Kyrkslätts kommun Protokoll 11/2015 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Tid kl. 17:00-21:16 Plats Kommunhuset Ervastvägen 2, sammanträdesrum Ervast 1 vån. Närvarande Vahasalo Raija ordförande Harinen Ari I vice ordf. Sinisalo Pekka M II vice ordf. Adlercreutz Anders ledamot anlände kl. 17:13 Grönberg Ralf ledamot Hedberg Hans ledamot Kaurila Matti ledamot jäv 180 Kilappa Antti ledamot avlägsnade sig kl. 20: Lindholm Michaela ledamot Saloranta-Eriksson Outi ledamot Wichmann Anna-Lotta ledamot avlägsnade sig kl. 20: Munther Reijo ersättare Övriga närvarande Kjerin Ulf fullmäktiges ordförande Vanhamäki Veikko fullmäktiges I vice ordf. avlägsnade sig kl. 19:45 Aarnio Tarmo kommundirektör, föredragande Masar Christoffer förvaltningsdirektör Arvola Anne ekonomidirektör Hannele Kujala direktör för bildningsväsendet Gahmberg Ulla protokollförare Frånvarande Isomäki-Reik Johanna ledamot Lehtinen Pirkko ledamot Wehka-aho Emmi fullmäktiges II vice ordf.

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Underskrifter Raija Vahasalo ordförande Ulla Gahmberg protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt Ralf Grönberg protokolljusterare Outi Saloranta-Eriksson protokolljusterare Offentlig framläggning kommunhuset servicekontoret, Ervastvägen 2 Ulla Gahmberg protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Ärenden Rubrik Sid 172 Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och 4 beslutförhet 173 Val av protokolljusterare och protokolljustering Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsens övertagit Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsen övertagit Beslut om utarbetande av en behovsutredning, svenskspråkigt inlärningscenter 12 i södra Kyrkslätt 177 Grundande av aktiebolaget Oy Apotti Ab (fge) Justering av budgeten 2015 (fge) Ramar för uppgörande av budgeten 2016 och ekonomiplanen (fge) Verksamhetsbidrag till organisationer år Införande av och grunder för riskhantering (fge) Inlösning av bostad, As. Oy Kirkkonummen Matinmäki Svar på fullmäktigemotion 6/2014: Helhetsbedömning av kollektivtrafiken i 35 Kyrkslätts serviceförmåga, smidighet och säkerhet (fge) 184 Lagligheten och verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut Svar på vädjan / initiativ om att återinföra bussturer på Österbyvägen Beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 51 i 48 kommunallagen 187 Protokoll för kännedom Övriga ärenden (fritidsbostäder i åretruntbruk, anhängiggörande av utredning) 50

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Närvaro vid sammanträdet och konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Kommunstyrelsen 172 Ordföranden konstaterar kommunstyrelsens ledamöter och övriga närvarande samt sammanträdets laglighet och beslutförhet. Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 konstatera att sammanträdet är lagligt och beslutfört. 2 att förvaltningsdirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver och upprättar förhandsinformation om besluten. Behandling 3 att ekonomidirektören är närvarande vid sammanträdet för att ge den information som kommunstyrelsen behöver. Vid sammanträdet närvarade som kallade sakkunniga i samband med paragraferna nedan följande: 174 Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsen övertagit direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala 175 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsen övertagit direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala 176 Beslut om utarbetande av en behovsutredning, svenskspråkigt inlärningscenter i södra Kyrkslätt Beslut 177 Grundande av aktiebolaget Oy Apotti Ab (fge) Direktör för projektprogrammet Hannu Välimäki Kommunstyrelsen beslutade konstatera 1 de närvarande 2 att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. _

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Val av protokolljusterare och protokolljustering Kommunstyrelsen 173 Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 välja två protokolljusterare att justera protokollet från detta sammanträde 2 justera protokollet elektroniskt enligt följande tidtabell: Torsdag överförs protokollet till de förtroendevaldas extranät och till alla styrelseledamöter skickas ett meddelande om att protokollet kan läsas och justeras på extranätet. Sekreteraren gör de justeringar som begärts och skickar ledamöterna i kommunstyrelsen ett meddelande per e-post om att uppgifterna i protokollet har korrigerats. Måndag skickar ordföranden och protokolljusterarna per e-post ett meddelande om godkännande till kommunstyrelsen och sekreteraren. Protokollet är justerat i och med att detta meddelande har kommit fram till sekreteraren. Protokollet är framlagt tisdag Den allmänna tiden för rättelseyrkande börjar onsdag Ordföranden och protokolljusterarna kan underteckna protokollet till exempel vid sammanträdet Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 välja ledamöterna Ralf Grönberg och Outi Saloranta-Eriksson till protokolljusterare 2 till övriga delar enligt förslaget. _ Besvärsanvisning Besvärsförbud

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsens övertagit Kommunstyrelsen 174 Kommunstyrelsen beslutade utnyttja sin övertagningsrätt i fråga om finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 25 Statsrådet utfärdade en förordning om mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen. I förordningen fastställs målen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsutbildningen och undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen. Förordningen omfattar även timfördelningen i den grundläggande utbildningen samt en rad bestämmelser om bl.a. språkundervisning och särskilt stöd. Utbildningsstyrelsen fattade beslut om läroplansgrunder för förskoleundervisning, grundläggande utbildning för läropliktiga och påbyggnadsundervisning. Kyrkslätts finskspråkiga Läroplanen 2016-process koordinerades av rektorernas OPS-team. OPS-teamet behandlade timfördelningen utifrån statsrådets förordning i början av februari. Utbildningsdirektör Jukka Pietinen skickade det första förslaget till timfördelning på remiss till skolorna , och kommentarerna skulle lämnas in hos planeraren vid centralen för bildningstjänster Responsen sammanställdes. Det första timfördelningsförslaget stämde då i fråga om konst- och färdighetsämnen samt valfria ämnen nästan överens som statsrådets förordning. Utbildningsväsendets OPS-team sammanträdde för att utarbeta ett nytt utgångsförslag. Både OPS-teamet och rektorerna var eniga om att möjligheten enligt läroplansgrunderna att förlägga konst- och färdighetsämnen direkt som obligatoriska timmar i de lägre årskurserna är en viktig lugnande faktor i undervisningsarbetet. De extra timmar som överstiger minimitimantalet enligt statsrådets förordning, s.k. Kyrkslättstimmarna, motiveras med möjligheten att åstadkomma pedagogiskt meningsfulla undervisningshelheter. Det nya förslaget förknippades med noggranna anvisningar och motiveringar. Rektorerna gavs gemensamma anvisningar på rektorsmötet , varefter förslaget skulle gås igenom i alla skolor med hela lärarkåren under rektorns ledning. Responsen från den andra skolrundan sammanställdes för behandling på rektorernas OPS-arbetsdag. Sammandraget från rektorernas OPS-arbetsdag med motiveringar föreläggs Kyrkslätts finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnd för att godkännas som timfördelning för den finska grundläggande utbildningen i Kyrkslätt. Kirkkoharjun koulu och Gesterbyn koulu har gett sina förslag till timfördelning för musikklasserna i Kirkkoharjun koulu respektive språkbadsklasserna i Gesterbyn koulu utifrån förslaget till en gemensam timfördelning för kommunen. Timfördelningsförslagen för musik- och språkbadsklasserna ingår som bilaga.

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beredning: vik. utbildningsdirektör Leila Kurki, tfn , e-post: [email protected] Bilagor till föredragningslistan: 1 Esitys Kirkkonummen suomenkielisen perusopetuksen tuntijaoksi 2 Esitys Kirkkoharjun koulun musiikkiluokkien tuntijaoksi 3 Esitys Gesterbyn koulun kielikylpyluokkien tuntijaoiksi Förslag Direktören för bildningsväsendet: Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar 1 godkänna timfördelningen enligt bilagan som timfördelning för Läroplanen 2016 för den finska grundläggande utbildningen i Kyrkslätt 2 godkänna timfördelningen enligt bilagan som timfördelningar för Läroplanen 2016 för musikklasserna i Kirkkoharjun koulu och språkbadsklasserna i Gesterbyn koulu. Behandling Vik. utbildningsdirektör Leila Kurki presenterade ärendet för finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden. Vik. utbildningsdirektör Leila Kurki avlägsnade sig från sammanträdet efter att ärendet behandlats. Beslut Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. Att utnyttja rätt att överta behandlingen av ett ärende innebär att det ärende som nämnden behandlat i sin helhet överförs till kommunstyrelsen för behandling. Kommunstyrelsen har vid behandlingen av ärendet samma befogenheter som nämnden haft. Den är förpliktad att fatta ett beslut i ärendet. I ärendet kan ett nytt beslut fattas eller det tidigare beslutet bibehållas oförändrat, upphävas eller ändras. Alternativt kan ärendet återförvisas för ny behandling till den myndighet som fattat beslutet. Bilagor till föredragningslistan: - Esitys Kirkkonummen suomenkielisen perusopetuksen tuntijaoksi - Esitys Kirkkoharjun koulun musiikkiluokkien tuntijaoksi - Esitys Gesterbyn koulun kielikylpyluokkien tuntijaoiksi

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna timfördelningen enligt bilagan som timfördelning för Läroplanen 2016 för den finska grundläggande utbildningen i Kyrkslätt 2 godkänna timfördelningen enligt bilagan som timfördelningar för Läroplanen 2016 för musikklasserna i Kirkkoharjun koulu och språkbadsklasserna i Gesterbyn koulu. Behandling Direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala var närvarande vid sammanträdet för att presentera timfördelningen i läroplanen och besvara kommunstyrelsens frågor. Ledamot Anders Adlercreutz anlände till sammanträdet under behandlingen av paragrafen kl Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilagor till protokollet: Kst 1 / , Kirkkonummen suomenkielisen perusopetuksen tuntijako Kst 2 / , Kirkkoharjun koulun musiikkiluokkien tuntijako Kst 3 / , Gesterbyn koulun kielikylpyluokkien tuntijaot För kännedom Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen, ärende som kommunstyrelsen övertagit Kommunstyrelsen 175 Kommunstyrelsen beslutade utnyttja sin övertagningsrätt i fråga om svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut om timfördelningen inom den grundläggande utbildningen. Den lokala timfördelningen ska planeras utgående från statsrådets förordning om mål och timfördelning (F422/2012), statsrådets förordning om minimiantalet timmar per årskurs (F423/2012) och statsrådets förordning om ibruktagande av timfördelningen (F378/2014). Den lokala timfördelningen formar läroplanen och ger ramar för skolarbetet och planeringen av undervisningen. Timfördelningen har direkt inverkan på lärarnas arbete och på elevernas skoldagar och studier. När den lokala timfördelningen planeras måste man ta ställning till hur undervisningen ändamålsenligt kan struktureras så att de uppställda målen nås. Timfördelningen slås fast utgående från det totala antal timmar som står till undervisningens förfogande. Timantalet kan överstiga, men får inte understiga, det nationellt fastställda minimitimantalet 222 åvt. Ifall utbildningsanordnaren reserverar mera timmar för undervisningen än minimitimantalet, har utbildningsanordnaren möjlighet att besluta om användningen av dessa timmar. Timmarna som överskrider minimitimantalet kan användas som extra timmar i någon eller några årskurser och/eller i något eller några läroämnen. Utbildningsanordnaren ska också besluta hur timmarna fördelas på olika årskurser och läroämnen inom ramen för den nationella timfördelningen och med beaktande av etappmålen i timfördelningen. I den nationella timfördelningen fastställs minimiantalet timmar för varje gemensamt läroämne i årskurserna 1 2, årskurserna 3 6 och årskurserna 7 9. Timmarna får inte flyttas över etappmålen. För timmarna i huslig ekonomi, elevhandledning, valfria ämnen och valfria (för eleverna frivilliga) språk fastställs inga etappmål i timfördelningen. Utbildningsanordnaren får alltså helt och hållet besluta om hur timmarna fördelas på olika årskurser. Fördelningen av valfria timmar i konst- och färdighetsämnen ska planeras så att minst sex årsveckotimmar (6 åvt) förläggs till årskurserna 1 6 och minst fem (5 åvt) till årskurserna 7 9. Hur timmarna fördelas avgörs lokalt. Lokalt avgörs också om de valfria timmarna färdigt delas mellan olika konst- och färdighetsämnen och hur timmarna i så fall delas, eller om eleverna får välja ur skolans utbud på konst- och färdighetsämnen. Planeringen av timfördelningen omfattar också lösningar angående språkprogrammet. Vilka språk som undervisas och om eleverna erbjuds möjlighet till studier i A2-språk och B2-språk avgörs på lokal nivå. På lokal nivå avgörs även när studierna i de olika språken inleds. I Kyrkslätt har man i den nuvarande timfördelningen haft 236 timmar, dvs 14 timmar över minimiantalet. Orsaken till detta är att man velat garantera en tillräckligt god nivå på bl.a. undervisningen i modersmålet och litteratur samt det att samtliga elever läser A2-språk, dvs engelska, fr.o.m. årskurs 4. I den nya timfördelningen, fr.o.m , skulle timantalet uppgå till totalt 237 timmar, dvs 15 timmar över minimiantalet. De satsningar som görs är följande: - modersmål och litteratur - A1-språk: finska

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen A2-språk: engelska - omgivningslära - slöjd Hela timfördelningsförslaget som bilaga. Beredning: chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn , e-post: fornamn.efternamn (at) kyrkslatt.fi Bilaga: Förslag till timfördelning för den svenska grundläggande utbildningen, fr.o.m Förslag: Direktören för bildningsväsendet: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndengodkänner förslaget till timfördelning för den svenska grundläggande utbildningen fr.o.m Beslut: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. Att utnyttja rätt att överta behandlingen av ett ärende innebär att det ärende som nämnden behandlat i sin helhet överförs till kommunstyrelsen för behandling. Kommunstyrelsen har vid behandlingen av ärendet samma befogenheter som nämnden haft. Den är förpliktad att fatta ett beslut i ärendet. I ärendet kan ett nytt beslut fattas eller det tidigare beslutet bibehållas oförändrat, upphävas eller ändras. Alternativt kan ärendet återförvisas för ny behandling till den myndighet som fattat beslutet. Bilaga till föredragningslistan: - Ehdotus ruotsinkielisen perusopetuksen tuntijaoksi alkaen Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar godkänna timfördelningen för den svenska grundläggande utbildningen fr.o.m i enlighet med bilagan. Behandling Direktören för bildningsväsendet Hannele Kujala var närvarande vid sammanträdet för att presentera timfördelningen i läroplanen och besvara kommunstyrelsens frågor.

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beslut För kännedom Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilaga till protokollet: Kst 4 / , Ruotsinkielisen perusopetuksen tuntijako alkaen Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Beslut om utarbetande av en behovsutredning, svenskspråkigt inlärningscenter i södra Kyrkslätt 290/ /2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden I södra Kyrkslätt finns två små svenskspråkiga skolor: Friggesby skola och Karuby skola. Skolorna har sammanlagt ungefär 70 elever och tre klasslärartjänster. Friggesby skola byggdes 1930 (renoverad 1987) och Karuby skola 1930 (renoverad 1990). I kommunens program för reparation av byggnadsbeståndet för åren har anslag på totalt euro reserverats för renovering av skolorna. Avsikten är att förnya yttertaken, sanera och reparera fasader, förnya fönster och dörrar samt göra invändiga sanerings- och målningsarbeten i skolbyggnaderna. Bobäcks skola ligger i Bobäck i östra Kyrkslätt. Skolans gamla del är byggd Byggnaden utvidgades och renoverades Den nyaste utvidgningen är från För Bobäcks skolas årsreparationer har euro föreslagits för åren Skolornas elevantal är följande: Bobäcks skola 120 Friggesby skola 26 Karuby skola 41 Sammanlagt 187 I den av kommunfullmäktige godkända servicenätsutredningen betonas vikten av en enhetlig lärobana för barnet inom småbarnsfostran och undervisningen. För att uppnå detta mål strävar kommunen utöver innehållet efter att erbjuda dagvård nära barnets hem med beaktande av hans eller hennes kommande skola och elevupptagningsområde. Den enhetliga lärobanan fortsätter fram till slutet av grundskolan. Inlärningscentren som byggts på olika områden i kommunen (t.ex. Bredberget, Herrgårdsstranden och Vuorenmäki) och där det ordnas småbarnsfostran/förskoleundervisning och grundläggande utbildning i samma byggnad skapar fysiska ramar för den enhetliga lärobanan. I den ur fastighetsstrategins perspektiv utarbetade servicenätsutredningen för åren (Fge ) utreddes hurdana besparingar det skulle vara möjligt att nå i tre olika alternativ. I den vida modellen skulle det finnas fyra svenskspråkiga skolor. Tre av skolorna skulle vara lågstadieskolor med 1 klasserie och en av skolorna skulle vara en enhetskola med 6 klasserier. Daghemmen skulle vara dimensionerade för 107 barn. I den vida modellen skulle Kyrkslätts årliga driftskostnader minska från nuläget med totalt ca 3,8 M per år och det skulle behövas lgh-m2 mindre utrymmen. Kommunens fyra svenskspråkiga skolor skulle vara Winellska skolan (1 9),

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Sjökulla skola (1 6), Bobäcks skola (1 6) och en fjärde skola som skulle ersätta Karuby och Friggesby skolor (1 6). Elevupptagningsområdet justeras mot Winellska skolan och Bobäcks skola så att skolornas elevantal utjämnas. Enligt kommunens projektdirektiv för husbyggnadsprojekt är utgångspunkten för en behovsutredning en handling som kommunfullmäktige godkänt, såsom t.ex. en servicenätsplan och sektorns uppfattning om de långsiktiga målen för sin verksamhet och metoder för uppnåendet av dem. Behovsutredningen påbörjas och behandlas enligt följande: användarsektorns direktör framställer användarsektorns nämnd ett förslag om behovsutredning. Användarsektorns nämnd och kommunstyrelsen godkänner att en behovsutredning görs, varefter användarsektorns nämnd godkänner behovsutredningen. Nämnden för serviceproduktion ger ett utlåtande om behovsutredningen och kommunstyrelsen godkänner behovsutredningen. Sektordirektören för bildningsväsendet utsåg en projektgrupp för planering av ett svenskspråkigt inlärningscenter i södra Kyrkslätt. Beredning: planeringschef Eeva Viitala, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar 1 godkänna att en behovsutredning över ett svenskspråkigt inlärningscenter i södra Kyrkslätt utarbetas 2 föreslå kommunstyrelsen att styrelsen godkänner att behovsutredningen utarbetas. Beslut Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. För kännedom: Kommunstyrelsen Besvärsanvisning: Besvärsförbud Kommunstyrelsen 176

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Sektordirektören för bildningsväsendet har utsett chefen för svensk dagvård och utbildning Mikael Flemmich och planeringschef Eeva Viitala till medlemmar i projektgruppen. Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna att en behovsutredning görs 2 ge sektordirektören för samhällstekniska väsendet i uppgift att tillsätta en projektgrupp för projektet och utse en projektchef för den Behandling Direktören för bildningsväsendet var närvarande vid sammanträdet under behandlingen av den här paragrafen för att presentera ärendet och besvara kommunstyrelsens frågor. Under diskussionen föreslog ledamot Matti Kaurila att ärendet remitteras för ny beredning. Man följer med elevantalet i skolorna i ärendets beskrivningsdel och i enlighet med riktlinjerna för tidigare beslut övervägs verksamheten i skolorna i fråga. Elevantalen ökar inte, så det är ändamålsenligare att undersöka alternativ där undervisningen i skolorna i fråga fortsätter i nuvarande form eller koncentreras till Winellska skolan och Bobäcks skola. I vice ordförande Ari Harinen understödde Kaurilas förslag. Ordförande Raija Vahasalo preciserade beredningen så att i det här beslutet bara inleds behovsutredningen, så paragrafens beskrivningsdel får inte styra beredningen av innehållet i behovsutredningen. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamot Kaurila föreslagit remittering. Förslaget har fått understöd. Kommunstyrelsen godkände inte enhälligt förslaget, så ordföranden konstaterade att styrelsen ska rösta om fortsatt behandling av ärendet. Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet genom namnupprop så att de som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder remittering av ärendet röstar nej. Om "nej" vinner, beslutar kommunstyrelsen remittera ärendet för ny beredning. Omröstningspropositionen godkändes.

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Vid omröstningen genom namnupprop gavs följande röster: 4 ja-röster (Adlercreutz, Lindholm, Hedberg, Saloranta-Eriksson) 8 nej-röster (Grönberg, Harinen, Kaurila, Kilappa, Munther, Wichmann, Sinisalo, Vahasalo) En var borta (Lehtinen). Remitteringsförslaget fick fler röster. Beslut Kommunstyrelsen beslutade remittera ärendet till nämnden för ny beredning. Man följer med elevantalet i skolorna i ärendets beskrivningsdel och i enlighet med riktlinjerna för tidigare beslut övervägs verksamheten i skolorna i fråga. Elevantalen ökar inte, så det är ändamålsenligare att undersöka alternativ där undervisningen i skolorna i fråga fortsätter i nuvarande form eller koncentreras till Winellska skolan och Bobäcks skola. I det här beslutet bara inleds behovsutredningen, så paragrafens beskrivningsdel får inte styra beredningen av innehållet i behovsutredningen. Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Grundande av aktiebolaget Oy Apotti Ab (fge) Kommunstyrelsen 177 Helsingfors, Vanda och Grankulla stad samt Kyrkslätts kommun, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och KL-Kuntahankinnat Oy har slutit ett avtal om samarbete kring upphandling av ett klient- och patientdatasystem för socialvården, primärvården den specialiserade sjukvården. Föremål för upphandlingen är ett gemensamt klient- och patientdatasystem för social- och hälsovården vilket kommer i användning i kommunerna och inom HNS. Upphandlingssamarbetet är en del av Apotti-projektet. Syftet med projektet är att förbättra verksamheten och servicen inom social- och hälsovården. En del av Apotti-projektet är upphandling och ibruktagning av ett internationellt högklassigt klient- och patientdatasystem. Upphandlingsparterna emellan har man avtalat om att centraliserat genomföra förvaltningen av systemen och tjänsterna som skaffas. Till förvaltningsmodell har man valt ett aktiebolag. Enligt upphandlingsannonsen som publicerats om systemupphandlingen kan ett aktiebolag eller en annan organisation som bildas av upphandlingsenheterna tillsammans ansvara för upphandlingsenheternas avtalsförpliktelser istället för upphandlingsenheterna. Avtalsstrukturen för upphandlingen har beretts med iakttagande av modellen för centraliserad förvaltning. Genom centraliserad förvaltning uppnås avsevärda förmåner i användningen och utvecklingen av det gemensamma systemet. I förutredningen om en verksamhetsmodell under produktionstiden som utfördes hösten I utredningen jämfördes de olika förvaltningsmodellalternativen (bolagsmodell och övriga nämnda modeller, som t.ex. värdkommunmodellen) samt en bedömning av alternativen. I arbetet som leddes av projektbyrån och handleddes projektstyrgruppen deltog representanter för alla kommuner som deltar i Apotti-projektet samt för HNS. På basis av utredningen kom man fram till att samarbetsorganisationen fortfarande är en separat juridisk person, med konstaterandet om att det är den lösning som är tydligast, mest flexibel och enklast att kontrollera. Samarbetsorganisationen som en separat juridisk person möjliggör jämlikt bemötande av dem som använder systemet och underlättar kontrollen av ändringar då nya kommuner ansluter sig till systemet eller då social- och hälsovårds- och kommunfältet annars ändrar. I fråga om den juridiska personens form gjordes en jämförande fortsatt utredning mellan aktiebolag och affärsverkssamkommun. Fördelen med aktiebolag konstaterades jämfört med ett affärsverk vara snabbare och mer flexibelt beslutsfattande och förvaltning. I finansieringen kan dessutom ett aktiebolag utnyttja finansieringen av eget och främmande kapital bättre än ett affärsverk. Likaså är den aktiebolagsformade verksamhetsmodellen smidig i olika situationer gällande omorganisering, som det är skäl att vara beredd på inom social- och hälsovården. Styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde föreslå att för verksamheten under produktionstiden grundas en samarbetsorganisation som är en separat juridisk person och i form av ett aktiebolag. Aktiebolaget som ska grundas blir ett gemensamt företag för alla upphandlingsenheter som deltar i upphandlingen. Upphandlingsenheterna blir delägare i bolaget i

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen förhållande till deras ägarandelar. Förhandlingar om fördelningen av ägandet av bolaget och innehållet i delägaravtalet (bilaga 1) fördes under år 2014 och våren Upphandlingsenheterna fattar beslut om upphandling av systemet och undertecknar det egentliga upphandlingsavtalet, varefter bolaget ovan fungerar som avtalspart vid kontakt med leverantörerna. I bolagets affärsverksamhetsplan (bilaga 2) beskrivs företagets strategiska mål, alltså de mål man strävar efter med grundandet av samarbetsföretaget, samt huvudpunkterna i bolagets affärsidé och verksamhetsmodell. Bolagets verksamhetsidé är att svara för genomförandet och ibruktagandet av klientoch patientdatasystemet som ska skaffas samt dess funktion under produktionen. Bolaget producerar tjänster som hänför sig till datasystem för social- och hälsovård, systemutveckling och stöd för sina ägare. Bolaget erbjuder sina ägare sina tjänster till självkostnadspris på basis av fördjupad kunskap inom social- och hälsovårdens kärnverksamhet, informations- och kommunikationsteknologi och upphandling samt gemensamma verksamhetsmodeller. Bolaget stöder sina ägare i ändringen inom social- och hälsovårdsverksamheten och utvecklingen av effektiva enhetliga verksamhetsmodeller. Bolaget fungerar som avses i lagen om offentlig upphandling som en anknuten enhet för sina delägare, vars syfte är att producera tjänster för bolagets delägare. Bolaget kan producera ett begränsat antal tjänster även för utomstående, dock så att det inte äventyrar bolaget ställning som anknuten enhet till sina ägare. Övriga HNS-områdets kommuner för vilkas del KL-Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt systemupphandlingen som ett ramarrangemang, kan senare ansluta sig som användare till klient- och patientdatasystemet i enlighet med villkoren som gäller upphandlingen. Anslutning som användare till systemet fordrar utöver godkännande av delägarna dessutom att kommunen blir delägare i bolaget som nu grundas. Utvidgning av bolagets verksamhet sker etappvis då projektet framskrider mot ibruktagnings- och produktionsskedena. Bolaget har en verkställande direktör och en styrelse som utsetts av delägarna. Därutöver styrs bolagets verksamhet av en separat styrgrupp som inte är ett organ i bolaget. Principerna som iakttas i förhållandena mellan bolagets verksamhetsidé, förvaltningen och delägarna har beskrivits noggrannare i bolagsordningen, delägaravtalet och affärsverksamhetsplanen. Apotti-projektbyrån sammankallar bolagets konstituerande stämma där man undertecknar delägaravtalet och avtalet om bolagsbildning och fattar beslut om bolagsstyrelsens medlemmar samt valet av verkställande direktör och revisorer i enlighet med delägaravtalet. Direktören för projektprogrammet Hannu Välimäki är närvarande vid sammanträdet för att höras som kallad sakkunnig när detta ärende behandlas. Ytterligare information ges av Hannu Välimäki, direktör för projektprogrammet, telefon: hannu.valimaki(a)att.hel.fi

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beredning: förvaltningsdirektör Christoffer Masar ( ) och vårdoch omsorgsdirektör Liisa Ståhle ( ). Förslag Bilagor till föredragningslistan - Apotti Oy osakassopimus - Apotti Oy liiketoimintasuunnitelma - Apotti Oy yhtiöjärjestys - Apotti Oy perustamissopimus Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige 1 godkänner grundandet av aktiebolaget Oy Apotti Ab som bildas tillsammans med Helsingfors stad, Vanda stad, Grankulla stad och samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, och uppmanar projektbyrån för Apotti att ansvara för de praktiska arrangemangen som hänför sig till grundandet samt att sammankalla bolagets konstituerande stämma 2 godkänner grundandet av aktiebolaget Oy Apotti Ab som bildas tillsammans med Helsingfors stad, Vanda stad, Grankulla stad och samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, 3 godkänner kapitalarrangemangen som hänför sig till grundandet av bolaget och uppmanar ekonomidirektör Anne Arvola att betala aktiernas teckningspris 2500 euro från budgetkonto XXX, 4 godkänner delägaravtalet som ingås mellan delägarna i bolaget samt bolagets affärsverksamhetsplan i enlighet med bilagorna 5 godkänner bolagsordningen i enlighet med bilagan 6 uppmanar projektbyrån för Apotti att vid behov göra ändringar av teknisk natur eller i övriga mindre ändringar i handlingarna som gäller grundandet 7 uppmanar projektbyrån för Apotti att sammankalla bolagets konstituerande stämma. Behandling Direktören för projektprogrammet Hannu Välimäki närvarade vid sammanträdet för att presentera verksamheten gällande bolaget som ska grundas. Under diskussionen ändrade kommundirektören förslagspunkt 3 i sitt utgångsförslag på följande sätt:

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beslut... godkänner kapitalarrangemangen som hänför sig till grundandet av bolaget och uppmanar ekonomidirektör Anne Arvola att betala 2500 euro för kapital i aktiebolaget som ska grundas samt euro till fonden för inbetalt fritt eget kapital från budgetkontot för aktierna. Ersättare Reijo Munther föreslog att ärendet bordläggs för en vecka för tilläggsutredningar. I vice ordförande Ari Harinen och II vice ordförande Pekka M. Sinisalo understödde Munthers förslag. Kommunstyrelsen godkände enhälligt Munthers förslag. Kommunstyrelsen beslutade bordlägga ärendet för en vecka för tilläggsutredningar. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Justering av budgeten 2015 (fge) Kommunstyrelsen 178 Enligt 24 i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamheter ordnas och uppgifterna skötas ekonomiskt, effektfullt och kostnadseffektivt så, att 1. de av kommunfullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås 2. kommunens ekonomi är i balans 3. funktionella, ekonomiska och andra risker utreds och undviks och för skador bereds så att kostnaderna för dem inte stör kommunens verksamhet och finansiering. Enligt 27 ska ändringar i budgeten föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. De beräknade skatteinkomsterna och statsandelarna i Kyrkslätts kommuns budget år 2015 kommer inte att förverkligas till fullo. Skatteinkomsterna antas underskrida budgeten med minst två miljoner euro, och på basis av de influtna statsandelarna kan man anta att statsandelsinflödet underskrider budgeten med ca en miljon euro. Prognosen för överskridning av de budgeterade kostnaderna för den specialiserade sjukvården uppgår i mitten av maj till ca fyra miljoner euro. Genom de uppsägningar och permitteringar som genomfördes 2014 uppnådde man besparingar på ca 2,5 milj. euro. I fråga om de uppsagda är den kalkylerade besparingen år 2015 ca 1 milj. euro. Som underlag för innevarande års budget användes budgetsiffrorna från år 2014 utan besparingseffekter, varför lönekostnaderna har överbudgeterats med ett belopp som motsvarar den kalkylerade besparingen. I ljuset av den gällande budgeten och de ovannämnda förestående tilläggskostnaderna uppvisar utfallsprognosen för år 2015 utan tilläggskostnaderna för den specialiserade sjukvården ett underskott på ca 4,5 milj. euro. Om budgeten 2015 inte ändras, kan ökningen av verksamhetsbidraget från år 2014 vara t.o.m. över 13 milj. euro beroende på överskridningen för den specialiserade sjukvården. Det av fullmäktige godkända bindande målet är en ökning på 2,5 %, dvs. ca 4,7 milj. euro.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Om organen korrigerar sina budgetar så att lönekostnaderna minskas med 1,5 % och övriga utgifter så att SVOL och SFUN minskar 2 %, vård- och omsorgsnämnden 0,5 % och de andra organen 1 %, vore det prognostiserade resultatet vid utgången av år 2015 ca - 4 milj. euro. 1,5 % av lönekostnaderna med bikostnader är 1,4 milj. euro och den sammanräknade minskningen av övriga utgifter är 1,3 milj. euro. Minskningarna kan genomföras utan personalminskningar eftersom lönekostnaderna inte har minskats med de kalkylerade lönekostnaderna för dem som sagts upp (ca 1 milj. euro). Dessutom har löneförhöjningarna i budgeten 2015 beaktats enligt 1 % medan den faktiska höjningen har varit ca 0,4 %. Budgeten 2014, där verksamhetsbidraget har varit -191,1 milj. och det slutliga utfallet -183,1 milj., har legat till grund för budgeteringen av även övriga utgifter. Trots dessa minskningar måste budgeten troligtvis justeras på nytt då man i slutet av året känner till den slutliga kostnaden för den specialiserade sjukvården år Beredning: ekonomidirektör Anne Arvola, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige 1.1 ändrar förtroendeorganens bindande verksamhetsbidrag i budgeten 2015 enligt följande:

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Behandling - lönekostnaderna: alla organ -1,5 % - övriga externa utgifter (exkl. bidrag): SVOL -2 % SFUN -2 % Vård- och omsorgsnämnden - 0,5 % Övriga organ - 1,0 % 1.2 ändrar budgetens bindande nivå till bruttobudgetering så att de icke-budgeterade inkomster som fås under 2015 förbättrar verksamhetsbidraget och med dem får man inte täcka icke-budgeterade utgifter, med undantag av de eventuellt icke-budgeterade lönekostnaderna som finansieras med inkomster för minskande av gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen 2 uppmana organen att justera sina dispositionsplaner för innevarande år enligt den nya nivån på verksamhetsbidrag som fullmäktige fastställt och delge kommunstyrelsen planerna senast Ekonomidirektör Anne Arvola redogjorde för utfallsprognosen för budgeten Under diskussionen ändrade föredragande Tarmo Aarnio sitt utgångsförslag gäller beslutspunkt 1.2 som följer: ändrar budgetens bindande nivå till bruttobudgetering så att de icke-budgeterade inkomster som fås under 2015 förbättrar verksamhetsbidraget och med dem får man inte täcka icke-budgeterade utgifter, med undantag av utomstående finansiering. Ordförande Raija Vahasalo föreslog att ärendet bordläggs till nästa sammanträde, men återtog senare sitt förslag. Kommunstyrelsen godkände det ändrade utgångsförslaget enhälligt. Ledamot Anna-Lotta Wichmann avlägsnade sig från sammanträdet under behandlingen av denna paragraf kl och ledamot Antti Kilappa kl Beslut Kommunstyrelsen beslutade 1 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige 1.1 ändrar organens bindande verksamhetsbidrag i budgeten 2015 enligt följande: - lönekostnaderna: alla organ -1,5 %

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen övriga externa utgifter (exkl. bidrag): SVOL -2 % SFUN -2 % Vård- och omsorgsnämnden - 0,5 % Övriga organ - 1,0 % 1.2 ändrar budgetens bindande nivå till bruttobudgetering så att de icke-budgeterade inkomster som fås under 2015 förbättrar verksamhetsbidraget och med dem får man inte täcka icke-budgeterade utgifter, med undantag av utomstående finansiering. 2 uppmana organen att justera sina dispositionsplaner för innevarande år enligt den nya nivån på verksamhetsbidrag som fullmäktige fastställt och delge kommunstyrelsen planerna senast För kännedom Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Ramar för uppgörande av budgeten 2016 och ekonomiplanen (fge) Kommunstyrelsen 179 Enligt kommunallagen (8, 65 ) ska kommunfullmäktige före slutet av året godkänna en ekonomiplan för kommunen för tre eller fler år. Budgeten för förljande kalenderår är planeringsperiodens första år. För beredningen av ekonomiplanen och budgeten svarar kommunstyrelsen. Det allmänna ekonomiska läget Bruttonationalproduktens belopp har sjunkit under de två senaste åren. Den totala efterfrågan har under dessa år skurits ner särskilt av de privata investeringarna och den minskade exporten. Den privata konsumtionens belopp har under de senaste åren utvecklats svagt, däremot har den offentliga konsumtionen vuxit. Detta år förutspår man inte längre att natinalekonomin förminskas, men en snabb vändning mot det bättre är inte heller att vänta. Tillväxten förväntas basera sig på en liten ökning närmast i exportefterfrågan och den privata konsumtionen. Helhetsekonomiska prognoser och bakgrundsantaganden (Kommunekonomiprogrammet ) Talen är i procent BNP, förändring -1,3-0,1 0,5 1,4 1,5 1,3 1,2 Förändring i lönesumman 0,5 0,6 1,5 1,6 1,9 2,3 2,5 Förändring i förtjänstindex 2,2 1,4 1,2 1,3 1,5 1,8 2,0 Arbetslöshetsgrad 8,2 8,7 8,8 8,6 8,3 7,9 7,6 Förändring i konsumtionspriser 1,5 1,0 0,3 1,4 1,7 1,8 1,8 Förändring i kommunernas 1,8 0,8 0,9 1,3 1,4 1,8 2,0 kostnadsnivå Förändring i statsandelar 3,0 1,5 0,6 0,8 1,4 1,8 2,0 Förändring i kommunernas förtjänstnivåindex 1,8 0,9 1,1 1,2 1,5 1,8 2,0 Källa: åren Statistikcentralen, åren prognoser från finanansministeriet Enligt finansiminsteriet blir tillväxten år ,4 procent; exportefterfrågan beräknas öka och de privata investerinarna börja sjunka. Försvagandet av sysselsättningen förutspås stanna av och konsumenternas förtroende både för den egna och de nationalekonomiska utsikterna förstärks. Kommunekonomiprogrammet I skuggan av den svaga ekonomiska situationen ökar kommunernas lönekostnader måttligt i jämförelse med tidigare år. Förtjänstnivåindex beräknas hållas inom samma tillväxtsiffror under bägge åren. Kommunerna beräknas också fortsätta sina egna sparåtgärder och anpassa sina personalutgifter under de kommande åren. Förändringen i åldersstruktur beräknas öka behovet av service under åren med en knapp procentenhet per år. De köpta tjänsterna har ökat kraftigt. Kommunernas kostnadstryck förblir måttliga till följd av de svaga ekonomiska utsikterna. Kommunsektorns kostnadsnivå steg år 2014 med endast 0,8 % procent

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen (senaste år 1,8 %) mätt med prisindex för basservicen (senaste år 1,8 %). År 2015 beräknas kostnadsnivån hållas på 1 % och för år 2016 förutspås en ökning i kostnadsnivån på ca 1,2 %. År 2014 ökade kommunernas skatteintäkter med 2,5 % och tillväxten år 2015 förväntas bli 1,9 % och enligt kommunekonomiprogrammet kommer kommunekonomin enligt prognosen för inkomst- och utgiftsramen att sjunka till ett underskott under innevarande och kommande år. I programmet betonas också att balansering och stabilisering av kommunekonomin förutsätter omfattande åtgärder för att stärka kommunekonomin (källa Minna Punakallio, kommunerna.net). Enligt preliminära uppgifter från de pågående regeringsförhandlingarna kommer nedskärningar på ce en miljard att göras i statsandelarna. Detta skulle innebära en höjning på i genomsnitt en procentenhet i kommunalskatten och betydande personalanpassningar ifall inte kommuneras uppgifter och skyldigheter samtidigt minskas (källa: KT). Kyrkslätts kommuns ekonomiska utveckling (1000 ) DP2015* Utfall2014 Utfall2013 Utfall2012 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Statsandelar Årsbidrag Resultat *Före eventuella korrigeringar Kyrkslätts kommuns resultat har årligen uppvisat underskott. Överskottet i balansräkningen var vid bokslutet milj. euro. Skatteinkomsterna har årligen ökat med 2-3 milj. euro och i motsvarande utsträckning har statsandelarna minskat och det är fortfarande nedskärningar att vänta. Lånestocken var ca 90 milj. euro. Under de närmaste åren ökar amorteringarna på de gällande lånen enligt följande: år 2015 amorteringar 8,8 milj., år 2016 tot. 10,9 milj., år 2017 tot. 13,6 milj. och år 2018 tot. 12,4 milj.. Investeringsbehovet ökar och under de närmaste åren kommer man att genomföra två stora investeringar vars kostnadsberäkning uppgår till ca 40 milj. euro. Om man kan genomföra investeringarna, kan man inte ta lån för driftsekonomin. Ramen för Kyrkslätts kommuns ekonomi för år 2016 och planeringsåren föreslås till samma belopp som den tidigare föreslagna justeringen av budgeten. Då skulle det bindande verksamhetsbidraget för år 2016 för hela kommunens del bli t. Jämfört med år 2014 skulle tillväxten i verksamhetsbidraget vara ca 5,8 milj. euro (ca 3 %). Jämfört med förra året (2015) skulle tillväxten i verksamhetsbidraget vara 0-2 % beroende på en eventuell överskridning av kostnaderna inom den specialiserade sjukvården. Bilaga till föredragningslistan:

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Esitys kehykseksi vuodelle 2016 ja kehyssuunnitelma vuosille Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna ramen för upprättandet av budgeten 2016 och ekonomiplanen enligt bilagan 2 uppmana alla organ att upprätta sina förslag till budget 2016 och ekonomiplan inom ramen för verksamhetsbidraget på nämnd-/direktionsnivå 3 uppmana alla organ att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation under planeringsperioden och de kommande åren 4 konstatera att organens förslag till budget 2016 och ekonomiplan ska lämnas till kommunstyrelsen senast följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2016: - Kst:s beslut om budgetramen kst nämndernas behandlingar före nämndernas förslag till kst för kännedom kst kommundirektörens budgetförslag kst gruppernas / kst:s budgetförhandlingar (beslut om form, exakta tidpunkter för och deltagare i förhandlingarna fattas senare) - kommunstyrelsens budgetförslag och förslag till skatteprocenter kst fullmäktige godkänner budgeten och skatteprocenterna Fge föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige beslutar 6.1 anteckna ramen för uppgörandet av budgeten och tidtabellen för beredningen av budgeten för kännedom Behandling Under diskussionen föreslog ledamot Matti Kaurila att ärendet bordläggs och att den bifogade tabellen kompletteras verksamhetsvis med procenttal som

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen anger bl.a. tilläggs-% för ramen för år 2016 i relation till bokslutet 2014 och budgeten I vice ordförande Ari Harinen och ordförande Raija Vahasalo understödde Kaurilas förslag. Kommunstyrelsen godkände enhälligt Kaurilas förslag. Beslut Kommunstyrelsen beslutade bordlägga ärendet och att den bifogade tabellen kompletteras verksamhetsvis med procenttal som anger bl.a. tilläggs-% för ramen för år 2016 i relation till bokslutet 2014 och budgeten För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

28 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Verksamhetsbidrag till organisationer år 2015 Kommunstyrelsen 180 Kommunstyrelsen godkände grunderna för beviljande av verksamhetsbidrag. Varje sektor beviljar inom ramen för anslagen bidrag till organisationer och föreningar inom sitt eget verksamhetsområde. Ur kommunstyrelsens anslag ges bidrag i första hand till bya- och invånarföreningar och i andra hand till olika andra intresse- m.m. föreningar verksamma i Kyrkslätt. Riksomfattande föreningar och fackföreningarnas lokalföreningar understöds inte med anslaget. I driftsekonomidelen av kommunstyrelsens budget finns ett anslag på euro som är reserverat för verksamhetsbidrag till organisationer år Bidragen kungörs för ansökan en gång om året. Av bidragsansökan ska framgå antalet Kyrkslättsmedlemmar i föreningen, bidragets användningsändamål och eventuella andra instanser som understöder föreningen. Försenade ansökningar beaktas inte. Bidragsbeloppet prövas utgående från det anslag som finns till förfogande med beaktande av: vilken av grupperna föreningen tillhör bidragets användningsändamål medlemsantalet föreningens verksamhet under det föregående året och användningen av ett eventuellt beviljat bidrag. Bidragen år 2015 kungjordes att sökas senast Om ansökan om föreningsbidrag informerades på kommunens webbplats och kungörelsen publicerades på kommunens officiella anslagstavla samt i tidningarna Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat. Inom den utsatta tiden inkom totalt 14 ansökningar till kommunstyrelsen. En ansökan förkastades som försenad. Av sökandena klassificerades åtta som bya-/invånarförening och sex som annan förening. I förslaget till fördelning av verksamhetsbidragen används följande beräkningsgrunder: Bya- och invånarföreningar, för utdelning totalt 8400 grunddel 300 /förening på grundval av verksamhetens omfattning 1,75 /i Kyrkslätt bosatt medlem resten utdelas utgående från verksamhetens innehåll på basis av ansökningshandlingarna bidraget som beviljas är högst det belopp som sökts Andra föreningar, för utdelning totalt 1600 grunddel 50 /förening på grundval av verksamhetens omfattning 1,75 /i Kyrkslätt bosatt medlem resten utdelas utgående från verksamhetens innehåll på basis av ansökningshandlingarna bidraget som beviljas är högst det belopp som sökts Ifall en bilaga som krävts inte inlämnats på grund av föreningens

29 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen mötestidtabeller, utbetalas inte det beviljade bidraget förrän alla handlingar tillställts. Ansökningshandlingarna finns att se vid sammanträdet. Beredning: ekonomidirektör Anne Arvola, tfn , controller Jerry Retva, tfn , e-post: fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Kommunstyrelsens organisationsbidrag 2015 Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 bevilja organisationerna verksamhetsbidrag år 2015 enligt bilagan 2 konstatera att organisationer som beviljats bidrag bör ge kommunstyrelsen en utredning över användningen av bidraget senast i samband med ansökan om kommunstyrelsens föreningsbidrag år Behandling Ledamot Matti Kaurila meddelade att han är ersättare i styrelsen för Byföreningen i Veikkola och avlägsnade sig från sammanträdet på grund av jäv för den tid denna paragraf behandlades. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilaga till protokollet: Kst 5/ , Kommunstyrelsens organisationsbidrag 2015 Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

30 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Införande av och grunder för riskhantering (fge) Kommunstyrelsen 181 Kommunstyrelsen i Kyrkslätt godkände den allmänna anvisningen för intern kontroll. Fullmäktige godkände anvisningen Enligt den allmänna anvisningen ska kommunens verksamheter ordnas och verksamheten ska ledas så att det finns tillräcklig intern kontroll på alla organisationsnivåer och i all verksamhet. Med den interna kontrollen avses kommunens och kommunkoncernens interna förfarings- och verksamhetssätt med vars hjälp man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av organisationens mål och verksamhetens laglighet. Riskhantering är en del av den interna kontrollen Den gällande kommunallagen förpliktar till ordnande av intern kontroll och riskhantering (kommunallagen 13, 23, 69 ). Förpliktelsen ingår preciserad även i den nya kommunallagen, som bl.a. i fråga om de delar som gäller riskhantering införs från och med början av mandatperioden för den fullmäktigeförsamling som väljs Kommunförbundet har i maj 2015 gett rekommendationer för ledande och hantering av kommunens verksamhet samt för ägar- och koncernstyrning, i vilken intern kontroll och riskhantering ingår. Riskhantering anknyter till kommunens mål, uppställandet och uppnåendet av dem. Enligt kommunförbundet kan följande mål identifieras i kommunernas verksamhet. Grupperingen gäller även i Kyrkslätt. En noggrannare beskrivning av målens innehåll ingår i bilagan till paragrafen. Strategiska mål mål på hög nivå - bindande mål Verksamhetsmål mål som anknyter till kommunens nyckelverksamheter Mål som gäller rapportering mål som gäller tillförlitligheten gällande dokument och dokumenthantering Mål som gäller kravenlighet mål som gäller iakttagande av lagar och bestämmelser som tillämpas Målen uppfylls inte alltid. Med riskhantering identifierar, bedömer och kontrollerar man faktorer som äventyrar uppnåendet av målen. Riskerna bör granskas i stor omfattning. Senaste år har man betonat risker i anslutning till personalen och kunnandet, upprätthållande av ryktet, informationens kvalitet, datasystem, upprätthållande av infrastruktur, tillräcklig inkomstbildning och risker i anslutning till ekonomisk balans. Med hjälp av riskhantering kan man försäkra sig om att kommunens centrala verksamhets- och ekonomiska mål uppnås säkerställandet av verksamhetens kontinuitet optimering av kostnaderna som hänför sig till riskerna

31 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen men även: att i kommunen finns ett system med hjälp av vilket man identifierar riskerna som hänför sig till verksamheten och målen att man ger ansvar i fråga om målen och riskhanteringen att riskerna hanteras, leds och genomförandet av dem uppföljs att samtidigt som målen uppställs, bestäms också om hanteringen av riskerna som hänför sig till målet Införandet av riskhantering kan även precisera kvaliteten och ändamålsenligheten i fråga om målen som ställs upp i kommunen. Införande stegvis i fråga om de bindande målen då budgeten görs upp för år 2016 För att införa riskhantering har i kommunen beretts en plan som behandlats i kommunens ledningsgrupp. Ledningsgruppen föreslår att riskhanteringen införs stegvis. Hösten 2015 då budgeten uppgörs för år 2016, införs riskhantering i fråga om de bindande målen. En exempelmodell för införandet ingår som tilläggsmaterial. Riskhanteringen bör täcka kommunens hela verksamhet och syftet är att den utvidgas att omfatta även andra mål. Vid uppgörandet av budgeten 2017 införs riskhantering i fråga om verksamhetsmålen. Verksamhetsmålen representerar kommunens kärnverksamheter som kommunen bör sköta under alla omständigheter. Införande förutsätter att målen som hänför sig till "nyckelverksamheterna" samt de till dem hörande riskerna kan identifieras. Målen gällande nyckelverksamheterna införs i budgetboken liksom de bindande målen. I den bifogade ibruktagningsplanen ingår även de av kommunallagen fordrade grunderna för riskhantering som fullmäktige måste godkänna. Med grunder avses definition av riskhanteringens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, verksamhetssätt samt rapporteringsplikter. Kommunen sörjer för kommunens interna kontroll och ordnandet av riskhantering i enlighet med fullmäktiges riktlinjer. Eftersom funktionen är ny och införandet görs etappvis, är syftet att den bifogade anvisningen justeras senast då man påbörjar beredningen av budgeten för år Det är bra att även använda Kommunförbundets rekommendation "Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus" från våren 2015 som allmän anvisning. Beredning: kommunsekreterare Ulla Gahmberg, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: - Riskienhallinnan järjestäminen ja perusteet Kirkkonummen kunnassa

32 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Tilläggsmaterial: - Kommunförbundets rekommendation "Kunnan toiminnan johtaminen ja hallinta sekä omistaja- ja konserniohjaus" - esimerkki sitovaan tavoitteeseen liittyvästä riskienarvioinnista ja toimenpiteistä Förslag Kommunstyrelsen beslutar 1 att riskhantering införs i fråga om de bindande målen vid uppgörandet av budgeten för år 2016 och att riskhanteringen utvidgas att gälla övriga mål vid uppgörandet av budgeten för år föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige godkänner grunderna för riskhantering i enlighet med bilagan och att grunderna justeras senast då man påbörjar beredningen av budgeten för år Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

33 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Inlösning av bostad, As. Oy Kirkkonummen Matinmäki Kommunstyrelsen 182 As. Oy Kirkkonummen Matinmäki är ett hyreshusbolag som byggts år 1993 och där de boende kan lösa in sina bostäder. Antalet bostäder är 34, av vilka kommunen äger 12. Bolagets hyresgäster kan med stöd av aravabegränsningslagen ( /1190) lösa in bostadsaktiebolagets aktier som berättigar till besittning av den aravahyresbostad som hyresgästen besitter i enlighet med hyresrätten, förutsatt att kommunen samtycker till inlösningen. Vesa Pankka, som är hyresgäst i bostaden Ravalsvägen 6 C 17, har meddelat kommunen att han vill lösa in sin bostad. Vesa Pankka har ingått ett hyresavtal om lägenheten, så han har rätt att lösa in den. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har med stöd av 10, 11 och 12 i aravabegränsningslagen genom sitt beslut 21103/643/15, fastställt bostadens inlösningspris och överlåtelseersättning enligt följande: Aktier: Bostad: C 17 Inlösningspris: 65720,00, varav Överlåtelseersättning till kommunen: 6712,00 Ett utkast till överlåtelsebrev ingår som bilaga till föredragningslistan. Aktiernas andel av bolagets återstående statliga bostadslån uppgår till 18740,11. Av inlösningspriset får kommunen överlåtelseersättning. Aktiernas andel av statslånet samt differensen mellan inlösningspriset och överlåtelseersättningen betalas till statskontoret. Balansvärdet av de aktier som ska överlåtas är 2,11 euro/aktie, dvs. sammanlagt 4445,77 euro. Försäljningsvinsten av överlåtelsen är 61274,23 euro. Beredning: ekonomidirektör Anne Arvola, tfn , controller Jerry Retva, tfn , e-post: fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Bilaga till föredragningslistan: - Asunto Oy Kirkkonummen Matinmäen osakkeita koskeva luovutuskirja Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 överlåta aktierna nr i Asunto Oy Kirkkonummen Matinmäki till Vesa Pankka i i enlighet med villkoren i utkastet till överlåtelsebrev 2 befullmäktiga controller Jerry Retva att underteckna överlåtelsebrevet på kommunens vägnar och överföra aktierna till inlösarna

34 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen justera protokollet för detta besluts del vid sammanträdet. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilaga till protokollet: Kst 6 / , Asunto Oy Kirkkonummen Matinmäen osakkeita koskeva luovutuskirja Besvärsanvisning Rättelseyrkande till kommunstyrelsen

35 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Svar på fullmäktigemotion 6/2014: Helhetsbedömning av kollektivtrafiken i Kyrkslätts serviceförmåga, smidighet och säkerhet (fge) Samhällstekniska nämnden Fullmäktigegruppen för Centern i Kyrkslätt lämnade följande motion vid fullmäktiges sammanträde : "Serviceförmågan, smidigheten och säkerheten i fråga om kollektivtrafiken till och från skolorna i Kyrkslätt ska bedömas som en helhet. Kommunen ska göra en heltäckande verksamhetsbedömning med omfattande hörande av användare av kollektivtrafiken. Målet ska vara att förbättra kollektivtrafikens smidighet och trafikmiljöns säkerhet i anslutning till den. Bedömningar kan inte enbart lämnas åt programmet Koululiitu, utan kommunen ska i samarbete med polisen kartlägga alla skolors trafikmiljöer och skolresornas verkliga faromoment. Kommunen ska bestämma på vilket sätt programmet Koululiitu ska användas när det gäller att registrera lokal säkerhetsinformation och olyckstillbud. Den på detta sätt sparade informationen om skolresornas säkerhetsutveckling rapporteras årligen till förtroendeorganen." Motiveringar för fullmäktigemotionen: "Överföringen av skötseln av Kyrkslätts busstrafik till HRT har medfört en mängd kritisk feedback från användare av kollektivtrafiken. Några uppenbara fel som skett i samband med ändringen har redan rättats till. Det verkar dock ständigt framkomma nya dåligt fungerande lösningar. Eftersom den av HRT ordnade kollektivtrafiken under de närmaste åren också kräver betydligt mer pengar, ska kommunen se till att kommuninvånarna får det bästa möjliga utbytet för kostnaderna. Därför föreslår vi en heltäckande verksamhetsbedömning med omfattande hörande av användare av kollektivtrafiken. Målet ska vara att förbättra kollektivtrafikens smidighet och trafikmiljöns säkerhet i anslutning till den. Omedelbart efter att skolorna börjat uppdagades det rikligt med lösningar som var dåligt planerade med tanke på skolresornas trafiksäkerhet i den ändrade kollektivtrafiken och trafikmiljön. Säkerheten borde hanteras med hjälp av programmet Koululiitu. Efter att de första olyckstillbuden uppdagats framgick det att det inte finns ett fungerande förfarande att spara dessa i databasen Koululiitu. Om lokal information inte sparas är vi enbart beroende av den allmänna informationen i programmet och vardaglig kännedom om trafiksäkerheten på skolresorna hanteras eller beaktas på inget sätt i Koululiitu. Projektchef Teemu Kinnunen på konsultbolaget Ramboll Oy som bedömt skolresornas säkerhet har betonat att kommunerna utöver beräkningarna ska använda eget omdöme. Kinnunen har konstaterat bl.a. i en intervju som Yle gjort att det i varje kommun säkert finns vägavsnitt där Koululiitu inte ger ett tillförlitligt resultat. Med andra ord: när det är fråga om ett program som

36 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen baserar sig på registeruppgifter, så det kan givetvis inte beakta sådana uppgifter som inte finns i registren. Således kan bedömningar inte lämnas enbart åt Koululiitu, utan kommunen ska i samarbete med polisen kartlägga alla skolors trafikmiljöer och skolresornas verkliga faromoment. Därför föreslår vi att sättet för användning av programmet Koululiitu när det gäller att registrera lokal säkerhetsinformation och olyckstillbud definieras och den på detta sätt sparade informationen om skolresornas säkerhetsutveckling rapporteras årligen till förtroendeorganen. Det ovan anförda stöds ytterligare av att man i de bedömningar som polisen gjort efter att skolorna börjat gick igenom fyra trafikmiljöer av vilka tre befanns problematiska med tanke på trafiksäkerheten. Enligt basuppgifterna i Koululiitu var alla av dem trygga." Motionen hade också undertecknats av: Irja Bergholm, Mikael Gerkman, Pauliina Juntunen, Tero Suominen, Minna Pirttijärvi, Sari Myllynen, Suvi Terho, Outi Saloranta-Eriksson, Pekka M. Sinisalo, Heidi Kuittinen, Anders Adlercreutz, Michaela Lindholm, Kati Kettunen, Antti-Jussi Manninen, Jens Sørensen, Ralf Grönberg, Ulf Kjerin, Denis Strandell, Rita Holopainen, Anna Aintila och Patrik Lundell. Samhällstekniska väsendets svar på fullmäktigemotionen: Kyrkslätts kommun är medlem i Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). Samkommunen är en behörig myndighet som avses i kollektivtrafiklagen i Kyrkslätt. I HRT:s grundavtal konstateras att samkommunen har i uppgift att planera och ordna kollektivtrafikhelheten på sitt verksamhetsområde och befrämja dess verksamhetsförutsättningar. HRT:s styrelse har i uppgift att bl.a. besluta om serviceutbudets omfattning och kvalitet gällande kollektivtrafiken på sitt verksamhetsområde. Styrelsen ska innan den fattar beslut höra kommunerna om omfattningen och kvaliteten av trafiken, planeringen av linjenätet, prissättningen eller i andra motsvarande fall. I praktiken sker hörandet av kommunerna årligen då HRT begär kommunens utlåtande om HRT:s preliminära verksamhets- och ekonomiplan (de föreslagna kommunandelarna och ändringarna i servicenivå). Bedömningen av kollektivtrafikens servicenivå, smidighet och operation är den behöriga myndigheten för kollektivtrafikens uppgift. HRT mäter passagerarnas belåtenhet med en fortlöpande enkätundersökning för kollektivtrafiktjänsterna på HRT-området. Under året frågar man ca passagerare om deras åsikt. Undersökningens resultat används vid utvecklingen av kollektivtrafiken, utbildning för personalen samt vid beräkningen av kvalitetssporrar för den konkurrensutsatta trafiken. Resultaten av HRT:s kundbelåtenhetsundersökning samlas in under våren och hösten i en rapport. Kyrkslätts busstrafik som ordnas av HRT har hört till HRT:s kundbelåtenhetsundersökning från hösten Materialet från hösten 2014 finns på HRT:s webbplats i den öppna databasen ( punkten undersökningar). Det görs också en skriftlig rapport om resultaten senare på våren. Väg- eller gatuhållarenansvarar för den byggda trafikmiljöns säkerhet. Kyrkslätts kommun har ett årligt anslag för åtgärder för att förbättra

37 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen trafiksäkerheten. Anslagets storlek har varit ca euro per år. Utgångsläget är att kommunens åtgärder ska inriktas på kommunens gatuområden eller närheten av skolor och daghem. Kyrkslätts kommun och NTM-centralen i Nyland har i samarbete uppgjort planer för att förbättra busshållplatserna längs landsvägarna (landsväg 110 Åbovägen) och i närheten av skolor (Sundsbergsvägen / Kartanonranna koulu och Vilhelmsbergsvägen / Gesterbyn koulu). Busshållplatser längs landsvägar och i närheten av skolor förbättras inom ramen för de beviljade anslagen. En trafiksäkerhetsutredning i grundskolorna i Kyrkslätt som gjordes av trafiksäkerhetsarbetsgruppen i Kyrkslätts kommun blev klar år Målet med utredningen var att kartlägga bristerna i trafiksäkerheten och utvecklingsbehoven i trafikarrangemangen i den närmaste omgivningen kring Kyrkslätts kommuns grundskolor. Måletvarr också att utreda särdragen i hur barn och unga rör sig och beter sig i trafiken samt erfarenheter och åsikter om trafiken, trafikmiljön och sätten att förbättra trafiksäkerheten. Arbetet genomfördes som enkätundersökning. Utgående från de skolspecifika korten har man genomfört kommunens trafiksäkerhetsåtgärder. Kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp har för tillfället ingen verksamhet. Avsikten är att fortsätta gruppens verksamhet år Bildningsväsendet vid Kyrkslätts kommun använder sig av Koululiitu-systemet som arbetsredskap. Samhällstekniska väsendet har begärt utlåtanden av bildningsväsendet och vård- och omsorgsväsendet med anledning av fullmäktigemotion 6/2014. Bildningsväsendets och vård- och omsorgsväsendets utlåtanden är bifogade. Beredning: Kyrkslätts kommuns persontransportarbetsgrupp (trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, tfn , ylva.wahlstrom(at)kirkkonummi.fi) Tilläggsmaterial: - Bildningsväsendets utlåtande om fullmäktigemotion 6/ Vård- och omsorgsväsendets utlåtande om fullmäktigemotion 6/2014 Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet Samhällstekniska nämnden beslutar ge kommunstyrelsen ovanstående svar på fullmäktigemotion 6/2014, Helhetsbedömning av kollektivtrafiken i Kyrkslätts serviceförmåga, smidighet och säkerhet Behandling Beslut Underhållschef Ylva Wahlström presenterade svaret till kommunstyrelsen för nämnden. Samhällstekniska nämnden beslutade enligt beslutsförslaget.

38 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen För kännedom för fortsatt behandling till kommunstyrelsen Besvärsanvisning besvärsförbud eftersom ärendet gäller beredning Kommunstyrelsen 183 Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar samhällstekniska nämndens ovannämnda svar på fullmäktigemotion 6/2014 givet för kännedom och anser svaret vara tillräckligt och motionen slutbehandlad. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. För kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91

39 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Lagligheten och verkställigheten av kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen 184 Beredning: kommunsekreterare Ulla Gahmberg, tfn och ledningens assistent Gunnel Ekström-Ikonen, tfn Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen konstaterar i syfte som avses i 56 i kommunallagen, att kommunfullmäktiges beslut tillkommit i riktig ordning och att de inte heller i övrigt strider mot lag eller förordning, varför de utan hinder kan verkställas. Dessutom fattar kommunstyrelsen separata verkställighetsbeslut enligt följande: 37 Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Beslutet har delgivits Kuuma -regionen, Helsingforsregionens samarbetsmöte och samhällstekniska väsendet 38 Trafiksystemplanen för Helsingforsregionen HLJ 2015 för kännedom Beslutet har delgivits samhällstekniska väsendet 39 Godkännande av den allmänna anvisningen för intern kontroll på det sätt som avses i 13 i kommunallagen Beslutet har delgivits sektorerna 40 Grundläggande renovering och utvidgning av Sjökulla inlärningscenter (projekt 3462), justerade uppgifter om den totala investeringen och behovet av tilläggsanslag år 2015 Beslutet har delgivits nämnden för serviceproduktion, bildningsväsendet och ekonomidirektören 41 Beviljande av avsked från uppdraget som ersättare i finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden och val av ny ersättare (SH) Beslutet har delgivits sakägarna, ordföranden i finska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden, bildningsväsendet, adb-centralen och Taitoa Oy / lönebokföringen 42 Beviljande av avsked från uppdraget som ersättare i bildningsnämnden och val av ny ersättare (SH)

40 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beslutet har delgivits sakägarna, ordföranden i bildningsnämnden, bildningsväsendet, adb-centralen och Taitoa Oy / lönebokföringen Beslut Besvärsanvisning 43 Beviljande av avsked från uppdraget som ersättare i svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden och val av ny ersättare (RA) Beslutet har delgivits sakägarna, ordföranden i svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden, bildningsväsendet, adb-centralen och Taitoa Oy / lönebokföringen 44 Beviljande av avsked från uppdraget som ledamot i nämnden för serviceproduktion och val av ny ledamot (RA) Beslutet har delgivits sakägarna, ordföranden i nämnden för serviceproduktionen, samhällstekniska väsendet, adb-centralen och Taitoa Oy / lönebokföringen 45 Svar på fullmäktigemotion nr 9/2012: Förbättring av anslutningen vid stamväg 51 och Obbnäsvägen Beslutet har delgivits nämnden för serviceproduktionen 46 Svar på fullmäktigemotion nr 10 / 2014, minnesmärke över returneringen av Porkala arrendeområde Beslutet har delgivits kulturdirektören och ekonomidirektören 47 Fullmäktigemotion nr 4 / Regnskydd till Kyrkslätts järnvägsstation Kommunfullmäktiges beredningskommitté beslutar om fortsatta åtgärder av motionen vid sammanträdet Fullmäktigemotion nr 3 / Kyrkslätt en rökfri kommun Kommunfullmäktiges beredningskommitté beslutar om fortsatta åtgärder av motionen vid sammanträdet Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Besvärsförbud

41 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Svar på vädjan / initiativ om att återinföra bussturer på Österbyvägen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsens ordförande Raija Vahasalo förmedlade vid sammanträdet ( 407) en till kommunstyrelsen överlämnad vädjan om att återinföra bussturer på Österbyvägen. Den första undertecknaren är Fredrik Åkerlund. Vädjan har undertecknats av sammanlagt 108 personer. Kommunstyrelsen beslutade ta emot vädjan och sända den till samhällstekniska väsendet och bildningsväsendet för beredning av svar. I vädjan konstateras: "Ansvaret för organisering av busstrafiken i Kyrkslätt övergick till HRT. HRT:s ändringar i linjetrafiken har försatt invånarna längs Österbyvägen (avsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen) i Kyrkslätt i en mycket svag position i förhållande till kollektivtrafiken. Man beslutade lägga ner linjetrafiken, som tidigare fungerat relativt bra, helt och hållet på det här vägavsnittet. Den häftiga förändringen har försatt områdets invånare, särskilt skoleleverna i en mycket svår position. Låg- och högstadieelever som tidigare använt bussen till sina skolresor har nu på hösten i regel fått negativt svar i fråga om kommunens skoltaxiskjutsar. Vägen till de närmaste busshållplatserna är lång tidsmässigt beräknat och med beaktande av vägens förhållanden en utmaning. HRT:s beslut om att lägga ner linjetrafiken på det här vägavsnittet har på så sätt inneburit betydligt försvagande av skolvägens säkerhet för barnen på området och gjort de vuxna helt beroende av privatbilism. Familjerna som bor på området har litat på kollektivtrafikens kontinuitet då de flyttat till Österbyvägen. Vi anser att linjetrafiken bör vara sådan att den på så sätt inte väsentligen försämrar den tidigare servicenivån på ett glesbygdsområde med långa traditioner av fungerande kollektivtrafik och ett stadigt ökande invånarantal. Vi är starkt av den åsikten att busstrafik som betjänar områdets invånare åtminstone som skoltrafik bör återinföras på rutterna åtminstone i form av minibuss eller anropstaxi. Nu är de olika områdena vid Österbyvägen och människorna som bor längs vägen på avsnittet Vols-Vecklax och Oitbacka-Vecklax helt i ojämställd position i fråga om kollektivtrafiken och på så sätt servicenivån i Kyrkslätt. Vi föreslår att kollektivtrafiken ens i fråga om skolturerna återinförs på vägavsnittet mellan Vols och Vecklaxvägen så snart som möjligt." Svaret på vädjan/initiativet om att återinföra bussturerna på Österbyvägen har beretts i samarbete med bildningsväsendet och samkommunen Helsingforsregionens trafik. Svar på vädjan/initiativet: HRT:s mål är klara ruttlinjer för kollektivtrafiken. I regel går Kyrkslätts nuvarande kollektivtrafik längs samma rutter som under tidigare år. De mest betydande ändringarna i kollektivtrafiken är i trafikens servicenivå (turutbud, trafiktider, sommar- och veckoslutstrafik o.s.v.), ändringarna i ruttavsnitten är

42 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen små. Den regelbundna kollektivtrafiken har upphört på Österbyvägen på avsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen och på Juusjärvivägen. Från och med hösten 2014 finns det regelbunden busstrafik mellan Bobäck och Köklax, på Sarvviksvägen samt i Lindal och Ravals. På Österbyvägen är ett ca fem kilometer långt avsnitt utan regelbunden linjetrafik mellan Volsvägen och Vecklaxvägen. Längs vägavsnittet och på dess tvärvägar (t.ex. Rödsvedsvägen och Näsevägen) bor ca 150 invånare av vilka ca 25 invånare är i skolåldern och ca 85 invånare i arbetsför ålder. En vanlig buss har ca 60 platser. De närmaste hållplatserna är på Volsvägen Ki1614 och Ki1613 Vols vid Österbyvägens vägkorsning. Linje 908, K (Kyrkslätt-Kylmälä-Veikkola-Kaislampi) använder hållplatserna Ki1614 och Ki1613. Österbyvägens närmaste hållplatser på Vecklaxvägen är Ki0114 Jussasvägen och Ki0123 Österbyvägen i Österbyvägens och Vecklaxvägens korsning. Linje 906 (Bobäck-Masaby-Kauhala) och linje 907 (Kyrkslätt-Vecklax-Lappböle-Veikkola) använder hållplatserna Ki0114 och Ki0123. Rätten till gratis skolskjuts fastställs i 32 i lagen om grundläggande utbildning. Bildningsväsendet beslutar om beviljandet av skolskjutsar i enlighet med de av bildningsnämnden fastställda skolskjutsprinciperna. 32 i lagen om grundläggande utbildning gäller elever i förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller påbyggnadsundervisning. Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till gratis skolskjuts om skolvägen i en riktning är längre än fem kilometer. I Kyrkslätts kommun har man fattat beslut om att förutsättningen för beviljande av gratis skolskjuts för elever i årskurserna 1-3 är att skolvägen i en riktning är längre än tre kilometer. En elev har rätt till gratis skolskjuts även om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Österbyvägen mellan Volsvägen och Vecklaxvägen har bedömts vara för farlig som skolväg för elever i förskolan till årskurs 2 och vägen från Österbyvägen till busshållplatserna på Volsvägen har bedömts vara för farliga för elever i förskolan till årskurs 2 (bildningsnämnden ). Bedömningen av skolvägens farlighet grundar sig på polisens utlåtande På Österbyvägens vägavsnitt mellan Volsvägen och Vecklaxvägen bor totalt 11 elever som är berättigade till gratis skolskjuts. Största delen av dem tar sig själv till busshållplatserna på endera Volsvägen eller Vecklaxvägen. Fem av eleverna avlägger skolvägen med taxi. Tre av dem går i förskolan-årskurs 2, så de har rätt till gratis skolskjuts som taxiskjuts på basis av bildningsnämndens beslut om att skolvägen är för farlig. I enlighet med lagen om grundläggande utbildning och kommunens skolskjutsprinciper omfattar skjutsarrangemanget inte nödvändigtvis hela skolresan, utan en del av den kan utgöras av ett avsnitt där eleven själv färdas. Avsnittet som eleven själv färdas kan beroende på elevens ålder vara

43 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen kilometer (elever i årskurs 1-3) eller 5 kilometer (elever i årskurs 4-9). Skolresan kan organiseras även så att eleven färdas en del av den med taxi och en del med buss. Det är också möjligt att eleven ett år åker taxi och ett annat år buss eller tvärtom. Bildningsväsendet svarar för ordnandet av beställda skjutsar. Då eleverna använder allmän kollektivtrafik för sina skolresor är det inte fråga om organiserad skolskjuts. Då beviljar kommunen i lagen om grundläggande utbildning avsett bidrag till understöd av elevens skolreda genom att ge eleven ett resekort. I målsättningarna för servicenivån som fastställts i HRT:s planeringsanvisningar för kollektivtrafiken och Kyrkslätts linjenätsplan (kst ) har området längs Österbyvägen anvisats som glesbygdsområde som inte erbjuds egentlig kollektivtrafikservice. På området finns enligt statistikuppgifter ca 150 invånare och detta invånarantal är inte motiverat för erbjudande av regelbunden kollektivtrafik. I enlighet med de av Kyrkslätts kommun godkända målsättningarna för servicenivån ordnas obligatoriska skolskjutsar för alla med allmän kollektivtrafik om det är förnuftigt med tanke på helheten. Kyrkslätts linjenätsstruktur möjliggör inte betjäning av Österbyvägen vid sidan av den övriga trafiken. Tidtabellerna för alla linjer har planerats med tanke på effektiv användning av bussparken och det är inte möjligt att förlänga rutterna utan avsevärd ökning av kostnaderna. Ändring av de nuvarande rutterna skulle för sin del försvaga kollektivtrafiken på övriga områden. Kyrkslätts kommun har dessutom fordrat att HRT letar efter besparingar i Kyrkslätts interna busstrafik, vilket ytterligare försvårar utökande av trafikutbudet. För att underlätta skolresorna betjänar Kyrkslätts anropslinje invånarna längs Österbyvägen vardagsmorgnar vid 8-tiden. Anropslinjen kör från Volshemmet till busshållplatsen i Österbyvägens och Vecklaxvägens korsning och samlar skoleleverna längs Österbyvägen. Från busshållplatsen finns en omstigningsförbindelse till linjerna 906 och 907. Lösningen är motiverad eftersom det vid tidpunkten i fråga vid Österbyvägen finns ett lämpligt antal elever för en minibusslinje och betjäning av Österbyvägen är möjlig vid sidan om skjutsarna till Volshemmet. Det är inte ändamålsenligt att ordna kollektivtrafik för färre än 200 invånare. Österbyvägens lagstadgade skolskjutsar och övriga persontranporter ordnas på andra vis, t.ex. som taxianslutningsförbindelse till busshållplats eller med HRT:s anropslinje. Det finns inga grunder för att ordna regelbunden linjetrafik på Österbyvägen på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen. Beredning: trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet

44 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Samhällstekniska nämnden beslutar ge svaret ovan till kommunstyrelsen om vädjan/initiativet om att återinföra bussturer på Överbyvägen (på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen). Behandling Beslut För kännedom Trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström presenterade svaret till kommunstyrelsen för nämnden. Ärendet remitterades till trafiksystemtjänsterna för ny beredning efter en livlig diskussion. Man ska utreda bl.a.: - passagerarmängderna - kostnaderna för och intäkterna från regelbunden ruttrafik - om alla områdets skolskjutsar kan ordnas med samma skoltaxi, inklusive kostnadsuppgifter HRT Besvärsanvisning Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska väsendet har med HRT utrett verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafik på Österbyvägen och sektorns svar på vädjan/ motionen baserar sig på HRT:s svar. Man har föreslagit kommunen och HRT att rutterna skulle ändras så att t.ex. ändhållplatsen för linje 906 skulle flyttas från Kauhala (i framtiden Lappbölevägen) till Vols, varmed linjerna 907 och 906 inte skulle köra samma ruttavsnitt. Utkasten till eventuella bussrutter på Österbyvägen kan inte förverkligas inom ramen för den nuvarande linjestrukturen. Beroende på alternativen så förlänger de linjens totala längd med minst 15 minuter, vilket förutsätter ett tillägg om minst en bil i rusningstrafiken jämfört med nuläget. Antalet bussar och chaufförer som trafikerar samtidigt är den största faktorn som påverkar kostnaderna för kollektivtrafiken, och det är inte för tillfället möjligt att öka kostnaderna som kollektivtrafiken föranleder i Kyrkslätt. Det är ändamålsenligt att linjen som tjänar skolresorna trafikeras med en timmes intervall. Trafikeringstiderna ska möjliggöra att skolan kan inledas på morgonen åtminstone mellan kl. 8 och 9 och att man kan ta sig hem från skolan kl. 12, 13, 14 och 15. Trafikeringskostnaderna för en sådan linje är med vanliga enhetskostnader ca euro i året. Om linjen kördes med färre avgångar, skulle det inte nämnvärt påverka trafikeringskostnaderna, eftersom kapitalkostnaderna för tilläggsbilen och förarens lön för en full arbetsdag bör ersättas i vilket fall som helst.

45 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Efterfrågan på kollektivtrafik längs Österbyvägen kan uppskattas genom att jämföra området med andra motsvarande platser i Kyrkslätt. På avsnittet mellan busshållplatserna på Kylmälävägen, Bergavägen och Sannasvägen bor ungefär 200 invånare, och dessa hållplatser används av linjerna 908 och 909. I mars har i genomsnitt 13 kunder stigit på hållplatserna under alla avgångar och i båda riktningarna totalt. Det bor ca 150 invånare längs Österbyvägen, och man kan utgå ifrån att efterfrågan på kollektivtrafiken är av samma storleksklass som på Kylmälävägen. Kommunens biljettintäkter från trafiken på Österbyvägen skulle inte öka nämnvärt eftersom största delen av användarna är berättigade till avgiftsfri elevbiljett. Svaret på vädjan/initiativet om att återinföra bussturerna på Österbyvägen har beretts i samarbete med bildningsväsendet och samkommunen Helsingforsregionens trafik. Beredning: trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Sektordirektören för samhällstekniska väsendet Samhällstekniska nämnden beslutar ge svaret ovan till kommunstyrelsen om vädjan/initiativet om att återinföra bussturer på Överbyvägen (på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen). Behandling Beslut Underhållschef Ylva Wahlström presenterade ärendet för nämnden. Efter diskussion beslutade samhällstekniska nämnden ge svaret ovan till kommunstyrelsen om vädjan/initiativet om att återinföra bussturer på Österbyvägen (på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen). Dessutom föreslår nämnden kommunstyrelsen att i kommunens utlåtande om HRT:s preliminära verksamhets- och ekonomiplan inskrivs att kommunen förutsätter ändring i busstrafikrutterna så att Österbyvägen får regelbunden kollektivtrafik. Rutterna inom den interna trafiken bör planeras som en helhet så att busstrafiken på Österbyvägen inte medför betydande tilläggskostnader och att servicenivån inte försvagas på andra områden. För kännedom kommunstyrelsen Besvärsanvisning besvärsförbud eftersom ärendet gäller beredning

46 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 185 Bilaga till föredragningslistan: Tilläggsmaterial: Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 ge samhällstekniska nämndens utlåtanden och som sittt svar på vädjan/initiativet om att återinföra bussturer på Österbyvägen (på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen). 2 anteckna för kännedom samhällstekniska nämndens ställningstagande att i kommunens utlåtande om HRT:s preliminära verksamhets- och ekonomiplan inskrivs att kommunen förutsätter ändring i busstrafikrutterna så att Österbyvägen får regelbunden kollektivtrafik. Rutterna inom den interna trafiken bör planeras som en helhet så att busstrafiken på Österbyvägen inte medför betydande tilläggskostnader och att servicenivån inte försvagas på andra områden. Behandling Under diskussionen föreslog I vice ordförande Ari Harinen att ärendet remitteras för beredning så att man kan utreda om det går att ordna en egen linje för Österbyvägen. Ledamot Matti Kaurila understödde utgångsförslaget. Ordförande Raija Vahasalo föreslog att ordet "ställningstagande" i beslutspunkt 2 ändras till "utlåtande". Beslut Ordföranden konstaterade att Harinens förslag inte fick understöd, så det förföll. Ordförandens förslag godkändes enhälligt. Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade 1 ge samhällstekniska nämndens utlåtanden och som sittt svar på vädjan/initiativet om att återinföra bussturer på

47 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Samhällstekniska nämnden Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Österbyvägen (på vägavsnittet mellan Volsvägen och Vecklaxvägen). 2 anteckna för kännedom samhällstekniska nämndens utlåtande att i kommunens utlåtande om HRT:s preliminära verksamhets- och ekonomiplan inskrivs att kommunen förutsätter ändring i busstrafikrutterna så att Österbyvägen får regelbunden kollektivtrafik. Rutterna inom den interna trafiken bör planeras som en helhet så att busstrafiken på Österbyvägen inte medför betydande tilläggskostnader och att servicenivån inte försvagas på andra områden. För kännedom Besvärsanvisning Vädjans undertecknare Besvärsförbud

48 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Beslut som inkommit för förfarande med övertagningsrätt enligt 51 i kommunallagen Kommunstyrelsen 186 Protokollen och tjänsteinnehavarbesluten finns tillgängliga på extra net. Bå de protokollen och tjänsteinnehavarbesluten finns under veder börande för valtningsorgan. Kommunstyrelsen har tillställts följande beslut som faller under kom munstyrelsens övervakning: Protokoll av förtroendeorgan Byggnads- och miljönämnden Direktionen för Eriksgård Idrottsnämnden Tjänsteinnehavarbeslut Sektordirektören för vård- och omsorgsväsendet Nr: 42, Kerhovastaavan palkan tarkistaminen taannehtivasti, vakanssinumero Nr: 44, Kielilisän myöntäminen sairaanhoitajalle alkaen, vakanssinumero Förslag Beslut Besvärsanvisning Sektordirektören för bildningsväsendet Nr: 21, Virkojen, toimien ja henkilöstön siirrot päivähoidossa alkaen Nr: 22, Työpaikkaohjaajan erillispalkkion maksaminen sivistystoimessa/ah Nr: 23, Separatersättning åt handledare på Prästgårdsbackens daghem/sv Nr: 24, Separatersättning åt handledare på Prästgårdsbackens daghem/jw Nr: 25, Työkokemuslisiä vastaavan lisän maksaminen Kolsarin päiväkodin uudelle lastentarhanopettajalle/ts Nr: 26, Separatersättning åt handledare på Prästgårdsbackens daghem/sv Kommundirektören: Kommunstyrelsen antecknar ovannämnda beslut, som delges för utnyttjande av övertagningsrätt enligt 51 i kommunallagen, för kännedom och konstatera att ärendena inte tas till behandling i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Besvärsförbud

49 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Protokoll för kännedom Kommunstyrelsen 187 Kommunstyrelsen har tillställts följande protokoll: Samkommunen Helsingforsre gionens trafik revisionsnämnden Helsingfors och Ny lands sjukvårdsdist rikt styrelsen Laurea-ammattikorkeakoulu stämman Nylands förbund landskapsstyrelsen Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen antecknar protokollen för kännedom. Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Besvärsanvisning Besvärsförbud

50 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Kommunstyrelsen Övriga ärenden (fritidsbostäder i åretruntbruk, anhängiggörande av utredning) Kommunstyrelsen 188 Följande ärende som framfördes vid sammanträdet antecknades för kännedom: 1 Ledamot Ralf Grönberg föreslog anhängiggörande av ett ärende om hur fritidsbostäderna i Kyrkslätt kunde tas i åretruntbruk. Även nödvändiga ändringar i kommunens regler, t.ex. byggnadsordningen utreds. Artikel ur Helsingin Sanomat ingår som bilaga.

51 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Anvisningar för ändringssökande Besvärsförbud I följande beslut, som gäller endast beredning eller verkställighet, får rättelse inte yrkas enligt 91 i kommunallagen. :er 172, 173, 176, 177, 179, 181, Rättelseyrkande Den som är missnöjd med följande beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande (KomL 89): :er 174, 175, 178, 180, 182 Anvisning för rättelseyrkande till kommunstyrelsen Den som är missnöjd med ovannämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär. Ett rättelseyrkande får framställas av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas Rättelseyrkandet framställs till kommunstyrelsen i Kyrkslätt. Tid för yrkande på rättelse Rättelseyrkandet ska framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Delfående En part anses ha fått del av beslutet, om inte något annat påvisas, sju dagar efter att beslutet avsändes eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som är antecknad i ett särskilt intyg över delfående av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Dagen för delfåendet eller den dag då beslutet lagts fram ska inte medräknas då tiden för yrkande på rättelse beräknas. Rättelseyrkandets innehåll I rättelseyrkandet som ska riktas till kommunstyrelsen ska anges - det beslut i vilket ändring söks - till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Rättelseyrkandet ska undertecknas egenhändigt av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort rättelseyrkandet, ska i rättelseyrkandet även uppges namn och hemkommun för denna person. Inlämnande av rättelseyrkandet Rättelseyrkandet ska lämnas till adressen nedan under tjänstetid, innan tiden för yrkande på rättelse går ut. Rättelseyrkandet ska postas i så god tid att det hinner fram till kommunstyrelsen, koncernförvaltningens registratorskontor, på den sista dagen för tiden för yrkande på rättelse, innan registratorskontorets tjänstetid slutar. Rättelseyrkandet kan före utgången av tiden för yrkande på rättelse lämnas också som telefax eller per e-post på avsändarens eget ansvar. Kontaktuppgifter: Kyrkslätts kommunstyrelse, registratorskontoret Ervastvägen 2 PB Kyrkslätt Tjänstetid: , måndagar tfn växel , fax (09) e-post: [email protected]

52 Kyrkslätts kommun Protokoll 11/ Avgift för behandling av rättelseyrkande Ingen avgift tas ut för behandling av rättelseyrkande. Tilläggsuppgifter ges i första hand av protokollföraren. Den detaljerade besvärsanvisningen bifogas också till protokollsutdraget som begärts för besvären.