Sammanträdesdatum: Tid: kl. 9:30-12:00 Plats: Sammanträdesrum Linden, Eklundavägen 1, Örebro

Transkript

1 Kallelse Sammanträde med: Regionstyrelsen Sammanträdesdatum: Tid: kl. 9:30-12:00 Plats: Sammanträdesrum Linden, Eklundavägen 1, Örebro Gruppmöten: (S) (KD) (C) kl Linden, Eklundavägen 1 (M) (L) (MP, ansluter 9.00) kl Almen, Eklundavägen 2 Meddela förhinder snarast möjligt till nämndsekreterare Kristina Berglund kristina.berglund@regionorebrolan.se eller Du som är ersättare meddelar om du kommer att närvara. Tänk på våra allergiker och undvik starka dofter. Ledamöter kallas Andreas Svahn (S), ordförande Behcet Barsom (KD), vice ordförande Ola Karlsson (M), 2:e vice ordförande Karin Sundin (S) Nina Höijer (S) Joakim Carlsson (S) Per Eriksson (S) Irén Lejegren (S) Torbjörn Ahlin (C) Sebastian Cehlin (M) Anna Ågerfalk (L) Mats Gunnarsson (MP) Elin Jensen (SD) Patrik Nyström (SD) Jihad Menhem (V) Ersättare underrättas Carina Dahl (S) Zaki Habib (S) Gunnel Kask (S) Azra Prepic (S) Marie Holm (KD) Sven-Erik Sahlén (KD) Charlotte Edberger Jangdin (C) Lars-Göran Zetterlund (C) Oskar Svärd (M) Pär-Ove Lindqvist (M) Willhelm Sundman (L) Monika Aune (MP) Gunilla Fredriksson (SD) Fredrik Dahlberg (SD) Jessica Carlqvist (V) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro 1 (254) E-post: regionen@regionorebrolan.se

2 Föredragningslista 1. Protokollsjustering Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att jämte ordförande justera dagens protokoll utse Ola Karlsson (M) och Jihad Menhem (V) som ersättare. Protokollet ska vara justerat senast den 9 maj Kompletteringsval till Intresseföreningen Bergslaget Diarienummer: 18RS6563 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att bevilja Irén Lejegrens (S) begäran om entledigande från uppdraget som ledamot i Intresseföreningen Bergslaget, samt att välja Anders Ceder (S) till ledamot i Intresseföreningen Bergslaget från och med Sammanfattning Irén Lejegren (S) har lämnat in en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i Intresseföreningen Bergslaget. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , kompletteringsval till Intresseföreningen Bergslaget Begäran om entledigande från uppdraget som ledamot i Intresseföreningen Bergslaget 3. Periodrapport mars 2019 Diarienummer: 19RS1470 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna periodrapporten per mars 2019, att till följd av Hälso- och sjukvårdsnämndens och Samhällsbyggnadsnämndens ekonomiska utgångsläge och hittills negativa resultatutveckling uppdra till de båda nämnderna att till regionstyrelsen den 11 juni redovisa - åtgärder och effekter av beslutade handlingsplaner för ekonomi i balans, samt - inriktning och omfattning av eventuellt förstärkta handlingsplaner. Sammanfattning Region Örebro läns resultat är ett underskott om -27 mnkr per mars, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar. Underskottet är 13 miljoner kronor större än föregående år. Verksamheternas resultat räknas samman till ett underskott om -122 mnkr. 2 (254)

3 Föredragningslista Hälso- och sjukvårdsnämndens hittills negativa resultatutveckling uppgår till -30 mnkr, och Samhällsbyggnadsnämnden har försämrat sitt resultat med -4 mnkr jämfört med samma period föregående år. Helårsprognosen per mars ligger kvar på samma nivå som per februari och uppgår till 120 mnkr, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar (150 mnkr helår 2018). I avvaktan på en ny skatteunderlagsprognos från SKL den 2 maj, klarhet i villkoren för riktade statsbidrag och nämndernas prognoser i början av maj har ingen ny prognos kalkylerats, även om kostnadsutvecklingen i mars indikerar ett svagare resultat. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , periodrapport mars 2019 Periodrapport mars Svar på remissen Lite mera lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) Diarienummer: 19RS1223 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag godkänns som Region Örebro läns svar till Finansdepartementet. Sammanfattning Region Örebro län har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Lite mera lika Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Utredarens uppdrag har varit att analysera i vilken utsträckning kostnads-utjämningssystemet fångar upp strukturella kostnadsskillnader och utifrån analysen föreslå angelägna förändringar. Områden som särskilt pekas ut är att uppdatera merkostnadsberäkningarna för gles bebyggelsestruktur, att analysera om kostnadsutjämningen i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till effekterna av flyktingmottagandet samt att om möjligt förenkla systemet. Regionkansliet har tagit fram ett förslag till yttrande över remissen. Ändringar i aktualitet och föreslagna justeringar för socioekonomi tillstyrks i förslaget till Region Örebro läns yttrande över remissen, medan de ekonomiska effekterna av tillkommande faktorer i systemet föreslås utredas ytterligare. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , svar på remissen Lite mer lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Svar på remissen Lite mer lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Lite mer lika, sammanfattning 5. Svar på remissen Tydligare ansvar och regler för läkemedel, SOU 2018:89 Diarienummer: 19RS1972 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag till svar godkänns som Region Örebro läns svar till Socialdepartementet. 3 (254)

4 Föredragningslista Sammanfattning Remissen gäller Läkemedelsutredningens slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel SOU 2018:89. Betänkandet innehåller en översyn av finansierings-ansvaret för förmånsläkemedel samt en översyn av de regler som finns för prissättning och subvention av läkemedel. Bakgrund till utredningen är att komplexiteten nått när det gäller både finansiering som prissättning nått en grad som gör att vissa delar kan förefalla oförutsägbara. Utredningens förslag till finansiering har tre olika delar. Basen är att nuvarande särskilda bidrag för landstingens läkemedelskostnader i sin helhet förs över till det generella statsbidraget. Bidraget ska baseras på en bedömning av landstingens totala ekonomiska situation där den demografiska utvecklingen är en komponent. Ett särskilt bidrag föreslås som ska stödja en ändamålsenlig användning av nya effektiva läkemedel och förbrukningsartiklar utredningen föreslår att det bidraget tas fram inom ramen för en långsiktig överenskommelse mellan staten och landstingen. Bidraget ska baseras på information om nya behandlingar men föreslås bli en årligen fast summa utan riskdelning och ska inte finansiera användningen av utvalda produkter. Den tredje finansieringsdelen som utredningen föreslår är att saten efter en generalisering av läkemedelsbidraget ska ge ett särskilt stöd till de landsting som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel som används vid sällsynta tillstånd. Utredningen att det i en ny lag om läkemedelsråd och läkemedelskommittéer ska införas ett krav på att landstingen gemensamt inrättar ett läkemedelsråd. Läkemedels-rådet ska kunna utfärda rekommendationer till landstingen om användningen av läkemedel och alltså delvis överta de uppgifter som det landstingsgemensamma rådet för Nya terapier (NT-rådet) i dag utför. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , svar på remissen Tydligare ansvar och regler för läkemedel Svar på remissen Tydligare ansvar och regler för läkemedel Tydligare ansvar ochregler för läkemedel, sammanfattning 6. Yttrande över promemoria U2019/00970/F - Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Diarienummer: 19RS2132 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag godkänns som Region Örebro läns svar till Utbildningsdepartementet. Sammanfattning Region Örebro län yttrade sig över betänkandet SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Regeringen har den 28 februari 2019 beslutat om proposition 2018/19:58 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Regeringen föreslår att frågor om oredlighet i forskning ska prövas av en särskild statlig nämnd. I propositionen föreslås även 4 (254)

5 Föredragningslista en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. I promemorian U2019/00970/F konstateras att det inte finns något behov av någon ytterligare reglering avseende personuppgiftsbehandling för den särskilda nämnden, statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter eller kommuner och landsting. Däremot innehåller den förslag om kompletterande dataskyddsbestämmelser i fråga om behandling av känsliga personuppgifter för enskilda utbildningsanordnare och övriga bolag och stiftelser som omfattas av den föreslagna lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Promemorian innehåller även förslag om att enskilda utbildningsanordnare och övriga bolag och stiftelser ska få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att fullgöra uppgifter enligt den lagen. Bestämmelserna om behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser ska föras in i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som föreslås träda i kraft 1 januari Region Örebro län tillstyrker förslagen. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , svar på remissen Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Svar på remissen Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remissis - PM Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning, SOU 2017:10 7. Uppföljning av överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården 2018 Diarienummer: 19RS2410 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapporten avseende 2018 års överenskommelse, samt att föreslå att i arbetet med 2020 års överenskommelse förtydliga kraven på de uppdrag som inte genomförts enligt överenskommelsen. Sammanfattning Varje år träffas en överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården om Folktandvårdens särskilda uppdrag som Region Örebro län helt eller delvis finansierar. I överenskommelsen regleras omfattning och finansiering. Överenskommelsen följs upp efter verksamhetsåret, genom att Folktandvården lämnar en årsrapport med en beskrivning av hur uppdragen utförts. 5 (254)

6 Föredragningslista Tandvårdsenhetens sammanfattande bedömning är att överenskommelsens uppdrag har genomförts på ett adekvat sätt med ett gott resultat, även om vissa brister har konstaterats. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , uppföljning av överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården 2018 Tandvårdsenhetens sammanfattande bedömning gällande överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården Folktandvårdens årsrapport 2018 angående överenskommelse med regionstyrelsen 8. Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län Diarienummer: 19RS871 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport 2018 för Hälsoval Örebro län. Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten av den samlade uppföljningen för 2018 för Hälsoval Örebro län. Uppföljningsbesök har genomförts för samtliga vårdcentraler. Antalet listade patienter har fortsatt att öka. Vid slutet av 2018 var fler patienter listade jämfört med Ökningen har till största delen skett i Örebro. Fokus har fortsatt på medicinska indikatorer och för flera ses en fortsatt förbättring. Den positiva utvecklingen inom området diabetes typ 2 har fortsatt och satsning har gjorts för att utveckla området astma-/kol med bland annat fortbildningsaktiviteter. Under året blev 10 ST-läkare färdiga specialister i allmänmedicin, vilket är en dubblering jämfört med Även antal ST-läkare som påbörjat sin utbildning har ökat 2018 jämfört med tidigare år. Bemanningssituationen och kompetensförsörjning är ett problem vid flera av vårdcentralerna. Framför allt gäller det specialister i allmänmedicin. Det har lett till att hyrläkare anlitats vid många vårdcentraler i samma utsträckning som tidigare. Vid några vårdcentraler saknas astma/kol-sjuksköterska och vid en saknas diabetessköterska. Resultatet för telefontillgängligheten var något sämre 2018 än år 2017, men några vårdcentraler har förbättrat sitt resultat avsevärt. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län Årsrapport hälsoval 2018 Örebro län, med bilagor 9. Årsrapport 2018 Psykoterapi inom lagen om valfrihetssystem, LOV, Örebro län Diarienummer: 19RS1061 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport 2018 Psykoterapi inom LOV Örebro län. 6 (254)

7 Föredragningslista Sammanfattning Hälsovalsenheten överlämnar årsrapport för 2018, Psykoterapi inom LOV Örebro län. Budgeten för Vårdval Psykoterapi uppgick till 7,2 miljoner kr för Utfallet blev 8,1 miljoner kr vilket är en ökning av kostnaderna med 5 procent jämfört med Vårdgivarnas totala antal besök under 2018 var 8624 besök. Under 2018 var det 8 regionanställda och 15 privata utförare (varav en inrymmer 8 underleverantörer) anslutna till LOV. 307 remisser har skickats till LOV-psykoterapi under året (att jämföras med 359 under 2017) och 260 av dessa (85 procent) godkändes av bedömmarteamet. Dessa siffror visar att antalet remisser fortsätter ligga på en hög nivå, även om detta är en minskning av antalet remisser (20 procent) jämfört med Vid uppföljning av de som valt terapeut under året får man fram en genomsnittlig tid, från remissen till accept hos behandlare, på 79,7 dagar. Detta är något kortare än 2017 då det var ca 90 dagar, och kortare än 2016 då tiden var över 100 dagar. Det är stora variationer i tiden mellan remiss till att man valt terapeut, från 3 till 358 dagar för de olika patienterna. Antalet remisser överstiger vida antal avslutade patienter. Kö problemet tycks ändå minska något jämfört med förra året i och med att det går lite fortare att välja. Mycket internt arbete har lagts på en fördjupad granskning av en privat terapeut som fått många klagomål från patienter, samt ofta gjort fel i faktureringen. Den fördjupade granskningen initierades efter en dialog mellan chefen för Hälsovalsenheten och regiondirektören om de klagomål som inkommit. I rapporten som beskriver den fördjupade granskningen finns en systematisk sammanställning av kritik som inkommit mot terapeuten från patienter, samt en beskrivning av på vilket sätt terapeuten inte följt sitt avtal. Rapporten ledde till en uppmaning till terapeuten att inkomma med en handlingsplan för att göra nödvändiga förändringar i sin verksamhet. Terapeuten har skickat dokument som inte innehåller några förslag till förändringar, utan snarare beskyllningar mot patienterna som haft klagomål. Trots nya uppmaningar har terapeuten inte inkommit med någon handlingsplan. Chefen för Hälsovalsenheten har instruerat berörda tjänstemän att fortsätta granska terapeutens verksamhet. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , årsrapport 2018 psykoterapi inom lagen om valfrihetssystem LOV, Örebro Vårdval Psykoterapi år Tillbyggnad av Campus USÖ etapp 3 Diarienummer: 17RS6615 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att starta planering (BP1) och teknisk projektering (BP2) i projektet tillbyggnad av Campus 7 (254)

8 Föredragningslista Universitetssjukhuset Örebro etapp 3 i enlighet med bygg- och investeringsprocessen, samt att teckna samverkansavtal med Örebro universitet enligt bilaga 2. Sammanfattning Örebro universitet bedriver läkarutbildning i Campus (X-huset) på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Idag sker en påbyggnad av en våning på huset för att möta deras akuta ökade lokalbehov. Örebro universitet ser redan idag ett ytterligare utökat behov av lokalytor som inte kommer tillgodoses av påbyggnaden. Bland annat behövs fler kontorslokaler, en större restaurang, en hörsal för 250 personer och plats för disputationer och konferenser. Ett yt-test har visat att fastigheten kan byggas ut med ca 5900 m². För att kunna uppfylla universitetets behov erfordras också ombyggnad av cirka 1000 m² av befintliga lokaler. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , tillbyggnad av Campus Universitetssjukhuset Örebro, etapp 3 Beslutspunkt 1 och 2, tillbyggnad av Campus Universitetssjukhuset Örebro, etapp 3 Samverkansvtal, tillbyggnad av Campus Universitetssjukhuset Örebro, etapp 3 Tidplan, tillbyggnad av Campus Universitetssjukhuset Örebro, etapp Initiering av upphandling av löne- och personaladministrativt system Diarienummer: 19RS3327 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att initiera upphandling av löne- och personalsystem, samt att utse Regionstyrelsens arbetsutskotte till politisk styrgrupp för projektet. Sammanfattning Region Örebro län har förlängt nuvarande avtal med leverantören av nuvarande löne- och personaladministrativa system i tre år, till och med En ny upphandling ska påbörjas. Ärendet avser beslut att påbörja upphandlingsprocessen. Beslutsunderlag FöredraganingsPM regionstyrelsen , initiering av upphandling av löne- och personaladministrativt system 12. Anmälnings- och meddelandeärenden Diarienummer: 19RS654 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning Anmälningsärenden: 1. Regiondirektören har fattat beslut om att tillstyrka förslagen i remissen kompletterande promemoria A2018/01209/ARM till betänkandet Behandling av personuppgifter vid 8 (254)

9 Föredragningslista Myndigheten för arbetsmiljökunskap SOU 2018:45, 19RS I enlighet med fullmakt beslutad av regionstyrelsen den 30 augusti 2018, 167, har personal vid Regionkansliet staben Ekonomi, godkänt offert från Kommuninvest i Sverige AB avseende upplåning, 19RS Regionstyrelsens ordförande har undertecknat avsiktsförklaring för elväg Hallsberg Örebro. 4. Förhandlingschef har svarat på brev inkommit angående hantering av personalärende, 19RS Regionstyrelsens ordförande har svarat på brev angående tillgång till läkare i hälso- och sjukvården i Askersunds kommun, 18RS9943. Meddelandeärenden: 6. Kommunledningsförvaltningen i Askersunds kommun har överlämnat skrivelse till politikerna i regionstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden angående busslinje Ronnie Erhard har inkommit med Återkoppling av lärlingstid i samhällsbyggnadsnämnden. 8. Regionstyrelsens ordförande har godkänt regiondirektörens sidouppdrag i LÖF och Inera i händelse av beslut på respektive stämma. 9. Sveriges Kommuner och Landsting har överlämnat - Ny reglering i Lag om sjuklön som träder i kraft den 1 januari 2019, - Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från fullmäktige, - Överenskommelse om ändringar i AKAP-KL bilaga 7 Anslutningsvillkor m.m, - Ändringar och tillägg i tillsvidareavtalet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m, - Arbetsförmedlingens beslut om semesterersättning. 10. Vinöns Kultur och Hembygdsförening har överlämnat en gåva på kronor till ändamål för Stiftelsen Cancerfonden vid Universitetssjukhuset Örebro. 11. Nora Gyttorps Fiskeklubb, Wikers AB, Svea Skog Örebro har överlämnat en gåva på kronor till ändamål för Stiftelsen cancerfonden vid Universitetssjukhuset Örebro. 12. Lillkyrka Kyrkliga Syförening har överlämnat en gåva på kronor till ändamål för Stiftelsen Cancerfonden vid Universitetssjukhuset Örebro. 13. Protokoll - Kultur- och fritidsnämnd , - Regionstyrelsens arbetsutskott , - Finsam i Karlskoga/Degerfors , - Finsam i Karlskoga/Degerfors (254)

10 Föredragningslista 14. Lennart Frommegård är tillförordnad regiondirektör under Rickard Simonssons semester Ewa Lindeberg är tillförordnad förvaltningschef för Regional utveckling under Petter Arnebacks ledighet Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen , Anmälnings- och meddelandeärenden 13. Regiondirektörens information 10 (254)

11 2 Kompletteringsval till Intresseföreningen Bergslaget 18RS (254)

12 1 (1) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Nämndadministration, Kristina Berglund Dnr: 18RS6563 Organ Regionstyrelsen Kompletteringsval till Intresseföreningen Bergslaget Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att bevilja Irén Lejegrens (S) begäran om entledigande från uppdraget som ledamot i Intresseföreningen Bergslaget, samt att välja Anders Ceder (S) till ledamot i Intresseföreningen Bergslaget från och med Sammanfattning Irén Lejegren (S) har lämnat in en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i Intresseföreningen Bergslaget. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen Begäran om entledigande Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Intresseföreningen Bergslaget Den valde Regionkansliet staben Administration, juridik och säkerhet 12 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

13 13 (254)

14 3 Periodrapport mars RS (254)

15 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Maja Ekholm Dnr: 19RS1470 Organ Regionstyrelsen Periodrapport mars 2019 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna periodrapporten per mars 2019, att till följd av Hälso- och sjukvårdsnämndens och Samhällsbyggnadsnämndens ekonomiska utgångsläge och hittills negativa resultatutveckling uppdra till de båda nämnderna att till regionstyrelsen den 11 juni redovisa - åtgärder och effekter av beslutade handlingsplaner för ekonomi i balans, samt - inriktning och omfattning av eventuellt förstärkta handlingsplaner. Sammanfattning Region Örebro läns resultat är ett underskott om -27 mnkr per mars, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar. Underskottet är 13 miljoner kronor större än föregående år. Verksamheternas resultat räknas samman till ett underskott om -122 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämndens hittills negativa resultatutveckling uppgår till -30 mnkr, och Samhällsbyggnadsnämnden har försämrat sitt resultat med -4 mnkr jämfört med samma period föregående år. Helårsprognosen per mars ligger kvar på samma nivå som per februari och uppgår till 120 mnkr, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar (150 mnkr helår 2018). I avvaktan på en ny skatteunderlagsprognos från SKL den 2 maj, klarhet i villkoren för riktade statsbidrag och nämndernas prognoser i början av maj har ingen ny prognos kalkylerats, även om kostnadsutvecklingen i mars indikerar ett svagare resultat (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

16 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Maja Ekholm Dnr: 19RS1470 Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Ärendet har inga konsekvenser på ovanstående perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Ärendet har inga konsekvenser på ovanstående perspektiv. Uppföljning Regionorganisationens resultatutfall följs härnäst upp i period- och delårsrapporter under Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen Periodrapport mars 2019 Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Hälso- och sjukvårdsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden 16 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

17 Periodrapport Region Örebro län Mars (254)

18 Ekonomi Resultat januari mars -27 mnkr (-14 mnkr) Nettokostnadsökning 4,7 % (3,9 %) Skatter och statsbidrag 4,4 % (2,8 %) Helårsprognos 120 mnkr (150 mnkr) Omvärldsanalys Enligt Konjunkturinstitutets marsrapport har svensk ekonomi gått in i en avmattningsfas och BNP växer med 1,5 procent i år. Konjunkturen har toppat och investeringarna i näringslivet minskar något. Företag och framför allt hushåll har blivit mindre optimistiska. Samtidigt är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fortsatt högt. Trots det blir löneutvecklingen måttlig och inflationen blir lägre än 2 procent i år. De senaste årens kraftiga försvagning av kronan har ökat de svenska exportföretagens internationella konkurrenskraft och vinstläget är starkt i industrin. Samtidigt växer omvärldens efterfrågan på svensk export relativt långsamt. Det höga kapacitetsutnyttjandet liksom bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens bedöms därtill begränsa exporttillväxten. På hemmamarknaden minskade bostadsinvesteringarna i fjol som en följd av det tidigare hastiga fallet i bostadspriserna. Priserna förefaller nu ha stabiliserats men antalet påbörjade lägenheter har fortsatt att minska jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bostadsinvesteringarna sjunker därför även i år för att sedan stabiliseras nästa år. Svaren i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att hushållen blivit mer pessimistiska. Både framtidsförväntningarna på den svenska ekonomin i stort och på den egna ekonomin är nu lägre än normalt. Trots det ökar hushållen konsumtionen i takt med uppgången i de disponibla inkomsterna. De senaste åren har sysselsättningen ökat snabbt. Även om uppgången bromsar in består högkonjunkturen på arbetsmarknaden. Men löneutvecklingen blir måttlig och inflationen dämpad. Riksbanken väntas höja reporäntan vid årsskiftet men avvaktar sedan med ytterligare höjningar till Ovanstående prognos förutsätter att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal. Resultatanalys Region Örebro läns resultat är ett underskott om -27 mnkr per mars, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar. Resultatet är 13 miljoner kronor sämre än föregående år. Från och med 1/ gäller en ny redovisningslag som innebär att finansiella instrument ska värderas till marknadsvärde på bokslutsdagen och redovisas som orealiserad värdeförändring. Marknadsvärdet i portföljen förändras i takt med börsutvecklingen och den orealiserade värdeförändringen kommer därför att variera under året. Per mars 2019 uppgår den orealiserade värdeförändringen i pensionsmedelsportföljen till 198 mnkr. Föregående år uppgick den till -39 mnkr. Därmed uppgår årets resultat inkl. värdeförändringen till 171 mnkr (-53 mnkr föregående år). Verksamhetens intäkter uppgår för perioden till 601 mnkr (574 mnkr), vilket innebär en ökning med 4,7 procent jämfört med samma period föregående år. Såld vård har preliminärt ökat med 5,5 procent, delvis som ett resultat av högre abonnemangsintäkter i det sjukvårdsregionala vårdavtalet. Detta kommer sig av en högre försäljning inom sjukvårdsregionen under de senaste två åren. Patientavgifterna avseende hälso- och sjukvården samt tandvården har minskat. Vad gäller trafikintäkterna har året börjat positivt, och utfallet är 7,3 procent bättre i jämförelse Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 18 (254) 2(16)

19 med samma period Påsken inföll i slutet av mars 2018 och påverkar således både resandet och intäkterna, framförallt för skolbiljetterna. Dock förutspås fortsatt ökat resande i jämförelse med motsvarande period Resandet visar på en 6,4 procent ökning i jämförelse med föregående år. Där har resandet med stadstrafiken ökat med 7,5 procent och resorna i regiontrafiken med 4,1 procent. Resandet med skolbiljetter är cirka 11,9 procent högre för mars 2019 jämfört med samma period föregående år och har således påverkats av när påsken infaller. Verksamhetens kostnader, inkl. avskrivningar, uppgår till mnkr (2 925 mnkr) och innebär en kostnadsökningen mellan åren med 4,7 procent. Lönekostnadsökningen uppgår till 4,4 procent (5,1 procent). Detta kan jämföras med kostnaden för lönerörelsen apr-18 apr-19, om 2,5 procent. Alla lönekostnader har ökat jämfört med föregående år. Kostnader som betecknas som månadslön har ökat med 3,4 procent, medan kostnader för extratid har ökat med 11,6 procent, främst på grund av ökade kostnader för jour och beredskap samt timanställda. Även per mars ligger kostnaderna för inhyrd personal över föregående års nivå. Ökningen mellan åren motsvarar 2,5 procent eller 1 mnkr. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen motsvarar årets hyrläkarkostnad 3,1 procent av den egna personalkostnaden. Måttet på oberoende av inhyrd personal är 2 procent av den egna personalkostnaden. Kostnaderna har minskat inom primärvården (3 mnkr), medan kostnaderna har ökat främst inom område opererande och onkologi (3 mnkr) och område psykiatri (1 mnkr). Kostnaderna för läkemedel är totalt sett lägre än föregående år. Läkemedel inom förmånen har ökat medan rekvisitionsläkemedel har minskat. Kostnaderna för köp av trafik och övrig verksamhet har ökat med 4,8 procent eller 11 mnkr jämfört med föregående år. Det är kostnaden för regiontrafik, stadstrafik samt serviceresor som är högre jämfört med 2018, och förklaras av ökat resande samt justering av index från 1 januari. Nettokostnaden för perioden är mnkr (2 351 mnkr) och ökningen mellan åren uppgår till 4,7 procent (3,9 procent). Utvecklingstakten är därmed högre i år jämfört med föregående år, och överstiger även den för skatter och statsbidrag. Skatteintäkterna har ökat med 75 mnkr eller 4,3 procent jämfört med föregående år. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 28 mnkr eller 4,8 procent. Sammantaget är ökningen för skatter och statsbidrag 4,4 procent (2,8 procent). Finansnettot, exklusive orealiserade värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen, uppgår till 1 mnkr jämfört med 6 mnkr per mars 2018 Helårsprognos Helårsprognosen per mars ligger kvar på samma nivå som per februari och uppgår till 120 mnkr, exklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar (150 mnkr helår 2018). I avvaktan på en ny skatteunderlagsprognos från SKL den 2 maj, klarhet i villkoren för riktade statsbidrag och nämndernas prognoser i början av maj har ingen ny prognos kalkylerats, även om kostnadsutvecklingen i mars indikerar på ett svagare resultat. Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -185 mnkr. Det prognostiserade resultatet består främst av reserven för framtida utmaningar. Hänsyn har även tagits till nedanstående aktuella händelser: De specialdestinerade statsbidragen är i prognosen högre jämfört med tidigare budgeterade intäkter. Totalt uppgår avvikelsen till 93 mnkr och avser framför allt barns och ungas psykiska hälsa, kvalitetshöjande insatser i hälso- och sjukvården, sjukskrivning/rehabilitering och jämlik cancervård. Statens bidrag till landstingen/regionerna för läkemedelsförmånerna beräknas bli något högre än tidigare trott och innebär en förbättring mot budgeterade intäkter om 4 mnkr för helår Sammantaget har prognosen för skatter och statsbidrag ökat med 13 mnkr jämfört med budget. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 19 (254) 3(16)

20 Verksamheternas kostnader har hittills i år fortsatt att stiga, och den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen för helår 2019 uppgår till 3,5 procent. Lönekostnaderna förväntas öka med 3,4 procent. Nettokostnaderna utgör 98,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag i prognosen. Det prognostiserade resultatet uppgår till 1,2 procent av skatter och statsbidrag, och når därmed inte upp till 2-procentsmålet för god ekonomisk hushållning. Investeringar Materiella investeringar har hittills i år gjorts med 339 mnkr (272 mnkr föregående år). De finansiella investeringarna uppgår till 0 mnkr, föregående år uppgick de till 54 mnkr och avsåg aktier i Svealandstrafiken AB. Årets investeringsbudget är mnkr, inklusive överföring av investeringsmedel från tidigare årsbudget om 880 mnkr. Prognosen är satt till mnkr för helår Att prognosen ligger under budgeterad nivå beror i huvudsak på fördröjningar i planerade projekt. Likviditet och övriga finansiella tillgångar Den disponibla likviditeten uppgår till 342 mnkr, vilket innebär en minskning sedan årsskiftet med 51 mnkr. Det pågår stora investeringsprojekt i Region Örebro län och för att minska behovet av extern upplåning för att finansiera investeringar i egna verksamhetslokaler sker återlån under perioden Återlån innebär att en summa motsvarande förändringen av pensionsskulden respektive år, som sedan 2008 placerats i kapitalportföljen, istället används för att finansiera investeringar. Sammantaget frigörs likviditet motsvarande miljoner kronor under åren med hjälp av denna strategi. Från och med 2019 beräknas en avkastning på ovanstående återlån för perioden , motsvarande den kalkylränta om 2,9 procent som används vid beräkning av fastighetshyror inom regionen. Avkastningen budgeteras till 30 miljoner kronor, vilka kommer att investeras i pensionsmedelsportföljen under året. Hittills i år har ingen placering verkställts. Totalt uppgår bokfört värde till mnkr inklusive återinvesterad avkastning, medan marknadsvärdet uppgår till mnkr. Pensionsportföljen mnkr Placerat t.o.m (bokfört) Placerat enligt budget Återinvesterat reavinst, utdelning 36 Totalt placerat (bokfört) Marknadsvärde Övervärde 231 Värdereglering Avkastning 2019 i procent 8,4% Likviditet mnkr Tillgängliga likvida medel -743 Saldo koncernbolag 85 Checkräkningskredit Disponibel likviditet 342 Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 20 (254) 4(16)

21 Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella bidrag (Jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster) Lönekostnadsutveckling (Justerat för jämförelsestörande poster) Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 21 (254) 5(16)

22 Resultaträkning Belopp i mnkr Utfall janmar 2019 Utfall janmar 2018 Prognos helår 2019 Budget 2019 Utfall 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat Finansiella intäkter * Finansiella kostnader * Periodens/ årets resultat Varav orealiserade värdeförändringar finansiella tillgångar Resultat exklusive orealiserad värdeförändring finansiella tillgångar * Inklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 22 (254) 6(16)

23 Driftredovisning Belopp i mnkr Resultat jan-mar 2019 Resultat jan-mar 2018 Förändring Prognos helår Resultat 2018 Regionfullmäktige 1,3 1,4-0,1 2,2 Regionstyrelsen, varav 60,6 65,3-4,7 266,8 - Regionstyrelsen och Regionkansliet 10,9 6,0 4,9 38,3 - Hälsovalsenheten -7,0 1,0-8,0-32,6 - Tandvårdsenheten -0,8-0,9 0,1-6,7 - Regionstyrelsens gemensamma verksamhetskostnad 57,5 59,2-1,7 267,8 Hälso- och sjukvårdsnämnden -181,6-151,7-29,9-349,3 Folktandvårdsnämnden -6,7-4,5-2,2 0,9 Forskning- och utbildningsnämnden -1,8 9,1-10,9 18,8 Servicenämnden 4,9 10,7-5,8 25,7 Samhällsbyggnadsnämnden -3,9 0,5-4,4-21,4 Regional tillväxtnämnd 1,6 3,9-2,3 4,0 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 1,0 0,0-1,3 Gemensam nämnd företagshälsovård samt tolk- och översättarservice 2,2 1,6 0,6 6,0 Summa verksamheter -122,4-62,7-59,7-185,2-47,6 Regionstyrelsens finansförvaltning * 293,1 9,5 283,6 405,2 25,5 Resultat 170,7-53,2 223,9 220,0-22,1 Varav orealiserad värdeförändringfinansiella tillgångar Resultat exklusive orealiserad värdeförändring finansiella tillgångar * Inklusive orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar. Samtliga nämnder nollbudgeterade år ,0-39,3 237,3 100,0-171,7-27,3-13,9-13,4 120,0 149,6 Regionstyrelsens verksamhetskostnad och finansförvaltning är sammanlagt budgeterad till 100 mnkr. Orealiserade värdeförändringar av finansiella tillgångar är budgeterade till 100 mnkr. Investeringar Belopp i mnkr Utfall janmar 2019 Utfall janmar 2018 Prognos helår 2019 Budget 2019 Utfall 2018 Immateriella Byggnader Inventarier Finansiella TOTALT Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 23 (254) 7(16)

24 HR-statistik Årsarbetare - tillsvidareanställda Mars 2019 Mars 2018 Förändring Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro (per februari) Sjukfrånvaro Jan- feb 2019 Jan-feb 2018 Förändring i procent Män Totalt Män Totalt Män Totalt Korttidssjukfrånvaro 3,1 % 2,3 % 2,9 % 3,3 % 2,4 % 3,1 % -0,2 % -0,1 % -0,2 % Långtidssjukfrånvaro 3,6 % 1,6 % 3,2 % 3,9 % 1,8 % 3,4 % -0,3 % -0,2 % -0,2 % Sjukfrånvaro totalt 6,7 % 3,8 % 6,1 % 7,2 % 4,2 % 6,5 % -0,5 % -0,4 % -0,4 % Extratid (per februari) Extratid Jan-feb 2019 Jan-feb 2018 Förändring i timmar Män Totalt Män Totalt Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kvinnor Män Totalt Timtid Fyllnadstid Enkel övertid Kvalificerad övertid Arbetad tid under jour o beredskap Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 24 (254) 8(16)

25 Verksamhetsstatistik Hälso- och sjukvård - produktionstal Läkarbesök Jan-mar 2019 Jan-mar 2018 Förändring Relation (%) Antal läkarbesök ,4 När det gäller läkarbesök har antalet ökat inom specialistvården med besök, inom primärvården med 643 besök och område habilitering och hjälpmedel har ökat med 159 besök. Inom primärvården har antalet besök ökat i område närsjukvård Örebro (+2 349), medan övriga närsjukvårdsområden har minskat antal läkarbesök. Inom specialistvården har antalet besök ökat främst inom område medicin och rehabilitering (+1 741). Där är det Medicinska kliniken på USÖ som står för största ökningen vilket till stor del har att göra med ökat antal kvalificerade brev- och telefonkontakter. En del av ökningen kan generellt sett ha att göra med hur påskhelgen infaller låg början av påsken i mars. Behandlingsbesök Jan-mar 2019 Jan-mar 2018 Förändring Relation (%) Antal behandlingsbesök ,9 När det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet ökat i förhållande till föregående år. Ökning ses främst inom specialistvården där dessa besök har ökat med Ökningar syns också inom område habilitering och hjälpmedel med och primärvården med Inom specialistvården ses ökningar främst inom område närsjukvård norr (+1 843), område medicin och rehabilitering (+1 665) och område opererande och onkologi (+1 643). Den största minskningen inom specialistvården noteras inom område närsjukvård väster (-634). Ökningen inom område medicin och rehabilitering respektive område närsjukvård norr har främst att göra med att specialistvården år 2018 tog över bassängverksamheten från primärvården. Den förändringen var inte fullt genomförd i början av Inom Primärvården har antalet besök ökat inom område närsjukvård Örebro (+2 869) och område närsjukvård väster (+613). Inom område närsjukvård söder och område närsjukvård norr har antal besök i denna kategori minskat jämfört med föregående år. Även när det gäller denna typ av besök kan påskhelgen ha betydelse i jämförelsen mellan åren. Operationer Jan-mar 2019 Jan-mar 2018 Förändring Relation (%) Antal operationer ,1 Antalet operationer har minskat januari-mars 2019 jämfört med samma period föregående år. De största minskningarna syns verksamhetsmässigt inom ortopediska kliniken (-228) och plastik- och käkkirurgiska kliniken (-113). Den största ökningen perioden januari-mars jämfört med 2018 noteras på ögonkliniken USÖ som redovisar 195 fler operationer. Andelen operationer utförda i öppen vård är januari-mars 60 procent vilket är en ökning jämfört med samma period förra året då 58 procent utfördes i öppen vård. Andelen opererade utomlänspatienter ligger oförändrat på 17 procent. Operationstiden var januari-mars timmar vilket är en minskning med 531 timmar (-7,6 procent) jämfört med samma period Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 25 (254) 9(16)

26 DRG-poäng i somatisk slutenvård (per februari) Jan-feb 2019 Jan-feb 2018 Förändring Relation (%) Antal DRG-poäng ,3 Antalet DRG-poäng har minskat till och med februari med 3,3 procent. Det är inom område närsjukvård väster (-84 poäng) som man ser den största minskningen jämfört med föregående år (- 19 procent). Minskat antal poäng noteras även inom område opererande och onkologi (-82), område medicin och rehabilitering (-57) och område thorax, kärl och diagnostik (-27). Verksamhetsmässigt finns störst minskning inom medicinska kliniken (-150 poäng) och ortopediska kliniken (-101). Störst ökning noteras inom barn- och ungdomskliniken (+125). Noteras kan också att antal vårdtillfällen var 372 färre än föregående år. Snittpoängen per vårdtillfälle har för perioden ökat med 3,7 procent. Siffrorna redovisas med en månads eftersläpning då DRG-registreringen bygger på att all medicinsk registrering skall vara klar. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 26 (254) 10(16)

27 Hälso- och sjukvård - tillgänglighet vårdcentraler Telefontillgänglighet: Andel besvarade samtal samma dag. Medelvärde alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län Under mars fick 82 procent av de som ringde till distriktssköterskemottagningarna en uppringningstid samma dag och variationen mellan vårdcentralerna låg mellan 38 och 100 procent. 14 vårdcentraler klarade målet på 90 procents tillgänglighet och 22 vårdcentraler hade en tillgänglighet över 80 procent. Mars 2018 var resultatet också 82 procent för alla vårdcentraler och variationen var mellan procent. 13 vårdcentraler klarade då målet 90 procent. Det går att se en ökad polarisering där flera vårdcentraler har en hög tillgänglighet och några har en väldigt låg tillgänglighet där de 4 som ligger lägst ligger mellan 38 och 46 procent och de 4 som ligger högst har 100 procents telefontillgänglighet. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 27 (254) 11(16)

28 Andel vårdgarantibesök inom 3 dagar. Medelvärde alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län Från och med den 1 januari förstärks vårdgarantin inom primärvården. Det innebär att patienten har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar i stället för sju, för problem och åkommor som omfattas av vårdgarantin. Den medicinska bedömningen ska göras av den personalkategori som är bäst lämpad utifrån patientens behov. Det kan vara en läkare, kurator, sjukgymnast eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. Andel vårdgarantibesök inom 3 dagar var under mars 79 procent totalt för samtliga vårdcentraler inom Hälsoval. Variationen låg mellan 61 och 94 procent. Ingen jämförelsesiffra finns för Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 28 (254) 12(16)

29 Hälso- och sjukvård - tillgänglighet specialiserad vård Andelen väntande under 90 dagar till nybesök läkare per mars 2019 har förbättrats med 4 procent jämfört med 2018 (84 procent mot 80 procent 2018). Andelen väntande mindre än 90 dagar (vårdgarantitid) till operation är 4 procent lägre jämfört med 2018 (64 procent jämfört med 68 procent 2018). Nybesök läkare - andel väntande till besök < 90 dagar Operation - andel väntande till operation < 90 dagar Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 29 (254) 13(16)

30 Hälso- och sjukvård - vårdplatssituationen i länet Tillgängliga vårdplatser i snitt/mån Antal överbeläggningar i snitt/mån/ 100 vårdplatser Antal utlokaliserade i snitt/mån/ 100 vårdplatser Genomsnittligt antal utskrivningsklara patienter per dag* Beläggningsprocent mars Område närsjukvård väster 40 0,0 1,2 3,2 90 % Område närsjukvård norr 28 0,0 0,5 0,5 86 % Område thorax, kärl och diagnostik 64 0,1 0,3 2,3 78 % Område opererande och onkologi 243 uppgift saknas uppgift saknas 9,6 81 % Område medicin och rehabilitering 150 3,1 2,1 6,4 93 % (exkl. barnklin) Totalt somatik ,0 Område psykiatri 103 0,1 0,0 1,0 84 % Totalt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,0 * Beräknas enligt summan av alla patienters utskrivningsklara dagar delat med månadens dagar. Undantaget några dagar så har mars varit något mindre belastat än februari. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 30 (254) 14(16)

31 Folktandvård - produktionstal Behandlingsåtgärder Totalt sett är det färre behandlingsåtgärder utförda under januari-mars i år än det var under samma period föregående år. Det är bland annat färre undersökningsåtgärder, reparativa åtgärder och protetiska åtgärder under januari-mars i år i jämförelse med samma period föregående år. Det är emellertid fler sjukdomsförebyggande åtgärder utförda under samma period. Patienter År 2019 är det ytterligare en åldersgrupp som ingår i gruppen barn och unga, patienter till och med 23 års ålder. Det medför att det är fler patienter i gruppen Barn och unga i år i jämförelse med föregående år. Totalt sett har antal patienter som går hos Folktandvården ökat. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 31 (254) 15(16)

32 Regional utveckling - kollektivtrafik Resandet med buss har ökat med 6,4 procent i jämförelse med föregående år och där svarar stadstrafiken för den största ökningen med 7,5 procent medan regiontrafiken har ökat med 4,1 procent. Resandeutvecklingen kan ställas i relation till befolkningsökningen där befolkningen inom länet har ökat med 1,1 procent mellan 2017 och Resandeutvecklingen för mars påverkas av påsken som förra året inföll i slutet av mars och början av april. Den tidigare påsken förra året innebär framförallt att resandet med skolbiljetter är högre i mars 2019, då en del av länet förra året hade påsklov sista veckan i mars. Detta ger att resandeutvecklingen för skolbiljetter ackumulerat för januari till mars i stadstrafiken ökade resandet med skolbiljetter med drygt 15 procent och i regiontrafiken med knappt 7 procent. Ytterligare orsak till att antal resande med skolbiljetter ökar kraftigt är den omflyttning av skolelever som sker mellan skolor i Örebro. Periodrapport mars 2019, Region Örebro län 32 (254) 16(16)

33 4 Svar på remissen Lite mera lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) 19RS (254)

34 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Lennart Frommegård Dnr: 19RS1223 Organ Regionstyrelsen Svar på remissen Lite mera lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag godkänns som Region Örebro läns svar till Finansdepartementet. Sammanfattning Region Örebro län har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Lite mera lika Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). Utredarens uppdrag har varit att analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningssystemet fångar upp strukturella kostnadsskillnader och utifrån analysen föreslå angelägna förändringar. Områden som särskilt pekas ut är att uppdatera merkostnadsberäkningarna för gles bebyggelsestruktur, att analysera om kostnadsutjämningen i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till effekterna av flyktingmottagandet samt att om möjligt förenkla systemet. Regionkansliet har tagit fram ett förslag till yttrande över remissen. Ändringar i aktualitet och föreslagna justeringar för socioekonomi tillstyrks i förslaget till Region Örebro läns yttrande över remissen, medan de ekonomiska effekterna av tillkommande faktorer i systemet föreslås utredas ytterligare. Bedömning Förslaget innebär en förenkling, framför allt i den så kallade kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård, med en minskning av antal komponenter från 852 till 22 stycken. De data som ligger till grund för kostnadsutjämningssystemet föreslås i förslaget att uppdateras. En uppdatering av faktorerna för socioekonomi är också med i utredningens föreslag till ändringar. Samtliga dessa ändringar tillstyrks i förslaget till Region Örebro läns yttrande över remissen (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

35 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Ekonomi, Lennart Frommegård Dnr: 19RS1223 De stora ekonomiska effekterna för vissa regioner i de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningssystemet, både positiva och negativa, riskerar att undergräva såväl legitimiteten för systemet som möjligheterna att utkräva ansvar från de politiska ledningarna. Därför föreslås i remissyttrandet fördjupade och kompletterande utredningar och beräkningar rörande effekter av tillkommande faktorer i systemet. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Beslutet har inga konsekvenser för ovanstående perspektiv Ekonomiska konsekvenser De beräknade ekonomiska konsekvenserna för Region Örebro län om föreslagna ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting skulle träda i kraft motsvarar sammantaget en minskning med 84 kronor per invånare. Det skulle innebära 25 miljoner kronor per år i minskat kostnadsutjämningsbidrag för Region Örebro län. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen Ytttrande över Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) Remissen Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Finansdepartementet 35 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

36 1 (4) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regionkansliet, Lennart Frommegård RS1223 Finansdepartementet Stockholm SOU 2018:74 Svar på remissen Lite mer lika, Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) Inledning Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillsätta en särskild utredare (dir 2016:91) med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Utredaren har i oktober 2018 överlämnat sitt slutbetänkande, Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) till statsrådet Ardalan Shekarabi. Region Örebro län har utsetts till remissinstans och avlämnar härmed yttrande på utredarens slutbetänkande. Bakgrund Utjämningssystemets syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att till sina invånare kunna tillhandahålla service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. I praktiken innebär det att alla kommuner och landsting ska kunna erbjuda en verksamhet på en genomsnittlig kostnadsnivå givet strukturella förhållanden i respektive kommun/landsting utan att skillnaden i skattesats blir alltför stor. Utjämningssystemet för kommuner och landsting består av fem delar. Inkomstutjämningen, som avser utjämna för skillnader i skattekraft och därmed möjligheten att finansiera verksamhet. Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel: Fax: (254) Organisationsnummer:

37 2 (4) Kostnadsutjämningen, som avser utjämna för sådana skillnader i kostnadstryck mellan kommuner och landsting som beror på skillnader i demografi, gles bebyggelse och andra strukturella förhållanden. Strukturbidraget, som består av tidigare stats- och utjämningsbidrag av regionalpolitisk betydelse. Införandebidrag, som avser mildra de negativa effekterna vid större förändringar i utjämningssystemet genom att åstadkomma en gradvis anpassning till nya bidrags- och avgiftsnivåer. Regleringsbidrag/-avgift, som är lika med skillnaden mellan av riksdagen anvisade medel och ovanstående fyra delposter. Utredarens uppdrag har varit att analysera i vilken utsträckning kostnadsutjämningssystemet fångar upp strukturella kostnadsskillnader och utifrån analysen föreslå angelägna förändringar. Områden som särskilt pekas ut är att uppdatera merkostnadsberäkningarna för gles bebyggelsestruktur, att analysera om kostnadsutjämningen i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till effekterna av flyktingmottagandet samt att om möjligt förenkla systemet. I uppdraget ingår även att överväga behovet av införanderegler och föreslå nödvändiga författningsändringar. Utredarens förslag Utredaren föreslår en rad justeringar i kostnadsutjämningssystemet, där vissa avser utjämning mellan kommuner och vissa avser utjämning mellan regioner. Region Örebro läns synpunkter begränsas till att omfatta synpunkter på justeringar i utjämningssystemet för regioner. Kostnadsutjämningen för regioner föreslås bestå av tre olika delmodeller. De är Hälso- och sjukvård, Befolkningsförändringar och den med kommunerna gemensamma delmodellen för Kollektivtrafik. Dagens delmodell Löner föreslås införlivas som en komponent i delmodellen för Hälso- och sjukvård. Förenkling Utredaren har haft i uppdrag att pröva möjligheten att förenkla systemet. Utredaren för ett resonemang om att det finns en spridd uppfattning att systemet är synnerligen svårt att förstå, vilket utredaren anser vara överdrivet. Skälen som framförs för den uppfattningen är att nuvarande system visserligen omfattar väldigt många parametrar, men att de var och en inte är komplicerade. Vissa förenklingar föreslås dock. Den tydligaste förenklingen är förslaget att det antal befolkningsgrupper som finns i den så kallade kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård minskas från 852 stycken till (254)

38 3 (4) Region Örebro län ser positivt på att göra systemet mer överskådligt. Aktualitet Viss data, till exempel vissa kostnadsposter, som idag ligger till grund i kostnadsutjämningssystemet, är inte aktuella. En rad kostnadsposter har inte uppdaterats alls sedan den förra utredningen. Exempel finns på merkostnadsberäkningar som daterar sig till nittiotalet och stora delar av kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvård baseras på kostnadsdata från Utredaren föreslår en rad uppdateringar av merkostnadsberäkningar inom olika delmodeller. Dessa medför i sig betydande skillnader mot dagens utjämning. Utredaren föreslår vidare en högre grad av indexering än i nuvarande system i syfte att bibehålla systemets aktualitet under en längre tid. Region Örebro län ser positivt på stävan att göra systemet mer aktuellt. Socioekonomi Utredaren föreslår att nuvarande variabel i kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård för andel av befolkningen som bor i småhus utgår, eftersom den speglar bebyggelsestruktur snarare än vårdbehov. Dessutom införs kompensation för skillnader i utbildningsnivå som anses vara en viktig socioekonomisk bestämningsfaktor för befolkningens hälsa. Region Örebro län ser positivt på att modellen uppdateras med faktorer så att den bättre tar hänsyn till strukturella förutsättningar än befintliga faktorer. Generella synpunkter För vissa av regionerna får ett införande av den nya modellen en stor ekonomisk effekt. Delvis beror den ekonomiska effekten på en aktualisering av kostnadsdata, vilket i sig visar på vikten att en ny modell kontinuerligt uppdateras med aktuell data. Som tidigare framförts är Region Örebro län positiv till denna förändring. Men, därtill uppkommer ekonomiska effekter också beroende på hur de olika komponenterna viktas i systemet, det vill säga vilka omfördelningseffekter de får. Genomförs förslaget kommer en större summa än tidigare omfördelas i systemet. Därtill medför föreslagna justeringar att intäkterna från utjämningssystemen för ett antal regioner får en betydligt större roll i finansieringen av verksamheten än tidigare, det vill säga relationen mellan bidraget från utjämningssystemen och inkomstskatt förändras. För en av de stora vinnarna bland regionerna från 26 procent till 33 procent. Samtidigt måste möjligheterna att bedriva en jämlik verksamhet också i geografiska områden med stark tillväxt värderas. 38 (254)

39 4 (4) Region Örebro län ser en risk i att de stora ekonomiska effekterna, både positiva och negativa, för vissa regioner riskerar att undergräva såväl legitimiteten för systemet som möjligheterna att utkräva ansvar från de politiska ledningarna. Mot bakgrund av detta föreslår Region Örebro län fördjupade och kompletterande utredningar och beräkningar rörande effekter av tillkommande faktorer i systemet. För Region Örebro län Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 39 (254)

40 Sammanfattning Uppdraget Den kommunalekonomiska utjämningen består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift. Jag har haft regeringens uppdrag att utreda och uppdatera kostnadsutjämningen. I direktiven anges att översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, nya delmodeller eller om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen. Förändringarna föreslås genomföras år 2020, vilket ställer krav på en snabb beredning i regeringskansliet. Utgångspunkter Kostnadsutjämningen syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att tillhandahålla invånarna service oberoende av opåverkbara, strukturella förhållanden. 1 Systemet ska alltså inte utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet. Kostnadsutjämningen är solidariskt finansierad inom kommunsektorn och staten har ingen del i finansieringen, till skillnad mot inkomstutjämningen. I huvudsak grundar sig utjämningen på skillnader i befolkningens sammansättning och bebyggelsestruktur. Strukturellt betingade kostnadsskillnader förutsätts kunna härledas med utgångspunkt i nettokostnader för olika verksamheter som redovisas i räkenskapssammandragen för kommuner och landsting. Att strikt kunna avskilja 1 I betänkandet används landsting för såväl de som benämns landsting som de som benämns region (254)

41 Sammanfattning SOU 2018:74 kostnader för ambitionsnivå respektive effektivitet från strukturella kostnadsskillnader låter sig inte göras i brist på sådan uppdelning i statistiken. Jag har därför valt att i vissa fall föreslå utjämning trots att kostnadsskillnader inte kan påvisas i räkenskaperna. En vanlig missuppfattning är att utjämningssystemet ger kommuner och landsting kompensation för de kostnader man faktiskt valt att ha, till exempel om man har många mindre skolenheter, en omfattande politisk organisation eller hög andel inhyrd personal. Så är inte fallet. Utjämning sker för de kostnader man förväntas ha givet befolkningens sammansättning, gleshet och produktionsförutsättningar. Kostnadsutjämningen är i allt väsentligt opåverkbar. Jag har utgått från att kostnadsutjämning precis som i dag ska ske för obligatoriska verksamheter med tyngdpunkt på vård, skola och omsorg i kommunerna, hälso- och sjukvård i landstingen och kollektivtrafik för både kommuner och landsting. Utredningen har genomfört en enkät till samtliga kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelseordförande. Resultatet kan sägas innebära att det finns en betydande legitimitet för systemet i sin helhet. Den kritik som riktas mot systemet avser främst enskilda delmodeller som löner, individ- och familjeomsorg och kollektivtrafik. Förenkling Mitt uppdrag har också i likhet med föregående utredningars gällt möjligheten att förenkla systemet. Jag har endast i mindre grad kunnat föreslå detta. Den tydligaste förenklingen är förslaget att det antal befolkningsgrupper som finns i den så kallade kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård minskas från 852 stycken till 22. Det finns en ganska spridd uppfattning att systemet är synnerligen svårt att förstå. Jag tycker det är överdrivet. Det är många variabler som ingår i systemet, en bit över hundra. Vissa beräkningar är avancerade. Men det innebär inte i sig att systemet är så pass komplext att det är obegripligt. I varje fall har utredningen vinnlagt sig om att beskriva systemet och bakgrunden till de förändringar som föreslås så väl som möjligt. Därmed bidrar betänkandet förhoppningsvis till en viss förenkling och framför allt ökad förståelse (254)

42 SOU 2018:74 Sammanfattning Aktualitet En viktig synpunkt som förts fram från både kommuner och landsting gäller systemets aktualitet. Samhällsförändringar sker ofta snabbt, till exempel den plötsliga uppgången i flyktingmottagande hösten Strukturella förändringar får genomslag i utjämningen först efter två år, vilket innebär att om mina förslag genomförs 2020 kommer de att vila på 2018 års data. Vidare har en rad kostnadsposter inte uppdaterats alls sedan den förra utredningen. Exempel finns på merkostnadsberäkningar som daterar sig till nittiotalet. Att kostnadsutjämningen präglas av en viss eftersläpning är ofrånkomligt. Alternativet till utfallssiffror, som med nödvändighet blir tillgängliga med viss eftersläpning, är prognoser. Jag föreslår dock en rad uppdateringar av merkostnadsberäkningar inom olika delmodeller. Dessa medför i sig betydande skillnader mot dagens utjämning. Uppdateringar är en av de viktigaste förklaringarna till de sammanlagda effekterna av förslagen. Jag föreslår vidare en högre grad av indexering än i nuvarande system i syfte att bibehålla systemets aktualitet under en längre tid. Socioekonomi inklusive flyktingmottagande Utgångspunkten för kostnadsutjämning är alltså att man kan identifiera de kostnadsskillnader mellan kommunerna respektive landstingen som speglar olika strukturella förhållanden. Eftersom analysen görs på aggregerad nivå (mellan kommuner eller mellan landsting) syns inte alltid omfördelningar som sker inom kommuner och landsting vilket medför att kostnadsskillnader inte alltid kan utläsas ur statistiken. Faktum är att kommuner med en svag socioekonomi ofta har lägre kostnader för skolan än andra. Detta har inneburit att någon socioekonomisk kompensation i dag inte förekommer på områden som förskola, fritidshem samt grundskola. Här vill jag peka på att det redan i dag förekommer utjämning utan att kostnadsskillnader kan spåras i räkenskapssammandraget. Detta gäller exempelvis äldreomsorgsmodellens språkkompensation. Jag menar att utjämningen inom skolväsendet precis som i äldreomsorgen bör ta hänsyn till skillnader i behov utöver det som går att avläsa i form av strikta skillnader i kostnader. Det bör rimligen finnas (254)

43 Sammanfattning SOU 2018:74 fördyrande omständigheter när det gäller att bedriva förskole- och grundskoleverksamhet i kommuner med svagare socioekonomi. Jag föreslår därför att utjämning på socioekonomisk grund ska införas inom förskolan. Kompensationen baseras på barnens hemförhållanden. Beträffande grundskolan har riksdagen efter förslag utgående från Skolkommissionens (U 2015:35) betänkande fattat beslut om ett riktat statsbidrag baserat på ett socioekonomiskt index. För att undvika dubbelkompensation föreslår jag ingen ytterligare socioekonomisk utjämning för grundskolan. Däremot redovisas hur det riktade statsbidraget kan ersättas av en kombination av generellt statsbidrag och en socioekonomisk kompensation i kostnadsutjämningen. Vidare föreslår jag en justering av programvalsfaktorn för gymnasieskolan vilket ger en något tydligare socioekonomisk profil i modellen. En helt ny delmodell införs avseende kommunal vuxenutbildning inklusive Svenska för invandrare (SFI). Den speglar skillnader i socioekonomi och inte minst flyktingmottagande mellan kommunerna. Delmodellen för individ- och familjeomsorg är en av de mest kritiserade. Den anses ge kommunerna negativa incitament i ansträngningarna med att stötta människor med försörjningsstöd att komma över i egen försörjning. Därför föreslår jag en förändring i variablerna som ligger till grund för utjämning inom detta område. Förändringen innebär att utjämningen präglas mer av levnadsvillkor än av den kommunala verksamhetens utformning. I kostnadsmatrisen för hälso- och sjukvård tas nuvarande variabel för andel av befolkningen som bor i småhus bort, eftersom den speglar bebyggelsestruktur snarare än vårdbehov. Dessutom införs kompensation för skillnader i utbildningsnivå som anses vara en viktig socioekonomisk bestämningsfaktor för befolkningens hälsa. Gles bebyggelse Jag föreslår en rad uppdateringar av beräkningar av merkostnader vid gles bebyggelse liksom merkostnader för administration, uppvärmning, räddningstjänst, byggkostnader samt gator och vägar i mindre (254)

44 SOU 2018:74 Sammanfattning glesbygdskommuner. Nuvarande merkostnader är i allmänhet beräknade i 2010 års prisnivå och är därmed kraftigt urholkade. Vidare föreslår jag att en helt ny glesbygdsfaktor förs in i utjämningen för förskolan samt en ökning av kompensationen för hemtjänst i glesbygd. I landstingens delmodell för hälso- och sjukvård har modelleringen av glesbygdsförhållanden uppdaterats med befolkningen 2016, kostnadsersättningen räknats upp och kompensationen för ambulanstransporter i glesbygd ökats. I utjämningen för merkostnader för verksamhet i områden med gles bebyggelse görs sedan nittiotalet simulerade utplaceringar av fiktiva enheter inom till exempel skola, hemtjänst och primärvård. Detta sker med hjälp av modellen Struktur som förvaltas av Tillväxtverket. Jag anser att principerna bakom Struktur är ett bra sätt att beräkna merkostnader för verksamhet i glesbygd, men har noterat att modellen behöver utvecklas och aktualiseras. Tillväxtverket saknar i dag en fast finansiering för att hålla systemet igång mellan utredningarna. Kommunutredningen (Fi 2017:02) föreslås få i uppdrag att överväga vilken myndighet som bör ha det fortsatta förvaltningsuppdraget för Struktur samt hur verksamheten ska kunna upprätthållas och finansieras på en tillfredsställande nivå. Växande och minskande befolkning Jag föreslår att merkostnadsersättningen för minskande befolkning i kommunerna fördubblas och vidare att en ny ersättning för minskande antal barn 1 5 år i förskolan införs. I dag kompenseras enbart för växande antal barn. En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och kommuner med minskande antal barn. Jag föreslår vidare att en merkostnadsersättning för växande eller minskande befolkning i länet införs för landstingen (254)

45 Sammanfattning SOU 2018:74 Löner Jag föreslår att lön även fortsättningsvis ska ingå som utjämningsgrund. Delmodellen för löner är en av de mest kritiserade men eftersom lönekostnaderna otvetydigt påverkar produktionskostnaderna och är starkt kopplade till strukturella skillnader anser jag att det är motiverat. Vissa justeringar föreslås dock, som att lönekompensationen redovisas i respektive verksamhetsmodell istället för i separata lönemodeller. För landstingens del föreslås vidare att lönekostnadsberäkningarna ska inkludera merkostnader för bemanning i glesbygd. Utredningen har kunnat konstatera att kostnaderna för hyrpersonal samvarierar i hög grad med en glesbygdsfaktor. Kompensationen baseras på grad av glesbygd, och påverkas därför inte av det enskilda landstingets användning av hyrpersonal. Avslutande kommentarer Det samlade utfallet av förslagen innebär en relativt stor förändring. Utjämningens omfattning ökar med en miljard kronor både för kommunerna och landstingen. Den profil som det hittillsvarande systemet har innebär att kostnadsutjämningen omfördelar från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning. Profilen i landstingsutjämningen är likartad, även om skillnaderna är mindre och mönstret mindre tydligt framför allt beträffande gles bebyggelse. Förslagen i denna utredning förstärker nuvarande profil, till och med ganska kraftigt. Därtill kan konstateras att de kommuner som tagit emot relativt sett flest flyktingar och nyanlända får ett högre utfall med utredningens förslag. Förslaget medför också för kommunerna i storstadslänen lite olika resultat. Sammantaget blir kommunerna i såväl Stockholms som Skåne län även med förslaget nettobidragstagare, om än i minskad omfattning. Kommunerna i Västra Götaland är sammantaget i dag nettobetalare i systemet och förblir så i något ökad utsträckning. För landstingens del kan man förenklat säga att skogslänen får ett förbättrat utfall. Några av dem är dock fortfarande nettobetalare i systemet. Stora positiva effekter av förslaget gäller (254)

46 SOU 2018:74 Sammanfattning Region Norrbotten, Region Gävleborg, Landstinget Dalarna och Region Värmland. Allra mest stärks Region Jämtland Härjedalen och Region Gotland. Stockholms läns landsting får störst negativ förändring och går från att vara nettobidragstagare till att bli nettobetalare. Min bedömning är att förslaget följer de principer som gäller för kostnadsutjämningen. De förändringar av avgifter och bidrag som här föreslås förklaras till betydande del av uppdateringar av siffermaterialet. Övriga förändringar är en följd av ökad tonvikt i utjämningen för socioekonomiska förhållanden och gles bebyggelse. Kostnadsutjämningen är, som framhållits ovan, helt finansierad inom kommunsektorn och staten har ingen del av finansieringen (till skillnad mot inkomstutjämningen som till största delen finansieras av staten). Det solidariska ansvaret för kostnadsutjämningen kan ses som ett sätt att markera den kommunala självstyrelsen. I debatten hävdas ofta att allt färre får betala för allt fler. I dagsläget är 122 kommuner nettobetalare i kostnadsutjämningen. Med förslaget blir det färre 102 stycken. Med landstingen är det tvärtom så att antalet nettobetalare ökar från åtta idag till tio i förslaget. Sammantaget bedömer jag att förslaget inte innebär någon drastisk förändring i detta avseende. Den förstärkning av utjämningens fördelningsprofil som här redovisas kan leda till synpunkter på systemets legitimitet. I det sammanhanget inställer sig också frågan om vilka uppgifter som kostnadsutjämningen ska klara av. Det har dock inte ingått i mitt uppdrag att överväga detta (254)

47 5 Svar på remissen Tydligare ansvar och regler för läkemedel, SOU 2018:89 19RS (254)

48 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Lennart Frommegård Dnr: 19RS1972 Organ Regionstyrelsen Svar på remissen Tydligare ansvar och regler för läkemedel, SOU 2018:89 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag till svar godkänns som Region Örebro läns svar till Socialdepartementet. Sammanfattning Remissen gäller Läkemedelsutredningens slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel SOU 2018:89. Betänkandet innehåller en översyn av finansieringsansvaret för förmånsläkemedel samt en översyn av de regler som finns för prissättning och subvention av läkemedel. Bakgrund till utredningen är att komplexiteten nått när det gäller både finansiering som prissättning nått en grad som gör att vissa delar kan förefalla oförutsägbara. Utredningens förslag till finansiering har tre olika delar. Basen är att nuvarande särskilda bidrag för landstingens läkemedelskostnader i sin helhet förs över till det generella statsbidraget. Bidraget ska baseras på en bedömning av landstingens totala ekonomiska situation där den demografiska utvecklingen är en komponent. Ett särskilt bidrag föreslås som ska stödja en ändamålsenlig användning av nya effektiva läkemedel och förbrukningsartiklar utredningen föreslår att det bidraget tas fram inom ramen för en långsiktig överenskommelse mellan staten och landstingen. Bidraget ska baseras på information om nya behandlingar men föreslås bli en årligen fast summa utan riskdelning och ska inte finansiera användningen av utvalda produkter. Den tredje finansieringsdelen som utredningen föreslår är att saten efter en generalisering av läkemedelsbidraget ska ge ett särskilt stöd till de landsting som har 48 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

49 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Lennart Frommegård Dnr: 19RS1972 ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel som används vid sällsynta tillstånd. Utredningen att det i en ny lag om läkemedelsråd och läkemedelskommittéer ska införas ett krav på att landstingen gemensamt inrättar ett läkemedelsråd. Läkemedelsrådet ska kunna utfärda rekommendationer till landstingen om användningen av läkemedel och alltså delvis överta de uppgifter som det landstingsgemensamma rådet för Nya terapier (NT-rådet) i dag utför. Bedömning????? Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Beslutet bedöms inte ha konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven. Ekonomiska konsekvenser???? Beslutsunderlag FPM Svar på remiss SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel Svar på remiss Slutbetänkandet från Läkemedelsutredningen SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Socialdepartementet 49 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

50 1 (6) Tjänsteställe, handläggare Staben Hälso- och sjukvård, Lennart Frommegård Datum Dnr: 19RS1972 Externt diarienummer S2019/00100/FS Svar på remiss av slutbetänkande SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel Regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion; Region Dalarna, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västmanland, Region Gävleborg och Region Örebro har gemensamt diskuterat remissen och yttrande över Socialdepartementets remissversion om SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel. Regionerna lämnar inte identiska, men i stora delar likalydande svar. Sammanfattande synpunkter Ett av utredningens förslag innebär att det särskilda statsbidrag som regioner erhåller för kostnader för läkemedelsförmånen ska upphöra och istället ingå i det generella statsbidraget. Förslaget är i linje med regionens uppfattning, att riktade statsbidrag ska minska till förmån för generella statsbidrag. Det generella statsbidraget förblir dock nominellt oförändrat om inte beslutad statsbudget i riksdagen varje år anger annat. Kostnadsutvecklingen däremot har ökat, och förväntas öka, i betydande omfattning. Utredningens förslag, att växla in dagens läkemedelsstatsbidrag till dagens generella statsbidrag, innebär en sålunda en betydande framtida ekonomisk risk för regionsektorn. Region Örebro län (regionen) är därför tveksam till utredningens förslag om en inväxling i nuvarande generella statsbidrag. Regionen föreslår istället att det riktade statsbidraget för läkemedelskostnader omvandlas till ett generellt statsbidrag med en uppräkning kopplat till skatteunderlagets förändring, alternativt att det sker en skatteväxling mellan staten och regionsektorn (254) Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

51 2 (6) Slutsats: Utan en rimlig indexering av ett generellt statsbidrag, alternativt en skatteväxling mellan staten och regionsektorn, ökar såväl den ekonomiska risken för regionsektorn som risken för en ojämlik förskrivning av läkemedel i landet. Region Örebro län ställer sig positiva till lagen om Läkemedelsråd och Läkemedelskommittéer. Läkemedelsrådet ska enligt utredningen samverka med LK och LOK, vilket regionen ställer sig positiv till. Utredningen anger att Läkemedelsrådet ska överta NT rådets funktion samt få en utvidgad funktion. Det innebär att rådet måste bemannas för det ökade uppdraget från början. Region Örebro län ställer sig positiva till att företagen ska få nominera läkemedel för rekommendation, men avvisar förslaget på att Läkemedelsrådet måste avge en rekommendation. Dagens system att företag kan önska en rekommendation tycker regionen har fungerat. Däremot anser vi att företagen ska få en tydlig återkoppling. Kapitel 4 Statens stöd för läkemedelsförmåner och det generella statsbidraget samt kapitel 10 Möjligheter till prisavtal för varor inom förmånerna Region Örebro län ställer sig tveksam till utredningens förslag om att omvandla dagens statsbidrag för läkemedelsförmåner till dagens generella statsbidrag. Kostnadsutvecklingen är svår att prognostisera men sannolikt betydligt högre än inflationen och på sikt bedöms ett nominellt oförändrat generellt statsbidrag inte ge kompensation för läkemedelskostnaderna. Förslaget innebär därför en betydande ekonomisk risk för regionsektorn. Regionen föreslår istället att det riktade statsbidraget för läkemedelskostnader omvandlas till ett generellt statsbidrag med en uppräkning kopplat till skatteunderlagets förändring, alternativt att det sker en skatteväxling mellan staten och regionsektorn. Region Örebro län stödjer utredningens förslag att i lagtext förtydliga regionernas upphandlingsrätt för förmånsläkemedel. Dock vill vi påpeka att TLV:s medverkan vid förhandlingarna är viktig. Detta på grund av TLV:s kunskap om godkända läkemedel samt den hälsoekonomiska utvärdering som TLV gör. Att uteslutande ha nationella förhandlingar innebär enligt sjukvårdsregionen en onödig begränsning. Klustervisa avtal skulle kunna vara en fördel i vissa fall på samma sätt som gäller vid upphandling av rekvisitionsläkemedel. Kapitel 5 En ny ordning för statens bidrag för läkemedel Förslaget om ett särskilt bidrag till nya effektiva läkemedel, som tillägg till ett generellt statsbidrag kommer att behövas. Regionen är dock tveksam till om bidragets storlek är tillräcklig då bara ett fåtal läkemedel kommer att subventioneras via detta spår. Bidragets utformning kommer också att innebära någon form av förhandling. 51 (254)

52 3 (6) Kapitel 6 Läkemedel och förbrukningsartiklar med särskilda subventionsformer Region Örebro län stödjer förslaget att preventivmedel som ingår i förmånerna ska vara kostnadsfria för en förmånsberättigad person som vid inköpstillfället inte har fyllt 26 år. Regionen stödjer förslaget att de i utredningen angivna lokala subventionerna görs nationella och att ehälsomyndigheten ges i uppdrag att göra dessa uppföljningsbara på nationell nivå vianationell statistik (Concise). Kostnaderna faktureras regionerna som specificerade poster inom normal rutin för regionernas förmånsfaktura. läkemedel och andra varor som ingår i förmånerna och som används för behandling av en allvarlig psykisk sjukdom ska vara kostnadsfria för en förmånsberättigad person om förskrivaren bedömer att patienten saknar sjukdomsinsikt. Region Örebro län ser inget hinder för att de regioner som önskar fortsätta att tillhandhålla samtliga läkemedel till denna patientgrupp fortsätter göra det via en lokal hanteringsrutin. Läkemedel utom läkemedelsförmånen, där enskilda personer med stora medicinska behov kan ges subvention för aktuellt läkemedel inom högkostnadsskyddet. Landstingen beslutar gemensamt vilka läkemedel detta ska gälla. Även förbrukningsartiklar kan omfattas. Region Örebro län stödjer utredningens förslag om att läkemedel inom läkemedelsförmånen som innehåller insulin och förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering angivna varor inte ska vara helt kostnadsfria för patienten, utan hanteras inom högkostnadsskyddet. Kapitel 7 Förbrukningsartiklar och andra medicintekniska produkter Region Örebro län stödjer utredningens förslag att förbrukningsartiklar ska undantas mervärdesskatt på motsvarande sätt som läkemedel. Vidare stödjer vi förslaget om att TLV:s uppdrag inom ordnat införande av vissa nya medicintekniska produkter görs permanent. Kapitel 8 Kunskapsunderlag om relativ klinisk effekt och sjukdomens svårighetsgrad inför marknadsgodkännande av läkemedel 52 (254)

53 4 (6) Region Örebro län instämmer i utredningens förslag om att läkemedelsverket ska upprätta kunskapsunderlag för samtliga läkemedel som fått ett positivt yttrande av EMA och som innehåller en ny aktiv substans. Det som dock måste beaktas är i vilken mån Läkemedelsverket kan dela information med mottagaren om den inte redan är publikt tillgänglig Kapitel 9 Samordnad nationell prioritering av läkemedel och vissa medicintekniska produkter Nämnden för läkemedelsförmåner Region Örebro län stödjer utredningens förslag att nämnden för läkemedelsförmåner ska inkludera minst fyra personer med medicinsk kompetens från regionerna. Regionen stödjer vidare att TLV ska offentliggöra uppgifterna om inkomna förmånasansökningar gällande nya läkemedel eller förbrukningsartiklar, likaså vilka pågående analyser verket genomför. Regionen stödjer förslaget om ett nationellt läkemedelsråd, men vill påtala att det kan finnas risk för utvecklandet av en parallell process för rekommendationer om det föreslagna läkemedelsrådet ska hantera alla inkomna krav på rekommendationer från läkemedelsföretagen. Regionen anser att det behöver säkerställas att nettoprishanteringen av rekvisitionsläkemedel inte påverkas utifrån förslaget om ansökan om nationell utvärdering och prioritering för rekvisitionsläkemedel. Kapitel 11 Landstingsgemensamma rekommendationer om användning av läkemedel Regionen stödjer utredningens förslag om den nya lagen om läkemedelsråd och läkemedelskommittéer vilket innebär ett krav på att regionerna gemensamt inrättar ett nationellt läkemedelsråd. Läkemedelsrådet ska kunna utfärda rekommendationer till landstingen om användningen av nya läkemedel och alltså delvis överta de uppgifter det så kallade Rådet för nya terapier (NT-rådet) i dag utför. De regionala läkemedelskommittéerna, LOK och det nationella läkemedelsrådet ska samverka men formerna för samverkan behöver dock förtydligas i den nya strukturen. Lagen förtydligar att såväl läkemedelskommittéerna som Läkemedelsrådet är myndigheter. Kapitel 12 Prismodeller Region Örebro län stödjer utredningens förslag att ge landstingen ökad möjlighet att påverka Tandvårds- och Läkemedelsverkets (TLV) arbete genom rätten att ansöka om att TLV ska inleda en omprövning för hela läkemedelsgrupper samt att landstingen 53 (254)

54 5 (6) och läkemedelsföretagen får en reglerad överläggningsrätt i TLV:s omprövningsärenden. Region Örebro län stödjer förslaget att TLV får utökade resurser för att ompröva äldre läkemedel. Region Örebro län ser också positivt på förslaget som ger TLV möjlighet att fastställa mer än ett pris för samma vara för att möjliggöra tillgång till behandling för fler patientgrupper och kombinationsbehandlingar som annars inte bedöms vara kostnadseffektiva. Utredningen skriver att detta kräver tekniska lösningar som möjliggör uppföljning av till vilken indikation ett läkemedel förskrivits finns på plats, något som är en slutsats som regionen delar. Regionen befarar dock att den administrativa bördan för hantering och uppföljning i regionerna blir omfattande. Utredningen nämner att man bör eftersträva samma pris för läkemedel på recept och rekvisition, vilket är något som regionen stödjer, men som förefaller svårt att uppnå med indikationsbaserad prissättning. Kapitel 13 Prissättning av utbytbara läkemedel utan generisk konkurrens. Region Örebro län stödjer utredningens förslag med förändrade regler för läkemedel utan generisk konkurrens (Parallellimport). Trepartsförhandlingar är och kommer förbli en viktig faktor för att hålla kostnaderna nere och öka tillgängligheten för nya läkemedel. Dagens prismodell i apoteksled för parallellimport är i dag ett rejält hinder för detta. Apotekens handelsmarginal kan dock behöva justeras så att tillgången till apotek i glesbygd kan garanteras. Kapitel 14 Uppföljning, utvärdering, återkoppling Region Örebro län ser positivt på förslagen men ser gärna att möjligheten för TLV förtydligas för att de på ett smidigare sätt ska kunna utbyta sekretessbelagd information mellan sig och det kommande Läkemedelsrådet. Detta för att underlätta informationen för framtagande av rekommendationer. Regionen gör bedömningen att uppföljning av nya läkemedel är kritisk ur många perspektiv. Detta eftersom hälsoekonomisk bedömning och rekommendationer i nära anslutning till marknadsgodkännande baseras på omogna och därvid osäkra data om långsiktiga effekter och säkerhet. Det är därför viktigt att det skapas tekniska och legala förutsättningar för att via journalsystemen kunna följa upp vissa nya läkemedel med stort medicinsk eller hälsoekonomiskt intresse på ett hållbart sätt. Regionen ser ett behov av förtydligande när det gäller förvaltning och beslut om tilldelning från anslagen för behandlingsforskning. 54 (254)

55 6 (6) Kapitel 15 Konsekvenser av förslagen Region Örebro län saknar beskrivning av hur uppföljning/utvärdering av förslaget om hantering av läkemedel inom det generella statsbidraget ska ske om det blir värdesäkrat om utredningens förslag införs. En uppräkning av det generella statsbidraget kopplat till skatteunderlagets förändring måste ingå. Kapitel 16 Författningskommentarer Läkemedelsverkets föreslagna uppdrag att upprätta kunskapsunderlag kommer att kräva en del extra resurser. Utredningens förslag leder till flera förändringar för TLV både vad gäller arbetssätt, uppdrag, datatillgång och behov av IT-investeringar. TLV ska bl.a. göra fler hälsoekonomiska utvärderingar inom klinikläkemedelsuppdraget, löpande redovisa vilka ansökningar om subvention eller nationell prioritering som hanteras på myndigheten och ta fram nya underlag för att hantera det nya särskilda bidraget från staten. E-hälsomyndigheten behöver utveckla nya tjänster eller göra förändringar i sina system. Utredningen föreslår att Socialstyrelsens prognoser för läkemedelsförmånen inte längre behövs när större delen av statsbidraget generaliseras vilket regionen inte håller med om. Regionen vill påpeka att Socialstyrelsens prognos är av värde för det lokala arbetet och ser därför att det är viktigt att de även fortsättningsvis arbetar fram prognoser för läkemedelskostnaden, oavsett hur modellen för statens bidrag för läkemedel till regionerna ser ut. Region Örebro län saknar en konsekvensanalys vad gäller regionernas ökade resursbehov. Kommer det ökade arbetet som läggs på regionerna att kompenseras av staten i form av ett riktat stöd och hur kommer ett sådant stöd att fördelas i landet? För Region Örebro län 55 (254)

56 Sammanfattning Detta är slutbetänkandet från Läkemedelsutredningen, den första specifika översynen av finansieringsansvaret för förmånsläkemedel sedan Vi har även sett över de regler för prissättning och subvention av läkemedel som tillkom för mer än 15 år sedan. Det viktigaste i utredningens diskussioner kring ansvar, finansiering och prissättning av läkemedel har varit att värna om patienternas förutsättningar att både nu och i framtiden få del av alla de möjligheter som utvecklingen inom hälso- och sjukvården ger till bot och lindring vid sjukdom och ohälsa. Inget land kan emellertid bortse från att vården måste vara kostnadseffektiv och att det finns andra samhällsområden än sjukvård som är angelägna att finansiera solidariskt och gemensamt. Uppdrag och arbete Sedan tillkomsten av systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel har förutsättningarna ändrats vad gäller både sjukvårdens organisation och vilka typer av läkemedel som når marknaden. Systemet har utvecklats för att möta förändringarna, men uppfattas nu av många som komplext och svåröverskådligt. Utredaren ska enligt direktiven analysera om nuvarande system med ett särskilt statsbidrag för läkemedel inom förmånerna är ändamålsenligt eller om det bör förändras i syfte att göras långsiktigt hållbart, effektivt, tydligt och mer förutsägbart. Kopplat till detta pekar direktiven på att det som en följd av eventuella förändringar av finansieringsansvaret behövs en översyn av subventions- och prissättningssystemen i syfte att skapa en god och jämlik tillgång till effektiva läkemedel i Sverige men samtidigt inte ökar kostnaderna jämfört med dagens system (254)

57 Sammanfattning SOU 2018:89 En av utgångspunkterna för utredningens direktiv är hälso- och sjukvårdens decentraliserade ansvars- och finansieringsordning med tjugoen huvudmän. Till detta ska läggas den alltför ofta förekommande fragmentiserade organiseringen samt lokalt och regionalt beslutsfattande som förutsätts inordnas i en nationell reglering där befolkningen har rätt till god hälsa och vård på lika villkor oavsett var man bor i landet. Sammantaget bidrar detta till att denna, liksom andra statliga utredningar som hanterar frågor kring hälso- och sjukvården, behöver balansera nationella mål med den grundlagsfästa kommunala självstyrelsens handlingsutrymme. I november 2017 presenterade utredningen en övergripande problembeskrivning i ett delbetänkande (SOU 2017:87). Flera problem med finansiering och prissättning Finansieringsansvaret påverkar styrningen Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånerna flyttades formellt från staten till landstingen Sjukvårdshuvudmännen skulle få bättre möjligheter att styra resursanvändningen och genomföra prioriteringar och därmed skapa bättre vård för befolkningen. Den slutliga överföringen av finansieringsansvaret till sjukvårdshuvudmännen har dock ännu inte genomförts, utan landstingen får fortfarande ett särskilt statsbidrag för kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Förskrivningsläkemedel och förbrukningsartiklar som ingår i läkemedelsförmånerna finansieras i praktiken därför av staten. Läkemedel som säljs direkt till sjukvården finansieras av landstingen. En stor andel av kostnaden för läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen täcks också i dagsläget av staten även om kostnadsansvaret även här ligger hos landstingen. Mellan dessa primära finansieringsmodeller finns flera speciallösningar. Staten har inte det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården. Därför skapar den nuvarande ansvarsfördelningen en otydlighet vad gäller läkemedel som försvagar styrningen av hälso- och sjukvården och ger otillräckliga drivkrafter att effektivisera. Den nuvarande hanteringen där staten täcker landstingens prognosticerade kostnader för läkemedelsförmånerna ger inte landstingen tillräckliga drivkrafter att gemensamt arbeta för en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning (254)

58 SOU 2018:89 Sammanfattning Prissättningen möter utmaningar Läkemedel prissätts på olika sätt beroende på om de förskrivs och omfattas av läkemedelsförmånerna eller om de rekvireras. För läkemedelsförmånerna ansöker läkemedelsföretag om subvention och pris hos TLV där beslut fattas utifrån en sammanvägning av den etiska plattformens principer om människovärde, behov, solidaritet och kostnadseffektivitet. Detta kallas ofta värdebaserad prissättning. För vissa, främst parallellimporterade, läkemedel, har apoteken förhandlingsrätt vilket innebär att de får använda andra priser än de som TLV fastställer. Förskrivningsläkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånerna prissätts fritt. Om de förskrivs enligt smittskyddslagen ersätts samtidigt kostnaden av landstingen. Medan beslut om subvention och pris av ett läkemedel fattas av TLV, är det sjukvården som tillsammans med patienterna bestämmer om och hur läkemedlet ska användas. För vissa läkemedel utfärdar det landstingsgemensamma rådet för Nya terapier (NT-rådet) en rekommendation om användning. Systemen för att prissätta och betala för läkemedel har utvecklats för att möta nya utmaningar med bland annat mer målinriktade behandlingar och ett behov av mer dynamisk prissättning. Arbetet har varit nödvändigt och gett positiva effekter. Men det har också lett till mer komplexa system, inte minst genom olika processer för nationell prioritering och användningen av konfidentiella avtal. Komplexiteten har i vissa avseenden nått en grad där såväl finansieringen som prissättningen i vissa delar förefaller oförutsägbar, vilket hotar systemens legitimitet. Finansieringsansvaret till landstingen statligt stöd för nya, effektiva läkemedel Välfärden och sjukvården står inför stora, framför allt demografiskt betingade utmaningar. De finansieringslösningar vi föreslår har därför en viktig utgångspunkt i en strävan att göra ansvarsfördelningen tydligare och att läkemedel ska vara en integrerad del av sjukvården. Viktiga skäl är jämlikheten, förutsättningarna för legitima prioriteringar samt behovet att effektivisera. Vår utgångspunkt är att sjukvården och dess huvudmän måste ha mandat att göra såväl horisontella som vertikala prioriteringar och ges förtroendet och ansvaret (254)

59 Sammanfattning SOU 2018:89 att optimera vårdens insatsfaktorer. Detta innebär att statlig finansiering tydligare bör kopplas till det som är ett statligt eller nationellt ansvar. Dagens system för läkemedelsfinansiering illustrerar också problemet att det i en förhandlingssituation lätt uppstår en mentalitet av att vinna eller förlora för de som förhandlar. I själva verket finns det bara två grupper som egentlig mening kan vinna eller förlora och det är patienterna och medborgarna. Vår uppfattning är att staten och landstingen i slutändan har samma uppdragsgivare. Det är viktigt att försöka skapa ett system som gör det möjligt för staten och landstingen att tillsammans hantera utmaningar som i grunden är gemensamma. Nya typer av avtal och rekommendationer har lett till förutsättningar att hantera osäkerhet i beslutsunderlag och påverka kostnader och användning av läkemedel. Finansieringen av läkemedel går emellertid inte väl ihop med den ökande användningen av avtal den produkt som är kostnadseffektiv ur ett nationellt perspektiv är inte alltid det ur landstingens perspektiv. På flera sätt begränsas landstingens möjligheter att skapa prispress. Generalisering av bidraget Finansieringen av läkemedel behöver ändras och ansvarsfördelningen förtydligas. Utredningen har övervägt ett flertal olika modeller för hur finansieringen av läkemedel bör ske i framtiden. Vårt förslag är att statens nuvarande särskilda bidrag för landstingens läkemedelskostnader i sin helhet förs över till det generella statsbidraget. En generalisering av läkemedelsbidraget innebär att landstingen i större utsträckning får förutsättningar att påverka den långsiktiga kostnadsutvecklingen för läkemedel och att de får behålla hela utfallet från de avtal som upprättas mellan landstingen och läkemedelsföretagen. Det generella statsbidraget baseras på en bedömning av landstingens totala ekonomiska situation. Där är den demografiska utvecklingen en viktig komponent, men utvecklingen av just läkemedelskostnaderna i sig är inte det. Ett problem med detta är att kostnadsökningarna av läkemedel (cirka fem procent per år de senaste åren) drivs både av ett ökat vårdbehov och av introduktionen av helt nya läkemedel. Effektiviseringar kommer kunna balansera en stor del av kostnadsökning (254)

60 SOU 2018:89 Sammanfattning arna från nya behandlingar, men hur stor del går inte att exakt förutsäga. Den andel av landstingens läkemedelskostnader som staten stödjer kan därför komma att gradvis minska efter en generalisering. Statligt bidrag för nya effektiva läkemedel Läkemedelskostnaderna är en liten del av de samlade vårdkostnaderna för landstingen. Vi ser dock en risk att ett gradvis minskat statligt stöd över tid kan leda till en minskad användning av nya, effektiva läkemedel eller att användningen varierar mer mellan landstingen. Viktiga nationella intressen runt bland annat en samhällsekonomiskt effektiv användning riskerar att inte tillgodoses. Utredningen föreslår därför att staten, efter att läkemedelsbidraget generaliserats, ska ge landstingen ett särskilt bidrag avsett att stödja en ändamålsenlig användning av nya, effektiva läkemedel och förbrukningsartiklar. Vi föreslår att bidraget tas fram inom ramen för en långsiktig överenskommelse mellan staten och landstingen. Bidraget ska baseras på information om dessa nya behandlingar men blir årligen en fast summa utan riskdelning. Bidraget ska inte finansiera användningen av utvalda produkter. Solidarisk finansiering vid sällsynta tillstånd Användningen av läkemedel vid sällsynta tillstånd leder ofta till stora kostnader per behandlad patient. Dessa kostnader är mer ojämnt fördelade mellan landstingen än för andra läkemedel. Särskilt för små landsting kan kostnaderna innebära problem, vilket kan påverka hur behandlingarna används. Detta problem har i viss utsträckning hanterats genom modellen för solidarisk fördelning, som dock har flera brister. Utredningen föreslår att staten efter en generalisering av läkemedelsbidraget ska ge ett särskilt stöd till de landsting som har ovanligt höga kostnader för en utvald grupp läkemedel som används vid sällsynta tillstånd (254)

61 Sammanfattning SOU 2018:89 Flera speciallösningar tas bort eller regleras i lag I utredningens översyn har flera speciallösningar för vissa läkemedel eller för vissa patientgrupper identifierats. I en del fall finns goda skäl till lösningarna, men i andra fall leder de till ojämlika förutsättningar för olika patienter. Speciallösningarna leder ofta till merarbete för vården och apoteken. Vi föreslår därför att läkemedel som innehåller insulin samt vissa förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånerna inte längre ska vara helt kostnadsfria. De ska hanteras som andra varor inom läkemedelsförmånerna. Vi föreslår att vissa läkemedel enligt lag ska förskrivas kostnadsfritt till patienter med en allvarlig psykisk sjukdom som saknar sjukdomsinsikt. Möjligheten att göra detta finns redan men regleringen förväntas minska administrationen för vården och apoteken. Av samma skäl föreslås åldersgränsen för kostnadsfria preventivmedel inom läkemedelsförmånerna höjas till 25 år. Vi föreslår också att E-hälsomyndigheten ska skapa förutsättningar för att kostnaderna för de läkemedel som expedieras med landstingssubvention faktureras landstingen enligt samma principer som förmånsläkemedel. En liknande hantering sker redan i dagsläget men leder till merarbete för vården och apoteken, och går inte att följa upp. Förbrukningsartiklar befrias från moms Allt fler förbrukningsartiklar upphandlas i stället för att förskrivas med förmån. De distribueras då utanför apotek. Ett av skälen till att landstingen väljer distribution utanför apotek är att förbrukningsartiklarna då inte beläggs med mervärdesskatt. Det kan i vissa fall finnas fördelar med att förbrukningsartiklar expedieras via apotek. Till exempel bedöms produktbredden då bli större jämfört med upphandling. Det är samtidigt upp till de enskilda landstingen att välja den lösning som är bäst för patienterna. För att göra det valet mer baserat på nyttan av de olika distributionsformerna föreslår utredningen att förbrukningsartiklar som efter förskrivning expedieras på apotek ska vara momsbefriade på samma sätt som läkemedel (254)

62 SOU 2018:89 Sammanfattning Förbrukningsartiklar är en liten del av den stora marknaden för medicintekniska produkter, varav de flesta inte kan eller bör ingå i läkemedelsförmånerna. Det finns ett tydligt behov av ett nationellt ordnat införande och fortsatt metodutveckling. TLV:s arbete med kostnadseffektivitetsanalyser för medicinteknik föreslås bli en permanent del av myndighetens verksamhet för att stärka möjligheterna till utveckling. Legitimt och effektivt pris- och subventionssystem Våra förslag syftar till att skapa ett mer samlat, förutsägbart pris- och subventionssystem, stärkta utvärderingar och fortsatt utveckling av ändamålsenliga pris- och betalningsmodeller. Kunskapsunderlag från Läkemedelsverket Det finns all anledning att bättre än i dag nyttja den kunskap om läkemedel som finns hos de regulatoriska myndigheterna. Vi föreslår därför att kunskapsunderlag ska tas fram av Läkemedelsverket så att dessa finns tillgängliga i samband med marknadsföringsgodkännandet. De ska ses som komplement till landstingens arbete med horisontspaning och tidiga bedömningsrapporter och det är viktigt att utnyttja synergieffekter och den expertis som byggts upp där. Kunskapsunderlagen ska omfatta information om läkemedlets relativa effekt samt en bedömning av osäkerhet i effektskattningen. Bedömningen görs inom godkänd indikation men kan också göras inom relevanta subpopulationer. Därigenom ska underlagen kunna fungera som ett stöd vid bedömningen av behovet av läkemedlet i Sverige och vid den hälsoekonomiska utvärderingen. Som underlag ska studiedata och övriga uppgifter från det regulatoriska godkännandet användas och därtill ska underlagen kompletteras med behandlingsspecifika uppgifter om befintlig vård och behandlingsalternativ (254)

63 Sammanfattning SOU 2018:89 Samordnad nationell prioritering av läkemedel Nya förskrivnings- och rekvisitionsläkemedel hanteras i två olika processer. Detta kan leda till fördröjd av introduktion och även till onödig resursåtgång. För att främja öppna prioriteringar, att läkemedel väljs utifrån patientens medicinska behov och en effektiv resursanvändning behöver systemen för utvärdering och beslut vara likvärdiga, oavsett framtida distributionsform. Vissa skillnader är dock ofrånkomliga. Läkemedelsförmånernas konstruktion måste följa en EU-rättslig reglering, medan läkemedel som upphandlas följer regelverket för offentlig upphandling, som är baserat på en annan EU-rättslig reglering. Vi föreslår därför en nationell prövning av läkemedlet, oavsett om det ska distribueras via öppenvårdsapotek eller som rekvisitionsläkemedel. De hälsoekonomiska analyserna ska även fortsättningsvis göras av TLV, men kommer i många fall att få en mer fristående roll från frågan om pris än i dag. Utvärderingarna mynnar ut i antingen ett beslut om förmån eller en rekommendation från den landstingsgemensamma myndigheten Läkemedelsrådet som vi föreslår ska inrättas. Möjligheter till rabattavtal för varor inom läkemedelsförmånerna Vi föreslår att förutsättningarna för landsting och läkemedelsföretag att ingå avtal om återbäringar eller andra former av rabatter för varor inom läkemedelsförmånerna klargörs i den nya läkemedelsförmånslagen och läkemedelsförmånsförordningen. De föreslagna lagkraven innebär att olika aktörers roller i avtalsprocessen tydliggörs. Landstingen gemensamt och den som marknadsför varan ska vara avtalsparter. Avtal mellan ett företag och ett enskilt landsting ska alltså inte vara tillåtna. Staten ska inte vara avtals- eller förhandlingspart. Däremot ska TLV, när apotekens inköps- och försäljningspriser på en vara fastställs, ta hänsyn till de konsekvenser ett ingånget avtal får för landstingets eller patientens kostnader för användning av varan. Det ska alltid framgå av TLV:s beslut om priser och av den offentliga förteckningen över de varor som ingår i förmånerna om det finns ett avtal som påverkar kostnaden för användning av en vara. Det ska också framgå vilken typ av avtal det handlar om (254)

64 SOU 2018:89 Sammanfattning Ett avtal ska få ingås bara om det medför ett betydande mervärde för patienten eller samhället. Avtalen ska inte få utformas på ett sådant sätt en enskild patients kostnad för användning av en vara kan förväntas bli högre än landstingets kostnad för användning av samma vara inom samma användningsområde. Genom införandet av dessa krav bedömer vi att det är möjligt att även fortsättningsvis komplettera de fastställa priserna för varor inom förmånerna med avtal om rabatter eller återbäringar utan att det strider mot de krav på offentlighet och transparens, legalitet, likabehandling och skydd av patientens grundläggande rättigheter som ställs såväl i svensk lag som i det EU-rättsliga regelverket. Landstingsgemensamma rekommendationer om läkemedel Utöver den nuvarande möjligheten att ansöka om att ett läkemedel ska ingå i förmånerna, föreslår vi att det införs en möjlighet för den som marknadsför ett rekvisitionsläkemedel att ansöka om en nationell utvärdering och rekommendation till landstingen om användning av läkemedlet. En ansökan om rekommendation ska hanteras av Läkemedelsrådet, ett nytt landstingsgemensamt organ, med stöd av TLV. Vi föreslår att det i en ny lag om läkemedelsråd och läkemedelskommittéer ska införas ett krav på att landstingen gemensamt inrättar ett läkemedelsråd. Läkemedelsrådet ska kunna utfärda rekommendationer till landstingen om användningen av läkemedel och alltså delvis överta de uppgifter det så kallade NT-rådet i dag utför. Den som marknadsför ett läkemedel som innehåller en ny aktiv substans, som har varit godkänt för försäljning i Sverige i mindre än sex månader och som enbart väntas kunna ges av hälso- och sjukvårdspersonal för behandling av en pågående sjukdom eller skada ska kunna begära att få en rekommendation av rådet inom en viss tid. TLV ska bistå Läkemedelsrådet med hälsoekonomiska analyser av läkemedel som bedöms av rådet. Läkemedelsrådet ska, enligt vårt förslag, ses som en separat myndighet. Dess ställning och arbetsuppgifter och de grundläggande kraven på handläggningen av ärenden i rådet ska regleras i den nya (254)

65 Sammanfattning SOU 2018:89 lagen. Även de redan existerande läkemedelskommittéernas verksamhet ska regleras där. Lagen om läkemedelskommittéer ska upphävas. Prismodeller För nya läkemedel är vår bedömning att värdebaserad prissättning även fortsättningsvis är det bästa systemet. Det är en flexibel modell, men flexibiliteten kan stärkas ytterligare. Framför allt är förhandlingar ett sätt att skapa ömsesidigt fördelaktiga lösningar i komplexa situationer. Förhandlade avtal om återbetalningar kopplade till rekommendationer ger köparen en förhandlingsposition som är svår eller omöjlig att uppnå annars. Ett lägre pris kan i många situationer accepteras av företaget så länge försäljningsvolymen förväntas öka. Köparen kan å sin sida acceptera att fler patienter använder läkemedlet så länge det finns evidens för klinisk effekt och priset är lägre. Tillämpningen av den värdebaserade plattformen har blottlagt konflikter i tillämpningen av den etiska plattformen. Våra direktiv medger inte att vi föreslår ändringar i denna, men vi anser att det skulle behövas en samlad analys av den etiska plattformen. Vi föreslår därför att dessa frågor hanteras i en separat, parlamentarisk, utredning. Dynamiska priser Det kan av olika skäl inte vara optimalt att ha ett och samma pris för ett läkemedel från lansering ända till patentutgång. Vår bedömning är att bästa sättet att skapa en dynamisk prissättning är genom omprövningar. Vi föreslår därför att TLV får utökade resurser att ompröva äldre läkemedel. Kopplat till det får TLV ett regeringsuppdrag att sänka kostnaderna för förmånsberättigade läkemedel med 700 miljoner kronor genom prissänkningar på läkemedel äldre än 5 år i förmånen. För att uppnå ökad konkurrens genom en omprövning måste landstingen styra volymen så att det lönar sig för företag att ändra priset, vilket kräver ett tätare samarbete mellan landsting och TLV i omprövningsärenden. Vi föreslår därför att landstingen ges rätt att (254)

66 SOU 2018:89 Sammanfattning ansöka om att TLV ska inleda en omprövning för hela läkemedelsgrupper inom ett terapiområde. Att landstingen deltar mer aktivt är en förutsättning för att en konkurrensutsättning ska fungera. Även företagens deltagande är avgörande för att skapa prisdynamik. Vi föreslår därför att företagens rätt till överläggning förtydligas och regleras. Vi förslår att TLV:s bemyndigande att meddela föreskrifter om förutsättningar för prisändringar utökas med att myndigheten även ska få meddela föreskrifter om förutsättningar för prishöjningar på läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna. Syftet är att säkerställa att viktiga behandlingar finns kvar i förmånerna. Sällsynta tillstånd Prissättningen av läkemedel mot sällsynta tillstånd bör även fortsättningsvis hanteras av TLV genom praxisutveckling inom ramen för den värdebaserade prissättningen. Det finns skäl för samhället att i vissa specialfall uttrycka en högre betalningsvilja för effektiva läkemedel mot mycket sällsynta tillstånd, men generellt bör man inta en restriktiv hållning gentemot omotiverat höga priser i förhållande till den hälsoeffekt som uppnås. Mer än ett pris på samma vara Att tillåta ett en vara har mer än ett pris kan vara viktigt för att möjliggöra att flera patienter får tillgång till läkemedel som kan användas för flera indikationer. Detta kan vara särskilt viktigt vid kombinationsbehandlingar eftersom kombinationen av två läkemedel ofta måste kunna få ett annat pris än summan av det pris läkemedlen har när de används separat som monoterapi. Vi föreslår därför att det i den nya läkemedelsförmånslagen förtydligas att det är möjligt för TLV att fastställa flera priser för samma vara. Det egentligen största hindret för att införa indikationsbaserad prissättning är dock de tekniska lösningar som skulle krävas. Därför kommer denna typ av prissättning tillsvidare i huvudsak hanteras via avtal (254)

67 Sammanfattning SOU 2018:89 Antibiotika Vår bedömning är att prishöjningar i syfte att behålla äldre antibiotika på marknaden bör hanteras genom TLV:s utökade föreskriftsrätt för prishöjningar. För nya antibiotika kan en modell där läkemedelsföretagen är garanterade en ersättning oberoende av hur stor förbrukningen behövas i syfte att stimulera att nya antibiotika ska marknadsföras i Sverige trots låg förväntad försäljning. För att möjliggöra detta föreslår vi att förmånsslagen får ett tillägg som tydliggör att de fastställda inköps- och försäljningspriserna kan vara förknippade med särskilda villkor. Nya regler för utbyte och prissättning av utbytbara läkemedel utan generisk konkurrens Apotekens förhandlingsrätt har inte lett till några effekter på läkemedelskostnaderna, förutom eventuellt ett minskat behov av att höja apoteksmarginalen. Apoteken framhåller att vinsterna varit viktiga för att möjliggöra den ökade tillgängligheten av öppenvårdsapotek. Avtal mellan landsting och företag är, och kommer vara, ett viktigt verktyg för att utveckla den värdebaserade prissättningen och kontrollera landstingens läkemedelskostnader. Förhandlingsrätten påverkar förutsättningarna för avtal negativt då utbytet inte tar hänsyn till vilka varor som leder till lägst sammanräknade kostnader för samhället. Förhandlingsrätten gör också apotekens intjäning från handeln med parallellimporterade läkemedel okänd. Det försvårar TLV:s reglering av handelsmarginalen och kan bli en konfliktfråga för landstingen efter att läkemedelsbidraget generaliserats. Utredningen föreslår därför att utbytet av läkemedel utan generisk konkurrens ska ske till den på apoteket tillgängliga vara vars kostnad, utifrån fastställt pris samt eventuellt avtal mellan landsting och företag, leder till lägst kostnader för den som betalar, det vill säga patient eller landsting. På det sättet inkluderas effekterna av avtalen också i läkemedelsutbytet. Apoteken ska inte längre få köpa in eller sälja läkemedel utan generisk konkurrens till priser som understiger de priser som TLV har fastställt. Prissättningen av utbytbara läkemedel utan generisk konkurrens föreslås också ändras. För att ge apoteken incitament att expediera (254)

68 SOU 2018:89 Sammanfattning varor med så lågt pris som möjligt ska apotekens marginal öka när en utbytbar vara med lägre pris än den förskrivna expedieras. Uppföljning, utvärdering och återkoppling Vid tidpunkten för lansering är det ofta mycket som är osäkert om effekter och kostnader av en läkemedelsbehandling. Med uppföljning och utvärdering kan man skapa kunskap om läkemedlen och justera priset, omvärdera produktens värde och/eller värdera användningen i utökade patientpopulationer. Dessutom kan man med uppföljning identifiera och minska icke kostnadseffektiv användning. En väl fungerande uppföljning av såväl kliniska som hälsoekonomiska utfall är i förlängningen också en förutsättning för att kunna använda mer avancerade, utfallsbaserade prissättningsmodeller. Goda förutsättningar att utvärdera och följa upp läkemedel i klinisk praxis har också ett stort värde för life science-industrin. Trots att väl fungerande uppföljning är ett högt prioriterat område är den samlade bilden att uppföljning och utvärdering inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt i dag. Det ligger inte inom ramen för vår utredning att hantera de många juridiska, organisatoriska och informationstekniska frågor som blockerar utvecklingen för uppföljning i klinisk vardag. Vi kan därför inte lägga fram förslag om hur uppföljning och utvärdering av läkemedel i sin helhet bör bedrivas. Vår ambition är att i vissa delar förtydliga det statliga ansvaret för uppföljningar. Vi föreslår sålunda att TLV ges utökade möjligheter att behandla personuppgifter. En viktig komponent är ett tillägg i offentlighetsoch sekretessförordningen med innebörden att sekretess gäller för TLV:s undersökningar av läkemedels och andra varors kostnadseffektivitet i klinisk vardag. Därtill utvidgas TLV:s möjligheter att använda data från E-hälsomyndigheten till att också inkludera användning med syfte att följa upp läkemedelsanvändning, inklusive att förmånsbegränsningar efterlevs. Som ett led i en mer övergripande statlig styrning bör staten använda uppföljning och återkoppling mycket mer aktivt för att driva på en jämlik och samhällsekonomiskt effektiv användning av både gamla och nya läkemedel. Vi föreslår därför att TLV ges i upp (254)

69 Sammanfattning SOU 2018:89 drag att göra årliga sammanställningar av läkemedel som har betydande effekter utanför hälso- och sjukvården samt utvecklingen av användningen av dessa. Vi föreslår vidare att Socialstyrelsen får i uppdrag att göra årliga analyser av jämlik tillgång på läkemedel. En del utvärderingar av läkemedels effekter i klinisk vardag måste göras som forskning. Vetenskapsrådets anslag till behandlingsforskning föreslås höjas med 50 miljoner och dessa öronmärks för forskning på läkemedels effekter i klinisk användning. Ändringar av regelverket Våra förslag innebär relativt omfattande förändringar i det regelverk som styr subvention och prissättning av bland annat läkemedel. Lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., förmånslagen, och förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreslås upphävas och ersättas av en ny läkemedelsförmånslag och läkemedelsförmånsförordning. I den nya lagen ska bland annat förutsättningarna för att ingå olika typer av rabatt- och återbäringsavtal för varor inom förmånerna klargöras. Såväl lagen som förordningen innehåller också skärpta krav på transparens, bland annat genom större öppenhet i öppenvårdsapotekens prissättning och ökade krav på TLV att offentliggöra information om pågående ärenden. Lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer föreslås ersättas av en ny lag om läkemedelskommittéer och läkemedelsråd där det, utöver de redan gällande kraven på regionala läkemedelskommittéer, även införs ett krav på ett landstingsgemensamt läkemedelsråd som på nationell nivå ska verka för en tillförlitlig, rationell och jämlik läkemedelsanvändning. Vissa ändringar föreslås även i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista och förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten för att stärka E-hälsomyndighetens stöd till landstingen med förmedling av ersättning till öppenvårdsapoteken. Våra förslag innebär också att reglerna om överföring av sekretess från TLV till landstingen i lagen (2009:400) om offentlighet och sekretess m.m., OSL, utökas för att underlätta överläggningar i frågor gällande om ett läkemedel eller en förbrukningsartikel inte längre ska ingå i läkemedelsförmånerna. Vidare föreslås ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) innebärande att förbrukningsartiklar som (254)

70 SOU 2018:89 Sammanfattning ingår i läkemedelsförmånerna undantas från mervärdesskatt på samma villkor som läkemedel. Genom en ändring i läkemedelsförmånsförordningen (2015:458) föreslår vi att Läkemedelsverket ska få i uppgift att upprätta tidiga kunskapsunderlag om nya läkemedel. Vissa nya uppgifter föreslås även läggas på Socialstyrelsen och TLV och regleras i respektive myndighets instruktion. Vi föreslår också en ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning innebärande att landstingens kostnader för förskrivningsläkemedel ska föras in i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Konsekvenser Patienternas tillgång förbättras Vårt förslag om en generalisering av statsbidraget är utformat så att det inte medför en försämring av landstingens ekonomi jämfört med dagens nivå. Överföringen kommer därför inte i sig påverka patienternas tillgång till läkemedel. Den avgörande frågan ur patienternas perspektiv är om utvecklingen av det generella statsbidraget i framtiden medför minskade resurser för landstingen i jämförelse med om dagens särskilda bidrag skulle finnas kvar. Vårt förslag att staten ska ge särskilt stöd till landstingen för att använda nya kostsamma läkemedel minskar den risken. Patienter kan genom förslaget om solidarisk finansiering få ökade möjligheter att få behandling av sällsynta tillstånd oavsett var i landet man bor. Ett av de starkaste motiven bakom flera av våra förslag är ökade förutsättningar för effektivisering av såväl prissättning som användning av läkemedel. Lägre priser gagnar ofta patienterna då landstingen generellt använder förhandlade prissänkningar till att ge bredare tillgång till läkemedel. Flera förslag runt prishöjningar avser att motverka att äldre produkter lämnar marknaden p.g.a. bristande lönsamhet, vilket gynnar patienterna. Ett annat viktigt motiv bakom en generalisering av läkemedelsbidraget är att läkemedel kan hanteras och prioriteras jämte andra insatser i vården. Att prioriteringar sker öppet och samlat är i grunden positivt för patienter och medborgare. Utredningen föreslår vidare att det ska bli offentligt när läkemedelsföretag ansöker om att (254)

71 Sammanfattning SOU 2018:89 deras produkter ska få ett nationellt prioriteringsbeslut. Det innebär att patienter och patientorganisationer får mycket mer insyn i var i processen enskilda nya produkter finns. Statliga uppföljningar kan komma att skapa drivkrafter att minska omotiverad geografisk variation. En annan, viktigare, pusselbit för jämlik tillgång är kunskapsstyrning. Våra förslag om kunskapsunderlag för nya läkemedel, att inrätta ett nationellt läkemedelsråd och en större ambition för nationella utvärderingar syftar till att stärka kunskapsstyrningen. Generalisering leder till kostnadsbesparingar på sikt Landstingens kostnader förändras på olika sätt av våra förslag. Mindre kostnadsförändringar uppstår på grund av förändringar av vissa specialregler. Kostnader uppstår också då NT-rådets arbete regleras och rådet förväntas hantera fler ärenden per år än i dag. Dessa kostnadsförändringar finansieras i enlighet med finansieringsprincipen i samband med en generalisering av läkemedelsbidraget. Viktigare är de dynamiska effekterna. Landstingen kommer med våra förslag ha tydligare incitament och möjligheter att kontrollera kostnadsutvecklingen för förmånsläkemedel. Det kan till exempel göras genom ordnat införande av nya behandlingar och med konkurrensutsättning genom återbäringsavtal. Därför förväntar vi oss att kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökar mindre vid en generalisering än om dagens system behålls. Kommersiella aktörer påverkas För läkemedelsföretagen innebär utredningens förslag inga stora, direkta förändringar. Förslagen förtydligar hur TLV ska hantera förekomsten av avtal. Vidare blir det möjligt att begära en nationell rekommendation för nya rekvisitionsläkemedel. Vissa av utredningens andra förslag innebär att trycket på företagen mot lägre läkemedelspriser kan komma att uppstå tidigare. Utredningens förslag förväntas inte på kort sikt minska eller öka försäljningsvolymerna av läkemedel för apoteken jämfört med nuvarande system. På medellång och lång sikt kommer volymerna öka oavsett om våra förslag genomförs eller inte (254)

72 SOU 2018:89 Sammanfattning Vårt förslag innebär att apoteken inte längre får förhandla om inköpspriser. Påverkan på apotekens vinst av detta är helt beroende av vilken marginal för utbytbara läkemedel utan generisk konkurrens som TLV fastställer. Som mest kan apotekens vinst minska med upp till 250 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 20 procent av vinsten. Vissa myndigheter får nya uppdrag Läkemedelsverkets föreslagna uppdrag att upprätta kunskapsunderlag kommer att kräva en del extra resurser. Våra förslag leder till flera förändringar för TLV både vad gäller arbetssätt, uppdrag, datatillgång och behov av IT-investeringar. TLV ska bl.a. göra fler hälsoekonomiska utvärderingar inom klinikläkemedelsuppdraget, löpande redovisa vilka ansökningar om subvention eller nationell prioritering som hanteras på myndigheten och ta fram nya underlag för att hantera det nya särskilda bidraget från staten. Flera av våra förslag innebär att E-hälsomyndigheten behöver utveckla nya tjänster eller göra förändringar i sina system. Vi föreslår att Socialstyrelsens prognoser för läkemedelsförmånen inte längre behövs när större delen av statsbidraget generaliseras. Vi föreslår samtidigt att Socialstyrelsen får ett något utökat uppdrag jämfört med i dag vad gäller att analysera jämlikheten i patienternas tillgång på läkemedel (254)

73 73 (254)

74 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till läkemedelsförmånslag Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om subvention av läkemedel och vissa förbrukningsartiklar genom läkemedelsförmåner, prissättning av varor som ingår i förmånerna, subvention av livsmedel för särskilda näringsändamål och utbyte av läkemedel. 2 Med läkemedel avses i denna lag sådana läkemedel enligt läkemedelslagen (2015:315) som är avsedda att tillföras människor. 3 Det som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting. 2 kap. Förmånsberättigade personer 1 Rätt till läkemedelsförmåner har 1. den som är bosatt i Sverige, 2. den som, utan att vara bosatt här, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom eller moderskap enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, och 3. den som avses i 5 kap. 7 första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning (254)

75 Författningsförslag SOU 2018:89 Den som, i andra fall än de som anges i första stycket, har anställning i Sverige utan att vara bosatt här, har rätt till läkemedelsförmåner med undantag för subvention av sådana förbrukningsartiklar enligt 5 kap. 6 som behövs vid stomi. 2 Rätten till läkemedelsförmåner prövas av det landsting som enligt 9 kap. 1 ska ersätta kostnaden för förmånerna. 3 kap. Subvention genom läkemedelsförmåner 1 Med läkemedelsförmåner avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av sådana läkemedel och förbrukningsartiklar som ingår i förmånerna enligt 5 kap. Förmånerna innebär att varorna är kostnadsfria för en förmånsberättigad person i de fall som anges i 5 6 och att personens kostnad för varorna i övriga fall reduceras enligt 3 4. För att ett läkemedel ska subventioneras genom läkemedelsförmåner krävs att 1. läkemedlet har förskrivits för en förmånsberättigad person av en läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska eller legitimerad tandhygienist i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller i likartat syfte, och 2. receptet är försett med en kod som identifierar den arbetsplats som receptutfärdaren tjänstgör vid. För att en förbrukningsartikel ska subventioneras krävs att förbrukningsartikeln har förskrivits för en förmånsberättigad person av någon som Socialstyrelsen har förklarat har behörighet till sådan förskrivning. 2 De kostnader som enligt 8 kap. 1 andra stycket 3 respektive tredje stycket eller 8 kap. 2 andra stycket 3 respektive tredje stycket ska betalas av en patient som begär att ett förskrivet läkemedel byts ut eller som väljer att inte byta ut ett förskrivet läkemedel räknas inte in i det belopp som ligger till grund för kostnadsreducering enligt 3. Kostnaderna ska betalas även om det läkemedel som annars hade lämnats ut skulle ha varit kostnadsfritt för patienten (254)

76 6 Yttrande över promemoria U2019/00970/F - Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning 19RS (254)

77 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Juridik och Informationssäkerhet, Sofia Öhrman Dnr: 19RS2132 Organ Regionstyrelsen Yttrande över promemoria U2019/00970/F - Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att redovisat förslag godkänns som Region Örebro läns svar till Utbildningsdepartementet. Sammanfattning Region Örebro län yttrade sig över betänkandet SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Regeringen har den 28 februari 2019 beslutat om proposition 2018/19:58 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Regeringen föreslår att frågor om oredlighet i forskning ska prövas av en särskild statlig nämnd. I propositionen föreslås även en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. I promemorian U2019/00970/F konstateras att det inte finns något behov av någon ytterligare reglering avseende personuppgiftsbehandling för den särskilda nämnden, statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter eller kommuner och landsting. Däremot innehåller den förslag om kompletterande dataskyddsbestämmelser i fråga om behandling av känsliga personuppgifter för enskilda utbildningsanordnare 77 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

78 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Juridik och Informationssäkerhet, Sofia Öhrman Dnr: 19RS2132 och övriga bolag och stiftelser som omfattas av den föreslagna lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Promemorian innehåller även förslag om att enskilda utbildningsanordnare och övriga bolag och stiftelser ska få behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att fullgöra uppgifter enligt den lagen. Bestämmelserna om behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser ska föras in i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som föreslås träda i kraft 1 januari Region Örebro län tillstyrker förslagen. Bedömning Se förslag till svar på remiss av promemoria U2019/00970/F Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Förslaget förväntas inte få några konsekvenser för miljön, barn och jämställdhet. Ekonomiska konsekvenser Förslaget förväntas inte få några ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag FöredragningsPM till regionstyrelsen den 20 mars 2019 Förslag till svar på remiss av promemoria U2019/00970/F Promemoria U2019/00970/F - Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Utbildningsdepartementet u.remissvar@regeringskansliet.se 78 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

79 1 (1) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Er beteckning Juridik och Informationssäkerhet, Sofia Öhrman Dnr: 19RS2132 U2019/00970/F Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet Svar på remiss av promemoria U2019/00970/F - Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Region Örebro län tillstyrker förslagen. För Region Örebro län Andreas Svahn Regionstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Regiondirektör 79 (254) Postadress Regionkansliet Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

80 80 (254)

81 81 (254)

82 82 (254)

83 83 (254)

84 84 (254)

85 85 (254)

86 86 (254)

87 87 (254)

88 7 Uppföljning av överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården RS (254)

89 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Gabriel Stenström Dnr: 19RS2410 Organ Regionstyrelsen Uppföljning av överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården 2018 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapporten avseende 2018 års överenskommelse, samt att föreslå att i arbetet med 2020 års överenskommelse förtydliga kraven på de uppdrag som inte genomförts enligt överenskommelsen. Sammanfattning Varje år träffas en överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården om Folktandvårdens särskilda uppdrag som Region Örebro län helt eller delvis finansierar. I överenskommelsen regleras omfattning och finansiering. Överenskommelsen följs upp efter verksamhetsåret, genom att Folktandvården lämnar en årsrapport med en beskrivning av hur uppdragen utförts. Tandvårdsenhetens sammanfattande bedömning är att överenskommelsens uppdrag har genomförts på ett adekvat sätt med ett gott resultat, även om vissa brister har konstaterats. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Beslutsförslaget medför inga sådana konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser Beslutsförslaget medför inga sådana konsekvenser (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

90 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Gabriel Stenström Dnr: 19RS2410 Uppföljning De av överenskommelsens uppdrag som helt eller delvis inte utförts kommer att beaktas vid överenskommelsen för 2020 mellan regionstyrelsen och Folktandvårdsnämnden. Beslutsunderlag FöredragningsPM angående Uppföljning av överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården Årsrapport 2018 avseende överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården. Tandvårdsenhetens sammanfattande bedömning Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Folktandvården Folktandvårdsnämnden 90 (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post:

91 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Tandvårdsenheten, Jenny Wiik Tjänsteanteckning Tandvårdsenhetens sammanfattande bedömning av Folktandvårdens årsrapport 2018 avseende överenskommelsen mellan Regionstyrelsen och Folktandvården Folktandvården har överlämnat årsrapport avseende 2018 års överenskommelse mellan regionstyrelsen och Folktandvården. Överenskommelsen innehåller deluppdrag och för varje uppdrag specificeras vilken ersättning som lämnas. Hur uppföljning av varje uppdrag ska ske beskrivs enligt bilaga i överenskommelsen. Utifrån Folktandvårdens årsrapport har överenskommelsens uppdrag med en sammanfattande bedömning genomförts på ett adekvat sätt. Resultatet är gott även om vissa brister kan konstateras. I detta PM redovisas de uppdrag där avvikelse mot överenskommelsen kan konstateras, där en utökad beskrivning önskas eller där uppdragen genomförts med särskilt gott resultat. Siffrorna i parentesen hänvisar till motsvarande punkter i uppföljningsbilagan. För en mer detaljerad information/uppföljning hänvisas till årsrapporten i sin helhet. De av överenskommelsens uppdrag som helt eller delvis inte utförts ska beaktats vid överenskommelsen för 2020 mellan Regionstyrelsen och Folktandvården. Genomförandet av några av uppdragen bör uppmärksammas, eftersom de genomförts med god kvalitet och utifrån ett systematiskt inhämtande av kunskap och data (14-35) Folktandvården ansvarar för så kallade generella munhälsoinsatser inom barn och ungdomstandvården. Det innebär insatser för bättre tandhälsa som riktas mot grupper av individer, exempelvis inom skola och i områden med sämre tandhälsa. Överenskommelsens uppdrag inom detta område har enligt Tandvårdsenhetens bedömning genomförts på ett mycket adekvat sätt av Folktandvården. Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel: Fax: (254) Organisationsnummer:

92 2 (3) Förbättringar jämfört med 2017 (41) Barn som uteblivit från undersökning eller från en behandling har minskat sedan föregående år genom ett aktivt arbete från Folktandvården där man tillsatt särskilda tandsköterskor som sköter all kontakt med de patienter som uteblivit. (63) Folktandvården har utökat samarbetet med hälso- och sjukvården under Exempelvis genom att ingå med representant i gruppen Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer, där en ny riktlinje för Folktandvården togs fram under Länets diabetessjuksköterskor har utbildats i munhälsa. En utökad beskrivning av följande punkter önskas (5) Redovisning av slutsatser och vilka följande åtgärder som vidtagits utifrån Patientnämndens verksamhetsberättelse som rör tandvård, redovisas inte. Vissa delar av verksamheten har inte genomförts med avseende resultat i förhållande till uppdragen i överenskommelsen (7) Folktandvården har fortfarande låg svarsfrekvens (16%) på den enkätstudie som syftar till att undersöka 19-åringar gällande sin egen syn på sin tandhälsa. Målvärde för undersökta 19-åringar var 60%. (56, 57) Avdelningen för ortodonti/tandreglering hade den 31 december 2018 en väntetid på 18 månader på icke prioriterade fall fanns ingen väntetid alls. Den 31 december 2018 fanns 474 barn på väntelista. Dessa patienter skulle enligt vårdplanering startat behandling under Folktandvården uppger i årsrapporten att underskott av utbildade specialister är den direkta förklaringen till rådande kösituation. (70, 71) Vuxna patienter med särskilda behov får vänta mer än 3 månader för specialisttandvård inom orofacialmedicin/sjukhustandvård vid sjukhustandvården i Karlskoga och Örebro. I denna kö finns patientgrupper som landstinget/regionen och dess folktandvård har ett särskilt ansvar för enligt tandvårdslagen. Enligt överenskommelsen är detta en patientgrupp som ska prioriteras vid resursbrist. Inom enheten föreligger en avsaknad av tandläkare med orofacial kompetens där många revisionspatienter får sin vård av tandhygienister skriver Folktandvården i sin årsrapport. 92 (254)

93 3 (3) Folktandvården behöver över tid sträva efter att kompetensförsörja samtliga tre kliniker med tandläkare inom orofacialmedicin/sjukhustandvård. Ej genomfört (39) Inga grundutbildningar för BVC personal har genomförts under Utbildningar sker när det finns behov enligt Folktandvårdens årsrapport. Dock planeras detta inför (254)

94 Rapport Datum: Årsrapport 2018 avseende överenskommelse mellan Regionstyrelsen och Folktandvården 94 (254)

95 Innehåll Allmänna krav... 3 Hälsoorientering... 5 Tillgänglighet... 5 Tandvård till barn och ungdomar... 6 Generella munhälsoinsatser... 6 Empowerment...6 Fluortillförsel...7 Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal...11 Allmäntandvård, exklusive tandreglering Barn 0-1 år (gällande barn fram till och med det kalenderår de fyller 1 år) Särskilt ansvar för tandvård till barn och unga Specialisttandvård för barn och ungdomar, exklusive ortodonti/tandreglering Tillgänglighet...15 Ortodonti/Tandreglering Tillgänglighet...19 Tandvård till asylsökande barn Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan Specialisttandvård för vuxna Tillgänglighet...22 Sjukhustandvård/Orofacial medicin Tillgänglighet...26 Särskilt ansvar inom vuxentandvård Tillgänglighet...27 Tandvård för asylsökande vuxna Övrigt Läkemedelskostnader Befolkningsansvar Utbildning av nyutexaminerade tandläkare Specialisttandläkarutbildning Nationellt odontologiskt centrum Forskning Kunskapscenter för äldretandvård (254) 2 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

96 Årsuppföljning av Överenskommelsen 2018 Uppföljningsbilagan följer överenskommelsens rubriksättning. Allmänna krav 1. Hur arbetet bedrivs för att säkra att verksamheten uppfyller barnkonventionens krav. Samtliga nyanställda tandläkare och tandhygienister får inom ramen för sitt traineeprogram en 3 timmars utbildning i barnkonventionen. Allmäntandvårdskliniker får utöver det en utbildning i Barnkonventionen i form av en grundutbildning och en fortsättningsutbildning på begäran av Verksamhetschefen. Under 2018 fick 10 kliniker denna utbildning. Vidare får nyanställda på Pedodontikliniken ytterligare introduktion. Pedodontikliniken beaktar även barnkonventionen i samband med sin kursgivning. I och med detta har Folktandvården ambitionen att se till barnet o barnets bästa genom hela behandlingen. All behandlingsöverenskommelse/terapiplanering strävar efter att ske på ett sätt så barnet förstår och kan, efter hänsyn tagen till individens mognad, vara med och ge sitt samtycke. Vi tar i större grad kontakt med socialtjänsten än tidigare, och ger mindre utrymme för variationer/egna tolkningar inom vad som bedöms som omsorgssvikt. 2. Antal genomförda riskanalyser, orsaksanalyser, avvikelserapporter och Lex Maria anmälningar. Avvikelserapporter 447: Internutredningar : 3 Händelseanalyser : 0 Lex Maria : 1 Orsaksanalyser: Hur riktlinjerna för Socialstyrelsens arbete med God tandvård och Nationella riktlinjer fortlöpande implementeras i verksamheten. Folktandvården följer odontologins utveckling, via nationella riktlinjer, media, ämnesföreningar, forskning, internetodontologi, kurser, konferenser nationellt och internationellt. Avvikelser och händelseanalyser granskas och sprids i verksamheten. Kunskap tas tillvara och via Folktandvårdens vårdråd sammanställs kunskaperna till dokumenterade riktlinjer. Riktlinjerna förs ut i verksamheten där de lokala rutinerna tas fram och dokumenteras med utgångspunkt i de Folktandvårdsgemensamma riktlinjerna. När de lokala rutinerna tas fram ska verksamhetschefen inventera kompetensen vid enheten och fastställa behovet av kompetenshöjning eller nyrekrytering. Genom uppföljande besök från Folktandvårdens ledning och samtal med verksamhetschefer säkerställs implementeringen. Nya riktlinjer tillkommer, andra revideras och inaktuella försvinner. Alla dokument som styr vården finns i Folktandvårdens ledningssystem och är därigenom tillgängliga för Folktandvårdens medarbetare. 96 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

97 4. Antal rapporterade misstankar om skadliga effekter av dentala material. Inga sådana rapporter under Slutsatser av och därpå följande åtgärder utifrån patientnämndens verksamhetsberättelse som rör tandvård. Alla ärenden har besvarats av Verksamhetscheferna. Patientsäkerhetssamordnaren har läst alla ärenden och återkopplat till Verksamhetscheferna vid informationsträffar. Vid dessa träffar diskuteras ärendena och diskussioner om vad som bör göras. Vanligen finns en underton av kostnadsklagomål, detta försöker Folktandvården förebygga genom tydliga behandlingsalternativ och kostnadsförslag. Antalet ärenden har minskat sedan 2017 mest pga den ändrade klagomålsrutinen där Folktandvården tar emot klagomål via Patientnämndens rapport om Folktandvården har analyserats och sänds ut till Verksamhetscheferna för genomgång på respektive enhet. 6. Redovisa möjliga av könsrelaterade skillnader i tandvård och vad man gjort för att uppmärksamma dessa samt hur man ur ett vidare perspektiv fortsätter arbetet med frågan. Enligt åtgärdsstatistik får/konsumerar kvinnor mer tandvård än män. Då männen söker vård mer sällan tenderar deras vård att bli dyrare. Patientenkäter och forskning redovisas alltid könsseparerat och könsskillnaderna analyseras. Analyser ger inga tydliga könsskillnader. Folktandvården har infört ett datorstött könsneutralt riskbedömningssystem som anger vården efter individens behov. Detta medför att Folktandvården uppmanar kvinnor och män att gå på regelbundna kontroller efter individuella behov. Det har visat sig mycket svårt att få till stånd forskning angående bemötandeskillnader i tandvården. Ett arbete kring urvalet till ortodontisk behandling (tandreglering) har genomförts utifrån gender budgeting. Förhållandet mellan flickor och pojkar vid visning av allmäntandläkare för specialisttandläkare med frågeställningen om tandregleringsbehandling skall erbjudas är med någon liten avvikelse (fler flickor än pojkar) neutral när det gäller fördelningen mellan könen. När det gäller bettavvikelser mellan könen föreligger av anatomiska skäl även här en lätt övervikt med fler flickor. Denna stämmer väl överens med relationen vid visningarna. Erbjudande om behandling sker efter gällande kriterier och stämmer också överens med denna lätta differens mellan könen. Detta speglar det objektiva behandlingsbehovet. När det subjektiva behandlingsbehovet, inklusive patientens bedömning av behandlingstiden, vägs in visar det sig att flickor i högre utsträckning än pojkar önskar behandling. Tandregleringsbehandling på specialistklinik innebär oftast fast tandställning i 1,5-2 år. Pojkar tackar således i högre utsträckning nej till det vårderbjudande de får. Detta förklarar övervikten flickor bland dem som får tandregleringsbehandling på specialistklinik. Förhållandet är i procent 57/43 (flickor/pojkar). 97 (254) 4 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

98 Hälsoorientering 7. Andel utlämnade 19-årsenkäter (målvärde 60 % av undersökta) 16 % 8. Andel 19-åringar som har god kunskap om vikten av att använda fluortandkräm (målvärde 95% på kliniknivå) 64% 9. Andel rökare bland barn och unga 12 år och äldre 7,5% Tillgänglighet 10. Telefonkontakt (målvärde 90% besvarade samtal av totalt antal inringda samtal) 90% av samtalen är besvarade av totalt antalet inringda samtal 11. Andel samtal som hamnar i kö. Andelen samtal som hamnar i kö är 60% (påringda: i kö: 9209) 12. Kötidens längd för varje samtal som hamnar i kö. Redovisas i minutintervall med antal samtal per minut sek 1-2 min 2-3 min 3-4 min 4-5 min 5-7 min 7-10 min 13. Klinikernas öppethållanden per klinik/specialistavdelning. Öppethållande redovisas på årsbasis genom antal öppna veckor och på veckobasis genom öppettider per vecka. Se bilaga 1. > 10 min (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

99 Tandvård till barn och ungdomar Generella munhälsoinsatser Med generella insatser menas de insatser som är av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande karaktär som inte riktas till en enskild individ, utan riktas till grupper av barn och unga. Empowerment Med empowerment menas den process som syftar till, alternativt leder till, ökade praktiska möjligheter för en individ att göra rationellt kunskapsbaserade val. 14. Antal förskolor som besökts 112 förskolor 15. Andel förskolor som besökts 100 % 16. Antal timmar som använts till arbete med förskolor 1220 timmar 17. Antal skolor med mellanstadium som besökts 110 mellanstadieskolor 18. Andel skolor med mellanstadium som besökts 100 % 19. Antal timmar som använts till arbete med mellanstadium 1610 timmar 20. Antal skolor med högstadium som besökts 40 högstadieskolor 21. Andel skolor med högstadium som besökts 100 % 22. Antal timmar som använts till arbete med högstadium 1000 timmar 23. Antal gymnasieskolor som besökts 19 gymnasieskolor 24. Andel gymnasieskolor som besökts 87 % 25. Antal timmar som använts till arbete med gymnasium 640 timmar 99 (254) 6 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

100 26. Folktandvården skall också skriftligt, övergripande redovisa hur dessa insatser utförts i de olika skolstadierna. Se skrivning nedan Fluortillförsel Folktandvården ska erbjuda generell fluorbehandling i de områden som har den största kariesrisken. 27. Typ av insats. Fluorsköljning i skolor (se nedan för utförligare beskrivning) 28. Antal skolor som nåtts av insatsen. 18 skolor 29. Andel skolor som nåtts av insatsen. 16 % av alla skolor. Dock 100 % av de skolor som finns i de områden som har den största kariesrisken. 30. Antal timmar som använts till detta arbete. 870 timmar 31. Folktandvården skall också skriftligt, övergripande redovisa hur dessa insatser utförts (Se skrivning nedan) Folktandvården ska med speciella insatser stärka användningen av fluorhaltig tandkräm i de områden som har den största kariesrisken. Som indikatorer på det arbetet skall folktandvården redovisa: 32. Vilka områden som nåtts av insatsen -Tandborstning på förskola: Totalt deltar 56 förskolor i länet. Örebro kommun 31 förskolor i stadsdelarna Baronbacken, Brickebacken, Markbacken, Oxhagen, Varberga och Vivalla. Lindesbergs kommun 4, Hällefors kommun 8, Ljusnarsbergs kommun 1, Laxå kommun 1, och Degerfors kommun 11 förskolor. -Lokala kampanjer: Främst i Vivalla, Brickebacken och Varberga/Oxhagen, men även lokalt i länet tex i Frövi, Fellingsbro, Kopparberg och Askersund. Se beskrivning nedan. -Fluorsköljning ensamkommande flyktingbarn: Ett HVB-hem i Örebro 33. Typ av insats -Tandborstning på förskola (Glada tanden) -Lokala kampanjer för att stärka daglig tandborstning med fluortandkräm -Fluorsköljning på boende för ensamkommande flyktingbarn 100 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

101 34. Antal timmar som använts till detta arbete 2500 timmar 35. Folktandvården skall också skriftligt, övergripande redovisa hur dessa insatser utförts Se skrivning nedan Redovisning punkt 26, 27, 31 och 35 För att främja en jämlik hälsoutveckling i länet är att fördela insatserna efter behov. Utifrån en socioekonomisk och tandhälsobaserad klusteranalys görs en riskgruppering på områdesnivå i länet, utifrån vilken åtgärder planeras i en sexgradig åtgärdstrappa: Steg 1 -den empowerment-insats som alla barn/ungdomar i länet får oavsett klustertillhörighet Steg 2 -tandborstning med fluortandkräm på förskolan Glada Tanden Steg 3 -fluorsköljning i skolan Steg 4 -riktade insatser för att stärka tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm Steg 5 -föräldrastöd till småbarnsföräldrar via utökat samarbete med BVC, Viva Tanden Steg 6 -insatser av mer lokal karaktär i ett specifikt område Behovet av insatser i länets olika områden är inte statiskt, förändringar sker fortlöpande vilket påverkar riskbilden. Det innebär att insatser behöver såväl introduceras som fasas ut. Steg 1 Empowerment Under ett skolår besöks alla barn och ungdomar i förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiet. Vid besök i förskoleklass används dramapedagogik som verktyg. Magi och trolleri används för att fånga de mindre barnens uppmärksamhet och säkra inlärningen. Kärnbudskapet är tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm med stöd av vuxna, samt ett begränsat intag av godis och läsk etc. Mellanstadiebarnen träffas i skolår 4. Drama- och upplevelsepedagogik används där barnen engageras såväl intellektuellt som kroppsligt i kunskapsförmedlandet. Barnen får själva reflekterar över sina kunskaper, attityder och beteende. Fokus läggs här, förutom tandborstning med fluortandkräm, på egenvård och mellanmål. Eleverna har from ht 2018 blivit erbjudna att delta i tävlingen tandresan, där klassen kan vinna en resa till Parken zoo i Eskilstuna. Klassen skall föra en kostdagbok under två valfria veckor efter att Folktandvården varit på besök i klassen. Detta redovisas sedan tillsammans med en motivering varför klassen skall vinna priset, detta kan ske genom teckningar, sång, film eller något annat kreativt. Syftet är att engagera eleverna ytterligare i sin munhälsa, även efter besöket. 101 (254) 8 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

102 Elever på högstadiet ska ha tillräckliga kunskaper om tandsjukdomar för att kunna göra medvetna hälsoval och därigenom kunna förebygga mun- och tandskador. Fokus läggs därför på kunskapsförmedling om mun/tandsjukdomar, främst genom användning av upplevelsepedagogik, möten sker i skolår 7. Då tobaksbruk påverkar munhälsan involveras även detta. På gymnasieskolorna finns Folktandvården till hands som diskussions- och självklar samarbetspartner munhälsofrågor. Det kan exempelvis ske på olika temadagar. Studenterna har många frågor och funderingar beträffande hälsofrågor, men även gällande yrkesfrågor. Steg 2 Tandborstning inom förskola Glada Tanden Barnen borstar själva sina tänder, efter att ha fått sin tandborste med fluortandkräm tilldelad av en pedagog. Det primära är inte att tänderna borstas rena utan att tillföra /fluortandkräm-/tandborstställ och övrig utrustning som kan behövas på förskolan. Folktandvården introducerar aktiviteten bland barnen efter att först ha förankrat arbetet bland skolledning, pedagoger och föräldrar. Under startperioden finns Folktandvårdens personal närvarande för att stötta pedagoger och barn men sedan sker den dagliga aktiviteten under pedagogernas ledning. ett dagligt tillskott av fluor. Folktandvården tillhandahåller fortlöpande tandborstar- Kontinuerlig kontakt hålls med förskolorna, behovet av tandborstar och fluortandkräm ses över och pedagogerna stöttas. Ytterligare förskolor är inplanerade för införande av motsvarande aktivitet under kommande år. Samtliga förskolor ligger i områden med en hög andel barn från kluster 4 och 1, alternativt har en annan riskprofil. Steg 3 Fluorsköljning Folktandvården ska erbjuda generell fluorbehandling i grundskolan i de områden som har den sämsta tandhälsan. Fluorsköljning har under året skett i 18 skolor. Se tabell nedan. Folktandvården introducerar nya skolklasser vid varje hösttermins start, efter att förankrat arbetet bland skolledning och lärare och informerat föräldrar. Fluorsköljning görs också på ett hem för ensamkommande flyktingbarn (HVB-hem). Folktandvården introducerar tandborstning och fluorsköljning. Kontinuerlig kontakt hålls och utbildning ges till såväl ungdomar som personal. Antalet HVB-hem har under året minskat och nu finns bara ett kvar. Fluormunskölj, tandborstar och muggar tillhandahålls av Folktandvården. 102 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

103 I nedanstående tabell redovisas skolor med pågående fluorsköljningsaktivitet. Skolor med fluorsköljningsaktiviteter har en högre andel elever som kommer från kluster 4 och/eller 1. Skolförteckning Fluorsköljningsaktivitet Örebro län Örebro kommun Birgittaskolan Brickebackens skola Bruket Hagaskolan Mellringeskolan Vivallaskolan Västra Engelbrektskolan Al Azhar-skolan friskola Al-Salam-skolan friskola Hällefors kommun Hällefors skola Grythyttans skola Lindesbergs kommun Björkhagaskolan Löa friskola Hagabackens skola Ekbackens skola (språkverkstad) Ramshyttans skola Hallsbergs kommun Stocksätterskolan Ljusnarsbergs kommun Kyrkbackskolan Steg 4 Tandborst/fluortandkräms-aktivitet- Avsikten är att tillse att barn i området har tillgång till tandborstar och tandkräm. Det hjälper inte att förse barnen med kunskap om vikten av tandborstning om det inte finns någon tandborste att borsta med. I områdena Brickebacken, Vivalla och Baronbackarna görs återkommande insatser i form av veckovisa aktiviteter två gånger per år. Tandborstar/fluortandkräm delas ut till alla barn/ungdomar och föräldrar med barn. Skolor, förskolor, familjecentraler, bibliotek osv. besöks. Motsvarande behov finns i fler områden men det finns inte alltid tillgång till lämpliga arenor. Andra forum söks då som exempelvis SOS dagen i Varberga. Vidare besöks även utomhusbaden i Varberga och Fellingsbro dit många barn/unga även kommer från närliggande områden. Insatser i Kopparberg skedde i samband med Våryran och i Frövi i 103 (254) 10 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

104 samband med ortens Integrationsdag. Askersund nåddes, via Askersundmässan, där förskolor och skolklasser besökte mässan. Samtliga områden där olika aktiviteter genomförs har en hög andel barn från kluster 4 och 1. Steg 5 Riktat föräldrastöd, Viva Tanden Viva Tanden är en mötesplats i Vivalla där föräldraskapsstöd erbjuds beträffande mun- och tandhälsofrågor, riktat till små barn. I Vivalla bor familjer med olika kulturell bakgrund och varierande traditioner beträffande förebyggande hälsovård. Genom ett förstärkt samarbete med BVC kring föräldrastöd träffar Folktandvården barn/föräldrar från det att barnet är ca 8-9 månader för att initiera tandborstning med fluortandkräm och diskutera kostfrågor. Familjerna erbjuds återkommande stödjande besök fram till 2-års ålder när ordinarie barn-ungdomstandvård tar vid. Viva Tandenfilialer finns också etablerade i Varberga, Brickebacken, Baronbackarna och Oxhagen. Genom samarbete med BVC och familjecentraler tillhandahålls lokaler för verksamheten i dessa områden. Under året har ca 700 barn/familjer nåtts av insatsen. Samtliga områden har en hög andel barn från kluster 4 och 1. Steg 6 Lokala aktiviteter Folktandvården har deltagit i en rad lokala arrangemang på olika ställen. Exempel på detta är områdes- och familjefester, och hälsodagar i olika områden. Samtliga områden med aktiviteter har en hög andel barn från kluster 4 och 1. Viktigt för Folktandvården är att arbetet utförs med samma målsättning och höga kvalitet över hela länet. Alla barn och ungdomar i länet ska mötas av kompetent personal som arbetar utifrån samma plattform beträffande såväl värdegrund som pedagogiska metoder. Detta uppnås genom regelbundna möten och via gemensamma egna utbildningsaktiviteter samt via kontakter med övriga hälsoarbetare både inom Region Örebro län som i övriga Sverige. Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal 36. Antal BVC-mottagningar där kontinuerligt samarbete förekommer. Folktandvården har under året haft ett samarbete med 26 BVC-mottagningar- /familjecentraler i länet. Samarbetet ser olika ut beroende på i vilken form BVC arbetar. Det mest förekommande är att informationsgivning sker i öppna förskolan på familjecentralen om sådan finns, alternativt i andra lokaler tex kyrkans. Informationsmaterial och tandborstar tillhandahålls av Folktandvården. I länet finns familjecentraler i Askersund, Laxå, Lekeberg, Degerfors, Karlskoga Fellingsbro, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Hallsberg, Kumla, och 7 stycken i Örebro kommun. 37. Andel BVC-mottagningar där kontinuerligt samarbete förekommer. 96% av alla BVC mottagnigar (26 av 27) 104 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

105 Folktandvården har tyvärr inte haft någon kontakt med BVC i Lillån, anledningen till detta är att Folktandvårdskliniken varit stängd för renovering samt att BVCs s tjänster inte varit tillsatta. Flera BVC mottagningar i länet har haft svårt att rekrytera personal och har därigenom haft begränsad verksamhet. 38. Folktandvården ska redovisa hur det kontinuerliga stödet sker. Folktandvården har en utsedd BVC-ansvarig tandhygienist/tandsköterska på samtliga kliniker med uppdragen att både hålla kontakt med den lokala BVCmottagningen samt att ta emot de barn/familjer som av BVC identifierats som riskbarn och remitterats till. Inom Folktandvården finns en samordnare för alla BVC-ansvariga kontaktpersoner, regelbundna möten hålls med gruppen ofta i samverkan med avdelningen för Pedodonti och Regionens Barnhälsovård. På motsvarande sätt finns en kontaktperson till Folktandvården på samtliga BVCmottagningar. Barnhälsovårdens (BHV) samordnare och Folktandvårdens samordnare har kontinuerlig kontakt. Folktandvårdens samordnare deltar varje termin i BVC-sköterskorna nätverksträffar. Vid dessa tillfällen lyfts aktuella frågor, synpunkter och önskemål beträffande samarbetet mellan BVC och Folktandvården. Folktandvården grundutbildar fortlöpande nyanställda BVC sköterskor, detta sker vid inrådan från BHVs samordnare. Utbildningstillfället innefattar en halv dag och berör b.la. ämnen som lilla barnets tänder, sjukdomar i munhålan kopplat till vanor och egenvård samt föräldrastöd. Under året har Folktandvården och BHV haft ett nära samarbete, då man vid ett flertal möten planerat hur genomförandet av utökade hembesök under barnets första år skall göras. Planering för en utökad utbildningsinsats har gjorts,men också för en modell, där folktandvården aktivt skall delta i ett av BVC:s hembesök hos barnet. 39. Antal distriktssköterskor som utbildats Utbildningar sker när det finns behov. Inga grundutbildningar för BVC personal har genomförts 2018, dock planeras detta inför Allmäntandvård, exklusive tandreglering Barn 0-1 år (gällande barn fram till och med det kalenderår de fyller 1 år). 40. Antal barn som blivit hänvisade från BVC eller sökt själva till Folktandvården. 613 barn 0-1 år har besökt Folktandvården under år (254) 12 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

106 Särskilt ansvar för tandvård till barn och unga 41. Antal barn som uteblivit från undersökning eller behandling och inte kallas mer under innevarande revisionsperiod. Antal barn redovisas för såväl 2016, 2017 som Antal barn som uteblivit År 2016 År 2017 År 2018 från undersökning under behandlingsperiod Totalt Folktandvården skall skriftligt redovisa vilka insatser som görs för att få barn som uteblir att komma till tandvårdsbesök. Alla barn som listats hos Folktandvården har erbjudits tandvårdsbehandling vid närmaste Folktandvårdsklinik i enlighet med anvisningarna för barn- och ungdomstandvård i Region Örebro län. Folktandvården kallar alla sina listade barn till undersökning utifrån det individuella revisionsintervall som är bestämt. Alla listade barn får en kallelse och därutöver en kallelsepåminnelse om den första kallelsen inte hörsammas. De barn som trots dessa två kallelseomgångar inte kommit till undersökning följs upp med telefonkontakter. Detta förfarande är detsamma oavsett om det handlar om ett undersöknings- eller behandlingstillfälle. Folktandvården använder SMS-påminnelser till de barn och föräldrar som valt att uppge sitt mobiltelefonnummer. Folktandvården är anslutet till den nationella tjänsten Mina Vårdkontakter som innebär att patienterna kan göra tidsbokning (om- och avbokning för vuxna och ombokning för barnpatienter) via webb. 43. Antal barn som anmälts till sociala myndigheter på grund av misstanke om att barnet far illa. 462 barn har anmälts till Sociala myndigheter under Folktandvården skall redovisa klinikernas öppethållanden per klinik. Öppethållande redovisas på årsbasis genom antal öppna veckor och på veckobasis genom öppettider per vecka. Se bilaga Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man uppfyller överenskommelsens innehåll, beträffande tillgången på akut tandvård för barn. Folktandvården har organiserat omhändertagande för akuttandvård enligt uppdrag. Barnpatienter som söker akuttandvård tas om hand samma dag på respektive klinik, oavsett anledningen till det akuta besöket. Lördagar, söndagar samt helgdagar hänvisas patienterna till Folktandvårdens Jourklinik, på Klostergatan i Örebro. 106 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

107 Jourklinken har öppet alla dagar året runt, måndag-torsdag kl , fredag lördagar och söndagar samt helgdag kl Övriga tider sker hänvisning till den länsjour som finns hos Käkkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Specialisttandvård för barn och ungdomar, exklusive ortodonti/tandreglering 46. Antal remisser inklusive remissanledningar grupperat på remittentgrupp. Remittent Avdelning Folktandvården Privat Sjukvård Utomläns Totalt Pedodonti Parodontologi Protetik Endodonti Bettfysiologi Odontologisk radiologi Totalt Antal behandlade patienter per specialitet och diagnosgrupp och/eller behandlingar. Avdelning Start Avslut Pedodonti Parodontologi Protetik Endodonti Bettfysiologi Odontologisk radiologi Totalt 1070 (exkl rtg) 1196 (exkl rtg) 107 (254) 14 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

108 Huvuddiagnos Pedodonti Procentuell fördelning Allmänsjukdom 10 Behandlingsproblem av psykologisk art 48 Bettutvecklingsstörningar 14 CMD (TMD) 0 Karies 11 Parodontala och gingivala tillstånd 1 Patologiska tillstånd i käkar/käkben 0 Patologiska tillstånd i mjukvävnad exkl gingivit/parodontit 2 Pulpala sjukdomstillstånd 4 Tandhårdvävnadsskador exkl karies 2 Tandutvecklingsstörningar 4 Trauma Använd vårdtid per specialitet. Avdelning Timmar Pedodonti 4231 Parodontologi 520 Protetik 738 Endodonti 366 Bettfysiologi 120 Odontologisk radiologi 695 Totalt Antal behandlingar under narkos. 60 behandlingar genomfördes under narkos år Tillgänglighet 50. Väntetider per specialitet 31 december (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

109 51. Antal patienter på kö per specialitet 31 december Implantat-kirurgiska verksamheten särredovisas. akut förtur kö Avdelning väntetid antal pat Väntetid antal pat väntetid antal pat Pedodonti mån mån 88 Parodontologi/ dentoalveolärkirurgi mån Implantatkirurgi mån Protetik mån Endodonti mån mån 1 Bettfysiologi mån Odontologisk radiologi mån (254) 16 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

110 Ortodonti/Tandreglering 52. Antal och andel patienter som blivit behandlade under 2018, uppdelat på åldersgrupp (0-25 år) samt allmäntandvård/specialisttandvård. Ålder Allmäntandvård Specialisttandvård Antal Andel Antal Andel ,0% 13 0,3% ,0% 13 0,3% ,0% 19 0,5% ,1% 56 1,4% ,1% 53 1,4% ,2% 105 2,8% ,3% 134 3,9% ,2% 196 5,7% ,0% 259 7,9% ,4% ,6% ,6% ,4% ,4% ,8% ,9% 305 9,2% ,9% 187 5,5% ,7% 120 3,3% ,6% 60 1,6% ,9% 38 1,0% ,8% 18 0,5% ,4% 12 0,3% 6 1 0,0% 12 0,3% 5 0 0,0% 5 0,1% 4 0 0,0% 12 0,3% 3 0 0,0% 15 0,4% 2 0 0,0% 4 0,1% 1 0 0,0% 1 0,0% 0 0 0,0% 0 0,0% 110 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

111 53. Redovisning ska ske av antalet behandlingsstarter och behandlingsavslut inom den specialiserade vården, uppdelat på åldersgrupper (0-25år). Specialisttandvård Ålder Behandlingsstart Behandlingsavslut Totalt (254) 18 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

112 54. Antal patienter som påbörjats men ej slutförts innan det kalenderår patienten fyller 20 år, 21 år samt 22 år 31 december patienter är inte slutförda innan de fyllt 20 år, 35 patienter innan de fyllt 21 år och 33 patienter innan de fyllt 22 år. 55. Patientens upplevda behandlingsbehov ska värderas enligt en för Folktandvården gemensam riktlinje så att en jämlik vård säkerställs. Utifrån den riktlinjen ska det framgå vilken tyngd det egenupplevda behovet har i förhållande till det av professionen bedömda. Riktlinjen ska redovisas Sedan tidigare diagnostiseras bettavvikelser enligt en fyrgradig skala (A-D) där A-C innebär bettavvikelse som behandlas inom uppdraget till skillnad från bettavvikelse grupperad som D (litet behov). I den händelse som en enskild patient/förälder har en uppfattning som avviker från den objektiva bedömningen från tandvårdsprofessionen, tas fallet upp för konsensusdiskussion vid avdelning för ortodonti, specialisttandvården. Om en patient/förälder önskar få ortodonti/tandreglering utförd med bettfel enligt kategori D kan behandling givetvis ske mot sedvanlig patientavgift enligt prislista. Patienter med vårdbehov enligt kategori D får sin behandling efter att vården säkerställts för patienter i de prioriterade grupperna A-C. Tillgänglighet 56. Väntetider 31 december Avdelningen för ortodonti/tandreglering har en väntetid på 18 månader på icke prioriterade fall, per den 31 december Man arbetar med vårdplaneringslista som tar hänsyn till patientens individuella förutsättningar vad gäller mognad, tillväxt etc. i förhållande till odontologiskt motiverad behandlingsstart. 57. Antal patienter på kö 31 december Per den 31 december 2018 fanns 474 barn på väntelista till avdelningen för ortodonti/tandreglering. Dessa patienter skulle enligt vårdplaneringslista inlett sin behandling under Dock föreligger sedan en tid ett underskott av utbildade specialister vilket är den direkta anledningen till kösituationen. Dessutom har avdelningen märkt ökad vårdefterfrågan i samband med den höjda åldersgränsen inom barn- och ungdomstandvård, vilket i framtiden kan påverka tillgänglighet negativt innan adekvat resursdimensionering uppnåtts. 112 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

113 Tandvård till asylsökande barn 58. Antal behandlade barn. 908 barn behandlades under år Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man verkar för att ge de asylsökande barnen tillgång till tandvård, inklusive insatser på gruppnivå. Folktandvården har på gruppnivå främst nått asylsökande barn och föräldrar på Asylcafeér och på familjecentraler med specifika träffar för asylsökande. Endast ett HVB-hem för asylsökande ungdomar finns kvar i Örebro. Där har informationsinsatser om munhälsa/munvård getts såväl till de boende som till personal. Daglig fluorsköljning har introducerats, tandborstar och fluorsköljmedel har tillhandahållits av Folktandvården. 60. Antal extra anställda administrativ personal för asyl. Rapportering har skett till Tandvårdsenheten enligt särskild ordning under året. Se bilaga Redovisning av kostnad för uppsökande verksamhet på asylboende och HVB-hem i regionen. Rapportering har skett till Tandvårdsenheten enligt särskild ordning under året. Se bilaga (254) 20 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

114 Tandvård till vuxna Konsultationer och samverkan 62. Tid per specialitet för telefonförfrågningar, konsultationsremisser och terapikonferenser i samverkan med sjukvård och tandvård. Avdelning Timmar Parodontologi 448 Protetik 373 Endodonti 207 Bettfysiologi 0 Odontologisk radiologi 356 Totalt Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man samverkar med hälso- och sjukvårdens aktörer inom närsjukvård och psykiatri. Folktandvården har sedan ett par år samverkat med psykiatrin och läkemedelskommittén i ett projekt med syftet att bevara och förbättra den orala hälsan för patienter inom den psykiatriska vården. Formellt avslutades projektet och slutredovisades under våren. Dock tyckte samtliga aktörer i projektet att detta var ett framgångsrikt koncept, och beslutade att fortsätta med de delar som från Folktandvårdens sida består i att vid behov utbilda personal såväl som patienter i munhälsa samt tillhandahålla fluorsköljningsmedel för daglig fluorsköljning på avdelningen. Eventuellt kommer fler avdelningar med inneliggande patienter inom den psykiatriskaska vården att kontaktas och erbjudas motsvarande samarbete. Folktandvården har under året samverkat med övriga aktörer i Regionens tobaksarbete med Tobacco Endgame Länets diabetessjuksköterskor har utbildats i munhälsa/munvård, en mycket uppskattad insats som gav många bra diskussioner mellan professionerna Samverkan med närsjukvården har mestadels skett beträffande gruppen sköra äldre patienter, se redovisning för KCÄM, punkt 93. Folktandvården är representerade i regionens gruppering för Standardiserat vårdförlopp för patienter med misstänkt huvud- och halscancer. En riktlinje är framtagen inom Folktandvården hur dessa patienter ska handläggas för ett effektivt och adekvat omhändertagande i samverkan med Hälso- och sjukvården. 114 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

115 64. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man samverkar med sjukvården avseende strokepatienter uppdelat på Örebro, Karlskoga och Lindesberg. En fortlöpande kontakt med hålls med strokeenheten på USÖ. Utbildningar i munhälsa/munvård givits vid två tillfällen. Personal från stroke avdelningarna på länets tre sjukhus har erbjudits att delta i inspirationsdagar med Tema Senior alert.( Fall, undernäring trycksår och munhälsa)se punkt Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man under 2018 samverkat med sjukvården avseende stöd till adekvat munvård och ett omhändertagande av inneliggande patienter så att inte munhälsan försämras samt hur man fortsättningsvis vill arbeta med frågan. I anslutning till regionens sjukhus erbjuds inneliggande patienter stödbehandling på respektive sjukhustandvårdsklinik. Personal från sjukhustandvården besöker dessutom inneliggande patienter inom sjukvården för munhälsostöd när så är adekvat utifrån patientens behov och förmåga. Genom att nu och i framtiden samverka kring denna patientgrupp kan Folktandvården sprida kunskap om munhälsans inverkan på patienternas allmänna välbefinnande samt att sjukvården har en känd och naturlig kontaktväg för dessa patienter. 66. Antal genomförda behandlingar under narkos. 73 behandlingar utfördes under narkos år Specialisttandvård för vuxna Tillgänglighet 67. Väntetider för köpatienter per specialitet 31 december Antal patienter på kö per specialitet 31 december Akut förtur kö Avdelning väntetid antal pat väntetid antal pat väntetid antal pat Apné mån 72 Ortodonti/Tandreglering, vuxen c:a 24 mån 153 Parodontologi/implantat 1-4 mån mån mån 8 Protetik 1-4 mån mån mån 118 Endodonti 1-6 mån mån mån 18 Bettfysiologi mån mån 151 Odontologisk radiologi mån (254) 22 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

116 Sjukhustandvård/Orofacial medicin Sjukhustandvård/orofacial medicin omfattar vård och omhändertagande inom tandvården av vuxna patienter som huvudsakligen kan delas upp i tolv diagnosgrupper Dessa grupper är: 1. Oral medicin, slemhinneförändringar Diagnostik och behandling. 2. Patienter med oralmotoriska störningar Ex sväljnings- och talsvårigheter. 3. Tandvård vid livets slut Lindra besvär från munhålan vid svåra sjukdomstillstånd och i livets slutskede. 4. Patienter med medicinska funktionshinder Behandling och utredning av infektioner. Strålbehandlade, cellgiftbehandlade, transplantationspatienter, fokalutredningar, immunodepressiva patienter. 5. Patienter i behov av tandvård under narkos Ex extrem tandvårdsrädsla, funktionshinder. 6. Konsultationer Inom sjukhustandvård och oral medicin via remiss och per telefon. 7. Patienter inlagda på sjukhus Akut tandvård, konsultationer. 8. Patienter med grava funktionshinder Svårigheter i behandlingssituationen, munhälsovård. Patienter som kräver lyftanordningar för att kunna överföras till behandlingsstolen. 9. Patienter med grava förståndshandikapp Omhändertagande, munhälsovård. 10. Patienter med grava psykiska sjukdomar Bemötande, munhälsovård. Behandling med speciell hänsyn till medicinering. 11. Patienter med extrem tandvårdsrädsla Utredning, psykologiskt omhändertagande, behandling med lugnande preparat, lustgas. 12. Äldretandvård Patienter med åldersförändringar, såväl fysiologiska som psykiska. 116 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

117 69. Folktandvården ska redovisa antal under 2018 behandlade patienter uppdelat på ovanstående tolv diagnosgrupper inom var och en av de fyra enheterna för sjukhustandvård. Sjukhustandvården Lindesberg Grupp Innehåll Antal patienter 1 Oralmedicin, slemhinneförändringar Oralmotoriska störningar 5 3 Tandvård vid livets slut 0 4 Medicinska funktionshinder 39 5 Narkostandvård 54 6 Konsultationer 43 7 Inlagda på sjukhus, akut tandvård 17 8 Grava funktionshinder 7 9 Grava förståndshandikapp Psykiska sjukdomar Extrem tandvårdsrädsla Äldretandvård 54 Totalt 435 Sjukhustandvården Karlskoga Grupp Innehåll Antal patienter 1 Oralmedicin, slemhinneförändringar 32 2 Oralmotoriska störningar 2 3 Tandvård vid livets slut 2 4 Medicinska funktionshinder 45 5 Narkostandvård 17 6 Konsultationer 12 7 Inlagda på sjukhus, akut tandvård 1 8 Grava funktionshinder 12 9 Grava förståndshandikapp Psykiska sjukdomar Extrem tandvårdsrädsla Äldretandvård 41 Totalt (254) 24 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

118 Sjukhustandvården Örebro Grupp Innehåll Antal patienter 1 Oralmedicin, slemhinneförändringar Oralmotoriska störningar 1 3 Tandvård vid livets slut 0 4 Medicinska funktionshinder 27 5 Narkostandvård 1 6 Konsultationer 29 7 Inlagda på sjukhus, akut tandvård 2 8 Grava funktionshinder 49 9 Grava förståndshandikapp Psykiska sjukdomar Extrem tandvårdsrädsla Äldretandvård 57 Totalt 490 Oralmedicin & sjukhustandvård USÖ Grupp Innehåll Antal patienter 1 Oralmedicin, slemhinneförändringar Oralmotoriska störningar 5 3 Tandvård vid livets slut 0 4 Medicinska funktionshinder Narkostandvård 64 6 Konsultationer 1 7 Inlagda på sjukhus, akut tandvård 35 8 Grava funktionshinder 0 9 Grava förståndshandikapp 0 10 Psykiska sjukdomar 1 11 Extrem tandvårdsrädsla 0 12 Äldretandvård 0 Totalt (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

119 Tillgänglighet 70. Väntetider för köpatienter 31 december Antal patienter på kö 31 december Enhet väntetid Prio 1 akut Prio 2 förtur Prio 3 kö antal patienter väntetid antal patienter väntetid antal patienter Sjukhustandvården Lindesberg 2 mån mån 6 2 mån 3 Sjukhustandvården Karlskoga* mån mån 3 Sjukhustandvården Örebro* 1 mån mån mån 6 Käkkirurgiska kliniken USÖ/ Sektion Oralmedicin & Sjukhustandvård mån mån 8 * Rapporteringen avser nya remisspatienter. Inom enheten föreligger en avsaknad av tandläkare med orofacial kompetens där många revisionspatienter får sin vård av tandhygienister. Särskilt ansvar inom vuxentandvård 72. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur ersättningen för det särskilda ansvaret har använts. Samtliga Folktandvårdens kliniker är anpassade för personer med fysiskt funktionshinder. Den årliga kostnaden för dessa lokalanpassningar (andel som belastar vuxentandvård) uppgår till kronor, vilket innefattar kostnader för hissanordningar, handikapptoaletter och anpassningar av receptionerna. Folktandvårdens kostnader i uppdraget särskilt ansvar avser till största delen kostnader för lönetillägg och kompensation för restid till behandlare som reser till kliniker i länets yttre delar där det ofta saknas fast stationerad personal alternativt är begränsat med fast stationerad personal. Anledningen till att det är så pass begränsat med fast stationerad personal är att Folktandvårdens medarbetare i väldigt stor utsträckning bor i Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Kumla med omnejd. Folktandvården arbetar fortlöpande med ansträngningar för att kunna upprätthålla en god och jämlik tandvård i hela länet med bra tillgänglighet i både tid och rum. Folktandvården har organiserat jourverksamheten vid en central jourklinik belägen på Klostergatan i Örebro. Jourklinken har öppet alla dagar året runt. Folktandvårdens nettokostnad för jourklinikens verksamhet under 2018 var kronor. 119 (254) 26 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

120 Folktandvårdens specialisttandvård (avdelningarna bettfysiologi, protetik, parodontologi/implantat och endodonti) har fått ersättning för att omhänderta patienter med en särskild behandlingsproblematik och där omhändertagandet medför kostnader som inte ryms i Folktandvårdens prislista för specialisttandvård enligt gällande regelverk. För att erbjuda länsinvånarna bettfysiologisk specialistbehandling har särskilt och relativt kostsamt arrangemang med annat landsting skett, i syfte att erbjuda denna kliniska kompetens i länet. Specialister i bettfysiologi är utifrån ett nationellt perspektiv relativt få vilket haft konsekvens i rekryteringsarbetet. Kostnaden för detta särskilda ansvar uppgick till kronor för år Jourklinikens öppettider per dag. Se bilaga Antal patienter på jourkliniken per dag, uppdelat på vardagar respektive lördagar och söndagar. På vardagar var det i genomsnitt 29 patienter per dag, på lördagar 14 patienter och på söndagar 12 patienter under år Antal och andel patienter på jourkliniken per år som tillhör Folktandvården (egna revisionspatienter). 2653, 44%, av patienterna som fått behandling på jourkliniken är revisionspatienter på Folktandvården. Tillgänglighet 76. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur man uppfyller överenskommelsens innehåll, beträffande tillgången på akut tandvård för vuxna Folktandvården har under verksamhetsåret organiserat omhändertagande för akuttandvård enligt uppdrag. Samtliga patienter som söker akuttandvård tas om hand. Folktandvården har strukturerat den akuta delen av verksamheten på så sätt att patienterna prioriteras efter odontologisk/medicinsk bedömning i tre grupper där individer med trauma, infektiösa tillstånd eller värk omhändertas snarast eller senast inom 24 timmar. 77. Antal dagar/vecka med möjlighet till akut tandvård inom kommunen (målvärde 5 dagar). I alla kommuner utom Lekeberg, Laxå och Hällefors erbjuds jourtandvård måndag till fredag året runt, i nämnda kommuner är öppethållandet fyra dagar/vecka med undantag av FTV Lekeberg som under delar av året haft stängt för ombyggnation. Om antalet joursökande enstaka dag är högre än kapaciteten på den lokala jourmottagningen hänvisas patienterna till Folktandvårdens Jourklinik. 120 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

121 78. Antal dagar/vecka med möjlighet till akut tandvård inom länet (målvärde 7 dagar). 7 dagar/vecka, 365 dagar/år. Vuxentandvård ska bedrivas i länets alla kommuner och på de orter och platser, där Folktandvården idag har verksamhet. Nya patienter och revisionspatienter ska ha liknande möjligheter att komma till behandling i rimlig tid, oberoende av boendeort. Folktandvården ska sträva efter att eventuella skillnader i kötider mellan regionens olika kommuner inte ska överstiga två månader. 79. Uppföljning sker enligt särskild modell för kötidsreducering. Se bilaga 2. Tandvård för asylsökande vuxna 80. Antal behandlade vuxna. 665 vuxna patienter behandlades under år Folktandvården skall skriftligt redovisa sin organisation för att ge vuxna asylsökande akut tandvård. Samtliga vuxna patienter, inklusive asylsökande, som söker akuttandvård tas om hand. Folktandvården har strukturerat den akuta delen av verksamheten på så sätt att patienterna prioriteras efter odontologisk/medicinsk bedömning i tre grupper där individer med trauma, infektiösa tillstånd eller värk omhändertas snarast eller senast inom 24 timmar. På vardagar tas asylsökande vuxna om hand på närmast liggande klinik om möjligt annars erbjuds patienten en tid på Folktandvårdens Jourklinik i Örebro. På lördagar, söndagar och helgdagar är alla patienter hänvisade till Folktandvårdens Jourklinik i Örebro. 82. Antal extra anställda administrativ personal för asyl. Rapportering har skett till Tandvårdsenheten enligt särskild ordning under året. Se bilaga Redovisning av kostnad för uppsökande verksamhet på asylboende och HVBhem i regionen Rapportering har skett till Tandvårdsenheten enligt särskild ordning under året. Se bilaga (254) 28 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

122 Övrigt Läkemedelskostnader 84. Folktandvården skall skriftligt redovisa statistik på läkemedelsförskrivning. Kostnaden för läkemedel var kr. LÄKEMEDEL Kostnad A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar A07 Antidiarroika, intestinala antiinflammatoriska och antiinfektiva medel B02 Hemostatika D01 Svampmedel för utvärtes bruk 208 D06 Antibiotika och kemoterapeutika för utvärtes bruk 146 D07 Kortikosteroider för utvärtes bruk 92 J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk J02 Antimykotika för systemiskt bruk J05 Virushämmande medel för systemiskt bruk 318 M01 Antiinflammatoriska och antireumatiska medel M03 Muskelavslappande medel 85 N01 Anestetika N02 Analgetika N05 Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel 456 P01 Medel mot protozoer R01 Medel vid nässjukdomar 70 Y92 Förbrukningsartiklar - Diabetes 169 Befolkningsansvar 85. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur ersättningen för befolkningsansvar fördelats. Folktandvården finns representerad på många olika orter inom länet, även på sådana orter där det på grund av för litet patientunderlag inte går att bedriva verksamhet ekonomiskt lönsamt. Trots att fri etableringsrätt har funnits sedan 1999 har ingen privattandläkare visat något intresse för att etablera sig på orter som Storå och Fellingsbro samt Pålsboda. Ersättningen har under verksamhetsår 2018 använts till att täcka underfinansiering i det ekonomiska utfallet för verksamheterna i Storå, Fellingsbro och Pålsboda. Fellingsbro 600 tkr Mobil klinik Pålsboda 200 tkr Mobil klinik Storå 200 tkr 122 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

123 Utbildning av nyutexaminerade tandläkare 86. Antal anställda nyutexaminerade tandläkare. 8 nyutexaminerad har anställts under året. 87. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur introduktionen av nyutexaminerade tandläkare bedrivits. Folktandvården har ett traineeprogram för nyanställda legitimerade tandläkare som löper på ett år. Respektive trainee får en utsedd handledare i form av en erfaren kollega, som också har avdelad tid för handledning. Syftet med traineeprogrammet är att varje tandläkare ska ges möjlighet att i sin egen takt kunna utveckla sina kliniska färdigheter. Den tidsmässiga omfattningen av handledningen på klinik uppgår till 100 timmar per traineetandläkare, vilket påverkar både handledarens och traineetandläkarens egna kliniska arbete. I programmet ingår nio föreläsningar som tar upp arbetssätt såväl odontologiska riktlinjer som administrativa processer. I programmet ingår också auskultation på Folktandvårdens Centrum för specialisttandvård, där syftet är att ge en översiktlig orientering av de olika specialistavdelningarnas arbete. Det ges också möjligheten att efter eget intresse följa en specialistavdelnings kliniska arbete djupare under 2 dagar. Till detta kommer introduktion på den nyanställdes arbetsplats utifrån ett fastställt program. Specialisttandläkarutbildning 88. Utnyttjandegrad av utbildningar. Ämnesområde Antal platser Ortodonti 2 Pedodonti 2 Protetik 2 Endodonti 1 Parodontologi Under året pågående och avslutade ST utbildningar. ST-utbildningar har under 2018 bedrivits i samtliga ämnen. Förutom de nationella ST-platserna enligt punkt 88, bedriver Folktandvården uppdragsutbildning för nya specialister inom ämnesområdena protetik, bettfysiologi, pedodonti, ortodonti och odontologisk radiologi. Under 2018 har 4 examinationer skett inom ST-utbildningen. Antalet pågående STtandläkare uppgick per 31 december 2018 till 25 stycken och är fördelade enligt följande: 123 (254) 30 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

124 8 ST-tandläkare på nationella platser, 8 egna uppdragsutbildningar (inklusive 2 CTutbildningar i allmäntandvård), 7 externa uppdragsutbildningar samt två kombinationstjänster ST/Forskning. Nationellt odontologiskt centrum 90. Folktandvården skall skriftligt redovisa vilka åtgärder som utförts under uppdraget samt specificera kostnader för detta. Uppdraget omfattar insatser inom områdena kompetensförsörjning, regional/nationell utbildningssamverkan, regional/nationell klinisk samverkan, regionala/nationella konferenser, infrastruktur för samverkan samt vetenskaplig kompetens. Vidare anges i uppdraget disputerade företrädare, specialistutbildning och pågående forskningsoch utvecklingsarbete inom samtliga odontologiska specialiteter som grundläggande krav. Kompetensförsörjning Specialistkompetens En strategisk och långsiktig kompetensförsörjning kräver ständig omvärldsbevakning, aktiva rekryteringsinsatser och planering för framtida dimensionering utifrån uppdraget. Specialistkompetens finns inom samtliga specialiteter som är organiserade inom Folktandvården. Under senaste åren har resultatet av extern rekrytering av etablerade specialister varit dåligt, vilket är en nationell trend. Av den anledningen måste Region Örebro han en parallell strategi för tandläkare i den egna organisationen så de blir meriterade att antingen söka nationella ST-platser eller genomföra intern uppdragsutbildning i Folktandvårdens regi. Specialistutbildning Specialistutbildning ges för närvarande inom samtliga specialiteter. Under 2018 pågår kombinationstjänster i ortodonti och protetik vilket efter 6 år resulterar i såväl specialistkompetens som disputation i respektive ämnesområde. Under 2019 planeras för inrättande av ytterligare en kombinationstjänst, i syfte att stärka den vetenskapliga kompetensen. Regional/nationell utbildningssamverkan Samverkan i specialistutbildningen med andra utbildningsinstitutioner Studierektor för ST-utbildningen har fortsatt engagemang i studierektorsgruppen nationellt och driver arbete för ökande samverkan, t.ex. med nationella seminarier och ämnesövergripande utbildningar. Efter 1 juni 2018 infördes nationellt ett nytt regelverk för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring och i studierektorsgruppen pågår arbete för att samverka kring gemensamma utbildningsinsatser. 124 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

125 Kurser i samverkan med Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet Ortodontiassistentutbildning (grundnivå, 60 hp); återkommande Vetenskaplig metodik i Odontologi (avancerad nivå, 15 hp) och Examensarbete i Odontologi (avancerad nivå, 15 hp); återkommande Smärtlindring och sedering med tonvikt på lustgassedering inom tandvård (avancerad nivå, 7,5 hp); återkommande Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning inom Odontologi (2,5 hp); Ht 2018 Extern kursgivning Medarbetare från Centrum för Specialisttandvård har varit involverade i ett stort antal kurser med målgrupp regionalt, nationellt och även utanför Sverige. Kurserna har givits i egen regi, av Tandläkarförbundet och andra utbildningsaktörer. Årligen genomförts ca 70 kursdagar med insatser från medarbetare inom specialisttandvården. Utbildningssamverkan med angränsande landsting Under 2018 har medarbetare från Centrum för Specialisttandvård varit engagerade som föreläsare i den gemensamma organisationen för efterutbildning inom Folktandvården i Regionerna Örebro län och Östergötland. Kursgivning har genomförts med föreläsare involverade från båda regionerna med goda erfarenheter. Nätverk och uppdrag Medarbetare inom Centrum för Specialisttandvård ingår i nationella nätverk inom kliniska kompetensområden. Flera medarbetare har också löpande uppdrag inom ämnesföreningars styrelser nationellt och även utanför Sverige. Disputerade medarbetare har engagerats som opponenter, sakkunniga i betygsnämnd vid disputationer samt som externa granskare vid examinationer av ST-tandläkare vid andra lärosäten. Aktiva forskare har i flera fall gränsöverskridande samarbeten såväl disciplinärt som geografiskt/organisatoriskt. Regional/nationell klinisk samverkan Klinisk tjänstgöring Två angränsande landsting har under 2018 haft kliniskt stöd från Centrum för specialisttandvård. Medarbetare inom endodonti, parodontologi och odontologisk radiologi har med regelbundenhet tjänstgjort med klinik och handledning vid specialisttandvården i Sörmland och Värmland. Konsultationsverksamhet Den externa konsultationsverksamheten har framför allt berört områdena pedodonti (via videolänk gentemot Gotland) och odontologisk radiologi (via direktuppkoppling gentemot Värmland). Vård för utomlänspatienter Inom kompetensområdet käk- och ansiktsprotetik utreds och behandlas patienter från andra landsting/regioner. 125 (254) 32 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

126 Regionala/nationella konferenser Sedan 2015 planeras och genomförs State of the art - föreläsningar inom specifikt ämnesområde med inbjudan nationellt genomfördes sådan konferens med Dr Björn Ludwig under titeln TAD:s, biomechanics and digital Orthodontics: Update Infrastruktur för samverkan Denna post omfattar personalkostnader för ledning och administration, lokal- och driftskostnader för Odontologiska forskningsenheten och biblioteket samt kostnader för IT-stöd, kommunikation och teknisk/medicinteknisk apparatur. Vetenskaplig kompetens Under 2018 har 15 disputerade medarbetare (6 docenter, 9 odontologie doktor) verkat inom Odontologiska forskningsenheten/ Folktandvården Region Örebro län. Totalt har 6 doktorander, varav 4 inskrivna vid Örebro universitet varit knutna till Odontologiska forskningsenheten. En av doktoranderna har en särskilt inrättad, kombinerad ST-forskarutbildningstjänst och är inskriven som forskarstuderande vid Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Vid årsskiftet har vi 5 docenter, 9 odontologie doktorer och 3 doktorander samt ytterligare en medarbetare som påbörjat särskilt inrättad kombinerad ST-forskartjänst. Den vetenskapliga kompetensen, representerad av disputerade och doktorander, är relativt väl fördelad mellan ämnesområdena och könsfördelningen är jämn. Särskilda satsningar görs för att säkerställa den vetenskapliga kompetensen men i nuläget saknas disputerad medarbetare inom Endodonti, varför ST-utbildning bedrivs med stöd av särskilt anlitad extern resurs. Detsamma har gällt för Parodontologi och Odontologisk radiologi, där dock disputerade medarbetare finns inom STtandläkargruppen. Pågående forsknings- och utvecklingsarbete Inom samtliga specialiteter och i allmäntandvård pågår forsknings- och utvecklingsarbete. Den gemensamma nämnaren för forskningen inom Folktandvården/Odontologiska forskningsenheten är att den är klinisk och patientnära. Flera av projekten karakteriseras också av att beakta odontologiska aspekter i ett tvärdisciplinärt sammanhang och genomförs i samverkan med andra discipliner (medicin, psykologi) och/eller andra landsting/universitet. 126 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

127 Kostnadsredovisning Kostnadsfördelningen enligt uppdraget Nationellt Odontologiskt Centrum redovisas i tabell nedan Område Aktiviteter tkr Kompetensförsörjning Egna uppdragsutbildningar, strategisk 3739 rekrytering Regional/nationell Utbildningsinsatser samt 959 utbildningssamverkan uppdrag och representation i nationella/ internationella nätverk Regional/nationell klinisk Enligt redovisning i text 130 samverkan Regionala/nationella Enligt redovisning i text 152 konferenser Infrastruktur för samverkan Enligt redovisning i text 4262 Vetenskaplig kompetens Forskningstid inom tjänst för 1258 forskningsaktiva disputerade medarbetare, akademisk kompetensutveckling, vetenskapliga nätverk och programaktiviteter, forskningsförberedande utbildning, pågående utvecklingsarbete Summa Forskning 91. Aktuella riktlinjer för Folktandvårdens forskningskommittés gällande bedömningar av projekt ska redovisas fortlöpande. En fortlöpande redovisning av aktuella riktlinjer för Folktandvårdens forskningskommittés bedömningar sker genom att bjuda in representant från tandvårdsenheten till bedömningsmöten. Ev. förändringar/uppdateringar i riktlinjer för kommitténs bedömningar förankras med Tandvårdsenheten/tandvårdschefen. 92. Godkända forskningsprojekt och doktorandfinansiering ska fortlöpande redovisas till tandvårdsenheten inklusive ansökan och bedömning. Fortlöpande redovisning av ansökningar och bedömningar sker genom direkt närvaro av representant från tandvårdsenheten alternativt via kallelser, handlingar och protokoll från bedömningsmöten. 127 (254) 34 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

128 Kunskapscenter för äldretandvård 93. Folktandvården skall skriftligt redovisa hur Folktandvårdens KunskapsCentrum för Äldres munhälsa (KCÄM) arbetar för att kunna ge kunskapsmässigt stöd, driva patientnära forskning samt samverka med andra vårdgivare i sådant som rör munhälsa och munvård. KCÄM arbetar med grunduppdraget att ge kunskapsmässigt stöd riktat till 3 områden: tandvårdsprofessionen, länsinnevånarna samt hälso-sjukvård och omsorgen, detta görs genom att samla, sprida och skapa kunskap. KCÄM arbetar med en referensgrupp med representation från tandvårdens olika delar, privat tandvård, allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård. Gruppen har regelbundna möten och arbetar för att utveckla och stötta verksamheten. En referensgrupp med äldre personer har även startas upp. Denna grupp har under året träffats två gånger med syftet att lyssna in referensgruppens tankar och önskemål kring KCÄM:s arbete, samt möjliga samverkansformer. *Till tandvårdsprofessionen arbetar KCÄM med kunskapsspridning bl.a. via utsedda Äldresamordnare (ÄS) på samtliga Folktandvårdens kliniker, privattandvården representeras av tre ÄS. Ramdokumentet för äldretandvård används som basdokument och som inspirationskälla för ÄS. Tillsammans med ÄS har KCÄM arbetat med teman som dysfagi, nutrition, och vårdambitionsnivåer, under året. Seminarium har skapats med dessa teman. Som kunskapskälla räknas också arbetet med Odoweb som är ett web-baserat interaktivt program för konsultation och terapiplanering kring den äldre patienten. Tre möten har genomförts med en övertandläkare i allmäntandvård som samtalsledare. Aktiviteten på mötena har varit låg, med undantag från det möte som hölls från Folktandvårdskliniken i Karlskoga, där samtliga behandlare deltog aktivt. Av den anledningen har ett förändrat koncept för Odoweb arbetats fram och införs under Med syftet att stärka omhändertagandet av gruppen sköra äldre personer har speciella återbudsrutiner införts, innebärande att om återbud lämnas erbjuds patienten att bli kontaktad igen enligt överenskommelse, samtalen förs då av en erfaren tandhygienist från KCÄM. En vårdplan med syftet att vara ett stöd för klinisk tandvårdspersonal vid terapiplanering av den sköra äldre patienten, har utarbetats under året. Arbetet med implementering av detta på klinikerna kommer att göras under kommande år. Rutiner för att säkerställa full patientsäkerhet kring användning av så kallad Mobil tandvård har tagits fram. Tyvärr har dock inga behandlingar kunnat genomföras ute på boendena, då KCÄM saknar tandläkarresurs. 128 (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

129 *Till länsinnevånarna har KCÄM genomfört många besök hos länets pensionärsanhörig- och intresseföreningar, med syfte att höja kunskapsnivån beträffande munhälsa och åldrande, munhälsans påverkan på allmän hälsa, egenvårdens betydelse och vikten av bibehållna tandvårdskontakter. Ett fortsatt arbete pågår med att utveckla KCÄM:s websida med tillgänglig information inom området. Folktandvården har under året arbetat med att erbjuda ett kostnadsfritt munhälsosamtal är 75 år eller äldre. Information om denna möjlighet sprids via tillgängliga informationskanaler; till pensionärsföreningar, via oc h samutskicka med Örebro kommuns erbjudande till alla som är 75 år om hälsosamtal. Under den årliga s.k. äldre veckan v 40, deltog KCÄM i ett flertal aktiviteter så som minimässor, temadagar och föreläsningar. Detta skedde Lindesberg, Nora, Askersund, Kumla och Örebro. Ett stort antal personer uppsökte Folktandvården vid dessa tillfällen. Muntorrhet och fluor är oftast det ämne som diskuteras flitigast. *Till hälso-sjukvård och omsorg har kunskapsspridning om munhälsa/munvård förmedlats till avdelningar på sjukhusen som efterfrågat sådan. Ett bra sätt att nå nytillkommen hälso- och sjukvårdspersonal är via samverkan med de tre KTCenheterna (Kliniskt Tränings Centra) där introduktionsutbildningar har getts. KCÄM deltar i Regionens kompetensgrupp Nutrition och munhälsa för att tillse munhälsans betydelse i nutritionsvården. KCÄM samverkar också med Örebro kommuns samtalslotsar i deras arbete med hälsosamtal till personer som är 75 år. Kollektiv fluorsköljning finns nu på fem vård- och omsorgsboenden i länet, start av fler planeras under Inspirationsföreläsningar med temat Senior alert har ägt rum vid tre tillfällen, på länets sjukhus. Där har KCÄM deltagit och föreläst i ämnet munhälsa. De andra delarna har varit fall, undernäring och trycksår. Dessa föreläsningar var mycket uppskattade och nådde runt 250 personer. *Övrig Samverkan: KCÄM arbetar i olika nätverk. Folktandvården Sverige har ett utsett nätverk för äldretandvård där arbete nu pågår beträffande möjligheten att skapa gemensamma nationella webutbildningar för vård- och omsorgspersonal. omsorgsboenden. KCÄM arbetar i ett multidisciplinärt forskningsprojekt om munhälsa, sväljning och ätande bland äldre personer inom korttidsvård med syftet att förbättra omhändertagandet kring dessa tre delar. Datainsamlingen är avslutad, analys och skrivararbete fortlöper. Tre doktorander är knutna till projektet, utifrån vilket nu tre vetenskapliga arbeten är publicerade och fler är submitterade. Ola Fernberg T f Tandvårdsdirektör Folktandvården Region Örebro län 129 (254) 36 (37) Årsrapport 2018 Datum: Region Örebro län

130 Bilagor 1. Öppettider Kötidsreducering Särskild ersättning asyltandvård (254) Region Örebro län Årsrapport 2018 Datum: (37)

131 Bilaga 1 Klinikernas öppettider under 2018 Öppettider Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag tim/vecka veckor/ år Folktandvårdens allmäntandvård Adolfsberg 07:30-18:30 Askersund 07:30-18:30 Brickebacken 07:00-19:00 Degerfors 07: :00 Degerfors :00-19:00 Eyra 07:00-19:00 Frövi 07:00-19:00 Haga 07:00-19:00 Hallsberg 07:00-19:00 Hertig Karl 07:00-19:00 Hällefors 07:15-18:15 Karlskoga 07:00-19:00 Kopparberg 07:00- jämn vecka 19:00 Kopparberg 07:00- ojämn vecka 19:00 Kumla 07:00-19:00 Laxå 07:30-19:00 Lekeberg 07:00-19:00 Lillån 07: :00 07:30-18:30 07:30-18:30 07:30-18:30 07:30-15:00-07:30-07:30-07:30-12:30 18:30 14:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 13:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-13:00 19:00 10:30 15:00 vv, 12:30 vv - 07: :00-19:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 19:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 15:30 19:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 19:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 13:00 14:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 19:00 15:00 07:15-07: :15-18:15 18:15 14:15 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 19:00 19:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 13:00 17:00 15:00 07:00-07:00-07:00-07:00-19:00 13:00 17:00 12:30 07:00-07:00-07:00-07:00-13:00 19:00 19:00 15:00 07: :00-07:00-19:00 13:00 14: :00-13:00 07: :00-07:00-13:00 16:00 13: tim 52 v tim 46 v tim 50 v tim 15 min tim 44 v tim 52 v tim 50 v 30 min tim 52 v tim 48 v tim 52 v tim 47 v tim 52 v tim 48 v tim 52 v tim 46 v 30 min tim 16 v tim 30 min 42 v Lillån :00-19:00 07:00-19:00 07:00-13:00 07:00-19:00 07:00-15: tim Lindesberg 07:00-19:00 Nora 07:00-19:00 Odensbacken 07:30-18:30 07:00-19:00 07:00-19:00 07:30-16:00 07:00-19:00 07:00-19:00 07:30-16:00 07:00-15:30 07:00-17:30 11:30-15:30 07:00-15:00 07:00-15:00 07:30-13:00 Sofia 07:00-19:00 Wivallius 07:00-19:00 Jourklinik 08: :00 07:00-19:00 07:00-19:00 07:00 19:00 07:00-19:00 07:00-19:00 07:00 19:00 07:00-19:00 07:00-13:00 08:00 19:00 07:00-15:00 07:00-15:00 08:00 17: tim 30 min 52 v tim 52 v 30 min tim 35v Stängt för rep.rest v tim 52 v tim 47v tim 52 v 131 (254)

132 Öppettider Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag tim/vecka veckor/år Folktandvårdens specialisttandvård 07:00-14: Reception 07:00-18:50 Apné Odontologisk Sömnmedicin Bettfysiologi Käkbesvär Endodonti Rotbehandling Odontologisk radiologi Röntgen :30-18:00 Ortodonti Tandreglering 07:30-18:00 Parodontologi 07:30- Tandlossning 18:00 Pedodonti 07:15- Barntandvård 19:15 Protetik 07:15-18:00 Orofacial medicin 07:30- Karlskoga 17:50 Orofacial medicin 07:15- Lindesberg 15:00 Orofacial medicin 07:15- Örebro 15:45 07:00-18: :00-18: :00-18: :30-17: :30-16: :30-17: :30-12:30 07:30-17:00 07:30-17:00 07:15-19:15 07:15-17:00 07:30-17:00 07:00-19:00 09:30-19:15 07:30-16:30 07:30-17:00 07:30-17:00 07:15-17:00 07:30-17:00 07:15-15:45 07:15-17:00 07:30-16:30 07:30-17:00 07:15-16:45 07:15-17:00 07:30-15:10 07:15-13:15 07:15-13:15 07:30-12:15 07:30-15:00 07:15 13:15 07:15-12:30 07:30-12:30 07:15-13:15 07:15-13: tim 10 min tim 45 min 52 v 46 v tim 45 v tim 30 min tim 30 min 47 v 52 v tim 30 min 52 v ,tim 52 v 30 min tim 52 v tim 52 v 15 min tim 52 v tim 52 v 15 min tim 52 v 132 (254)

133 Kötidsreducering Revisionspatienter skillnad mellan kliniker avdrag antal kliniker avdrag 2 månader månader månader månader månader månader månader månader månader >36 månader summa avdrag ersättning rev Kliniker i intervallet (totalt antal sena patienter) Haga (822), Degerfors (454), Karlskoga (1357), Kopparberg (314) Eyra (636) Lekeberg (338), Hällefors (490) Kölistepatienter skillnad mellan kliniker avdrag antal kliniker avdrag 2 månader månader månader månader månader månader månader månader månader >36 månader summa avdrag 0 ersättning kö Kliniker i intervallet (totalt antal patienter i kö) Ingen kö Målrelaterad ersättning (254)

134 Särskild ersättning asyltandvård Tandvård asylsökande januari-juni 2018 Antal behandlade barn 695 Antal behandlade vuxna 445 Ökad bemanning små kliniker, lönetillägg och restid för behandlare, särskilda kostnader asyltandvård Klinik Restid Lönetillägg Totalt Degerfors Laxå Askersund Lekeberg Odensbacken Frövi/Fellingsbro Hällefors Kopparberg Antal extra anställd administrativ personal för asyltandvård Årsarbetare Lönekostnad halvårtandvård barntandvård vuxna Laxå 0, Kopparberg 0, Askersund 0, Hallsberg 0, Kumla 0, Hällefors 0, Nora 0, Degerfors 0, Karlskoga 0, Frövi/Fellingsbro 0, Lindesberg Wivallius 0, Jourkliniken 1, Pedodonti 0, , Kostnad för uppsökande verksamhet på asylboende och HVB-hem i regionen Tandvård asylsökande barn Personalkostnad Materialkostnad Resekostnad Tandvård asylsökande vuxna Personalkostnad Materialkostnad Resekostnad (254)

135 Tandvård asylsökande juli-december 2018 Antal behandlade barn 644 Antal behandlade vuxna 421 Ökad bemanning små kliniker, lönetillägg och restid för behandlare, särskilda kostnader asyltandvård Klinik Restid Lönetillägg Totalt Degerfors Laxå Askersund Lekeberg Odensbacken Frövi/Fellingsbro Hällefors Kopparberg Antal extra anställd administrativ personal för asyltandvård Klinik Årsarbetare Personalkostnad hatandvård barntandvård vuxna Laxå 0, Kopparberg 0, Hallsberg 0, Hällefors 0, Karlskoga 0, Frövi/Fellingsbro 0, Lindesberg 0, Wivallius 0, Jourkliniken 1, Pedodonti 0, , Kostnad för uppsökande verksamhet på asylboende och HVB-hem i regionen Tandvård asylsökande barn Personalkostnad Materialkostnad Resekostnad (254)

136 8 Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län 19RS (254)

137 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Karolina Stridh Dnr: 19RS871 Organ Regionstyrelsen Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport 2018 för Hälsoval Örebro län. Sammanfattning Rapporten redovisar resultaten av den samlade uppföljningen för 2018 för Hälsoval Örebro län. Uppföljningsbesök har genomförts för samtliga vårdcentraler. Antalet listade patienter har fortsatt att öka. Vid slutet av 2018 var fler patienter listade jämfört med Ökningen har till största delen skett i Örebro. Fokus har fortsatt på medicinska indikatorer och för flera ses en fortsatt förbättring. Den positiva utvecklingen inom området diabetes typ 2 har fortsatt och satsning har gjorts för att utveckla området astma-/kol med bland annat fortbildningsaktiviteter. Under året blev 10 ST-läkare färdiga specialister i allmänmedicin, vilket är en dubblering jämfört med Även antal ST-läkare som påbörjat sin utbildning har ökat 2018 jämfört med tidigare år. Bemanningssituationen och kompetensförsörjning är ett problem vid flera av vårdcentralerna. Framför allt gäller det specialister i allmänmedicin. Det har lett till att hyrläkare anlitats vid många vårdcentraler i samma utsträckning som tidigare. Vid några vårdcentraler saknas astma/kol-sjuksköterska och vid en saknas diabetessköterska. Resultatet för telefontillgängligheten var något sämre 2018 än år 2017, men några vårdcentraler har förbättrat sitt resultat avsevärt. Ärendebeskrivning Hälsovalsenheten följer fortlöpande upp samtliga vårdcentralers resultat. Uppföljning sker genom att data samlas in, analyseras och presenteras på intranätet och webben (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

138 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Karolina Stridh Dnr: 19RS871 Den kontinuerliga uppföljningen kompletteras med att det årliga uppföljningsbesök som endera genomförs på den enskilda vårdcentralen eller i dialogmöten länsdelsvis. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning sker av vårdcentraler inom Hälsoval. Beslutsunderlag Föredragnings-PM angående Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

139 Rapport diarienr 19RS871 Årsrapport 2018 Hälsoval Örebro län 139 (254)

140 Årsrapport Hälsoval Örebro län 140 (254)

141 Förord Hälsoval Örebro län infördes 1 januari Samtliga vårdcentraler i länet ingår i Hälsoval Örebro län och är godkända enligt de krav Region Örebro län ställer, men i en del fall utförs uppdraget genom samverkan med annan vårdcentral. Regionstyrelsen beslutar årligen om Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län som anger uppdragets innehåll, ekonomiska förutsättningar och mål som varje vårdcentral i länet ska uppfylla. I Hälsoval Örebro län tillämpas samma regelverk och ersättning för samtliga vårdcentraler oavsett driftsform. Merparten av ersättningen för vårdcentralens uppdrag erhålls i form av fast ersättning och följer medborgarens val av vårdcentral. Till detta kommer rörlig ersättning i form av besöksersättning för direkta besök samt målrelaterad ersättning. De årliga ersättningsbeloppen beräknas utifrån den totala budget som Regionfullmäktige fastställer varje år och framgår i Krav- och kvalitetsboken. Hälsovalsenheten följer fortlöpande upp samtliga vårdcentralers resultat. Det sker genom insamling, sammanställning, analys och presentation av data på intranätet och på webben. Uppföljning genomförs årligen av vårdcentraler genom besök på vårdcentralen eller vid dialogmöten länsdelsvis. Rapportering sker till regionstyrelsens arbetsutskott. Hälsovalsenheten har även uppdrag att driva och hålla samman det medicinska kvalitetsarbetet och kompetensutvecklingen på primärvårdsnivån i länet. Arbetet sker i nära samarbete med områdescheferna för närsjukvård. I denna årsrapport redovisas resultaten av den samlade uppföljningen för 2018 både för Hälsoval Örebro län som helhet och för varje vårdcentral. Redovisning av ekonomiskt resultat redovisas för Hälsoval Örebro län. BHV- och MHV-enheterna lämnar separata rapporter årligen med resultat för respektive verksamhetsdel. 141 (254) Region Örebro län Årsrapport 3 (51)

142 Aktuellt 2018 Den uppföljning och de övriga aktiviteter som genomförts av Hälsovalsenheten följer det som anges i uppdraget och de mål som innefattas i Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Inför 2018 beslutade regionstyrelsen om bl a följande förändringar och nya målområden i Krav- och kvalitetsbok Örebro län: - Uppräkning och justering av ersättningsnivån - Vårdsamordnare - Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa - Sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorer - Tillgänglighet - flera vägar in, e-bokning - Uppföljning utifrån nationella indikatorer - PrimärvårdsKvalitet Uppföljningsdata och utvecklingsarbeten De medicinska målen utgår så långt som möjligt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Indikatorer för uppföljning utgår även från överenskommelser mellan staten och SKL. Vården i siffror, utdata från Nationella Diabetesregistret och nationella mål i övrigt följs upp. Medrave används för att möjliggöra uppföljning på vårdcentralsnivå och vårdcentralerna kan själva via systemet följa upp medicinska data. Via Medrave levereras data till det nationella kvalitetsuppföljningssystemet PrimärvårdsKvalitet. Controller vid Hälsovalsenheten har genomfört besök vid vårdcentraler och informerat om Medrave och Primärvårdskvalitet. Controller, medicinsk rådgivare vid Hälsovalsenheten och en ST-läkare har deltagit i SKL:s arbete med att validera indikatorer och deltagit i nationella möten för att utveckla indikatorer. Den medicinska rådgivaren har gett stöd i utvecklingsarbetet med diabetes vid Kopparbergs vårdcentral där det saknas fast anställda läkare. Utvecklingsenheten har i uppdrag att driva och hålla samman det medicinska kvalitetsarbetet och kompetensutvecklingen och stödjer arbetet genom besök till vårdcentralerna med aktiviteter kring sjukskrivningsprocessen, standardiserade vårdförlopp cancer, FVIS, sårvård, projekt med bokning via e-tjänster, kvalitetssäkring av lab, administrativa rutiner, fortbildningsaktiviteter med mera, se bilaga 1 Aktiviteter vid Utvecklingsenheten Under 2018 har ett omfattande arbete gjorts för att införa RoS (Remiss och Svar) på vårdcentralerna. Hela Hälso- och sjukvården har nu ett gemensamt RoSsystem för att digitalt kunna skicka olika typer av remisser samt beställa lab.prover mm. Utvecklingsenheten har i samband med RoS-införandet reviderat och tagit fram nya rutiner, manualer och checklistor, genomfört utbildningsinsatser samt gett stöd till verksamheterna på plats. Informationstillfällen Hälsovalsenheten har genomfört fyra informationsträffar för områdescheferna för närsjukvård och för verksamhetschefer, vid ett av dessa tillfällen medverkade även medicinskt ansvariga läkare. Tre möten för MAL:ar har hållits där områdescheferna för närsjukvård och medicinskt ansvariga läkare från samtliga vårdcentraler deltar. 142 (254) 4 (51) Årsrapport Region Örebro län

143 Uppföljning Uppföljningsbesök har gjorts på plats till de privata vårdcentralerna 2 gånger under året. För de offentligt drivna vårdcentralerna har uppföljning skett samlat per närsjukvårdsområde gemensamt med ledningen för respektive område. Vid uppföljningsbesöken som genomfördes under våren fokuserades på flera medicinska områden och sjukskrivningsprocessen. Höstens uppföljningsbesök fokuserades på uppdragen i Krav- och kvalitetsboken. Där framkom att kompetensförsörjningen fortsatt är det största problemet vid de flesta vårdcentraler. Det gäller framför allt specialister i allmänmedicin, men även fysioterapeuter. För att klara uppdraget har många vårdcentraler anlitat hyrläkare. Vid några vårdcentraler saknas astma/kol-sjuksköterska och vid en saknas diabetessköterska. Det har även varit svårt att rekrytera distriktssjuksköterskor, vilket kan ha påverkat telefontillgängligheten.. Ett område som ställer stora krav på vårdcentralerna är sjukskrivningsprocessen. Arbeten har genomförts för att förbättra sjukskrivningsprocessen och där har rehabkoordinatorerna haft en nyckelroll. Mer än hälften av sjukskrivningarna utgörs av personer med psykisk ohälsa. Även inom detta område har mycket omställningsarbete gjorts under året för att möta dessa ökade behov. Telefontillgänglighet Under 2018 har primärvården som helhet inte uppnått målet för telefontillgängligheten, medelvärdet för året är 79 % var medelvärdet 80 %. Telefontillgängligheten har alltså varit något lägre under 2018 mot 2017 trots att antalet lyckade samtal har ökat med samtal jämfört med Totalt inkom samtal under 2018 en ökning med samtal från Telefontillgängligheten skiljer väsentligt mellan vårdcentralerna där 10 vårdcentraler klarar målet på 90% tillgänglighet på telefon samma dag och 4 vårdcentraler som ligger på en låg nivå mellan 49 % och 62 % tillgänglighet (Karla VC, Lillåns VC, Olaus Petri VC och Skebäcks VC) en vårdcentral med låg tillgänglighet under året visar en positiv trend (Varberga VC) och låg i december över målnivån. Utbildningsuppdrag Utbildningsuppdraget för länets vårdcentraler är omfattande med verksamhetsförlagd utbildning för läkarstudenter, sjuksköterskestudenter med flera från Örebro universitetet. Under 2018 har läkarutbildningen omfattat 848 studentveckor på vårdcentralerna i länet. Utöver detta handleds AToch ST-läkare. Primärvården i länet tar emot ca 25 AT-läkare varje halvår för 6 månaders placering. Under år 2018 blev 10 stycken ST-läkare färdiga specialister i allmänmedicin. Inflödet av ST-läkare har ökat jämfört med de senaste åren och under 2018 anställdes 21 stycken nya ST-läkare med spridning över hela länet. Vid årets slut fanns 78 ST-läkare, vilket är en ökning mot tidigare år. På Baggängens vårdcentral hade man 5 pre-st, Kumla vårdcentral hade 2 pre-st och på Lindesbergs vårdcentral fanns 1 pre-st, allt detta för Åtta fysioterapistudenter har gjort totalt 48 veckors VFU i primärvård. Utvärderingarna av 2018 års VFU för fysioterapeuter är återigen väl över utsatta mål i nöjdhet och möjlighet att nå lärandemålen. Tyvärr har det varit färre studenter 2018 än 2017 som kommit till Region Örebro län för VFU, detta p.g.a. små klasser. Särskild ersättning Under året har fem vårdcentraler erhållit särskild ersättning utifrån höga CNI-nivåer och dessa vårdcentraler har haft särskilda aktiviteter utifrån de riktade medlen enligt inkomna rapporter, se bilagor 3-7. En av dessa vårdcentraler erhöll särskild ersättning under fem månader (254) Region Örebro län Årsrapport 5 (51)

144 Listning Antalet listade per vårdcentral förändras fortlöpande och har ökat vid de flesta vårdcentraler under år 2018, som mest vid Ängens vårdcentral med drygt personer, men även Tybble vårdcentral har ökat med 964 personer under har antalet aktiva listningar via 1177 Vårdguiden varit fler än antalet aktiva listningar via blanketter. Det har gjorts fler aktiva val under år 2018 än föregående år. Antal folkbokförda från andra län, som listat sig vid vårdcentraler inom Region Örebro län är ungefär som år 2017, se tabell nedan. Tabellen visar förändring av antal som valt vårdcentral per år under via blanketter och 1177 vårdguiden, samt blanketter från listade folkbokförda från andra län. Övriga uppdrag Inom Hälsoval Örebro län finns verksamheter och funktioner som är organiserade utanför vårdcentralernas ordinarie uppdrag. Samtliga vårdcentralers listade har tillgång till dessa verksamheter. En överenskommelse finns mellan Hälsovalsenheten och närsjukvårdsområde Örebro/söder som har uppdrag att driva dessa verksamheter och funktioner, vilka är Ungdomsmottagning Örebro län, Samtalsmottagningen psykisk ohälsa barn och unga, MBHV-teamet, 1177 vårdguiden på telefon, mobil distriktssköterskemottagning, Asyl- och invandrarhälsan, minnesmottagningen Ängen, medicinsk fotvård, neurosjukgymnaster, hemrehabsjukgymnaster, dietister, bassängverksamhet, psykosocial kompetens och MMR-team och rehabkoordinatorer. En beskrivning av dessa verksamheter och funktioner samt redovisning av ekonomiskt resultat finns i bilaga (254) 6 (51) Årsrapport Region Örebro län

145 Ekonomiskt resultat för Hälsoval Det ekonomiska resultatet för 2018 visar ett underskott på 32 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor sämre än Orsakerna till ökade kostnader är: - lägre patientintäkter än förväntat; 2,5 miljoner kronor - fler listade i länet; 4,7 miljoner kronor (antalet har ökat med personer under 2018) - mer socioekonomisk ersättning har betalats ut beroende på högre CNI-poäng; 7,5 miljoner kronor - mer besöksersättning har betalats ut, 4,1 miljoner kronor - ersättning för röntgen enligt vårdriktlinjer; 4,0 miljoner kronor Ytterligare poster som ökat jämfört med 2017 är - Utomlänsvård; 4,3 miljoner kronor (jämfört med 2017 till 21,6 miljoner kronor). Av beloppet avser knappt 4 miljoner digitala vårdtjänster juli-december För hela 2017 var kostnaden 2,6 miljoner kronor. - Läkemedel; 13 miljoner kronor till 283 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade kostnader för diabetesläkemedel och antikoagulantia (blodförtunnande medicin). - Ersättning till privata vårdgivare (ej vårdval Hälsoval); 6,6 miljoner kronor beroende på fler aktörer. Ekonomiskt resultat per vårdcentral Ersättning från Antal listade Ersättning Ekonomiskt resultat Hälsoval, mnkr december 2018 per listad, kr per listad, kr ADOLFSBERGS VÅRDCENTRAL 43, ASKERSUNDS VÅRDCENTRAL 38, BAGGÄNGENS VÅRDCENTRAL 43, BRICKEBACKENS VÅRDCENTRAL 24, BRICKEGÅRDENS VÅRDCENTRAL 33, FREJA VÅRDCENTRAL 25, HAGA VÅRDCENTRAL 40, Ingen uppgift HALLSBERGS VÅRDCENTRAL 41, HÄLLEFORS VÅRDCENTRAL 29, KARLA VÅRDCENTRAL 42, KAROLINA VÅRDCENTRAL 40, KOPPARBERGS VÅRDCENTRAL 20, KUMLA VÅRDCENTRAL 77, LAXÅ VÅRDCENTRAL 23, LEKEBERGS VÅRDCENTRAL 26, Ingen uppgift LILLÅNS VÅRDCENTRAL 29, LINDESBERGS VÅRDCENTRAL 47, MIKAELI VÅRDCENTRAL 27, NORA VÅRDCENTRAL 39, ODENSBACKENS VÅRDCENTRAL 21, OLAUS PETRI VÅRDCENTRAL 59, PILGÅRDENS VÅRDCENTRAL 33, PÅLSBODA VÅRDCENTRAL 9, Ingen uppgift SKEBÄCKS VÅRDCENTRAL 51, STORÅ VÅRDCENTRAL 19, TYBBLE VÅRDCENTRAL 50, VARBERGA VÅRDCENTRAL 35, VIVALLA VÅRDCENTRAL 35, Ingen uppgift ÄNGENS VÅRDCENTRAL 32, Det som betalats ut per listad skiljer sig åt mellan vårdcentralerna (beroende på CNI-poäng, avstånd, antal besök mm) Samtliga regiondrivna vårdcentraler har ett negativt ekonomiskt resultat med en stor variation mellan dem. För de privata vårdcentralerna har inga uppgifter inkommit gällande ekonomiskt resultat. 145 (254) Region Örebro län Årsrapport 7 (51)

146 Sammanfattning Antalet listade har fortsatt att ökat med personer jämfört med 2017 och ökningen är till största delen i Örebro. Uppföljningsbesök har genomförts för samtliga vårdcentraler. Resultatet för telefontillgängligheten var något sämre än år 2017, men några vårdcentraler har förbättrat sitt resultat avsevärt. Fokus har fortsatt på medicinska indikatorer och för flera ses en fortsatt förbättring. Ett omfattande arbete har genomförts under året att införa gemensamt digitalt RoS-system (remiss och svar) på vårdcentralerna samt stöd till vårdcentralerna även i flera processer såsom implementering av Medrave, sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, astma/kol, svårläkta sår, standardiserat vårdförlopp cancer, strukturerad vårddokumentation, kvalitetssäkring av lab och administrativa rutiner. Den positiva utvecklingen inom området diabetes typ 2 har fortsatt och satsning har gjorts för att utveckla området astma-/kol med bland annat fortbildningsaktiviteter. Bemanningssituationen och kompetensförsörjning är ett problem vid flera framför allt avseende specialister i allmänmedicin, vilket medfört att hyrläkare anlitats vid många vårdcentraler i samma utsträckning som tidigare. Vid några vårdcentraler saknas astma/kol-sjuksköterska och vid en saknas diabetessköterska Under året blev 10 ST-läkare färdiga specialister i allmänmedicin, vilket är en dubblering jämfört med Även antal ST-läkare som påbörjat sin utbildning har ökat 2018 jämfört med tidigare år. 146 (254) 8 (51) Årsrapport Region Örebro län

147 Uppföljning enligt Plan för uppföljning, bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 2018 Uppföljningen är uppdelad utifrån kraven i målrelaterad ersättning samt områden som anges i uppföljningsplan för verksamhetsutveckling. Målrelaterad ersättning 1. Tillgänglighet - Telefontillgänglighet 2. Tillgänglighet - Täckningsgrad 3. Hembesök BVC 4. Registrering i Nationella diabetesregistret, NDR 5. Läkarinsatser i SÄBO och hemsjukvård 6. Läkemedelsgenomgångar 7. Kvalificerat rökslutarstöd 8. Recept på fysisk aktivitet, FaR 9. Registrering i MHV-registret Verksamhetsutveckling övrig uppföljning 1. Tillgänglighet läkarbesök inom 7 dagar, telefontillgänglighet samtliga verksamheter, bokning via 1177/Vårdguiden, öppen mottagning 2. Kvalitets- och verksamhetsutveckling, beskrivning av arbetet 3. Hälsofrämjande insatser tobak, alkohol, övervikt och fetma, motiverande samtal mm beskrivning av arbetet, KVÅ-koder 4. Bemanning och kompetens 5. Genomförd kompetensutveckling, individuella kompetensutvecklingsplaner 6. Produktivitet, antal besök, antal åtgärder via telefon mm. 7. Följsamhet till BHV:s riktlinjer enligt särskild kravspecifikation 8. Följsamhet till MHV:s riktlinjer enligt särskild kravspecifikation 9. Kvalitetssäkring av laboratoriemedicin 10. Avvikelsehantering 11. Årlig hälsokontroll inklusive läkemedelsgenomgång för patienter i SÄBO och hemsjukvård och sjukgymnastinsatser i rehabilitering av äldre 12. Medicinska områden utifrån nationella riktlinjer och data i Medrave, Uppföljningsportalen och kvalitetsregister - Diabetes - Astma - KOL - Stroke - Psykisk ohälsa - Läkemedel; antibiotika till barn 0-6 år, NSAID till äldre mm 13. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen; rehabkoordinatorns uppdrag, genomförda insatser 14. Deltagande i Läkemedelskommitténs arbete 15. Patientsäkerhet: - Följsamhet till basala hygienrutiner - Vårdcentralen skall lämna patientsäkerhetsberättelse till Region Örebro län årligen 16. Artrosskola och registrering i BOA-registret 147 (254) Region Örebro län Årsrapport 9 (51)

148 17. Bemötande, Nationell Patientenkät 18. Process kring utskrivning från slutenvård, uppdrag vårdsamordnare Uppföljning görs även av följsamhet till skallkraven i Krav- och Kvalitetsbok, Hälsoval Örebro län inom områden som inte täcks in av mätetalen såsom allmänna villkor, bland annat bemanning och kompetens. Möjligheterna till uppföljning har utvecklats genom strukturering av journalsystemet, utökat användande av kodverk (KVÅ, ICD10-PV). Resultaten från uppföljningsdata presenteras på Regionens Dashboard på intranätet och på Hälsovalsenhetens hemsida. Data för uppföljning hämtas från kvalitetsregister, Region Örebro läns uppföljningsporta, Medrave och från data som vårdcentralen levererar. 148 (254) 10 (51) Årsrapport Region Örebro län

149 Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning utbetalas i efterskott månadsvis, per tertial eller årsvis utifrån redovisad måluppfyllelse, i sin helhet vid 100 procents måluppfyllelse och med halv ersättning vid del av måluppfyllelse per mål enligt nedan. Den totala ersättningen är 130,10 kr/listad och helår. Undantag är läkemedelsgenomgångar där ersättningen är 220 kr för enkel och 803 kr per fördjupad genomförd läkemedelsgenomgång. Ersättningen utgår från och fördelas på följande områden: 1. Tillgänglighet - Telefon 25 procent av total målrelaterad ersättning Enligt Vårdgarantin ska länsinvånarna kunna komma i kontakt med vården samma dag som de söker. Uppföljning av vårdgarantin sker enligt nationell mätmetod för telefontillgänglighet. Akuttelefon ska kunna nås under hela öppettiden. Mätetal: andel besvarade samtal samma dag Mål: 90 % Ersättning: 32,50 kr/listad, ersättningen betalas ut månadsvis 90 % full ersättning, 80 % halv ersättning Rutin för ersättning: Mätfrekvens, månadsvis i Flexitid eller annat telefonväxelsystem. Ersättning med 1/12 för de månader man nått något av målen. Resultat: Under 2018 har primärvården som helhet inte uppnått målet för telefontillgängligheten och den har varit något lägre under 2018 mot 2017 trots att antalet lyckade samtal har ökat med samtal jämfört med Totalt inkom samtal under 2018, en ökning med samtal från Variationen av tillgängligheten har varit mellan 40 och 100 %. 149 (254) Region Örebro län Årsrapport 11 (51)

150 2. Tillgänglighet - Täckningsgrad 2 procent av total målrelaterad ersättning Täckningsgrad är ett mått på antal besök inom primärvård i förhållande till all öppenvård. Täckningsgraden beräknas utifrån summan av antal besök hos läkare, sjukgymnast och sjuksköterska. Mätetal: andel av vårdcentralens listade patienters besök till läkare, sjuksköterska och sjukgymnast som görs på vårdcentralen i förhållande till samtliga besök som görs i öppenvård. Mål: > 60 % Ersättning: 2 % av total målrelaterad ersättning, vilket innebär 2,55 kr/listad. Rutin för ersättning: Mätfrekvens: månadsvis med statistik ur Uppföljningsportalen. Måluppfyllelse för ersättning: > 60 % under helår Resultat: Täckningsgraden har följts sedan 2011 och har legat relativt stabilt. Bilden visar medianvärde för av vårdcentralerna når 60 % och däröver. Vårdcentraler i glesbygd och med långt avstånd från sjukhus har ofta högre täckningsgrad än de som finns nära sjukhus. Täckningsgraden totalt har ökat från 59% 2017 till 60% (254) 12 (51) Årsrapport Region Örebro län

151 3. Hembesök BVC för alla föräldrar med barn 0-6 år 15% av total målrelaterad ersättning Hembesök är en prioriterad arbetsmetod. Syftet med hembesök är att knyta kontakt utifrån familjens förutsättningar, att föräldrarna skall kunna ställa frågor och diskutera i en tryggare omgivning än vad mottagningen kan erbjuda och att BVC-sjuksköterskan skall lära känna barnets miljö. Från och med år 2018 ersätts antal hembesök. Mätetal: Antal genomförda hembesök 0-6 år Ersättning kr per hembesök, ersättningen betalas tre gånger per år Rutin för ersättning: Mätfrekvens: 3 gånger per år via statistik ur Uppföljningsportalen. Resultat: From 2018 så ersätter Hälsoval per antal hembesök barn 0-6 år. För 2018 har vi ersatt hembesök som gjorts till barn 0-6 år. År 2017 fick barn mellan 0-6 år hembesök. 151 (254) Region Örebro län Årsrapport 13 (51)

152 4. Registrering i Nationella Diabetes Registret - 14 procent av total målrelaterad ersättning Mätetal: andel registrerade av totalt antal patienter med diabetes Mål: 90 % Ersättning: 18,20 kr/listad, ersättningen betalas ut årsvis 90 % full ersättning 80 % halv ersättning Rutin för ersättning: Mätfrekvens: månadsvis prognos via statistik från NDR. Resultat: Samtliga vårdcentraler registrerar i NDR och Region Örebro län har en hög registreringsgrad. Samtliga vårdcentraler klarar målet 90 %. 5. Läkarinsatser i SÄBO och hemsjukvård 10 procent av målrelaterad ersättning Mätetal: Följsamhet till ramavtal om läkarinsatser mellan kommunerna i länet och landstinget Mål: Insatser enligt avtalet är uppfyllda Ersättning: 13,00 kr/listad, ersättningen betalas ut årsvis Rutin för ersättning: Mätfrekvens: 1 gång per helår genom inrapportering från vårdcentral och kommun Resultat: Samtliga vårdcentraler uppfyller målet och verksamheten prioriterar dessa insatser. 152 (254) 14 (51) Årsrapport Region Örebro län

153 6. Läkemedelsgenomgångar 12,5 procent av total målrelaterad ersättning Vårdcentralen skall i sin läkemedelsförskrivning följa aktuella nationella och lokala riktlinjer - STRAMA-riktlinjer, regionens fastställda vårdriktlinjer samt Läkemedelskommitténs gällande rekommendationer. Följsamheten är sedan länge mycket god. För läkemedelsgenomgångar ska föreskriften SOSFS 2012:9 följas. Mätetal: Genomförda läkemedelsgenomgångar i samverkan med kommunerna enligt särskild mall utifrån Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Mål: Alla patienter med i SÄBO och hemsjukvård skall erhålla fördjupad läkemedelsgenomgång minst en gång per år vid läkarbesök Mätetal: Genomförda läkemedelsgenomgångar till patienter 75 år och äldre med fem och fler läkemedel. Mål: Alla i målgruppen ska erhålla enkel läkemedelsgenomgång minst en gång per år i samband med läkarbesök. Ersättning: 803 kr per fördjupad läkemedelsgenomgång respektive 220 kr per enkel läkemedelsgenomgång. Ersättning utbetalas en gång per patient och år. Mätfrekvens: Tre gånger per år via statistik ur Uppföljningsportalen. Utbetalning sker tre gånger per år. Resultat: Tabellen visar antal genomförda enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar under året. Resultatet för 2018 visar ökning av enkla läkemedelsgenomgångar, st (3 243 st år 2017), men även ökning fördjupade läkemedelsgenomgångar än föregående år, st (1 657 år 2017). Det sammanlagda antalet läkemedelsgenomgångar för 2018 har ökat, st (4 900 st år 2017). 153 (254) Region Örebro län Årsrapport 15 (51)

154 7. Kvalificerat rökslutarstöd 6 procent av total målrelaterad ersättning Mätetal: Antal patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobak. Antal registrerade KVÅ-kod DV113 Mål: 3/1000 listade Ersättning: 7,80 kr/listad. Rutin för ersättning: Mätfrekvens en gång per år med statistik från Medrave Resultat: Av 29 vårdcentraler så klarade 19 vårdcentraler kvalificerat rökslutarstöd under (Inga uppgifter finns från Pålsboda). 154 (254) 16 (51) Årsrapport Region Örebro län

155 8. Fysisk aktivitet på recept, FaR 6,5 procent av total målrelaterad ersättning Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet som utgår från hälso- och sjukvården. Mätetal: antal förskrivna recept/1000 listade Mål: 8/1000 listade Ersättning: 8,50 kr/listad, ersättning betalas ut årsvis. 8/1000 listade full ersättning 7/1000 listade halv ersättning Rutin för ersättning: Mätfrekvens månadsvis med statistik ur Uppföljningsportalen. Resultat: Alla vårdcentraler utom Tybble har nått målet 2018 (inga uppgifter finns för Pålsboda). 155 (254) Region Örebro län Årsrapport 17 (51)

156 9. Registrering i Graviditetsregistret 7,0 procent av total målrelaterad ersättning Mätetal: andelen gravida som registrerats i det nationella kvalitetsregistret av totalt antal gravida Mål: > 95 % full ersättning, > 85 % halv ersättning Ersättning: 9,10 kr/listad, ersättning betalas ut årsvis. Rutin för ersättning: Mätfrekvens resultatet följs fortlöpande men beräknas på helår. Resultat: Samtliga vårdcentraler har nått målet 95 % för (254) 18 (51) Årsrapport Region Örebro län

157 Resultat: 2018 klarade 7 vårdcentraler alla mål med fastställd målnivå klarade 5 vårdcentraler detta. 157 (254) Region Örebro län Årsrapport 19 (51)

158 Övrig uppföljning 1. Tillgänglighet Läkarbesök inom 7 dagar När en patient utifrån medicinsk bedömning har behov av att besöka en allmänläkare ska detta ske inom högst sju dagar enligt vårdgarantin Mätetal: andel patienter som fått läkarbesök inom 7 dagar av totalt antal som bedömts ha behov av det Mål: 90 % Resultat: Resultatet är relativt stabilt över tid. Under 2018 fick 85 % av patienterna tid inom 7 dagar (av totalt patienter). Motsvarande siffra för 2017 var 87 % (av totalt patienter). Antal nybesök till läkare har ökat med från 2017 till Kvalitets- och verksamhetsutveckling Vårdcentralerna har redovisat många områden där verksamhetsutveckling sker. Öppen mottagning, satsning för att förbättra telefontillgänglighet, system för läkemedelsgenomgångar, förbättrad sjukskrivningsprocess, uppföljning av kroniskt sjuka, tidbokning via e-tjänster, uppbyggnad av mottagning för astma/kol, livsstilsmottagning, mobila team, äldremottagning, olika typer av gruppmottagning är några exempel. 158 (254) 20 (51) Årsrapport Region Örebro län

159 3. Hälsofrämjande insatser Förebyggande folkhälsoarbete sker på individnivå integrerat i verksamheten i det direkta patientmötet. En stor andel av personalen på vårdcentralerna har utbildning i motiverande samtal. Inom BVC och barnmorskemottagning har hela uppdraget en hälsofrämjande inriktning. Olika gruppverksamheter finns etablerade för hälsofrämjande insatser vid flera vårdcentraler. Fortsatt arbete med registrering av KVÅ-koder har pågått för att kunna följa upp resultat inom områdena tobak, alkohol, kost och motion. Arbete har också påbörjats för att implementera rökfri operation samt levnadsvaneformulär 4. Bemanning och kompetens Flera vårdcentraler rapporterar brister i läkarbemanningen och hyrläkare anlitas för att klara uppdraget. Kontinuiteten påverkas negativt av bristsituationen och det krävs system för att ha kontroll över remiss- och provsvar. En vårdcentral saknar diabetessjuksköterska och 6 vårdcentraler saknar astma/kol-sjuksköterska. Under året har man haft svårigheter att rekrytera de flesta yrkesgrupper vid vårdcentralerna, särskilt distriktsköterskor, biomedicinska analytiker, sjukgymnaster/fysioterapeuter, medicinska vårdadministratörer. I västra länsdelen har specialister från sjukhuskliniker tjänstgjort på deltid på vårdcentraler inom ett avgränsat kompetensområde. 5. Genomförd kompetensutveckling Samtliga vårdcentraler uppger att man har individuella kompetensutvecklingsplaner som tas upp i samband med medarbetarsamtalet. 6. Produktivitet Antal besök uppdelat på läkarbesök och besök till övriga kategorier. Produktionsstatistik primärvård Skillnad Läkarbesök Övriga besök Summa besök Telefon läkare Telefon övriga Summa telefon Admin läkare Adm övriga Summa adm Totalt antal besök till läkare och besök till övriga kategorier har minskat med 2 % från föregående år. Antal telefonkontakter och administrativa åtgärder har ökat. Det totala antalet åtgärder/kontakter har ökat. I produktionsstatistiken ingår förutom besök på vårdcentral även besök på vårdcentralernas jourmottagning, Ungdomsmottagning, Asyl- och invandrarhälsan, Samtalsmottagningen samt mobila distriktssköterskemottagningen. 159 (254) Region Örebro län Årsrapport 21 (51)

160 Många kontakter sker via 1177 vårdguiden e-tjänster, vanligast är receptförnyelse och kontakt/förfrågan till vårdcentralen via ett säkert meddelande (finns på samtliga vårdcentraler). Alla vårdcentraler erbjuder av- och omboka tid med manuellt ärende och de flesta vårdcentraler erbjuder även av- och ombokning av tider via webbtidbok, många erbjuder även nyboka tid via webbtidbok. I Örebro län har drygt 64 % av befolkningen inloggning i 1177 Vårdguidens e-tjänster, vilket alltså är en ökning jämfört med förra året ( %). Under 2018 gjorde länsinvånarna drygt inloggningar i 1177 Vårdguiden e-tjänster ( ) 2018 var den mest använda tjänsten när länsinvånarna loggat in i 1177 Vårdguidens e-tjänster Journalen. Journalen är en tjänst som gör det möjligt för invånarna att läsa journalinformation från hälso- och sjukvården och den enskilda tjänsten hade drygt inloggningar under Drygt nya användare loggade in i Journalen under Följsamhet till BHV:s riktlinjer Bilaga 1, Kravspecifikation Barnhälsovård redovisas i separat rapport sommaren Följsamhet till MHV:s riktlinjer Det totala resultatet för Mödrahälsovård redovisas i separat rapport våren Nedanstående tabell redovisar resultat utifrån uppsatta mål. Väntetider för Andel gravida Tredje Antal gravida Andel besök för Andel gravida Andel gravida hälsosamtal, som reg. i tillgängliga tid för kvinnor/heltid efterkontroll efter screenade med som tillfrågats max 7 dagar. Graviditetsreg. preventivmedel. barnmorska förlossning. AUDIT. Målvärde om våldsuts. Målvärde 90% Målvärde 95% Målvärde 14 (grund) Målvärde Målvärde 85 95% (nationelt Målvärde 95 % 2018 Kvartal 4 dagar (klar) 45-80* %(nationellt) mål) (nationellt mål) Adolfsberg Askersund Brickebacken Freja Haga Hallsberg Hällefors Karla Karlskoga Kopparberg Kumla Laxå Lekeberg Lillån Lindesberg Mikaeli Nora Odensbacken Olaus Petri Pilgården Skebäck Tybble Varberga Vivalla Ängen Länet (254) 22 (51) Årsrapport Region Örebro län

161 9. Kvalitetssäkring av laboratorieverksamhet Samtliga vårdcentralers labb är ackrediterade/kvalitetssäkrade enligt Swedacs krav och en rutin finns för fortlöpande uppföljning där kvalitetssamordnare för laboratorieverksamhet vid Hälsovalsenhetens utvecklingshet är ansvarig. 10. Avvikelsehantering Vårdcentralerna har redovisat hur de arbetar med avvikelser i enlighet med regionens rutiner. Avvikelsehanteringen återkopplas vid vårdcentralernas APT och avvikelser av allvarligare karaktär rapporteras vidare till respektive ledning och anmälningsläkare för ställningstagande till om händelseanalys eller annan åtgärd är aktuell. Några har lett till anmälan enligt Lex Maria och information om dessa ges vid Hälsovalsenhetens informationsdagar och vid MAL-möten. 11. Insatser i SÄBO och hemsjukvård av läkare och fysioterapeut Samtliga vårdcentraler prioriterar detta område. Alla SÄBO har namngiven läkare och fysioterapeut som besöker på regelbundet återkommande tid. 12. Medicinska områden Uppföljning görs av flera diagnosområden utifrån data Uppföljningsportalen, Medrave och data ur kvalitetsregister. Diabetes typ 2 Målvärden inom primärvården för diabetes har funnits i flera år för indikatorer inom diabetes. Förbättringsarbete har pågått sedan lång tid och ytterligare fokusering sker sedan Diabetesrådet etablerades. Utvecklingen för primärvården i Region Örebro län är liksom tidigare år mycket positiv, se bilder nedan för flera indikatorer. 161 (254) Region Örebro län Årsrapport 23 (51)

162 HbA1c Behandlingsmålet vid diabetes är HbA1c < 52 mmol/mol. Mätetal: Andel som har HbA1c värde < 52 mmol/mol av totala antalet registrerade i NDR. Mål: 50 % Resultat: 26 vårdcentraler klarade målet att 50 procent av patienter med diabetes har ett HbA1c < 52mmol/mol. Det sammantagna resultatet för vårdcentralerna tredje bäst i landet. 162 (254) 24 (51) Årsrapport Region Örebro län

163 HbA1c Behandlingsmålet vid diabetes är HbA1c > 70 mmol/mol. Mätetal: Andel som har HbA1c värde > 70 mmol/mol av totala antalet registrerade i NDR. Mål: 10 % Resultat: Målet är att nå mindre än under 10%. Resultatet för Region Örebro län visar att man klarar det nationella målet och är sammantaget för vårdcentralerna var man fjärde bäst i landet. 22 vårdcentraler klarar målet och en förbättring har skett från 9,7 % (2016) till 7,8 % (2018). 163 (254) Region Örebro län Årsrapport 25 (51)

164 Blodtryck Mätetal: Andel patienter som har blodtrycksvärde <140/85mmHg av totala antalet registrerade i Nationella Diabetes Registret. Mål: 65% Resultat: Det totala resultatet för vårdcentralerna i Region Örebro län var det tredje bästa i landet. 164 (254) 26 (51) Årsrapport Region Örebro län

165 Tobak Mätetal: Andel patienter som är icke rökare av totalt inlagda i Nationella Diabetes Registret. Mål: Andel icke rökare 95% Resultat: Andelen icke rökare av patienter är relativt oförändrat i Region Örebro län och ligger lite bättre än genomsnitt i landet. 165 (254) Region Örebro län Årsrapport 27 (51)

166 Ögonbottenundersökning Mätetal: Andel patienter som genomgått ögonbottenundersökning av totalt inlagda i Nationella Diabetes Registret. Mål: 96% Resultat: Vårdcentralerna har svårt att påverka detta mål själva då Ögonkliniken ligger efter med tider för ögonbottenfotografering. 166 (254) 28 (51) Årsrapport Region Örebro län

167 Fotundersökning Mätetal: Andel patienter som genomgått fotundersökning av totalt inlagda i Nationella Diabetes Registret. Mål: 99% Resultat: Resultatet är klart över resultatet för landet som helhet och det totala resultatet för vårdcentralerna i Region Örebro län var andra bästa i landet. En vårdcentral når målet 99 %. 167 (254) Region Örebro län Årsrapport 29 (51)

168 Grupputbildning Mätetal: Erbjuds på vårdcentral eller i samverkan med andra vårdenheter. Mäts genom förfrågan till vårdcentralerna. Mål: Erbjuds Resultat: Några vårdcentraler erbjuder detta. 168 (254) 30 (51) Årsrapport Region Örebro län

169 Registrering vid diagnos KOL Mätetal: Andel rökare av patienter med KOL Mål: Att registrering sker Resultat: Data tas ur Medrave och för Pålsboda kan data därmed inte hämtas. Mätetal: Andel patienter med KOL som gjort spirometri 1 gång/år Mål: 70 % Resultat: Alla utom tre vårdcentraler klarar målet. För Pålsboda kan data inte hämtas. 169 (254) Region Örebro län Årsrapport 31 (51)

170 Mätetal: Antal patienter med misstänkt KOL som genomfört screening FEV 1/FEV 6-mätning Mål: Att registrering sker Resultat: Screening med FEV 1 /FEV 6 har påbörjats vid ¾ av vårdcentralerna. Utvecklingsarbete pågår. För Pålsboda kan data inte hämtas. Mätetal: Andel personer med KOL som har fått symtombedömning med CAT formulär Mål: >= 95% Resultat: Vårdcentralerna har kommit igång med att använda systemskattningsformuläret CAT, 15 vårdcentraler har ökat andelen jämfört med Pålsbodas resultat kan inte mätas. 170 (254) 32 (51) Årsrapport Region Örebro län

171 Mätetal: Fysisk bedömning, antal personer med KOL som genomfört 6 minuters gångtest Mål: Att registrering sker Resultat: Vårdcentralerna har kommit igång. Pålsbodas resultat kan inte mätas. 171 (254) Region Örebro län Årsrapport 33 (51)

172 Astma Mätetal: Andel rökare av patienter med astma Mål: Registrering sker. Resultat: Andel patienter med astma som röker där uppgift om tobak finns registrerad senaste 2 åren. Pålsbodas resultat kan inte mätas. Mätetal: Erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT Mål: >= 95% Resultat: Strukturerad dokumentation av ACT har påbörjats under året. Resultatet visar att man kommit igång olika långt med denna dokumentation. Pålsbodas resultat kan inte mätas. 172 (254) 34 (51) Årsrapport Region Örebro län

173 Mätetal: Spirometri, andel astmapatienter som gjort spirometri vartannat år Mål: Registrering sker Resultat: Jämförande statistik. Stroke Mätetal: Andel patienter med TIA/Ischemisk stroke och intracerebral blödning som uppnått målblodtryck <140/90 Mål: Jämförande statistik Pålsbodas resultat kan inte mätas. 173 (254) Region Örebro län Årsrapport 35 (51)

174 Psykisk hälsa Mätetal: Individuell KBT eller IPT-behandling vid lindrig eller måttlig depression Mål: 60% Mätetal: Individuell KBT-behandling vid ångestsyndrom. Mål: 70% Mätetal: Personer med ångestsyndrom som fått läkemedelsbehandling med bensodiazepiner Mål: 10% Resultat: Utvecklingsarbete för korrekt registrering för att kunna fånga data pågår. Pålsbodas resultat kan inte mätas. 174 (254) 36 (51) Årsrapport Region Örebro län

175 Läkemedel NSAID till äldre > 75 år (NSAID, Nonsteroidal anti-inflammatory drugs, är olämpligt som läkemedel för äldre på grund av ökad risk för biverkningar gruppen). Mätetal: Antal nyförskrivna dygnsdoser NSAID per vårdcentral Mål: 16 DDD/1000 listade Resultat: Alla vårdcentraler utom åtta klarar att nå under målet 16 DDD/1000 listade. Olämpliga läkemedel Mätetal: Andel patienter > 75 år som förskrivits och/eller ordinerats olämpliga läkemedel senaste 18 mån. Mål: Jämförande statistik Resultat: Data för Pålsboda kan inte redovisas. 175 (254) Region Örebro län Årsrapport 37 (51)

176 Förmaksflimmer med antikoagulantiabehandling Mätetal: Andel patienter med förmaksflimmer med indikation för behandling som förskrivits/ordinerats antikoagulantia senaste 18 mån. Mål: 80 % Resultat: Alla vårdcentraler har klarat målet. Data för Pålsboda har inte kunnat hämtas. Penicillin V Mätetal: Andel antibiotikabehandlade akut mediaotitdiagnoser som behandlas med förstahandsantibiotika pcv ( 1 år och <12 år) Mål: 80% PcV rekommenderas som förstahandsantibiotika vid mediaotit. Senaste 12 mån. Resultat: Alla utom 6 vårdcentraler når målet. Inga data för Pålsboda finns. 176 (254) 38 (51) Årsrapport Region Örebro län

177 Antibiotikaförskrivning alla åldrar Mätetal: Antal recipen i relation till antal listade Mål: Minskning från föregående år, utgå från bästa tredjedelen utifrån antal listade Resultat: 24 vårdcentraler har klarat målet. Antibiotikabehandlade luftvägsinfektioner Mätetal: Andel luftvägsinfektionsdiagnoser som antibiotikabehandlas/1000 listade de senaste 12 månaderna, LM förskrivna/ordinerade Mål: Jämförande statistik Resultat: Inga data för Pålsboda. 177 (254) Region Örebro län Årsrapport 39 (51)

178 13. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Mätetal: Rehabplan finns dokumenterad för alla sjukskrivna 60 dagar (KVÅ-kod) Mål: 90%, redovisas dock nedan i antal per vårdcentral och år, uttag ur Medrave Resultat: Antalet rehabplaner är st för år 2018 vilket är en ökning av antal rehabplaner jämfört med 2017 (862 st). Inga data för Pålsboda. Mätetal: Antal KBT/IPT-behandlingar Mål: Jämförande statistik, uttag ur Medrave Resultat: Utvecklingsarbete för korrekt registrering för att kunna fånga data pågår. Pålsbodas resultat kan inte mätas. 178 (254) 40 (51) Årsrapport Region Örebro län

179 Mätetal: Antal MMR insatser Mål: Jämförande statistik Mätetal: Antal kontakter med arbetsgivare/arbetsförmedling Mål: Jämförande statistik, uttag ur Medrave Resultat: Jämförande statistik. 179 (254) Region Örebro län Årsrapport 41 (51)

180 Mätetal: Antal kartläggningssamtal Mål: Jämförande statistik, uttag ur Medrave Resultat: Jämförande statistik 14. Deltagande i läkemedelskommitténs arbete Läkemedelskommittén besöker alla vårdcentraler där läkare deltar. Från flera vårdcentraler deltar läkare i kommitténs olika arbetsgrupper. 180 (254) 42 (51) Årsrapport Region Örebro län

181 15. Patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner Mäts två gånger per år. Målvärde 100 %. Resultat: Fem vårdcentraler nådde målet 100%, vilket är färre än förra året. Inga resultat finns för Vivalla vårdcentral. Patientsäkerhetsberättelse Region Örebro län skriver en samlad patientsäkerhetsberättelse som innefattar alla offentligt drivna vårdcentraler. Capio närsjukvård lämnar en gemensam för Haga och Lekeberg. Vivalla och Pålsboda lämnar egna. 181 (254) Region Örebro län Årsrapport 43 (51)

182 16. Artrosskola och registrering i BOA-registret Mätetal: Antal patienter med artros i höft och knä som deltagit i artrosskola Målvärde: Jämförande statistik Resultat: Antalet personer som deltagit i artrosskola har ökat med 803 fler 2018 jämfört med Mätetal: Registrering i BOA-registret, antal registrerade patienter med artros Målvärde: Registrering har påbörjats, statistik ur BOA-registret Resultat: 2018 har 376 registreringar i BOA-registret gjorts, vilket är 140 färre än (254) 44 (51) Årsrapport Region Örebro län

183 17. Bemötande Mätetal: Andel nöjda patienter, resultat ifrån Nationell patientenkät 2017, enkät görs vartannat år Mål: 90 % Resultat: En vårdcentral har nått målet 90% och 19 vårdcentraler når över 80%. P.g.a tekniskt fel så kan inte data för Pålsboda vårdcentral redovisas. 183 (254) Region Örebro län Årsrapport 45 (51)

184 18. Process kring utskrivning från slutenvård, uppdrag vårdsamordnare Mätetal: SIP är genomförd enligt gällande rutin i samband med utskrivning från slutenvård Mål: Samtliga patienter som bedöms skall erhålla SIP skall tillfrågas Mätetal: Fast vårdkontakt är utsedd enligt gällande rutin i samband med utskrivning från slutenvård. Mål: 100% Resultat: Samtliga vårdcentralers vårdsamordnare har kommit igång. 184 (254) 46 (51) Årsrapport Region Örebro län

185 185 (254) Region Örebro län Årsrapport 47 (51)

186 186 (254) 48 (51) Årsrapport Region Örebro län

187 187 (254) Region Örebro län Årsrapport 49 (51)

188 188 (254) 50 (51) Årsrapport Region Örebro län

189 Antal listade Nedanstående tabell redovisar antal personer per åldersgrupp som är listade på vårdcentraler i länet. Av tabellen framgår att antalet personer i samtliga grupper ökar men mest i gruppen 80 år och äldre. Totalt ökade antalet listade med 1,2 procent mellan åren 2017 och Länsdel norr och väster har färre antal listade jämfört med december 2017, 101 respektive 2 personer. Länsdel söder och Örebro har fler antal listade, 335 respektive personer. Per åldersgrupp/samtliga vårdcentraler Antal listade december 2017 Antal listade december 2018 Differens i antal Differens i % per åldersgrupp 0-4 år ,5% 5-64 år ,1% år ,3% ,6% Summa ,2% Nedanstående tabell visar antal och andel listade per åldersgrupp och länsdel i december Av tabellen framgår att länsdel Örebro har en högre andel listade i grupperna 0-4 år och 5-64 år än övriga länsdelar. Länsdelarna i norr, söder och väster har en högre andel listade i gruppen år samt 80 år och äldre än Örebro. December år 5-64 år år 80- år Summa Länsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norr ,2% ,8% ,6% ,4% % Söder inkl Pålsboda ,7% ,1% ,6% ,5% % Väster ,9% ,5% ,8% ,8% % Örebro inkl Haga, Lekeberg och Vivalla ,2% ,7% ,7% ,4% % Summa ,8% ,0% ,0% ,3% % 189 (254) Region Örebro län Årsrapport 51 (51)

190 Bilaga 1 Aktiviteter vid Utvecklingsenheten 2018 Medicinska kvalitetsområden Diabetes: Arbete i samverkan med diabetesrådet Astma/KOL: Arbete i samverkan med astma/kol-rådet Stroke: Arbete i samverkan med strokerådet Palliativ vård Demens Nationella riktlinjer. Strukturerad journalföring. Cancer standardiserade vårdförlopp Sjukskrivningsprocessen inkl rehabilitering: Utbildningar och nätverk för rehabkoordinatorer Psykisk ohälsa Rörelseorganens sjukdomar: Nätverk för de som leder artrosskola Kompetensgrupp Sår: Nätverk, projekt Stoppa trycksår. Utbildningsinsatser till medarbetare inom Region Örebro län samt kommunerna i länet. Reviderat rutiner RGS-webb Införande av RGS-webb Vårddokumentation RoS (Remiss och svar) digital konsultremiss: Införande av RoS konsultremiss. Utbildning rutiner, manualer, checklistor, informationstillfällen RoS Diagnostik: Införande av RoS Diagnostik (som omfattar röntgen- och fys.klinremisser samt beställningar till Lab.medicin). Utbildning, rutiner, manualer, checklistor, informationstillfällen MedRave: Fortlöpande utveckling och kvalitetssäkring Framtidens VIS: Förbereda för framtidens VIS KVÅ-kodning KVÅ-kodning för Hälsofrämjande åtgärder, SVF samt kompressionsbehandling vid bensår Diagnosregistrering: Diagnosregistrering för fler yrkeskategorier på vårdcentral Levnadsvaneformulär via 1177: Införande av levandsvaneformulär i första hand för diabetesoch astma/kol-sköterskor Strukturerad journaldokumentation: Fortsatt strukturerad journaldokumentation i primärvården för patienter med svårläkta sår Digitala tjänster via plattformen Visiba Care: Arbete pågår med att ta fram rutiner i vårddokumentation. Astma/KOL-fortsatt arbete med strukturerad journalföring för möjliggörande av överföring av data till luftvägsregistret Vårdadministration Manuella blanketter Arbete för att den manuella hanteringen av blanketter som används för inrapportering av olika tjänster till Regionservice ska bli mer elektronisk Patientavgiftsforum för alla Medicinska Vårdadministratörer (MVA) Information om nyheter med fokus på patientavgifter i Primärvården Temautbildningar med fokus på patientavgifter (utländska, asyl, utomlänspatienter) Digitala tjänster via plattformen Visiba Care: Arbete pågår med att ta fram rutiner i vårddokumentation Standardiserade rutiner för rätt registrering i receptionen Revidering av standardiserade rutiner, Informationsinsatser till all personal på vårdcentralernas APT om Rätt registrering, rätt avgift, rätt ersättning Kallelser Privata vårdcentraler - Lekeberg, Vivalla och Haga genomgång av deras kallelser så deras utseende är lika med övriga vårdcentraler Samlad faktura - En tittfunktion i Frisam har utvecklats till patientkassorna på vårdcentralerna. Utbildning och informationsinsatser Bokning via 1177 vårdguidens e-tjänster - Jobba vidare med att fler vårdcentraler publicerar fler tider 190 (254) 1

191 Laboratorieverksamhet RoS Diagnostik: Införande av RoS Diagnostik (som omfattar beställningar till Lab.medicin). Särskild utbildning labpersonal, rutiner, manualer, checklistor, informationstillfällen Extern revision av ackrediterade lab.- Besök av SWEDAC. Uppföljning och åtgärd av kommentarer och eventuella avvikelser Interna revisioner lab. - Interna revisioner som utförs på plats eller genom en sittanderevision Kompetensutveckling, fortbildning Uppdragsutbildningar Astma/KOL 7,5 + 7,5 hp i samverkan med (Värmland, Dalarna, Örebro) Uppdragsutbildning Diabetes 15 hp i samverkan med Värmland Utbildningsdagar Kompetensutveckling för olika professioner inom primärvården Implementering, kommunikation Hemsida intranät, arbetsgrupper Arbetsrum på intranätet för professionsnätverk Astma/KOL - Utveckling av vårdprogram för fysioterapeutisk rehabilitering vid KOL 191 (254) 2

192 Bilaga 2 1 (14) Uppföljning överenskommelser 2018 med närsjukvårdsområde Örebro och Söder Sammanställning över verksamheter inom område 1. Verksamheter där verksamhetschef finns i närsjukvårdsområde Örebro/söder - Ungdomsmottagning Örebro län, inkl. psykosocial personal (Anna Bystedt) - Psykisk ohälsa barn och unga, samtalsmottagningen (Anna Bystedt) - MBHV-teamet (Lena Dahlgren Rutfjäll) vårdguiden på telefon (Anders Swenson) - Mobil distriktssköterskemottagning (Anders Swenson) - Minnesmottagningen Ängen (Johanna Rosenberg) Övrig gemensam verksamhet fördelad per länsdel - Medicinsk fotvård - Sjukgymnastik med inriktning neurologi - Hemrehabilitering av äldre - Dietister - Kuratorer vårdcentraler - Multimodala team (MMR) - Psykisk ohälsa f.d. asyl - Gode man/resurskurator Ungdomsmottagningen (asyl) - Utveckling av 1:a linjens arbete med psykisk ohälsa - Rehabkoordinatorer Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se (254) Besöksadress Eklundavägen 1, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

193 2 (14) Ekonomisk sammanställning år 2018, Örebro och Söder (tkr) Belopp helår Resultat Barnhälsovårdsenheten Ungdomsmottagning Örebro län Sjukgymnastik med särskild neurologisk kompetens Hemrehabilitering av äldre Sjukvårdsrådgivningen Dietistverksamhet Multimodala team Minnesmottagning Ängen Psykosocialkompetens Psykisk ohälsa barn och unga Medicinsk fotvård Mobil distriktssköterskemottagning Ungdomsmottagning God man/resurskurator 618 Rekvirerade medel inom psykisk ohälsa f.d. asyl: - Närsjukvårdsområde söder Närsjukvårdsområde Örebro Rekvirerade medel inom 1.a linjens arbete med psykisk ohälsa - Närsjukvårdsområde söder Närsjukvårdsområde Örebro Rekvirerade medel inom rehabkoordinatorer: - Närsjukvårdsområde söder Närsjukvårdsområde Örebro Totalt Ungdomsmottagning Örebro län, inkl. psykosocial personal Årets verksamhet 1 Överskott Ungdomsmottagning förklaras av beviljade stimulansmedel som möjliggjort årets kompetensutveckling samt oförutsedda vakanser 2 Underskott förklaras av att verksamheten under de senaste åren vuxit och medfört ytterligare personalbehov och nya lokaler. År 2017 tillkom lokalt förhandlat OB-avtal. 3 Överskott Psykisk ohälsa barn och unga förklaras av delvakanser 4 Överskott förklaras av att verksamheten bemannats med undersköterska istället för distriktssjuksköterska, samt att fordon under en period ej varit i drift 193 (254)

194 3 (14) Ökad tillgänglighet utifrån genomförande och avslut av pilotprojekt gällande onlinemottagning. Beslut att permanenta denna tillgänglighetskanal i december Användandet av onlinetjänsten ökar sakta men säkert då bokning av dessa tider nu är möjlig efter utveckling av plattformen för tjänsten. Förändrat arbetssätt i psykosociala teamet för att öka tillgängligheten har minskat väntetiden med 50 % och ungdomen får en tid i samband med kontakttillfället. Även psykosocial resurs har nu nybesök bokningsbara via Brist på rum på mottagningen Örebro och splittring av gruppen till följd av extra lokaler. Buller till följd av byggnation av Kulturkvarter. Inriktningen för kuratorsresurs asylsökande ungdomar har ändrats från i huvudsak konsultativ roll i relation till HVB-personal och godemän till samtal/behandling direkt med ungdomar. Personalläge Flera psykosociala resurser har avslutat sin anställning. Flera sjukskrivningar i båda teamen. Beslut att tillsätta ytterligare en enhetschef med psykosocial kompetens. Totalt 100% enhetschef fördelat på två personer. Framtida utmaningar Bristen på lokaler. Hantera högt inflöde i verksamheten utifrån det totala uppdraget. Befolkningen i UM målgrupp ökar i Örebro kommun med 10 % inom 5 år och med 25 % inom 10 år. Psykisk ohälsa barn och unga, Samtalsmottagningen Årets verksamhet Mycket god tillgänglighet. Drygt 95 % av alla sökanden har fått en tid till samtal inom tre veckor. Något fler nybesök än föregående år men färre besök per ärende. Läkare samt kurator besökt majoriteten av alla vårdcentraler under året. Planering för flytt till nya lokaler. Personalläge Stabil bemanning på kuratorssidan. Läkare på 30 % from augusti. Framtida utmaningar Mer förebyggande arbete och samverkan med andra aktörer skulle gynna målgruppen i ett längre perspektiv och behövs om ett helhetsgrepp gällande psykisk hälsa ska tas. Resursens storlek sett i ett länsperspektiv är då mycket liten. Utvärdering/uppföljning av denna resurssatsning till primärvården inklusive barnpsykiatrins riktade resurser till första linjen är ännu ej gjord. Resursen startade Är organisationen ändamålsenlig? 194 (254)

195 4 (14) MBHV-teamet Årets verksamhet Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård vilar på hälso- och sjukvårdslagen med uppdraget att ge hälsofrämjande insatser under graviditet och småbarnsår. Förutsättningarna för det är ett systematiskt kvalitetsarbete där utgångspunkten är att friskfaktorer stärks genom hög tillgänglighet med tidiga och korta insatser. Verksamhetens uppdrag förutsätter resurser som i huvudsak utgörs av lokaler och bemanning, för det har lämnats underlag, se bilagor. Verksamheten har fyra mottagningar: Västra länsdelen Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Bregårdsgatan 1E, Karlskoga (Familjecentralen i Karlskoga). Södra länsdelen Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Västra Storgatan 42, Hallsberg (Familjecentralen i Hallsberg). Norra länsdelen Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Sanatoriegränd 1, Lindesberg. Örebro kommun Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Fabriksgatan 8, Örebro. Mottagningen i Örebro är samlokaliserade med Samtalsmottagningen, Primärvård, men fr o m våren 2019 är planeringen att Psykologenheten själva kommer att disponera hela mottagningen. Personalläge Verksamhetens 9,5 tjänster har p g a partiella ledigheter under 2018 täckts av 13 psykologer; 9,5 ordinarie, två timanställda och ett heltidsvikariat. Framtida utmaningar Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla kompetens och garantera verksamhetens kvalitet i det förebyggande arbetet beräknas enligt nationella rekommendationer vara en psykologtjänst för ett underlag på högst BVC-barn och 300 gravida. För invånarantalet i Örebro län innebär det att antalet psykologtjänster fördelat på cirka BVC-barn och cirka gravida bör vara minst 13 heltids psykologtjänster. Ytterligare en utmaning är förutsättningen att ha en ekonomi i balans med ökade hyreskostnader vårdguiden på telefon Årets verksamhet Under år 2018 har samtal inkommit till 1177 (varav 65 % besvarades), jämfört med 2017, då samtal inkom (varav 66 % besvarades). Totalt hanterade 1177 i regionen inkommande/utgående samtal. Personalläge Verksamheten har under senaste åren under långa perioder varit kritiskt lågt bemannade. En hög personalomsättning och stora svårigheter att rekrytera till vakanta tjänster gjorde att ett nytt lokalt OB-avtal omförhandlades under 2018 och löper till januari år 2020, effekten har utvärderats med positivt utfall under 2018 och kommer att fortsätta utvärderas under den löpande avtalsperioden. Årets vakanser har i stor utsträckning kunnat täckas av timanställningar och nyrekrytering vilket inneburit minskade extratidskostnader för verksamheten. Det är dock fortfarande hög personalomsättning och ett varierande antal vakanta tjänster. Framtida utmaningar För att öka service och tillgänglighet för våra länsinvånare är verksamhetens stora utmaning, kompetensförsörjning, teknisk utveckling av tjänsten, utökad samverkan och minskade regionala uppdrag. 195 (254)

196 5 (14) Mobil distriktssköterskemottagning Årets verksamhet Den mobila distriktssköterskemottagningen har bedrivits enligt överenskommelse. Antalet besök är relativt konstant men med något högre andel besökande för vaccination mot TBE eller säsongsinfluensa. Personalläge Verksamheten har under 2018 haft en stabil bemanning med undersköterska och sjuksköterska Framtida utmaningar En verksamhetsanpassad buss, som inte innebär stora funktionsbegränsningar. Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och motivation hos medarbetare är framtida utmaningar. Våra besökares efterfrågan på tjänster är betydligt bredare än vad verksamheten kan erbjuda. Minnesmottagningen Ängen Årets verksamhet Antal nya patienter: 158 (106 kvinnor och 52 män), varav 47 patienter sökte via minnesmottagningens drop-in Antal uppföljningar: 67 (39 kvinnor och 28 män) Antal personer med utländsk bakgrund: 13 st Antal läkarbesök: 104 st Antal ställda demensdiagnoser: ca 50 st Antal remisser på DT-hjärna: ca 80 Antal remisser till geriatriska kliniken: 15 st Antal anhörigsamtal med anhörigkonsulent: 85 st (plus de som AT och SSK gör) Minnesmottagningen har mottagit ca 400 samtal på telefontid där personer ringt och bokat tid, fått råd och stöd eller hjälp med att lotsats till andra verksamheter. Hembesök har gjorts i samband med utredning, uppföljning, utprovning av hjälpmedel, anhörigstöd eller uppföljning av läkemedel. Personalläge Under våren har verksamheten haft tillgång till två läkare för att komma ikapp med ronder och läkarbesök. Under hösten har en läkare bemannat minnesmottagningen 25%. Till hösten 2019 har en läkare anställts som kommer jobba 25% med minnesmottagningen. Framtida utmaningar Ängens vårdcentral växer, antalet listade ökade under 2018 med mer än 1000 patienter. Verksamheten börjar bli trångbodda och kommer behöva se över hur lokalerna ska nyttjas. 196 (254)

197 6 (14) Övriga uppdrag Medicinsk fotvård Verksamheten har under året bedrivits enligt överenskommelsen. Del av uppdragets tjänsteutrymme har periodvis varit vakant under år Sjukgymnastik med inriktning neurologi Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Hemrehabilitering av äldre Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Dietister Verksamheten har under året bedrivits enligt överenskommelsen. Del av uppdragets tjänsteutrymme har periodvis varit vakant under år Kuratorer vårdcentraler Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Multimodala team (MMR) Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Rehabkoordinatorer Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Gode man/resurskurator Ungdomsmottagningen (asyl) Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Psykisk ohälsa fd. asyl Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. Rekrytering har pågått till södra länsdelen. Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen. 197 (254)

198 7 (14) Uppföljning överenskommelser 2018 med närsjukvårdsområde Väster Sammanställning över verksamheter där medel rekvirerats inom område väster Psykosocial ohälsa, tidigare asyluppdrag - Psykosocial ohälsa - Förstärkning 1:a linjen Övrig gemensam verksamhet i länsdelarna - Sjukgymnastik med inriktning neurologi - Hemrehabilitering av äldre - Dietister - Fotterapeuter - Kuratorer vårdcentraler - Multimodala team (MMR) - Rehabkoordinatorer - KBT på nätet - Bassängverksamhet medel övergick 2018 till den anslagsfinansierade verksamheten. Ekonomisk sammanställning år 2018, Väster Ekonomisk sammanställning år 2018, Väster (tkr) Belopp helår (tkr) Resultat Sjukgymnastik med inriktning neurologi Hemrehabilitering av äldre Dietister Kuratorer vårdcentraler Multimodala team (MMR) Fotterapeut Bassängverksamhet, väster till anslagsfinansierad verksamhet Rekvirerade medel gällande psykosocial ohälsa tidigare asyl. - Närsjukvårdsområde väster Rekvirerade medel gällande psykisk ohälsa 1:a linjen: Ny tjänst 2018 (1 tjänst) :e kurator tidigare förstärkning psyk ohälsa (1 tjänst) KBT Rehabkoordinatorer Totalt (254)

199 8 (14) Uppdrag gällande psykisk ohälsa: Årets verksamhet Under 2018 ändrades förutsättningarna för det tidigare arbetet med asyl samt asylsökande. Då antalet asylsökande minskade i omfattning så upphörde ersättning för asylsökande för västra länsdelen. Kvar blev de medel som utbetalats för att förebygga psykisk ohälsa hos de asylsökande. Dessa medel vilka motsvarar 1,0 tjänst vidgades till att omfatta hela västra länsdelens befolkning. Följande fördelning gjordes i väster 0,50 kurator Laxå VC, 0,10 läkare asyl Gunilla Stenninger Karolina VC, 0,10 suicid prevention + 0,20 nätverk Civilsamhället Linda Björnberg Karolina VC, 0,10 suicidprevention Jenny Stenegård Baggängens VC. För att främja arbetet med att omsätta de reviderade riktlinjerna för ångest och depression så erhöll Område närsjukvård väster ytterligare motsvarande 1,0 tjänst vilket skulle underlätta uppbyggande av team för psykisk ohälsa på varje vårdcentral vars uppgift är att arbeta strukturerat med dessa patienter. Dessa medel har fördelats enligt följande i väster 0,50 psykolog Brickegården och 0,50 psykolog Karolina. Sedan tidigare finns även 1,0 kurators tjänst avdelad för de fem vårdcentralerna för att stärka arbetet med det psykosociala arbetet. Nuvarande fördelning av dessa medel i väster är motsvarande 0,50 kurator Pilgården och 0,50 kurator Baggängen. Under 2018 gjordes en fördelning av de totala medlen enligt ovan redovisning för att möjliggöra uppbyggande av team för psykisk ohälsa och för att förebygga sjukskrivning samt arbeta bättre med rehabilitering av långtidssjukskrivna patienter på ett jämlikt sätt i länsdelen. Det samarbete som skapades tillsammans med civilsamhället för att underlätta för de asylsökande har fortgått under 2018 och nu breddats till att omfatta en större målgrupp jämfört med tidigare. Tillsammans med studieförbund, civilsamhälle, Svenska Kyrkan, Rädda Barnen så finns ett fungerande nätverk och en samverkansportal Lisa för att underlätta för de medborgare som har behov. Multimodala team (MMR) Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Detta innebär för Område närsjukvård väster motsvarande 1,0 fysioterapeut samt 0,75 kurator för vilka Katrin Eriksson är verksamhetschef. KBT KBT behandling har erbjudits på 4 av 5 vårdcentraler. Två medarbetare har påbörjat utbildning till KBT behandlare. Väster ansvar för KBT på nätet för hela HS förvaltningen motsvande 40 %. Rehabkoordinatorer Ett arbete påbörjades under 2017 med rekrytering till rehabkoordinatorer till västra länsdelens fem vårdcentraler. På vårdcentraler har under 2018 liknande arbetssätt skapats. Vårdcentralerna Pilgården, Brickegården och Baggängen samverkar med en gemensam rehabiliteringskoordinator vilken är basplacerad på Baggängens vårdcentral. På de andra vårdcentralerna utgör rehabiliteringskoordinators delen en del av annan bastjänst. 199 (254)

200 9 (14) Den totala ersättningen som beviljades för rehabkoordinatorer i den västra länsdelen är: Laxå 0,20 Brickegården 0,25 Pilgården 0,25 Baggängen 0,40 Karolina 0,40 Totalt 1,50 procent tjänst. Övriga uppdrag Sjukgymnastik med inriktning neurologi Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelse. I närsjukvårdsområde Väster innebär detta en heltidsarbetande neurosjukgymnast som svarar för sjukgymnastisk behandling och rehabilitering med inriktning mot neurologiska sjukdomar. Sjukgymnasten arbetar mot de fem vårdcentralerna i Väster och har sin hemvist på Brickegårdens vårdcentral med Sofia Sedin som verksamhetschef. Hemrehabilitering av äldre Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelse. I närsjukvårdsområde Väster innebär detta två heltidsarbetande hemrehabsjukgymnaster som svarar för hemrehabilitering. Dietister Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelse. I närsjukvårdsområde Väster innebär detta en heltidsarbetande dietist som svarar för dietistinsatser gentemot de fem vårdcentralerna. Dietisten har sin hemvist på Brickegårdens vårdcentral med Sofia Sedin som verksamhetschef. Fotterapeut Under 2018 flyttades de ekonomiska medlen för 1,0 fotterapeut från tidigare område 1, till Område närsjukvård väster. Fotterapeuten är placerad på Baggängens vårdcentral och leds av verksamhetschefen Christina Vanberg Långh. Bassängverksamhet (norr, väster och Örebro) Verksamheten har under året bedrivits i alla länsdelar. Dock överfördes medel för denna verksamhet till den anslagsfinansierade verksamheten från januari (254)

201 10 (14) Uppföljning överenskommelser 2018 med närsjukvårdsområde Norr Sammanställning över verksamheter där medel rekvirerats inom område norr Asyluppdrag - Barnhälsovård - Mördrahälsovård - Mobila team (asyl) Övrig gemensam verksamhet i länsdelarna - Sjukgymnastik med inriktning neurologi - Hemrehabilitering av äldre - Dietister - Bassängverksamhet (norr, väster och Örebro) - Kuratorer vårdcentraler - Multimodala team (MMR) - Bassängverksamhet - Fotvård - Rehabkoordinator Ekonomisk sammanställning år 2018, Norr; Ekonomisk sammanställning år 2018, Norr (tkr) Belopp helår Resultat (tkr) Sjukgymnastik med inriktning neurologi Hemrehabilitering av äldre Dietister Kuratorer vårdcentraler Multimodala team (MMR) Fotvård Rehabkoordinator Rekvirerade medel gällande barnhälsovård, mödrahälsovård, mobila team (asyl): - Närsjukvårdsområde Norr Rekvirerade medel gällande psykisk ohälsa: - Närsjukvårdsområde norr Totalt (254)

202 11 (14) Uppdrag gällande barnhälsovård (asyl): Årets verksamhet Fortfarande en betydande mängd asylsökande barn framförallt på de mindre vårdcentralerna och i synnerhet på Freja vårdcentral i Fellingsbro. Många omflyttade barn även inom norra länsdelen under året. Prioriterat inskrivningar och vaccinationer på nya asylbarn. Under 2018 har en sjuksköterska arbetat delvis med barn med uppgivenhetssyndrom. Detta som ett förstärkning till primärvården och barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Lindesbergs lasarett. I samverkan med BVC startade Mobila asylteamet norr under hösten 2017 ett pilotprojekt inspirerat av Rinkeby-projektet med utökade hembesök hos asylsökande barnfamiljer som fortlöpte under våren Totalt kallades 20 asylsökande familjer under varav 18 fullföljde de fem extra hembesöken. Dessa syftar till att i hemmiljö kunna identifiera behov av stöd samt ge relevant information om föräldraskapsstöd i det nya samhället, vård och samhällsinformation. Sommaren 2018 avslutades projektet och resurser lades på att utbilda gruppledare i ABC (föräldrastödsutbildning Alla Barn i Centrum). I ABC-projektet kallades totalt 6 nyanlända familjer (nyligen asylsökande) under hösten Detta projekt fortlöper även 2019 som en del av SKL:s satsning Uppdrag psykisk hälsa. Personalläge Befintlig bemanning har haft ett ansträngt läge under hela 2018 på de vårdcentraler som har många asylsökande familjer. De kvarstående resurserna (två tjänster á 100 %) har under året avlastat alla vårdcentraler utifrån behov och antal inskrivna barn. Framtida utmaningar Asylsökande barn minskar men ökat antal barn är före detta asylsökande från familjer som väljer att bosätta sig i området. En utmaning är den psykiska ohälsan hos de asylsökande som vi ser ökar och påverkar även barnen. Barn med uppgivenhetssyndrom har tillkommit under 2018 och en farhåga är att fler barn kommer att drabbas. Inför 2019 avslutas mobila asylteamet i dess nuvarande form och ingen annan förstärkning är inplanerad. Uppdrag gällande mödrahälsovård (asyl): Årets verksamhet På Lindesbergs vårdcentral har barnmorska från Mobila asylteamet norr deltagit i familjecentralens asylcafé vissa fredagar under året. Då kommer asylsökande familjer och erhåller viktig samhälls- och hälsoinformation utöver ordinarie verksamhet. Under 2018 har barnmorska i teamet arbetat 50 % som samordnare för asyluppdraget och haft samordnings och uppföljningsansvar för de hälso- och kulturkommuniktörer som tillhör Barnmorskemottagningen på Lindesbergs Vårdcentral. Återstående del av barnmorsketjänsten har använts till uppsökande förebyggande informativt arbete. Barnmorskan har varje vecka haft undervisning för eleverna på Lindeskolans introduktionsprogram samt vid några tillfällen i Hällefors på Pihlskolans introduktionsprogram i sexuell hälsa, samtyckes och jämställdhetsfrågor. Detta tillsammans med Lindeskolans elevhälsa och integrationssamordnarna i Lindesberg och Ljusnarsbergs kommun. Utöver detta har barnmorskan haft information om sexuell hälsa för grupper av asylsökande via ÖLIF, Studieförbundet ABF samt Kyrkans mötesplats Världens Kafé i Guldsmedshyttan, ett samarbetsprojekt finansierat av TIA-medel från Länsstyrelsen. Under hösten 2018 har barnmorskan arbetat 40 % för staben Hållbar utveckling (såld tid) med en kartläggning och en behovsanalys om hur Regionen kan arbeta för att motverka segregation. Detta arbete kommer även norra länsdelen till del och är en viktig del i det framtida arbetet. 202 (254)

203 12 (14) Många besök från asylsökande för hjälp med preventivmedel samt graviditeter har respektive vårdcentral hanterat. Personalläge En barnmorska har arbetat i Mobila asylteamet under Barnmorskor på respektive vårdcentral har haft hög arbetsbelastning periodvis under året. En del i detta har varit ett antal gravida asylsökande och nyanlända som upptar mer tid per besök pga. tolkbehov och kulturfrågor. Mobila barnmorsketeamet (en förstärkning av ordinarie barnmorskebemanning med totalt en heltid barnmorska som är mobil i hela norra länsdelen och utgår från Freja vårdcentral) tillkomst under 2017 i norra länsdelen har bidragit till att den lägre bemanningen i Mobila asylteamet kunnat användas till att fokusera på gruppverksamhet. Till största delen har barnmorskeresursen använts till förebyggande och informativt arbete. Framtida utmaningar I nuläget ett antal gravida totalt sett som året innan varav asylsökande och nyanlända minskat successivt men är ca 1/3 på Kopparbergs vc, Freja vc, och Hällefors vc. En utmaning är att det är svårt att förutse omflyttningar av asylsökande mellan vårdcentralernas upptagningsområden samt vart de nyanlända väljer att bosätta sig. Förväntas att omflyttningarna skulle komma att påverka allt mindre framöver har hittills inte kunnat ses. Ett tydligt behov nu och i framtiden är att få en ökad kunskap om sexuell hälsa hos gruppen asylsökande och nyanlända. En utmaning för vården är också att möta nya behov såsom komplikationer efter könsstympning samt problematiken runt hedersrelaterat våld och förtryck vilket är något vården även mött under året. Både uppsökande informationsarbete till målgruppen och ökad kunskap och kompetenshöjning hos medarbetare inom Region Örebro län är ett framtida behov och en utmaning. En annan utmaning är den psykiska ohälsan som vi ser ökar hos asylsökande/nyanlända. Ytterligare utmaningar är samhällsinformation, svenska lagar/regler, kulturkrockar, integrationsarbete framåt. En stor utmaning är att ta hand om de nysvenskar som fått uppehållstillstånd och väljer att bosätta sig i vårt område. Uppdrag gällande mobila team (asyl): Årets verksamhet Norr: Se information under BHV och MHV. Mottagning på vårdcentral (distriktssköterska/sjuksköterska/kurator) Freja (Fellingsbro och Frövi) Kopparberg Hällefors Storå Arbetet på vårdcentralerna har inneburit dels ren hälso- och sjukvård, dels arbete för att främja den psykiska hälsan och dels ett stort mått av information, råd och stöd till de asylsökande och nyanlända. Informationsträffar om svensk hälso och sjukvård samt relevanta hälsoteman ABF Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommun på de olika orterna. Information till alla vårdcentraler i Närsjukvårdsområde Norr via besök på APT och via informationsbrev (mail) regelbundet. Teamets kuratorer har haft information till målgruppen om psykisk ohälsa och ångest. Sjuksköterska och barnmorska i teamet har haft information till målgruppen om egenvård och levnadsvanor. 203 (254)

204 13 (14) Hälsostödsgrupper SKL Uppdrag Psykisk Hälsa (samarbete med AIH så att inget dubbelarbete gjorts) under våren SKL:s material Hälsostöd/Hälsa i Sverige har används i gruppverksamhet med män och kvinnor från olika språkgrupper och länder. Varje grupp möts vid fem tillfällen och syftet är att främja den psykiska hälsan genom samtal och information om egenvård, kost, aktivitet, sömn och stress. Asylcafé: Lindesberg familjecentralen 1 ggr/v. Deltagare från Storå, Stråssa, Guldsmedshyttan, Lindesberg, Vedevåg, Frövi och Fellingsbro Bedömning och samtal hos teamets kurator I särskilda fall erbjudit enskilda bedömningssamtal för medverkan i grupp alternativt enskilda samtal (2-3 samtal och max 5 samtal enligt arbetsmodell) för att ge verktyg att hantera sin situation. Personalläge Norr: En barnmorska á 100 % som även under året haft i uppdrag att samordna Mobila asylteamets arbete och medarbetare enligt beskrivning ovan. En distriktsjuksköterska á 80 % tom juni 2018 och en sjuksköterska á 100 %. Totalt alltså 80 % och 100 % under En undersköterska arb 80 % till februari En kurator arb 100 % under januari och i februari nyanställdes en till så totalt två kuratorer á 100 %. Uppdrag gällande psykisk ohälsa bland asylsökande Årets verksamhet Se mobila asylteamets arbete ovan. Personalläge Se ovan. Framtida utmaningar Framtida utmaning är att fortsatt möta den psykiska ohälsan bland asylsökande samt de nyanlända som fått uppehållstillstånd. En betydande andel kommer att behöva traumabehandling och i dagsläget är det lång väntetid för en sådan. Den långa asylprocessen har bidragit till en ökad psykisk ohälsa som för vissa varit mer traumatiserande än själva flykten. Teamet ser ett stort behov av stöd till familjer i form av föräldraskapsstöd riktat till målgruppen. Stora utmaningar väntar då denna grupp föräldrar ska integreras i ett nytt främmade samhälle med andra värderingar och tillvägagångssätt exempelvis vad gäller barnuppfostran. Ett flertal av dessa föräldrar har låg tilltro till myndigheter och dålig kunskap om vilket stöd samhället kan ge. Teamet ser ett stort behov av att möta främst den yngre generationen asylsökande och nyanlända med information om sexuell och reproduktiv hälsa, samtyckes och jämställdhetsfrågor. Det finns en hedersrelaterad våldsproblematik som ökar i takt med de nyanlända som ska etableras i vårt samhälle. Vi bör öka vår kunskap och kompetens omkring dessa frågor för att kunna möta de som drabbas med rätta stödinsatser i samverkan med Elevhälsan och andra. 204 (254)

205 14 (14) Övriga uppdrag Sjukgymnastik med inriktning neurologi Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Hemrehabilitering av äldre Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Dietister Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Bassängverksamhet (norr, väster och Örebro) Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Kuratorer vårdcentraler Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Multimodala team (MMR) Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Fotvård Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. Rehabkoordinator Verksamheten har under året bedrivits och varit bemannad enligt överenskommelsen i alla länsdelar. 205 (254)

206 Bilaga 3 1 (1) Redovisning av insatser inom ramen för socioekonomiskt tillägg Brickebackens VC 2018 Brickebackens Vårdcentral har en stor andel listade patienter som är födda utanför EU och många med låg socioekonomisk status. Utbildningsnivån är ofta låg och en stor andel är rökare och en ännu större andel har övervikt. Vi har många som inte kan svenska språket tillräckligt bra för att på ett funktionellt sätt klara kontakten med myndigheter och kunna förmedla sitt behov av vård. Vi har under året aktivt arbetat för att stärka dessa grupper och erbjuda en vård på lika villkor på flera olika sätt. Vi har arbetat för att utveckla varaktiga samarbetsmodeller med omgivande aktörer, förmedla kunskap om levnadsvanor och deras betydelse för hälsan samt genom särskilda kartläggningar och hälsokontroller för att nå de socioekonomiskt svaga grupperna. Vi har ett gott samarbete med partnerskap inom kommunen. Vi startade under 2018 drop-in där patienter som har svårt att ringa kan komma och få prata med en sköterska och om så behövs via tolk. Vi har under hela vår öppettid en sköterska som tar hand om de patienter som söker spontant och ej kan kontakta oss via telefon eller e-tjänster pga otillräckliga språkkunskaper Vi har två distriktssköterskor som aktivt arbetar med viktminskning efter att ha gått överviktenhetens utbildning och här har vi lagt extra resurser för att möta olika utbildningsnivå då många inte har grundkunskaper i näringslära. Vi arbetar på ett liknande sätt för att främja rökstopp och erbjuder hjälp på olika nivåer utifrån utbildningsnivå. Vi samverkade tillsammans med socionomer från Familjecentralen genom gemensamma hembesök och även här ofta med tolk. På BVC/MVC är det med hela familjen och också här långa besök då många inte kan myndighetssystemet och behöver hjälp med andra saker i sin sociala situation men ej har någon plats att vända sig till och BVC/MVC är deras trygga plats. Här finns även en större sjuklighet både hos barn och mödrar och mycket utredningar behöver göras. Vi har också flera unga mammor som behöver extra stöd både inom MVC och BVC. Vi har ökat vår tillgänglighet för psykisk ohälsa genom att anställa en psykolog som nu arbetar tillsammans med kurator så att patienterna skall få en tidig bedömning när de söker vård för psykisk ohälsa. Samtliga mottagningar har en stor andel tolkbesök och vi försöker att i möjligaste mån arbeta med ackrediterad tolk på plats men det kan vara svårt att få tillgång till detta särskilt, vid akuta besök och detta tar mycket lång tid och ibland måste vi anlita närstående som tolkar och det kräver mycket erfarenhet hos personalen för att det ska fungera på ett bra sätt. Vi har även flera anställda som pratar bla arabiska som kan användas när tolk ej är tillgänglig. Alla våra specialistmottagningar arbetar med mycket utbildning då utbildningsnivån hos innevånarna är låg och många är analfabeter. Detta kräver många och långa besök vid tex graviditet, diabetes eller astma/kol. Åsa Tagesson Verksamhetschef Brickebackens Vårdcentral Granrisv (254) Örebro

207 Bilaga Redovisning av insatser inom ramen för socioekonomiskt tillägg Lindebergs VC Öppen mottagning/drop-in: Denna mottagning har drivit med framgång under flertalet år. Här har alla möjlighet att söka för sina besvär, somatiska som psykiska. Oavsett ålder eller etnicitet har vi tagit emot akuta såväl som subakuta åkommor. Språkbarriärer har effektivt löst med tolk online och telefontolkar. Psykosocial mottagning: Denna mottagning som består av psykolog och kurator har förbättrats och effektiviserats under Vi har idag en snabb bedömning av de ärenden som kommer till denna mottagning. Detta innebär en bedömning inom 7 dagar och vid behov sedan slussas vidare till annan behandlare. När denna mottagning är första instans kan även sjukskrivning göras av läker på kurators anteckningar. Inom den psykosociala mottagningen erbjuds även stresshanteringskurser. BVC/MVC På BVC två mottagningar finns möjlighet att komma med barn under drop-in former för frågor. Detta i samverkan med familjecentralen och deras verksamheter. MVC har under senare delen av 2018 haft fullt upp med catch-up med cellprover men även haft en mycket stor andel gravida att ta hand om. Till båda mottagningarna finns läkare kopplat. Medicinsk Yoga: Under flertalet år har det två ggr i veckan bedrivits medicins yoga med stöd av instruktörer. Män som kvinnor har deltagit. Även olika etniciteter förekommer i grupperna. Medicinsk yoga används som ett komplement vid behandling av bland annat stress, högt blodtryck och sömnsvårigheter. Livsstilsmottagning: Svårare fall med flertalet riskfaktorer vad gäller livsstil har erbjudits deltagande i dessa grupper. Kost, fysisk aktivitet, nutrition, mm. avhandlas under flertalet tillfällen i grupp för att skapa goda möjligheter till förändring. Rökstopp: Detta erbjud i gruppverksamhet. //Petter Backteman Enhetschef, Lindesbergs VC 207 (254)

208 Bilaga 5 Rapport från Mikaeli vårdcentral insatser för att nå socioekonomiskt svaga grupper 2018 Familjecentral: Hela verksamheten för BVC finns inne på Familjecentralen och där jobbar man aktivt för att få de utsatta familjerna att besöka och delta i den öppna förskolans verksamhet. Alla hembesök till nyfödda görs tillsammans med kurator från familjecentralen Vi har en majoritet av barnfamiljer från andra länder och stort antal tolkbesök. Vi har också ett stort antal familjer från Vivalla som listat sig hos oss. Besök på MVC och BVC tar längre tid då det är tolkbesök eller språkförbistringar. BVC och MVC-personal har deltagit i riktade insatser på Familjecentralen, exempelvis hälsovecka. Hälsomottagning: 10% DSK-tid är avsatt för riktad hälsomottagning där största delen består av överviktsproblem och en stor majoritet av patienterna kommer från vårt bostadsområde. FaR: Vi har ett strukturerat sätt att jobba med FaR och dess uppföljning. Vi brukar ha uppnått helårsmålet i juni. Akut omhändertagande: Vi har sedan oktober en drop-in-mottagning varje dag men vi har patienter som kommer obokade hela dagarna, pga språkproblem bl.a. Dessa tar vår akutsköterska hand om och tolk online används v.b. Läkarmottagning: Vi har ett stort ohälsotal, stor arbetslöshet samt socialt mycket belastad patientgrupp. Detta innebär långa och många besök kring sjukskrivningsfrågor och många kontakter med försörjningsstöd, AF samt FK. Vi har också en stor andel patienter med missbruksproblem som sköts mycket noggrant av våra fasta läkare. Trots att vi är välbemannade på läkarsidan skulle vi behöva utöka antal läkare för att klara det enorma söktrycket. Psykosocialt team: Vi har två kuratorer anställda varav den ena är tjänstledig för studier på 20% för att läsa steg-1 KBTutbildning. Trycket är högt så vi väntar på resultat av att vi rekryterat psykiatrisköterska. Hon började hos oss och tar första bedömningen inom tre dagar. Vi har också en rehabkoordinator som vi delar med Karla vc. Dessa två kuratorer, psykiatrisköterska, rehabkoordinator, en utsedd läkare, utgör vårt psykosociala team, där vi också har mycket god hjälp av vår psykologkonsult. Hon har tillsammans med en kurator startat gruppverksamhet enligt Unified Protocol fär patienter med ångest och depression Vi har ett stort antal diabetiker- de flesta från andra länder och i behov av tolk, så vi har 100% diabetesskötersketid avsatt och nu utbildat ytterligare en DSK. Vi har en läsplatta i kassan med Google translate installerat Katrina Semb Verksamhetschef 208 (254)

209 Bilaga 6 Redovisning från Varberga vårdcentral angående insatser för att nå socioekonomiskt svaga grupper 2018 Den delen av Örebro stad/kommun som Varberga vårdcentral verkar i är ett mångkulturellt och socioekonomiskt utsatt område med ex. hög andel utrikes födda, hög arbetslöshet och många som är beroende av försörjningsstöd. Vi ser dagligen ex på hur ojämlik livssituation påverkar individers hälsa och även deras möjlighet att ta sig fram i vården. Vi har en stor andel personer som inte tar sig fram via telefon eller digitalkommunikation utan kommer personligen till receptionen och vill ha hjälp. Under 2018 har vi startat upp dropp-in mottagning dit alla är välkomna och vi har möjlighet att ge akut hjälp eller hjälpa till att slussa till rätt profession. Alla icke akuta ärenden bokas in senare till lämplig profession och då med tolk, men vi har även egen personal som kan andra språk, ex arabiska, kurdiska vilka kan och är behjälpliga vid akuta situationer. Då det även förekommer ärenden som ej är sjukvårdsmässiga försöker man i receptionen att lotsa personen rätt. Vi avsätter ca 200% MVA till att bemanna receptionen för att kunna ge rätt hjälp, lotsa till lämplig instans. Eftersom vi har en stor andel innevånare som inte behärskar svenska språket, behöver tolk eller att vi använder oss av digital översättning tar besöken hos oss lite längre tid. Vi har en mycket hög del av vår befolkning som är långtidssjukskrivna och återkommer regelbundet och ofta för att få förnyade intyg till både FK, AF och försörjningsstöd. Detta tar en mycket stor del av läkarmottagningens resurser dels för själva undersökningen dels eftersom många av dessa är tolkbesök och tar längre tid att genomföra. Vi har under 2018 även sett en viss ökning av kallelse till SIP från försörjningsstöd. Dessa möten tar mycket läkartid i anspråk men på lång sikt kommer det förhoppningsvis att ge färre besök för sjukintyg. Vi har många patienter som har lång tids överkonsumtion av beroendeframkallande läkemedel och de har pga. rådande läkarsituation (hyrläkare) vant sig vid att det är lätt att få nya recept bara genom att ringa eller lämna in ett önskemål utan att ha personlig kontakt. När vi nu försöker att ta ansvar för förskrivning och erbjuder läkarbesök skapas mycket frustration i gruppen och det skapar fler kontakter med andra yrkesgrupper för att komma runt besöken men vi hoppas att på sikt få ner förskrivningen och samtidigt hjälpa personerna att trappa ner och minska sitt läkemedelsberoende. Dessa kontakter både telefon och vid läkarbesök tar tid, då vi försöker att motivera att minska sin konsumtion. Det är inte helt ovanligt att det blir hotfulla situationer när vi inte utför personernas önskemål utan ex besök. På sjukgymnastiken ser vi att det finns en stor del kvinnliga patienter med långvarig smärta, som ofta kan vara ett uttryck för en besvärlig livssituation och dessa har ffa. sökt sig till våra kvinnliga sjukgymnaster som då får flest besök med tolkbehov. Dessa patienter upplever sig vara i behov av att återkommande träffa sjukgymnast vilket ger mindre utrymma för korta, snabba patientbedömningar. Vi har på mottagningen två resurser med psykosocial kompetens, kuratorer och under första delen av 2018 hade vi en resurspsykolog från psykiatrin, men från juni upphörde denna resurs. Detta har inneburit att fler patientärenden har hamnat hos läkare för diskussion innan ev remiss vidare. Tyvärr upplever vi att många av våra remisser till psykiatrin avvisas och vi får bli den instans som står för stödkontakten, som kan bli längre för vissa patienter. Detta gör att vi inte kan ha ett önskat 209 (254)

210 genomflöde av patienter. Eftersom vi har många som ej behärskar det svenska språket behövs tolkhjälp även här vilket innebär att dessa besök också tar längre tid i anspråk. Vi har under 2018 haft en extremt uttalad brist på sköterskor och har trots vår ambition att erbjuda viktminskningsgrupp där olika professioner kommer att hjälpas åt inte haft möjlighet att starta upp detta. Däremot tar samtliga yrkesgrupper alla tillfällen i akt med hälsosamtal, rökning, kost och motion när patienter kommer för sjukdomar där det är relevant att ta upp dessa frågor. Vi har intresserad personal som gärna skulle ha mer egen specifik mottagning utifrån en hälsofrämjande aspekt av mer förebyggande karaktär och som är intresserade av detta utifrån vårt mångkulturella område med de varierande utmaningarna som detta innebär. MVC och BVC märker av att vi har tyngre problematik än i många andra upptagningsområden genom att de ofta har tätare och längre besök för vissa kvinnor/familjer. Våra barnmorskor och BVCkompetens. sköterskor har ofta rent stödjande kontakter där vi egentligen skulle behöva ytterligare psykosocial Vi har en Familjecentrals (FC) liknande struktur där BVC är samlokaliserad med kommunal verksamhet (pedagoger och kuratorer) vilket ger många familjer/barn en bättre möjlighet att få rätt stöd och en bättre start i livet. Under året har vi startat en utvidgad samverkan på FC där första hembesöket utförs av BVC sköterskor tillsammans med kommunens kurator, i så stor utsträckning som det är möjligt. Detta ger bättre förutsättning för att föräldrarna skall komma till FC och att det inte skall vara skrämmande att ta kontakt med kuratorn om det behövs. Allt för att förbättra för barnen på sikt. (Detta arbete har visat sig vara nationellt uppmärksammat och vår BVC personal har varit inbjudna till en BHV konferens i Stockholm att föreläsa om vårt sätt att arbeta). MVC har, trots att de ej lokalmässigt finns på FC, en mycket nära samverkan med FC och BVC där man alltid introducerar föräldrarna till BVC men deltar även i vissa öppna aktiviteter på FC med målsättning att det nyfödda barnet skall få bästa stöd och möjligheter. Vår förhoppning är att i framtiden kommer att bli möjligt för MVC verksamheten att flytta till nya lokaler i anslutning till övriga och att vi då blir en komplett FC. Örebro Eva-Britt Jansson Verksamhetschef Varberga vårdcentral 210 (254)

211 Vivalla vårdcentral AB, Maarit Jansson Bilaga 7 Redovisning av riktade insatser från Vivalla vårdcentral år 2018 Vår diabetessköterska har varit med och utformat en webkurs Att leva med diabetes, en webkurs om diabetes på arabiska och svenska under år 2018 Vårdcentralen har anordnat två föreläsningar under året med Ann Fernholm, författare och vetenskapsjournalist, ämnet har varit Socker hur påverkar den kroppen? Föreläsningarna ägde rum den 12 april och den 8 oktober år Föreläsningarna har varit öppna för våra listade patienter och samarbetspartners. Örebro 5 januari 2018 Maarit Jansson Verksamhetschef Vivalla vårdcentral AB 211 (254)

212 Bilaga 8 Rapport 2018 Privata vårdgivare Hälsovalsenheten har under året fortsatt med systematiska uppföljningar av de privata vårdgivarna. Hälso- och sjukvårdsstaben genomförde tillsammans med ekonomistaben en löpande uppföljning av samtliga privata vårdgivare som regionen har avtal med. utfallet blev att tre fysioterapeuter på den så kallade nationella taxan valdes ut för en fördjupad granskning. Resultatet av den fördjupade granskningen visade fel av marginell art. För en vårdgivare ska det dock göras en ny uppföljande granskning för att kontrollera att den nu gör rätt. Sammanlagt fick de tre vårdgivarna återbetala kronor på grund av felregistreringar. Samverkansträffar har skett med läkare, fysioterapeuter samt naprapater och kiropraktorer. Hälsovalsenheten har varit involverade i flera upphandlingar en upphandling avseende individuella terapeutiska behandlingar, en upphandling avseende bröstradiologisk verksamhet samt en ersättningsetablering i nationella taxan. Under 2018 så har hälsovalsenheten haft individuella uppföljningsbesök med privata vårdgivare. En läkarmottagning, samt två fysioterapimottagningar. Mikael Johansson Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionkansliet 212 (254)

213 9 Årsrapport 2018 Psykoterapi inom lagen om valfrihetssystem, LOV, Örebro län 19RS (254)

214 1 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Karolina Stridh Dnr: 19RS1061 Organ Regionstyrelsen Årsrapport 2018 Psykoterapi inom lagen om valfrihetssystem, LOV, Örebro län Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport 2018 Psykoterapi inom LOV Örebro län. Sammanfattning Hälsovalsenheten överlämnar årsrapport för 2018, Psykoterapi inom LOV Örebro län. Budgeten för Vårdval Psykoterapi uppgick till 7,2 miljoner kr för Utfallet blev 8,1 miljoner kr vilket är en ökning av kostnaderna med 5 procent jämfört med Vårdgivarnas totala antal besök under 2018 var 8624 besök. Under 2018 var det 8 regionanställda och 15 privata utförare (varav en inrymmer 8 underleverantörer) anslutna till LOV. 307 remisser har skickats till LOV-psykoterapi under året (att jämföras med 359 under 2017) och 260 av dessa (85 procent) godkändes av bedömmarteamet. Dessa siffror visar att antalet remisser fortsätter ligga på en hög nivå, även om detta är en minskning av antalet remisser (20 procent) jämfört med Vid uppföljning av de som valt terapeut under året får man fram en genomsnittlig tid, från remissen till accept hos behandlare, på 79,7 dagar. Detta är något kortare än 2017 då det var ca 90 dagar, och kortare än 2016 då tiden var över 100 dagar. Det är stora variationer i tiden mellan remiss till att man valt terapeut, från 3 till 358 dagar för de olika patienterna. Antalet remisser överstiger vida antal avslutade patienter. Kö problemet tycks ändå minska något jämfört med förra året i och med att det går lite fortare att välja (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

215 2 (2) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Staben Hälso- och sjukvård, Karolina Stridh Dnr: 19RS1061 Mycket internt arbete har lagts på en fördjupad granskning av en privat terapeut som fått många klagomål från patienter, samt ofta gjort fel i faktureringen. Den fördjupade granskningen initierades efter en dialog mellan chefen för Hälsovalsenheten och regiondirektören om de klagomål som inkommit. I rapporten som beskriver den fördjupade granskningen finns en systematisk sammanställning av kritik som inkommit mot terapeuten från patienter, samt en beskrivning av på vilket sätt terapeuten inte följt sitt avtal. Rapporten ledde till en uppmaning till terapeuten att inkomma med en handlingsplan för att göra nödvändiga förändringar i sin verksamhet. Terapeuten har skickat dokument som inte innehåller några förslag till förändringar, utan snarare beskyllningar mot patienterna som haft klagomål. Trots nya uppmaningar har terapeuten inte inkommit med någon handlingsplan. Chefen för Hälsovalsenheten har instruerat berörda tjänstemän att fortsätta granska terapeutens verksamhet. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Inga konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven. Ekonomiska konsekvenser Budgeten för Vårdval Psykoterapi uppgick till 7,2 miljoner kr för Utfallet blev 8,1 miljoner kronor vilket är en ökning av kostnaderna med 5 procent jämfört med utfallet för Uppföljning Hälsovalsenheten följer upp LOV psykoterapi. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen den 25 april 2019 Årsrapport 2018, Psykoterapi inom LOV Örebro län Rickard Simonsson Regiondirektör Skickas till: Regionkansliet Staben för hälso- och sjukvård (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

216 Rapport Datum: Författare: Fredrik Holländare Psykoterapi inom LOV Örebro län Årsrapport (254)

217 Psykoterapi inom LOV Örebro län Årsrapport 2018 Fredrik Holländare (254)

218 Innehåll Introduktion...4 Bedömningsprocessen...4 Ändrade regler och rutiner...5 Prestationsstatistik...5 Ledtider...6 Valsituationen...6 Problem med tillgänglighet...7 Aktiviteter under Internt arbete Arbete riktat till utförare Bedömarteamet...8 Resultat (254) Region Örebro län Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: (9)

219 1. Introduktion Under 2014 beslutades att individuell psykoterapibehandling, under vissa förutsättningar, skulle omfattas av LOV (Lagen om valfrihetssystem). Beslutet innebär att en specificerad målgrupp inom den psykiatriska specialisvården ges möjlighet att fritt välja mellan landstingsanställda och privata psykoterapeuter som efter godkännande erhållit kontrakt att bedriva psykoterapi inom ramen för LOV Örebro län. Alla vårdgivare som uppfyller ställda kriterier i Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva psykoterapi inom Region Örebro län har rätt att bedriva psykoterapi i länet med ersättning från landstinget. Tidigare har motsvarande verksamhet reglerats genom LOU (lagen om offentlig upphandling), i Psykiatrins regi. Det första året med helårseffekt i det nya systemet var Inkomna ansökningar om godkännande att bedriva psykoterapi inom LOV Örebro län bereds av en grupp bestående av jurist, ekonom, utredare och konsult i psykoterapi inför politiskt beslut. 2. Bedömningsprocessen För att få tillgång till psykoterapi inom LOV måste en patient först aktualiseras i psykiatrin där en första bedömning görs om patienten är i behov av specialistvård. Därefter bedöms vilken typ av insats som är nödvändig. Om det visar sig att enbart individuell psykoterapi är den nödvändiga insatsen, finns möjlighet att remittera vederbörande patient till det centrala bedömarteamet som tar beslut om eventuell psykoterapi inom LOV. Bedömarteamet finns för att säkra kvalitet och rättssäkerhet i patientprocessen. Detta team tar beslut om erbjudandet till patienterna utifrån om remisskriterierna är uppfyllda. Sekreterare meddelar sedan patienten beslutet. Därefter inträder själva valfriheten d v s patienten ska välja utförare. På Regionens webb ( finns information om verksamheten och de anslutna utförarna och på 1177 Vårdguiden finns information om problematiken/diagnosen och lämplig behandling. Varje patient som får ett beslut om LOV erhåller dessutom mer specifik information, bl.a. var man vänder sig om man behöver hjälp med valet av 219 (254) 4 (9) Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: Region Örebro län

220 behandlare. När patienten har gjort valet skickas remiss till utföraren, som planerar start och genomförande av behandlingen. Vid årsskiftet 2018/2019 finns 30 utförare anslutna till LOV-systemet i Örebro län. Under 2018 var det 8 offentliganställda och 15 privata utförare (varav en inrymmer 8 underleverantörer) anslutna till LOV. Fyra nya utförare har anslutit sig under året och ingen har slutat under Tre av de nya utförarna är privata som ingått avtal med RÖL. En ny Regionsanställd terapeut anslöts till systemet. En privat utförare planerar ett sabbatsår och kommer därför fasa ut sina patienter under 2019 och därför inte vara valbar under 2019, och kommer sedan ha sitt avtal vilande under Ändrade regler och rutiner Inga större förändringar i reglerna för LOV-psykoterapi gjordes under Max antal timmar för LOV-psykoterapi är fortsatt 40 stycken. Systemet Pricomp infördes och används nu som rapporteringssystem av alla privata utförare, vilket gör den ekonomiska hanteringen enklare och risken för fel har minskat. Ersättningen justerades upp och taxan för 2018 var 937 kr per samtal. 4. Prestationsstatistik Tabell 1. Antal inkommande remisser totalt, varav antalet ej godkända, godkända som ej valt, samt de som valt och börjat LOV-psykoterapi under året Patienter som avslutats under året. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Inkommande remisser totalt Ej godkända Godkända ej valt Valt och börjat Avslutade (254) Region Örebro län Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: (9)

221 Tabell 1 visar att 307 remisser skickats till LOV-psykoterapi under året (att jämföras med 359 under 2017) och 260 av dessa (85 %) godkändes av bedömmarteamet godkändes 90 % och 2016 var det 89 %. Under året 2018 har 213 valt behandlare och startat sin behandling. Dessa siffror visar att antalet remisser fortsätter ligga på en hög nivå, även om detta är en minskning av antalet remisser (20 %) jämfört med 2017 då vi upplevde den högsta nivån hittills med 359 remisser. De som ej har valt terapeut, 47 stycken, är något färre än i slutet av 2017 (52 st). Kösituationen tycks alltså vara ganska stabil. Mottagna remisser År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Figur 1. Antalet inkomna remisser per år. 5. Ledtider Vid uppföljning av de som valt terapeut under året får man fram en genomsnittlig tid, från remissen till accept hos behandlare, på 79,7 dagar. Detta är något kortare än 2017 då det var ca 90 dagar, och kortare än 2016 då tiden var över 100 dagar. Det är stora variationer i tiden mellan remiss till att man valt terapeut, från 3 till 358 dagar för de olika patienterna. Orsaken till detta kan bl.a. vara att patienterna har svårt att välja behandlare utifrån svårigheter att bilda sig en uppfattning om vad man bör välja i sin unika situation. Det kan även vara svårigheter att hitta en behandlare som har möjlighet att ta emot. Det har även hänt att patienter inte läser informationen och därför inte uppfattat att de aktivt måste göra ett val. 6. Valsituationen En av systemets hörnpelare är att patienten får välja utförare bland dem som är anslutna till systemet. Viss kritik har tidigare framförts mot LOV-systemet 221 (254) 6 (9) Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: Region Örebro län

222 och patienter har beskrivit svårigheter just med att välja behandlare. Till följd av detta har många förbättringar gjorts som syftar till att hjälpa patienterna att göra ett informerat val av LOV-terapeut. Information om varje utförare finns på Regionens webb sedan tidigare, och den är från och med 2017 möjlig att nå på den förenklade adressen Under 2018 förenklades listan över terapeuter genom att slå ihop listan över privata och offentliga utförare så att alla utförare finns samlade i bokstavsordning. Listan har också fått en ny tydligare layout. Flera blanketter har uppdaterats och förtydligats. Informationsbrevet har uppdaterats med tydligare information och tydligare kontaktuppgifter. Uppgifterna om terapeuternas möjlighet att ta emot nya patienter uppdateras på hemsidan 6 gånger per år. 7. Problem med tillgänglighet Antalet remisser överstiger vida antal avslutade patienter (se Tabell 1). Man kan se detta även vid undersökning av utförarnas möjligheter att ta emot nya patienter (6 ggr/år). Många anger att man har fullt på sina mottagningar, flera att man endast kan ta emot enstaka patienter och några att de kan ta emot nya patienter (framförallt de som nyligen fått avtal). Köproblemet tycks ändå minska något jämfört med förra året i och med att det går lite fortare att välja. 8. Aktiviteter under Internt arbete En hel del arbete har lagts på införandet av det elektroniska faktureringssystemet PriComp. Införandet av detta har minskat krångel med fakturering och minskat risken för fel. Mycket internt arbete har lagts på en fördjupad granskning av en privat terapeut som fått många klagomål från patienter, samt ofta gjort fel i faktureringen. Den fördjupade granskningen initierades efter en dialog mellan chefen för Hälsovalsenheten och regiondirektören om de klagomål som inkommit. I rapporten som beskriver den fördjupade granskningen finns en systematisk sammanställning av kritik som inkommit mot terapeuten från patienter, samt en beskrivning av på vilket sätt terapeuten inte följt sitt avtal. Rapporten ledde till en uppmaning till terapeuten att inkomma med en 222 (254) Region Örebro län Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: (9)

223 handlingsplan för att göra nödvändiga förändringar i sin verksamhet. Chefen för Hälsovalsenheten gör bedömningen att det finns delar i handlingsplanen som måste utvecklas för att verksamheten på sikt skall komma att uppfylla kraven i avtalet, och har därför instruerat berörda tjänstemän att fortsätta granska terapeutens verksamhet. 8.2 Arbete riktat till utförare Under början av året besökte en konsult samt en utredare vid Hälsoval samtliga utförare i deras lokaler. I samband med detta har verksamheten följts upp, utförarna har påmints om rutiner, fått information om nya regler samt fått ställa frågor. Förutom dessa uppföljningsbesök pågår en dialog med utförarna via epost och telefon där personal inom RÖL finns tillgängliga löpande. 8.3 Bedömarteamet Bedömarteamet utgörs av en psykiater och en psykolog och har också en sekreterare till sitt förfogande. Teamet har som rutin att träffas en gång i veckan för bedömning av nyinkomna remisser. Större delen av arbetet i teamet utförs av psykologen och sekreteraren. Teamet har därutöver telefonkontakter och mejlkontakter med remittenter, utförare och patienter i en ökande omfattning. Under 2018 har 50 % (av heltid) administrativ tjänst kunnat bemannas, trots att det finns ekonomiskt utrymme för 65 %. Detta har gjort situationen onödigt pressad och mer sårbar. 9. Resultat produktion och ekonomi Produktion Antal besök totalt Summa: År År År År Privata utförare Regionens utförare 223 (254) 8 (9) Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: Region Örebro län

224 Figur 2. Antal besök per år hos privata utförare respektive Regionens egna utförare. Ekonomi Budgeten för Vårdval Psykoterapi uppgick till 7,2 miljoner kr för Utfallet blev 8,1 miljoner kr vilket är en ökning av kostnaderna med 5 % jämfört med utfallet för År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Budget Utfall Figur 3. Budget och utfall per år i Mkr. 224 (254) Region Örebro län Psykoterapi inom LOV Örebro län Författare: Fredrik Holländare Datum: (9)

225 10 Tillbyggnad av Campus USÖ etapp 3 17RS (254)

226 1 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Fastigheter, Bengt Bodin Dnr: 17RS6615 Organ Regionstyrelsen Tillbyggnad av Campus USÖ etapp 3 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att starta planering (BP1) och teknisk projektering (BP2) i projektet tillbyggnad av Campus Universitetssjukhuset Örebro etapp 3 i enlighet med bygg- och investeringsprocessen, samt att teckna samverkansavtal med Örebro universitet enligt bilaga 2. Sammanfattning Örebro universitet bedriver läkarutbildning i Campus (X-huset) på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Idag sker en påbyggnad av en våning på huset för att möta deras akuta ökade lokalbehov. Örebro universitet ser redan idag ett ytterligare utökat behov av lokalytor som inte kommer tillgodoses av påbyggnaden. Bland annat behövs fler kontorslokaler, en större restaurang, en hörsal för 250 personer och plats för disputationer och konferenser. Ett yt-test har visat att fastigheten kan byggas ut med ca 5900 m². För att kunna uppfylla universitetets behov erfordras också ombyggnad av cirka 1000 m² av befintliga lokaler. Ärendebeskrivning Hittills har läkarutbildningen bedrivits både på USÖ-området och på universitets huvudcampus i Almby. Nu när de första årskullarna har examinerats ses ett ökat behov av att bedriva utbildningen enhetligt på samma plats, i nära samarbete med universitetssjukhusets verksamhet. Tomten som Campus USÖ står på medger en tillbyggnad med ytterligare ca m². Örebro universitet ser redan nu ett utökat lokalbehov för att fylla dessa kvadratmeter med verksamhet (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

227 2 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Fastigheter, Bengt Bodin Dnr: 17RS6615 Den pågående påbyggnaden av huset bedrivs i entreprenadformen partnering vilket är en samarbetsform mellan entreprenör, beställare och konsulter. Ambitionen är att upphandla även detta behov som genererar en ytterligare tillbyggnad i samma entreprenadform, vilket innebär att det inte finns ett klart beslutsläge mellan planering och projektering, utan att projektet drivs framåt i planeringsskede och teknisk projektering samtidigt. För beslutsprocessen innebär det att beslut om planering (BP1) och teknisk projektering (BP2) behöver tas samtidigt för att kunna upphandla projektet med en partneringentreprenör som kommer att genomföra projektets BP1- och BP2-process. Ytterligare beslut (BP3) tas innan projektet går vidare in i byggnationsprocessen. Färdigställande och inflyttning är beräknad till hösten Bedömning För att kunna bedriva läkarutbildning ser Örebro universitet ett utökat lokalbehov på USÖ-området. Projektet är nödvändigt för att tillgodose detta. Konsekvenser för miljö-, barn- och jämställdhetsperspektiven Lokalerna byggs i enlighet med den höga standard som finns i resterande byggnad, vilket innebär positiva konsekvenser för miljön. Även resor mellan Örebro universitet och USÖ kommer att minska då föreläsare från sjukhuset samt läkarstudenterna befinner sig i samma område. Projektet anses inte innebära några konsekvenser för övriga perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Projektets investeringsutgift är beräknat till 300 mnkr. Kalkylen baseras på ett yt-test på byggrätten, varför stor osäkerhet finns kring investeringsbeloppet. Projektet omfattar också utredning om godshantering och parkeringsplatser. Investeringsbelopp för detta ingår för närvarande inte i kalkylen. Ombyggnad av befintlig restaurangverksamhet ingår ej i redovisad investeringsutgift. Slutlig investeringskalkyl kan fastställas efter projektets planeringsfas. Investeringen finansieras till 100 procent med externt lån, där räntekostnaden betalas av hyresgästen via hyra. Budget för investeringen och lånefinansieringen arbetas in i investeringsbudgeten för (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

228 3 (3) Tjänsteställe, handläggare Sammanträdesdatum FöredragningsPM Fastigheter, Bengt Bodin Dnr: 17RS6615 Ett samverkansavtal ska tecknas med Örebro universitet med förutsättningar för projektet. Vid ett eventuellt avbrutet projekt innan beslut om byggnation står Örebro universitet för nedlagda utgifter. Tills beslut om byggnation bokförs nedlagda utgifter för planering och projektering under 2018 och 2019 på ett konto för förväntad byggnadsinvestering. Detta PM avser även tecknandet av detta samverkansavtal, se bilaga 2. Vid byggnationens färdigställande finansieras projektet genom hyresavtal med Örebro universitet, där förutsättningarna för en sådan beskrivs i samverkansavtalet. Detta enligt samma självkostnadshyresmodell som universitetet redan idag har på sina befintliga lokaler i X-huset och på påbyggnaden. Utgiften för planering och projektering kan schablonmässigt i detta tidiga läge sättas som procent av den totala projektutgiften, vilket i detta fall skulle innebära cirka mnkr. Uppföljning Genomförda investeringar rapporteras i årsredovisningen. Innan byggnationen påbörjas ska ett preliminärt hyreskontrakt tecknas med Örebro universitet enligt politiskt beslut samt att en begäran att få starta byggnation enligt bygg- och investeringsprocessen (BP3) beslutas. Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen Bilaga 1 Begäran att få starta planering (BP1) samt teknisk projektering i byggoch investeringsprocessen (BP2). Bilaga 2 Samverkansavtal Bilaga 3 Tidplan Campus etapp Rickard Simonsson Regiondirektör (254) Postadress Region Örebro län Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

229 Diarienummer (Fylls i av Fastigheter) 17RS6615 Mall utgåva 6.0 Rubrik Planering och teknisk projektering i bygg- och investeringsprocessen (BP1 och BP2) Projekt USÖ Campus, Tillbyggnad österut Område/verksamhet/enhet Örebro Universitet Upprättad av Bengt Bodin Datum Regiondirektör Slutrapport BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP=Beslutspunkt Begäran att få starta planering (BP1) samt teknisk projektering i bygg- och investeringsprocessen (BP2) samt upphandling av partnerentreprenör USÖ Campus, Tillbyggnad österut Förvaltningschef begär att få starta planering och teknisk projektering, BP1 och BP2 samt upphandling av partnerentreprenör Ja Nej Datum Underskrift Underskrivet dokumentet skickas till Fastigheter för vidare handläggning. Checklista inför beslut Ja Nej Finansiering av teknisk projektering är klar. Kontaktperson inom verksamheten är utsedd. X X 229 (254) 1