2014 ÅRSREDOVISNING 2014

Transkript

1 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 LILLA EDETS KOMMUN

2 INLEDNING Ansvarig utgivare: Lilla Edets kommun Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun Papper: Omslag 150 gr Munken print white, inlaga 130 gr Amber graphic Tryck: Mediatryck, Trollhättan. April Upplaga: 250 exemplar Foto: Per Pixel, Mikael Asplund, Ulf Celander, Kjell Holmner, Jessica Randén. 2» lillaedet.se

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande...4 Kommunens organisation och politisk styrning...5 Sammanfattning och femårsöversikt...6 Vision...7 Härifrån kom pengarna...7 Så här användes pengarna...7 Omvärlden...8 Framtiden...9 Styrmodell...10 Måluppfyllelse Inriktningsmål Prioriterade mål...12 Befolkning och boende...14 Sysselsättning...15 Personalredovisning...16 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar...18 Resultat - Kapacitet...19 Risk - Kontroll...20 God ekonomisk hushållning...22 Mål och resultat...23 Resultaträkning...24 Kassaflödesanalys...24 Balansräkning...25 Noter...26 Nyckeltal...29 Näringsliv och turism...50 Välfärdsredovisning...52 Miljöredovisning...54 Revisionsberättelse...56 Koncernen Lilla Edets kommun...58 Bolag i koncernen LEIFAB LEFAB...61 Sammanställd redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning...63 Jämförelser med andra kommuner...64 Begreppsförklaringar...66 INLEDNING Investeringsredovisning...30 Exploateringsredovisning...31 VA och avfall...32 Driftsredovisning...33 Kommunstyrelsen...34 Överförmyndarnämnden...36 Utbildningsnämnden...38 Kultur- och fritidsnämnden...40 Samhällsbyggnadsnämnden...42 Miljö- och byggnämnden...44 Omsorgsnämnden...46 Individnämnden...48» lillaedet.se 3

4 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Lilla Edets kommun fortsätter att växa. Under 2014 blev vi 202 invånare fler i kommunen och är åter över invånare. Vi kan konstatera att kommunen är en attraktiv plats att bo på. Det visar tydligt den positiva befolkningsutvecklingen som skett under året. Vi är nu en tillväxtkommun. En kommun som växer genom positiv inflyttning ställer också krav på bostadsbyggandet, vilket visar att byggnationen av lägenheter och enskilda fastigheter är rätta satsningar. Målen vi styr Lilla Edets kommun efter, är att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle för alla. Det ska göras på ett öppet, effektivt och delaktigt sätt, med barnen i särskilt fokus. De beslut vi fattar ska säkerställa social trygghet, ekologisk hållbarhet och samtidigt främja näringsliv och tillväxt i samhället. Trots det tuffa året med begränsat ekonomiskt utrymme har vi aldrig tvivlat i vår uppfattning att skolan är den viktigaste hörnstenen för ett samhälles utveckling och ett bibehållet välstånd. Vår strävan har därför alltid varit, och är, att göra skolan ännu bättre. Vi har arbetat målmedvetet med att kunna erbjuda alla som önskar en förskoleplats till sitt barn i den kommundel som önskats. Under året uppnåddes full behovstäckning i förskolan och bland annat startades det upp tre avdelningar i nyrenoverade lokaler på Fuxerna förskola. Under året har kommunfullmäktige fattat beslut och godkänt den Fördjupade översiktsplanen för Lödöse samt arbetat fram Bostadsförsörjningsprogram för att skapa det moderna samhälle som bygger på en infrastruktur för en långsiktig hållbar och växande kommun. Närhet och goda kommunikationer innebär att kommuninvånarna har tillgång till en stor och betydande arbetsmarknadsregion. Lilla Edet växer näst mest i hela Västra Götalandsregionen och 26:e mest i hela landet Vi är nu invånare. För att lyckas med vårt uppdrag från våra medborgare och brukare och för att klara de politiskt uppsatta målen måste vår organisation präglas av att vi tillsammans arbetar för en hållbar utveckling, samt arbetar gränsöverskridande mot gemensamma mål. Allt fler blir äldre och andelen äldre av befolkningen ökar. För att klara kommande behov av bostäder till denna grupp har en projektering för fler särskilda boenden skett under året med planerad byggstart under Jag vill tacka alla medarbetare som har gjort ett fantastiskt arbete inom alla våra områden. Jag är stolt över er insats. Ni är ryggraden i de verksamheter som vi vill göra bättre för varje år. I framtiden kommer vi att se en förtätning av bebyggelsen i tätorterna. Det har visat sig vara en framgångsfaktor för växande kommuner och ett i alla bemärkelser bra koncept för ett levande centrum. Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Ottosson 4» lillaedet.se

5 Kommunens organisation och politisk styrning INLEDNING Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnd LEIFAB 100% Valnämnd LEFAB 50% Revisorer SOLTAK AB 14% Kommunstyrelse Kultur- & fritidsnämnd Individnämnd Omsorgsnämnd Utbildningsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- & byggnämnd Kommunledningsförvaltning Socialförvaltning Bildningsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning POLITISK LEDNING 2014 Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20 ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige för året har varit följande: Mandat innan valet Mandat efter Parti hösten 2014 valet hösten 2014 Centerpartiet 5 5 Folkpartiet Liberalerna 2 1 Kristdemokraterna 1 0 Miljöpartiet de gröna 1 1 Moderaterna 5 5 Socialdemokraterna Sverigedemokraterna 2 5 Vänsterpartiet 3 3 Liksom föregående år har majoriteten under 2014 bestått av tre samverkande partier. Dessa är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet Liberalerna. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Innan valet hösten 2014 Ordförande Bert Åkesson (S) 1:e vice ordförande Marie-Louise Nielsen (KD) 2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V) Efter valet hösten 2014 Ordförande Bert Åkesson (S) 1:e vice ordförande Camilla Olofsson (M) 2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V) KOMMUNSTYRELSENS PRESIDIUM 2014 Ordförande Ingemar Ottosson (S) Vice ordförande Peder Engdahl (M)» lillaedet.se 5

6 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013 INLEDNING Sammanfattning och femårsöversikt Det ekonomiska resultatet visar på ett underskott om 8,6 mkr, vilket är 9,3 mkr lägre än föregående år samt 10,1 mkr lägre än budgeterat. Av detta resultat är 6,9 mkr av engångskaraktär. Balanskravsresultatet visar på -8,6 mkr, inget tidigare underskott finns att återhämta. Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter. Koncernens samlade resultat för året är negativt med 4,4 mkr. Det egna kapitalet förändras med årets resultat och slutar därmed på 113 mkr. Ser vi till de senaste fem åren så uppvisas en kapitalpåfyllnad med totalt 6 mkr. Soliditeten sänks till knappa 22 % (-29 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner intjänade före 1998). Uppföljningen av de 20 prioriterade målen visar att 13 är uppfyllda, tre är på god väg men inte ända framme och fyra är inte uppfyllda. Inget av de två finansiella målen uppnås. Totalt finns det 787 personer tillsvidareanställda i kommunen vilket är sju fler än föregående år. Under 2014 hade kommunens månadsavlönade personal 5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet invånare ökar med 202 personer eller 1,6 %, vilket är Västra Götalandsregionens, VGR, näst största procentuella ökning, och kommunen landar därmed på invånare per den sista december. Ohälsotalet ligger på 36,7 dagar, vilket är en förbättring med 0,2 dagar sedan föregående år och med 3,6 dagar sedan Jämfört med riket så ligger ohälsotalet cirka tio dagar högre och jämfört med VGR ligger det cirka åtta dagar högre. Arbetslösheten, arbetslösa samt deltagare i program, är 7,8 % i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet ligger på en nivå som är lägre än och riket, men högre än VGR. När det gäller ungdomsarbetslösheten så är den högre i Lilla Edet än i både riket och i VGR. Femårsöversikt Bruttoomsättning 797 mkr 740 mkr 724 mkr 704 mkr 694 mkr Verksamhetens nettokostnad 652 mkr 596 mkr 581 mkr 573 mkr 575 mkr Vht nettokostnadsförändring 9,3% 2,7% 1,2% -0,2% 2,8% Årets resultat -8,6 mkr 0,7 mkr 2,1 mkr 6,6 mkr 5,0 mkr Utdebitering skatt 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,80 kr 22,80 kr Balansomslutning 523 mkr 518 mkr 514 mkr 459 mkr 402 mkr Eget kapital 113 mkr 122 mkr 121 mkr 119 mkr 112 mkr Soliditet 22% 23% 24% 26% 28% Investeringsvolym 35 mkr 31 mkr 37 mkr 36 mkr 14 mkr Invånarantal Pensionsförpliktelser 266 mkr 277 mkr 259 mkr 257 mkr 234 mkr 6» lillaedet.se

7 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013 INLEDNING Vision 2020 Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska områden som bildar hävstänger identifierats. Dessa områden är: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. VISION 2020 Växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning och reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Så här användes pengarna Så här användes 100 kronor som betalades i skatt till Lilla Edets kommun under kr Skatteintäkter 16 kr Kommunalekonomisk utjämning 7 kr Statsbidrag 3 kr Försäljning av varor och tjänster 6 kr Taxor och avgifter 2 kr Hyresintäkter 1 kr Finansiella intäkter 31 kr Äldreomsorg och funktionshinder 30 kr Grundskola, gymnasium och vuxenutbildning 13 kr Förskola och fritidshem 10 kr Individ- och familjeomsorg 4 kr Gata, park och teknisk planering 4 kr Kultur och fritid 4 kr Övrigt 2 kr Räddningstjänst 1 kr Arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande 1 kr Politisk verksamhet Härifrån kom pengarna Härifrån kom varje hundralapp som Lilla Edets kommun disponerade under 2014.» lillaedet.se 7

8 INLEDNING Omvärlden INTERNATIONELL EKONOMI Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga, och bedömningen är att de kommer att vara låga även under Den ekonomiska BNP-tillväxten i världen ligger på ca 3,5 procent. Både USA och Storbritannien landar på ca 3 procent medan det har varit ytterligare ett år med svag tillväxt i euroländerna. Arbetslösheten har backat till mer normala nivåer i Storbritannien och Tyskland, medan den ligger fortsatt högt i många andra länder. Den amerikanska tillväxten går åt rätt håll och den åtstramande finanspolitiken bedöms upphöra under Våra nordiska grannländer har haft en tyngre utveckling. Norge har en sänkt tillväxttakt, men fortfarande relativt god, medan Danmark växer marginellt och i Finland backade BNP. Samtliga förväntas dock få en något bättre tillväxt under SVENSK EKONOMI Sverige är ett exportberoende land och är därmed beroende av att tillväxten är god i omvärlden, så att efterfrågan på de varor och tjänster som produceras i Sverige är hög. Tillväxten i landet har legat under 2 procent men ändå ökar både sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Exportinkomsterna har inte utvecklats något särskilt under året och den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi blir mera utdragen. Skatteunderlaget har klarat sig bra, med reala ökningar runt 2 procent både i år och nästa år, främst tack vare ökningen av antalet arbetade timmar. Riksbanken har sänkt reporäntan till 0 procent, vilket har gjort det mindre kostsamt att låna upp kapital. Ränteläget förväntas vara fortsatt lågt under kommande år. de kommande åren. Exempel på detta är de anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioriteringar mellan verksamheter. Verksamheter som förväntas dra iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Baserat på statsbudgeten 2015 och ett förväntat resultat om 1 procent gör SKL även bedömningen att kommunalskatten behöver höjas med 86 öre fram till 2018, jämfört med idag. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN Antalet invånare i Sverige har ökat med 1,1 procent till totalt personer. Utvecklingen i Västra Götaland har en uppåtgående trend och landar på 1,0 procent till totalt invånare. I Göteborgsregionen bor det personer, vilket är en ökning med 1,3 procent. Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 1,6 procent, vilket är 26:e största i landet och näst största i Västra Götalandsregionen, och vid årets slut var vi Lilla Edetbor. ARBETSMARKNADEN Arbetslösheten i riket har sjunkit och ligger vid årsskiftet på 8,1 procent (8,7 % föregående år). SKL bedömer att utvecklingen de närmsta åren går neråt och att antalet arbetade timmar ökar. Även i Västra Götalandsregionen har arbetslösheten sjunkit, och hamnar där på 7,6 procent (8,3 % föregående år), liksom i Lilla Edet där arbetslösheten slutar på 7,8 procent (8,6 % föregående år). KOMMUNSEKTORN Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att kommunsektorns sammanlagda resultat försämras med 10 miljarder jämfört med 2013, vilket till största delen beror på återbetalningen 2013 från AFA med ca 8 miljarder. Kommunerna står inför ett antal utmaningar 8» lillaedet.se

9 Framtiden Kommunen befinner sig i en stark utveckling. Under 2014 har vi växt och blivit 202 invånare fler i kommunen. Vi är nu över invånare. Vårt mål att växa med en procent har även i år klarats av med råge. Vi ökar procentuellt näst mest av alla kommuner i Västra Götalandsregionen och ligger på 26:e plats i hela landet. sätt och på tider som passar dem. Vi behöver därför utveckla servicen i kommunen för att öka nöjdheten hos våra invånare. Vi ska vara mer tillgängliga, arbeta mer öppet och vara en kommun som stödjer innovation och delaktighet. INLEDNING Det finns goda förutsättningar för en fortsatt befolkningsutveckling genom den grund som delvis är lagd via långsiktig planering och infrastrukturell utveckling. Detta i sin tur har gett möjlighet till tillväxt med nya verksamhetsområden och nyproduktion av bostäder. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram har arbetats fram under 2014 som är ett av flera instrument att använda i den fortsatta utvecklingen av kommunen. Genom tillväxten har vi också goda förutsättningar att öka antalet arbetstillfällen för kommunens invånare, dels genom fler företagsetableringar och dels genom de nya pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknad. När kommunen växer måste de kommunala välfärdstjänsterna utvecklas och anpassas till de nya förutsättningar som uppstår. Men det är inte bara tillväxten som gör att kommunens arbete måste anpassas. Våra medborgare ställer krav på de tjänster kommunen producerar. Vi ska ge ett gott bemötande till alla de som kontaktar oss. Dessutom förväntas det av oss att vi ytterligare förbättrar kvalitén i våra välfärdstjänster och ökar effektiviteten. Detta förväntas av oss utan att vi kan räkna med mer pengar till den kommunala verksamheten. Slutsatsen av detta blir att vi måste samarbeta och samverka både inom den kommunala verksamheten men även över kommungränsen. Redan nu samverkar vi på olika sätt till exempel inom räddningstjänsten och överförmyndarverksamheten samt olika samverkansformer inom SOLTAK:s kommunerna. Lilla Edet utvecklas och omvärlden förändras och bedömningen för framtiden är att kommunens sätt att arbeta och organisera sig kommer att förändras i snabb takt. Vi som arbetar i kommunen står inför ett spännande förändringsarbete som vi ska göra tillsammans. Invånare och företagare förväntar sig att de tjänster som kommunen erbjuder ska kunna levereras på ett enklare Lena Palm Kommunchef Ingemar Ottosson (S) Kommunstyrelsens ordförande Det känns fantastiskt att vi nu är drygt invånare i kommunen, en siffra som vi inte varit över på mer än 10 år.» lillaedet.se 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrmodell Det är grundläggande för en välfungerande målstyrning att man via samstämmiga mål på alla nivåer kan följa hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkställighet genom hela organisationen. Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att: dra nytta av medarbetarnas kunskap. skapa engagemang och kreativitet vilket leder till utveckling. få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren och resursförbrukning i verksamheten. säkerställa att alla arbetar åt samma håll. I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om: Vision (ett önskat tillstånd i en framtid). Strategiska områden (vägledning för att uppnå visionen). Inriktningsmål (mål som ska uppnås under mandatperioden). Prioriterade mål (mål som ska uppnås under verksamhetsåret). Ekonomiska resurser per nämnd. Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kommunfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppföljningsbara mål, samt övergripande hur genomförandet ska finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens verksamheter samt eventuella nämndspecifika mål och uppdrag till förvaltningen. Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detaljbudget och varje arbetsplats/enhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges prioriterade mål, nämndens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras i aktiviteter som ska utföras under året. Därmed har samtliga medarbetare i organisationen fått en konkret uppgift att göra utifrån ett politiskt fattat beslut. Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker tertialvis till kommunfullmäktige. Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR-plan KF/KS Nämnd Förvaltning Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Detaljbudget Arbetsplan De vi är till för 10» lillaedet.se

11 Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL Enligt styrmodellen anger kommunfullmäktige i Mål- och Resursplanen inriktningsmål, som ska uppfyllas under mandatperioden, och prioriterade mål, som ska uppfyllas under verksamhetsåret. Inriktningsmålen är kopplade till visionens strategiska områden och de prioriterade målen har en koppling till inriktningsmålen. Varje inriktningsmål anges med en bokstavsmarkering som sedan återfinns tillsammans med de prioriterade målens numrering, och på så sätt går det att härleda hur de prioriterade målen hänger ihop med inriktningsmålen. Här redovisas de inriktningsmål som vairt aktuella under mandatperioden. Då detta är sista året i mandatperioden så är detta slutredovisning av inriktningsmålen. På efterföljande sidor redovisas även årets prioriterade mål. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE = mål uppfyllt = mål delvis uppfyllt = mål ej uppfyllt Inriktningsmål Indikator Uppföljning Uppfyllt Medborgarkraft A) Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser. B) Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts. Samarbete över gränserna Nå medel i KKIK-mätning Mått 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Medel nås inte utan Lilla Edets kommun har 41 poäng, medel ligger på 53, trots att de flesta åtgärder som ortsutvecklingsmöten med mera är genomförda. Jämställdhetsberedningen har under 2014 arbetat fram jämställdhetsstrategin vilken inte blev klar för antagande under året. C) Samverka över kommungränserna. Samverkan inom SOLTAK avseende gemensam organisation för ekonomi, löner och IT har inte genomförts men riktlinjerna för samarbetet är framtagna. På turismområdet har ett nytt samarbete skapats med företag inom turismbranschen i Ale, Göta Älv Turism. D) Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. Attraktiv livsmiljö - goda boenden E) De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edets kommun. Arbete sker bland annat genom tvärsektoriellt samarbete mellan skolan och individ- och familjeomsorgen. En familjecentral finns och ett flertal föreningar engagerar många barn och ungdomar. Några av de åtgärder som preciserats i Handlingsplan för miljömålen har uppnåtts men flertalet kvarstår. F) Antalet invånare i kommunen ska öka. Antalet invånare vid årsskiftet var stycken vilket är 202 personer fler jämfört med föregående år och 480 fler än vid ingången av mandatperioden. G) Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Goda kommunikationer H) Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. I) Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen. Rätt kommunal service J) Förbättra kommunens myndighetsutövning gentemot företag. K) Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. Högre utbildningsnivå L) Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasiet. Äldreomsorgen ska förbättra sig i förhållande till föregående mätning i SKLs Öppna jämförelser. Mått 25 i KKIK. När antalet påstigande på Lödöse södra och antalet bussresenärer ökar jämfört med föregående år. Samtliga förvaltningar ska ha dokumenterat och infört arbetssätt enligt någon kvalitetsstyrningsmodell. Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Andel som är behöriga till gymnasiet. Mått 19 KKIK. Lilla Edets kommun har förbättrat sig med 8 enheter och ligger nu på 93 vilket innebär topp tre i Sverige. Antalet påstigande på Lödöse södra har minskat under året. Ingen statistik finns på bussresenärerna. En IT-infrastrukturplan är antagen och kommunen ger stöd i arbetet med att starta upp fiberföreningar. Tre fiberföreningar har bildats men ännu har ingen av dem kommit igång med att gräva ner fiber inom sitt område. Ett flertal åtgärder har genomförts. Till exempel så har företagslotsar utbildats, kommunikationen gentemot företag har förstärkts och kundnöjdhetsundersökningar genomförs. Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort eller håller på att göra processkartläggningar. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat sedan 2013, och ligger nu på 82 %. Sedan 2012 är det då en minskning med 9 procentenheter.» lillaedet.se 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse PRIORITERADE MÅL Nämnder och kommunstyrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Nedan redovisas uppföljningen av dessa. 13 av de 20 målen är uppfyllda, tre har kommit en bit å väg men inte riktigt ända fram, medan fyra stycken inte utvecklats som förväntats. = mål uppfyllt = mål delvis uppfyllt = mål ej uppfyllt Inr. mål Prioriterade mål Indikator Uppföljning Uppfyllt Medborgarkraft A Skapa mötesplatser för ungdomar När en eller flera mötesplatser skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. En person har anställts för att jobba fokuserat med frågan. Ett flertal mötesplatser för unga har skapats dock inte så många som planerat. Fler förvaltningar än de närmast berörda jobbar med frågan. A Möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Nå medel i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?. Under året har kommunen lanserat en Facebooksida, och vi finns på Linkedin. Protokoll och kallelser från vissa nämndsmöten publiceras på kommunens hemsida. Ortsutvecklingsmöten har genomförts i sju tätorter och kundnöjdheten av bemötande i vissa verksamheter har följts upp. Trots att Lilla Edets kommun ökat till 41 poäng så har även medelvärdet ökat, och ligger på 53. B Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. När åtgärderna genomförts i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi och med CEMR-deklarationen som ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i nämnder och verksamheter. På grund av att jämställdhetsstrategin inte antogs under 2014 har arbetet inte kunnat komma igång. Däremot har vissa nämnder ändå jobbat med jämställdhetsfrågan. C C D Samarbete över gränserna Samverkan inom SOLTAK När samverkan avseende gemensamma projekt/tjänster ökat jämfört med föregående år. Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk inom turismnäringen. Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Mäts genom att samverkan fortsätter inom turismområdet. Antalet externa placeringar ska minska jämfört med föregående år. Ett flertal olika inofficiella nätverk är i gång och arbetet med att samordna både IT-, löne- och ekonomifunktionerna är i en mycket aktiv fas. Leader Göta älv har avslutats men ersatts av Göta älv turism som det nya nätverket efter Leader kallas. Även om alternativ till externa placeringar alltid övervägs så har kostnaderna ökat under perioden på grund av bland annat omfattande vårdbehov. E Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan. Attraktiv livsmiljö - goda boenden När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år. Ekologisk mat serveras i allt högre grad både inom äldreomsorgen och skolan. Webbinarier, webbmöten och telefonmöten ersätter många resor. Av de resor som görs sker dessutom merparten med buss eller cykel. F F Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning. Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet. Antalet invånare har ökat med 202 personer vilket innebär en ökning med ca 1,6 procent. Tillsynen av ovårdade fastigheter har varit låg under året. Kring och i skolorna har Leifab skött underhållet bra. Likaså har Leifab haft uppdraget att besiktiga cykelvägarna och där är det mesta klart. Däremot har gräset bara klippts enstaka gånger under sommarhalvåret. Ett stort upprustningsbehov finns på fritidsfastigheterna och underhåll har påbörjats. 12» lillaedet.se

13 F G Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs utifrån budgeterade medel för Brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende. När gator asfalterats i enlighet med beläggningsplanering för Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25 Andelen brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt särskilda boende. Asfalteringsarbetet har genomförts nästan helt enligt plan. Vid senaste mätningen uppnåddes resultatet 93, vilket är 8 enheter bättre än föregående mätning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE H Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Goda kommunikationer Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år. Genom bättre skyltning av pendelparkeringar ges bättre möjlighet att resa kollektivt. En realtidstavla har satts upp vid Lilla Edets busstation. Ombytestiden mellan buss och tåg på Lödöse södra har varit 15 minuter vilket är för lång tid. Antalet påstigande vid Lödöse södra har minskat sedan föregående år. I Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar. Fortsätta att ge stöd till enskilda hushåll och föreningar som vill komma igång med utbyggnad av fiber. Sker i form av påverkan av inriktning och utformning samt information och samordning. En person finns anställd för att jobba med denna fråga. Tre fiberföreningar är bildade och ytterligare en är på gång. Däremot har ingen utbyggnad kommit igång ännu. J Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag. Rätt kommunal service Arbeta med förbättringsåtgärder med utgångspunkt från Insiktsmätningen 2013 samt projektet Förenkla helt enkelt. Företagslotsar har utbildats och dessa kommer att ta hand om de företagare som söker hjälp. K Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Minst en förvaltning ska genomföra arbete med kvalitetsstyrning under Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort eller håller på att göra processkartläggningar. L Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Högre utbildningsnivå Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 19 Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Färre än tidigare år är behöriga till gymnasiet. Samarbetet mellan skola och kultur- och fritid har ändå utvecklats med flera aktiviteter. L Meritvärdet ska öka i kommunens skolor. När meritvärdet ökat med 5 procent i kommunens skolor i förhållande till föregående års resultat. Målet är inte fullt ut uppföljningsbart men har delvis uppnåtts. L Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. När alla elever i årskurs F-3 får tillgång till ett IT-verktyg (PC/Ipad eller liknande). Alla elever i årskurs F-3 har tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. L Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. När personaltätheten på förskolorna har ökat till 6,1 barn per personal. Personaltätheten är 6,1 barn per personal. L Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning. När antalet beviljade utbildningsplatser har ökat i jämförelse med föregående år. Undersköterskeutbildning för 10 studerande har erbjudits från AMA under våren 2014.» lillaedet.se 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkning och boende Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut , vilket är en ökning med 202 personer jämfört med föregående år och motsvarar en ökning med 1,57%. Ökningstakten är den 26:e största i landet och den näst största i Västra Götalandsregionen. Från 2005 fram till 2012 minskade befolkningen i kommunen med 349 personer. Trenden med en minskande befolkning bröts 2012 och förstärktes rejält under 2013 och 2014, då ökningen dessa två år var 451 personer. Antal invånare i Lilla Edets kommun de senaste 10 åren De befolkningsförändringar som påverkar den kommunala servicen är störst i de åldersgrupper som är i behov av förskola, skola och äldreomsorg. För samtliga dessa grupper har det skett en ökning, där den är störst i de allra yngsta åldrarna. I kommunen föddes det 37 personer fler än det dog under året. Inflyttningen var personer, medan utflyttningen var 846 personer. Totalen visar att det flyttade in 165 fler personer än vad det flyttade ut under Både inflyttningen och utflyttningen är större 2014 än Mellan kommunerna i Göteborgsregionen finns en överenskommelse om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är lånsiktigt hållbar. Lilla Edets kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen. Tack vara utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra är restiden till och från Göteborg bara 26 minuter. Utbyggnaden av väg E45 har bidragit till att bilister har en säkrare bilväg och kan korta sin restid. Satsningen på kollektivtrafiken för en gemensam region gör att det till och från Lilla Edets kommun blir kortare restider och det ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle och en region med kortare avstånd och samspel är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen. Kön Ålder Totalt Kvinnor Män 0-6 år 7-17 år år år år år 80+ år Dec Dec Förändring Folkmängd Förändring Födda Döda Födelse överskott/ underskott Flyttningsnetto Därav mot Inflyttade Utflyttade Totalt Länet Sverige Utlandet Dec Dec Förändring » lillaedet.se

15 Sysselsättning Den öppna arbetslösheten är något lägre i Lilla Edet jämfört med Västra Götalands län och riket när det gäller år, totalt rör det sig om 237 personer i Lilla Edet. Öppna arbetslösheten för ungdomar år, 39 personer, är också lägre än i Västra Götalands län, men högre än i riket. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd ligger högre än länet och riket i båda grupperna (16-64 år, 250 st, och år, 86 st). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid jämförelse med riket beträffande öppet arbetslösa och i program i åldersgruppen år ligger Lilla Edet något lägre, men högre än Västra Götalands län, vilket också var fallet Jämfört med riket och länet ligger Lilla Edets andel högre beträffande öppet arbetslösa och i program för ungdomar år. Lilla Edet VG Län Riket Öppet arbetslösa år 3,8 % 4,1 % 4,3 % Deltar i program med aktivitetsstöd år 4,0 % 3,5 % 3,8 % Öppet arbetslösa och i program år 7,8 % 7,6 % 8,1 % Öppet arbetslösa år 5,3 % 5,4 % 5,7 % Deltar i program med aktivitetsstöd år 11,7 % 7,6 % 9,1 % Öppet arbetslösa och i program år 17,0 % 13,0 % 14,8 % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik, andel av registerbaserade arbetskraften totalt » lillaedet.se 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalredovisning Lilla Edets kommun följer de riktlinjer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar för redovisning av personalnyckeltal. Mättidpunkten är den 1 november alternativt på helårsbasis. PERSONALSTRUKTUR I kommunen finns 787 tillsvidareanställningar den 1 november 2014, vilket är en ökning med sju anställningar jämfört med Utöver detta finns 194 tidsbegränsade anställningar(>40% sysselsättningsgrad i minst tre månader) vilket resulterar i totalt 981 månadsanställningar. De tidsbegränsade anställningarna har även i år ökat kraftigt medan tillsvidareanställningarna legat på en relativt konstant nivå de senaste åren. Under hösten 2014 har kommunens medarbetare medverkat i en medarbetarundersökning. Detta är den första kommungemensamma medarbetarundersökningen som någonsin gjorts och den ska fortsättningsvis genomföras vartannat år. Det totala resultatet för kommunen visar att medarbetarna är stolta över sitt arbete och att det känns meningsfullt. De främsta utmaningarna är bristen på individuell utveckling och den höga arbetsbelastningen. ÅLDERSFÖRDELNING OCH PENSIONSAVGÅNGAR Medelåldern bland kommunens medarbetare är 48 år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 49 år. Tidigare år har kommunens medarbetare tenderat att bli några tiondelar äldre i snitt per år, men i år har medelåldern inte ökat sedan föregående år. Dock är inflödet av yngre medarbetare fortfarande litet, vilket innebär att effekterna av de förestående pensionsavgångarna blir alltmer påtagliga. Under förutsättning att alla går i pension vid 65 års ålder går 276 personer i ålderspension under de kommande tio åren. De motsvarar 35 % av den totala personalstyrkan. De fem kommande åren går 166 personer i pension. Storleken på beräknade pensionsavgångar ökar kraftigt mot tidigare år och det kommer att krävas krafttag för att möta rekryteringsbehovet framöver. Behovet av ett strategiskt arbete med personalförsörjning påverkas även av personalrörligheten, det vill säga andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. Personalrörlighet anger andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. År 2014 fördelades personalrörligheten med 13 % som påbörjade en anställning och 11 % som avslutade en anställning. Detta betyder att personalrörligheten har ökat från tidigare år. Åldersfördelning för tillsvidareanställningar uppdelat per förvaltning. Även kommunövergripande andel i % per den 1 november Förvaltning <29 år år >50 år Totalt Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Bildningsförvaltningen Totalt Andel i % Andel i % 1/ Andel i % 1/ Andel i % 1/ KÖNSFÖRDELNING Könsfördelningen har blivit ojämnare under 2014, det vill säga att det har blivit fler kvinnor och färre män i kommunen. Av de anställda är 87 % kvinnor och 13 % män i kommunen. Socialförvaltningen har fortfarande den största procentuella andelen kvinnor med 92 % och bildningsförvaltningen kommer därefter med 90 % kvinnor. Flest antal män finns i samhällsbyggnadsförvaltningen, där 74 % av anställningarna innehas av män. Jämn könsfördelning, definierat som 40 % män/kvinnor, 60 % kvinnor/män, finns inte i någon förvaltning. Inom de flesta personalkategorier arbetar nästan uteslutande kvinnor. Dit räknas i synnerhet förskola och skola samt vård och omsorg. Den personalkategori som kommer närmast jämn könsfördelning är Teknik med 63% Sysselsättningsgradernas fördelning mellan könen per den 1 november Sysselsättningsgrad Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Deltid Heltid Totalt 85,9 14, » lillaedet.se

17 kvinnor och 37 % män. Poängteras bör att i Teknik ingår, förutom tekniker, brandpersonal och hantverkare, även köks-/måltidsarbete och lokalvård. I de två sistnämnda personalkategorierna arbetar i stort sett endast kvinnor. 42 % av kvinnorna och 12 % av männen har heltidstjänster i kommunen. Detta betyder att kvinnors heltidstjänster har minskat och mäns heltidstjänster har ökat något jämfört med föregående år. Av kommunens samtliga 41 chefer är 71 % kvinnor och 29 % män. Andelen kvinnor i chefsbefattningar har ökat med några procentenheter mot tidigare år och könsfördelningen har blivit än mer ojämn. SJUKFRÅNVARON Orsakerna till sjukfrånvaron är komplexa. Hela livsstilen påverkar en medarbetares hälsa. Sjukfrånvaron kan till exempel bero på förhållanden som inte har med arbetet att göra. Även Försäkringskassans tillämpning av reglerna i sjukförsäkringssystemet samt attityder till sjukskrivning i samhället kan ge utslag i kommunens sjukfrånvarostatistik. Sjuktalen ökar nu såväl hos oss som i vår omvärld och det är viktigt att uppmärksamma dessa då effekten ökade sjuktal medför högre kostnader i kommunen. Sjukskrivning kan på sikt även leda till en högre personalomsättning, vilket ger ytterligare kostnader för kommunen. Andelen tillsvidareanställda med hög korttidsfrånvaro uppgår till 4,8 %, samma som föregående år. Till skillnad från långtidssjukfrånvaron som där medarbetare över 50 år står för en stor del av fallen, visar det sig att gruppen ofta sjuka består av oproportionerligt många under 35 år med tanke på åldersfördelningen i kommunen. Även sjukfrånvarodagarna per årsarbetare stiger. Sjukdagarna redovisas som kalenderdagar, oavsett om personen varit sjuk på hel- eller deltid. I år ligger antalet på 27 dagar per årsarbetare vilket betyder att antalet har stigit med fem dagar jämfört 2011, som var det år då antalet dagar var som lägst. Personalens sjukfrånvaro åren Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro > 60 dagar/total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män Sjukfrånvaro ålder < 29 år/ ordinarie arbetstid för < 29 år Sjukfrånvaro ålder år/ ordinarie arbetstid för år Sjukfrånvaro > 50 år/ordinarie arbetstid för > 50 år Total sjukfrånvarotid/ordinariearbetstid % 39,8 % 33,4 % 25,2 % 6,4 % 6,6 % 6,1 % 5,8 % 3,3 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 7,5 % 5,1 % 5,6 % 4,8 % 4,5 % 4,9 % 4,9 % 4,2 % 6,8 % 7,9 % 6,3 % 6,0 % 5,9 % 6,2 % 5,6 % 5,2 % FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE År 2014 hade kommunens månadsavlönade personal 5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och utgör nu 46 % av total sjukfrånvarotid. En analys visar att den kategorin över 50 år har en sjukfrånvaro i kommunen på 6,8 %. Särskilt är det långtidssjukfrånvaron som utgör en stor del av sjukfrånvaron i gruppen 50 år och äldre. Viktigt är dock att uppmärksamma att medarbetare under 29 år är den grupp som har högst sjukfrånvaro i kommunen, 7,5 %. Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron, är det att vara uppmärksam på de medarbetare som är sjuka ofta med korta tidsperioder. Upprepad sjukfrånvaro kan vara en varningssignal avseende hälsoläget. Att vara ofta sjuk kan vara inledningen till en period av längre sjukskrivning, så insatser som stöttar en återgång till arbetet ska komma igång så tidigt som möjligt även vid hög korttidsfrånvaro.» lillaedet.se 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från dessa avser en i balansräkningen redovisad avsättning i form av en socialfond. Ingen förändring av redovisningsprinciper har skett sedan föregående år. Redovisning av intäkter sker normalt enligt följande: Omsorgsavgifter I samband med faktureringen, vilken för förskoleverksamheten innebär intäkt samma månad som brukandet av tjänsten, medan det för övrig omsorgsverksamhet innebär intäkt månaden efter att tjänsten levererats. eller löptiden inte överstiger tre år, och redovisas som en rörelsekostnad. Samtliga hyresavtal avseende byggnader och fastigheter klassificeras som operationella, då inget ägarförhållande föreligger efter hyrestidens slut. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna, längden utgörs av en beräknad livslängd, påbörjas den månad som tillgången tas i bruk. Materiella anläggningstillgångar tillämpar främst följande avskrivningsperioder; Maskiner och inventarier 3, 5 eller 10 år, Fastigheter, mark och anläggningar 25, 33 eller 50 år. För att tas upp som en anläggningstillgång krävs en livslängd över tre år samt en utgift överstigande ett prisbasbelopp. Renhållnings- och VA-avgifter Periodisering för varje aktuell brukarperiod. Anläggnings-/anslutningsavgifter 20% av beloppet intäktsbokförs omgående och 80% skuldförs för att intäktsföras i takt med avskrivning av investeringsobjektet. Försäljning av fastigheter Om det är en anläggningstillgång avförs det bokförda värdet och skillnaden gentemot försäljningspris påverkar resultatet. Om det avser en exploateringsfastighet balansförs inbetalningen och i samband med slutredovisning av området sker en avräkning mot tillgången och mellanskillnaden påverkar resultatet. Specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag Inkomster som kräver motprestation redovisas som en skuld fram till dess att motsvarande kostnad uppstått, och först då sker intäktsföring. Skatteintäkter, bidrag ur utjämningssystemen och kommunal fastighetsavgift Periodiseras enligt de uppgifter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar för avsedd period. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar anskaffningskostnaderna av anläggningstillgångar. Leasingkontrakt klassas som finansiella då löptiden överstiger tre år, värdet av kontraktet är av betydande karaktär och ägandet bedöms övergå till kommunen efter att dess löptid avslutats. Övriga leasingkontrakt anses som operationella, då värdet bedöms som ringa Finansiella tillgångar och skulder hanteras enligt fastställd finanspolicy, vilken kortfattat innebär att placering kan ske hos svenska staten, svenska kommuner, svenska banker/hypoteksinstitut och hos emittent med mycket hög kreditvärdering. Max 20% av det placerade kapitalet får ligga hos den sistnämnda kategorin. Upplåning kan ske i svensk valuta med en struktur där 50% av portföljen inte bör förfalla inom det närmaste året och minst tre långivare eftersträvas. Det mesta kapitalet upplånas via Kommuninvest. Genomsnittlig räntebindning bör ligga mellan 1-6 år och derivatinstrument används. Kommunens finansiella ställning analyseras med hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det matematiska värdet vid förvärvstidpunkten, med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast den ägda andelen av företaget konsolideras, alltså ingår, förutom kommunen, bolaget Leifab med 100% och bolaget Lefab med 50%. Affärstransaktioner mellan bolagen och kommunen har eliminerats i samband med upprättandet av balans- och resultaträkning. Någon värdering av tillgångar och avskrivningsprinciper sker inte i och med upprättandet av den sammanställda redovisningen utan den baseras på respektive bolags egna principer. Pensioner redovisas enligt beräkning gjord av KPA enligt Rips07. Avvikelser finns avseende tre politiker, som är beräknade enligt SKLs normalregler för politiker, samt en tjänsteman, som är beräknad enligt R-SAP. 18» lillaedet.se

19 Finansiell analys av kommunen Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år I detta resultat ingår jämförelsestörande poster med -6,9 mkr avseende nedskrivning av en biogasanläggning för framställande av fordonsgas, en fastighet samt skredförebyggande åtgärder. Kommunen har under ett flertal år brottats med en ansträngd ekonomi, men de senaste åren har detta räddats genom tillfälliga intäkter avseende återbetalning från AFA, men i år förekommer inga sådana. Kommunens kostnadsläge är för högt i förhållande till de intäkter som flyter in, och det förhållandet ser ut att fortsätta ytterligare några år framöver. Den ekonomiska styrkan är försvagad och har så blivit under ganska lång tid. och intäkterna via skatter och utjämningssystem. Intäkterna har som lägst varit 0,3 % 2011 och som högst 7,6 % 2014, medan nettokostnaderna under samma period varit -0,2 % som lägst 2011 och 9,3 % som högst Årets resultat och jämförelsestörande poster Årets resultat -8,6 mkr 0,7 mkr 2,1 mkr Jämförelsestörande engångsposter 6,9 mkr -9,4 mkr -11,9 mkr Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster -1,7 mkr -8,7 mkr -9,8 mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning -1,3% 0,1% 0,4% -0,3 % -1,4% -1,7% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nedan följer en finansiell analys och som analysmetod används den så kallade RK-modellen. Den utgår från fyra viktiga finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, risker och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Vilken balans har kommunen över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? RESULTAT RISK KAPACITET KONTROLL RESULTAT - KAPACITET Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Vilken kontroll har kommunen över den ekonmiska utvecklingen? Förändring i procent Verksamhetens nettokostnad 9,3% 2,7% 1,2% Intäkter från skatter och utjämning 7,6% 2,2% 0,4% Utvecklingen av verksamhetens nettokostnad har ökat radikalt det senaste året, men det har även intäkterna från främst utjämningssystemen. Lilla Edets kommun var en stor vinnare i översynen av det kommunala utjämningssystemet som genomfördes till år Som en förklaring till nettokostnadsutveckligen kan befolkningsökningen ses som en parameter, men behov av insatser har ökat rejält, främst inom äldreomsorgen samt inom individ- och familjeomsorgen. Utvecklingen de senaste åren har även hållits nere på grund av återbetalningarna från AFA, ca 1,5 %, både 2012 och Om vi ser tillbaka under en femårsperiod så har det varit kraftiga variationer i både nettokostnadsutvecklingen Lilla Edets kommun redovisar ett resultat på -8,6 mkr, vilket är 9,3 mkr lägre än föregående år. Om hänsyn tas till jämförelsestörande poster (vilka 2012 består av intäkter från AFA 9,6 mkr och reavinster vid försäljning 2,3 mkr respektive år 2013 intäkter från AFA 9,3 mkr, reavinst vid försäljning 0,3 mkr, vitesersättning 0,7 mkr samt kostnader för förändrad diskonteringsränta på pensionsförpliktelser 0,9 mkr samt 2014 nedskrivning av anläggning för fordonsgastillverkning 3,4 mkr, nedskrivning av en fastighet 1,5 mkr och skredförebyggande åtgärder 2,0 mkr) är resultatet istället -1,7 mkr jämfört med -8,7 mkr föregående år. Ur det perspektivet så har resultatet förbättrats, men det är fortfarande svagt och avviker från det budgeterade positiva resultatet på 1,5 mkr. Det redovisade resultatet är dalande och har nu landat i en negativ relation av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. För att ha en god ekonomisk hushållning borde den relationen vara kring 2 %, eftersom det ger en större handlingsberedskap vid tillfälliga svängningar i ekonomin samt att investeringarna kan finansieras till större del utan att uppta lån. Intäkterna, förutom skatter och utjämningssystem, landar på drygt 137 mkr, vilket är en ökning med 1,9 %, trots att det i år inte finns några AFA-intäkter. Den taxehöjning som genomförts inom ett flertal verksamheter slår igenom, likväl som statsbidrag för skredförebyggande åtgärder. Störst volym på intäkterna återfinns inom verksamheten äldre- och funktionshinderomsorg med 51 mkr, varav 28 mkr är ersättningar från staten. Affärsverksamheten har knappt 34 mkr i intäkter, vilket är en minskning sedan föregående år med två miljoner.» lillaedet.se 19