UTKAST maj 2008 SVALORNA LATINAMERIKAS Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige. ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT
|
|
- Ludvig Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTKAST maj 2008 SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige.
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte och mål med dokumentet Viktiga begrepp och definitioner Om Svalorna Latinamerika Svalorna LA:s vision Svalorna LA:s övergripande mål Hållbar utveckling Svalorna LA:s syn på fattigdom Svalorna LA:s syn på fattigdomsbekämpning Svalorna LA:s arbete i Latinamerika Prioriterade målområden Målgrupper Svalorna LA:s roll och strategi Metod Svalorna LA:s arbete i Sverige Mål Svalorna LA:s roll och strategi i Sverige Metod Policies och riktlinjer Riktlinjer för val av samarbetsorganisationer i Latinamerika Policy för jämställdhet med genusperspektiv Miljöpolicy Etikpolicy Personalpolicy Rekryteringspolicy Medlemspolicy Marknadsföringspolicy Finansierings- och insamlingspolicy Kommunikationspolicy Bilagor Bilaga 1 Terminologi Bilaga 2 Policy för jämställdhet med genusperspektiv Bilaga 3 Miljöpolicy Bilaga 4 Etikpolicy Bilaga 5 Personalpolicy Bilaga 6 Rekryteringspolicy Bilaga 7 Medlemspolicy Bilaga 8 Marknadsföringspolicy Bilaga 9 Finansierings- och insamlingspolicy Bilaga 10 Kommunikationspolicy
3 1. Inledning Det övergripande policydokumentet ska vara ett levande dokument som ses över med jämna mellanrum. Tanken är att man inför varje årsmöte tar in synpunkter på övergripande policydokument och beslutar om eventuella förändringar, tillägg o.s.v. Mellan årsmötena kan alla medlemmar samla på sig idéer kring Svalorna Latinamerikas (i texten används genomgående förkortningen Svalorna LA) ideologi som de sedan kan presentera i god tid inför årsmötet. Förhoppningsvis går flera medlemmar ihop i grupper för att ge mer tyngd åt sina förslag och samtidigt förenkla beslutsprocessen. De större strategiska frågorna ses givetvis över löpande av styrelse och eventuella arbetsgrupper Bakgrund Det har tidigare varit svårt för en utomstående eller nyanställd att sätta sig in i vilka Svalorna LA är och vad de står för. Informationen har varit spridd på många olika håll och i vissa fall till stor del suttit i huvudet på vissa nyckelpersoner. Detta har givit att startsträckan för personal har varit onödigt lång, att Svalorna LA utåt har kommunicerat olika budskap och att det varit svårt att förklara Svalorna LA:s verksamhet för externa parter, såsom potentiella finansiärer och givare. Därför beslutades på årsmötet 2005 att en ideologigrupp skulle tillsättas. Denna grupp började med att sammanställa och skicka ut ett omfattande frågeformulär till hela organisationen. All personal, styrelse och samtliga medlemmar bjöds in att delta. Därefter skickades ett första utkast till dokumentet ut på remiss till hela organisationen. Detta dokument är en sammanställning av de svar som kom in, där allas synpunkter vägts in i möjligaste mån Syfte och mål med dokumentet Huvudsyftet med det övergripande policydokumentet är att samla idéer och åsikter inom Svalorna LA för att skapa en tydlig identitet och ha en enhetlig röst utåt. Målet är att alla inom Svalorna LA, såväl personal, som styrelse och enskilda medlemmar, ska veta vilka Svalorna LA är, vad vi står för och vad vi vill. Och alla inom organisationen ska ge i stort sett samma svar på dessa frågor. Det ska inte finnas några tveksamheter. Det övergripande policydokumentet ska även kunna fungera som en introduktion till nyanställda och som en grund för mer ingående presentation av Svalorna LA till t.ex. potentiella finansiärer. Förhoppningsvis bidrar dokumentet också till att göra Svalorna LA till en mer dynamisk organisation där det känns lättare att påverka Viktiga begrepp och definitioner Se Bilaga 1 - Terminologi. 3
4 2. Om Svalorna Latinamerika Världen är varken jämlik eller rättvis. Det borde vara en självklarhet att alla människor kan påverka sin egen livssituation och har tillgång till mat och bostad, utbildning och försörjning samt social grundtrygghet. Men så är det inte. Vi stödjer därför utsatta människor i Latinamerika att organisera sig och samarbeta för att öka sitt inflytande i samhället och förändra det i en positiv riktning. Våra insatser är inriktade på fattigdomsbekämpning genom stärkande av mänskliga och demokratiska rättigheter, utbildning samt inkomstgenerering. Vårt bistånd handlar aldrig om kortsiktiga katastrofinsatser eller välgörenhet, utan om långsiktigt stöd till permanent förändring. Vi vill inte bara lindra fattigdom utan också undanröja dess orsaker. Genom omsorgsfullt utvalda samarbetsorganisationer i Latinamerika har vi god kännedom om de målgrupper vi arbetar för. Detta är viktigt då det är målgrupperna själva som måste finna vägar till förändring för att på sikt ta sig ur fattigdomen och därmed kunna förbättra sin livssituation. Ett antal små, men starka aktörer med en stor drivkraft utgör basen av samarbetspartners i Latinamerika. De organisationer vi samarbetar med är demokratiskt uppbyggda och arbetar med utvecklingsfrågor på basnivå. I Sverige samarbetar vi med andra likasinnade organisationer för att sprida information och kunskap om globala orättvisor och vilka möjligheter som finns till förändring. Vi vill också påverka beslutsfattare och makthavare i Nord i frågor som påverkar våra målgrupper i Latinamerika. Svalorna LA är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation med lång erfarenhet av biståndsarbete. Vår verksamhet är baserad på medlemmar, som ger sitt stöd via ideellt arbete och ekonomiska bidrag. Våra medlemmar och gåvogivare i Sverige har god insyn i verksamheten och kan via årsmötet och aktivt engagemang påverka Svalorna LA:s sätt att arbeta. Vår förhoppning är att de alltid känner att deras bidrag gör maximal nytta i verksamhetsländerna. Att vara medlem i Svalorna LA ska vara intressant, utvecklande, spännande och roligt. 2.1 Svalorna LA:s vision Svalorna LA:s vision är en värld präglad av jämlikhet mellan länder, kulturer och människor där alla ges möjlighet att påverka sin egen livssituation och där alla ges förutsättningar att leva ett värdigt liv. Detta innebär ett demokratiskt samhälle där mänskliga rättigheter är tillgodosedda, och där resurserna fördelas rättvist. En värld utan fattigdom där beslut på lokal, nationell och global nivå också genomsyras av medvetenheten om vårt gemensamma behov av socialt och ekologiskt hållbar utveckling. 2.2 Svalorna LA:s övergripande mål Att alla människor utvecklas med god livskvalitet i ett demokratiskt samhälle som är i ekologisk balans. Att medvetenheten ökar om de globala strukturer och orättvisor som idag hindrar en rättvis fördelning av makt och resurser. Att våra samarbetsorganisationer och målgrupper stärks i arbetet på lokal, nationell och internationell nivå så att fler människor med ökade kunskaper ska verka som opinion för och agera för en mer rättvis värld. 4
5 2.3 Hållbar utveckling Svalorna LA vill bidra till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Vi arbetar för demokrati, jämlikhet, jämställdhet och ett ekologiskt bärkraftigt samhälle. Detta innebär att ett ekologiskt perspektiv integreras i de demokratiska beslutsprocesser som ska prägla samtliga samhällsnivåer. Jordens unika och oersättliga livsbetingelser ska säkerställas och bevaras för kommande generationer, bl.a. genom att arbeta för biologisk mångfald. Användning av icke förnybara resurser måste ske med stor försiktighet. Svalorna LA arbetar för att öka kunskapen om de ekologiska sambanden för att skydda ekosystemen. Minskad användning av fossila bränslen, användning av förnyelsebara energikällor och hushållning med resurser är viktiga åtgärder för att minska växthuseffekterna. Omfattande utfiskning, skogsavverkning, öken spridning och förorening av vattendrag måste förhindras. Sophantering, rening av avloppsvatten, skydd och ökning av den biologiska mångfalden, ett lantbruk i samklang med naturen är andra viktiga arbetsområden. 2.4 Svalorna LA:s syn på fattigdom Fattigdom leder till en social situation som innebär att delar av befolkningen saknar möjligheter att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och leva ett värdigt liv. Fattigdom är ett tillstånd orsakad av diskriminerande strukturer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Fattigdom leder till brist på makt och inflytande, ekonomiska resurser, grundläggande social trygghet, sjukvård och utbildning. Ett resultat av ett samhälle som präglas av fattigdom är att människor inte har möjlighet att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och saknar därmed också förmåga att styra över sina egna liv. Bristande jämställdhet, diskriminering och korruption är viktiga följder av, men också orsaker till, fattigdomen. De orättvisa strukturerna förstärks av internationella handelsvillkor, transnationella företag och globala och regionala politiska konglomerat. Dagens handelsregler ger utrymme för de rika länderna i Nord att exploatera de ekonomiskt svaga länderna i Syd. 2.5 Svalorna LA:s syn på fattigdomsbekämpning För att Svalorna LA ska bli tydligare i sin kommunikation utåt och i de mål som satts upp, behöver vi inte bara fastställa hur Svalorna LA själva ska arbeta för att bekämpa fattigdom, utan även vad andra parter, organisationer och enskilda individer förväntas göra. Under denna punkt beskrivs därför vad Svalorna LA anser behöver göras totalt sett, på global nivå och av samtliga parter tillsammans, för att vår vision om en mer jämlik värld ska kunna uppfyllas. Denna punkt handlar alltså inte enbart om vad Svalorna LA själva gör eller vill göra. För att de mest utsatta i Latinamerika ska uppnå en bättre livssituation är följande viktigt på global nivå (punkterna är ej listade i prioritetsordning): 1) Fred och säkerhet. Krig och andra allvarliga konflikter är ett av de största hindren för utveckling i ett land. Det civila samhällets högsta prioritet måste därför alltid vara att undanröja sådana hot, med fredliga metoder. I länder som befinner sig i en fas direkt efter en öppen konflikt är konflikthantering och försoning viktiga inslag. 5
6 2) Basbehov. Livsnödvändiga behov behöver tillfredsställas (tillgång till rent vatten, bra bostäder, näringsrik mat, grundläggande sjukvård m.m.). Man måste uppmuntra och stödja lokala myndigheter och organisationer som arbetar med olika typer av information för att få människor medvetna om hur de utnyttjar sina resurser på bästa sätt, vilka de stora sjukdomarna är och hur de sprids, vad som är näringsriktig kost osv. Hälsosystemen behöver stärkas och mediciner tas fram mot de stora sjukdomarna till ett pris som människor i fattiga länder har råd med. Hälso- och sjukvården behöver byggas ut så att den når alla. 3) Försörjning. En given förutsättning för att minska fattigdomen är att den arbetsföra delen av befolkningen kan försörja sig och ta hand om barn och gamla. Viktigt är t ex att stötta en hållbar, ekologisk landsbygdsutveckling som ger förutsättning till försörjning och som bidrar till att förhindra den alltför omfattande inflyttningen till storstäderna. 4) Social trygghet. Alla människor måste kunna känna sig trygga i samhället. Sociala skyddsnät som familj, vänner, by- eller grannskapsgemenskaper liksom kulturella gemenskaper är viktiga komponenter vars fortlevnad och positiva utveckling bör stödjas. Alla människor måste också kunna känna förtroende för samhällets institutioner, som rättsväsende, polis, skola och andra myndigheter, som ska vara fria från korruption och på ett adekvat sätt kunna uppfylla människors behov. 5) Utbildning. Grundläggande utbildning av god kvalitet utgör en viktig förutsättning för individers och nationers utveckling. Skolan är undermålig i de fattiga länderna, vilket också syns i det stora antal enskilda organisationer som arbetar för att förbättra tillgång och kvalitet på skolundervisning. Folkbildning är viktigt för att nå alla delar av befolkningen. Även traditionellt kunnande är viktigt att ta vara på. 6) Maktfördelning. De internationella institutionerna måste omstruktureras och få en mer demokratisk struktur med mer makt åt de fattigaste länderna. Maktmissbruk måste motverkas i alla länder för att därmed skapa de grundläggande förutsättningarna för demokratisk utveckling, respekt för de mänskliga rättigheter och ett rättvisare samhälle. Utbildning i de globala maktstrukturerna och vilka maktspråk som används på alla nivåer måste ges överallt, såväl i Sverige som i Syd, samtidigt som man påverkar makthavarna i Nord att ändra de orättvisa spelregler som idag gäller mellan Nord och Syd. 7) Korruption. Korruption utgör ett av de allvarligaste hindren för utveckling i dessa länder. Transparens måste byggas upp i flera led för att förhindra korruption, men viktigt är också att förändra attityder och värderingar. 8) Jämlikhet. Att alla människor oavsett kön, klass, ålder, religion, etnisk tillhörighet, sexualitet och handikapp behandlas jämlikt samt att målgruppernas självförtroende ökar, deras identitet och kulturella tillhörighet stärks och de känner stolthet över sin bakgrund. 9) Demokrati. I ett demokratiskt system tillmäts alla människor inte enbart lika värde, de ska också ha rätt till lika möjligheter samt till inflytande över samhällsutvecklingen. Detta kräver att medborgaren har fri tillgång till information och rätt till de kunskaper som krävs för att tillskansa sig och bearbeta denna. Alla medborgare ska ha reella möjligheter att delta i utformningen av vilka frågor som den nationella politiken skall omfatta, ha möjlighet att göra sin ståndpunkt känd samt möjlighet till aktivt upplyst deltagande i den demokratiska beslutsprocessen. I en verklig demokrati förstår människorna sina rättigheter, kan organisera sig och kan därmed få reellt demokratiskt inflytande i samhället. Viktiga institutioner måste 6
7 då stärkas (kommunala förvaltningar, statliga ministerier, rättsväsen etc.). Fortsatt stöd måste ges till det civila samhället för att medvetandegöra målgrupper, lokala och nationella politiker samt den breda allmänheten om orättvisa förhållanden i samhället. 10) Solidarisk vilja. Att väcka medvetenhet om och opinion mot den orättvisa fördelningen av resurser, både inom landet och internationellt. Att jobba för att makthavare inom landet samt människor i Nord verkligen accepterar att världen måste bli mer jämlik. Här är även skuldavskrivning en viktig del. 11) Civila samhället. Frivilliga organisationer spelar en avgörande roll för en fungerande demokrati och en ekonomisk tillväxt. Ett starkt civilt samhälle med många frivilliga organisationer kännetecknas av förtroende/tillit och ömsesidighet i relationen mellan medborgare. Ju starkare medborgarandan i en region är desto effektivare styrs den. Föreningslivets utbredning är en viktig indikator på samhällsengagemang och frivilliga organisationer har ibland framställts som demokratins träningsläger. 12) Handelsvillkor. Det behövs ett rättvist handelsutbyte inom landet och med omvärlden, där alla parter på jämlik basis är med och bestämmer villkoren. De fattiga länderna måste få rätt att på lika villkor konkurrera på världsmarknaden. 13) Snedfördelning av resurser och masskonsumtion. 7
8 3. Svalorna LA:s arbete i Latinamerika 3.1 Prioriterade målområden Demokrati och mänskliga rättigheter Utbildning Försörjningsfrågor Svalorna LA:s specifika mål är att målgrupperna kan försörja sig och att de genom organisering har möjlighet till reellt inflytande i politiska beslutsprocesser för att på så vis gör sig hörda t ex om barns och ungdomars rättigheter, utbildning för alla, äldres rättigheter, ursprungsfolks rättigheter, jämställdhet. 3.2 Målgrupper Svalorna LA fokuserar sitt samarbete till utveckling av utsatta och marginaliserade människor i Latinamerika. Dessa befinner sig i en utsatt situation socialt och ekonomiskt. I och med sin utsatthet har de också mycket liten möjlighet att påverka sin situation, varken lokalt eller nationellt. Främsta målgrupperna för Svalorna LA är ursprungsfolk, kvinnor, barn, unga och gamla. Svalorna LA samarbetar med organisationer som representerar eller känner väl dessa grupper. Svalorna LA arbetar dock utifrån ett helhetsperspektiv som går ut på att inte enbart stödja individen, utan även dennes omgivning. Stärka familjen, inte bara den enskilda kvinnan. Stärka föräldrarna, inte bara barnet. 3.3 Svalorna LA:s roll och strategi Vår roll är att stödja arbetet för att skapa försörjningsmöjligheter, demokrati och rättvisa i Latinamerika. Detta gör vi genom att skapa kontaktytor mellan människor och organisationer, att medverka till ökad självkänsla och kapacitet hos våra målgrupper så att de kan påverka sin situation. Genom ökade kunskaper om deltagande i samhällsprocessen ska våra målgrupper få utrymme att formulera sina krav och driva samhällsförändringar. Svalorna LA:s närvaro ska bidra till att stärka kapaciteten hos det civila samhället. En annan av Svalorna LA:s viktiga uppgifter är att tydliggöra individernas roller i de lokala sociala, ekonomiska och kulturella strukturerna, och att visa hur dessa bidrar till landets nuvarande situation och framtida utveckling. Vi vill öka samarbetet mellan människor som arbetar för ökad politisk demokratisering lokalt, nationellt och globalt genom informationsoch påverkansarbete. Våra partners kan genom samarbetet med Svalorna LA utveckla sitt informations- och påverkansarbete så att de kan skapa opinion och påverka politiska beslut. Svalorna LA:s roll är också att bidra till att kvinnor och män blir medvetna om genusfrågor. För att uppnå jämställdhet måste roller och mönster brytas, vilket innebär en process där både män och kvinnor behöver delta aktivt. Svalorna LA:s roll i jämställdhetsarbetet är att verka för att kvinnor och män blir medvetna om sina respektive könsroller, att de ges tillfälle att reflektera över dessa, dess orsaker, och att ifrågasätta attityder och invanda mönster. 8
9 För att uppnå en långsiktigt hållbar livsstil, vilket även gäller oss i Sverige, måste vi också arbeta för ökad medvetenhet om ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, behovet av att stimulera användandet av förnybar energi, att minska nedsmutsningen av miljön och att främja miljövänliga alternativ i det vardagliga livet. Det är Svalorna LA:s roll att verka för samarbete lokalt, nationellt och internationellt för att bidra till en verklig förändring. Svalorna LA:s huvudstrategi för att uppnå målen är att stärka demokratin genom att stödja organisering och samhälleligt deltagande, stärka målgruppernas självkänsla, samt uppmuntra och stötta människors initiativ, vad gäller såväl försörjningsalternativ som idéer kring utveckling. Svalorna LA har efter ett långvarigt samarbete och dialog med samarbetspartners i Latinamerika, definierat följande strategier som fokus för utvecklingssamarbetet tillsammans med det civila samhället: Organisationsutveckling Informationsarbete Påverkansarbete Samarbete mellan organisationer Organisationsutveckling Vi vill stärka organisationernas förmåga att fungera som en demokratisk instans för folkets deltagande och påverkan samt stärka deras kunskaper inom administration, bokföring och annan praktisk organisation, som är avgörande för deras förmåga att t ex sprida information, att främja deltagande i organisationens arbete, att arbeta med interna beslutsprocesser, att öka självkänslan hos målgruppen, att verka för en växande opinion, att delta i politiska beslutsprocesser, och att kritiskt utvärdera sig som instans Stärkande av informationsinsatser Om en förändring av dagens situation ska ske är det nödvändigt att målgrupperna medvetandegörs och stimuleras till engagemang och förändring. Svalorna LA stödjer därför utveckling av samarbetsorganisationernas informationsarbete. Samarbetsorganisationerna i syd arbetar med sina målgrupper med information om dagens situation, om beslutsprocesser som berör folket i dess vardagliga liv, om deras roll i samhällets utveckling, hur man som individ kan påverka sin och andras framtid genom att ha tillgång till information. Svalorna LA stödjer utbildning inom t.ex. informationsspridning och utarbetande av informationsmaterial Stärkande av påverkansarbetet En annan förutsättning för utveckling av det demokratiska systemet är ökat folkligt medvetande om och deltagande i politiska beslutsprocesser. Civila samhället har en viktig funktion att engagera befolkningen i olika frågor, och kan fungera som en påverkansinstans, en kanal för folkets röst, och även för deltagande i lokala och nationella politiska remissinstanser. En viktig del i arbetet är att arbeta fram strategier för att via information och riktat påverkansarbete delta i beslutsprocesser och förändra maktstrukturer i enlighet med samarbetsorganisationens eget formulerade verksamhetsmål. 9
10 3.3.4 Främja samarbete mellan organisationer Svalorna LA främjar möten mellan organisationer som arbetar för de frågor vi har formulerat som viktiga för utvecklingssamarbetet; för att de ska kunna utbyta erfarenheter och samarbeta med t.ex. informations- och påverkansarbete eller samarbeta i forum. Svalorna LA vill stödja nätverk som växer fram naturligt för att samarbete ska kunna ske mer kontinuerligt. Vi vill främja samarbete mellan organisationer på olika nivåer i det civila samhället för att öka möjligheterna till förändring och politisk påverkan. Svalorna LA stödjer också nätverk och utbyten där representanter från t.ex. statliga ministerier, rättsväsendet och polisen ingår, vilket är viktigt för att driva en samhällsutveckling som blir hållbar. I mån av resurser stödjer vi även deltagande i internationella möten för civila samhället med målet att skapa en rättvisare värld. 3.4 Metod Svalorna LA har i huvudsak två verktyg för att stödja det civila samhället direkt på plats i Latinamerika. Det ena är personalbistånd och det andra är ekonomiskt stöd. Därutöver arbetar vi även indirekt med fattigdomsbekämpning genom informations- och påverkansarbete i Sverige (läs mer i avsnittet om Sverigeverksamheten nedan) Personalbistånd Grundläggande i Svalorna LA:s arbete är förhållningssättet att genom närhet, lyhördhet samt ödmjukhet skapa en god kunskap om och kontakt med samarbetsorganisationen och dess målgrupper. Fundamentalt i ett kulturellt överlappande samarbete är ett ömsesidigt förtroende. Förtroende skapas och stärks genom närhet och den förståelse som följer i närhetens spår. Detta är fundamentalt i Svalorna LA:s arbete och startar redan i ett initierande skede. Landrepresentanten eller annan svalrepresentant närvarar i organisationens dagliga verksamhet och aktiviteter för att skapa god kontakt med personer på flera plan i organisationen och på så sätt få bättre bild av dess situation och de behov de uttrycker, samt för att ge dem kunskap om Svalorna LA, vår vision, mål och arbetssätt. En bred och djup organisationsanalys genomförs i början av samarbetet och är utgångspunkten för allt vidare arbete. Att arbeta nära våra samarbetsorganisationer och målgrupper är en av de viktigaste faktorerna för ett samarbete med långsiktigt goda resultat. Därför behöver vi arbeta med svalrepresentanter på plats. Målgrupperna och deras organisationer sätter agendan. Svalorna LA ska stödja processer framförallt, snarare än att tillhandahålla serviceinriktade tjänster eller rent kunskapsutvecklande insatser. Fortbildningsaktiviteter som punktinsats är en metod, men Svalorna LA eftersträvar insatser som stödjer processer i det dagliga arbetet för att uppnå en långsiktig förändringsprocess Ekonomiskt stöd I nära samarbete med samarbetsorganisationerna lämnar Svalorna LA ekonomiskt stöd till aktiviteter som stödjer de processer som är nödvändiga för att uppnå mål och som organisationerna inte har resurser själva att finansiera. Vi strävar också efter att stödja processer och aktiviteter som sker i samarbete mellan olika organisationer, dels för att långsiktigt minska beroendet av stöd från utländska organisationer, och dels för att öka effekten av insatserna. Ekonomiskt beroende är aldrig positivt och alla initiativ till självfinansiering och ideellt engagemang bör uppmuntras. 10
11 3.4.3 Metodutveckling Målen för utvecklingssamarbetet handlar om svårmätbara kvalitativa indikatorer gällande förhållningssätt, attityder, deltagande, relationer, och kommunikation. Det är en nödvändighet för Svalorna att utarbeta metoder för att förbättra indikatorer och utvärderingssätt som kan visa huruvida resultaten uppnåtts. 11
12 4. Svalorna LA:s arbete i Sverige 4.1 Mål Svalorna LA:s mål med den utåtriktade verksamheten i Sverige är att öka medvetenheten om situationen i Latinamerika och påverka beslut, som förbättrar möjligheterna för våra målgrupper i Latinamerika att ta sig ur fattigdomen. Genom informations- och påverkansarbete ska Svalorna LA bidra till ökad förståelse för andra kulturer, minskad främlingsfientlighet, ökad biståndsvilja och insikt om nödvändigheten av långsiktigt utvecklingssamarbete med basorganisationer i Syd. Dessutom vill vi stimulera till aktivt engagemang bland allmänheten kring rättvisefrågor. 4.2 Svalorna LA:s roll och strategi i Sverige Det är viktigt för oss att det finns en tydlig koppling mellan vårt arbete i Sverige och det arbete som vi gör tillsammans med samarbetsorganisationerna i verksamhetsländerna. Inom biståndsprogrammens målområden (demokrati och mänskliga rättigheter, utbildning, försörjningsfrågor och information och påverkan) har Svalorna LA identifierat de frågor som är särskilt viktiga för målgrupperna i verksamhetsländerna och som därmed också är de övergripande frågorna för Svalorna LA:s informations- och påverkansarbete i Sverige. En viktig del av arbetet i Sverige är att förklara de orättvisa politiska strukturerna på det globala planet, som på ett negativt sätt påverkar förutsättningarna för människor i Syd att använda sina resurser till långsiktig och hållbar utveckling. Svalorna LA:s roll är att tydliggöra individens del i de lokala och globala sammanhangen och allas vårt ansvar i framstegsarbetet. Svalorna LA har följande strategier för det utåtriktade arbetet i Sverige: Informationsarbete Påverkansarbete Informationsarbete Svalorna LA ser information i Sverige som en nödvändig del i vårt biståndsarbete. Den svenska allmänheten behöver goda kunskaper för att kunna ta ställning och engagera sig i de åtgärder som behövs för att skapa en hållbar världsordning. Genom vårt nära samarbete med civila samhället i Syd och i Sverige vill vi visa människornas verklighet i Latinamerika och främja en nyanserad bild av omvärlden Påverkansarbete Svalorna LA ska arbeta för att öka medvetenheten hos svenska politiker om situationen i Latinamerika, så att de aktivt påverkar politiska beslut nationellt samt i forum som EU och Världsbanken, till förmån för Svalorna LA:s målgrupper i Latinamerika inom områden där vi kan påverka svenska politiker. 12
13 Våra prioriterade områden är: Demokrati och mänskliga rättigheter Utbildning och information Försörjningsfrågor 4.3 Metod Svalorna LA driver det utåtriktade arbetet i Sverige med anställd informationspersonal på kansliet, hemkomna utlandsarbetare och praktikanter och med hjälp av frivilliga inom föreningen. Samarbete med andra organisationer och institutioner ger en bättre effekt av vårt arbete i Sverige. Svalorna LA ska aktivt delta i och uppmuntra till projekt och kampanjer, mässor och forum med anknytning till Svalorna LA:s verksamhet tillsammans med likasinnade organisationer i Sverige. 13
14 5 Policies och riktlinjer 5.1 Riktlinjer för val av samarbetsorganisationer i Latinamerika Förslag att flytta punkt 5.1 senare till del 3 i dokumentet som handlar om arbete i LA Samarbetsorganisationen ska vara demokratiskt uppbyggd och ha en ideell eller kooperativ inriktning. Samarbetsorganisationen skall kunna ta ansvar för den insats som Svalorna LA söker bidrag för. Samarbetsorganisationens mål och arbetssätt ska stämma överens med Svalorna LA:s ideologi och inriktning. Organisationen ska vara en trovärdig representant för målgruppen, som aktivt ska delta i organisationens verksamhet. Ytterligare krav på samarbetsorganisationen kan ställas av finansiären, t.ex Forum Syd. Alla nya samarbetsorganisationer ska godkännas av Svalorna LA s styrelse. 5.2 Policy för jämställdhet med genusperspektiv Bilaga Miljöpolicy Bilaga 6.3 Kommer senare. 5.4 Etikpolicy Bilaga Personalpolicy Bilaga Rekryteringspolicy Bilaga 6.6 Kommer senare. 5.7 Medlemspolicy Bilaga Marknadsföringspolicy Bilaga Finansierings- och insamlingspolicy Bilaga 6.9 Kommer senare Kommunikationspolicy Bilaga
15 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Terminologi Under denna rubrik definieras vanliga begrepp vars innebörd det är viktigt att det råder samsyn kring inom Svalorna LA. Syd Beteckning för utvecklingsländer. I Svalornas LA:s fall lika med Latinamerika. Nord Sverige och andra i-länder. SO Samarbetsorganisation. Lokal organisation i Syd, som Svalorna LA samarbetar med. Solidaritet Vi har ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans på lika villkor med respekt för allas lika värde. Demokrati System för beslutsfattande som bygger på folkstyre, där alla har lika värde och har möjlighet att påverka sin egen livssituation. En förutsättning är att mänskliga rättigheter respekteras. Alla ska ha tillgång till den information som behövs för att påverka beslut. Det räcker inte med bra formella strukturer om själva innehållet brister i demokrati. Globalisering Omfattar många olika fenomen som exempelvis utbredning av informationsteknik, gränsöverskridande kultur, transnationella företag och människors rörlighet över gränserna. Globalisering skapar både hinder och möjligheter för våra målgrupper. Jämlikhet Jämlikhet innebär att alla människor oavsett kön, klass, ålder, religion, etnisk tillhörighet, sexualitet och handikapp behandlas jämlikt. Jämställdhet Jämställdhet råder när kvinnor och män, flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det civila samhället En arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet i vilken människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det civila samhället är en mycket viktig faktor i fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling. Fattigdomsbekämpning Fattigdomsbekämpning är en övergripande mål för Svalorna LA:s verksamhet. Vi bör sträva efter att utrota fattigdom och de strukturer som tillåter fattigdom för att skapa en annan rättvis värld. Fattigdom i världen är i högsta grad en fördelningsfråga och det går inte att eliminera fattigdomen utan att fördela världens resurser mer rättvist. 15
16 Hållbar utveckling En ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling är en förutsättning för fattigdomsbekämpning. Utvecklingssamarbete Svalorna LA använder ordet utvecklingssamarbete om det arbete våra samarbetsorganisationer utför med Svalorna LA:s stöd. Basnivå Vi pratar hellre om basnivå än gräsrotsnivå, som kan uppfattas som paternalism. Utlandsanställda Personal som anställs av Svalorna LA i Sverige för långtidsuppdrag under minst ett år i något av verksamhetsländerna. Lokalanställda Medarbetare på landkontoret, som är rekryterade lokalt i respektive land. Landkontor Svalorna LA:s kontor i samarbetsländer i Latinamerika. Ursprungsfolk Vi pratar hellre om ursprungsfolk än ursprungsbefolkning. Folk syftar till samhällen eller kulturer med någon form av kollektiv identitet. Som folk kan ursprungsfolk kräva kollektiva rättigheter enligt internationella konventioner. Befolkning är endast en grupp människor som bor på ett visst ställe. 6.2 Bilaga 2 Policy för jämställdhet med genusperspektiv För föreningen råder jämställdhet när kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Föreningen Svalorna anser, att diskriminering på grund av kön är en av orsakerna till fattigdom. Föreningen vill med sin verksamhet bidra till att undanröja orsaker till fattigdom. Arbetet mot diskriminering på grund av kön måste därför vara centralt i föreningens arbete. Jämställdhet är inte främst ett mål i sig, utan en väg att nå samtliga mål för verksamheten i Föreningen Svalorna Latinamerika. Jämställdhet innebär 1. en jämn fördelning av makt i alla delar av samhället oberoende av kön 2. samma möjligheter till ekonomiskt oberoende 3. samma möjligheter till utveckling och utbildning oberoende av kön 4. samma rätt och möjlighet att bestämma över sin kropp oberoende av kön och sexuell läggning Dessa fyra punkter har prioritet i Föreningen Svalornas jämställdhetsarbete och måste finnas med på alla arbetsområden, både i Sverige och i samarbetsländerna. Hur Svalorna arbeta för att uppnå jämställdhet definieras i strategier och metoder för jämställdhet. 16
17 6.3 Bilaga 3 Miljöpolicy (kompletteras senare) 6.4 Bilaga 4 Etikpolicy Inledning Vad innebär etik för Svalorna LA? Etik handlar om att göra rätt sak. Vad som är rätt sak i olika sammanhang är inte alltid så lätt att identifiera. Ofta får ett handlande olika konsekvens för olika människor och frågan blir då rätt sak för vem? ; vad som är rätt för en kan var fel för en annan. Det är viktigt att Svalorna LA definierar att organisationens etik handlar om ett handlande, som anses vara rätt för Svalorna LA. Det är alltså endast Svalorna LA:s ideologi som kan vara måttstock för om ett handlande är rätt eller fel från organisationens synvinkel. Ett exempel kan vara att ett handlande som går emot Svalorna LA:s värdering om att alla är lika mycket värda skulle således vara oetiskt. Om Svalorna LA skulle definiera att vi är emot marknadsföring av alkohol eftersom vi ser vilka effekter alkohol har t.ex. på familjevåld i Sverige och i våra samarbetsländer, blir det oetiskt att göra reklam för alkohol i insamlingssyfte. Hörnstenar Alla som representerar eller är medlemmar i Svalorna LA bör ha följande hörnstenar i minnet: Ärlighet: Vi är ärliga mot oss själva och andra vi möter när vi representerar Svalorna LA Respekt: Vi respekterar varandra både professionellt och privat Tillit: Vi visar varandra tillit och uppträder så att andra kan känna tillit till oss Policy Förebyggande och stöd A) Svalorna LA ska arbeta för att i bästa mån förebygga brott mot uppförandekod och, i de fall de förekommer, ha kapacitet och beredskap att handskas med dem på ett tydligt och konsekvent sätt. B) Svalorna LA ska vidare till bästa förmåga arbeta för att utresande volontärer är väl förberedda på etiska problem i vardagen i våra samarbetsländer, samt att vår utlandspersonal får stöd och hjälp att hantera dem. Etiska riktlinjer för anställda och medlemmar i yrkesutövande och organisationsrepresentation C) Medlemmar och anställda respekterar och handlar efter Svalorna LA:s ideologi, stadgar, policies och beslutsordning. D) Oetiskt handlande definieras i och omfattas av: De handlingar som omfattas av Uppförandekod för utlandspersonal, utgiven av UD. Allvarliga brott mot nationell lagstiftning (för svensk personal och medlemmar gäller även svensk lag) Brott mot vissa regler som omfattas av Svalorna LA:s anställningsvillkor (t.ex. spridandet av information som kan skada Svalorna LA) E) Det betraktas som tjänstefel om av Svalorna LA anställd personal bryter mot uppförandekoden, stadgarna, etiska regler och kan leda till sanktioner Motsvarande brott 17
18 begått av ideellt engagerade medlemmar och styrelseledamöter kan leda till befrielse från uppdrag och/eller uteslutning Etiska riktlinjer för kärnverksamhet F) All kärnverksamhet (information, insamling, medlemsvärvning etc.) ska inkludera etiska riktlinjer, och om dessa inte finns ska de utarbetas. Dessa ska definiera vad som inte är tillåtet handlande inom det specifika området samt riktlinjer för att undvika oetiskt handlande. 6.5 Bilaga 5 Personalpolicy Svalorna LA:s övertygelse är att alla vill göra ett gott arbete och att vi utvecklas genom att var och ens skilda förutsättningar tas till vara i en lärande organisation med kunskapsöverföring som en naturlig del i arbetet. Medarbetarskap ska kännetecknas av engagemang, lojalitet och ansvar. Personal skall vara goda föreningsrepresentanter vid externa kontakter, respektera föreningens målsättning, styrelsens beslut och i samverkan arbeta för att utveckla verksamheten i enlighet med dessa. Svalorna LA strävar efter att uppnå jämställdhet bland de anställda. Funktionshinder, etniskt ursprung, civilstånd, religion, ålder eller sexuell läggning påverkar ej möjlighet till anställning. Kanslitjänst i Sverige Om en kanslianställd vill engagera sig ideellt vid sidan om sitt avlönade arbete är det givetvis positivt, men inget som förväntas. Tjänst utomlands Svalorna LA förespråkar rättvisa villkor för sin utlandspersonal. Arbetsvillkor ska följa gällande lagstiftning (antingen svensk eller utländsk) och uppmuntra till kapacitetsutveckling och trivsel. 6.6 Bilaga 6 Rekryteringspolicy (kompletteras senare) 6.7 Bilaga 7 Medlemspolicy Vår organisation bygger på våra medlemmar, därför är det viktigt att så många medlemmar som möjligt är aktiva, informerade och villiga att stödja föreningen ekonomiskt samt att de sprider information och entusiasm som genererar fler medlemmar. Medlemmarna bör vara aktiva i kampanjer/evenemang som vi driver eller deltar i. Medlemmarna bör också kunna vara en viktig del i insamlingsarbetet. Svalorna LA ska erbjuda medlemmar aktivt deltagande i lokalgrupper, stödgrupper eller temagrupper. Medlemmar kan med stöd av kansliet organisera studiecirklar med fokus på olika teman för respektive länder. Intresserade medlemmar kan delta i landgrupper i Sverige för att diskutera och ta fram idéer på hur vårt arbete i verksamhetsländerna kan utvecklas. 18
19 Medlemmarna ska respektera Svalorna LA:s målsättning. Arbetssätt och projekt ska stämma överens med Svalorna LA:s ideologi och inriktning. Svalorna LA är alltid öppen för nya idéer. En bra information till och kommunikation med medlemmarna ger dem god insyn i verksamheten och skapar engagemang. Exempel på Svalorna LA:s informationskanaler är hemsida, regelbundna brev till medlemmarna och föreläsningar av hemkomna utlandsarbetare och praktikanter. 6.8 Bilaga 8 Marknadsföringspolicy Svalorna LA är en professionell och kompetent solidaritetsförening som kännetecknas av ett nära samarbete med det civila samhället i våra verksamhetsländer. Vi bedriver ett långsiktigt strategiskt arbete för att tillsammans bygga ett rättvist och jämlikt samhälle. Detta ska vara vägledande för vår marknadsföring. Vi bör inte prata om välgörenhet. Våra målgrupper ska framställas som de aktiva aktörer som de i verkligheten är och inte som passiva offer. Vi bör undvika tycka synd om - mentaliteten eller paternalism. Svalorna LA bör arbeta för att synas och höras i den offentliga debatten i frågor som rör vår verksamhet. Svalorna LA ska vara en självklar källa till information för media och andra som intresserar sig för utvecklingsarbete. Webbpolicy 1) Syfte, målgrupp, känsla Syftet med hemsidan är dels att locka fler medlemmar och givare till Svalorna LA, dels att underlätta för befintliga medlemmar/givare att få information och kunna aktivera sig. Ett bisyfte är också att förse press, myndigheter och andra organisationer med basinformation om Svalorna LA och våra verksamhetsländer. Målgruppen som hemsidan vänder sig till är väldigt bred, men i huvudsak handlar det om den del av allmänheten som är intresserad av fattigdomsfrågor, utan att vara experter. Hemsidan ska ge ett intryck av en seriös organisation där det händer mycket. Besökaren ska känna att det är lätt att hitta det han/hon söker på hemsidan och att han/hon känner sig säker på att all information är uppdaterad. Alla texter ska ge samma intryck, allt som skrivs ska stämma med Svalorna LA:s ideologi enligt detta dokument och allt ska vara konsekvent. Ansvarig utgivare för hemsidan är den kanslianställd som är informationsansvarig. 2) Bild, text, layout Prioritet nummer ett är användarvänlighet. Layouten ska därför hållas ren, snygg och ge ett seriöst intryck, med struktur, symboler, sökvägar o.s.v. som allmänheten känner till. Bilder ska i stor utsträckning användas på hemsidan. Minst en bild eller illustration skall finnas på varje undersida. Bilderna ska vara positiva, d.v.s. inte traditionella 19
20 hjälporganisationsbilder som förmedlar elände. Språket på hemsidan ska vara enkelt och så fritt som möjligt från branschutryck eller formella uttryck. 6.9 Bilaga 9 Finansierings- och insamlingspolicy (kompletteras senare) 6.10 Bilaga 10 Kommunikationspolicy 1. Syfte Syftet med denna kommunikationspolicy är att skapa ett gemensamt förhållningssätt till kommunikation inom Föreningen Svalorna Latinamerika. Målet är att Svalorna LA som organisation därigenom skall kunna uppnå en ökad sammanhållning, effektivitet och tydlighet i sin verksamhet. 2. Riktlinjer Svalorna LA skiljer i sin verksamhet på två slags kommunikation: intern och extern. Svalorna LA:s interna kommunikation berör de av Svalorna LA anställda personer som arbetar i Sverige och Latinamerika samt styrelsen och andra som arbetar ideellt i föreningen. I viss utsträckning omfattar den interna kommunikationen även föreningens medlemmar. Den interna kommunikationen är framförallt ett medel för att uppnå en väl fungerande verksamhet. Svalorna LA:s externa kommunikation åsyftar bland annat det informations- och påverkansarbete som Svalorna LA bedriver mot Nord. En väl fungerande extern kommunikation kan i detta avseende delvis ses som ett mål i sig. Den externa kommunikationen berörs även i andra policydokument, som marknadsföringspolicy samt finansierings- och insamlingspolicy. All kommunikation inom Svalorna LA skall präglas av öppenhet och transparens. En sådan utgångspunkt, och rutiner som möjliggör detta, bidrar till att skapa tillit och förtroende för varandra inom organisationen. Det bör dock betonas att viss kommunikation är, och bör, vara sekretessbelagd. Detta gäller framförallt arbetsutskottets handläggning av vissa personalärenden. 3. Intern kommunikation I arbetet med att uppnå en så hög effektivitet, delaktighet och engagemang som möjligt hos medarbetarna spelar den interna kommunikationen en viktig roll. En god kommunikation bygger på tydlighet och ansvar. Informationsflödet är stort, såväl inom föreningen som mellan föreningens anställda och omvärlden (samarbetsorganisationer, intresserad allmänhet o.s.v.) och därför är det viktigt att ha en intern kommunikation i föreningen som är effektiv, där inte viktig information försvinner i ett stort flöde av irrelevant material. Tydlighet är viktig i tre aspekter för all kommunikation: - Tydlig avsändare - Tydlig mottagare 20
21 - Tydligt budskap Att ha en effektiv kommunikation utgår från att avsändaren är tydlig inte bara i vad som sägs (budskapet), utan även vem det sägs till (mottagaren). Budskap utan varken tydlig mottagare eller avsändare försvinner lätt i informationsflödet, även om innehållet kan vara viktigt. Likaså kan ett slarvigt formulerat budskap också passera förbi, trots att avsändare och mottagare är tydliga. Därför är det viktigt att undvika vanliga fallgropar som försämrar kommunikationens tydlighet och därmed dess effektivitet. - Kommunikationen bör rikta sig till dem som berörs av informationen, och endast dem. Massutskick bör undvikas i största möjliga mån, eftersom budskap riktade till alla ofta kan uppfattas som att det inte direkt berör någon. Å andra sidan bör alla som direkt berörs av informationen också få tillgång till den, istället för att förutsätta att de kommer få den på andra vägar. - För att spara tid händer det att flera helt skilda budskap blandas ihop i ett och samma mail, vilket riskerar att något av dem inte uppfattas av mottagaren. Istället bör mail och dokument ges tydliga titlar eller namn, som snabbt och enkelt får mottagaren att förstå vad det handlar om. - Vissa nyckelpersoner, som till exempel landrepresentanter, informationssamordnaren o.s.v., har ansvar för ett specifikt eller generellt verksamhetsområde och behöver hålla sig informerade om diskussioner i viktiga frågor inom sitt område. I sådana fall bör de få kopior på mail, även om de inte riktar sig direkt till dem. - Mail och dokument som är av allmänintresse men inte är nödvändig information bör märkas med för kännedom när de skickas till personer som av avsändaren bedöms kunna vara intresserade, men inte förväntas behöva besvara innehållet eller på annat sätt agera. Alla som arbetar inom föreningen, som anställd eller ideellt, har ett ansvar för att agera på ett sådant sätt som inte försvårar föreningens interna kommunikation. 4. Extern kommunikation Ordföranden är föreningens representant i officiella sammanhang och gentemot media. Ordföranden svarar, med eventuellt stöd av verksamhetsledaren och/eller koordinatören, på massmedias frågor, t.ex. vid en krissituation i samarbetslandet. Verksamhetsledaren är föreningens företrädare utåt i frågor rörande den löpande verksamheten. Informationshandläggaren ansvarar för samordning av informations och påverkansprogrammet. I detta ingår bland annat kontinuerlig uppdatering av hemsidan. Landrepresentanten är Svalorna LA:s officiella representant i tjänstgöringslandet och handhar som sådan, om inte annat överenskommits, bl.a. myndighetskontakter och frågor från allmänhet och media kring verksamheten i tjänstgöringslandet. Vid all extern kommunikation bör man uppträda korrekt och tydligt eftersom man i den specifika situationen agerar som Svalorna LA:s företrädare och ansikte utåt. 21
Policy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Vår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT OKUMENT. Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige.
SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT OKUMENT 2011 2012 Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål
Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,
Ett rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
SVALORNA LATINAMERIKAS 2015-2016 ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT. Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige.
SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT 2015-2016 Grunderna för Svalorna Latinamerikas arbete i Latinamerika och Sverige. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER
Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.
Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)
Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen
Code of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn
Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud
Studieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan
HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar
Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.
LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Riktlinjer för kommunikation
1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,
NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16
NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Plan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Handlingsplan Stadsdelsutveckling
Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Kommunikations. policy. Antagen av kommunfullmäktige 2015 12 14 123
Kommunikations policy Antagen av kommunfullmäktige 2015 12 14 123 Kommunikationspolicy 1 Kommunikationspolicy Innehåll Inledning... 4 1. Kommunikationspolicy... 5 1.2 Definition 5 1.3 Lagar 5 1.4 Kommunikationsmål
Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Grebbestadskolans Likabehandlingsplan
2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Nässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Strategisk plan 2013-2017 skelett
Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-2015
FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-2015 Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen som började gälla fr.o.m. 1 april, 2006 ska varje enskild förskola
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Årlig plan för lika behandling
Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte
Likabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Policy för fred och omställning till en hållbar värld
Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom
Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
S-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Praktikrapport. ABC Aktiva insatser för människa och miljö
Praktikrapport ABC Aktiva insatser för människa och miljö Som praktikplats för hösten 2012 valde jag att ansöka om en plats på ABC aktiva insatser för människa och miljö. Då jag under mina tre senaste
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Uppförandekod - intern
Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett
Rådmansö förskola Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett Innehållsförteckning Inledning --------------------------------------------------------------------------------
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Arbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
IBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Enhet förespråkar största möjliga frihet för alla medborgare, i sammanhang av likvärdighet, tillit och mångfald.
Inledning Enhet förespråkar största möjliga frihet för alla medborgare, i sammanhang av likvärdighet, tillit och mångfald. För att kunna bygga en organisation där var och en kan uppleva frihet i sin delaktighet
Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar
Handslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Kommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling
s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14
Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor Innehållsförteckning -Inledning -Definitioner av verksamhet och likabehandlingsplan -Måldokument för förskolor i Sölvesborgs
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Finnstaberg 2014-2015 1 Verksamhetens Vision Vår vision är att varje människa som kommer till Finnstabergs förskola ska bli
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.