningar är utförd arbetsplatsen är återställd till minst ursprungligt skick (ej bitumenbundna ytskikt) arbetsplatsen är städad bodar, upplag m.m. är avvecklade Relationshandlingar, dokumentation av egenkontroller och funktionskontroller samt fotodokumentation bifogas färdiganmälan. Textdokument levereras till kommunen i pdf-format och ritningar i dxf-format. Om byggherren inte inkommit med färdiganmälan eller inte ansökt om förlängning innan slutdatum i grävtillståndet måste denne söka nytt grävtillstånd

66 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 6 ÅTERTAGANDE AV GATA / MARK 6.1 Slutbesiktning Slutbesiktningen bör ske inom 10 arbetsdagar från färdiganmälan. Om färdiganmälan inkommer under jul- eller sommarperioden kan slutbesiktning komma att bli fördröjd. Om slutbesiktning inte utförs inom 30 dagar övergår arbetsområdet automatiskt till kommunen. Om någon av parterna önskar att besiktning ska utföras gemensamt ska så ske, annars utförs detta av kommunens handläggare. I samband med slutbesiktning ska uppmätning av berörda ytor utföras om inte annat överenskommits skriftligen. Uppmätning ligger till grund för fakturering av beläggningsarbetet och avgift för framtida förhöjt underhåll. När objektet, eller del därav, är besiktigat och godkänt återtar kommunen objektet och garantitiden påbörjas. Eventuella fel eller brister ska åtgärdas före godkännandet. Slutbesiktningen dokumenteras i ett protokoll som upprättas av kommunen och där datum för återtagande av gata framgår Fortsatt ansvar för arbetsområdet Så länge slutbesiktningen inte är godkänd är byggherren ansvarig för schakten med tillhörande arbetsområde och därmed all eventuell skada som kan uppstå på tredje part. Daglig tillsyn skall ske. I samband med att slutbesiktningen godkänns uppges också datum för när kommunen övertar ansvaret för det tidigare arbetsområdet, dock senast 30 dagar efter slutbesiktning utfördes. Då 30 dagar efter slutbesiktning, där fel och brister uppmärksammats men inte åtgärdats av byggherren, har förlöpt återgår gatan automatiskt i kommunens förvaltarskap Fel och brister Fel och brister i utförande och återställning som upptäcks vid slutbesiktningen ska snarast avhjälpas av byggherren, dock senast 30 dagar efter besiktningen. När dessa är åtgärdade kallar byggherren till efterbesiktning. Fel och brister som kvarstår efter att byggherren lämnats tillfälle att åtgärda dem, åtgärdas av kommunen på byggherrens bekostnad. Exempel på sådana fel och brister är: stora sättningar och andra fel som beror på bristfälligt utförda arbeten eller dåligt material skador på beläggningar eller grönytor, såväl inom arbetsområdet som på ytor som tagits i anspråk för etablering och upplag skadat växtmaterial som ska ersättas skador på utrustning, t.ex. gatumöbler eller andra kommunala installationer skador på vägmärken, fundament och stolpar 18 66

67 Tekniska nämnden Grävbestämmelser skett enligt avtal återställning och städning av arbetsområde har inte 6.2 Fakturering Kommunen fakturerar beslutade avgifter enligt fastställd taxa. 6.3 Erfarenhetsåterföring När gatuarbetet slutförts bör en återkoppling av gjorda erfarenheter ske. Med bra återföring av erfarenheter kan arbetsmetoder och kvalitet utvecklas. Kommunen ansvarar för att kalla till möte angående detta, vilket kan ske med flera aktörer samtidigt. Följande delar bör bl.a. avrapporteras i erfarenhetsåterföringen: Arbetsprocess: Vad kan lösas på ett effektivare sätt? Trafikens funktion: Hur kan störningar för olika trafikantgrupper reduceras vid nästa gatuarbete? Gatuarbetet: Vad skulle kunna underlätta gatuarbetet? Hänsyn: Trygghet, trafiksäkerhet, miljöpåverkan i form av buller och störningar vad kan göras bättre nästa gång? Villkor: Hur kan tillgänglighet för äldre, barn och människor med funktionsvariation bli bättre nästa gång? Samråd, acceptans: Hur kan samråd och information till berörda lösas på bättre sätt vid nästa arbete? 19 67

68 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 7 GARANTITID 7.1 Garantitid För de arbeten som byggherren utför gäller en garantitid på två (2) år om inget annat har avtalats. För microtrenching gäller en garantitid på tio (10) år. Under den perioden ska byggherren åtgärda eventuella sättningar eller andra fel som uppkommer och som är orsakade av utförandet. Åtgärder ska utföras inom 30 dagar från det att byggherren skriftligen uppmärksammas om skadan/felet. Om fel och brister kvarstår trots att byggherren getts tillfälle att åtgärda dem kommer kommunen vidta erforderliga åtgärder och debitera byggherren kostnaden för detta

69 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 8 ÅTERTAGANDE AV ANSVAR 8.1 Garantibesiktning Strax innan garantitiden går ut ska en garantibesiktning utföras. Om någon av parterna önskar att besiktning ska utföras gemensamt ska så ske, annars utförs detta av kommunens handläggare. Fel och brister som uppmärksammas vid garantibesiktningen ska åtgärdas av byggherren inom 30 dagar. Om fel och brister kvarstår, trots att byggherren getts tillfälle att åtgärda dem, kommer kommunen vidta erforderliga åtgärder och debitera byggherren dessa kostnader. Först när eventuella fel eller brister är åtgärdade kan kommunen godkänna att återta ansvaret för gatan/marken. Godkännande av garantibesiktning och återtagande av gata/mark ska meddelas byggherren skriftligen via besiktningsprotokoll där datum för återtagande av ansvar framgår

70 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 9 ANSVAR 9.1 Väghållaransvar Väghållaren ansvarar för framkomligheten och trafiksäkerheten på gatunätet. Den förvaltar och är ansvarig för tillsyn, drift och underhåll. På de gator och vägar där det råder kommunalt huvudmannaskap är det enheten för Stadsmiljö och trafik som ansvarig. På det statliga vägnätet är det Trafikverket som är väghållare genom vägrätt. Det finns också många vägar, framförallt på landsbygden, som kompletterar det allmänna vägnätet i form av enskilda vägar. Vägsamfälligheter ansvarar oftast för dessa, men även enskilda markägare kan vara väghållare Samordning Kommunen inbjuder till samordningsmöten cirka två gånger per år för de större ledningsägarna i kommunen. Syftet är att informera varandra om kommande projekt samt undersöka möjligheter att samordna arbeten. 9.2 Byggherreansvar Byggherre är den som tar initiativ till och låter utföra ett arbete i egen regi eller med hjälp av annan utförare. Ledningsägare som låter utföra arbete är i dessa sammanhang likställt med byggherre. Det är byggherren som är ansvarig när ett gatuarbete utförs inom kommunal mark och således denne som ansvarar för att lagar och föreskrifter följs, att erforderliga tillstånd inhämtas, samt att anlitade utförare följer de bestämmelser som väghållare eller förvaltare har meddelat. Byggherren ställs till svars om av dennes anlitad entreprenör inte följer fastställda regler och anvisningar och/eller orsakar fel och brister i arbetet. Byggherren svarar mot markförvaltare, väghållare och andra ledningsägare, samt mot tredje man för skador, förlust och intrång som kan uppkomma under arbetet. Byggherren ansvarar fullt ut även för de fall där ansökningar och åtgärder vidtas av anlitad entreprenör. Enligt arbetsmiljölagen (AML 3 kap. 6 ) ska den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas under planering och projektering för den arbetsmiljö som kommer uppstå både i byggskedet och i bruksskedet (dvs. driften). 9.3 Utförarens ansvar Utföraren ska säkerställa att arbetet utförs enligt det avtal som upprättats mellan kommunen och byggherren. I det avtalet ska det villkoras att utföraren följer de bestämmelser, regler och anvisningar som kommunen utfärdat och vilka berör dennes uppdrag vid arbeten på gata, gräv- och ledningsarbeten och för övriga arbeten där denne nyttjar kommunal mark. Utföraren kan, om så överenskommits mellan parterna, utföra delar av de åtaganden som byggherren har gentemot kommunen och andra aktörer. Det är dock alltid byggherren som ansvarar för alla åtgärder i eller på kommunens mark oavsett om arbetet utförs i egen regi eller av en anlitad utförare. Respektive arbetsgivare är ytterst ansvarig för sina arbetstagares arbetsmiljö enligt Arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. 9.4 Andra ledningsägares ansvar Alla ledningsägare är skyldiga att upplysa om det geografiska läget på sin infrastruktur för att undvika skador i samband med grävarbeten. Upplysning kan ske genom utsättning av sina ledningar på aktuellt område, alternativt utmärkning av läget på digitalt geografiskt underlag

71 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 10 KOSTNADER OCH AVGIFTER En bärande princip avseende grävarbeten är att varje verksamhet ska bära de kostnader som den ger upphov till, men även att ledningsägarna och kommunen ska dela på de besparingar som samordningen kan ge upphov till. Avgifter vid ansökan och åtgärder vid brister eller förseelser från byggherren i utförandet regleras i av kommunfullmäktige fastställd taxa. Grävansökan tillsammans med grävtillståndet utgör avtalshandlingar parterna emellan Handläggningsavgift Avgift för markavtal Ersättningen enligt markavtalet ska täcka de kostnader och olägenheter som uppstår för kommunen på grund av att ledningsägaren har sina ledningar och tillbehör i kommunens mark. Häri inkluderas administrativa merkostnader och ökade kostnader för hänsynstagande vid framtida användning av marken. Kostnader som har direkt samband med själva grävningen, t.ex. eventuell avgift för administration av grävtillstånd och återställningskostnader, omfattas inte av ersättningen utan regleras separat i samband med grävansökan och utförande. Dessa taxor framgår av dokumentet Bilaga 2 Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor Avgift för grävtillstånd Avgiften för grävtillstånd tas ut enligt kommunens gällande taxa. I denna avgift ingår kommunens kostnader för hantering av tillstånd, platsbesök, besiktning av schakt och övrig administration Avgift för granskning av TA-plan Avgiften för TA-plan tas ut enligt kommunens gällande taxa. I denna avgift ingår kommunens kostnader för hantering av tillstånd, platsbesök, kontroll av efterlevnad och övrig administration 10.2 Upplåtelseavgift Kommunen kommer i enlighet med tillståndet att debitera avgift för upplåtelsen av offentlig plats enligt kommunens gällande avgifter se Bilaga 2 Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor Avgift för återställande av bitumenbundna lager (asfalt), Detta är kommunens kostnad för återställandet av ytskikt som utförs i enlighet med kapitel Avgift för framtida förhöjt underhåll Avgift för framtida förhöjt underhåll är en engångsavgift som huvudmannen (väghållaren) för allmän plats erhåller på grund av det utökade underhåll det innebär med en lagad schakt i gatu- och parkmark. Vid planering av schakt större än 150 m2 ska en separat överenskommelse göras med väghållaren innan arbetets start avseende kostnaderna för framtida underhåll. Denna överenskommelse ska vara skriftlig Påföljdsavgifter Felaktigheter eller avvikelser gällande föreskrifter och dessa bestämmelser samt lagar och förordningar betraktas som avtalsbrott. Det gäller även avsaknad av erforderliga tillstånd enligt dessa bestämmelser. Lilla Edets kommun kan då ta ut avgifter i enlighet med kommunens gällande taxor och avgifter samt tillhörande påföljdsavgifter, se Bilaga 2 Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor

72 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Ansvarig från kommunen kan när som helst under arbetets gång besöka arbetsplatsen och dokumentera brister. Dokumentation sker både skriftligt och genom fotodokumentation. Brister bedöms på en skala från 1 till 3 där: 1 är brist, 2 är allvarlig brist, 3 är en mycket allvarlig brist Påföljdsavgift för avvikelser Vid följande avvikelser tas påföljdsavgift ut, då det betraktas som avtalsbrott gentemot dessa bestämmelser. - vid avsaknad av beviljat grävtillstånd vid ej efterlevnad av granskad TA-plan eller på annat sätt brister i utmärkning av vägarbeten vid avsaknad av granskad TA-plan (Kontroll av TA-planens efterlevnad kan komma att ske, och avvikelser debiteras enligt kommunens gällande avgifter.) då arbete sker utan godkända varselkläder vid akuta arbeten som inte anmälts följande arbetsdag vid eventuella skador på utrustning, ytor, växtlighet, träd etc. vid olämpligt material i schakten vid återställningsarbete, som t.ex. asfaltskakor, tjälklumpar, jord, lera, virkesklumpar med mera vid försening, om grävarbetet inte är slutfört innan slutdatum i grävtillståndet, eller om schakt inte påförts ytskikt inom 30 dagar efter godkänd slut- eller efterbesiktning i de fall byggherren är ansvarig för påförande av ytskikt - vid betäckningar som dolts i schakten efter återställning Påföljdsavgift för negativ påverkan på träd och annan vegetation Om skada sker på träd, gräsplanteringsytor eller annan vegetation kommer skadan värderas av kommunen och debiteras byggherren i enlighet med kommunens gällande taxor och avgifter Skada på kommunens egendom Byggherren är fullt ut ansvarig för skada på kommunens egendom så som beläggning, kantsten, bänkar, papperskorgar, vägmärken, belysningsstolpar, planteringar, häckar etc som orsakas av byggherren eller av byggherren anlitad utförare. Kostnad för återställande beror på omfattning och de gällande priser som kommunen har att förhålla sig till då ny egendom införskaffas Skada på annans egendom Byggherren är helt ansvarig för skada på annans egendom som orsakas av byggherren eller av byggherren anlitade utförare

73 Tekniska nämnden Grävbestämmelser BILAGA 1 TEKNISKA KRAV VID PLANERING OCH UTFÖRANDE 1 Innehåll BILAGA 1 TEKNISKA KRAV VID PLANERING OCH UTFÖRANDE Gatuarbetsbeskrivning Förläggning av ledningar Grävarbeten vid planterings- och gräsyta samt träd Förorenad mark m.m Utrustning Borttagning av vägmärken och skyltar Schaktning Alternativa förläggningsmetoder Schaktfri förläggning Inmätning Återfyllning och packning av förstärknings- och bärlager Återställning av hårdgjorda ytskikt Återfyllning och återställning av gräs- och planteringsyta

74 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 2 Gatuarbetsbeskrivning För att utföra ett gatuarbete krävs att ingreppet genomförs på ett sådant sätt att alla berörda kan acceptera det. Olika intressen behöver avvägas mot varandra. I ansökan om att utföra ett gatuarbete ingår fyra aspekter. Genom att göra en Gatuarbetsbeskrivning kan de intressen som berörs av ingreppet genomlysas och hanteras innan arbetet genomförs. Ingreppet kan därmed genomföras med färre oplanerade störningar. De fyra aspekterna som ingår i gatuarbetsbeskrivningen är: A. Trafikens funktionsanspråk att trafiken fungerar på avtalat sätt. B. Gatuarbetets utförande att arbetet tekniskt utförs på ändamålsenligt sätt. C. Hänsyn till viktiga egenskaper att hänsyn tas till trygghet, säkerhet etc. D. Villkor att uppfylla att lagar, regler och förordningar m.m. uppfylls. Ansökningshandlingen ska innehålla en tillräckligt omfattande beskrivning så att kommunens handläggare har ett gott stöd för att kunna avgöra om arbetet är lämpligt att utföras på beskrivet sätt. Den kommunala handläggaren avgör ensidigt när beskrivningen är komplett. 2.1 Trafikens funktionsanspråk Beskriv hur trafiken är tänkt att fungera. Följande delar ska beaktas: a) Gångtrafik; beskriv var de gående går, vilka vägar de tar och hur grävarbetet påverkar gångtrafiken. b) Cykeltrafik; beskriv var cykeltrafiken går, vilka vägar de tar och hur grävarbetet påverkar cykeltrafiken. c) Kollektivtrafik; beskriv var kollektivtrafiken går, vilka vägar de tar, var hållplatserna finns i området och hur grävarbetet påverkar kollektivtrafiken. d) Utryckningstrafik; ange om och hur räddningstjänsten berörs av gatuarbetet. Detta är extra viktigt att beskriva om den kvarvarande gatubredden är så smal att framkomligheten för utryckningsfordon hindras eller försämras avsevärt. e) Distributionstrafik och angöring; lastning och lossning, av- och påstigning m.m. Verksamheter, boende och besök behöver angöra fastigheterna utmed berörd sträcka. Fastigheter ska också ha fungerande post- och tidningsutbärning liksom sophämtning m.m. Ange hur tillgänglighet till närliggande fastigheter berörs och hur alternativ angöring planeras att ske. f) Tung trafik; ange hur gatuarbetet påverkar framkomlighet för tung trafik. g) Biltrafik; beskriv var biltrafiken går, vilka vägar de tar och hur grävarbetet påverkar biltrafiken. h) Byggtrafik; ange vilka vägar som byggtrafiken planeras att ta. Vid större trafikpåverkande arbeten ska illustrationer som visar principer för trafikföring, dvs. hur gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafik ska fungera under arbetet, redovisas i beskrivningen om inte annat överenskommits. Detta redovisas för samtliga byggetapper. 2.2 Gatuarbetets anspråk Beskriv hur gatuarbetet är tänkt att genomföras, med avseende på tider, markanspråk, metoder, etapper etc. 2 74

75 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Följande delar bör ingå: Arbetets innehåll; Beskriv i text vilken typ av gatuarbete som ska göras och vilken typ av ledning som ska förläggas. Arbetsmetod; Beskriv vilken metod avseende schaktning och återställning som föreslås, dvs det tekniska utförandet. Ange även schaktbredd och djup. Om metoden inte är traditionell, beskriv noga hur den utförs och lämna minst två referensprojekt där den genomförts. Tider; Beskriv den sammantagna genomförandetiden och ange vilka datum som är hålltider (starttid, hålltider, sluttid). Betänk att arbetet kan behöva delas i etapper för att påverkan på andra intressen ska kunna hanteras. Särskilda projekt- eller platsspecifika förutsättningar; Beskriv om avvikelser från traditionella genomförandemetoder vill prövas eller om platsen kräver särskilda åtgärder och hur de påverkar genomförande och slutresultat. Exempel är svåra geotekniska förutsättningar. Gatuarbetarnas arbetsmiljö; Visa de åtgärder som krävs för att arbetet ska kunna utföras utan risk för gatuarbetarnas liv och hälsa, t.ex. omledning av trafik, trafikanordningar, hastighetssänkningar, trafiksignaler/signalvakt. Redovisa i en trafikanordningsplan (TA-plan). 2.3 Hänsyn till viktiga egenskaper Beskriv hur hänsyn tas till viktiga egenskaper i gatuarbetet. Hänsyn till viktiga egenskaper innebär att varje aspekt nedan är förhandlingsbar. Aspekterna är viktiga och ska tas om hand i gatuarbetet, normalt efter samma värderingar som vid en permanent funktion av gaturummet. Följande delar bör beaktas: Kvalitet på anläggningen; Arbete på och i allmän platsmark ska planeras och utföras så att trafikytans/grönytans konstruktion, bärighet, slitstyrka och funktion består eller förbättras. Trygghet; Trygghet är människors subjektiva uppfattning om säkerhet. Beskriv vad som kan upplevas som otryggt och vilka åtgärder som vidtas för att öka tryggheten. Trafiksäkerhet; För berörda trafikanter ska rimlig hänsyn tas till deras trafiksäkerhet. Hastigheten för fordonstrafik ska med fysiska hinder säkerställas till maximalt 30 km/h. Beskriv hur trafiken vid arbetsplatsen hastighetssäkras och/eller separeras för att öka trafiksäkerheten. Miljöpåverkan; Beskriv vilka åtgärder som vidtas för att minska miljöpåverkan i form av nedsmutsning, asfaltrester, buller, vibrationer, avgaser, etc. Träd/vegetation i arbetsområdet; Beskriv hur träd och vegetation skyddas från att skadas. Barnkonventionen och arbetsplatsens inhägnad; Arbetsplatser lockar barn till lek. Arbetsmaskiner, material etc. utgör en lockelse. Beskriv hur arbetsplatsen töms, inhägnas och bevakas så att risken för barn som lockas att leka i arbetsområdet reduceras. Schakter djupare än 1,5 m samt grundare schakter som kan vattenfyllas ska spärras av även om arbetsplatsen i sig är inhägnad och skyltad. Drift och underhåll under arbetsperioden; Beskriv hur drift och underhåll påverkas och kan hanteras under arbetsperioden, exempelvis snöröjning, halkbekämpning och sopning/städning av närliggande ytor. 2.4 Villkor att uppfylla Beskriv hur villkoren för gatuarbetet och gaturummet uppfylls. Aspekterna är villkor (inte förhandlingsbara) och ska tas om hand i gatuarbetet. Följande delar bör ingå: Arbetstider; Ange hur arbetstider anpassas så att arbetet inte i onödan stör kringboende. 3 75

76 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Fornlämningar; Inom Lilla Edets kommun är fornlämningar vanligt förekommande. Ange att ansvariga på arbetsplatsen tagit del av regelverket kring fornminne. Om fornminnen påträffas inom arbetsområdet ska detta omgående anmälas till Länsstyrelsen och arbetet inom berört område ska omedelbart avbrytas. Utförare ansvarar för erforderliga tillstånd och initierar samråd. Den som utför arbetet bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras, och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen. Markupplåtelse; Ytor redovisas som bedöms behövas för materialupplag, bodar och redskap samt ytor som bedöms behövas för att skydda arbetstagarna och trafikanter. Nivåskillnader; Ange hur eventuella nivåskillnader ska tas om hand under arbetsperioden i syfte att tillgodose kraven från personer med funktionsnedsättning. Planbestämmelser; Ta reda på om och hur detaljplanernas gränser och regler påverkar arbetet. Trafikregler; Gällande trafikregler (lokal trafikföreskrift) kan behöva justeras då arbete ska utföras, t.ex. hastighetsbegränsningar. Ange vilka regeländringar som behövs för att genomföra arbetet. 3 Förläggning av ledningar 3.1 Placering Har vägen gång- och/eller cykelbana eller motveck ska ledningar i första hand förläggas där så länge det inte kommer i konflikt med annan ledningsinfrastruktur. Fiber, el, tele och liknande ska förläggas så nära fastighetsgräns som möjligt, dock maximalt 0,5 m från fastighetsgräns om inte annat avtalas Skåp och betäckningar m.m. Kabelskåp eller dylikt får ej placeras på allmän plats utan samråd med och godkännande från kommunen. Betäckningar i alla asfalterade ytor ska vara teleskopiska, ha högsta körbarhetsklass och vara av gjutjärn om inte annat överenskommits. 3.2 Förläggningsdjup Ledningar ska förläggas minst 0,6 m under vägbanor, gång- och cykelvägar. Vid mindre täckningsyta tar ledningsägaren fulla ansvaret för eventuella framtida skador på sin ledning. Vid förläggning vid dike bör ledningen ligga minst 0,6 m under rensad dikesbotten. 4 76

77 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 3.3 Hänsyn till befintliga ledningar Byggherren ansvarar för att säkerställa att nya ledningar inte kommer i konflikt med andra ledningsrätter, servitut etc. Utsättning, alternativt tillhandahållande av underlag till utsättning, av befintliga ledningar erhålls av respektive ledningsägare. Det är byggherrens ansvar att fastställa ledningens/-arnas exakta läge innan grävning kan påbörjas. Kommunen kräver att byggherren skapar en ledningsanvisning via Lilla Edets kommun är ledningsägare för VA-ledningar i gator med kommunalt huvudmannaskap. För att få ta del av kommunens ledningsnät krävs ett sekretess- och geodataavtal. Observera att vid efterfrågan av Vattenfalls ledningar så inkluderas inte gatubelysningens ledningsnät. Detta måste efterfrågas separat. Elkablar, telekablar, optiska fiberkablar m.fl. markeras oftast enbart med en centrumlinje, men de ligger oftast som utbredda stråk Avstånd mellan ledningar Byggherren ansvarar för att följa andra ledningsägares krav på avstånd till befintliga anläggningar vid placering av ny anläggning. Vid förläggning av ledningar parallellt med kommunens VA-ledningar måste avståndet vara minst 2,0 meter. Detta gäller såväl huvudledningar som servisledningar. Fjärrvärmeledning ska ligga minst 0,5 meter över den högst belägna VA-ledningen Påträffande av befintliga ledningar Om okända ledningar påträffas under arbetet ska kommunen och berörd ledningsägare informeras. Vid grävning i närheten av ledningar ska kontakt tas med ledningsägaren för vidare besked om hur arbetet ska bedrivas. Många ledningsägare har egna föreskrifter eller anvisningar för hur arbeten ska ske i närheten av deras ledningar/kablar. 3.4 Hänsyn till befintliga brunnar och betäckningar Nya ledningar bör förläggas med ett avstånd på 1,5 meter, dock aldrig närmare än 0,5 m från befintliga betäckningars kant om inte annat avtalas med kommunen. Vid förläggning av nya ledningar närmare än 0,5 m från betäckningars kant utan godkännande från kommunen står nya ledningsägaren för risken att ledningen skadas vid framtida arbeten samt för tillkommande kostnader för väghållare och tredje part. 4 Grävarbeten vid planterings- och gräsyta samt träd Anpassad maskinstorlek eller handschakt ska användas för att göra så liten skada som möjligt på gräs och planteringar eller andra mjuka ytor. Markytan får inte belastas med körning, upplag, bodar, parkerade fordon eller kemikaliehantering utan att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika skador på marken. Träd och buskage ska skyddas med staket under byggnadstiden. Avverkning av träd eller buskage får ej ske utan kommunens tillstånd. Erforderlig beskärning av träd och buskage ska utföras på ett fackmannamässigt sätt. Träd och buskage som måste avverkas ska värderas av kommunen och överenskommelse om ersättning ska fastställas i samband med att grävtillstånd ges. 5 77

78 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Vid beslut om ersättningsplantering av träd och/eller buskar utförs och bekostas plantering, material och efterföljande etableringsskötsel av byggherren. Om eventuell skada sker på träd eller annan vegetation kommer skadan värderas av kommunen och debiteras byggherren. 4.1 Särskild försiktighet vid grävarbeten i närheten av träd Maskinschaktning får ej ske innanför trädskyddsområdet. Skonsamma metoder som t.ex. handgrävning, tunnling/tryckning ska användas. Trädskyddsområde sträcker sig 2 m utanför trädens droppkant (kronans yttersta del). Området ska avgränsas med stabil avstängning som t.ex. byggstaket eller betongsuggor under hela byggtiden. Kan inte dessa krav tillgodoses vid ledningsdragning ska tryckning av ledningen under rotsystemet utföras. Alla rötter som har en diameter på mindre än 50 mm som berörs av schakten ska klippas eller sågas. Vid kapning och beskärning av rötter ska snitten ligga rakt och jämt. Avslitna och/eller skadade rötter får ej förekomma. Grövre rötter med en diameter större än 50 mm får inte kapas. Handschaktning ska utföras i anslutning till rotsystem. Rötter får ej utsättas för torka eller kyla (frosttorka). Vid friläggning av rötter ska rötterna täckas/ skuggas med säckväv eller likvärdigt material inom en timme. Om arbetet utförs i starkt solljus, vind eller minusgrader ska täckning av exponerade rötter utföras redan inom femton minuter. Täckningsmaterialet ska hållas fuktigt. Skyddsanordningarna tas bort innan återfyllning sker Trädskyddsplan Vid arbeten som kommer i närheten av skyddsvärda träd ska en trädskyddsplan upprättas av byggherren. Trädskyddsplanen ska innehålla en beskrivning av växtlighet som ska skyddas samt beskrivning av skyddsåtgärder och schaktmetoder. Trädskyddsplanen ska skickas in tillsammans med ansökan om lägesgodkännande och godkännas av kommunen. 5 Förorenad mark m.m. Det är byggherrens ansvar att ta reda på om det finns förorenad mark där denne ska gräva. Påträffas misstänkt förorening vid schaktning ska arbetet avbrytas och kommunen kontaktas omgående. Naturvårdsverkets regler anger vad som avses med förorenad mark. Syn- och luktintryck och i osäkra fall fältmätning ger indikation om marken är förorenad. Vid misstanke om föroreningar/förorenade massor och/eller tjärasfalt ska arbetet omedelbart stoppas och kommunens handläggare informeras samt. Miljöfarligt avfall, inklusive tjärasfalt, ska transporteras till avsedd deponi på byggherrens bekostnad. Spillvatten, dagvatten med lera, betong eller kemikalier får inte avledas till dagvattensystemet, och det ska separeras från miljöfarligt avfall. 6 Utrustning Utrustning såsom gatubelysning, bänkar, staket, lekutrustning m.m. som måste monteras ner pga. schaktarbeten eller andra arbeten är kommunens egendom och får bara hanteras efter överenskommelse med kommunen. Utrustning ska förvaras och återställas på byggherrens bekostnad. Uppsättning av utrustningen utförs av byggherren om inte annat avtalas. Även eventuella efterbehandlingsarbeten och ersättningsmaterial bekostas av byggherren. Kommunens anvisningar och kvalitet ska gälla. 7 Borttagning av vägmärken och skyltar Vägmärken och skyltar är kommunens egendom och vid borttagning av dessa ska märkets/skyltens placering dokumenteras. Märket/skylten ska emballeras väl och tydligt märkas med adress och vad det 6 78

79 Tekniska nämnden Grävbestämmelser är för märke/skylt. Därefter transporterar byggherren dem för förvaring till kommunens förråd i Göta. Kontakt med kommunens handläggare behöver tas för att få tillgång till kommunens förråd. 8 Schaktning Schaktning ska utföras i enlighet med senast utgiven version av AMA anläggning. Skarvar i hjulspår ska undvikas. Asfaltbeläggningen vid schakten ska alltid sågas eller skäras före grävning. Raka linjer ska eftersträvas. 8.1 Arbetsmaskiner / arbetsfordon Ljudnivån från arbetsmaskiner och fordon får högst uppgå till 75 dba. El-drivna arbetsmaskiner ska om möjligt användas. Arbete som orsakar buller får inte bedrivas mellan klockan Inga bandburna maskiner får köra på asfalterade ytor med undantag för maskiner som har gummilarver. Maskiner ska vara besiktigade och framföras av behörig personal. Intyg på besiktning och behörighet ska finnas på arbetsplatsen. Övriga erforderliga tillstånd för framförande av fordon ska kunna uppvisas. 8.2 Nybelagda ytor Grävning i ny asfaltsbeläggning (högst 5 år gammal) får ske endast i nödfall och i överenskommelse med kommunen. Återställning ska i sådana fall utföras så att hela bredden av körbanan, gångbanan eller cykelbanan beläggs. Vid grävning tvärs vägriktningen (där grävarbetet är mindre än 10 meter i vägens längdriktning) fördubblas påslaget för framtida underhåll. 8.3 Ras och skred Till följd av kommunens lokalisering i Göta älvdalens skredkänsliga område finns en ökad risk för ras och skred. Eftersom marken i stora delar av kommunen är mindre stabil är det av yttersta vikt att byggherren tar hänsyn till detta vid arbeten. Följande gäller för att minimera skredrisken: Det åligger byggherren att ha god kännedom om markförhållandena på platsen för grävarbetet före det att arbete påbörjas. Vid minsta osäkerhet kring markens stabilitet ska geotekniker konsulteras. Byggherren ansvarar för att geoteknisk bedömning och undersökning utförs vid behov. Schaktmassor och material ska placeras så de inte orsakar ras eller överbelastning av spontkonstruktioner etc. Om skred eller ras förekommer till följd av arbetet ska arbetet omedelbart avbrytas och området ska avgränsas på sådant sätt att olycka förhindras. Kommunen samt geotekniker kontaktas omgående. Om skred eller ras förekommer utanför ordinarie arbetstid kontaktas polis och räddningstjänst. Om skred eller ras förekommer till följd av arbetet är byggherren skyldig att ersätta kommunen för eventuella uppkomna kostnader liksom tredje part. 8.4 Schaktens längd och bredd Schakt ska vara minst 0,6 m bred för att säkerställa att packning kan ske på korrekt sätt vid återställande utan särskild överenskommelse med kommunen. 7 79

80 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Vid större arbeten får inte sträckor lämnas med öppen schakt längre än 50 m utan särskild överenskommelse med kommunen. 8.5 Befintligt stenmaterial, plattor och marksten Befintligt material exempelvis kantsten, gatsten m.m. samt plattor och marksten är kommunens egendom. Uppgrävt stenmaterial hanteras varsamt och körs till av kommunen anvisad plats i väntan på återställning. Transporten bekostas av byggherren. Om tidigare okänd gatsten påträffas under asfaltsytan ska kommunen kontaktas. Om befintligt material går förlorat ska detta ersättas till kommunen. 8.6 Uppgrävda massor Överblivet material och utrustning som uppkommer vid schaktningsarbeten och som kan återanvändas (kantsten, plattor, växter och liknande) är kommunens egendom. 8.7 Brunnar, vägtrummor Funktionskontroll av brunnar, t.ex. dagvattenbrunnar, inklusive ledning ska utföras före arbetets påbörjan. Eventuella fel rapporteras till kommunens handläggare. Efter att grävarbeten är utförda ska en ny funktionskontroll utföras av byggherren. Eventuell tömning av brunnar sker efter samråd med kommunen efter det att återställningen är slutförd och bekostas av byggherren. 9 Alternativa förläggningsmetoder Förläggning av kabel eller ledning i allmän platsmark genom exempelvis spårfräsning, kedjegrävning, kabelläggning genom sågning, kabelplöjning, microtrenching etc, betraktas som alternativa förläggningsmetoder. Vid användning av alternativa förläggningsmetoder krävs separat skriftlig överenskommelse med kommunen gällande återställning, framtida underhåll, garantitider m.m. 10 Schaktfri förläggning Schaktfri förläggning så som tryckning, styrd borrning eller liknande ska tillämpas på gator med beläggning som är fem (5) år eller nyare, om inte annat avtalats. Schaktfri förläggning kan också ske i andra fall. Hänsyn ska tas till lokala geotekniska förutsättningar. 11 Inmätning Redovisning ska ske enligt Lantmäteriets mätanvisningar version Den som ansvarar för mätnings- och kartarbetena ska uppfylla kompetenskraven enligt Lantmäteriets Rekommendationer för bedömning av Grundläggande mätningsteknisk färdighet. Vid nyanläggning utförs inmätning med geodetiska metoder från gällande stomnät. Utgångspunkt är att utfört arbete i/på kommunal mark ska dokumenteras med en detaljeringsnivå motsvarande redovisning på kommunens primär- och ledningskarta, se gällande detaljtyplista i bilaga. Mätningarna redovisas med den noggrannhet och de toleransmått i plan och höjd som rekommenderas för tillämpliga anläggningar i HMK-Ge:D, bilaga F. För övriga ledningsslag eller andra anordningar som ej är redovisade i bilagan gäller toleranskravet 100 mm i plan och 30 mm i höjd. Redovisningen ska mätas in med x-, y- och z-koordinater i kommunens för området gällande koordinatsystem. Redovisningen skickas till kommunen 10 arbetsdagar före slutbesiktning i form av en dxf-fil. Inmätningen ska redovisa och inkludera minst två väldokumenterade (x, y, z) fixar/arbetsfixar, för att möjliggöra kontroll av inmätta detaljer. Inmätta detaljer redovisas med symboler och linjer. Koordinatförteckning krävs på ledningsförläggning. Kommunen gör en kontroll av den digitala filens innehåll och kvalitet och jämför med ansökningshandlingarna. De inmätta detaljtyperna ska följa ritmaner (symboler och linjer) enligt gällande detaljtyplista, se bilaga, samt uppfylla MK:s och HMK:s anvisningar. 8 80

81 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Saknas en detaljtyp kontaktas enheten för geodata på samhällsbyggnadsförvaltningen. Lilla Edets kommun tillämpar för (x, y) koordinatsystemet SWEREF och alla inmätta och redovisade punkter ska anges i detta system. För koordinatsystem i höjd, kontakta Geodata för angivet projekt. 12 Återfyllning och packning av förstärknings- och bärlager 12.1 Återfyllnad Återfyllning med bär- och förstärkningslagren utförs av byggherren och i enlighet med anvisningarna i senaste versionen av AMA anläggning. För fyllning runt ledningar ska ledningsägarens krav också beaktas. Stenar får inte förekomma intill ledningar. Överbyggnadens tjocklek (förstärknings- och bärlager), exkl. beläggning Trafikintensiva vägnätet, industrigator och busshållplatser 600 mm Övriga gator 520 mm Grusväg 500 mm Gång- och cykelvägar 360 mm Materialens fraktion i överbyggnaden Bärlager 0-40 mm Förstärkningslager 0-90 mm Krav på tjocklek vid återfyllnad i fordonstrafikerad väg är 520 mm förstärkning, 80 mm bärlager. Därutöver slitlagergrus 90 mm (0-18 fraktion) För övriga gator föreskrivs krav på tjocklek vid återfyllnad 440 mm förstärkning, 80 mm bärlager. Slitlagergrus 90 mm (0-18 fraktion) För grusvägar föreskrivs krav på tjocklek vid återfyllnad 350 mm förstärkning, 100 mm bärlager och grusslitlager 50 vilket ger en total tjocklek om 500 mm enligt ovan. Vid gång och cykelvägar föreskrivs 280 mm förstärkning, 80 mm bärlager. Därutöver slitlagergrus 90 mm (0-18 fraktion) Schakter ska återfyllas och packas upp till överkant på kringliggande ytskikt Packning För att få ett bra resultat ska packning göras lager för lager och med 6-8 överfarter per lager. Man bör också vara uppmärksam på fukthalten i materialet. Vattna vid behov. Man ska vara extra uppmärksam och noggrann runt brunnar och liknande där det är svårt att packa. Ofta behöver ett större område huggas upp så att packningsredskapet kan arbeta effektivt Brunnar Brunnar och övriga VA-installationer ska återställas i ursprungligt läge och skick. Vid behov ska brunnar slamsugas efter avslutat arbete Geotextilduk Geotextilduk bruksklass 3 läggs på terassbotten när schakt utförts djupare än vägterrass. 9 81

82 Tekniska nämnden Grävbestämmelser 12.5 Återanvändning av befintligt material Kommunen ser med fördel att befintligt material i form av asfalt, betong, grus och krossmaterial med mera bearbetas och återanvänds på arbetsplatsen, i den mån det är möjligt och om materialet är i gott skick. Byggherren ska till kommunens handläggare redovisa vad materialet ska användas till och hur det kommer att bearbetas och provas för att uppfylla de kvalitetskrav som motsvarar det föreskrivna materialet Brister Om återfyllning utförs på felaktigt sätt kommer kommunen att ombesörja urgrävning och låta utföra ny återfyllnad på byggherrens bekostnad. 13 Återställning av hårdgjorda ytskikt Kommunen utför återställning av hårdgjorda ytskikt på alla schakter, vilket även inkluderar sten- /plattsättning samt kantstöd. Byggherren ska betala ersättning till kommunen för justering och återställningen av dessa arbeten samt vid varje tillfälle framtida underhåll i enlighet med Lilla Edets kommuns gällande avgifter och á-priser för arbeten inom allmän platsmark. För de arbeten som inte finns upptagna i taxan gäller självkostnadspris Bitumenbundna lager Efter återfyllningen ska samtliga asfaltslager runt schakten rensågas eller skäras inför ny asfaltering. Formen på schakten ska vara kvadratisk eller rektangulär samt följa gatans huvudlinjer. Längsgående beläggningsskarvar i hjulspår tillåts inte. Tvärschakter ska utföras vinkelrätt mot färdriktningen. Där diagonala schakter ändå utförs ska hela körbane-, gångbane-, cykelbane- eller körfältsbredden fräsas och beläggas. Den befintliga beläggningen tas bort minst 0,25 meter från orörd schaktkant. Minsta avstånd mellan beläggningskanter är 0,6 m, detta för att garantera att god packning kan ske. Om avståndet mellan schaktkant och fast anläggning, kantstöd eller gamla lagningar är mindre än (<) 0,5 meter, fräses och beläggs hela mellanrummet. Utgör schaktreparationsbredden mer än 50 % av körbane-, gångbane-, cykelbane- eller körfältsbredden ska hela bredden fräsas och beläggas. Vid belagda gång- och cykelbanor samt refuger ska hela ytan beläggas. Ytan fylls med 90 mm krossgrus (0-18 fraktion) för justering. Den grusade ytan ska ligga i nivå med överkant asfalt. Brunns- och ventilbetäckningar ska vara körbara och justerbara samt inpassade i förhållande till ny beläggningsyta

83 Tekniska nämnden Grävbestämmelser Återfyllnad under vinterhalvåret Lilla Edets kommun tillåter inte användandet av kallmassa. Mellan 1 november-31 mars kan ett vintertillägg på asfalten förekomma. Detta tilläggs tas ut till självkostnadspris och varierar därför med hänsyn taget till tillgång och efterfrågan på asfalt Gatstensbeläggning, plattor och marksten Vid återställning av gatstensbeläggning, plattor och marksten omläggs en yta på 0,5 meter utanför schaktkant. Vid skador på, eller avsaknad av, uppgrävt material som upptäckts vid återställning har kommunen rätt att införskaffa nytt material på byggherrens bekostnad Vägmarkering Kommunen återställer vägmarkering vilket faktureras byggherren. 14 Återfyllning och återställning av gräs- och planteringsyta Byggherren återställer gräsytor till färdigt skick och gör planteringsytor klara inför plantering av växter. Tillförd jord ska hålla samma kvalitet som befintlig matjord Gräsytor Återställande av gräsyta sker efter överenskommelse med kommunen. Anläggning av gräsyta utförs med matjordslager som ska ha en tjocklek om 100 mm och inte innehålla några stenar samt med en överhöjning på 50 mm. Jorden får inte packas. Sådd av gräsfrö ingår i byggherrens återställningsansvar. Anläggning av ängsmark utförs med näringsfattig sandblandad jord som ska ha en tjocklek om 100 mm och inte innehålla några stenar. Jorden får inte packas. Sådd av ängsfrö ingår i byggherrens återställningsansvar Planteringsytor; rabatter och buskar Nyplantering av rabatter och buskar utförs av byggherren. Växtmaterialet ska motsvara det som togs bort om inte annan överenskommits med kommunen. Anläggning av planteringsyta utförs med matjordslager som ska ha en tjocklek om 400 mm och inte innehålla några stenar samt med en överhöjning på 50 mm. Jorden får inte packas. Ogrästäckning ska utföras med 100 mm bark- eller träflis efter plantering Träd Nyplantering av träd utförs av byggherren. Trädet ska motsvara det träd som togs bort. Trädgropen ska vara minst 3 gånger diametern på trädets rotlump och det dubbla djupet. Trädgropen ska vara fyrkantig för att undvika rotsnurr. Den uppgrävda jorden blandas med planteringsjord; hälften planteringsjord, hälften befintlig jord. Jorden får inte packas. Ogrästäckning ska utföras med 100 mm bark- eller träflis efter plantering

84 Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum: Diarienummer: TN 2018/506 84

85 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. I detta dokument anges Lilla Edets kommuns taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Dessa avgifter gäller från den och är antagna av Lilla Edets kommunfullmäktige den , med stöd av Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats och Kommunallag (2017:725) 2 kap 5. Avgifterna redovisas utan moms om inte annat anges. Taxan indexjusteras årligen med KPI. 1 85

86 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Försäljningsändamål Torghandel, årsplats måndag-lördag Torghandel, årsplats en dag/vecka Torghandel, månadsplats måndag-lördag Torghandel, dagplats Torghandel, ideella föreningar och skolklasser Lottstånd, ideella föreningar och skolklasser Loppmarknad, ideella föreningar och skolklasser Loppmarknad, övriga Julgransförsäljning Foodtruck/matvagn (särskilda villkor gäller, elanslutning och förbrukning ingår ej) Taxa kr/år 4000 kr/år 1600 kr/månad 200 kr/dag 0 kr 0 kr 0 kr 250 kr/per plats per dag 500 kr/vecka 200 kr/dag, Taxor, avgifter och priser för upplåtelse av offentlig plats *Torghandel är momsfri. Reklam och information Affischering Fast reklamskylt ej digital/rörlig Fast reklamskylt digital/rörlig Taxa 1500 kr/tillfälle. 0 kr för ideella föreningar, politiska partier och skolklasser kr/år kr/år Evenemang Konsert, evenemang, servering, cirkus, tivoli, tävling eller liknande Marknad med huvudsyfte försäljning > 3000 m2 Marknad med huvudsyfte försäljning m2 Marknad med huvudsyfte försäljning < 1000 m2 Samhällsinformation och presentation av ideell föreningsverksamhet, politiska partier eller myndighet med fast plats, bord eller tält i mindre omfattning utan försäljning. Hälso-, miljö- och kulturaktivitet riktad till allmänheten av ideella föreningar eller av kommunen 3000 kr/dygn, 3000 kr/dygn 2500 kr/dygn 1500 kr/dygn 0 kr 0 kr Taxa 2 86

87 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Byggnation, etablering, upplag Manskapsbodar, etablering och upplag. Tillstånd kan krävas från byggnadsnämnden. Kostnad för eventuellt bygglov tillkommer Mobilkran, skylift Container eller byggnadsställning gatumark Container eller byggnadsställning övrig plats Taxa 150 kr st/dygn, m kr st/dygn, m kr/dygn 1000 kr/vecka eller 3000 kr/månad 500 kr/vecka eller 1500 kr/månad Taxor, avgifter och priser för grävning och återställande Bakgrund Lednings- och grävarbeten är omfattande och ökar i Lilla Edets kommun. Sådana arbeten innebär t.ex. att gator, vägar, cykelbanor och intilliggande beläggning grävs upp och sedan återställs. Grävarbetena innebär att kommunens gator, vägar, cykelbanor m.m. försvagas. Vanliga skador som uppkommer är t.ex. sättningar och sprickbildningar. Skador kan komma efter många år även efter det att en gata/väg fått ny beläggning. Lilla Edets kommun tar ut avgift enligt denna taxa för återställning av gator, gång- och cykelbanor, grus och grönytor. Begreppsförklaring avgifter Generellt Den som ansvarar för grävning i allmän plats (byggherren) skall betala ersättning för kommunens handläggning av grävningstillståndet d.v.s. administration, kontroll och granskning av relationshandlingar, dokumentation och övertagandebesiktning. För tillsyn, platsbesök före, i samband med eller efter grävning, samt ökade kostnader för framtida förhöjt underhåll tas särskild taxa ut. Avgifterna i denna taxa för ersättning vid grävning i allmän plats utgår från angivet antal tusendelar (s.k. milliprisbasbelopp mpbb) av gällande prisbelopp enligt lagen (1962:381), om allmän försäkring. Administrativa avgifter Ersättning för handläggning av grävningstillstånd består av en administrativ avgift motsvarande 20 mpbb per timme, dock lägst 2 timmar. Utöver detta finns andra administrativa avgifter som rör tillsyn, platsbesök, återupprepade besiktningar mm. 3 87

88 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Avgift för återställning av bitumenbundna lager Den avgift som kommunen tar ut för att genomföra återställning av bitumenbundna lager (asfalt) Avgift för framtida förhöjt underhåll. Ersättning för framtida förhöjt underhåll skall betalas till kommunen, när grävningen är klar. Avgiften ska täcka kommunens kostnader för framtida förhöjt underhåll. Avgift betalas för hårdgjorda ytor. Avgift för återställande av kantsten och beteckningar Den avgift som kommunen tar ut för att genomföra återställning av kantsten och olika typer av beteckningar. Påföljdsavgifter Avgifter som tas ut för olika brister och avvikelser. Brister bedöms på en skala från 1 till 3 där: 1 är brist, 2 är allvarlig brist, 3 är en mycket allvarlig brist. 4 88

89 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Administrativa avgifter Typ av avgift Handläggning av grävtillstånd inkl TA-plan och lägesgodkännande Granskning av endast TA-plan som ej hör till grävtillstånd ex upplåtelse av offentlig plats Återkommande granskning av TA-plan och/eller grävtillstånd Tillsyn och platsbesök Återkommande efterbesiktningar Taxa 930 kr/timma, dock lägst 2 timmar 930 kr/timma 1120 kr/timma 930 kr/timma 1120 kr/timma Återställningsavgifter för bitumenbundna lager (asfalt), framtida förhöjt underhåll, justering av beteckningar och kantsten Kommunen utför dessa typer av återställning. Gångoch körbana Intervall Enhet Utan framtida förhöjt underhåll Med framtida förhöjt underhåll Med framtida förhöjt underhåll för asfalt yngre än 5 år Anmärkning < 10 m² 605 kr/m² 785 kr/m² 965 kr/m² Ett lager 100 ABT m² 470 kr/m² 610 kr/m² 750 kr/m² Ett lager 100 ABT > 50 m² 420 kr/m² 545 kr/m² 670 kr/m² Ett lager 100 ABT < 10 m² 830 kr/m² 1079 kr/m² 1328 kr/m² Två lager 110 AG + 80 ABT m² 695 kr/m² 903 kr/m² 1111 kr/m² Två lager 110 AG + 80 ABT > 50 m² 630 kr/m² 819 kr/m² 1008 kr/m² Två lager 110 AG + 80 ABT Minsta debiterbar yta är 1 m². Vid grävning i samband med planerat årsbestämt beläggningsunderhåll sker inget påslag för framtida förhöjt underhåll. Vid grävning i yta med asfaltbeläggning yngre än fem år fördubblas påslaget för framtida förhöjt underhåll. 5 89

90 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Avgift för återställning av kantsten exkl eventuell justering Storlek på kantsten Pris per meter Spikad betongsten kr cm Spikad betongsten kr cm Råkantsten cm 385 kr Vid de tillfällen då asfalten behöver justeras för att det ska vara möjligt att sätta kantsten och/eller råkantsten så tillkommer följande kostnader för justering och asfaltering (4cm 100 ABT): <10 löpmeter: 300 kr/löpmeter löpmeter: 200 kr/löpmeter > 50 löpmeter: 175 kr/löpmeter Avgift för justering av beteckningar Fasta beteckningar Höjning mm inkl järnram Nedstigningsbrunn typ A6 Tillsynsbrunn typ A5, spolbrunn A3, brandpost, rännstensbrunn Avstängningsventil AV, servisventil SV, polygonpunkt PP Teleskopiska beteckningar Nedstigningsbrunn typ A6 Tillsynsbrunn typ A5, spolbrunn A3, brandpost, rännstensbrunn Avstängningsventil AV, servisventil SV, polygonpunkt PP Pris per enhet 605 kr 495 kr 330 kr 275 kr Pris per enhet 275 kr 275 kr 275 kr 6 90

91 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Påföljdsavgifter för överträdelse av TA-plan Om TA-plan inte följs eller annan brist i utmärkningen upptäcks kan ansvarig byggherre, eller dess utmärkningsansvarige åläggas att betala en påföljdsavgift. Ansvarig från kommunen ska då besöka arbetsplatsen och dokumentera alla brister, både skriftligt och genom fotografering. Avgiftsuttag tas ut enligt nedan tabell, avgiften anges i kronor: Antal Antal 3:or 2:or Påföljdsavgift för skada på träd Inget träd på eller intill arbetsområdet får skadas i grenverk, stammar eller rotsystem. Skadas någon del härav utgår följande avgift: Typ av träd Skyddsvärt träd enligt Länsstyrelsens inventering Alléträd med biotopskydd Träd med en diameter som överstiger 10 cm, 1 meter upp från marken Taxa kr/st kr/st kr/st 7 91

92 Kommunfullmäktige Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats, grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor. Övriga påföljdsavgifter Vid följande avvikelser bedöms risken för påverkan på oskyddade trafikanter och allmän plats vara så pass stor varför en direkt påföljdsavgift per nedan angivna avvikelse tas ut direkt, då det betraktas som avtalsbrott gentemot gällande bestämmelser. Avgift utgår alltid för dessa avvikelser, om kronor per avvikelse: vid avsaknad av beviljat grävtillstånd vid grävning utanför vad som godkänts i grävtillståndet vid ej efterlevnad av granskad TA-plan eller på annat sätt brister i utmärkning av vägarbeten vid avsaknad av granskad TA-plan (Kontroll av TA-planens efterlevnad kan komma att ske, och avvikelser debiteras enligt kommunens gällande avgifter.) då arbete sker utan godkända varselkläder vid akuta arbeten som inte anmälts nästföljande arbetsdag eventuella skador på utrustning, ytor, växtlighet, träd etc. vid olämpligt material i schakten vid återställningsarbete, som t.ex. asfaltskakor, tjälklumpar, jord, lera, virkesklumpar med mera Övriga påföljdssavgifter som ej omfattas av bristbedömning - Avgift för dolda betäckningar i schakt: kronor/styck - Förseningsavgift* (engångsavgift): 3000 kr, därefter 1000 kr/dygn *Med försening avses från det datum då arbetet ska vara avslutat enligt slutdatum i grävtillståndet. 8 92

93 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser BILAGA 3 Detaljtyplista för inmätning till Lilla Edets kommuns primärkarta Kodning vid inmätning av detaljer till primärkartan, Lilla Edets kommun Redovisning enligt Lantmäteriets mätanvisningar version (uppdaterad från ). Saknas koder för inmätning, kontakta Lilla Edets kommun, geodataenheten. Punkter redovisas kodade som punktobjekt, enligt nedan, i en pxy-fil (koordinatfil x,y,z), ej linjer. Punkterna redovisas därefter med ihopdragna linjer i en (pdf), relationsritning. Även texterna visas läsbara i relationsritningen. FÄLTKOD, PUNKTER Byggnader BAH Trappa kant BBH Bostad, husliv BIH Industribyggnad, husliv BJO Jordkällare BKH Kyrka, husliv BOFH Offentlig byggnad, husliv BOH Byggnad övrig (verksamhet/ekonomi/komplement), husliv BPH Pool, kant BPP Plank BSP Staket BST Skärmtak Övriga detaljer FIX HSF HSH HSK HÖP KAJ KAN KBK KBR KBY KDB KDI KGE KHÄ KIN Höjdfixpunkt Släntfot Höjdpunkt sockelhöjd Släntkrön Höjdpunkt Kaj, kant Kanal, kant Bäck, kant Bro, kant Brygga, kant Damm, kant Dike, kant Gångbana/trottoar, ej kantsten Häck, kant Infart, kant 1 93

94 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser KKE KKK KMU KPE KPL KRG KRÄ KSK KSP KTE KTV KVT LDÄ LEK LKS LST LÄG MDI MES MHÄ MMU MSM MST TRÄD.BARR TRÄD.LÖV FÄLTKOD, LINJER BOSTAD.L BOSTAD.T GCBAN.K GÅNGBAN.K HÄCK.M INDUSTRI.L INDUSTRI.T KÖRBANA.K KÖRBKST.K KÖRBTO.K OFBYGG.L OFBYGG.T PLANK SLÄNTFOT SLÖNTKRÖN STAKET STENMUR.K STÖDMUR.K Körbana, ej kantsten Körbana, kantsten Stödmur, kant Perrong, kant Plattgång, kant Refug, kant Vägräcke Gångbana, kantsten Spår/Räls Körbana på tomt Tunnel, kant Vägtrumma, kant Dämningsgräns Lekplats, kant Kantsten Linje strand Ägoslagsgräns Dike, mitt Elljusspår, mitt Häck mitt Stödmur mitt Stenmur mitt Stig mitt Barrträd punkt Lövträd punkt Bostad, liv Bostad, tak Gång- och cykelbana Gångbana Häck Industri, liv Industri, tak Körbana, alt parkering Körbana, stenkant, refug Körbana, tomt Samhällsfunktion, liv Samhällsfunktion, tak Plank Slänt Slänt Staket Stenmur Stödmur 2 94

95 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser TRAPPA.L UTHUS.L UTHUS.T Trappa Komplementbyggnad, liv alt skärmtak Komplementbyggnad, tak alt skärmtak 3 95

96 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser Kodning vid inmätning av VA och ledningar, Lilla Edets kommun Redovisning enligt Lantmäteriets mätanvisningar i plan och höjd: mätmetod, medelfel, koordinatsystem. Saknas detaljer för inmätning, kontakta Lilla Edets kommun, geodataenheten. FÄLTKOD, PUNKTER Dagvatten DBV DDRÄ DFP DIN DKB DLV DNB DPL DPP DRB DSB DTB DTÖ DUT Övrigt, Backventil Dräneringsbrunn Förbindelsepunkt Inlopp Kupolbrunn Luftningsventil Nedstigningsbrunn Punkt på ledning (inkl Avgrening) Proppning Rännstensbrunn Spolbrunn Tillsynsbrunn Tömningsventil Utlopp Spillvatten SBV Övrigt, Backventil SFET Fettavskiljare SFP Förbindelsepunkt SNB Nedstigningsbrunn SOLJ Oljeavskiljare SPL Punkt på ledning (inkl Avgrening) SPP Proppning SPU Pumpstation SREP Övrigt, Läckage SSB Spolbrunn SST Övrigt, Stopp Avloppsstopp STB Tillsynsbrunn Vatten VAV VBP VBV VFP VLB VLV VMB VNB VPL Avstängningsventil Brandpost Övrigt, Backventil Förbindelsepunkt Luftningsbrunn Luftningsventil Mätarbrunn Nedstigningsbrunn Punkt på ledning (inkl Avgrening) 4 96

97 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser VPO VPP VREP VSV Vattenpost Proppning Övrig, Läckage Servisventil FÄLTKOD, LINJER Dagvatten DRAN DDRÄ DLEDHI DLEDSI DSKY DTRY Spillvatten SLEDHI SLEDSI SSKY STRY Vatten VLEDHI VLEDSI VRÅV VSKY Fördröjningsm Dräneringsledning Huvudledning Servisledning Övrig, skyddsrör Tryckledning Huvudledning Servisledning Övrig, skyddsrör Tryckledning Huvudledning Servisledning Råvattenledning Övrig, skyddsrör VA text DDIMTXT Dagvatten, dimension DDRÄN Dagvatten, dimension materiel höjd DTX Dagvatten, vattengång DUPPLYSTX Dagvatten, upplysning SDIMTXT Spillvatten, dimension STX Spillvatten, vattengång SUPPLYSTX Spillvatten, upplysning VDIMTXT Vatten, dimension VTX Vatten, vattengång VUPPLYSTX Vatten, upplysning 5 97

98 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser Övriga ledningar i mark Redovisning enligt Lantmäteriets mätanvisningar i plan och höjd: mätmetod, medelfel, koordinatsystem, FÄLTKOD, PUNKTER DASK Punkt/er på dataskåp/station DATAPK Punkt på fiberledning, data EHP Punkt på högspänningsledning, ovan mark ELK Punkt/er på elskåp/station ELP Punkt på elledning EPL Punkt på elledning, ovan mark ESB Belysningsstolpe ESF Punkt på fäste/stag elledning FAG Punkt avgrening på fjärrvärmeledning FPL Punkt på fjärrvärmeledning FPP Proppning FSS Punkt på skarv TPL Punkt på teleledning, TTS Punkt/er på teleskåp/station FÄLTKOD. LINJER DATARÖR Dataledning DTOMRÖR Dataledning tomrör EHÖGJK Elledning högspänning ELÅGJK Elledning lågspänning FJARRVARM Fjärrvärmeledning FKULV Fjärrvärmeledning, kulvert FLEDHIC Fjärrvärmeledning, huvudledning FLEDSIC Fjärrvärmeledning, servis LEDN.EL Elledning LEDN.TEL Teleledning OPTOKABEL Dataledning optokabel 6 98

99 Samhällsbyggnadsförvaltningen Enheten Stadsmiljö och trafik Grävbestämmelser BILAGA 4 Kontaktlista Lilla Edets kommun Grävansökan Jarno Tuovinen Geodata Bygglov Miljöenheten Vid akuta fel utanför kontorstid; SOS Alarm Göteborg Räddningstjänst Göran Andersson Västtrafik Länsstyrelsen Påverkan på och ansökan om ingrepp i fornlämning eller arkeologisk utredning Vattenfall Sjöfartsverket Trafikverket SGI Statens Geotekniska Institut Schakta Säkert utgiven av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Ledningskollen jarno.tuovinen@lillaedet.se, annmarie.wallin@lillaedet.se, helena.eimersson@lillaedet.se, Telefon: , SOS Alarm kontaktar ansvarig beredskapspersonal goran.andersson@sbrf.se, trafiksamordning@vasttrafik.se

100 Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Beslutad av: Tekniska nämnden Datum: xx Diarienummer: TN 2018/

101 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Förord Möjlighet att disponera kommunal mark för tillfälliga arbeten, aktiviteter eller evenemang, som inte är att betrakta som väg- eller ledningsarbete, faller under Ordningslagen. Ansökan för sådant nyttjande skall ställas till Polismyndigheten, som beslutar efter yttrande från kommunen, och efter samråd med fastighetsägare och näringsidkare. Mot bakgrund till att kommunen förvaltar och är ansvariga för tillsyn, underhåll och skötsel av kommunal mark, samt är ansvarig för trafiksäkerheten, har följande anvisningar utfärdats vilka gäller för dem som tillfälligt behöver nyttja sådan mark. Dokumentet redovisar även vilka krav som ställs på material och installationer samt ger anvisningar över tillsyn och kontroll, besiktningsförfaranden och återställning. Därutöver ger den en översiktlig handledning beträffande ansökningsförfaranden. Lilla Edets kommun Enheten stadsmiljö och trafik Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 101

102 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Innehåll Inledning Gällande regelverk Begrepp...5 Allmän plats...5 Offentlig plats...5 Kommunal mark...5 Markägare...5 Trafikanordningsplan...6 Väghållning och väghållare Lagar och föreskrifter...7 Övergripande...7 Ordningslagen...7 Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter Utnyttjande som kräver tillstånd...8 Uteserveringar...8 Säsongsförsäljning...8 Matförsäljningsvagnar/kiosker(på hjul)...8 Torghandel...8 Evenemang...8 Reklamskyltar Gångbanapratare och skyltvaror...9 Uppställning av bodar mm...9 Tillfällig avstängning av gångbana p.g.a. risk för snöras eller andra föremål som kan åsamka skada9 4. Regler vid byggnation, uppställning av byggställningar, skylifts, upplag av material med mera...10 Uppställning av kranar, byggliftar etc Extra ytor för arbetsplatsetablering (manskaps- och redskapsbodar, skyltar...10 Affischering, placering av reklamskyltar & banderoller Utformning, montering & placering...11 Lyftanordningar...11 Uteserveringar...11 Montering av Markiser, Flaggor och Skyltar...12 Container Ansökningar & Tillstånd Avgifter

103 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 8. Syn Återställning Slutbesiktning Kontroll och påföljder

104 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Inledning Gällande regelverk Kommunens huvuddokument Grävbestämmelser i Lilla Edets kommun ligger till grund för dessa anvisningar. Vid behov av att tillfälligt använda offentlig plats för annat ändamål än att utföra arbeten på väg och/eller utföra schaktnings och ledningsarbete, t.ex. för uteserveringar, uppställning av liftar och containrar, placering av informationstavlor, resning av byggställningar, och övrigt tillfälligt användande av allmän plats, söks tillstånd hos polismyndigheten med hänvisning till Ordningslagen. I sådana ärenden inhämtar polismyndigheten alltid yttrande från kommunen, vilken har rätt att avstyrka ansökan. Kommunen förutsätter då att användaren hörsamma anvisningar och riktlinjer som kommunen utfärdar, vilka meddelas som krav i yttrandet till polisen. Dessa krav ligger sedan till grund för de villkor som myndigheten låter meddela i tillståndsärendet. Kommunen har således rätt att ange de villkor som behövs för att tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om skötsel och drift av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och trafik. Ersättning för användning av offentlig plats regleras i Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafik-anordningsplaner och återställande av ytor. Polisen ställer även krav på allmänna ordningen och säkerhetsåtgärder för personer och egendom. Vid åsidosättande av åtgärder, underlåtelse att följa föreläggande och vid övriga förseelser enligt Ordningslagen kan den sökande ådra sig påföljder i form av vite eller böter. En Trafikanordningsplan (TA-plan) med ritning eller skiss kan dock komma att krävas om användningen avser en offentlig plats som helt eller delvis utgör en trafikerad led eller yta. Tillstånd behövs inte om den allmänna platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Aktiviteten/uppställningen får dock inte utgöra något omedelbart hinder för gående, cyklister, funktionshindrade och övriga trafikanter. Kommunen kan hjälpa till med att preliminärt bedöma ärendet innan kontakt tas med polismyndigheten

105 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Utfästelse från användaren Kommunen kommer i sina yttrande till polismyndigheten yrka på generella villkor som måste uppfyllas. Det innebär att den sökande utfäster sig att följa de allmänna bestämmelserna såväl som dessa detaljerade anvisningar och riktlinjer som kommunen utfärdat för nyttjande av allmän plats, med hänvisning till Ordningslagen 3 kap. 15. Ytterligare krav i form av specifika villkor kan även komma att avkrävas i enskilda ärenden. 1. Begrepp Allmän plats Med allmän plats avses en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. I detta sammanhang används begreppen allmän plats och allmän platsmark för den mark i Lilla Edets kommuns försorg som dessa bestämmelser omfattar. Offentlig plats Med offentlig plats avses enligt ordningslagen (1 kap 2 ) allmänna vägar, gator, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats. Därutöver ingår platser på kvartersmark, som enligt kommunens lokala ordningsföreskrifter ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är därmed ett vidare begrepp och omfattar mer mark till allmänhetens förfogande än vad allmän platsmark enligt detaljplan gör. I Lilla Edets kommuns lokala ordningsföreskrifter definieras vad kommunen jämställer med offentlig plats. Exempel på detta är: de parkeringsplatser, parker, planteringar, begravningsplatser, lekplatser samt utomhusanläggningar för sport och idrott som av kommunen upplåtits till allmänt begagnande. Kommunal mark Med kommunal mark avses all mark som ägs av Lilla Edets kommun. Mark som ägs av AB Edethus och Lefab inkluderas inte. Samhällsbyggnadsförvaltningen förvaltar all kommunal mark med undantag för elljusspår och idrottsanläggningar vilka förvaltas och Kultur- och fritid. Markägare Med markägare menas den som är ansvarig för och är ägare av angiven mark. I detta fall avses i första hand Lilla Edets kommun som markägare och ansvarig för allmän platsmark och offentlig plats

106 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Trafikanordningsplan Trafikanordningsplan (TA-plan) är ett samlingsnamn på de krav som gäller för hur vägmärken, trafik- och skyddsanordningar ska anordnas och placeras vid ett vägarbete eller en markupplåtelse En trafikanordningsplan måste upprättas när del av offentlig plats som man avser att använda - utgör trafikled för gående, cyklister eller motorfordon (inkl. varutransporter på en gågata/passage). Eventuellt måste även lokala trafikföreskrifter utfärdas. Trafikanordningsplanen skall bifogas ansökningshandlingarna hos polismyndigheten. Om oklarheter föreligger tag kontakt med kommunen. Väghållning och väghållare Väghållare Väghållaren ansvarar för framkomligheten och trafiksäkerheten på gatunätet. Den förvaltar och är ansvarig för tillsyn, drift och underhåll. På de gator och vägar där det råder kommunalt huvudmannaskap är det enheten för Stadsmiljö och trafik som är väghållare. På det statliga vägnätet är det Trafikverket som är väghållare genom vägrätt. Det finns också många vägar, framförallt på landsbygden, som kompletterar det allmänna vägnätet i form av enskilda vägar. Vägsamfälligheter ansvarar oftast för dessa, men även enskilda markägare kan vara väghållare. Trafikytor Med trafikytor avses gator, vägar, gång- och cykelbanor samt övriga ytor som är avsedda för fordons- eller gångtrafik

107 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 2. Lagar och föreskrifter Övergripande Staden såväl som den lilla orten tillhör oss alla, och nästan alla platser utomhus där allmänheten har tillträde och kan röra sig fritt är offentlig plats. Ordningslagen föreskriver emellertid att det behövs ett tillstånd från polismyndigheten för den som vill använda den offentliga platsen för något annat ändamål än vad som blivit fastställt i detaljplanen. Det finns emellertid ingen karta som visar vilka områden som är offentlig plats. Det är en definitionsfråga vilket förklaras under första kapitlet i Ordningslagen. Ordningslagen Ordningslagen SFS 1993:1617 innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster, offentliga tillställningar och om användning av offentlig plats. Dessutom innehåller lagen allmänna ordningsföreskrifter och säkerhetsanvisningar som skall iakttagas vid tillställningar såväl som vid nyttjande av offentlig plats. Se 2 som beskriver i detalj vad som avses med offentlig plats. Under 3 kapitlet 2 redogörs för polisen skyldighet att inhämta yttrande från kommunen innan tillstånd ges för nyttjande av offentlig plats. Under 15 i samma kapitel förklaras vilka villkor kommunen kan åberopa i sina yttrande, för att kunna tillgodose de intressen man har att bevaka. Allmänna Lokala Ordningsföreskrifter Lilla Edets kommun har utfärdat allmänna lokala ordningsföreskrifter med stöd av 1 i förordningen (1993:1632) som bemyndigar kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). De allmänna lokala ordningsföreskrifterna (senast ändrad ) anger vilka ytterligare områden inom kommunen som skall jämställas med offentlig plats. Dessa områden och deras avgränsningar redovisas som en bilaga till dessa lokala ordningsföreskrifter. De allmänna lokala ordningsföreskrifterna innehåller också regler och anvisningar för lastning av gods, störande buller, uppställning av containrar, affischering, montering av markiser och skyltar, etc

108 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 3. Utnyttjande som kräver tillstånd I det följande stycket ges exempel på utnyttjande av offentlig plats som kräver tillstånd från myndigheter. Uteserveringar Innan du söker tillstånd är det bra att känna till vilka regler som gäller, och om övriga tillstånd som kan behövas för att få driva en uteservering. Det finns i dag två kategorier av uteserveringar; Uteservering på gågata Uteservering på annan plats i gaturummet Oftast krävs även serveringstillstånd och ev. utskänkningstillstånd som handläggs av kommunens socialförvaltning respektive miljömyndighet. Blanketter för uteservering finns på kommunens hemsida. Säsongsförsäljning Tillstånd fordras för utnyttjande av offentlig plats för tillfällig försäljning av s.k. säsongsvaror (frukt och grönt, jordgubbar, julgranar etc.) vare sig det rör sig om en försäljning vid ett enkelt bord eller inom begränsat område som avgränsats med staket eller andra avstängningsanordningar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt kan det inom vissa områden föreligga restriktioner mot sådan typ av försäljning. Rådgör därför med kommunen. Matförsäljningsvagnar/kiosker(på hjul) Tillstånd krävs för nyttjande av offentlig plats och restriktioner finns för placering inom vissa områden. Man måste också beakta trafiksäkerheten runt försäljningsstället med avseende på gångtrafik, parkeringsmöjligheter etc. Rådgör med kommunen. Miljömyndigheten har också krav på vagnen och dess utrustning. Serveringstillstånd krävs dessutom. Eventuellt kan bygglov krävas. Torghandel Torghandel bedrivs på torget i Lilla Edets centralort. Ansökan om fast plats skall ställas till kommunen. Torghandel regleras i lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Lilla Edets kommun. Övriga marknader kräver separata tillstånd. På övriga torg och platser krävs polisens tillstånd för försäljning. Evenemang Vid ett evenemang fordras tillstånd från polismyndigheten. Kommunen tar även ut en särskild taxa för detta se Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafik-anordningsplaner och återställande av ytor

109 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Reklamskyltar Gångbanapratare och skyltvaror Reklamskyltar och försäljning av skyltvaror får aldrig dominera eller vara i vägen för förbipasserande gång- och cykeltrafik. Uppställning av bodar mm Tillfällig uppställning av bodar, kiosker, valstugor etc. fodrar tillstånd från polismyndigheten, vilken inhämtar yttrande från kommunen. Kommunen tar även ut en särskild taxa för detta, se Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafik-anordningsplaner och återställande av ytor. Tillfällig avstängning av gångbana p.g.a. risk för snöras eller andra föremål som kan åsamka skada Fastighetsägare är skyldig att omedelbart åtgärda risker för snöras och fallande istappar vilket kan orsaka problem och skador för fotgängare på gångvägar i nära anslutning till fastigheten. Gångbanan får stängas av utan tillstånd vid arbetet med att ta bort istappar och bortforslande av snön från taket så att inga skador uppstår på förbipasserande. Det område som avgränsas måste föregås av tydlig utmärkning/skyltning samt ingärdas med ordentliga avstängningsanordningar. Vid särskilda omständigheter kan kommunen ge tillstånd för att stänga av gångbanan under en kort tidsperiod, om hänvisning kan ske till motsatta sidan, och om synnerliga besvär föreligger med att omedelbart åtgärda problemen

110 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 4. Regler vid byggnation, uppställning av byggställningar, skylifts, upplag av material med mera Uppsättning av byggnadsställningar i gaturummet kräver tillstånd från polismyndigheten. Uppställningen inkräktar ofta på trafiken, och därför fodras i regel att en Trafikanordningsplan (TAplan) upprättas. Om ytterligare utrymmen behövs för t.ex. upplag så måste det också anges i ansökan. Speciella infodringar och skydd måste installeras för att gående skall kunna passera vid sidanom eller under ställningen för att komma in i butiker eller kontor. Hörn eller utstickande delar. måste även vadderas. Materialupplag skall märkas ut och skärmas av med stängsel, grindar eller andra avstängningsanordningar. Om gata, del av torg eller ett gång- och cykelbana måste tas i anspråk vid en fastighetsreparation så krävs tillstånd. Området måste inhägnas väl med godkända avstängningsanordningar. Gående och cyklister ska på ett säkert sätt kunna passera arbetsområdet. Skydd mot nedfallande föremål måste också beaktas. Uppställning av kranar, byggliftar etc. Lyftanordning som ställs upp på körbana eller gång- och cykelbana kräver tillstånd. En Trafikanordningsplan skall inlämnas med ansökan. Om ytterligare utrymme erfordras för upplag av material eller dylikt så krävs även tillstånd från Polismyndigheten för nyttjande av offentlig plats. Extra ytor för arbetsplatsetablering (manskaps- och redskapsbodar, skyltar) För att utnyttja ytterligare ytor på allmän plats som kan behövas vid ett väg och/ eller ledningsarbete (t.ex. för personalvagnar, redskapsbodar, material och diverse utrustning), vilka inte får eller kan placeras inom vägarbetsområdet måste tillstånd sökas hos Polismyndigheten. För uppställning som är av annan art än tillfällig kan bygglov krävas. Byggskyltar som ger information om vad som pågår vid en verksamhet skall placeras inom byggområdet. Om så ej kan ske utan ytterligare ytor utanför själva byggplatsen måste utnyttjas - så skall särskild ansökan om detta inlämnas. Tillfällig upplagsplats för material Tillstånd krävs även för upplag som inte är att hänföra till ett väg- eller ledningsarbete. Det kan vara en yta som tas i anspråk för utrustning och material som behövs vid upp- och nedmontering av en stor byggnadsställning, eller vid butikrenoveringar o.s.v. Området skall vara väl inhägnat samt förses med reflexanordningar

111 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Uppställning av containrar Container skall i första hand ställas upp på tomtmark. Om placering sker på allmän platsmark behövs ett tillstånd från Polismyndigheten. Utmärkning krävs på container som skall uppställas på offentlig plats medelst en fastsatt skylt som anger ägaren eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Containern skall vara väl utmärkt och försedd med reflexer i varje hörn. Exakt plats för uppställningen skall avgöras i samråd med kommunen. Affischering, placering av reklamskyltar & banderoller Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av Polismyndigheten sättas upp på husväggar, staket, stolpar, elskåp, papperskorgar eller liknande som vetter mot offentlig plats om inte dessa officiellt är avsedda för just det ändamålet. Detta gäller inte annonser och tillkännagivande på byggnad som avser näringsidkares rörelse där rörelsen är stationerad. Reklamskyltar får inte utgöra en trafikfara. Skyltar får inte användas som vägvisning eller hänvisning utan skall vara placerade i omedelbar anslutning till verksamheten. Uppsättning av Banderoller tillåts endast i begränsad omfattning och kräver även tillstånd från berörda fastighetsägare. 5. Utformning, montering & placering Vid utformning och placering av anordningar och aktiviteter som beskrivits i föregående avsnitt krävs att hänsyn och uppmärksamhet tas till de så kallade oskyddade trafikanterna, d.v.s. gående och cyklister och framför allt till synskadade och övriga personer med funktionshinder Således krävs att ordentliga skydds- och avstängningsanordningar monteras på /vid/ i anslutning till det som monteras upp / placeras ut. Dessa bör också förses med reflexanordningar. Placeringen av anordningar får heller inte innebära att träd, buskar, planteringar eller andra installationer i gaturummet skadas. I förekommande fall krävs att visst återställningsarbete måste utföras, vilket nyttjanderättshavaren bekostar. Lyftanordningar Området runt lyftanordningen måste spärras av för eventuella risker med fallande föremål. Om lyftanordning placeras i eller i närheten av gata med hög och tung fordonstrafik så krävs ordentliga påkörningsskydd i form av tunga skyddsbarriärer. Uteserveringar Uteserveringar får inte inkräkta för mycket i gatuplanet så att det utgör ett stort hinder för gående och cyklister

112 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet Montering av Markiser, Flaggor och Skyltar Markiser, flaggor, banderoller, antenner, bärlinor, belysningsarrangemang, el- och teleledningar och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,50 meter, cykelbana lägre höjd än 3,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,60 meter. Fastighetsägare och bygglovsmyndigheten ska dock frågas om lov. Gångbana får inte blockeras av skyltar, varustånd eller annat utan att fri passage upprättas för gående med eller utan hjälpmedel samt att eventuellt hinder utformas i syfte att underlätta för synskadade. För mer information, se Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun. Container Brandmyndigheten ställer också speciella krav avseende räddningsvägar och avstånd till närliggande byggnader och upplag. Container skall förses med lock eller skydd så att inga obehöriga kan få tillträde. 6. Ansökningar & Tillstånd Tillstånd att använda offentlig plats söks på en blankett som finns hos polismyndigheten. Ansökan skall vara underskriven av användaren/anordnaren. Polismyndigheten tar ut en ansökningsavgift, vilken inte återbetalas ifall ansökan blir avslagen. Ansökan skall kompletteras med en skiss som redovisar den yta man önskar utnyttja och i särskilda fall även en beskrivning över själva anordningen. Polismyndigheten remitterar ansökan till kommunen som lämnar synpunkter och ställer villkor på nyttjandet. Vid handläggningen av ärendet tas hänsyn till ett antal faktorer och ställda villkor vilka kan vara bra att ha kännedom om redan i förväg; Ändamålet med upplåtelsen, och under vilka tidsperioder, Framkomligheten för allmänheten och i synnerhet för funktionshindrade personer och oskyddade trafikanter Utformningen av anordning/upplag/skylt etc. Behov av elkraft, vattenförsörjning, etc. Kommunen erbjuder inte elkraft eller vattenförsörjning. Sökande får ombesörja detta själv. Renhållning Återställning

113 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 7. Avgifter Kommunen har rätt att ta ut avgift för ianspråktagande av offentlig plats som står under kommunens förvaltning. Avspärrningar, skyltning etc. bekostas och ombesörjs dock av sökande. Avgifter är fastställda av kommunalfullmäktige. För de flesta upplåtelserna finns således en redan en fastställd avgiftsnivå men för några ändamål är avgiften beroende på läge, utsträckning i tid och övriga omständigheter. Information om avgiftens storlek för olika typer av upplåtelser framgår av taxedokumentet Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafik-anordningsplaner och återställande av ytor. 8. Syn Syn utförd av nyttjanderättshavaren skall ske innan anordning utplaceras eller aktivitet genomförs på det anvisade området. Synen skall fotodokumenteras, omfatta hela området och behandla följande punkter; Nuvarande standard av ytbeläggningar och övriga gatuinstallationer Kartläggning av träd, buskar, planteringar och grönområden som berörs Andra på platsen relevanta element 9. Återställning Efter att upplåtelsen avslutats skall området/platsen återställas i ursprungligt skick eller enligt vad som skriftligen överenskommits med tillståndsgivaren på kommunen. Nyttjanderättshavarna ombesörjer återställning av ytskikt*, träd och planteringar om inget annat meddelas i samband med tillståndsgivningen av ärendet. Nyttjanderättshavaren skall ersätta väghållaren för återställningsarbete och ökade framtida underhållskostnader enligt gällande prislista för återställningsarbeten, se taxedokumentet Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafik-anordningsplaner och återställande av ytor. Prislistan justeras årligen i förhållande till det index som anges. Även åtgärd av skada på mark, anläggning eller annan anordning utanför den tillståndsgivna ytan kommer att debiteras nyttjanderättshavaren efter skadans omfattning, samt de eventuella kostnader som kan uppkomma för framtida underhåll. *eventuell asfaltering utförs av kommunen

114 Tekniska nämnden Allmänna bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Lilla Edet 10. Slutbesiktning Kommunen utför slutbesiktning. Nyttjanderättshavaren delges resultatet från kommunens besiktning skriftligen. Om besiktningen föranleder någon form av åtgärd kommer nyttjanderättshavaren att belastas ekonomiskt för detta enligt kapitel 9 i dessa bestämmelser. 11. Kontroll och påföljder Nyttjanderättshavaren löper risk att bli åtalad om man låter utföra en aktivitet, upprätta en anordning, eller bedriva verksamhet på offentlig plats utan tillstånd och som står i strid med den allmänna ordningslagen. Om kommunens bestämmelser, regler och anvisningar inte åtföljs vilka föreligger som villkor i tillståndsärendet, och om uppdagade brister inte åtgärdas inom påtalad tid enligt vad som är överenskommet, så kommer användaren att åläggas betala påföljdsavgifter vilka framgår i taxedokumentet Taxor och avgifter för upplåtelse av offentlig plats samt grävning, trafikanordningsplaner och återställande av ytor

115 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr TN 2019/362 Investeringsmedel för avfallsverksamheten Dnr TN 2019/362 Ärendet Planeringsarbetet gällande att införa matavfallsinsamling i Lilla Edets kommun har påbörjats. I samband med detta har det uppmärksammats att de investeringsmedel som är nödvändiga för ett införande inte finns upptagna i den fastställda ramen för investeringsmedel i avfallsverksamheten för år Avfallsverksamheten har kr i allokerade investeringsmedel för matavfallsinsamling år 2019 och inga medel angivna för kommande år. Prognosen är att inga medel kommer användas under år Införandet av matavfallsinsamling beräknas innebära ett investeringsbehov om drygt kronor som faller ut under år Investeringsbehovet består i inköp av kärl för matavfall, inköp av kärl för restavfall samt inköp av påshållare. Beräkningarna som ligger till grund för behovet av investeringsmedel grundar sig delvis i utförd förstudie om insamling av matavfall i Lilla Edets kommun. Detta med hänsyn tagen till idag kända priser i tillgängliga upphandlingar. Utöver detta finns en osäkerhet i hur förändrade beteendemönster hos hushållen vid en implementering av matavfallsinsamling påverkar investeringsbehovet som också måste beaktas. Inköp av kärl för matavfall beräknas uppgå till kr. I samband med att kärl för matavfall tillhandahålls kan ett ändrat behov hos hushållen uppstå gälande kärl för restavfall. Detta behov är svårt att exakt beräkna men ett antagande har gjorts om att många kärl kan återanvändas. Antagandet är att kärl för restavfall behöver köpas in till en kostnad av kr. I systemet för matavfall ingår också påshållare för matavfallspåsarna. Inköp av dessa beräknas kosta kr. Totala inköpskostnader blir kr som behöver finansieras med investeringsmedel, förslagsvis genom en omfördelning av investeringsmedel mellan avgiftskollektiven. Detta föreslås ske genom att de för år 2019 allokerade medel om kr för matavfallsinsamling flyttas till år Vidare att kr avsatta till digitalisering år 2019 flyttas till år 2020 och omfördelas till matavfallsinsamling. Därutöver uppgår behovet till kr som föreslås hanteras genom en omfördelning inom ram, mellan avgiftskollektiven. 115

116 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Den ekonomiska konsekvensen av ökade investeringsmedel är att kapitaltjänstkostnader kommer att belasta Avfallsverksamheten. Denna kostnad är redan budgeterad i projektet för matavfallsinsamlingen, och därigenom driftsbudgeten för avfallsverksamheten, vilken finansieras av avfallstaxan. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att omfördela avsatta investeringsmedel inom befintlig ram mellan avgiftskollektiven till ett belopp av kr. Mikael Thomassen Enhetschef Avfall och återvinning mikael.thomassen@lillaedet.se Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Beslut delges Anna Stenlöf, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Mikael Thomassen, enhetschef Avfall och återvinning Beslutet skickas för kännedom till Ulrik Nyström, Produktions- och materialplanerare Avfall och återvinning 116 sid 2/2

117 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dkod 2019/348 Sammanträdesdagar för tekniska nämnden 2020 Dnr Dkod 2019/348 Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram förslag på sammanträdestider för tekniska nämnden 2020, hänsyn är tagen till när nämnden behöver fatta beslut om ekonomiska rapporter. Tekniska nämnden sammanträder onsdagar klockan januari 4 mars (årsrapport 2019, internkontroll, beslutsuppföljning) 22 april 27 maj (T1, beslutsuppföljning) 26 augusti (taxor och avgifter) 30 september (T2, beslutsuppföljning) 11 november (verksamhetsplan 2021, sammanträdesdagar 2021) 9 december (beslutsuppföljning) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 september 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Tekniska nämnden fastställer ovanstående sammanträdesdagar för Emma Zetterström Nämndsamordnare emma.zetterstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Samtliga ledamöter och ersättare i omsorgsnämnden Förvaltningschef Tim Sahlén, controller Britt-Inger Norlander, VA-strateg 117

118 Inkomna skrivelser och rapporter Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser Beslut Kommunstyrelsens protokoll Riktlinjer för inköp och upphandling Kommunstyrelsens protokoll Program för uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsens protokoll Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunstyrelsens protokoll Investerings- och exploateringsbudget 2020 Kommunstyrelsens protokoll Policy för inköp och upphandling Förslag till beslut Tekniska nämnden antecknar informationen 118

119 Kommunstyrelsen protokoll Riktlinjer för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Som ett stöd i tillämpning av Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling har Riktlinjer gällande inköp och direktupphandling utfärdats, vilket i sin tur grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2007:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Riktlinjerna har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunstyrelsen. Riktlinjerna har setts över i syfte att förenkla och förtydliga dess innehåll. Riktlinjerna är senast antagna av kommunfullmäktige Beslutsunderlag Riktlinjer gällande inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjer gällande inköp och upphandling, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Andreas Söder, tf upphandlingschef Stenungsunds kommun (inkl riktlinjerna) Kommunrevisionen (inkl riktlinjerna) Samtliga nämnder (inkl riktlinjerna) Samtliga förvaltningschefer (inkl riktlinjerna) 119

120 Riktlinjer gällande inköp och upphandling Antagna av kommunstyrelsen Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: Version: 1 Dnr KS 2019/264 sid 1/6 120

121 Riktlinjer gällande inköp och upphandling INLEDNING Dessa riktlinjer är ett komplement till antagen policy för inköp och upphandling. Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling - nedan kallad LOU, lagen(2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna - nedan kallad LUF, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner nedan kallad LUK anger regelverket för all offentlig upphandling. SYFTE Riktlinjerna ska vara ett stöd för den som gör beställningar från befintliga ramavtal eller handlägger en direktupphandling. Riktlinjerna följer antagen policy för inköp och upphandling. Vid inköp och direktupphandling ska beställaren ha kunskap om både policyn och riktlinjerna. GENOMFÖRANDE Beställning Beställare ska alltid använda sig av kommunens tecknade ramavtal. Beställare är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal med tillhörande nettoprislista som finns. Finns däremot inget ramavtal för det aktuella varu-/tjänsteområdet ska detta upphandlas. Efter godkänd leverans av vara/tjänst ska fakturan kontrolleras, konteras och attesteras enligt gällande ekonomi- och attestreglemente. Betala aldrig en faktura innan leverans. Stämmer inte fakturan överens med leveransen eller överenskommet pris; reklamera omgående och begär om-leverans eller kreditfaktura. Elektronisk handel De varor och tjänster som finns i e-handelssystemet ska beställas i systemet av de godkända beställare som är upplagda i systemet. Varje förvaltning ansvarar för att godkända beställare får utbildning och tillgång till systemet. Direktupphandling Direktupphandling är en friare upphandlingsform som är tillämplig om den upphandlande myndigheten inte har något ramavtal som omfattar den tänkta varan eller tjänsten, samt att värdet inte överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU, 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK. Värdet beräknas på samtliga inköp som kommunen genomför inom en och samma kategori under ett helt räkenskapsår. sid 2/6 121

122 Grundläggande för direktupphandling är att upphandling ska göras affärsmässigt och i konkurrens. Anbud och anbudsgivare ska behandlas lika och rättvist. De grundläggande principerna i EU:s upphandlingsdirektiv samt kommunens inköps- och upphandlingspolicy gäller även vid direktupphandling. Samordning av direktupphandling ska alltid ske inom kommunen men kan också ske över kommungränserna. Förfarandet vid direktupphandling är uppdelat i nivå 1 och 2 Nedanstående punkter är viktiga att tänka på vid alla nivåer av direktupphandlingar: Upphandlingsenheten ska alltid kontaktas. Alla beloppsgränser gäller exklusive moms Leverantör ska alltid inneha F-skattsedel, samt vara momsregistrerad i de fall inköp avser momspliktig vara/tjänst. Kontroll görs av upphandlingsenheten i samband med upphandling. Avtala alltid om vad som gäller för leveransvillkor, fraktavgifter och garantier. Observera att finansieringsformen inte är avgörande för upphandlingsformen, regler för upphandling gäller även vid leasing, kortköp mm. Nivå 1 - Inköpssumma upp till kr Upphandlingsenhetens särskilda resurs för direktupphandling ska kontaktas Skriftliga offerter t.ex. via e-post eller via upphandlingssystem ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer Upphandlingsenheten bistår med all dokumentation samt hantering av leverantörer och offerter Nivå 2 - Inköpssumma kr kr för LOU, inköpssumma kr kr för LUF, och inköpssumma kr kr för LUK Vid upphandlingar över kr ska alltid upphandlaren kontaktas innan upphandlingen. Annonsering I samverkan med upphandlaren ska annonsering på hemsida och/eller via allmänt tillgänglig databas samt i lokalpress alltid övervägas. Anbud Skriftligt anbud via upphandlingssystem eller per post ska infordras från, om möjligt, minst tre leverantörer. Den rådande konkurrenssituationen ska alltid nyttjas, det vill säga eventuellt fråga fler leverantörer samt annonsera externt. Absolut sekretess gäller under upphandlingsperioden fram tills beslut om leverantör har fattats. sid 3/6 122

123 Anbudsöppning Vid manuell anbudsöppning ska minst två personer delta. Anbuden förtecknas i öppningsprotokoll och ska skriftligen bestyrkas av dem som deltar i öppning. Anbud inkomna via upphandlingssystem öppnas i systemet. Beslut Skriftligt beslut ska alltid fattas och skrivas under av behörig. Beslutet ska delges samtliga anbudsgivare. Var uppmärksam på att anbud kan innehålla information som omfattas av sekretess även efter det att ett beslut om leverantör har fattats. Rådgör med upphandlare. Dokumentation Lagkrav på dokumentation vid direktupphandling över kr innebär att följande ska dokumenteras: Den upphandlande myndighetens namn eller enhetens namn och organisationsnummer. Avtalsföremålet. Avtalets löptid och uppskattat värde samt när avtalet ingicks. Om och hur konkurrensen togs till vara. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnade anbud. Vilken leverantör som tilldelats avtalet. Det viktigaste skälet för tilldelningen, dvs. val av leverantör. Blankett för upphandling över ska alltid fyllas i. Förutom blanketten ska det upprättas en anbudssammanställning och beslutsprotokoll. Upphandlingsenheten bistår med att fylla i nödvändig dokumentation och diarieför ärendet. Avtal/beställning Skriftligt avtal eller beställning ska göras. Lokala hänsyn vi direktupphandling Vid direktupphandling finns möjlighet för kommunen att rikta anbudsförfrågan till utvalda leverantörer och/eller annonsering av förfrågan lokalt eller nationellt, så länge rådande marknadskonkurrens tillvaratas. Lokala leverantörer bör beaktas vid direktupphandling där så är möjligt. Direktupphandlade ramavtal av lokal karaktär kan med fördel begränsas till cirka två års avtalstid för att med ett tätare intervall konkurrensutsätta de lokala avtalen. Upphandling över beloppsgränsen för direktupphandling Då värdet överstiger 28 procent av tröskelvärdet inom LOU 26 procent av tröskelvärdet inom LUF, eller 5 procent av tröskelvärdet inom LUK ska varan/tjänsten inte direktupphandlas, med undantag då något av kriterierna för att få tillämpa direktupphandling eller ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda: Om det inte lämnats några anbudsansökningar/anbud, eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt Om det som upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl, eller på grund av ensamrätt kan fullgöras endast av en viss leverantör sid 4/6 123

124 Om det är möjligt att göra förmånliga köp på grund av att en leverantör gått i konkurs eller liknande om kriterierna för synnerliga skäl är uppfyllda Vid ovanstående fall beakta möjligheten att tillämpa frivillig förhandsinsyn. Frivillig förhandsinsyn Förhandsinsyn kan användas när den upphandlande myndigheten eller enheten anser att den har rätt att göra ett inköp utan att genomföra en annonserad upphandling. Möjligheten att iaktta frivillig förhandsinsyn ska alltid övervägas tillsammans med upphandlaren. Den frivilliga förhandsinsynen föregås av en annons i en allmänt tillgänglig databas. En avtalsspärr om tio dagar löper efter publiceringen av förhandsinsynen. Under denna period kan leverantörer begära överprövning av upphandlingen, och avtal får inte tecknas mellan myndigheten och vinnande anbudsgivare. En korrekt genomförd förhandsinsyn medför att avtalet efter att avtalsspärren löpt ut inte kan ogiltigförklaras. Frivillig förhandsinsyn hindrar dock varken att leverantörer kan komma att kräva skadestånd eller att Konkurrensverket kan ansöka om upphandlingsskadeavgift om en otillåten direktupphandling genomförts. Upphandling över gränsvärdet för direktupphandling görs alltid i samråd med upphandlare. Verksamhetsansvarig ansvarar för upprättande av förfrågningsunderlag. Upprättandet sker i samråd med upphandlare. Innan förfrågan offentliggörs via kommunens upphandlingssystem fastställs underlaget av verksamhetsansvarig. Efter anbudstidens utgång sker anbudsöppning av upphandlare eller verksamhetsansvarig i förening med annan personal. Kriterier för sociala hänsyn Varje upphandlande enhet har att bedöma om det är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling. Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, standard på arbetsmiljön, möjliggörande av praktikplatser, viss andel funktionsnedsatta eller långtidsarbetslösa, alternativt att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Det är möjligt att ställa sociala krav i alla faser av en upphandling dvs. i kvalificeringsfasen, utvärderingsfasen eller som ett särskilt kontraktsvillkor. I nuläget syns det mest affärsmässigt att ställa upp kravet som ett särskilt kontraktsvillkor. Undantagna upphandlingsområden oavsett belopp Verksamhetsansvarig beslutar inte om inköp av varor och tjänster som avser IT och leasing. Där Teckal-undantaget är tillämpligt behöver konkurrensutsättning inte ske. IT omfattar i detta sammanhang telefoni, datorer, skrivare, fax, kopiatorer, programvaror och/eller tjänster. Dessa inköp ska alltid ske av och i samråd med IT-chefen. Leasingavtal, oavsett typ av vara/tjänst, beslutas och tecknas endast av kommunens ekonomichef. Teckal-undantaget avser köp av vara/tjänst där både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet uppfylls. sid 5/6 124

125 Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning samt beslut om att teckna avtal. Kommunen tecknar endast avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i enlighet med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. Säljare och telefonsäljare Det finns ingen skyldighet att ta emot säljare. Besök av säljare rekommenderas inte mer än i de fall där ett ramavtal bygger på säljbesök exempelvis yrkeskläder. Är säljare påstridiga hänvisa till kommunens upphandlingsfunktion eller förvaltningschef. Detsamma gäller telefonsäljare, här är det också viktigt att avböja alla eventuella köpbekräftelser eftersom kommunen som juridisk person inte har någon ångerrätt. Regler för privatköp Det är inte tillåtet att beställa varor för eget bruk i kommunens namn. Det är heller inte tillåtet att för kommunens räkning, köpa varor eller tjänster från privatpersoner, eller att vid inköp för kommunens räkning använda privata bonus-/medlemskort t ex Med Mera, ICA etc sid 6/6 125

126 Kommunfullmäktige protokoll Program för uppföljning av privata utförare Dnr KS 2019/265 Sammanfattning Riksdagen beslutade under förra mandatperioden om förändringar i kommunallagen med syfte att uppföljningen och kontrollen av privata utförare som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner, landsting och regioner ska bli bättre. Enligt lagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Programmet ska också ange hur uppföljning ska ske samt hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Syftet är att lyfta frågorna om uppföljning och insyn till en politisk strategisk nivå för att där lägga fast grundkrav och omfattning, struktur och ansvar samt krav på återkoppling till brukare och allmänhet. Innehållet i programmet i form av exempelvis uppföljningskrav och riktlinjer för allmänhetens insyn påverkar endast förfrågningsunderlag och avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Fristående förskolor och skolor är inte privata utförare utan är sina egna huvudmän och omfattas inte av 5 kap 3 i kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Arbetsutskottets protokoll Kommunchefens tjänsteskrivelse Ekonomiska överväganden och följder av beslut Inom budgetram Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige antar program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare för mandatperioden Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl program) Lotte Mossudd, socialchef (inkl program) Leif Gardtman, bildningschef (inkl program) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl program) 126

127 Kommunfullmäktige protokoll Lars Wijkmark, VD EdetHus (inkl program) Jörgen Karlsson, ekonomichef (inkl program) Samtliga nämnder 127

128 Program för uppföljning av privata utförare Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Antagen: Kommunfullmäktige

129 Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning och insyn av verksamheter som utförs av privata utförare Bakgrund Enligt 5 kap. 3 kommunallagen ska kommunfullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Aktuella regler i kommunallagen innebär i korthet att kommunen ska; kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal sköts av privat utförare, genom avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn, se till att kommunala bolag ger allmänheten insyn i den verksamhet som de lämnar till privata utförare, i fullmäktige besluta om ett program för varje mandatperiod med övergripande mål och riktlinjer när verksamheter sköts av privata utförare, och tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare. Syfte Syftet med programmet är att nämnder och kommunala bolag säkerställer att utförare som anlitas för att utföra kommunala angelägenheter följer de mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds/bolags ansvarsområde och uppdrag. Programmet syftar även till att allmänheten ska ha insyn i privata utförares verksamhet. Omfattning och definitioner Programmet gäller då skötseln av en kommunal angelägenhet överlämnats till en privat utförare samtidigt som kommunen är att se som huvudman för verksamheten. Det kan handla om såväl hela verksamheter (exempelvis drift av hemtjänstområde/särskilt boende), som delar av en verksamhet med stor betydelse för brukaren (exempelvis måltidsverksamhet, serviceinsatser i hemtjänst och städning i skolan). Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Det kan handla om aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller enskilda firma. Även idéburen organisation och kooperativ förening kan vara privat utförare. Med privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och verksamheten är reglerad genom tillståndsgivning. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen och nämnderna inom sitt verksamhetsområde ansvar för att se till att verksamheterna drivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten drivs på ett i övrigt tillfredsställande 129

130 Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av privata utförare. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamhet. Kommunstyrelsen har även ett särskilt ansvar att leda, samordna och ha uppsikt över verksamhet i nämnder och kommunala företag. Uppsikten omfattar även verksamhet som lämnats över till privata utförare. Mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som styr såväl kommunala som privata utförare inom varje nämnds ansvarsområde är: de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten. de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer genom budget, planer och andra styrdokument. Det är varje nämnds ansvar att säkerställa att all verksamhet bedrivs i enlighet med angivna mål och riktlinjer. Det betyder bland annat att när kommunen upphandlar verksamhet, som är en kommunal angelägenhet, ska dessa mål och riktlinjer framgå i upphandlingsdokument, vid utformning av valfrihetssystem och i de avtal som tecknas med privata utförare. Målen och riktlinjerna från kommunfullmäktige/nämnder ska ingå i den mån de bedöms relevanta för avtalet. Övergripande krav som alltid ska ställas vid upphandling framgår av kommunens policy och riktlinjer för inköp och upphandling. Det ska vara enhetliga krav på verksamhet i egen regi och i privat utförarande. Uppföljning När en kommunal angelägenhet, genom avtal, har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Avtalsansvarig nämnd/bolag ansvarar för utförande av uppföljning och utvärdering. Kommunens rättighet att följa upp verksamheten ska vara inskrivet i avtal med privat utförare. I avtal ska det anges att utföraren ska biträda kommunen vid uppföljningen och bland annat har att lämna nödvändiga nyckeltal, statistikuppgifter och annan relevant information. Uppföljningen har två övergripande syften: Kontroll av att uppdrag utförs i enlighet med mål, upphandlingsdokument, anbud och avtal. Underlag för att utveckla och förbättra verksamheten och tjänsterna till invånarna. Varje nämnd ska utifrån detta program utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Anvisningarna ska innehålla: En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar utifrån tecknat avtal Vad som ska följas upp, t ex nyckeltal Vilka former av uppföljning som ska användas Vem som ansvarar för att genomföra uppföljningen Tidplan/årshjul Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet 130

131 Kommunledningsförvaltningen Program för uppföljning av privata utförare Nämnden/bolaget ska arbeta strategiskt och systematiskt med uppföljning och kontroll. Olika typer av uppföljning kan bli aktuellt vid olika tidpunkter och beroende på verksamhet. Inom några av kommunens områden är uppföljning och tillsyn reglerat i lag, vilket styr vilken typ av uppföljning som är möjlig. Följsamhet till lagar, kommunens styrdokument och uppsatta mål ska också följas upp. Nämndens/bolagets uppföljning utifrån programmet ska redovisas som en del av den samlade uppföljningen i samband med årsredovisning. Insyn och information Varje nämnd/bolag ska i avtal med privata utförare tillförsäkra att kommunen får information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Nämnden/bolaget ska i sin begäran precisera vilken information som efterfrågas. Informationen som begärs in ska ha en koppling till upphandlingen och den verksamhet som upphandlas och ska inte ställa högre krav än vad som är rimligt. Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte strider mot lag eller annan författning, eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag. Informationen till allmänheten ska göras tillgänglig genom nämndernas och kommunens årsrapport/ årsredovisning. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats. samt på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen. Giltighet och revidering Programmet ska fastställas för varje mandatperiod och vid behov revideras i samband med detta. 131

132 Kommunfullmäktige protokoll Riktlinjer för bostadsförsörjning Dnr KS 2018/216 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2017 att återremittera förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram utifrån en rad utgångspunkter. Styrelsen beslutade under våren 2018 att med ändring av tidigare beslut uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjningen utifrån delvis andra utgångspunkter. Det arbetet har nu slutförts och förvaltningen presenterade i ett informationsärende den 4 juni 2019, 106, riktlinjer för bostadsförsörjningen ( ) i Lilla Edets kommun. I korthet fastslår riktlinjerna följande: - Målen i FÖP Lödöse prioriteras framför målen i ÖP 2012 avseende takten i befolkningsökningen, antal medborgare år 2030, och antal bostäder som ska byggas till dess. - Kommunens planberedskap behöver öka markant de kommande åren för att ge dem som vill bygga bostäder i kommunen möjlighet att göra det på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. - Bostadsbyggandet förväntas fortsatt driva befolkningstillväxten. Störst blir effekten i Lödöse, under förutsättningen att utbyggnaden av orten fortskrider som planerat. - Åtgärder för bostadsförsörjningen i urval: o Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och en prioriteringsordning för kommande detaljplanearbete på översiktlig och detaljerad nivå. o Kommunen ska regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens parter för att fördjupa förståelsen för den lokala bostadsmarknadens möjligheter och utmaningar. o Planberedskapen ska öka. Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos tas fram, som scenariosätter och klargör bostadsbyggandets effekter på investeringsbehov avseende kommunal service, inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag mm. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschefen, daterad

133 Kommunfullmäktige protokoll Riktlinjer för bostadsförsörjning ( ) Yrkande Mats Nilsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Julia Färjhage (C) och Carin Thorén Hansson (S) tillstyrker Mats Nilssons yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjning Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef (inkl riktlinjer) Lotte Mossudd, socialchef (inkl riktlinjer) Leif Gardtman, bildningschef (inkl riktlinjer) Anna Stenlöf, samhällsbyggnaschef (inkl riktlinjer) Samtliga nämnder 133

134 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Antaget av: Kommunfullmäktige Datum: Dnr: KS 2018/

135 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Innehåll Utgångspunkter... 2 Mål för bostadsförsörjningen... 3 Behov av bostäder... 7 Särskilda gruppers bostadsbehov Bostadsmarknadens förutsättningar Efterfrågan på bostäder Utbud på bostadsmarknaden Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen Planerade åtgärder Riktlinjer för bostadsförsörjning Bilaga 1 Lagrum

136 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utgångspunkter Lilla Edets kommun växer. De senaste åren har vår befolkningstillväxt varit bland de starkaste i landet. Bostadsbyggandet har haft svårt att följa med i den snabba takten och nu behövs rejäla, långsiktiga och väl uttänkta tag för att komma till rätta med det. Vi bygger framtidens Lilla Edet genom att med fördjupad analys och långsiktig planering hitta lösningar med bärkraft. Alla har rätt till en bostad. Kommunen kan göra mycket för att trygga den rätten, men inte allt. Den svenska modellen för bostadsförsörjning innebär att invånarnas bostadsbehov ska tillgodoses på en fri och konkurrensutsatt marknad. Det offentligas uppgift är därför att göra vad som behövs för att förbättra marknadens funktionssätt samt att ordna med bostäder för de som av olika anledningar inte kan delta på bostadsmarknaden. Den viktigaste åtgärden för kommunen kommande år är att öka planberedskapen så att de som vill bygga kan göra det på ett genomtänkt och hållbart vis. För att undvika växtvärk bör kommunen fortsätta med att strategiskt köpa mark som sedan kan anvisas och säljas i en takt som skatte- och avgiftskollektiven klarar av att bära. Vi ska fortsätta att utveckla vår samverkan med bostadsmarknadens aktörer och bredda vår förståelse för hur och var kommuninvånarna önskar bo. Vår kommuns vackra natur och goda geografiska läge ska fortsatt tas tillvara. Syfte och avgränsningar Dessa riktlinjer anger hur kommunen arbetar för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna utgör ramverket för kommunens åtgärder för bostadsförsörjning. De syftar till att skapa gemensamma utgångspunkter för bostadsmarknadens aktörer och ett samförstånd kring pågående och framtida insatser. Här återges de nationella, regionala och kommunala mål som sätter ramarna för kommunens åtgärder. Utformningen av kommunens insatser baseras på en analys av behov, utbud och efterfråga på bostadsmarknaden. Analysen utgår från demografisk utveckling, särskilda gruppers bostadsbehov och marknadsförutsättningar. Pågående och framtida åtgärder presenteras och diskuteras i riktlinjernas sista kapitel. Den intresserade läsaren finner i bilaga 1 en översiktlig redogörelse av den lagstiftning som styr arbetet med bostadsförsörjningen

137 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Mål för bostadsförsörjningen Bostadsförsörjning knyter an till flera delar av det offentligas samhällsansvar och breda politikområden möts inom frågan. Bostaden är av naturliga skäl viktig för de allra flesta människor och en brist på bostäder berör många. Frågans vikt gör att en uppsjö av mål och instrument på lokal, regional och statlig nivå på olika sätt söker vägleda, reglera och styra kommunens arbete med bostadsförsörjningen. Ibland är det komplicerat att förena dem. I det här avsnittet presentas de viktigaste mål Lilla Edets kommun har att förhålla sig till och i den mån det behövs vägs de mot varandra. Nationella mål Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge all människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (Regeringens bostadspolitiska mål) Utöver detta rikstäckande mål står övriga nationella mål framförallt att finna i den lagstiftning som kortfattat sammanfattas i bilaga 1. Regionala mål Lilla Edets kommun är medlem i Göteborgsregionen (GR) som är en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet vars förbundsstyrelse den 23 maj 2008 beslutade att godkänna Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Kommunen befinner sig i ett av de s k huvudstråken (Norge- Vänernbanan) tillsammans med bl.a. Ale och Trollhättans kommuner. Enligt strukturbilden bör utbyggnaden av bostäder koncentreras till huvudstråken och till Göteborgsområdet. Bostadsbyggande i huvudstråken bör förläggas i stationsnära lägen då det stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i hela regionen. Om bostadsbyggandet sker på större avstånd än 1 kilometer från pendel- eller regiontågsstation behöver en god kollektivtrafik som knyter samman orten med stationsläget finnas på plats redan vid första inflyttningsdagen. Att skapa förutsättningar för etablering av handel, 3 137

138 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar i just stationsnära lägen ökar valmöjligheterna för resande och stärker därmed förutsättningarna för en långsiktigt hållbar regional tillväxt. Göta älv präglar Lilla Edets kommun på flera sätt. Älvens vikt för regionens fortsatta utveckling är särskilt omnämnd i strukturbilden där det anges att dess många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och att särskild uppmärksamhet ska riktas åt sårbarhetsaspekter till följd av klimatförändringar. Vidare ska anläggningar och verksamheter som kan medföra föroreningar undvikas i älvens närhet. Slutligen bör stor försiktighet iakttas vid anläggningsarbete eller annat byggande i älvens närhet på grund av risken för skred. Det sistnämnda ökar ibland komplexiteten i detaljplaneringsprocessen. Vision Västra Götaland antogs av regionfullmäktige år 2005 och utgör en ram för det gemensamma utvecklingsarbetet i regionen. Visionen består av flera delar och det är framförallt en av dem, utveckling utifrån ekonomisk, social, och miljömässig hållbarhet, som har bäring på Lilla Edets kommuns arbete med bostadsförsörjning. Kommunens egna mål Kommunens mål för bostadsförsörjningen är både av kort- och långsiktig karaktär. Eftersom dessa riktlinjer är en del i kommunens långsiktiga planering och strategi följer här nedan en redovisning av de långsiktiga mål kommunen antagit kopplade till bostadsförsörjning. Översiktsplan Översiktsplanen (ÖP 2012) anger stora delar av kommunens yta som lämplig för bostadsbyggande. I frånvaro av detaljplaner är översiktsplanen vägledande för beslut i bygglovsärenden. De som vill bosätta sig i Lilla Edet har således i de flesta fall möjlighet att bygga bostäder här. Det är framförallt tätorterna som enligt översiktsplanen ska fortsätta utvecklas och målsättningen är enligt ÖP 2012 att största andelen nya bostäder ska tillkomma i Lilla Edet/ Ström/ Göta (300 st.), Lödöse (600 st.) och spritt i landsbygdsområden (300 st.). Lilla Edets översiktsplan antogs 2012 och förklarades aktuell av kommunfullmäktige under I översiktsplanen finns en rad ställningstaganden. Ett av dem berör det planeringsmässiga målet att kommunen år 2030 ska ha invånare utifrån ett antagande om en årlig befolkningstillväxt på 4 138

139 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning 1 %. För att uppnå målet anges i översiktsplanen att ca 1300 bostäder ska byggas i kommunen under perioden Kommunfullmäktige antog år 2014 en fördjupad översiktsplan över Lödöse ( FÖP Lödöse ). Syftet med planen är att konkretisera översiktsplanens övergripande strategier och mål. I den fördjupade översiktsplanen redovisas planerna för den långsiktiga bebyggelseutvecklingen i Lödöse på ett mer utförligt sätt än i översiktsplanen. Utbyggnaden av Lödöse kommer ske i etapper, med start i anslutning till befintlig bebyggelse och sedan vidare söder ut mot stationsområdet. Om och i så fall när FÖP Lödöse realiseras genom lagakraftvunna detaljplaner skapas planeringsmässiga förutsättningar för upp till 2000 nya bostäder. Det slutliga antalet kommer bero på hur tät bebyggelsen blir och i vilket utsträckning det finns ett intresse av att bygga på området. FÖP Lödöse medger en tätare bebyggelse på områdena närmast tågstationen än de i anslutning till befintlig bebyggelse. Takten i utbyggnaden beror bland annat på kommande års prioritering av detaljplanearbete. Vision 2020 Lilla Edets kommuns Vision 2020 fastslår att kommunen år 2020 ska präglas av växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Sex strategiska områden underbygger ledorden och har en rad strategier kopplade till sig. Flera av dessa är i sin tur kopplade till bostadsförsörjningen. Att kombinera boenden med intressen, att nyttja älvens möjligheter och att locka nya invånare till kommunen kretsar kring att främja framväxten att ett attraktivt utbud av bostäder. Att öka integrationen och att identifiera medborgarnas behov är kopplade till att korrekt beskriva och prognosticera behovet av bostäder i kommunen. En prisvärd kommunal service och att skapa ordning och reda handlar i detta sammanhang om att stärka processen för arbetet med bostadsförsörjning. Aktiv omvärldsbevakning är en viktig komponent i allt långsiktigt strategiskt arbete. AB Edethus ägardirektiv Kommunen har ett bestämmande inflytande i bolaget AB Edethus. Bolaget styrs av sin bolagsordning och de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutar. Ägardirektiven fastställer bland annat att ett av bolagets verksamhetsområden är att bygga, äga och förvalta bostäder för att därmed främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget ska agera långsiktigt och erbjuda sina 5 139

140 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning hyresgäster inflytande. Vidare ska Edethus erbjuda boende för personer med särskilda behov. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer med marknadsmässiga avkastningskrav. Mål- och resursplaner Kommunens budget fastställs årligen av kommunfullmäktige i en mål- och resursplan (MoR). Eftersom dessa har ett kortare tidsperspektiv än bostadsförsörjningsprogrammet behandlas inte några mål från MoR i dessa riktlinjerna. Respektive års mål- och resursplaner utgör dock viktiga verktyg för bostadsförsörjningen och kommer i ett senare avsnitt diskuteras i det sammanhanget

141 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Behov av bostäder Alla människor behöver någonstans att bo och detta behov förändras under livets olika skeden. Det totala bostadsbehovet vid varje given tidpunkt beror på antalet invånare i kommunen och deras respektive behov. Att planera för och bygga bra bostäder tar tid. En central del i kommunens arbete med bostadsförsörjning är därför att skapa förutsättningar för bostadsbyggnation som möter behovet hos framtidens invånare. Definitioner och avgränsningar Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Ett helt samhälles behov av bostäder utgörs förenklat av att det behövs en ändamålsenlig bostad per hushåll. Behovet finns oberoende av hur väl marknaden fungerar och när det inte är uppfyllt brukar det beskrivas i termer av bostadsbrist. Efterfrågan är något som kommer till uttryck på bostadsmarknaden. Det är inte ovanligt att hushåll som strängt taget inte behöver en ny bostad ändå efterfrågar en sådan på marknaden. Ibland är det tvärtom att hushåll som behöver en ny bostad av olika anledningar inte efterfrågar en sådan på marknaden. Den totala efterfrågan styrs därför inte bara av invånarnas önskemål utan även av hur väl dessa kan artikuleras på marknaden. På en väl fungerande bostadsmarknad möter hushållens efterfrågan ett utbud som motsvarar deras behov. För att det ska ske behöver alla kunna efterfråga en bostad och det måste finnas förutsättningar för marknadens aktörer att leverera ett utbud som möter behoven. Bostadsmarknadens krafter visar liten hänsyn till kommunala gränser. En del av den efterfråga som finns på bostäder i Lilla Edets kommun har därför sitt ursprung från medborgare bosatta i andra kommuner. Det kan delvis förklara varför vissa grupper trots nybyggnation inte får sitt bostadsbehov tillgodosett. Befolkningen idag och framåt Vid 2018 års utgång var individer folkbokförda i kommunen. Kommunen prognostiserar en stadig ökning av befolkningen fram till 2030 då befolkningen förväntas uppgå till knappt invånare. Prognosen bygger på osäkra faktorer så som kommande bostadsbyggnation och förväntad inflyttning därav. För att synliggöra det redovisar prognosen resultatet av två olika scenarier gällande bostadsbyggandet. Scenario 1 utgår från att nybyggnationen av Lödöse fortskrider enligt plan, och scenario 2 utgår från att utbyggnaden förskjuts i tiden tills efter prognosperiodens slut. Skillnaden mellan scenarierna är ungefär invånare vid prognostidens slut

142 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G , O L I K A S C E N A R I E R F Ö R B O S T A D S B Y G G A N D E Scenario Scenario Det finns drygt hushåll i kommunen och i snitt bor 2,3 personer i varje hushåll. Ungefär hushåll bor i småhus och ungefär 1200 i flerbostadshus. Fram tills för några år sedan minskade antalet hushåll med barn samtidigt som befolkningen i åldrarna ökade. Utvecklingen har börjat vända i kommunen och andelen hushåll med barn förväntas öka kraftigt kommande 10 år till följd av generationsskiften och inflyttning. Detta ställer krav på kommunens samhällsbyggnad i stort och inte minst på att skapa förutsättningar för ett bra boende för barnfamiljer. Sett till hela Västra Götalands län ökade befolkningen med ca invånare under år 2017, vilket var färre än Länsstyrelsen bedömer att det framförallt beror på minskad inflyttning från 8 142

143 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning utlandet. Den fortsatta befolkningsökningen fram till 2030 antas ligga på en lägre nivå än de senaste åren. Befolkningsökningen är koncentrerad till Göteborgsregionen (Lilla Edet, Ale, Kungälv, Stenungssund, Tjörn, Öckerö, Göteborg, Partille, Härryda, Alingsås, Lerum) där 70 % av tillväxten förväntas ske. Generationsskiften kan leda till stora och ibland oväntade befolkningsökningar. Anledningen till det är att stora bostadsytor frigörs vid dödsfall om den avlidna exempelvis haft sin bostad i ett småhus. Om en barnfamilj flyttar in i huset ökar storleken på hushållet kraftigt vilket aggregerat kan leda till befolkningstillväxt trots att inga nya bostäder byggts. AB Edethus har noterat att den vanligaste flyttkedjan de senaste åren inom kommunen är att småhus säljs av äldre invånare som flyttar in i hyresrätter. Den boyta som då frigörs rymmer barnfamiljer som för det mesta upplevs flytta in från närliggande kommuner. En positiv följd av den typen av flyttkedjor är att idag glesbefolkade områden på landsbygden förstärks av nya invånare. Kommunen behöver fortsättningsvis beakta de möjligheter och utmaningar som följer av ett ökat antal kommuninvånare som väljer att bosätta sig på landsbygden samt förtätning av idag glesbebyggda områden. Generationsväxlingar kan få stora konsekvenser för befolkningstillväxten och därmed bostadsförsörjningen. Ca 4 % av kommunens invånare var vid 2018 års utgång åttio år eller äldre. Omkring ett hundra av dem var uppskattningsvis ensamboende i små- eller radhus. Det går att föreställa sig att vissa inom denna grupp skulle få sina bostadsbehov bättre tillgodosedda i särskilda boendeformer för äldre. Om utbudet av sådana boendeformer ökar och leder till att små- och radhus därmed frigörs på bostadsmarknaden kan det leda till att bostadsyta för flera hundra personer tillgängliggörs. Det är delvis mot bakgrund av detta som de senaste årens stundvis ryckiga och kraftiga befolkningstillväxt bör ses. Sedan 2012 har i genomsnitt 68 invånare som är 80 år eller äldre avlidit per år i kommunen. Om fördelningen inom den gruppen är densamma avseende ensamhushåll innebär det att ca 25 bostäder i genomsnitt frigjorts till följd av dödsfall årligen. Av dessa 25 är uppskattningsvis 16 småhus och 9 lägenheter i flerbostadshus. Det innebär att boyta för i genomsnitt ca 80 personer frigörs varje år till följd av dödsfall. Om dessa bostäder genererar inflyttning utgör de 80 inflyttarna en befolkningstillväxt på ungefär 0,5 % kommunens nuvarande befolkning hälften av den tillväxttakt som översiktsplanen anger som önskvärd

144 Inflyttare Färdigställda nyproducerade bostäder Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsbyggandets effekter på befolkningstillväxten Den nybyggnation som skett under perioden kan inte ensamt förklara kommunens kraftiga befolkningstillväxt under dessa år. Rekordåret 2016, då kommunen växte med 4 procent eller 550 invånare, färdigställdes 60 bostäder varav 45 var i små- eller radhus. 50 nya invånare tillkom av Migrationsverkets beslut om uppehållstillstånd och därav följande folkbokföring. Födelseöverskottet uppgick till 46 individer. Återstående 250 tillkommande individer utgjordes troligtvis av in- och utrikes inflyttande hushåll som flyttat till bostäder i det befintliga beståndet flyttade även ovanligt få personer ut från kommunen, vilket även det kan ha berott på att bostäder frigjordes inom det befintliga beståndet. Nedanstående diagram visar hur inflyttningen till kommunen varierat med bostadsbyggandet under åren samt en framskrivning till år Bostadsbyggande och inflyttning Scenario 1 Scenario 2 Historiska data

145 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Diagrammet visar att inflyttningen, och därmed befolkningstillväxten, drivs av andra faktorer än bostadsbyggande, även om nybyggnation spelar en viktig roll. Det minskar kommunens rådighet över uppfyllandet av översiktsplanens tredelade mål om 1300 nya bostäder, invånare, och 1 % årlig befolkningsökning fram tills Beroende på vilken av de tre målen som prioriteras blir utfallet för de andra två annat än vad översiktsplanen anger. Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse komplicerar bilden ytterligare då den anger att upp till 2000 bostäder ska tillkomma i Lödöse. De två nedanstående diagrammen visar hur den förväntade årliga befolkningsökningen varierar mellan de två scenarierna för bostadsbyggande. 600 Bostadsbyggande och befolkningsökning Scenario Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning Bostadsbyggande och befolkningsökning Scenario Småhus Flerbostadshus Befolkningsökning

146 Invånare Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Invånare år Olika scenarier för bostadsbyggande Scenario 1 Scenario År Den sammanvägda bedömningen är att målen i den fördjupade översiktsplanen för Lödöse ska premieras framför den äldre översiktsplanens mål om befolkningsantal, nybyggnation, och tillväxttakt. Mycket av detaljplanearbetet i Lödöse har ännu inte tagit sin början. Den nuvarande produktionsplanen innebär att det i Lödöse skapas förutsättningar för att bygga ca 700 bostäder i flerbostadshus och ca 150 bostäder i små- eller radhus fram tills Därutöver bedöms förutsättningar för byggnation av ytterligare ca 550 bostäder kunna skapas fram tills 2030, varav de flesta i Lilla Edet, Ström och på landsbygden. Realiseringen av FÖP Lödöse innebär att målen i ÖP 2012 överträffas på alla punkter. Pendling och bostäder i stationsnära lägen Enligt SKL:s definition är Lilla Edet en pendlingskommun då minst 40% av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en större stad. Det innebär att antalet som pendlar ut ur kommunen för att arbeta är fler än de som både bor och arbetar i kommunen. De flesta pendlar till Göteborg (38%), Trollhättan (19%) och Ale (10%). Alla tre kommuner har goda kollektivtrafikförbindelser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är byggnation av bostäder i ett stationsnära område bra eftersom det kan leda till att fler väljer att resa kollektivt i stället för att åka bil. Det finns goda förutsättningar att möta en befolkningstillväxt på ett hållbart sätt genom att planera för bostäder i stationsnära lägen eller i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Tillgängligheten kommer bli allt mer viktig i frågan om bostäders attraktivitet. Nationellt sett har pendlingen kring storstäderna ökat sedan 1990-talet. Detta har varit gynnsamt både för storstäderna och boendekommunerna

147 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Boendekommunerna avlastar storstädernas bostadsmarknad, samtidigt som de försörjer storstäderna med arbetskraft. Samtidigt har boendekommunerna fått fler invånare och bättre skatteunderlag. Resandet sker i huvudsak med bil, men allt fler väljer, och behöver fortsättningsvis välja, att åka kollektivt. Bostadsbeståndet 2016 fanns omkring 6200 bostäder i Lilla Edets kommun. 66 % av beståndet består av äganderätter, 34 % av hyresrätter och 6 % av bostadsrätter. Andelen bostadsrätter är låg jämfört med liknande kommuner och med riket i stort. Den stora andelen äganderätter (varav de allra flesta är småhus) är i linje med jämförbara kommuner. En tänkbar anledning till den låga andelen bostadsrätter i kommunen är dels att konsumenter med önskemål om att äga den egna bostaden har ett stort utbud av äganderätter att efterfråga på marknaden. I regel är en större variation bland upplåtelseformer att föredra. Det medför större chanser att uppfylla fler av invånarnas behov, det möter en större spridning av efterfrågan på bostadsmarknaden, och det tenderar att öka rörligheten på bostadsmarknaden vilket minskar negativa inlåsningseffekter. Kommunen har flera tätorter och en förhållandevis utspridd bebyggelse. De flesta invånarna har sin bostad i Lilla Edet, Lödöse, eller Ström. Sedan översiktsplanens antagande 2012 har ca 30 procent av nybyggnationen skett utanför områden med detaljplan, ofta inom landsbygdsområden. Det verkar fortfarande råda en efterfrågan på tomtmark på landsbygden baserat på bygglovsavdelningens information om inkomna ansökningar om bygglov. Signaler på behovsförändringar Kommunens förmåga att kartlägga förändringar i invånarnas behov kan förbättras. De signaler som kommunen idag använder är sammanställningar av olika lovansökningar, kontakter med bostadsmarknadens aktörer, samverkan med de delar av den kommunala organisationen som står i kontakt med individer med särskilda behov, och tillgänglig befolkningsstatistik och prognoser därav

148 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Särskilda gruppers bostadsbehov Kommunen har förutom ett generellt ansvar för bostadsförsörjningen även att ordna med bostäder för ett antal särskilda grupper. Hemlösa Den längst gångna konsekvensen av att behovet av en bostad inte möts är akut hemlöshet t.ex. att en person tvingas sova utan tak över huvudet. Begreppet hemlöshet är dock vidare än så. Socialstyrelsen använder sig av fyra definitioner: akut hemlöshet (situation 1), institutionsvistelse och stödboende (situation 2), långsiktiga boendelösningar (situation 3) samt eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4). 1 Socialförvaltningen arbetar med att uppmärksamma och stötta hushåll som riskerar att hamna i någon form av hemlöshet. Vid en stundande vräkning kontaktar kommunen hushållet för att erbjuda råd och stöd. Om ett hushåll utan framgång sökt bostad hos kommunens samtliga hyresvärdar finns möjlighet att genom kommunens försorg få hyra en lägenhet i andra hand. Ett flerårigt samarbetsavtal med det kommunala bolaget AB Edethus ligger till grund för detta. Avtalet innebär att en viss andel av de hyreslägenheter som friställs i befintligt bestånd ställs till socialförvaltningens förfogande (25 % under 2018). De 20 hyreslägenheterna i fråga är spridda geografiskt i kommunen. Kommunen saknar i dagsläget information om exakt hur många invånare som faller in under kategorin eget ordnat kortsiktigt boende (situation 4 ovan). Det är en svårfångad kategori eftersom individer i denna situation vanligtvis inte kommer i kontakt med den kommunala förvaltningen angående sin bostadssituation. Socialförvaltningen har i skrivande stund kännedom om 4 personer som tackat nej till jourboende och istället valt att ordna boende på eget hand. Det är en öppen fråga huruvida dessa personer befinner sig i situation 1 eller 4. Socialförvaltningen bedömer att social eller psykisk problematik allt som oftast är den bakomliggande orsaken till någon typ av hemlöshet bland invånarna. Det bedöms idag vara mycket ovanligt att hushåll söker sig till socialtjänsten enbart för att de saknar en ändamålsenlig bostadslösning. Hyresvärdar är enligt lag 2 skyldiga att informera kommunens socialtjänst vid stundande vräkning som beror på störningar i boendet eller sviktande betalningsförmåga. Kommunen saknar i dagsläget en mekanism för att synliggöra trångbodda hushåll/ hushåll i situation 4 som varken stör boendet eller har svårt att betala hyran. 1 Hemlöshet 2017 Omfattning och karaktär, Socialstyrelsen 2 Jordabalken (1970:994) 12 kap 42,

149 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Med undantag för det kommunala bolaget AB Edethus erbjuder inte längre kommunens fastighetsägare regelbundet hyreskontrakt till kommunen för uthyrning i andra hand. En sannolik förklaring till detta är att bostadsbristen i regionen och landet medfört att fastighetsägare i större utsträckning än tidigare väljer sina hyresgäster på den öppna marknaden. Funktionsvarierade Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning har en boendeform som är anpassad till deras behov och önskemål. LSS-bostäder ska inrättas i en miljö som ger de boende förutsättningar till ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett varierat utbud av t.ex. gruppbostäder, servicebostäder, eller bostad med boendestöd är nödvändigt för att uppnå det. Under åren uppskattar funktionshinderavdelningen i Lilla Edets kommun att det finns ca 7 10 personer som kan komma att ansöka om boende enligt 9 kap 9 LSS. Utöver dessa personer uppskattas att 1 2 personer per år kommer att flytta in till kommunen och söka bostad med särskild service enligt LSS, baserat på historiska data. Bostadsbrist medför en risk att personer med funktionsnedsättning som skulle klara av ett ordinärt boende istället ansöker om boende enligt LSS. Har kommunen inte möjlighet att erbjuda det stöd som krävs kan tjänsten köpas av exempelvis en privat aktör eller av en annan kommun. I dagsläget köper kommunen fyra boendeplatser i andra kommuner eller av privata aktörer. Det finns två olika typer av bostäder med särskild service: gruppbostad och servicebostad. Gruppbostäderna består av max sex lägenheter. De boende har direkt närhet till gemensamma utrymmen och personalstöd dygnet runt. Servicebostäder består oftast av fler lägenheter än gruppbostäderna och har tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service och omvårdnad. Utöver dessa bostäder är det möjligt att få en särskilt anpassad bostad, denna typ av boende är till för de som inte behöver fast bemanning. I Lilla Edets kommun finns det i dagsläget tre kommunala gruppbostäder med sex lägenheter i varje och ett serviceboende. Socialförvaltningens samlade bedömning är att behovet av bostäder enligt LSS är tillgodosett, men det är troligt att fler gruppbostäder och servicebostäder kommer att behövas i framtiden i och med att befolkningen ökar. Ett nytt arbetssätt för att på ett mer säkert sätt kunna göra prognoser håller på att tas fram i samverkan mellan socialförvaltningen och särskolan. Kommunen har inga särskilda boenden för personer med demensproblematik. De invånare som är drabbade av demens bor i regel inom särskilda boendeformer för äldre. Enligt uppgifter från socialförvaltningen har ca 70 % av de boende på kommunens särskilda boenden för äldre någon form

150 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning av demensproblematik. De boende placeras i möjlig mån på samma avdelningar där det finns kompetent personal. Förvaltningen bedömer att behovet av boenden för denna grupp är tillgodosett i dagsläget. Utifrån kommande års prognosticerade ökning av äldre invånare är det av vikt att fortsatt följa utvecklingen och behovet av särskilda boendeformer hos invånare med demensproblematik. Nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar Takten i Migrationsverkets anvisningar har avtagit anvisades kommunen 26 individer och för 2019 förväntas det antalet inte överstigas. Kommunens socialförvaltning bedömer att kommunen har fortsatt beredskap för att möta sina åtaganden inom området. Bostäder för nyanlända tillgodoses inom ramen för ovan nämnt samarbetsavtal med AB Edethus. Ett område för framtida utvecklingsarbete är den idag rådande ordningen som innebär att de kontrakt som ställs till socialförvaltningens förfogande av AB Edethus i viss mån är föremål för konkurrens mellan medborgare som av olika anledningar har svårt att få sina bostadsbehov mötta på marknaden. Kommunen har ett åtagande mot samtliga grupper och åtgärder för att tydliggöra fördelningen av resurser dem emellan bedöms vara av vikt framöver. Äldre I Lilla Edets kommun bor det 2018 ungefär 1100 personer som är äldre än 75 år. För dessa personer finns det två särskilda boendealternativ i kommunen bortsett från vanlig bostad: trygghetsboende och särskilda boendeformer för äldre. Kommunens två trygghetsboenden finns i Lilla Edet och i Lödöse och är privat ägda. Det finns 132 lägenheter på särskilda boenden för äldre i kommunen. Det bedöms i dagsläget finnas möjlighet att utöka antalet lägenheter inom dessa boenden. Socialförvaltningens bedömning är att det inte idag finns något behov av fler platser, men att det skulle vara ekonomiskt effektivt att bygga om boendena för att skapa större avdelningar, och på så vis kunna hjälpa fler brukare utan att behöva utöka personalstyrkan. Utöver dessa boenden har kommunen ytterligare 16 lägenheter i Lilla Edet som hyrs ut till äldre personer. Dessa lägenheter är inte uttalade trygghetsboenden, men liknar boendeformen på många sätt

151 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Ungdomar och unga vuxna Kommunen arbetar idag inte enligt en särskild ordning för att tillgodose ungdomar och unga vuxna med bostäder. Då invånare inom denna grupp i större utsträckning saknar sparkapital och fast anställning är det angeläget att skapa förutsättningar för produktionen av hyresrätter med låg hyra i kommunen. Kvinnor i behov av skyddat boende Kommunen samarbetar med Trollhättans stad för att erbjuda stöd till kvinnor i behov av skyddat boende. Kontakt sker till socialförvaltningens mottagningsgrupp och efterföljande samtal och möten sker under sekretess. Personer med låg betalningsförmåga Som nämndes ovan under avsnitt kring arbetet med att tillgodose hemlösas bostadsbehov bedöms det idag vara ovanligt att individer och hushåll söker sig till kommunens socialtjänst för ett få hjälp med en bostad enkom av ekonomiska skäl. Det är dock ingen garant för att det kommer att vara så även i framtiden. Boverket har identifierat personer med låg betalningsförmåga som en grupp som ofta exkluderas från kommunens stödinsatser på grund av att hushållen inte befinner sig i social problematik. Kommunen behöver under kommande år utveckla arbetssätt och metoder för att synliggöra denna grupp och dess behov samt tillse att de får erforderligt stöd

152 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bostadsmarknadens förutsättningar Det nämndes inledningsvis att en av kommunens viktigaste uppgifter inom bostadsförsörjningen är att göra det som går för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Den lokala bostadsmarknadens förutsättningar är därför av stor vikt för att fatta ändamålsenliga beslut om åtgärder för att främja bostadsförsörjningen. Skred och stabilitet Frågor om markförhållanden, stabilitet, och risk för skred gör sig ofta påminda i Lilla Edets kommun. Tätorternas framväxt längs med Göta älvdalen har fört med sig att om- eller nybyggnation kan behöva föregås av geotekniska åtgärder och utredningar för att säkerställa att risken för skred minimeras. Ett skred, även om det sker på obebyggd mark, kan få allvarliga konsekvenser för kommunen, regionen och hela riket. Göta älv är en viktig del i nationens infrastruktur och tunga allmänna intressen vilar däri. Markförhållandenas konsekvens för bostadsförsörjningen är att delar av samhällsbyggnadsprocessen fördyras och tar längre tid. Det påverkar i sin tur kommunens exploateringsekonomi som ska bära kostnaderna. Stabilitetsförhållanden påverkar även vilka områden som bedöms vara lämpliga för nyexploatering. Södra Lödöse är ett område som med hänsyn taget till markförhållanden såväl som andra faktorer bedömts som särskilt lämpligt för utbyggnad vilket är en av anledningarna till att det även fortsättningsvis utgör ett fokusområde för bebyggelseplaneringen. Vem efterfrågar? Så länge som bostadsbristen i Sverige består är det rimligt att anta att hushållen efterfrågar bostäder i allt vidare geografiska områden. Den pågående regionförstoringen i Västsverige till följd av bland annat Norge-Vänernbanans utbyggnad bidrar sannolikt till detta. Ekonomiskt svaga hushåll har av olika anledningar i dag svårt att efterfråga bostäder, bl.a. på grund av skärpta låne- och amorteringskrav, bristen på billiga hyresrätter, och dessa hushålls svaga sociala kontaktnät. Följden blir att en del av hushållens behov inte kommer till uttryck som efterfrågan på bostadsmarknaden. Många av de tänkbara åtgärder som kan användas för att få bukt med problemet ligger utanför kommunens handlingsutrymme. De berör t.ex. hyresvärdars kravställning gentemot sina hyresgäster, kreditvillkor på finansmarknaden och lagstiftning. En konsekvens av detta för bostadsförsörjningen är att hushåll från andra kommuner, som redan kan hävda sig på bostadsmarknaden, troligtvis konkurrerar ut en del av de ekonomiskt svaga hushåll som redan är bosatta i kommunen. Inflyttning är givetvis positivt och kommunen stärks på både kort och

153 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning lång sikt av tillskott av arbetskraft och skattemedel men en sådan utveckling kan ytterligare höja inträdesbarriärer till bostadsmarknaden för dessa hushåll. Riksintressen och saker av nationell betydelse Geografiska riksintressen definieras i lag och sätter i viss mån ramarna för all samhällsplanering i Sverige. I Lilla Edets kommun finns sex så kallade Natura 2000-områden 3 som är ett exempel på geografiska riksintressen. Områdena är Svartedalens naturskogar, Bredfjället, Valdalsbergen, Valdalssjön och Hagens småvatten, Sollumsån och Brattorpsån. Andra sorters riksintressen definieras i beslut av berörd myndighet i dialog med länsstyrelse och kommun. Det finns exempelvis riksintressen för energiproduktion, friluftsliv och naturvård. Kommunen ska i översiktsplan redovisa vilka riksintressen som finns inom kommunens gränser och hur dessa tillgodoses, det vill säga hur kommunen planerar att skydda riksintressets värde från skada av planerad bebyggelse. I och med detaljplanering prövas markens lämplighet för exempelvis bostäder och i samband med det tillgodoses riksintressena. Brukbar jordbruksmark är av nationell betydelse och är enligt miljöbalken förbjuden att ta i anspråk för bebyggelse om det inte behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta inte kan ske på ett annat sätt. Det påverkar möjligheten att bygga bostäder i vissa delar av kommunen. Bostäder kan i vissa fall anses vara ett sådant väsentligt samhällsintresse och det är i samband med detaljplanering som den avvägningen lämpligen sker. Den regionala bostadsmarknaden Länsstyrelsen konstaterar i 2018 års bostadsmarknadsanalys att ekonomin har utvecklats positivt och att sysselsättningsgraden är fortsatt hög i hela länet. Däremot har de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggandet förändrats snabbt i Sverige bland annat på grund av minskad efterfrågan på bostadsrätter med sjunkande priser som följd. Det befaras leda till att byggtakten minskar. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att bostadsbyggnationen kommer öka även fortsättningsvis i Göteborgsregionen. De kommande 10 åren behövs nya bostäder per år för att uppfylla behovet av bostäder i länet. Av dessa behöver drygt två tredjedelar, ca 5400, tillkomma i Göteborgsregionen. Under 2017 färdigställdes bostäder i Västra Götalands län, vilket är det högsta antalet sedan Den största mängden av dessa bostäder har byggts i Göteborgsregionen. Kommunerna i länet 3 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Ett område som innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv kan bli utpekade som Natura-2000 områden

154 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning uppger att det finns förutsättningar att öka bostadsbyggandet ytterligare och under 2019 finns det förutsättningar för att påbörja byggnationen av bostäder i länet. Analysen visar på ett underskott av bostäder i nästan hela länet- endast en kommun uppger att de har en lokal bostadsmarknad i balans. Äldre, nyanlända och ungdomar är de grupper som har svårt att få tag på bostäder i de flesta kommuner. Höga produktionskostnader och brist på attraktiv mark som är detaljplanerad anges vara de främsta orsakerna till att bostadsbyggandet inte går snabbare. Det finns även kommuner i länet som uppger att det är svalt intresse bland byggherrarna att bygga. Det kan tänkas bero på brist på personal och en osäker bostadsmarknad där intresset för nyproduktion har minskat. Många kommuner upplever även svårigheter att rekrytera personal till berörda förvaltningar för att arbeta med fysisk planering, vilket gör att arbetet med at ta fram nya planer i kommunerna inte gått i det tempo som marknaden efterfrågat. AB Edethus upplever i dagsläget inte att kompetensbrist inom byggbranschen utgör ett hinder för bostadsbyggnation. Kommunen ska fortsättningsvis uppmärksamt bevaka bostadsmarknadens utveckling och i samråd med dess aktörer identifiera och i den mån det går undanröja hinder för dess funktionssätt. VA-anläggningens kapacitet Lödöse är utpekat som ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden och många nya bostäder planeras tillkomma i tätorten de kommande åren. För att det ska kunna ske behöver kommunen investera i nya lösningar för vatten och avlopp. Nuvarande avloppsverk i Lödöse har tillstånd att ansluta 2000 personer och i dagsläget är 1750 anslutna. Anläggningens maximala kapacitet bedöms i nuläget nås under de närmst följande åren. Lilla Edets kommunfullmäktige antog i juni 2018 ett inriktningsbeslut om att allt avloppsvatten ska renas i Ryaverket. En förutsättning för att kunna genomföra beslutet är att kommunen blir delägare i Gryaab. Om så sker planerar kommunen att ansluta avloppsvatten från Lödöse till Ryaverket mellan vilket möjliggör planerad utbyggnad av orten. Tidsplanen är behäftad med viss osäkerhet som är bortom kommunens kontroll. Exempelvis behöver Gryaabs medlemskommuners fullmäktigeorgan alla godkänna Lilla Edets kommuns inträde i organisationen. Bland de övriga avloppsreningsverken bedöms det i dagsläget finnas fortsatt möjlighet att ansluta nya VA-abonnenter och därmed bostäder. Avloppsreningsverken i Utby, Nygård, Hjärtum och Ellbo beräknas ha tillräcklig kapacitet för den förväntade bostadsbebyggelsen. Bedömningen innehåller, i likhet med alla prognoser, ett visst mått av osäkerhet

155 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Efterfrågan på bostäder AB Edethus instiftade under sommaren 2017 en egen bostadskö för hyresrätter och ett drygt år senare bestod den av 500 personer. Bolaget kräver att de köande är aktiva i sitt bostadssökande vilket gör antalet indikativt på en fortsatt stark efterfrågan. Såväl stundande som nyligen slutförd byggnation av bostadsrätter i kommunen har haft ett stort antal intresseanmälningar. AB Edethus ser ett fortsatt intresse bland entreprenörer att bygga i kommunen och har noterat att byggkostnaderna är jämförelsevis låga. Orsakerna till det behöver klarläggas men en möjlig förklaring är just den höga efterfrågan på bostäder i kommunen och att entreprenörer är villiga att acceptera snävare ekonomiska marginaler för att etablera sig på orten. En kartläggning av hyresvärdar och mäklarhus visar att båda grupper upplever en alltjämt hög efterfråga på bostäder i kommunen. Efterfrågan på hyresrätter upplevs vara hög bland invånare i åldrarna 18 45, medelhög i åldrarna 46 60, och något lägre för invånare som är 61 år eller äldre. Tillfrågade hyresvärdar anser att det framförallt är hyreslägenheter med två och tre rum och kök som behöver tillkomma de kommande 5 åren för att möta efterfrågan. Tillfrågade mäklare upplever att efterfrågan i dag och kommande 5 10 år är hög avseende bostadsrätter, framförallt 3-4 rum och kök, och tätortsnära villor. Ingen av de tillfrågade hyresvärdarna uppger att de har outhyrda lägenheter. De flesta hyresvärdar uppger att efterfrågan är högst på bostäder inom centrala Lilla Edet. Uppgifterna från mäklare är likartade, med tillägget att förväntad nyproduktion i Lödöse bedöms vara starkt efterfrågad. Eftersom hyresvärdar och mäklare möter delvis olika konsumentgrupper är det inte förvånande. Mäklarhusen anger vidare att efterfrågan upplevs som låg i Hjärtum och Nygård, vilket i ett fall uppges bero på avsaknad av service (affär, skola, etc.). Slutligen uppger tillfrågade mäklarhus att det behövs fler bostadsrätter i kommunen, inte minst för att öka rörligheten på bostadsmarknaden

156 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Utbud på bostadsmarknaden Utbudet på bostadsmarknaden utgörs av lediga hyreslägenheter och ägande- och bostadsrätter som är till salu. Utbudet förändras i och med nyproduktion, rivning, och in- och utflyttning. Byggnationen av bostäder i Lilla Edet har haft en svagt ökande trend de senaste åren. Det är framförallt enbostadshus som har byggts. Sedan år 2012 har ca 250 bostäder färdigställts. Två tredjedelar av dessa bostäder är i enbostadshus och en tredjedel är i flerbostadshus. Det är främst lägenheter med hyresrätt som färdigställts bland de flerbostadshus som byggts. Sedan 2012 har antalet beviljade förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område ökat. Utvecklingen beror sannolikt på en minskad mängd byggrätter samt att intresset för att bygga i kommunen är stort. Ungefär 25 % av de förhandsbesked och bygglov som beviljats är inom områden som i översiktsplanen är utpekade som samhällsområden eller möjliga samhällsområden och ligger i direkt närhet till befintliga tätorter och ofta i anslutning till eller i närheten av detaljplanelagt områden. Enligt översiktsplanen ska byggnation inom sådana områden föregås av detaljplanering. Framtagande av detaljplaner gör att kommunen kan kontrollera byggnation i anslutning till tätorterna och därmed ta ett helhetsgrepp om teknisk infrastruktur och offentlig service i anslutning till bostäderna. Beviljade bygglov Utanför detaljplan Inom detaljplan

157 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens nuvarande planberedskap möjliggör byggnation av ungefär 200 bostäder på omkring 150 fastigheter spridda i kommunen. Majoriteten av byggrätterna finns i tätorterna Lilla Edet, Ström, Lödöse och Hjärtum. Med några få undantag är det små- och radhus som medges i planerna. Kommunen äger endast en liten del av marken i fråga. Det är viktigt att understryka att bara för att en fastighet befinner sig inom ett detaljplanerat område som tillåter bostadsbyggnation så är det inte säkert att bostäder kommer att byggas där. Områdets attraktivitet, byggherrars och exploatörers intresse, konjunkturläget, markägarens vilja och mycket mer påverkar detta. Den sammansatta bilden av hur bostadsmarknadens aktörer uppfattar anledningarna till den avstannade bostadsbyggnationen är att det saknas planlagda byggrätter inom de områden där bostäder efterfrågas

158 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen Översiktlig planering Översiktsplanen är det grundläggande verktyget i kommunernas fysiska planering och anger riktlinjerna för kommunens markanvändning. Både bevarande och utvecklande åtgärder ska redovisas i planen. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för kommunen i den framtida bebyggelseutvecklingen, och den visar riktningen för var ny bebyggelse ska tillkomma, får tillkomma och inte får tillkomma. Detta görs genom regler och rekommendationer som redovisas i olika geografiska områden. Lilla Edets kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige år Kommunen kan använda sig av fördjupningar för ett specifikt geografiskt område av översiktsplanen som ett strategiskt planeringsverktyg. När en fördjupning av en tätort tas fram efter att översiktsplanen antagits innebär det att översiktsplanen ändras för det område fördjupningen omfattar. FÖP Lödöse är ett exempel på det. En fördjupning av översiktsplanen är viktig när större områden ska omvandlas och detaljplaneringen och utbyggnationen ska ske etappvis för att ta ett helhetsgrepp över området. Genom att arbeta med fördjupningar och andra tillägg till den kommunövergripande planen kan ändringar och kompletteringar göras utan att hela översiktsplanen behöver arbetas om. Planeringen blir mer konkret och lokalt anpassad, vilket tydliggör kommunens mål med utvecklingen. Detaljplanering Detaljplanering är ett viktigt verktyg för bostadsförsörjningen av flera anledningar. För det första sker genom detaljplanering den avvägning av allmänna intressen (bostadsförsörjning, miljö, social hållbarhet, statlig infrastruktur, mm) och enskilda intressen som är nödvändig för att kommunen ska

159 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning växa på ett bra sätt och för att boendemiljön ska vara god. Det är i sin tur en förutsättning för framväxten av ett attraktivt bostadsutbud som motsvarar invånarnas behov. För det andra utgör en välfungerande detaljplaneprocess en kontaktyta för kommun, näringsliv och medborgare. När detaljplanen ställs ut och granskas kan viktiga synpunkter fångas upp och bearbetas. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter i form av byggrätter och andra planbestämmelser såsom att bevara befintlig bebyggelse eller att skydda mark från byggnation. Dessa rättigheter och skyldigheter gäller inte enbart mellan kommunen och fastighetsägaren, utan även fastighetsägare emellan. Det utgör en trygghet för fastighetsägare att förutsättningarna för byggnation inom planområdet är klargjorda. Det minskar risken för oförutsägbar byggnation och det gör det möjligt att förutse hur området kommer att utvecklas. Detaljplanen är även ett viktigt instrument utifrån ett demokrati-, rättvise- och hushållningsperspektiv. Planerna beslutas i en öppen process och syftar till att minimera samhällsekonomiska kostnader till följd av okontrollerad bebyggelse genom att väga allmän- och egenintressen mot varandra. Detaljplaner är mer eller mindre reglerande bland annat beroende på det berörda områdets förutsättningar. Byggherrar förordar ofta så flexibla detaljplaner som möjligt eftersom det gör det enklare att anpassa byggnationen till rådande marknadsförhållanden. Vinsterna med att skapa detaljplaner som ger bostadsmarknadens aktörer goda förutsättningar att bygga behöver dock vägas mot risken för kortsiktig och ogenomtänkt byggnation som i ibland kan bli resultatet av alltför löst reglerande detaljplaner. Det är en komplicerad och viktig avvägning som behöver göras från fall till fall. Markanvisningar Genom markanvisningar kan kommunen villkora en tidsbegränsad ensamrätt att exploatera ett område. Det innebär att kommunen ger en aktör möjlighet att bebygga ett område så länge som t.ex. minst en fjärdedel av bostäderna där blir hyresrätter eller något annat sådant villkor. En markanvisning förutsätter att kommunen äger marken. Lilla Edets kommunfullmäktige har antagit riktlinjer om markanvisningar. Av dessa framgår under vilka förutsättningar privata aktörer kan ansöka om och anvisas mark

160 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Markanvisningar har på flera håll i landet visat sig vara ett framgångsrikt och användbart verktyg för kommuner som vill driva på sin bostadsbyggnation och därigenom skapa förutsättningar för framväxten av ett bostadsutbud som möter behov och efterfrågan. 4 Strategiska markinköp En förutsättning för användandet av markanvisningar som ett bostadspolitiskt verktyg är att kommunen strategiskt och långsiktigt köper den mark som bedöms vara intressant att anvisa i framtiden. Kommunens köp av mark i södra Lödöse är ett exempel på en sådan insats. Aktiv markpolitik En aktiv markpolitik kan betyda mycket och det finns flera exempel på kommuner som på olika sätt bedrivit en framgångsrik sådan 5. Gemensamt för flera av dem är att lyckas skapa transparanta och tillgängliga kontaktytor gentemot byggherrar och exploatörer, att renodla politiker- och tjänstemannaroller i samhällsbyggnadsprocessen, och att fokusera på den långsiktiga nyttan av bostadsbyggande snarare än kortsiktiga ekonomiska vinster. Exploateringsavtal Kommunens riktlinjer för exploateringsavtal sätter ramarna och utgångspunkterna för när en markägare själv vill exploatera sin mark. Avtal kan då träffas med kommunen om fördelning av kostnader knutna till detaljplanering och dess genomförande (exploatering). Prognos- och utredningsarbete Kommunen upprättar årligen en befolkningsprognos som är ett viktigt planeringsunderlag för arbetet med bostadsförsörjning. Förväntad framtida inflyttning till följd av bland annat bostadsbyggande är en av många faktorer som påverkar utfallet. Riktade utredningsinsatser i form av exempelvis flyttstudier, studier av boendepreferenser och sociala kartläggningar är angränsande verktyg som kommunen kan använda för att fördjupa förståelsen för hinder och möjligheter kopplade till bostadsförsörjningen. Samverkan Kommunen samverkar i olika sammanhang med andra aktörer kring planering för bostäder. Boverket är statlig förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat boende och bostadsfinansiering och som i första hand arbetar med samhällsplanering, byggande och boende. För att öka bostadsbyggandet i kommunerna har regeringen infört ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande. För att ta del av bidraget behöver kommunen ha uppfyllt olika villkor. Villkoren är bland annat att 4 Sveriges kommuner och landsting, Aktiv markpolitik, ibid

161 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning kommunen ska ha en aktuell översiktsplan, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning samt tagit emot minst en nyanländ som fått uppehållstillstånd under den senaste mandatperioden. Lilla Edets kommun planerar att söka bidraget även fortsättningsvis. Utöver Boverket samverkar kommunen med Göteborgsregionen (GR), som är en samarbetsorganisation med 13 medlemskommuner i Göteborgsområdet. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för ide- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Länsstyrelsen är ytterligare en aktör som kommunen samverkar med gällande bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ger råd och stöd till kommunen om hur lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska tillämpas. Länsstyrelsen ansvarar även för att årligen ta fram en regional bostadsmarknadsanalys. I kommunernas arbete med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning ska Länsstyrelsen yttra sig över de kommunala riktlinjerna utifrån ett regionalt perspektiv gällande planeringsförutsättningar, framtida behov och utvecklingstendenser. Samverkan med byggherrar, mäklare, hyresgästföreningar och andra parter på bostadsmarknaden är och förblir ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. Ägardirektiv för AB Edethus Kommunfullmäktige beslutar om och antar ägardirektiv för kommunens bolag AB Edethus. I ägardirektivet anges vad syftet med bolagets verksamhet är och vilka prioriteringar och överväganden som ska styra. Ägarstyrning av AB Edethus är ett fortsatt viktigt verktyg för kommunen i arbetet med att trygga bostadsförsörjningen och skapa förutsättningar för bostadsbyggande. Mål- och resursplaner och Visionsdokument Kommunfullmäktige antar varje år en mål- och resursplan som utgör kommunens budget. I budgeten kan medel t.ex. avsättas för markinköp eller särskilda utredningar kring bostadsförsörjningen. Budgeten innehåller även exploateringsekonomins ramar och där anges hur mycket resurser som får läggas på detaljplanering det kommande året. Vision 2020 har i flera år satt riktningen för kommunens arbete. De mål som berör bostadsförsörjningen redovisades inledningsvis. Kommunfullmäktiges vision kommer även fortsättningsvis vägleda arbetet med bostadsförsörjning. Löpande produktionsplanering av bostäder Kommunen följer och uppdaterar löpande pågående och framtida planerings- och byggprojekt. Detta arbete sker i realtid och redovisas för kommunstyrelsen med jämna mellanrum, vilket ligger till grund för bl.a. befolkningsprognoser och beslut om att påbörja eller avbryta detaljplanearbeten

162 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Planerade åtgärder För att tillgodose medborgarnas bostadsbehov de kommande åren behöver fler bostäder byggas i Lilla Edets kommun. Utbyggnaden ska ske på ett socialt, miljömässigt, och ekonomiskt hållbart sätt, vilket i vissa fall gör det nödvändigt att detaljplanera marken innan den bebyggs. Kommunens planberedskap, som idag tillåter byggnation av ca 200 bostäder, behöver öka markant. Arbetet ska på lång sikt fokuseras på mark som kommunen äger för att bibehålla rådigheten över inflyttningstakt och för att säkerställa att den kommunala organisationen kan hantera befolkningstillväxten som förväntas ske i och med nybyggnation. Områden som redan varit föremål för fördjupad översiktsplanering kan med fördel detaljplaneras först. I områden som saknar fördjupade översiktsplaner eller liknande kan sådana om det är lämpligt tas fram innan detaljplan för att säkerställa en korrekt avvägning av allmänna intressen och en långsiktigt hållbar bebyggelse. I geografiskt begränsade områden, inom vilka inga komplicerade avvägningar av allmänna och enskilda intressen finns att göra, bör kommunen även fortsättningsvis öppna för markägare att teckna planavtal och exploateringsavtal med kommunen. Kommande planarbete och bostadsbyggnation Sedan översiktsplanens antagande 2012 har 323 bostäder byggts i kommunen. Idag pågående och potentiell framtida bebyggelse redovisas nedan per tätort. Lilla Edet/Ström/Göta Pågående byggnadsprojekt bedöms komma utmynna i att ca 150 bostäder färdigställs i Lilla Edet, Ström, och Göta de kommande tre åren. Huruvida ytterligare bostäder kommer byggas beror på vilka planuppdrag kommunstyrelsen väljer att initiera och i vilken mån dessa faktiskt leder till att ytterligare bostäder byggs. Lödöse Prognosen för Lödöse är i mycket stor grad beroende på kommunens eget planarbete och takten i det pågående arbetet att koppla ortens avloppsledningar till Ryaverket i Göteborg. Detaljplanering pågår i dagsläget för ca 120 bostäder i norra Gossagården vilka förväntas stå klara inom tre till fyra år, om infrastrukturen på orten medger det eller byggs ut i nödvändig mån. Det finns goda möjligheter att skapa planmässiga förutsättningar för ett stort antal bostäder i Lödöse. I den fördjupade översiktsplanen för orten anges att utbyggnaden på lång sikt kan tillföra omkring 2000 nya bostäder. Eftersom kommunen äger den övervägande delen av marken i södra Lödöse kan ett ambitiöst och långsiktigt planarbete ta sin början de kommande åren utan risk för att det leder till okontrollerad bebyggelseutveckling eller befolkningsökning. Utbyggnaden kan då ske etappvis och i enlighet med målsättningarna i den fördjupade översiktsplanen. För det fall att bostäder byggs inom det gamla varvsområdet i Lödöse bedöms i dagsläget ca 300 bostäder kunna rymmas där, vilket i sig näst intill

163 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning uppfyller målet för orten i ÖP Totalt sett bedöms planmässiga förutsättningar för ca 800 bostäder på orten kunna skapas fram tills Omkring 700 av dessa bostäder utgörs i ett sådant scenario av flerbostadshus i Södra Gossagården i ett attraktivt stationsnära läge. Kommunen ska nära bevaka såväl bostadsmarknaden som andra förutsättningar under perioden fram tills 2030 för att i möjlig mån säkerställa en miljömässig, social och ekonomiskt hållbar utbyggnad av orten. Hjärtum Spridd småhusbebyggelse förväntas tillkomma i Hjärtum fram tills Takten i detta beror framförallt på efterfrågan och utbud på bostadsmarknaden. En byggrätt existerar i dagsläget för flerbostadshus på Sandtagsvägen och det återstår att se om intresse finns hos byggherrar för att ta den i anspråk. Nygård Flera områden i Nygård anges i översiktsplanen som lämpliga för bostadsbyggnation. Kommunen äger i dagsläget inte marken i fråga varpå nyttan och effekten av att detaljplanera dessa områden är svår att bedöma. Viss förtätning av det befintliga samhället förväntas ske fram tills Troligtvis behöver markinköp ske för att säkerställa att översiktsplanens mål uppfylls. Landsbygd Bebyggelsen på landsbygden förväntas fortgå. Kommunens bygglovsavdelning bedömer inkomna ansökningar utifrån deras individuella beskaffenhet enligt plan- och bygglagen. Takten i byggnationen på landsbygden avgörs i mångt och mycket av förhållandena på bostadsmarknaden

164 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen ska under 2019 upprätta en tidsplan och prioriteringsordning för kommande planarbete på översiktlig och detaljerad nivå. Kommunens arbete med bostadsförsörjningen ska utvecklas under perioden. Ett flertal arbetsområden har i detta dokument pekats ut som särskilt angelägna för fortsatt utredningsarbete: befolkningens boendepreferenser, inflyttning till befintligt bestånd och trångboddhet är tre exempel. Kommunen ska fortsatt aktivt följa och bevaka bostadsbehovet hos de särskilda grupper som redovisades i avsnitt 4. Kommunen ska fortsättningsvis regelbundet, minst en gång per år, hålla samverkansmöten med bostadsmarknadens aktörer för att fördjupa förståelsen av den lokala bostadsmarknadens förutsättningar och för att identifiera hinder för dess funktionssätt. Kommunen ska inom ekonomiska ramar arbeta för strategiska markinköp som möjliggör de markanvisningar som i sin tur gynnar framväxten av ett bostadsutbud som motsvarar behoven. Kommunen ska fortsättningsvis beakta konsekvenserna av bostadsmarknadens förstoring för de hushåll som redan idag har svårt att efterfråga en lämplig bostad. Nybyggnation ska i möjlig mån styras så att nyttan därav tillfaller alla invånare. Markanvisningar är ett viktigt verktyg fortsättningsvis i detta arbete. Kommunen ska fortsatt prognostisera befolkningens tillväxt. Varje mandatperiod ska en fördjupad befolkningsprognos sammanställas i vilken olika framtida befolkningsscenarier redovisas och ställs mot varandra avseende inflyttning, hushållssammansättning, skatteunderlag, investeringsbehov avseende kommunal service, och annan relevant information. Dessa riktlinjer ska ajourhållas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och vid behov revideras i kommunfullmäktige. Pågående insatser för bostadsförsörjningen ska minst en gång per år sammanställas till kommunstyrelsen, avseende exempelvis pågående byggnation, avvägningar kopplade till markanvisning, riktade insatser till särskilda grupper på bostadsmarknaden, mm

165 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning Bilaga 1 Lagrum Regeringsformen I regeringsformen (1974:152) 2 står att det allmänna ska trygga den enskildes rätt till bostad. Plan- och bygglagen I plan- och bygglagen (2010:900) bestäms det som brukar kallas för det kommunala planmonopolet. Det innebär för det första att det är kommunen som beslutar hur mark och vatten inom kommunens gränser ska användas. Det innebär för det andra att enskilda medborgare behöver ansöka om lov för att bebygga sina fastigheter (2 ). Kommunen är enligt lagen skyldig att vid planeringen för användningen av mark och vatten, samt vid behandlandet av lovansökningar från enskilda, främja och beakta en rad allmänna intressen. Ett sådant intresse är bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet (3 ). Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ålägger varje kommun att med riktlinjer planera för den egna bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av befintligt bostadsbestånd samt planerade insatser för att nå uppsatta mål. Vidare ska det framgå av riktlinjerna hur kommunen i sin planering tagit hänsyn till relevanta nationella mål, planer och program. Riktlinjerna ska särskilt grundas på en analys av demografisk utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehov för särskilda grupper, och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna ska vara vägledande i kommunens prövning av 2 kap 3 5 i plan- och bygglagen. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige i minst en gång per mandatperiod. Socialtjänstlag I 3 kap 2 Socialtjänstlagen (2001:453) framgår att socialnämnden bl.a. ska främja den enskildes rätt till bostad. Av 4 kap 1 framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd för både sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Av 5 kap framgår bl.a. att barn och ungas uppväxt ska ske under trygga och goda förhållanden (1 ), att äldre människor ska få möjlighet att leva och bo självständigt (4 ) och få goda bostäder och vid behov stöd och hjälp i hemmet (5 ), samt att kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (5 ). 5 kap fastslår även att kommunen ska inrätta bostäder med särskild service

166 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för bostadsförsörjning för människor med funktionshinder som har behov av det, och i övrigt medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd (7 ). Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Av lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag framgår att ett sådant bolag är ett där kommunen har det bestämmande inflytandet, som i allmännyttigt syfte i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, som främjar bostadsförsörjningen i kommunen, och som erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget (1 ). Sådana bolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Trots det får kommunen lämna stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag under vissa förutsättningar (2 ). Värdeöverföringar från bolaget till ägaren får med vissa undantag inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen föregående år tillskjutit bolaget som betalning för aktier (3 5 ). För det fall då kommunen agerar borgenär för det kommunala bolaget ska en s k borgensavgift tas ut för att kompensera för de konkurrensfördelar bolaget åtnjuter gentemot övriga marknadsaktörer till följd av säkerheten. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar En kommun kan sluta avtal med en byggherre om att överlåta kommunägd mark genom en markanvisning. En markanvisning ger byggherren ensamrätt till att under en viss tidsperiod och under vissa villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av den kommunägda marken för bebyggande. Av lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar framgår att kommunen ska anta riktlinjer för markanvisning. Dessa ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar, och principer för markprissättning (2 )

167 Kommunfullmäktige protokoll Investerings- och exploateringsbudget 2020 Dnr KS 2019/154 Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella utrymmet för investeringar följande: För 2020 fastställs investeringsutrymmet till tkr, varav tkr inom skattefinansierad verksamhet och tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt tkr. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2020 fastställs till 2,4 procent. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen enligt investeringsbudget Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Arbetsutskottets protokoll Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad Mål- och Resursplan 2020 Investeringsbudget 2020 samt flerårsplan Exploateringsbudget 2020 samt flerårsplan Ekonomiska överväganden och följder av beslut Kommunens likviditet har försvagats under det senaste året vilket troligtvis kommer att innebära utökad lånefinansiering av kommande års investeringar. Yrkande Frej Dristig (SD): Kommunfullmäktige återremitterar delarna i ärendet som avser de skattefinansierade investeringarna för kultur- och fritidsnämnden, där kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda vem som skall äga kommunens fritidsanläggningar innan eventuella investeringar beslutas, samt att framtida investeringar skall gynna barn- och ungdomsverksamheter, och inte sponsra vuxnas fritid. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson (C) och Lars Ivarsbo (C) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. 167

168 Kommunfullmäktige protokoll Beslutsgång Ordföranden frågar först om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Därefter konstaterar ordföranden att det enbart föreligger ett förslag och därmed bifaller kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta investeringsbudgeten samt exploateringsbudgeten 2020 samt flerårsplanen Reservation Samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare för sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef Lotte Mossudd, socialchef Leif Gardtman, bildningschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Samtliga nämnder 168

169 Kommunfullmäktige protokoll Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2019/264 Sammanfattning Lilla Edets kommuns policy för inköp och upphandling grundar sig på Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), och Lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Policyn har arbetats fram av ekonomiavdelningen och fastställs av kommunfullmäktige. Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svensk lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet Policyn är senast antagen av kommunfullmäktige Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Arbetsutskottets protokoll Revidering av policy för inköp och upphandling Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ingen finansiering krävs Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jörgen Andersson tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Beslut Kommunfullmäktige antar Policy för inköp och upphandling. Beslutet expedieras till Jörgen Karlsson, ekonomichef Malin Krantz, kommunchef (inkl policy) Lotte Mossudd, socialchef (inkl policy) Leif Gardtman, bildningschef (inkl policy) Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef (inkl policy) Kommunrevisionen (inkl policy) Samtliga nämnder (inkl policy) 169