Tidig utveckling vid autism - betydelsen av basala sensoriska funktioner

Transkript

1 Tidig utveckling vid autism - betydelsen av basala sensoriska funktioner 11 april 2019 Terje Falck-Ytter (terje.falck-ytter@ki.se)

2 Autismspektrumtillstånd (AST) Stor variation (symptom, orsaker, hjälpbehov) Åsikter kring och perspektiv på autismspektrum varierar mycket Vissa begrepp kan vara laddade hög risk använts mycket inom forskning, även vi

3 Syskonstudier Inom forskning finns det ett stort intresse av att förstå tidiga utvecklingsprocesser som förebådar senare autismdiagnos. Syskon: 10-20% får AST AST prevalens i befolkningen i allmänhet: ~1% (Ozonoff et al., 2011)

4 Varför kartlägga tidiga tecken? Vi kan lära oss mer om vad som kännetecknar typisk och atypisk utveckling. På längre sikt: förbättra tidig diagnostik och intervention.

5 Tidiga tecken >>behov av att förbättra metoder för tidig upptäckt (Ozonoff et al,. 2010)

6 Nya metoder i sökandet efter tidiga tecken

7 Sensoriska processer Atypisk sensorik (t.ex. överkänslighet för ljud) är numera ett symptom man tar hänsyn till vid diagnosticeringen av AST, och därför finns det ett ökande intresse för sensoriska processer inom autismforskningen. Att kunna bearbeta och tolka basala sensoriska intryck är något av det första som utvecklas under barndomen och studier av spädbarn som senare får autismdiagnos kan belysa hur förändringar i dessa processer hänger ihop med senare symptom.

8 Syfte Undersöka om det finns tidiga skillnader i 1. Bearbetning av synintryck? 2. Bearbetning av hörselintryck? 3. Multisensorisk integration + =? hos spädbarn som senare diagnosticeras med AST

9 Projekt Småsyskon Sammarbete mellan Syskon till barn med ASD eller ADHD Kontrollgrupp Tidiga undersökningar Uppföljning (24, 36 och 72 månader)

10 Gruppjämförelser I våra analyser jämför vi oftast 3 grupper: 1. Spädbarn vars storasyskon har AST och som vid 3 år själva uppfyller kriterierna för AST 2. Spädbarn vars storasyskon har AST, men som vid 3 år inte själva uppfyller kriterierna för AST ( kontrollgrupp 1 ) 3. Spädbarn utan storasyskon med AST som vid 3 år inte uppfyller kriterierna för AST ( kontrollgrupp 2 )

11 Pupillens ljusreflex TD = infants with Typical Development HR-no-ASD = High risk infants WITHOUT diagnosis at follow up HR-ASD = High risk infants WITH diagnosis at follow up Nyström, Gliga, and Falck-Ytter, Nature Communications,

12 Bearbetning av hörselintryck socialt ljud och icke-socialt ljud 11 april Rudling et al, in preparation

13 Multisensorisk integration + UPSYNC betingelse INVSYNC betingelse Två visuellt identiska betingelser, men vi manipulerade audiovisuell synkroni Deltagare: 10 månader gamla barn, varav 13 senare diagnosticerades med AST Falck-Ytter et al, JCPP,

14 Resultat UPSYNC INVSYNC Falck-Ytter et al, JCPP,

15 Diskussion I tre olika experiment hittar vi annorlunda bearbetning av sensorisk information hos spädbarn som senare diagnostiseras med AST Viktigt att studera detta vidare Hur hänger dessa fynd ihop med hjärnans utveckling? Hur hänger dessa fynd ihop med senare symptom (kausalitet?)

16 OBS: Gruppnivå vs individnivå De resultat jag visat handlar om gruppskillnader. Idag finns det inga säkra tecken på AST på individnivå under det första levnadsåret.

17 Pär Nyström Linn Andersson Konke Sheila Achermann Emilia Thorup Johan Lundin Kleberg Maja Rudling Emma Lindgren Samarbeten: Gustaf Gredebäck Karin Brocki Tack till Deltagande barn och föräldrar! Riksbankens Jubileumsfond The Swedish Research Council Horizon 2020 EU Research and Innovation programme Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) Sven Bölte Johanna Spak Elisabeth Nilsson Jobs Martina Hedenius Fahimeh Darki Sophie Lingö Samarbeten: Kristiina Tammimies Rochellys Diaz Heijtz