(22) Datum Lärande Almekärrsskolan. Likabehandlingsplan. Läsåret 18/19

Transkript

1 (22) Lärande Almekärrsskolan Likabehandlingsplan Läsåret 18/19

2 1 (22) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Almekärrsskolans värdegrund 2 Skolans uppdrag 3 Förhållningssätt 3 Definitioner 4 Förebyggande och främjande arbete 6 Rutiner för upptäckt 8 Utreda och åtgärda uppföljning och utvärdering 9 Delaktighet, ansvar och kvalitetssäkring 12 Uppföljning av föregående läsår 13 Årlig plan läsåret 2016/

3 2 (22) INLEDNING I skollagen och läroplanen slås det fast att den svenska förskolan och skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskrivande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Var och en som verkar inom utbildningen ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Likabehandlingsplanen ska säkerställa skolans arbete då det gäller att främja barns och elevers lika rättigheter och verka för att skolan är en plats där alla trivs och får de bästa möjligheter till att lära. ALMEKÄRRSSKOLANS VÄRDEGRUND På Almekärrsskolan har vi gemensamt valt ut fem värdegrundsord som genomsyrar arbetet tillsammans med barnen: Trygghet vi vill att alla ska känna tillhörighet och sammanhang Respekt vi respekterar varandra i ord och handling. Vi behandlar andra så som vi själva vill bli behandlade. Vi reagerar direkt vid våld och kränkande behandling Ansvar vi tar ansvar för våra handlingar och vi är rädda om vår skola och vår miljö Ärlighet vi är ärliga och står för det vi gör Gemenskap vi arbetar för gemenskap personal-elever-föräldrar

4 3 (22) SKOLANS UPPDRAG Enligt 6 kap i Skollagen angående åtgärder mot kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen ska huvudmannen se till att: Det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) Det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) Det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ) FÖRHÅLLNINGSSÄTT På Almekärrsskolan utgår vi ifrån ett systemteoretiskt förhållningssätt vilket innebär att vi agerar utifrån följande arbetssätt: Vi lever alla i sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Allt som sker, sker i samspel mellan människor Vi talar med och inte om varandra. Vi betonar människors resurser och möjligheter att skapa nya konstruktiva sammanhang istället för att fokusera på problemområden Vi är allas skola, vi stödjer alla. Det är beteenden vi vill främja eller motverka, inte personer Vi tolererar ingen form av kränkande behandling. Då konflikter uppstår vill vi förstå svårigheterna och problemen som leder till dessa situationer och ge var och en av de inblandade en möjlighet att göra sig hörd Vi skapar möten vid misskommunikation. Vid dessa möten har vi en opartisk samtalsledare för att alla ska känna sig trygga och hörda

5 4 (22) I varje uppkommen situation är alla elever allas ansvar DEFINITIONER Kränkande behandling I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara: fysiska (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (till exempel att bli hotad eller kallad tillmälen) psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- och bildburna (till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)

6 5 (22) Mobbning Begreppet mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 1 kap. 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom till exempel strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder

7 6 (22) Trakasserier I Diskrimineringslagens 1 kap 4 definieras trakasserier som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Likabehandlingsplanen och Almekärrsskolans gemensamma värdegrund samt den årliga planen för skolans likabehandlingsarbete aktualiseras varje hösttermin. Det förebyggande och främjande arbetet tar sig i uttryck i olika delar i verksamheten: Trygghetsteamet (THT) ansvarar för att årligen revidera likabehandlingsplanen och upprätta en årlig plan för det gemensamma arbetet som grundar sig i en kartläggning av nuläget, utvärdering, enkäter och föregående läsårs arbete Värdegrundsarbete ett ständigt ett arbete pågår på gruppnivå utifrån vår gemensamma värdegrund som en naturlig del i det vardagliga arbetet Trivselledarna tillsammans med ansvariga pedagoger ansvarar elever i åk 4 och 5 för gemensamma rastaktiviteter Rastvärdar vuxennärvaro på alla raster. Rastvärden känns igen på den neongula västen Elevråd och klassråd varje klass samlas regelbundet i en demokratisk process för att diskutera gemensamma frågor som rör klassen. Elevrådet tar upp gemensamma frågor som rör hela skolans förebyggande och främjande arbete med utgångspunkt i skolans värdegrund Ordningsregler ordningsreglerna är framtagna och beslutade av rektor och personal

8 7 (22) Elevhälsoteamet (EHT) träffas varje vecka och har trygghetsarbete som en återkommande punkt på sin agenda. Elevhälsan arbetar aktivt tillsammans med pedagogerna i arbetslagen för att tidigt fånga upp ohälsa och otrygghet och verka i det förebyggande och främjande arbetet Trygg miljö och ett gott skolklimat överlämning av information kring individ och grupp sker i samband med byte av verksamhet för att möjliggöra en trygg och positiv övergång. Gemensamhetsskapande aktiviteter för hela skolan genom våra årliga traditioner t.ex. Stamsjö-rundan, jultemadagar, valborgspromenad och nationaldagsfirande Samverkan med vårdnadshavare att informera och involvera vårdnadshavare i arbetet kring Likabehandlingsplanen och värdegrunden. Att vi vid uppkomna situationer kommunicerar och samarbetar med vårdnadshavare. Att vi vid utvecklingssamtal har en dialog kring trygghet och trivsel Kompetensutveckling personalen får genom föreläsningar, litteraturläsning, handledning och diskussioner kunskap i arbetet med den sociala och emotionella utvecklingen. Vi arbetar också kontinuerligt med värdegrundsrelaterade frågor vid de olika personalmötena i arbetslagen, på pedagogiska möten, APT och studiedagar

9 8 (22) RUTINER FÖR UPPTÄCKT Enkäter Observationer Klassråd Elevråd Kamratsamtal Arbetslagsmöten Elevhälsoteamet på arbetslagsmöten Handledning Utvecklingssamtal Samverkan med hemmet Hälsosamtal

10 9 (22) UTREDA OCH ÅTGÄRDA UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Om det uppkommer situationer där barn/elever känner sig utsatta, arbetar vi utifrån följande arbetsgång, där ansvaret att agera omfattar all personal på skolan. Vi stoppar omgående oönskade beteenden! Den ansvarige pedagogen och arbetslaget 1. Barn till barn a. Ansvarig pedagog samtalar med eleven som har anmält att den blivit kränkt b. Ansvarig pedagog informerar rektor som i sin tur anmäler detta till huvudmannen c. Åtgärder beslutas och vidtas utifrån den information som framkommit 2. Ansvarig pedagog samtalar med alla inblandade i så snar anslutning som möjligt till händelsen. Allas röst och upplevelse ska få komma fram. Samtalet kan ske enskilt eller i grupp 3. Överenskommelser kring det fortsatta arbetet görs med enskild elev och/eller tillsammans med eleverna i grupp åtgärder förtydligas 4. Arbetet dokumenteras och rektor informeras om det fortsatta arbetet 5. Händelsen och överenskommelsen kommuniceras till alla inblandades vårdnadshavare inom 24 timmar 6. Ansvarig pedagog tillsammans med arbetslaget gör en analys av händelsen för att få en helhetsbild och lägger upp en plan för det fortsatta arbetet med att stödja eleverna i lärmiljön och i samspelet 7. Ansvarig pedagog har uppföljningsmöten med alla inblandade parter för att se om överenskommelsen fungerar och att arbetet går i rätt riktning a. Om arbetet går i rätt riktning följer ansvarig pedagog upp händelsen och överenskommelsen vid ytterligare ett tillfälle. Om alla inblandade upplever att händelsen är utagerad avslutas ärendet. Vårdnadshavare

11 10 (22) informeras av ansvarig pedagog b. Om kränkningarna och/eller trakasserierna ändå inte upphör kontaktar pedagog EHT. Vårdnadshavare informeras av ansvarig pedagog Elevhälsoteamet 1. Om kränkningarna trots ovanstående insatser fortgår eller vid allvarligare kränkningar kontaktas elevhälsoteamet för en samordning av insatser 2. Arbetslaget och elevhälsan analyserar och planerar vidare insatser tillsammans med tät uppföljning. Kontakt med vårdnadshavare tas igen 3. Om 1 och 2 inte ger önskvärt resultat kallar rektor till Elevhälsomöte (EHM). Berörda pedagoger och föräldrar kallas. Eventuellt kallas också externa instanser t.ex. socialtjänsten Långsiktig uppföljning sker i samband med utvecklingssamtal och arbetslagsmöten. Då vuxen kränker en elev: Rektor 1. a. Rektor samtalar med alla inblandade i så snar anslutning som möjligt till händelsen b. Arbetet dokumenteras och rektor rapporterar till huvudman c. Åtgärder beslutas och vidtas d. Rektor kontaktar vårdnadshavare 2. Överenskommelser kring det fortsatta arbetet görs mellan berörda parter. Vårdnadshavare till eleven medverkar vid behov 3. Rektor beslutar om åtgärder och kommunicerar detta till berörda parter 4. Uppföljningsmöte sker inom två veckor 5. Upphör inte kränkningen kontaktar rektor verksamhetschef

12 11 (22) DELAKTIGHET, ANSVAR OCH KVALITETSSÄKRING Vad Hur När Ansvarig Resultat från Resultatet från enkäterna I samband Rektor tillsammans Örebroenkäten, GRenkäten, Skolinspektionens och egna uppföljningar sammanställs till en med enkätsvaren med Trygghetsteamet enkät och interna enkäter nulägesbeskrivning (THT) samlas in Utvärdering av den Årliga En skriftlig utvärdering av I slutet av THT planen genomförda åtgärder från läsåret föregående års plan görs Analys av resultaten En analys av resultaten från I slutet av Rektor, THT och genomförda kartläggningar läsåret arbetslagen utifrån nulägesbeskrivningen sammanställs på organisationsnivå och arbetslagsnivå Likabehandlingsplanen Beslut angående I början av Rektor likabehandlingsplanens läsåret utformning Likabehandlingsplanen Revidering av I början av Rektor Likabehandlingsplanens läsåret innehåll i förhållande till de riktlinjer som finns för arbetet inom kommunen Beslut om årlig plan Utifrån kartläggning och I början av Rektor, THT analys tas beslut om läsåret åtgärder och arbetsområden som utgör skolans årliga plan

13 12 (22) Information till personal, Genom olika forum Snarast Rektor, THT och elever och vårdnadshavare muntligt och skriftligt efter det att arbetslag angående Likabehandlings- Likabehandlingsplanen planen har planen publiceras på hemsidan upprättats och skickas hem till alla vårdnadshavare, genomgång på APT tillsammans med all personal och i alla elevgrupper

14 13 (22) UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE LÄSÅR 2017/2018 TRIVSELENKÄT Som ett komplement till Skolinspektionens skolenkät, GR-enkäten och Örebroenkäten vill vi med en intern enkät fånga upp vissa specifika frågor. Enkäten kommer att genomföras digitalt för att underlätta både genomförande och sammanställning. Arbetslagen utvärderar och analyserar resultaten och gör upp en handlingsplan. Resultaten diskuteras också i helheten och THT gör en analys över helheten och en handlingsplan för denna. Arbetslagen ska: Upprätta mål för klassens arbete Planera och genomföra arbetet för att nå målen RESULTAT Enkäten genomfördes digitalt och enkätresultaten sammanställdes klassvis. Där stannade arbetet och det upprättades bara i undantagsfall mål för klassens arbete. Det genomfördes heller ingen planering för hur arbetet skulle följas upp. Resultaten granskades delvis av EHT som en del av det kartläggande arbetet kring trygghet och trivsel på gruppnivå. I de fall där resultaten på något sätt stack ut tog kurator kontakt med arbetslagen. ANALYS Trots att enkäten genomfördes digitalt och materialet på så sätt blev mer överskådligt så var det inte helt enkelt att fortsätta ett arbete där enkäten låg till grund. Vi kan se att arbetslagen tog sig an efterarbetet väldigt olika och det kan bero på att resultaten på enkäten i en del arbetslag och enskilda klasser var väldigt goda. Resultaten tros vara så goda för att det ständigt pågår ett arbete utifrån värdegrunden, där lärarna har hittat en arbetsform som ger resultat. Vi kan också se att i ett par arbetslag där arbetslag tillsammans med kurator och

15 14 (22) specialpedagog redan dragit igång ett arbete utifrån trygghet och trivsel verkade enkäten mer som en bekräftelse på att här behöver vi arbeta mer intensivt med frågorna och att den planerade insatsen var rätt tänkt. Vi ställer oss frågan om trivselenkäten är nödvändig. Ett perspektiv kan vara att den ger utrymme för alla elever att komma till tals och uttrycka sig. Finns det något annat sätt att mäta på? Vi kan samtidigt bedöma att vi behöver ett skarpare verktyg för att komma åt det som verkligen gör skillnad. TRIVSELLEDARNA Trivselprogrammet syftar till ökad aktivitet och trygghet på rasterna. Elever i åk 4 och 5 utses till ledare för aktiviteterna, där både äldre och yngre kan hitta något spännande att göra. Trivselprogrammets mål är att: Främja ökad och mer varierande lek/aktivitet på rasterna Lägga tillrätta förutsättningar för att elever ska kunna bygga goda vänskapsrelationer Minska konflikterna mellan elever Främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet, respekt Vi kommer att göra följande: Ansvariga pedagoger ska tillsammans med trivselledarna gå på utbildning genom Trivselledarprogrammet. Trivselledarna träffas tillsammans med ansvariga pedagoger för att planera kommande veckors aktiviteter. Trivselledarna med stöd av pedagogerna genomför aktiviteter vid sex tillfällen 4 dagar per vecka. Ansvariga pedagoger träffas varannan vecka för utvärdering, planering och genomgång

16 15 (22) av material. Ansvariga pedagoger medverkar vid nätverksträffar för trivselprogrammet. RESULTAT Vi ser att många elever, främst från de yngre åldrarna F-3, som deltar på rastaktiviteterna som trivselledarna håller i. Vi ser att det har varit fler elever som deltagit på den nedre delen av skolgården, än den övre. Inför läsåret investerade vi i ytterligare en ljudanläggning. Musiken i samband med trivselaktiviteten har lockat fler elever till platsen men de har inte alltid deltagit i aktiviteten. Vi ser att våra äldre elever är mycket goda förebilder och att de yngre eleverna söker sig till de äldre eleverna även på raster och tillfällen som inte omfattas av trivselprogrammet. Trivselledarna är mycket engagerade i sitt uppdrag och tar stort ansvar. Uppdraget uppfattas av eleverna som mycket hedersamt många elever vill vara trivselledare. Femmorna har i perioder varit lite stressade över att det går miste om lektionstid. Här har ansvariga pedagoger försökt att vara lyhörda och stötta eleverna så att uppdraget inte blir en stress. Vi har under läsårets gång förändrat något i hur rastaktiviteterna fördelats över veckans dagar. Nu har vi aktiviteter alla dagar i veckan, sammanlagt vid sex tillfällen. Det betyder att vi har aktiviteter åtminstone en rast per dag. ANALYS Den tydliga struktur som Trivselledarprogrammet har ger ett gott stöd till de ansvariga pedagogerna när det gäller att organisera skolans arbete med rastaktiviteter. Genom de regelbundna träffarna med trivselledarna där ansvariga pedagoger och eleverna tillsammans planerar och gör upp ett program för kommande raster, skapar delaktighet och ger eleverna inflytande. Detta innebär att uppdraget får ännu en givande dimension. De äldre eleverna verkar som goda förebilder och blir kamrater som man kan lita på och vända sig till även vid andra tillfällen än vid rastaktiviteterna. Vi ser att det starkt bidra till det trygghetsskapande arbetet. Gränserna mellan elever oavsett ålder blir mer otydliga och leken sker tillsammans.

17 16 (22) Vi ser också att många elever samlas kring aktiviteten även om de inte deltar vilket har bidragit till att de vuxna kunnat fånga upp elever som inte alltid har ett sammanhang att vara i. Vi ser också att eleverna på eget initiativ leker leken som trivselledarna har presenterat i andra sammanhang. ELEVRÅDET Elevrådet är en del i arbetet med demokratiuppdraget och syftar till att ge eleven grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar. Vi vill genom elevrådets arbete visa på demokratiska värden och principer och koppla det till hur beslut tas i elevnära sammanhang (Skolverket, 2011). Elevrådet på Almekärrsskolan medverkar och påverkar likabehandlingsarbetet på skolan genom att ha strukturerade klassråd med demokratiska arbetsformer ha strukturerade elevråd där de grundläggande demokratiska värderingarna arbetas med både klassråd och elevråd fungerar som ett forum för eleverna att påverka sin egen arbetsplats rektor närvarar i möjligast mån vid elevråden RESULTAT Elevrådet har tagit utgångspunkt i ett av skolans värdegrundsord i sitt arbete under läsåret. Utifrån det ordet har de sedan jobbat med inflytande och delaktighet och tittat på olika områden som eleverna uppmärksammat kan skapa otrygghet. Årets värdegrundsord har varit respekt och ett resultat av detta arbete har bland annat blivit att elevrådet satt upp insynsskydd in till matsalen för att skapa bättre matro. Processen har pågått både i inom klassråd och elevråd och pedagogerna som är ansvariga för elevrådet har under läsåret arbetet med att hitta strukturer i detta arbete.

18 17 (22) ANALYS Eleverna har fått erfara att förändringsarbete kan ta tid, att vi uppfattar saker på olika sätt och från olika perspektiv och att det ofta krävs kompromisser för att komma till ett beslut. Elevrådet har gått mer från att vara en önskebrunn till ett konstruktivt förändringsarbete. För att förändringsarbetet ska bli ännu mer tydligt ser vi att frekvensen på elevrådsmöten behöver bli tätare. Strukturen för klassråd behöver i högre utsträckning följa elevrådets form eftersom vi fortfarande kan se att klassråden blir lite av ett önskeforum. DEMOKRATIUPPDRAGET Att förankra och synliggöra arbetet med demokratiuppdraget och det främjande och förebyggande arbetet kring trygghet. Aktiva vuxna på rasterna som deltar i aktiviteter, systematiskt observerar och kartlägger mönster kring elever och grupper för att fånga upp otrygghet Värdegrundsarbete inom klassens ram för att stärka individen och främja gruppen och hur den fungerar tillsammans Vi arbetar systematiskt utifrån det systemteoretiska förhållningssättet med hur vi är mot varandra, hur vi vill bli uppfattade och hur vi bemöter varandra i vardagen RESULTAT Vi har bra med bemanning på raster, men rastvärdstiden är något snuttifierad. Vissa rastvärdar är uppdelade i 10-minutersintervall vilket innebär att det är svårt att få en helhetsbild eller följa en lek eller ett sammanhang. Värdegrundsarbetet inom klassens ram och inom arbetslagets ram fungerar väl. Det sker både utifrån händelser i vardagen, i främjande och förebyggande syfte t.ex. genom lekträning eller bestämda lekgrupper och i organiserad form under lektioner. Vi har under läsåret gemensamt läst Oscar Öquist bok Den seende läraren och utifrån den diskuterat det systemteoretiska förhållningssättet. Med flera nya medarbetare så

19 18 (22) behöver vi hela tiden påminna om den grund som vi ska stå på och utgångspunkten för vårt arbete. Boken diskuterades vid två tillfällen, vilket vi kan se var för få tillfällen och vi hade behövt lägga mer tid på diskussionen. ANALYS Det är svårt vid schemaläggning att få ihop en väl sammanhållen rastvärdsorganisation. Skolgården har en stor yta och många hörn och vrår vilket gör att den ur det perspektivet är resurskrävande bara utifrån perspektivet att hålla uppsikt. Går man in i en lek eller i ett mindre sammanhang är det lätt att missa om det pågår något i det större sammanhanget. Vi tänker att rastvärden ska arbeta uppsökande för att få syn på det som inte är direkt synligt. Konflikter som är fysiska eller högljudda bråk upptäcker vi, men vad händer i det dolda? ELEVHÄLSANS ARBETE Elevhälsan träffar arbetslagen regelbundet och deltar både i det övergripande arbetet med trygghet, men också på grupp- och individnivå genom klassrumsarbete och samtal både i grupp och på individnivå. EHT möter också arbetslagen på EHTA (EHT på arbetslagsmöte) var fjärde vecka där arbetslaget har möjlighet att tillsammans med EHT identifiera, problematisera och genom strukturerade samtal och diskussion planera ett främjande arbete kring individ eller grupp. Elevhälsan kommer också se över klassindelningar och gruppindelningar tillsammans med rektorer och arbetslag inför läsåret 2018/2019 för att skapa så gynnsamma lärgrupper som möjligt då det i dagsläget råder viss obalans inom några elevgrupper. RESULTAT Det tog ett tag för alla att lära sig formen. Starten på arbetet med att hela EHT möter arbetslaget var lite trevande till en början. Vi ser att utfallet av arbetet utifrån denna modell var beroende av hur arbetslaget fungerade och hur långt de kommit i sin

20 19 (22) grupprocess. I några av våra arbetslag föll arbetet mycket väl ut och den planering som arbetslaget gemensamt kom fram till genomfördes och följdes upp tillsammans med EHT. Några arbetslag fastnade i att det inte fungerade och hade svårt att komma vidare med lösningar trots stöd från EHT. Vi ser att den individuella handledningen kring en elev eller grupp i förhållande till en eller ett par lärare var mycket effektiv. Arbetets inriktning är att implementera arbetssätt och skapa lärmiljöer där alla elever ges möjligheter och förutsättningar att lyckas och där trygghet och studiero är ett villkor. Utifrån trygghet och studiero och att skapa en god lärandemiljö såg elevhälsan tillsammans med ledning och arbetslag över gruppernas sammansättning inför årskurs 4. Beslut togs att skapa tre nya grupper. Utifrån den kunskap som vi gemensamt har om individ och grupp, samt sociogram, samtal och kartläggning bildades de nya klasserna. ANALYS EHTA är en form som vi ser är till gagn för elevhälsoarbetet men vi behöver förändra tid och form för mötet något. Det behöver mer bli ett inslag inom tiden för arbetslagets arbete och inte något som läggs utanför. Vi kunde skönja en viss trötthet hos våra pedagoger och att de upplevde mötet som ett merjobb. Inför läsåret 18/19 kommer vi lägga elevhälsans tid tillsammans med arbetslaget på arbetslagets ordinariemöten. Vi tror på mötet mellan elevhälsa och arbetslaget när det gäller arbetet kring elever som av olika anledningar behöver vår uppmärksamhet. När det gäller ny gruppindelning inför åk 4 så föll det väl ut ur skolans perspektiv, men skapade en del oro hos vårdnadshavare. Främst då många upplevde att det kom som en blixt från ovan. Vi kunde förankrat våra intentioner och vårt arbete tidigare i processen. Vi fick ägna en del tid åt att svara vårdnadshavare och möta upp i deras oro och kritik. Andelen vårdnadshavare som hörde av sig var knappt 20%. När vi mött upp frågorna upplevde vi att vi fick stor förståelse och kritiken lade sig.

21 20 (22) ÅRLIG PLAN 2018/2019 TRIVSELLEDARNA Trivselprogrammet syftar till ökad aktivitet och trygghet på rasterna. Elever i åk 4 och 5 utses till ledare för aktiviteterna, där både äldre och yngre kan hitta något spännande att göra. Trivselprogrammets mål är att: Främja ökad och mer varierande lek/aktivitet på rasterna Lägga tillrätta för att elever ska kunna bygga goda vänskapsrelationer Minska konflikterna mellan elever Främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet, respekt Vi kommer att göra följande: Ansvariga pedagoger ska tillsammans med trivselledarna gå på utbildning genom Trivselledarprogrammet. Trivselledarna träffas tillsammans med ansvariga pedagoger för att planera kommande veckors aktiviteter varannan vecka. Trivselledarna med stöd av pedagogerna genomför aktiviteter vid sex tillfällen 5 dagar per vecka. Ansvariga pedagoger träffas varannan vecka för utvärdering, planering och genomgång av material. Ansvariga pedagoger medverkar vid nätverksträffar för trivselprogrammet.

22 21 (22) ELEVRÅD Elevrådet är en del i arbetet med demokratiuppdraget och syftar till att ge eleven grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar. Vi vill genom elevrådets arbete visa på demokratiska värden och principer och koppla det till hur beslut tas i elevnära sammanhang (Skolverket, 2011). Elevrådet på Almekärrsskolan medverkar och påverkar likabehandlingsarbetet på skolan genom att ha strukturerade klassråd med demokratiska arbetsformer ha strukturerade elevråd där de grundläggande demokratiska värderingarna arbetas med både klassråd och elevråd fungerar som ett forum för eleverna att påverka sin egen arbetsplats rektor närvarar i möjligast mån vid elevråden IMPLEMENTERING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Vi kommer på APT arbeta med likabehandling och värdegrund utifrån demokratiuppdraget enligt följande plan: Tillfälle 1 Kapitel 1 i Läroplanen gör grundskolan Tillfälle 2 Almekärrsskolans Likabehandlingsplan Tillfälle 3 Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kap. 1 och 2 Tillfälle 4

23 22 (22) Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kap. 3 och 4 Upplägget vid varje tillfälle omfattar en sammanfattning av det vi läst. Diskussion i bestämda lärgrupper som består av pedagoger från olika arbetslag och olika verksamheter. Diskussionen utgår från ett antal frågeställningar som berör vårt arbete och nuläget som råder. Varje tillfälle avslutas med att grupperna får delge varandra kärnan i diskussionerna. Syftet med detta arbete är att implementera arbetssätt och arbetsgång. Det syftar till samordning och samförstånd vi behöver förstå begrepp och arbetet på samma sätt vilket kommer att leda till större likvärdighet.