Hälsofrämjande skolutveckling

Transkript

1 Hälsofrämjande skolutveckling i Halmstad kommun Utvärderingsrapport av insatser via Skolverket

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning : Deltagare... 4 Huvudman/skolform/skola... 4 Deltagande skolor i projektet : Övergripande mål för insatsen... 5 Forskningsanknytning... 5 Processtöd : Genomförandet av insatsen : Hur väl målen nåtts: Förankring, involvering och effekter... 8 Etablerande skede... 8 Prövande skede... 9 Granskande skede : Elevhälsans roll...11 Skola Skola Skola Skola : Kopplingar till systematiskt kvalitetsarbete...13 Framgångsfaktorer och hinder...13 Lärdomar för framtida insatser...13 Betydelse på kort och lång sikt : Referenser...15 Bilaga 1: Kattegattgymnasiet...16 Inledning...16 Genomförande...16 Didaktiska val...16 Ledarhandlingar...17 Resultat...17 Didaktiska val...17 Ledarhandlingar...19 Slutsats och lärdomar...20 Bilaga 2: Haverdals byskola...22 Inledning

3 Genomförande...22 Resultat...23 Ledarhandlingar...23 Didaktiska val...23 Slutsatser och lärdomar...25 Bilaga 3: Sofiebergsskolan...26 Inledning...26 Genomförande...26 Resultat...27 Ledarhandlingar...27 Didaktiska val...28 Slutsats och lärdomar...28 Bilaga 4: Stenstorpsskolan...30 Inledning...30 Genomförande...30 Ledarhandlingar...30 Didaktiska val...31 Resultat...31 Didaktiska val...31 Ledarhandlingar...32 Slutsats och lärdomar...32 Bilaga 5: Tio goda vanor...34 Bilaga 6: Skattningshjul...35 Bilaga 7: Mall för pedagogisk planering ur ett hälsoperspektiv

4 1: Deltagare Huvudman/skolform/skola Halmstad kommun Deltagande skolor i projektet Skola 1: Kattegattgymnasiet är Halmstads största skola med 1400 elever och har högskoleförberedande program, yrkesprogram, språkintroduktion och yrkesintroduktionsprogram. På skolan arbetar 200 lärare/personal och 5 rektorer samt en gymnasiechef. Kattegattgymnasiet är den skola där Hjärnsmartarbetet startade Skola 2: Haverdals byskola är en F-5 skola med drygt 160 elever. Skolan är organiserad i fyra arbetslag (F-1, åk 2-3, åk 4-5 och fritids). Skolan har sedan flera år arbetat med Hjärnsmart och den fysiska lärmiljön. Skola 3: Sofiebergsskolan är en F-3 skola med tillhörande fritidsverksamhet. Skolan har ca 250 elever och på skolan arbetar ca 35 lärare/personal och två rektorer. Hjärnsmartarbetet på Sofiebergsskolan startades upp januari 2018 med medel från Skolverkets statsbidrag för hälsofrämjande arbete. Skola 4: Stenstorpskolan är en 4-9 skola med 380 elever. På skolan arbetar ca 50 lärare/personal och två rektorer. Hjärnsmartarbetet på Stenstorpsskolan startades upp januari 2018 med medel från Skolverkets statsbidrag för hälsofrämjande arbete. Ort Halmstad (2018) Insatsens titel Hälsofrämjande skolutveckling i Halmstad kommun. Utvärderingsrapport av insatser via Skolverket Rapportens författare Projektövergripande del: Ann-Christine Wennergren, Sara Karlsson, Linda Bellvik & Frank Wedding Skolornas bilaga (1-4): Respektive skolas rektorer tillsammans med sin lokala arbetsgrupp. 4

5 2: Övergripande mål för insatsen Vi har valt att presentera vårt hälsofrämjande skolutvecklingsprojekt på två plan. Först kommer det beskrivningar och utfall enligt Skolverkets punkter på ett projektövergripande plan. Därefter följer bilagor med varje skolans genomförande (punkt 3), utfall (punkt 4) och lokala lärdomar (punkt 6). Visionen för Hjärnsmart är att det ska fungera som en arena, en plattform där neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Vi har valt att använda forskares resultat om hjärnans förmågor och utvecklingsmöjligheter och omsätta resultaten till praktisk pedagogik (didaktiska val). Intention är att den integreringen ska ge positiva konsekvenser för den pedagogiska verksamheten och skapa inspiration till framtidens skola. Hjärnsmartarbetet påbörjades 2013 som en pilotssatsning på en av kommunens gymnasieskolor (Kattegattgymnasiet). Arbetet grundar sig på forskningsresultat av bland annat hjärnforskare och professor Rolf Ekman (Neurokemi laboratoriet Sahlgrenska, Göteborgs Universitet) och professor i didkatik Aadu Ott (Göteborgs universitet). Tillsammans med utbildningsföretaget Hjärnberikad togs konceptet om Tio goda vanor (TGV) fram som är grunden för god hjärnhälsa (bilaga 5). Den hälsofrämjande insatserna i Hjärnsmartprojektet handlar om att skapa förståelse för hur TGV kan påverka elevers lärande, hälsa och motivation. Material och utbildningskoncept som tagits fram behövde testas och vidareutvecklas med hjälp av olika skolor och med stöd av olika forskare. Under arbetets gång utvecklades, förfinades och förädlades en modell där idéer för hälsofrämjande arbete prövades i handling. Vi behövde också utveckla mer kunskap om hur det främjande arbetet kunde utformas (metoder och material) för att ha effekt och vara en integrerad del i skolans planering och vardag. Syftet var att skolans personal, elever och vårdnadshavare tillsammans ska verka för en hållbar utbildning där välbefinnande och kunskapsutveckling förstärker varandra Det övergripande målet med insatserna i den hälsofrämjande skolutvecklingen var att stödja elevernas välbefinnande och kunskapsutveckling så att kommunens främjande hälsoarbete förstärks och systematiseras. Det mer långsiktiga målet med insatserna var att personal och elever ska utveckla hållbara strategier för välbefinnande och kunskapsutveckling i skolan som även kan användas i andra sammanhang och senare i livet. Eftersom projektets tidsram endast innefattar en termin valde vi att formulera två kortsiktiga och utvärderingsbara mål som handlar om ledarhandlingar och didaktiska val: 1. Att utveckla kunskap om vilka ledarhandlingar som behövs för att elevers välbefinnande och kunskapsutveckling integreras i undervisningen. 2. Att utveckla kunskap om vilka didaktiska val som behövs för att välbefinnande och kunskapsutveckling integreras i undervisningen. Forskningsanknytning Utgångpunkterna för hjärnsmarta utvecklingsinsatser baserades på mötet mellan pedagogisk forskning och neuroforskning. Forskningen som använts i Hjärnsmartarbetet kommer från många olika discipliner som till exempel mindset som grundar sig i Carol Dwecks forskning om Growth mindset där synen på lärande är dynamisk och utgår från att allt är utvecklingsbart. Grit, innebär att arbeta med personers egen drivkraft för att främja lärandet och stöds av forskning av Angela Duckworth och Torkel Klingberg. Priming-begreppet innebär att hjärnan förbereds för lärande genom att i slutet av en lektion introducera lektionsinnehåll och begrepp för nästkommande lektion. På så sätt väcks elevernas intresse vilket i sin tur kan stärka lärandet. Priming kan också uttryckas i hur den fysiska lärmiljön utformas för att ge hjärnan goda förutsättningar för lärande och välmående. Exempel på forskare som arbetar med denna typ av forskning är Peter Lippman som varit en kontaktperson sedan starten. 5

6 Tankarna bakom hjärnsmartarbetet är väl förankrat i Skollagen, Lgr11 och Gy11. I det långsiktiga målet ingår att öka kunskap om hur hälsa och lärande i hög grad påverkar individen och visar på en helhetssyn kring elevens välmående och kunskapsutveckling. Exempel på pedagogisk forskning som ligger till grund för projektet är Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen (PZD) samt professionellt lärande enligt undersökningsbaserade principer (Timperely, 2013). Processtöd Projektets vetenskapliga ledare Ann-Christine Wennergren (docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad) har bidragit med vetenskapligt stöd under hela processen, både skriftligt och muntligt. Ann- Christine har även lett metahandledning för samtalsledarna i det kollegiala lärandet på gymnasieskolan som ingår i projektet. Hon har även gett stöd i dokumentationen vid insamling av processdata, resultatdata och i analysarbetet. Professor Rolf Ekman har varit med sedan starten av Hjärnsmartarbetet i rollen som senior advisor. Denna roll har utvecklats med projektet där han har gett stöd till projektledaren. Han har även handlett elevhälsan i det hälsofrämjande arbetet utifrån elevhälsans olika roller och utmaningar. Projektet har haft ytterligare stöd i en styrgrupp, en projektövergripande arbetsgrupp samt lokala arbetsgrupper (figur 1). Figur 1: Processtöd Styrgruppen har bestått av en representant från huvudman, en rektor från varje skola, två lärare och projektledaren. Styrgruppen har haft huvudansvar för tidsplanering, kalendarium, budget samt sett till att övergripande projektplan följs. Arbetsgruppen har bestått av en rektor från varje skola, en specialpedagog, en socialpedagog, tre lärare, en skolsköterska, projektledaren och projektets vetenskapliga ledare. Gruppen har haft ansvar för planering och genomförande av lokala planer samt dokumentation av process och resultat som mynnat ut i analysarbete. Lokala arbetsgrupper har funnits på varje skola med representanter från olika professioner för de insatser som gjorts. På Kattegattgymnasiet har även referensgruppen med elever varit ett stöd i arbetet och en viktig del i Hjärnsmartarbetet för delaktighet och elevinflytande. 6

7 3: Genomförandet av insatsen Gemensamt för samtliga skolor i projektet är att genomföra insatser ska främjar välmående som en förutsättning för lärande. Detta har gjorts genom att kompetensutveckla skolornas personal för att öka kunskaper om metoder och strategier för god hjärnhälsa och hjärnans plasticitet och utvecklingspotential. Skolorna har på olika sätt använt denna kunskap i planeringen av en mer hjärnsmart och hållbar undervisning. Insatserna har bestått av implementering av TGV bland personal, elever och vårdnadshavare. På samtliga skolor har nulägesbeskrivningar gjorts med hjälp av skattningshjul (bilaga 6) både på individ- och gruppnivå. På en skola har även vårdnadshavare deltagit i denna process för att ge ytterligare en dimension i syfte att stärka samverkan hem/skola. Utifrån skattningarnas resultat har olika utvecklingsområden identifierats, exempelvis stress, mat, omväxling, fysisk aktivitet. Med hjälp av skolans olika professioner samt elevers inflytande har undervisningen sedan planerats och genomförts med syfte att öka välmående och måluppfyllelse hos eleven. Medvetna planeringar där TGV har ingått i lektionernas ämnesinnehåll har skapat struktur och dokumentation för ett fortsatt arbete. Planeringarna har också fungerat som underlag för pedagogiska diskussioner mellan lärare, elevhälsa, elever och vårdnadshavare. Områden där vi lagt större fokus har varit kring omväxling (vana 7). Detta har särskilt visat sig i byggandet av testmiljöer för flexibla lärmiljöer (bilaga 1 och 4). Hjärnsmart undervisning där pausaktiviteter, brainbreaks (vana 2 och 10), priming och repetition (vana 6) har ingått som en naturlig del för hur en hjärnsmart lektion ser ut 1. Insatserna har kopplats till undervisningen i de för Skolverkeprojektets tre valda områden. 1) Fysisk aktivitet; exempelvis utökad idrottsundervisning, pausaktiviteter på lektionspass. 2) Matematik och naturvenskap; för att bidra med ökad kunskap om hjärnans olika delar och uppbyggnad, kemiska processer signalsubstanser som påverkar vår sinnesstämning i vardagen. Detta har lett till att personal och elever och till vis del även vårdnadshavare fått förståelse för vikten av god hjärnhälsa som förutsättning för livslångt lärande. 3) Språkutvecklande arbetssätt; har integrerats i insatsen genom samtal, diskussioner, reflektioner, utvärderingar samt textbearbetning både med elever och personal. En viktig förutsättning för genomförandet av insatserna är implementering av TGV och ett hjärnsmart förhållningssätt. Detta har skett genom inspirationsföreläsningar, workshops, materialgenomgång, fördjupade kollegiala samtal om mindset och grit (bilaga 1-4). Rektors ledarhandlingar och lärares didaktiska val och har varit starkt sammankopplade under hela projekttiden och varit fundamentala för genomförandet av aktiviteter. På grund av skolornas olika utgångslägen har spridningen av projektets genomförande tagit olika uttryck. Till exempel pedagogiska tidskrifter, studiebesök, deltagande på konferenser under temat hälsa och välmående, föreläsningar och workshops på skolor i andra kommuner. Det projektövergripande processtödet har bidragit med värdefull vägledning och handledning i dokumentationsarbetet i projektets olika faser; implementering, genomförande och analys. 1 En hjärnsmart lektion innehåller priming, alltså ett tydligt upplägg för dagens struktur och innehåll, förväntning för att förbereda hjärnan för lärande. Omväxling under lektionspasset med till exempel lärarledda aktiviteter, enskilt arbete, gruppdiskussioner, fysisk rörelse, vila/återhämtning och repetition. Allt detta för att optimal prestation och lärande. 7

8 4: Hur väl målen nåtts: Förankring, involvering och effekter I detta avsnitt ger vi en övergripande bild av skolutvecklingsinsatserna och effekter på de fyra deltagande skolorna. Det är dock stor skillnad att kunna uttala sig om effekter för de skolor som startade utan erfarenheter våren 2018 och de två skolor som gjort olika försök med hälsofrämjande insatser sedan flera år tillbaka. Vi kommer att besvara frågor om förankring, involvering (delaktighet) samt effekter under tre skeenden i utvecklingsinsatserna: etablerande skede, prövande skede och granskande skede. De två första skedena redovisas nedan framför allt på skolnivå och till viss mån på huvudmannanivå, medan effekterna i det granskande skedet även riktas mot eleverna. Resterande delar och mer konkretiseringar finns att läsa i bilaga (1-4) från respektive skola. Skolornas specifika processtöd delges också i bilagorna. Projektövergripande processtöd i form av styrgrupp, arbetsgrupp, vetenskaplig ledare och projektledare delges nedan under respektive skede. Etablerande skede Under detta första skede genomfördes insatser för att förankra projektet. Förankringen startade med möten i styrgruppen och arbetsgruppen som ganska snart övergick till preliminära planer som skrevs av skolornas projektgrupp under ledning av rektor. Den vetenskapliga ledaren läste och gav respons på planerna både i syfte att insatserna skulle vara realistiska och i linje med målen, men också för att valda former för dokumentation skulle kunna besvara projektets frågeställningar. Ytterligare förankringsinsatser handlade om att ge information, föreläsningar och inspiration till alla målgrupper om hälsofrämjande utvecklingsinsatser; elever, vårdnadshavare och personal. Föreläsningar genomfördes av forskarna och framför allt av projektledaren. Innehållsfrågorna handlade i stort sett om att förstå innebörden av TGV och ett förhållningssätt som bygger på kunskap om hjärnsmarta utvecklingsinsatser. Föreläsningar om utvecklingsarbete på vetenskaplig grund genomfördes av den vetenskapliga ledaren i arbetsgruppen samt för lärare som hade rollen som samtalsledare i skolans kollegiala lärande. I stort sett genomfördes alla ledarhandlingar under det etablerande skedet. Ledarhandlingarna riktade sig mot olika delar av en tillgänglig lärmiljö; den fysiska, den sociala och den pedagogiska miljön (figur 1). Tillgänglighet är ett helhetbegrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för eleverna. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att samtliga elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet (SPSM, ). Figur 1: Iillustration av tillgänglighetsmodellen 2 2 Se SPSM: 8

9 I detta skede var huvudmannens deltagande begränsat till att lyssna till föreläsningar om projekts mål och upplägg samt att ingå i projektets styrgrupp. Under vårterminen slutade gymnasiechefen som var väl insatt i och hade engagerat sig i de hälsofrämjande frågorna. När personer på förvaltningsnivå byts ut tar det alltid tid för nya att sätta sig in i pågående projekt. Vi kan avslutningsvis konstatera att huvudmannens deltagande borde ha legat på en betydligt högre nivå för att ge optimalt stöd till projektet och därmed bättre förutsättningar att nå framgång. Prövande skede Alla fyra skolor har i olika grad involverat både elever, vårdnadshavare och personal i insatserna som prövades. De viktigaste insatserna utgick från att samtliga målgrupper skulle utveckla mer kunskap och förståelse inom hälsofrämjande skolarbete. På en av skolorna var samtliga lärare och elever involverade medan övriga skolor valde vissa klasser eller vissa program på gymnasieskolan. Det långsiktiga målet är dock att samtliga skulle vara med och att alla skulle erövra förståelse för att välbefinnande och lärande är ömsesidigt beroende av varandra. De två nya skolorna valde inledningsvis att pröva insatser om den fysiska miljön så som flexibla möbleringar och ståbord (bilaga 3). Men ganska snart genomfördes även insatser för den sociala miljön till exempel insatser på raster av en nyanställd socialpedagog (bilaga 4). De två skolor som hade längre erfarenhet av hälsofrämjande arbete (enligt Hjärnsmart) valde att rikta många insatser mot den pedagogiska miljön såsom att pedagogiska planeringar granskades ur ett hälsoperspektiv (bilaga 2) eller att undervisningen integrerades med insatser som grit, priming, och mindset och ett hjärnsmart förhållningssätt (bilaga 1). Med tanke på den korta tid som fanns till förfogande för det prövande skedet (mars-maj) har alla skolor enligt vår bedömning iscensatt en stor mängd aktiviteter för hälsofrämjande aktiviteter och förståelse. Vi kan också konstatera att insatserna har fått ett positivt mottagande av alla parter (elever, vårdnadshavare, lärare och övrig personal). Alla skolor kommer, enligt Skolverkets (2015) kvalitetsutvecklande process, att fortsätt investera i, dokumentera, följa upp och utvärdera insatser som bygger på dessa lärdomar. Granskande skede Att uttala sig om effekter på individnivå låter sig inte göras efter en termins arbete. Däremot har vi varit noga med att systematisk samla data som underlag för analysarbetet. Vi valde att ge koncentrerat stöd i de avslutande analyserna. Under två dagar i augusti samlades representanter från alla fyra skolor för att få stöd i analyserna av den vetenskapliga ledaren. Vi kan dock se effekter av de olika insatserna på gruppnivå även om vi, med tanke på trovärdighet och tidsperspektivet, väljer att uttala oss om tendenser. Utifrån de två frågeställningarna i ansökan har vi valt att koncentrera analysarbetet på ledarhandlingar och didaktiska val. De tydligaste tendenserna är ökad medvetenhet både bland elever och vuxna om hälsans betydelse för välbefinnandet både i och utanför skolan. Vi kan också konstatera att relativt små insatser har bidragit till relativt stora skillnad för eleverna. Till exempel att: få en näringsrik frukost på morgonen, få ingå i organiserade rastaktiviteter, få röra sig regelbundet under stillasittande arbetspass (omväxling och utmaningar) eller att möbleringen i klassrummet är flexibel utifrån aktivitet. De mest framgångsrika didaktiska valen på respektive skola summeras nedan: Skola 1 gymnasiet: Att få inta frukost på skolan eller få ingå i aktiviteter under teoretiska arbetspass som bygger på priming och grit har bidragit att eleverna visar en mer positiv inställning och känner sig mer motiverade för skolarbetet. 9

10 Skola 2 (åk F-5): Samarbetet mellan lärare och elevhälsan har bidragit till att hälsoaspekterna syns i de pedagogiska planeringarna. I analysen framkom mönster som visar att den stora mängden extra anpassningar på individnivå mycket väl kan lyftas till grupp- och klassnivå. Skola 3 (åk F-3): När lärarna planerat och genomfört lektioner som baseras på TGV utvecklades deras gemensamma språk samt att en kunskapsbank av viktiga aktiviteter kommuniceras i arbetslaget. Tendenserna vi kan se är att eleverna upplever mindre stress och kan fatta fler egna beslut. Skola 4 (åk 4-9): De mest framgångsrika insatserna har varit omväxlande (flexibla) klassrum och det förändrade arbetssättet under lektionstid i form av brainbreaks. Tendenser vi kan konstatera är att den fysiska lärmiljön blir tillgänglig för fler elever när både möblering och mikropauser anpassas efter kontexten. Olika typer av brainbreaks har bidragit till avbrott som gör att eleverna kan återvända till arbetsuppgiften med förnyad energi. 10

11 5: Elevhälsans roll Elevhälsans olika professioner har deltagit i varierad utsträckning på de skolor som ingår i projektet. Detta beroende på skolornas storlek, organisation, elevernas ålder och behov (se respektive skola nedan). Olika syn på elevhälsan roll och uppdrag påverkar utfallet. Ett gemensamt mönster som vi kan se är att majoriteten av skolorna har utvecklat ett gemensamt språk och förhållningssätt för de hälsofrämjande frågorna. En framgångsfaktor i detta arbete var de gemensamma möten och aktiviteter som har skapats och lett till diskussioner där varje enskild profession bidragit för att berika insatserna. Kartläggningar och uppföljningar som genomförts tillsammans med olika professioner har varit ett värdefullt arbete i enlighet med skolans kunskapsuppdrag. Med stöd i våra resultat ser vi att varje skola bör utveckla sina samverkansformer för att synliggöra och utveckla syn- och förhållningssätt som är grundläggande i det hälsofrämjande arbetet. Att gemensamt definiera utvecklingsområden där varje profession med sin kunskap bidrar till att synliggöra vikten av främjande insatser. Aktiviteter i klassrummen har planerats och genomförts på ett sätt där elevhälsa och lärare har samverkat kring att öka medvetenheten och betydelsen av tron på den egna förmågan (growth mindset, grit, empowerment). Insatsen visar att enstaka aktiviteter inte bidragit till ett långsiktigt och hållbart hälsomedvetande. Däremot ser vi att aktiviteter i relevanta sammanhang kan vara betydelsefulla för att synliggöra personalens egen uppfattning om varje individs unika förmåga. Skola 1 Samtliga professioner i elevhälsan på gymnasieskolan 3 deltog i handledningen av Rolf Ekman (bilaga 1). Specialpedagog och skolsköterska var viktiga i arbetet med frukostvanor, både i kartläggningsprocessen, genomförande och utvärdering. Tillsammans med lärarna och eleverna bidrog aktiviteterna till gemenskap och naturliga samtal om hälsa och välmående som sedan fortsatte in i klassrummen. Elevhälsan finns även representerade i referensgruppen för Hjärnsmart på NA vilket sänder en signal om vikten av allas olika roller i det hälsofrämjande arbetet. Specialpedagoger och arbetsterapeut var till stor del delaktiga i arbetet med Vanor i miljö och den fysiska lärmiljön (bilaga 1). Organisationen kring elevhälsan har bidragit till ökat samarbete mellan lärare och elevhälsopersonal som främjat helhetssynen på projektet. Elevens kunskapsutveckling och mående var en grundpelare i hur vi önskade utveckla elevhälsans roll i Skolverksprojektet. Eftersom skolans olika program arbetat olika mycket med Hjärnsmart var elevhälsans samlade organisation en viktig del i spridningen samt i det kollegiala lärandet med övrig personal. Skola 2 I det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet var samarbetet mellan elevhälsan 4 och pedagogerna en central förutsättning. En bärande del i samarbetet innebar att elevhälsan och arbetslaget haft regelbundna möten i klassrummen. Tillsammans diskuterades elevernas hälsa och mående utifrån skattningshjulet. De aktuella anpassningarna för gruppen och undervisningen utgick från planeringsunderlaget (bilaga 7). Flera professioners perspektiv och kunskap synliggjordes och togs tillvara i arbetet med planeringsverktyget. Tillsammans utvecklades ett gemensamt språk och en 3 Kattegattgymnasiets elevhälsa består av: kurator, skolsköterska, specialpedagog, studie-yrkesvägledare (SYV), arbetsterapeut. Skolan har de senaste åren arbetat för att förändrar strukturen för ett närmare samarbete mellan elevhälsan och arbetslagen där varje rektorsområde har ett eget team bestående av kurator, specialpedagog, skolsköterska och SYV. 4 Elevhälsan på Haverdals byskola består av rektor, en speciallärare, en skolsköterska och en kurator. 11

12 gemensam förståelse för uppdraget samt förutsättningar för en mer tillgänglig lärmiljö. Processtödets roll var att stödja det gemensamma arbetet på skolan och utformningen av planeringsverktyget. Skola 3 Med medel från detta projekt anställde skolan en socialpedagog som tillsammans med övrig elevhälsa arbetade aktivt ute i klasserna. Socialpedagogen var en yrkeskategori som tidigare inte funnits i elevhälsan på skolan 5. Utifrån samtal med lärare och egna observationer formades insatsen till att rikta stöd på både individ- och gruppnivå samt i kontakten med vårdnadshavare. Socialpedagogens uppdrag utgick från observationer och samtal med lärare. Arbetsuppgifterna innebar att samtala enskilt och grupp med elever samt att ge riktat stöd i undervisningen på klassnivå. Här har rollen varit att avlasta lärare som upplevt att kontakt med vårdnadshavare tagit för stor del av deras arbetstid. Skolsköterskan deltog i undervisning i klasserna F-3 med fokus på sömn, mat och fysisk aktivitet. Fortbildning genomfördes under två halvdagar med mål att skapa en gemensam kunskapsgrund inom Hjärnsmartarbetet hos samtliga yrkeskategorier på skolan. Detta med syfte att utveckla gemensamma strategier i det fortsatta hälsofrämjande arbetet. Under terminen genomfördes kompetensutveckling tillsammans med elevhälsan där skolan började utveckla gemensamma strategier att utgå från ett hjärnsmart förhållningsätt i det fortsatta arbetet. Skolan insatser med intentionen att Levla elevhälsan, kommer att fortsätta Skola 4 För att kartlägga elevernas röster hade skolans elevhälsa 6 sen tidigare genomfört en kartläggning om vad det innebär att vara elev på skolan på i och utanför klassrummet. Kartläggningen kunde nu användas som en utgångspunkt för de hälsofrämjande insatserna. En socialpedagog anställde för att tillsammans med elevhälsan utveckla arbetssätt för att motverka problematisk frånvaro och kränkningar på nätet. I socialpedagogens roll ingick också att vara en del av elevhälsoteamet och samtidigt en viktig länk mellan elevhälsan och pedagogerna. Tyvärr visade det sig att den socialpedagogen hade andra tankar om sina arbetsuppgifter och inte ville ta någon större aktiv del i arbetet med Hjärnsmart och TGV. En enkät om kränkningar på nätet gjordes men den var relativt generell och visade inte några specifika resultat. Skolan behöver därför göra ett omtag för att på ett bättre knyta ihop elevhälsas och pedagogernas hälsofrämjande insatser. 5 Elevhälsan på Sofieberg består av två rektorer, en specialpedagog, en skolsköterska, en socialpedagog och en kurator. 6 Stenstorpsskolans elevhälsa består av en rektor, en kurator, en skolsköterska, en specialpedagog och en speciallärare. 12

13 6: Kopplingar till systematiskt kvalitetsarbete Framgångsfaktorer och hinder Det systematiska kvalitetsutvecklande arbetet som sker i klassrummen bygger på en process som vanligtvis pågår under ett läsår ofta med start i nulägesanalyser våren innan. När projektet godkändes skulle nya insatser i efterhand integreras med pågående utvecklingsarbete vilket också blev en hindrade faktor. Trots detta kan vi konstatera att de hälsofrämjande insatserna påverkat kvaliteter i elevernas lärmiljöer. Vi vill betona problematiken i Skolverkets dubbla budskap gällande tidsperspektiv för utvecklingsinsatser som ska göra skillnad för elever och vad som ger stadsbidraget för hälsofrämjande arbete. Skolverkets stödmaterial för framgångsrikt arbete med kvalitetsutveckling visar på vikten av ett vetenskapligt förhållningsätt i långsiktiga processer som måste få ta tid. Vi hade gärna sett att vi kunde följa rekommendationerna för: Var är vi, vart ska vi, vad gör vi och hur blev det (Skolverket, 2015). Nu blev tiden för det praktiska arbetet endast en termin och därmed möjligheterna till systematisk dokumentation och analysarbete begränsade. Å andra sidan kan man se de gjorda insatserna som systematiskt genomförda nulägesanalyser som kan utvecklas vidare inför kommande insatser. De hälsofrämjande insatserna som beskrivits för respektive skola (bilaga 1-4) visar att samverkan mellan skolans elevhälsoteam och lärarna varit en central framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor har varit samverkan med vårdnadshavare för eleverna i grundskolan (bilaga 2-4). Vi vill betona vikten av vetenskapligt processtöd i alla delar av processer, från ax till limpa. Skolor behöver stöd för att utvecklingsarbetet ska vila på vetenskaplig grund. Vi vill också betona stöd för att all personal ska erövra mer konkret kunskap om innehållet och didaktiska val i hälsofrämjande arbete. Det finns redan forskningsbaserad kunskap om hälsofrämjande insatser (vad som kan göras). Frågan är hur den ska tillämpas i didaktisk handling för att skolorna ifrån sina olika förutsättningar ska erövra mer praktikutvecklande kunskap. Lärdomar för framtida insatser Den första lärdomen handlar om vikten av deltagande och delaktighet från alla involverade parter. Hälsofrämjande insatser som ska nå framgång kan inte detaljstyras i top-down-insatser från förvaltningar eller dylikt. De insatser som har nått mest framgång på våra skolor har tagit allas röster på allvar (elever, vårdnadshavare, lärare) och omformulerat projektet till ett bottom-up-orienterat arbete. Elever eller lärare som bara blir passiva genomförare av andras beslut om hälsofrämjande insatser kommer förmodligen inte att använda sig av den kunskapen i den egna vardagen. En annan lärdom handlar om vikten av forskningsbaserad kunskap för att kunna ge argument för varje enskild insats. Det är ett stort steg att lämna ett allmänt tyckande till att kunna motivera sina ledarhandlingar och didaktiska val på vetenskapligt grundad kunskap. Vi har valt att engagera forskare från olika discipliner för att få tillgång till flera perspektiv på välbefinnande och lärande. Vi har också valt att basera hela utvecklingsprocessen på vetenskaplig kunskap om hur man organiserar för skolframgång och gett vetenskapligt stöd i alla faser. Sammantaget har det bidragit till trygghet i processen särskilt för deltagande lärare och skolledare. Slutligen har vi varit noga med dokumentation för att kunna besvara de frågeställningar som vi ställde i ansökan. Det har bidragit till en tydlig avgränsning av dokumentation som underlättat analysarbetet. Vi känner oss särskilt nöjda med att vi har kunnat tillämpat ett vetenskapligt förhållningssätt under hela utvecklingsarbetet. 13

14 Den avslutande och absolut viktigaste lärdomen är att relativt små men genomtänkta hälsofrämjande insatser på relativt kort har gjort skillnad för många elever. Det är trots allt bara när eleverna lyckas som vi vet att insatserna har blivit viktiga på riktigt för våra elever. Betydelse på kort och lång sikt På kort sikt har flera av insatserna påverkat elevernas välbefinnande och motivation för skolarbetet. Vi ser exempel på elever som har tagit med sig de hjärnsmarta strategierna även efter gymnasieskolan som en del i det livslånga lärandet och spridning till kurskamrater på olika utbildningar i exempelvis Göteborg och Lund. För att nå framgång på lång sikt behövs fler prioriteringar på organisationsnivå. Många insatser har genomförts av eldsjälar, skolledare och lärare, som ofta brinner för undervisning som ska påverka elevers välbefinnande. Om de byter arbetsplats kan stora delar av helhetsidén om hjärnsmarts-aktiviteter försvinna. Den stora utmaningen är därför att flertalet lärare och de flesta elever är involverade så att helhetsidén finns förankrad i skolans kollektiva minne. På lång sikt behöver även lärarstudenter förstå innebörden av hälsofrämjande insatser kopplat till elevers motivation och kunskapsutveckling. Vi som fått stadsbidrag har ett särskilt ansvar att sprida våra kunskaper och erfarenheter till lärarutbildningen men även till andra skolor i olika kommuner. På längre sikt kommer alla erfarenheter från olika hälsofrämjande skolutvecklingsarbeten att genera ett innehåll för kompetensutvecklingsinsatser som sprids genom Skolverket. Vi vill dock betona att utvecklingsarbete på vetenskaplig grund kräver långsiktighet, kartläggningar av lokala behov, systematisk dokumentation, analysarbete och kritisk granskning. 14

15 7: Referenser Ahlqvist, U. & Bellvik, L. (2017). Låt din hjärna blomma. Fjärås: Hjärnberikad Basim Maki, A. (2018). Projekt Hälsomedveten Ett steg mot förbättrad hälsa (Examensarbete). Halmstad: Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Duckworth, A. (2017). Grit Konsten att inte ge upp Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. Dweck, C. (2017). Mindset du blir vad du tänker Stockholm: Natur och Kultur Akademisk. MOSO (2018). Mentoring Observation Software: manioraochsamhalle/forskning/forskningsprojektinomclks/mosomentoringandobserva- tionsoftwareinteraktivobservationsomskahojakvalitetenpahandledningen html [Hämtad ] Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken Stockholm: Skolverket. SPSM (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Timperely, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft Lund: Studentlitteratur. Örnbielke, J. (2018). Projekt Hälsomedveten Ett steg mot förbättrad hälsa (Examensarbete). Halmstad: Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. 15

16 Bilaga 1: Kattegattgymnasiet Inledning Kattegattgymnasiet är Halmstads största skola med 1400 elever. Skolan erbjuder högskoleförberedande program, yrkesprogram, språkintroduktionsprogrammet, och yrkesintroduktionsprogrammet. På skolan arbetar 200 lärare/personal och fem rektorer samt en gymnasiechef. Skolans personal och elever har sedan 2013 arbetat tillsammans med neuroforskare för att utveckla undervisningen och lärandet med kunskap om hur hjärnan fungerar. Arbetet initierades med utgångspunkt i den allt mer upplevda stressen hos eleverna på några av skolans program. Behovet av strategier för att främja hjärnhälsa identifierades från skolans olika professioner bland annat genom elevenkäter. Samtliga insatser i projektet är kopplade till utvecklingsområden som identifierats genom klassrumsobservation, elevenkäter, självskattningshjul, elevröster, eller samtal. Skolan har ett redan etablerat arbete med Tio goda vanor (TGV) och kriterierna för god hjärnhälsa. Genomförande Didaktiska val Lärare genomför aktiviteter som främjar elevers hälsa Under våren identifierades ett behov av ökad medvetenhet kring hälsa och välmående på språkintroduktionsprogrammet. Särskilda insatser för gruppen planerades och genomfördes med hjälp av studenter från Hälsopedagogprogrammet (Högskolan i Halmstad). Arbetet utgick från TGV för att öka medvetenheten om god hjärnhälsa som grundläggande bas för lärandet. Dokumentation och utvärderingen genomfördes med hjälp av självskattningshjul, elevsamtal och elevenkäter. Studenterna har även skrivit ett examensarbete om sitt arbete på Kattegattgymnasiet. Lärare omsätter elevers tankar om berikad lärmiljö i undervisningen Kattegattgymnasiet är under ombyggnad och den fysiska miljön på skolan påverkas stort. Eleverna reagerade på den bristfälliga lärmiljön och utifrån sina kunskaper om hjärnans behov för lärande tog de tillsammans med lärarna fram konkreta förslag på förändring. Med utgångspunkt i materialet TGV startade elever och lärare arbetet. Utifrån ett konkret förslag fördes sedan en dialog med skolans ledning och intendent, berörda arbetslag samt personer på kommunen. Förändringsarbetet dokumenterades med hjälp av självskattningshjul, loggbok och elevreflektioner. Lärare genomför undervisning utifrån kunskaper om Tio goda vanor Med hjälp av klassrumsobservationer synliggjordes ett specifikt utvecklingsområde för att öka flerstämmighet i klassrumskommunikationen, det aktiva deltagandet och därmed också lärandet hos eleverna. Undervisningen planerades utifrån ett hjärnsmart förhållningssätt i kombination med aktiviteter som öppnade för flerstämmighet så som: akvariesamtal, kamratbedömning, processkrivning, gruppindelning, loggning och responsarbete. Undervisningen har medvetet genomförts utifrån hur hjärnan fungerar med bakgrund av TGV, mindset och GRIT 7. I praktiken innebar det bland annat pri- 7 Arbetet med mindset grundar sig i Carol Dwecks forskning om Growth mindset där lärandet är dynamisk och inställningen är att allt är utvecklingsbart. GRIT, att arbeta med personers egen drivkraft och främja lärandet som stöds av forskning av Angela Duckworth och Torkel Klingberg. Priming-begreppet innebär att hjärnan förbereds för inlärning genom att exempelvis medvetet introducera lektionsinnehåll och begrepp för nästkommande lektion i slutet av den förra lektionen för att på så vis väcka intresse och stärka lärandet. 16

17 ming inför en lektion, aktiviteter där input från läraren omsätts i handling och där eleven själv får reflektera över kunskapsinnehållet. Avslutningsvis, repeterades vad eleverna lärt sig, hur de kunde gå vidare och vad som skulle hända nästa lektion. Vid längre lektionspass än 40 min genomfördes pausaktiviteter, ofta med gemenskap som fokus så som samarbetsövningar, fysiska rörelsepauser i par/grupp, avslappning eller utbyte av positiva tankar. Arbetet dokumenteras genom elevenkäter, klassrumsdiskussioner, klassrumsobservationer med ett digitalt redskap (MOSO). För att driva processen framåt genomfördes handledningssamtal efter observationerna med kollegor från andra gymnasieskolor under ledning av projektets vetenskapliga ledare. Ledarhandlingar Skolledningen organiserar handledning för det kollegiala lärandet Kollegial handledning startades för att stärka personalens kompetens och för att utveckla kunskaper om strategier för hälsofrämjande insatser. Handledningen riktade sig dels till personal i elevhälsan och dels till lärare (se nedan). Insatsen dokumenterades i form av mötesanteckningar samt utvärderingsfrågor. Rolf Ekman (professor i neurokemi) handledde elevhälsan utifrån personalens frågeställningar och elevernas behov. Syftet var att med stöd av neuroforskning utveckla hållbara strategier för elevers välbefinnande och kunskapsutveckling inom varje profession. Projektets vetenskapliga ledare ledde metahandledning för samtalsledarna i det kollegiala lärandet. Syftet var att skapa möjligheter för lärarna att utveckla och stärka sin egen profession, samt att skapa samtalsstruktur och leda utvecklingsprocesser på skolan. Handledningsprocessen tog stöd i Skolverkets stödmaterial om kvalitetsutveckling i praktiken (Skolverket, 2015). Rektor beslutar att erbjuda frukost Elevhälsan genomförde kartläggningar av lärares och elevers frukostvanor. Resultatet visade på bristande vanor som kunde relateras till mindre aktiv kunskapsutveckling. Därför erbjöds frukost på språkintroduktionsprogrammet och industriprogrammet två gånger per vecka i syfte att öka elevers medvetenhet kring kostens betydelse för hjärnan och lärandet. Insatsen dokumenterades i form av självskattningshjul, enkäter och fokusintervjuer. Skolledningen systematiserar det hälsofrämjande arbetet på skolan Skolledningen initierade ett arbete för att omorganisera gemensamma utvecklingsområden på skolan med avsikt att systematisera Hjärnsmartarbetet. Man utsåg även en inspiratör i varje arbetslag. Dokumentation av ledarhandlingar skedde i form av mötesprotokoll och loggboksanteckningar. Resultat Didaktiska val Lärare genomför aktiviteter som främjar elevers hälsa Effekterna av insatsen som dokumenterades med skattningshjul och veckovisa utvärderingar, visar att flertalet elever i gruppen har förbättrat sin kunskap och inställning till hur hälsa kan uppnås och bibehållas. Elevernas upplevda känsla visade att arbetet med TGV har bidragit med användbara förslag för att uppnå god hälsa. Några av eleverna uttryckte förståelse för att förändring tar tid och att 17

18 många delar påverkar hälsan medan andra inte förstod syftet med insatsen. Elevgruppen bestod av elever med olika kulturell bakgrund med kort tid i Sverige och varierade erfarenheter om hälsans betydelse för lärandet. Bristande kunskaper i det svenska språket samt de sociala och kulturella skillnaderna i skolsystemen gjorde att projektets övergripande syfte inte uppnåddes. Däremot ser vi andra effekter så som ökade kunskaper i det svenska språket och större medvetenhet om vikten av hälsofrämjande arbete (Basim Maki, 2018; Örnbielke, 2018). De didaktiska val som gjorts i denna insats är den undervisande lärarens beslut att integrera hälsofrämjande insatser i sin undervisning. Vi sökte även stöd i studenterna (från Högskolan i Halmstad) för att bättre nå eleverna genom att öka antalet vuxna som var tillgängliga för de hälsofrämjande frågorna. Lärare omsätter elevers tankar om berikad lärmiljö i undervisningen Arbetet med Vanor i miljö har resulterat i ökad medvetenhet om den fysiska miljöns påverkan för lärandet både hos elever och hos personal. Initialt var det egna klassrummet målet för förändring men ganska snart lyftes fokus till den gemensamma entrén som under en ombyggnadsperiod kom att verka som huvudentré för samtliga program på skolan. En skiss av skolans nya entré togs fram gemensamt av elever och lärare utifrån kunskaper om berikad lärmiljö. Målet med detta var att ge samtliga elever känslan av en välkomnande och inspirerande skolmiljö. Eleverna har motiverat sina val med hjälp av neuroforskning samt egna reflektioner av en inspirerande lärmiljö. Under processen har det förts dialog mellan elever och lärare, skolledning och skolans intendent. För att komma till handling och för att resultatet skulle bli genomförbart har även kontakter med kommunens fastighetskontor, miljö och hälsa etablerats. På grund av projekttidens korta period syns ännu inga konkreta resultatet i den fysiska miljön. Elevernas engagemang har varit stort och en önskad fortsättning med att verkställa elevernas förslag på den nya entrén diskuteras. Lärare genomför undervisning utifrån kunskaper om tio goda vanorna Elevernas utvärdering av lektionsuppläggen utifrån ett hjärnsmart förhållningssätt visar att kunskapsutvecklingen underlättas. Eleverna uttrycker särskilt att priming och uppstart av lektionen varit viktig men även att lektionen har ett tydligt avslut. Elevernas röster liksom lärarens observationer visar även att omväxling av lektionsaktiviteter har bidragit till ett mer specifikt fokus för eleverna samt känslan av ett lustfyllt lärande. Aktiviteterna har även bidragit till ökat samarbete under lektionstid där klassens känsla av gemenskap har främjats. Pausaktiviteter och kunskaper kring hur hjärnan fungerar och reagerar i olika situationer har ökat elevernas medvetenhet om hur hjärnhälsa kan uppnås. Elevernas utvärdering visar att det är viktigt att kunna reflektera över hur hjärnan fungerar i till exempel stressade situationer. Det innebär att själv besitta och aktivt kunna använda sig av strategier till förändring både i skolan, utanför skolan och i framtiden. Att medvetet ge eleverna tid för reflektion och knyta an reflektionstid till en specifik skoluppgift är ett sätt att på sikt medvetandegöra egna hållbara strategier. Utvärderingar av arbetet med flerstämmighet och ökat deltagande visar på varierande resultat. Majoriteten av eleverna uttrycker att de blir hjälpta av klasskamraters respons medan några elever uttrycker en ovilja att visa text för vem som helst och litar inte riktigt på klasskompisens respons. Man söker hellre lärarens rätta svar. Vår tolkning är att detta är ett långsiktigt arbete som tar olika långt tid för eleverna. 18

19 Ledarhandlingar Skolledning organiserar handledning för det kollegiala lärandet Utvärderingen av Rolf Ekmans handledning med elevhälsan visar att majoriteten av deltagarna har fått ökad kunskap om hur hjärnan fungerar samt vidare argument för hälsoperspektivet kopplat till lärande i mötet med kollegor och elever. Utvärderingen visar även att åsikterna går isär när det gäller hur den egna professionen har stärkts med hjälp av handledningen. En del menar att det är svårt att se den direkta användningen av den ökade kunskapen om hjärnan utifrån den specifika professionen. Andra visar tydligt hur handledningen gett nya perspektiv på utmaningarna i arbetet med eleverna. Däremot är samtliga överens om att TGV är väl förankrade i det långsiktiga hälsofrämjande arbetet och elevhälsans uppdrag på skolan. Behovet av att stärka förhållningssättet baserat på hjärnsmart är stort. Det har gett bättre förutsättningar att bättre kunna möta eleverna både i samtal och undervisning samt utvecklat förmågan att se hela elevens situation. Metahandledningen av projektets vetenskapliga ledare har gett samtalsledarna kunskap om olika samtalsstrukturer för det kollegiala lärandet, vilket varit ett viktigt stöd i rollen som samtalsledare. Genom att själva testa modellerna och agera kritiska vänner, har handledarna fått bättre förutsättningar att handleda sina kollegor i utvecklingsarbetet på skolan. Utvärderingen från samtalsledarna visar fortsatt behov av metahandledning och skolledningen har beslutat om en fortsättning under hösten Rektor beslutade att erbjuda frukost På språkintroduktionsprogrammet deltog elever vid varje frukosttillfälle. Det har varit olika elever från gång till gång och det totala antalet elever som tog del av frukosterbjudandet uppskattas till cirka 50. I fokusintervjun som genomfördes med sex elever från tre olika klasser framkom att eleverna upplever att de orkar mer, kan koncentrera sig bättre, känner gemenskap och social samhörighet samt får lära sig hur en nyttig frukost kan se ut. En elev uttrycker: Det känns bra i kroppen, man blir mindre stressad, man känner sig lugnare och man får en positiv känsla. På industriprogrammet serverades frukost i samband med verkstadstiden till cirka tio elever. Det framkom att alla elever har frukost med sig när det är praktik men inte när de är i skolan. De viktigaste erfarenheterna från lärare och elever visar en stärkt relation elev-elev och elev-lärare i efterföljande arbete i verkstaden, vilket även gynnat det gemensamma arbetet i verkstaden. Sambanden mellan näringsrik frukost och en starkare relation kan enligt vår tolkning bero på att frukosten organiserades som en del av skoldagen. Det blev en gemensam aktivitet som tydligt gav effekt för elevernas välbefinnande. Det viktigaste ledarhandlingarna har handlat om att organisera och planera det praktiska arbetet kring frukosten. Det var allt från inköp, egenkontroller, ekonomi och samordna servering. Skolledningen systematiserade det hälsofrämjande arbetet på skolan För att kunna systematisera Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet fanns ett behov av ett mötesforum för inspiratörer i varje arbetslag. Dialoger i ledningsgruppen inför läsårsstarten 18/19 mynnade ut i att skolan prioriterade fyra utvecklingsområden varav Hjärnsmart var en. Representanter från skolans olika program och elevhälsa utgör en fokusgrupp för Hjärnsmart med mål att verka för hela skolans hälsofrämjande hjärnsmartarbete. Fokusgruppens arbete ska bidra till att målen om intern spridning uppnås. 19

20 Slutsats och lärdomar En slutsats vi dra i projektet är att självskattningshjulet var användarvänligt och gav en tydlig bild av vad som behövs för att främja god hälsa. Att utgå från TGV visar också på den komplexitet som finns i begreppet välbefinnande både för elever och personal. Självskattningshjulet kan användas på individnivå så väl som gruppnivå och ger en god utgångspunkt i samtal både med elever och mellan kollegor. Många av de insatser som gjorts i projektet baseras på flera års erfarenhet av arbete med TGV. Dock har inte alla program och professioner på skolan deltagit tidigare. Ökat deltagande har möjliggjorts genom handledning av elevhälsa, frukostaktiviteter på olika program och det kollegiala lärandet i samtalsgrupperna. Insatserna visar även att en gemensam grund i TGV kan utveckla ett gemensamt språk och att dialogen med andra förstärker argumenten från forskning om lärande och hjärnans kemi. En annan framgång med insatsen är själva mötet mellan kollegor; att utbyta idéer, rådfråga och utveckla kompetens tillsammans kring neuroforskning. Den interna spridningen inom skolan genom till exempel aktiviteter och material har bidragit till att diskussioner om Hjärnsmart pågår på fler program än tidigare. En förutsättning för detta har varit aktiva ledarhandlingar från skolledningen i syfte att systematisera det hälsofrämjande hjärnsmartarbetet. Projekt som enbart genomförs av eldsjälar med engagerade lärare och elever kan bli framgångsrika men för ett hållbart och systematiskt arbete krävs skolledningens beslut och vägledning. Risken för att Hjärnsmartaktiviteter bara stannar vid ett görande som inte bidar till lärande är stor om inte sambanden med det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet och hälsofrämjande arbetet synliggörs. På grund av projektets begränsade tid är effekterna av arbetet svåra att uttala sig om. Därför behövs fortsatt systematisk dokumentation för att se: var vi är, vart vi ska och hur blev det? Ett hjärnsmart förhållningssätt utgår från elevernas situation, behov och lärande. Genom att involvera eleverna och lyssna på deras tankar anpassas hjärnsmartarbetet till respektive elevgrupp. Hjärnsmartmaterialet kan ge lärare goda möjligheter att integrera det hälsofrämjande arbetet i undervisningen. Materialet baseras på forskning som skapar förutsättningar att ledarhandlingar och didaktiska val görs på vetenskapliga grunder. Aktiviteterna i projektet har visat att elever och personal som inte tidigare har arbetat med Hjärnsmart ändå kan initiera ett Hjärnsmart förhållningssätt i sina klasser. Ytterligare en lärdom vi kan dra av att erbjuda frukost, är att det ger så mycket mer än mat i magen. Varje elev får tillfälle att i trygg miljö medvetandegöra och lära sig vad hjärnan behöver för att lärandet ska fungera optimalt. Av de tio goda vanorna förbättras förutom kosten (vana 1) också gemenskap mellan elever och personal (vana 9), positiv start på dagen (vana 3) och omväxling (vana 7). En trygg hjärna, där hippocampus får träda fram och amygdala får vila, lär sig bättre. Där har vi under projektet kunna se att den upplevda trygghetskänslan för eleverna varit en fundamental del i lärandet. Med hjälp av klassrumsobservationer med MOSO och kollegiala samtal har konkreta problemområden kunnat identifieras. Med möjligheten att filma, fota och kommentera har fler personer kunnat dela den gemensamma kontexten som utgångspunkt i det kollegiala lärandet. Detta ger en unik möjlighet att utveckla lärandet hos den professionella läraren. MOSO har även möjliggjort dokumentation för att följa processen. Med ett avgränsat fokus ger observation (tex med MOSO) underlag för att kunna utvärdera insatserna i klassrummet under projektets gång. Underlagen synliggör lärarens medvetna såväl som omedvetna didaktiska val. Lärarnas observationer av elevernas missnöje över den fysiska miljön som snabbt ledde till nya handlingar på skolan är en framgångsfaktor som vi önskar lyfta fram. Lärarnas förhållningssätt och lyhörd- 20

21 het för elevernas röster gav eleverna en känsla av empowerment genom att deras röster togs på allvar. Det visar på vikten av att få vara med och påverka sin egen situation vilket bidrar med framtidstro och möjliga lösningar. Det kollegiala arbetet mellan lärare och elevhälsa visar också på förståelse för elevens hela lärsituation eftersom både elevens inre och yttre miljö varit i fokus. 21

22 Bilaga 2: Haverdals byskola Inledning Haverdals byskola är en F-5 skola som är organiserad i fyra arbetslag, F-1, 2-3, 4-5 och med Fritidshem för två grupper, F-1 och 2-6. Haverdals byskola har 160 elever i skolan och cirka 100 av dessa är också elever i fritidshemmet. Skolan är belägen i Haverdal, ett kustsamhälle i norra delen av Halmstads kommun. Haverdal är generellt sett ett socioekonomiskt välmående område, där vårdnadshavare och elever ofta uttrycker höga krav på prestation och resultat i skolan. För skolan blir detta ett viktigt problemområde för utvecklingsinsatser: Vi behöver ständigt ha att ha ett tydligt fokus på hållbar utveckling; på den hållbara individen, det hållbara lärandet och den hållbara miljön. Skolan har behöriga lärare på alla lärartjänster, varav tre förstelärare, fem resurspersoner och en trygghetsvärd. I fritidshemmets båda grupper finns lärare med särskild inriktning mot fritidshemmets uppdrag. Haverdals byskola har ett elevhälsoteam bestående av rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsoteamet arbetar förebyggande och främjande i nära samarbete med arbetslagen i skola och fritidshem. Haverdals byskola är sedan 2009 certifierad som "Skola för hållbar utveckling" (via Skolverket). Även förskolorna i Haverdal är certifierade och verksamheten har lång tradition av samverkan i ett 1-12 årsperspektiv. När skolan och förskolan 2011 skulle förnya sina certifieringar, visade utvärderingar att det var den sociala hållbarheten, den hållbara eleven, vi behövde fokusera framåt. Den här skolutvecklingsinsatsen bygger vidare på en insats om Tio goda vanor (TGV) som startade Det fortsatta arbetet med hälsofrämjande skolutveckling har bland annat inneburit ett samarbete med Neurocentrum vid Göteborgs universitet. Genomförande Vid vårtermins start 2018 utarbetas en lokal utvecklingsplan för Haverdal. Den byggde vidare på skolans långsiktiga arbete, som nämnts i inledningen, och hade ett tydligt 1 12-årsperspektiv - från de yngsta barnen i förskolan till eleverna i årskurs 5. Projektmedlen gav oss ökade möjlighet att satsa på kompetensutvecklingsinsatser. Vi arrangerade så att alla pedagoger fick möta professor Rolf Ekman (från Neuroforum) och att några lärarrepresentanter kunde delta i en konferens i Malmö. Vi genomförde gemensamma föreläsningar om TGV med två andra deltagande skolor. På egna skolan arrangerades dessutom kollegiala samtalsträffar för pedagogerna liksom en pedagogisk kafékväll som var öppen för vårdnadshavarna. Tillsammans med förskolan genomfördes en läsecirkel där personal från fritidshem och förskoleklass deltog. Samtliga vårdnadshavare informerades även via den broschyr som utarbetats inom ramen för projektet. För att få en tydlig nulägesbeskrivning genomförde vårdnadshavare, samtliga elever och lärarna skattningshjuplet utifrån TGV (bilaga 1). Fritidshemmets kartläggning hade särskilt fokus på vanorna Mat och näring samt Vila och återhämtning. Ett gemensamt underlag för lärares pedagogiska planering har utarbetats och prövats av lärarna i samtliga årskurser. Elevrådet följde upp hur eleverna upplevde att TGV varit synliga i undervisningen. Under projekttiden har vi medverkat i Pedagogiska magasinet, Lärarförbundets skrift i ett temanummer om Hjärnan i skolan. Barn och ungdomsnämnden har informerats om projektet och vi har inlett ett pedagogiskt utbyte med Drottninghögskolan i Helsingborg. Datainsamling Insamling och analys av data gjordes under senare delen av terminen. Skolans Elevhälsomöten använde sig av skattningshjulet som samtalsstöd. 22

23 Resultat Ledarhandlingar Projektets ledarhandlingar har syftat till att hitta struktur och verktyg för att utveckla det främjande hälsoarbetet i undervisningen. Rektor involverar elever och vårdnadshavare i utvecklingsinsatserna Skolan använde sig av skattningshjulet, (bilaga 6), som ett verktyg med alla elever och föräldrar. Det sammanställda resultat användes sedan som underlag när pedagogerna prioriterade och planerade för TGV i undervisningen, se planeringsdokumentet (bilaga 7). Rektor skapar förutsättningar för en gemensam grundsyn i pedagogernas planeringsarbete Rektor, pedagog och en specialpedagog tog tillsammans fram ett planeringsdokument för lärarna som ska stödja elevernas kunskapsutveckling och hälsoutveckling. Styrkor och svagheter som framkom i lärares planeringar blev ett viktigt underlag för det hälsofrämjande arbetet. Rektor organiserar för samarbete mellan hälsoarbete och undervisning I det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet har samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna varit central. En bärande del i samarbete har varit att elevhälsan och arbetslaget haft regelbundna möten i klassrummen. Tillsammans diskuteras elevernas hälsa och mående utifrån skattningskartan, de aktuella anpassningarna för gruppen och den planerade undervisningen. Samtalen innebar att flera professioners perspektiv och kunskap blev synliga, att vi utvecklade ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för uppdraget som i sin tur bidrog till förutsättningar för en än mer tillgänglig lärmiljö. Didaktiska val Projektets didaktiska val kopplades till skolans planeringsdokument. Utöver det innehåll som Skolverket kräver för planering av undervisning har vi kompletterat för att kunna stödja hälsofrämjande arbete. Pedagogerna har genomfört tre planeringar inom projektets ram. Utvärderingar visar att pedagogerna funnit stöd för aktiva val och att de haft gemensamma diskussioner och strategier för att välbefinnande och kunskapsutveckling ska integreras i undervisningen Pedagoger planerar för varierad undervisning Som ett stöd för att variera undervisning har vi använt oss av Haverdalsmodellen (bilaga 7). Haverdalsmodellen har varit ett stöd för att planera för alternativa arbetsformer och arbetssätt i undervisningen. I planeringsdokumentet framkom på vilket sätt undervisning skulle utformas och genomföras som till exempel: Tydliga genomgångar vid lektionsstart med syfte, innehåll och form i dialog med eleverna. Priming gällande lokalen för att eleverna skulle bli nyfikna och kunna förbereda sig på undervisningens innehåll och form. Elevernas placering/gruppering planerades till varje lektion/moment. Elevernas inflytande och möjlighet för att kunna påverka arbetssätt för olika moment på bästa sätt; visas, tränas och används. Undervisning genomförs utomhus när det är möjligt. Utvärderingar visar att pedagogerna funnit stöd för aktiva didaktiska val, gemensamma diskussioner och strategier genom arbetet med ett gemensamt planeringsdokument. Haverdalsmodellen och värderingsverktyget för TGV har visat sig vara viktiga stöd för pedagogernas tankar om varierad undervisning. 23

24 Pedagoger synliggör Tio goda vanor i undervisningen Kartläggningar med skattningsverktyget och samtal med eleverna låg till grund för vilka vanor pedagogerna valde att arbeta med i undervisningen. Stress och vila visade sig initialt vara två eftersatta vanor i vår skolmiljö. Frågor som uppkom var: Hur vilar vi i skolan och hur lär vi oss känna igen och hantera stress? Dessa två vanor började nästan alla klasser att arbeta med. Eleverna beskrev att de upplevde stress i flera situationer: a) i övergångar mellan rast och lektion, b) när de inte har överblick över lektionernas innehåll och struktur samt c) när de upplever att de inte kunde genomföra sina uppgifter. Att inleda lektionen med att varva ner efter rastens aktiviteter och fokusera på undervisningen blev en strategi att träna på. Det krävdes träning och det tog tid att lära sig slappna av. Även här gällde det att eleverna var förberedda och hade överblick och förståelse för strukturen för att lyckas. Förmågan att variera sin energi, att medvetet kunna ta pauser och vara fokuserad och engagerad i undervisningen visade sig bli viktiga behov. När stressade situationer uppstod kunde pedagogerna undervisa om hjärnans kemi till exempel om vilka kemiska substanser styr nu och vad kan eleverna kan göra för att förändra det. Enligt kartläggningen beskriv många elever stress när de upplevde en känsla av att inte kunna. Utvärderingen visade att eleverna blev lugnare när deras känsla gick att förklara som en process i hjärnan. Känslan kan då förändras genom egna aktiva val. Eleverna vågade tillåta sig att lära något nytt utan att känna oro. I analysen ser vi också att pedagogerna behöver utveckla kompetens i hjärnans delar och signalsubstanser/ hormoner för att kunna föra ett resonemang med eleverna. Att involvera eleverna vid lektionsstart i lektionens syfte och struktur blev också ett sätt att minska elevernas stress. Att starta lektionen med vila blev överraskande nog en utmaning, det var svårare att slappna av och släppa rastens aktiviteter än vi trodde. Det krävdes många tillfällen att medvetet träna innan vilan verkligen blev avslappnande för eleverna. Pedagoger planerar för anpassningar i undervisningen Under hösten 2017 deltog skolan i Specialpedagogiska lyftet. Ett resultat av insatsen var ett gruppdokument med anpassningar formulerade för varje klass för att tydliggöra arbetet med att ge eleverna goda förutsättningar i en tillgänglig lärmiljö. En kartläggning och analys av elevernas behov låg till grund för dokumentet. I planeringsdokumentet skrev pedagogen in de anpassningar som var viktiga för gruppen utifrån planeringens innehåll. Anpassningarna i planeringsdokumentet visar på pedagogernas medvetenhet om vikten av en tydlig struktur och god förberedelse. Konkreta exempel från planeringarna visar en tydlig presentation på lektionens innehåll som eleverna får ta del av vid lektionens start. Att planera undervisningen utifrån Haverdalsmodellen, förbereda konkret material, anpassa stödmallar för skriftlig struktur och begreppskartor är andra exempel på anpassningar som genomförts. Anpassningar i klasser och grupper på en generell nivå har sin grund i kartläggningar av elevernas behov på individnivå. Det var intressant att analysen visade hur lika de generella anpassningarna blev för de olika elevgrupperna. Häri ligger en viktig lärdom; gruppernas behov av stöd, struktur, förberedelse, relation och tydlighet är grundläggande generella behov för alla, dvs. en förutsättning för undervisning och lärande. 24

25 Pedagoger planerar för elevernas metakognitiva utveckling Att arbeta med elevernas metakognitiva förmåga har varit en viktig del i ett vidgat och livslångt lärandeperspektiv. Pedagogerna har på olika sätt arbetat för att eleven ska få syn på sitt lärande, kunna ta ansvar och hänsyn till behov, krav och möjligheter. Exempel på arbetssätt; konstruktiv återkoppling (feedback & feedforward), tid för reflektion, tänka en vända till, prata om känslan före och efter lektionen/lärprocessen, arbete efter sina egna tankeprocesser, träna på att våga prova olika vägar och arbetssätt för att sen kunna argumentera för ett val utifrån behov och situation. Utvärderingarna visade att pedagogerna funnit stöd för aktiva val, haft gemensamma diskussioner och utformat nya strategier. För att kunna arbeta med metakognitiva processer behövs verktyg, dels för att synliggöra processen för eleverna, dels för att pedagogerna ska ha ett gemensamt innehåll att föra samtal om. TGV kan vara både innehåll och form för en metakognitiv utveckling. I analysen ser vi här en intressant arena för ett fortsatt utvecklingsarbete. Slutsatser och lärdomar En lärdom från detta projekt är att gemensamma verktyg som utgångspunkt för det pedagogiska arbetet varit effektfullt. Det blir något att mötas kring, samtala om och det påverkar både tanke, handling och språk. Skattningshjulet är ett verktyg som används av både elever, föräldrar, pedagoger och elevhälsans personal i samtal om hälsa och lärande. Föräldrar har berättat om att de använder skattningshjulet och tio-goda-vanor i samtal med sina barn hemma. De uttrycker att skattningshjulet både gett goda argument och konkret vägledning. Pedagoger använder skattningshjulet i planering av undervisning och elevhälsans personal använder det i samtal med elever, enskilt och i grupp. Skattningshjulet har hjälpt till att förankra TGV i elevernas vardag. Ett gemensamt planeringsverktyg, som grund för hur pedagogerna tänker om och planerar undervisning, är en väg till ett gemensamt språk, en gemensam grundsyn och ett viktigt bidrag till en likvärdig utbildning. Genom planeringsdokumentet har vi kunnat fördjupa samarbetet och samtalen mellan personal från elevhälsan och pedagogerna vid elevhälsomöten. Undervisningens genomförande blir synligt och möjligt att diskutera, analysera och förändra utifrån fler professioners perspektiv. Både skattningshjulet och planeringsverktyget gör det också möjligt för ny personal att förstå och komma in i verksamheten, och de tankar och kunskaper som ligger till grund för verksamheten. Det vi presenterar med vår text är ett tvärsnitt, en bild, av vad som pågår i vår verksamhet just nu. TGV har funnits under några år i vår verksamhet och är ett förankrat förhållningssätt som påverkar elevernas vardag på vår skola varje dag. Genom skolverksprojektet har vi kunnat utveckla metoder och verktyg förplanering och genomförande av undervisning. Nästa utmaning blir att fördjupa pedagogernas kunskaper om metakognition och att följa forskningsutvecklingen om hur hjärnan påverkar vår hälsa och lärande. 25

26 Bilaga 3: Sofiebergsskolan Inledning Sofiebergsskolan är en grundskola med tillhörande fritidsverksamhet för ungefär 250 elever från förskoleklass till årskurs tre. Vid projektets start fanns följande personal på skolan: sex förskoleklasspedagoger, tolv undervisande lärare i åk 1-3, tre resurspedagoger, elva pedagoger inom fritidsverksamheten, en trygghetsvärd, en skolsköterska, en kurator, en specialpedagog samt två rektorer. 95% av lärarna har lärarlegitimation och merparten är utbildade VFU-handledare, då skolan är en övningsskola för lärarstudenterna vid Högskolan i Halmstad. Skolan genomgick nyligen en stor förändring på organisationsnivå, när skolan växte från åtta klasser till tolv klasser som en följd av ett lokalt politiskt beslut gällande nedläggning av en mindre skolenhet. För att främja inkludering valde skolan att bilda helt nya klasser samt lärararbetslag med syftet att främja formandet av en ny gemensam skol- och fritidsverksamhet. Uppstarten av den nya verksamheten visade sig dock kantas av ett tufft klimat och språkbruk, vilket vi var helt oförberedda på. Skolan behövde därför sätta ännu större fokus på det viktiga värdegrundsarbetet samt kartlägga och analysera behov av insatser. Vi behövde arbeta med att förbättra klimatet i klassrummen och på skolgården för att nå en högre grad av studiero samt ett tryggt rastklimat. Genomförande Vi ville med stöd av hjärnforskning utveckla elevernas ansvar för sitt lärande med inspiration från Tio goda vanor (TGV), som syftar till att stärka elevens självkänsla, självförtroende samt deras entreprenöriella förmågor. Alla vet om att om man ska få starkare muskler så måste men träna. Långt färre tänker på att man också måste träna sin hjärna om man vill få den att utvecklas och formas. Arbetssättet har visat sig framgångsrik då det gäller att motivera synen på sig själv som lärande individ och stärka känslan av livslångt lärande (jfr Hjärnberikad, 2018). Med hjärnforskningens kunskaper om vad som händer vid inlärning och problemlösning tillsammans med didaktisk forskning om framgångsrik undervisning var intentionen att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas välbefinnande och måluppfyllelse. Vi ville också göra eleverna medvetna om att de är varandras lärmiljö. Skolledningen arrangerar och efterfrågar arbete utifrån Tio goda vanor Alla pedagoger på skolan fick kompetensutveckling i att arbeta och undervisa Hjärnsmart genom tre olika föreläsningar under vårterminen. En inspirationsföreläsning med projektledaren och en fördjupad föreläsning om hjärnan med en hjärnforskare (Rolf Ekman) och en föreläsning om det flexibla klassrummet för elevers lärande. Två av skolans årskurser, förskoleklassverksamheten och årkurs två, tillfrågades om att delta aktivt i projektet Hjärnsmart under vårterminen. Ett första planeringsmöte för lärarna och projektledare initierades av rektor. Under mötet beslutades att den pedagogiska planeringen skulle utgå från en självskattning baserad på konceptet TGV. Rektor efterfrågade kartläggning och lärarnas pedagogiska planeringar för att kunna dra slutsatser av projektet på organisationsnivå. 26

27 Pedagogernas och elevhälsans struktur och planering utifrån Tio goda vanor Samtliga sex klasser som deltog i projektet fick besök av projektledaren. Syftet var att skapa förståelse och motivation för hjärnans betydelse för välbefinnande och lärande samt bjuda in eleverna att vara delaktiga i planeringen av undervisningen kring Hjärnsmart. En självskattning utifrån TGV genomfördes i samtliga klasser (elever och lärare). Resultatet utgjorde grunden för planeringen av undervisningen i de olika klasserna, där aktiviteter och insatser utifrån hantera stress (vana 4), vänner (vana 9) samt vila och återhämtning (vana 10) kom att vara i fokus. Bild 1: Projektledaren pratar med eleverna om spännande hjärnceller. Undervisningen planerades med stöd av TGV och då specifikt för att ge eleverna verktyg för att bättre förstå sig själva i stressande situationer samt bättre kunna hantera stress. För att främja elevernas studiero förändrades lektionsstrukturen dels genom att lektionerna startade med lugn musik och dels genom avbrott för rörelse, massage och andningsövningar. Vidare förde lärarna ett aktivt arbete i undervisningen för att utveckla elevernas förmåga till positiva tankar (vana 3). Resultat För att identifiera resultatet av vårt projekt genomförde vi fokusgruppintervjuer samt analyser av lärarnas pedagogiska planeringar och dokumentation. Ledarhandlingar Ledarhandlingar på skolnivå om att använda skattningsverktyget TGV som struktur för planering av undervisning, har påverkat processen för elevers välbefinnande och kunskapsutveckling. Det pedagogiska arbetet kring TGV fick en tydlig startpunkt. Resultatet visar även att alla deltagande klasser har använt skattningsverktyget som ett underlag för den pedagogiska planeringen. Materialet om TGV har använts i undervisningen samt att stödstrukturer, så som visualiserande material, har efterfrågats. I de pedagogiska planeringarna och dess dokumentation syns en medvetenhet kring de val som görs i undervisningen utifrån TGV. Den socialpedagog som anställdes påbörjade sin tjänst i mars och har sedan dess aktivt arbetat med att främja elevernas sociala relationer och lärande. Intervjuerna visar att elever och lärare upplever att arbetet har haft en positiv påverkan på arbetsron i klassrummet, så väl som klimatet på skolgården. Vi ser tendenser bland eleverna om en ökad medvetenhet kring ljud och hur var och en kan vara med och bidra till en lugnare miljö. Det gav insikter om att vi är varandras arbetsmiljö. En annan tendens gäller medvetenhet hos eleverna kring att hälsofrämjande startar hos mig själv, så som sömn, mat och rörelse. Både elever och personal upplevde att det infunnit sig ett lugn i skolans lärmiljö, såväl utomhus som inomhus under vårterminens senare del. Dessutom har antalet anmälningar om kränkande behandling och utredningar minskat. 27 Bild 2: Eleverna har illustrerat hur glada tankar påverkar hjärnan positivt.

28 Didaktiska val Pedagogerna har använt elevernas skattningar och TGV för att identifiera och utveckla strukturer i planeringen och i sin undervisning. I intervjuerna framkommer att projektet bidragit till att lärarna utvecklat en generell medvetenhet kring de faktorer som hjälper eleverna att slappna av samt en medvetenhet kring värdet av att använda rörelsepauser för att skapa fokus eller undvika stress. Såväl pedagoger som elevhälsa har under projektettiden lyft att repetition, återkoppling samt pedagogers medvetna val har bidragit lugnande effekt för elevernas lärmiljö. Uttalade tendenser generellt är att Bild 3: Eleverna har funderat kring hur de tror hjärnan ser ut. pedagoger finner ett större lugn och högre grad av studiero i klassrummet. Det framkommer också att pedagogerna utvecklat en gemensam kunskapsbank av lektioner och ett gemensamt yrkesspråk för detta ändamål. Slutsats och lärdomar Vi ser tendenser hos eleverna att TGV bidrar till att påskynda medvetenheten och att eleverna förstår att de har en egen del i arbetet kring hur man mår. I undervisningen används arbetsformer med självskattning och visuellt stöd där TGV syns. Vi kan också konstatera att undervisningen kring hälsa blivit mer systematisk. Precis som projektets intentioner ser vi att pedagogerna har fått stöd av materialet vilket ökat möjligheterna till likvärdighet mellan klassrummen när det gäller det hälsofrämjande arbetet. Vår övergripande slutsats efter en termins arbete med hälsofrämjande utvecklingsinsatser är att utveckling och lärdomar som ska leda till förändring i undervisningspraktiken tar tid. I vårt hälsofrämjande arbete vill vi utifrån perspektivet didaktiska val särskilt lyfta fram vikten av en god pedagogisk planering för lektionsstukturen samt värdet av en intresseväckande uppstart i arbetet med eleverna för att fånga deras nyfikenhet och lust att lära. Utifrån ledarhandlingar vill vi lyfta fram vikten av att analysera verksamhetens behov av kompetens och mod att våga utvidga skolans traditionella professioner. 28

29 Framgångsfaktorer Den mest centrala framgångsfaktorn har varit materialet vi använt från Hjältebolaget. Både pedagoger och skolans elevhälsa har upplevt materialet som ett stöd i arbetet med eleverna. Materialet har även varit visuellt och lättillgängligt. Vi har nu goda möjligheter att fortsätta på den inslagna vägen och låta samtliga årskurser ta del av arbetssätt och arbetsformer under kommande läsår. Lärare och elever uttrycker att det har varit ett lustfullt sätt att arbeta mot utsatta mål. Projektledaren har varit en inspirationskälla och bidragit med kunskap, vilket har uppskattats av såväl elever som lärare och skolledning. Kompetensutveckling i form av föreläsningar har fungerat som viktiga igångsättare för att bibehålla engagemanget. Bild 4: Vimplar med TGV finns i alla klassrum och påminner oss om vikten av välbefinnande och lärande. Ekonomiska medel från Skolverket har bidragit till nödvändiga förutsättningar för att nå framgång med utvecklingsinsatserna. Vi vill även fortsättningsvis att socialpedagogen ska ingå i elevhälsan samt få möjlighet till föreläsningar och undervisningsmaterial. Hinder under projektet Under utvecklingsinsatsen har vi stött på hinder och brister som vi i det fortsatta arbetet måste tänka vidare kring och fortsätta utveckla. Vi kunde ha involverat fritidspersonalen i större utsträckning. Vi kunde också ha utvecklat ett större samarbete med måltidsservice för att skapa bättre förutsättningar för medvetenhet kring kosten. Elevhälsans samlade utveckling hann vi bara starta och detta är en utvecklingsprocess som vi vill fortsätta under kommande höst. Vi kommer även att involvera vårdnadshavare i större utsträckning under kommande läsår. Skolans rådande situation har också skapat hinder när det gäller förändringar för ledning och organisation. Ombyggnation av skolans lokaler har varit ett vidsträckt hinder för oss att kunna fokusera på projektet i den utsträckning som vi önskat. Slutligen kan vi konstatera att förändring tar tid. Tidsbrist, en alltför snäv tidsplan, är något som har präglat hela projektet. Spridning För att sprida vårt arbete med Hjärnsmart inom den egna skolan arrangerades fokusgruppsintervjuerna som ett akvariesamtal där de lärare vars klasser inte deltagit i projektet fick möjlighet att få en fördjupad inblick i arbetet. Vi har en önskan om att sprida erfarenheterna kring att arbeta och undervisa med ett Hjärnsmart förhållningssätt till fler skolor med början i det egna närområdet. Eftersom vi är en övningsskola behöver vi kontinuerligt involvera lärarstudenterna. Jag började färglägga mer noggrant när vi lyssnade på lugn musik (elev i åk 2). 29

30 Bilaga 4: Stenstorpsskolan Inledning Stenstorpsskolan är en 4-9 skola i Halmstad, belägen i en av stadens yttre stadsdelar, Kärleken. Socioekonomiskt befinner sig upptagningsområdet på den övre skalan. Området är en blandning av villor, bostadsrätter och hyresrätter. Den kulturella sammansättningen är homogen med få invandrare. De nyanlända elever som finns på skolan bor inte i området utan bussas till skolan från ett av Migrationsverkets boende. Skolan är 3-parallellig och har cirka 380 elever och 30 pedagoger varav majoriteten är behöriga. Upptill dessa pedagoger finns det ett 15-tal resurspedagoger/elevassistenter. På skolan finns också ett Elevhälsoteam bestående av skolsköterska, kurator, två speciallärare, skolvärd och fritidspersonal. Ansvariga för skolan är två rektorer. Genomförande Ledarhandlingar Som ett startskott för projektet åkte den lokala arbetsgruppen på studiebesök till Drottninghögskolan i Helsingborg. Drottninghögskolan arbetar med hälsofrämjande och studiemotiverande insatser, i ett relativt utsatt område. Fokus på skolan är att integrera fysisk aktivitet på ett naturligt sätt, genom hela skoldagen. Studiebesöket blev en inspiration för idrottslärarna och ledde till personalaktiviteter som gav personalen inspiration till rörelse och utepedagogik. Till exempel samarbetsaktiviteter att göra i utbildningssyfte med eleverna. Projektledaren höll en föreläsning, Låt din hjärna blomma för all personal på skolan. Föreläsningen blandades med praktiska moment såsom egen skattning, skattning av klasserna, båda utifrån konceptet tio goda vanor (TGV) och speedsamtal. Utifrån föreläsaren förslag köptes material in. Material som bestod av faktabok och arbetshäften. De sistnämnda på två olika nivåer, dels för mellanstadiet och dels för högstadiet. Rolf Ekman (neuroforskare) föreläste om Epigenitik och motivation för personalen. Drottninghögskolan kom på besök, en lärare och fyra elever. De presenterade hur de arbetar för att få in mer fysisk aktivitet och hur de hade byggt upp sina skoldagar. Slutligen hölls workshops, av idrottslärarna och projektledaren, som gav personalen konkreta exempel på metoder och övningar att använda i sin undervisning. Rektors ledarhandling gentemot elever och deras fysiska miljö För att ge elever och idrottslärare möjlighet att skapa mer fysisk aktivitet utökades lektionstiden för Idrott och Hälsa. Varje klass fick 30 minuter extra Idrott per vecka. Upplägget var sådant att varje elev ingick i en storgrupp en ggr/vecka, då man hade 80 minuters lektion tillsammans med två lärare. Lektionerna genomfördes av idrottslärarna och socialpedagog med stöd av projektledaren. Elever i åk 4,5 och 8 fick samma föreläsning om TGV. Elevmaterial i form av arbetsböcker och material för att tillverka doftpåsar och loppor köptes in. Rektors ledarhandling gentemot vårdnadshavare i form av information: För att informera och för att väcka intresse, informerades samtliga vårdnadshavare om projektet. En folder om vårt Hjärnsmartarbete och TGV har delats ut till samtliga vårdnadshavare. Även vårdnadshavarna har haft möjlighet att lyssna till föreläsningen om TGV. Vi har dokumenterat projektinsatserna på några olika sätt. Själva processen har dokumenterats, utifrån lärarnas perspektiv, med hjälp av loggböcker. Övrig dokumentation har varit observationer, filmning, skattningar och enkäter. 30

31 Processtödet har varit den lokala arbetsgruppen, bestående av idrottslärarna som har varit till stöd för såväl lärare som elever. De har även bidragit med inspiration och praktiska förslag att använda i undervisningen. Didaktiska val Utifrån visat intresse vid uppstarten prioriterade deltagande för årskurs 4, 5 och 8. Dessa klasser genomförde skattningshjulen (bilaga 6) för att lärarna skulle identifiera vilka områden eleverna skattade lägst. Utifrån det kunde man sedan välja vilka områden man skulle fokusera. Identifierat utvecklingsområde för åk 4 var hantera stress (vana 4): Eleverna hade många förslag på brainbreakes, de flesta rimliga. Lärarna gjorde antagande att stressen eleverna upplevde var någon form av stök-stress, vilken gjorde att fokus och koncentration i klassrummet försämrades. För att ändra studiemiljön och få eleverna mer fokuserade har flexibla enheter i klassrummet introducerats, som t.ex. cyklar och stå-bord. Identifierat utvecklingsområde för åk 5 var mat i fokus (vana 1): I klassrummen har mentorerna haft diskussioner med eleverna om vikten av att äta en allsidig kost. Diskussioner Man pratade också om frukostvanor. Idrottslärarna fortgenomförde en frukostinventering tillsammans med eleverna. Diskussioner om en bra respektive mindre bra frukost ägde rum. Under en veckas tid förde eleverna frukostdagbok. Identifierat utvecklingsområde för åk 8 var hantera stress (vana 4) och positivt tänkande (vana 3): Åk 8 fokuserade på områdena stress och positivt tänkande. I klassrummet pratade man om vad stress är, utlösande faktorer för stress och vad händer i kroppen när man blir stressad. På idrottslektionerna har eleverna fått pröva på avslappnings- och andningsövningar. Resultat Didaktiska val Ge eleverna verktyg att påverka/minska den upplevda stressen I åk 4 genomfördes en mängd olika brainbreaks utifrån elevernas tankar och idéer. Sådana brainbreaks kunde vara dans, avslappning, massage, bensträckare, lugn musik mm. Elevernas gemensamma uppfattning har varit att brainbreaks är något positivt som bidrar till ett behövligt avbrott i lektionen. Lärarna uppfattade också att eleverna har varit väldigt positiva till brainbreaks och det är något som efterfrågades. Till viss del såg pedagogerna att eleverna hade mer kraft sista delen av lektionen om det genomförts en brainbreak. Det negativa med brainbreaks var att det tog tid för eleverna att komma tillbaka till studieron. Ju mer fysiskt aktiva eleverna hade varit desto längre tid tog det för eleverna att varva ner. Bild 1: Hjärngympa I åk 8 genomfördes avslappningsövningar på idrottslektionerna. Avslappningsövningar bestod av olika typer av andningsövningar för att hantera stress. Dessa upplevdes positiva av många elever och är något man gärna vill fortsätta med. Alla elever tog övningar på stort allvar, det var ingen som valde att tramsa bort eller avstå från övningarna. 31

32 En förändrad och omväxlande fysisk lärmiljö Eleverna i åk 4 fick under några veckor in stå-bord (bild 2) i sina klassrum. Många elever använde spontant stå-borden Bild 2: Kontorscykel och det blev en möjlighet för elever att röra sig i klassrummet. Flera elever upplevde att de lyckades hålla fokus längre och kunde ta till sig mer av undervisningen. Olika möbler köptes in såsom kontorscyklar (bild 3) och yogamattor. De tendenser vi kunde se var att eleverna var nyfikna på och spontant använde sig av materialet i undervisningssituationerna. Möblerna kommer att komplettera den flexibla lärmiljön men har inte hunnit utvärderas. Stimulera elevernas utvecklande av matvanor Bild 3: Ståbord Efter genomförd frukostdagbok i åk 5, sammanställde idrottslärarna elevernas vanor. Följande kriterier ingick för en mycket bra frukost: bra mängd (t.ex. gröt/yoghurt och 1-2 smörgåsar) och hälsosamma livsmedel (t.ex. fiber). En bra frukost skulle innehålla hälsosamma livsmedel och en lagom mängd (gröt/yoghurt eller 1-2 smörgåsar). En mindre bra frukost innehöll för liten mängd och mindre hälsosamma livsmedel, ofta i form av snabba kalorier. Resultatet fördelades enligt följande: Mycket bra (hälsosam): 30% Bra (hälsosam men för liten volym): 40% Mindre bra (varken tillräcklig volym eller särskilt hälsosam): 30% Detta var endast en inventering av elevernas frukostvanor, vilket gör att det i dagsläget inte går att dra några slutsatser utifrån insamlade data. Däremot kan vi se tendenser till ökat intresse från elevernas sida då flera elever kan presentera exempel på en bra/hälsosamma frukost även om de inte själva äter därefter. Ledarhandlingar Den utökade tiden på idrottslektionerna har lett till bättre möjligheter att genomföra projektet. Det har blivit lättare att koppla ihop teori och praktik. De två föreläsningarna för personalen mottogs positivt. För de allra flesta var det en inspirerande upplevelse. Information i sig medförde inte så mycket nytt men det var paketerat på ett intresseväckande sätt. Alla kunde ta till sig innehållet. Information och inspiration till personalen har underlättat förståelsen för TGV men också kopplingen till aktiviteter som redan görs. De workshops som hölls för personalen runt flexibla klassrum och arbetssätt har lett till att pedagogerna börjat använda sig av alternativa klassrumsmiljöer och undervisningssituationer. För att möjliggöra flexibla klassrum har material köpts in i form av ståbord, kontorscyklar och yogamattor. Slutsats och lärdomar De mest framgångsrika insatserna på skolan är de omväxlande (flexibla) klassrummen och det förändrade arbetssättet under lektionstid i form av brainbreaks. De flexibla klassrummen möter årskursernas specifika behov. Effekten blir en mer tillgänglig lärmiljön fler elever då de har möjlighet att variera sin arbetsplats, både under lektionstid men också från den ena dagen till den andra. Olika typer av brainbreaks ger eleverna avbrott i sitt lärande. Avbrotten gör att de får en mikropaus och kan komma tillbaka till studierna med förnyad energi. Utvärderingen med eleverna visar att de känner ett större välbefinnande (är gladare) efter en brainbreak. Pedagogerna vittnar också om hur de klarar av lektionerna på ett bättre sätt, även sista delen av lektionen. Eleverna kan hålla fokus på arbetsuppgif- 32

33 terna på ett sätt som gör att de tar till sig undervisning under en större del av lektionerna när mikropauser i form av brainbreaks läggs in. Det kommer att krävas mycket repetition (vana 6) för att strategierna som eleverna har lärt ska bli hållbara över tid och möjliga att använda i andra sammanhang. Lektioner som består av avslappning och andningsövningar fungerar väl, men hur det påverkar elevernas hälsa/studieresultat går det inte att säga något om förrän övningarna repeterats över en längre period. Vår slutsats är att alla elever har mått bra av de variationer som gjorts, både gällande möblering, brainbreaks och avslappning. När eleverna får aktivera sig en kort stund med något annat än undervisning, klarar de att fokusera under en sammanlagt längre tid vilket gynnar deras kunskapsutveckling. Projektet har fått positiv respons från personalen. En lärdom är dock att flera av pedagoger hade svårt att implementera projektets arbetssätt i sin undervisning. Ofta med argumentet det har inte funnits tid. Här krävs tydligare styrning från ledningen att pedagogerna skall arbeta med projektets grundtankar i viss omfattning och på något sätt dokumentera detta. Samtidigt finns det pedagoger som spontant arbetar med projektet i sin undervisning även om de inte direkt involveras av detta. Det finns också tydliga önskemål från berörda pedagoger att få tid till inläsning av material och att planera metodiken i arbetslaget innan man börjar jobba praktiskt med eleverna. Som exempel kan nämnas de åldersanpassade informations- och arbetshäftena om TGV och de uppdragskort som följer med. Personalen blir lätt stressade och mindre positiva om de känner att de inte har kontroll och på ett naturligt sätt kan implementera materialet i sin undervisningssituation. Det tar tid att jobba in ett arbetssätt som ska omfatta alla ämnen och genomsyra all undervisning, så att det inte bara blir en separat extrauppgift. Samtliga är dock överens om att TGV enbart visar positiva effekter när de integreras i undervisningen. Vi ser positivt på framtiden och fortsatt arbete med Hjärnsmartarbetet och TGV. Vi befinner oss både en initieringsfas (med pedagoger som vi ännu inte fått delaktiga) samt i en implementeringsfas (med pedagoger som har påbörjat arbetet). Det kommer att ta tid innan vi är i en institutionaliseringsfas d.v.s. den fas då alla på vår skola kan säga: så har vi alltid jobbat. I den närmaste framtiden är våra tankar om spridning begränsade till den egna skolan. I en framtid som ligger längre bort vill vi gärna sprida budskapet om TGV till andra skolor i kommunen. 33

34 Bilaga 5: Tio goda vanor 34

35 Bilaga 6: Skattningshjul 35