Grankulla stad/svenska skolenheten

Transkript

1 UTBILDNINGSSTYRELSENS BLANKETT Översättning/Grankulla UTBILDNINGSANORDNARENS LOKALA UTVECKLINGSPLAN FÖR ÅREN Utvecklingsplanen för utbildning och forskning slår fast de nationella insatsområden som genom utbildningspolitiska beslut har lyfts fram som centrala utvecklingsobjekt. Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan binder samman de riksomfattande målen med utvecklingsobjekt som härrör från kommunens egna behov. Utbildningsanordnare Kontaktuppgifter Ansvarsperson, ställning i organisationen Grankulla stad/svenska skolenheten Pb 1, Grankulla Bjarne Mollgren, undervisningschef Regeringens mål Målet är att Finland år 2020 placerar sig i täten bland OECD-länderna i fråga om centrala jämförelser av ungdomars och vuxnas kompetens, ett lågt antal elever som avbryter skolan och andelen unga och vuxna i arbetsför ålder som avlagt examen på hög nivå. De könsrelaterade skillnaderna ska minskas i fråga om kompetensresultat, deltagande i utbildning och fullföljande av utbildning och utbildningens ärftlighet ska dämpas. Den utbildningsmässiga jämställdheten utgör grunden för den finländska välfärden. För att den utbildningsmässiga jämställdheten ska förverkligas är det oerhört viktigt att man redan inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen kan garantera alla barn goda förutsättningar för inlärning samt genom olika åtgärder kan stödja barn och unga som av diverse orsaker behöver stöd eller riskerar utslagning. De utbildningsmässiga skillnaderna bör minskas och utbildningens ärftlighet dämpas även i fråga om all utbildning efter den grundläggande utbildningen. För att underrepresenterade grupper ska delta i utbildning krävs speciella stödåtgärder. Regeringens viktigaste mål är att stärka den finländska kompetensens konkurrenskraft. När den arbetsföra befolkningen minskar och de unga årsklasserna blir mindre ligger utmaningen i att trygga en hög kompetensnivå och tillräcklig arbetskraft inom olika branscher och regioner. Utbildningens substans moderniseras och kvaliteten, effektiviteten och genomslagskraften hos läroanstalternas och högskolornas verksamhet förbättras. När årsklasserna blir mindre är det möjligt att minska antalet utbildningar kontrollerat. Forskningens nivå höjs och förutsättningarna för forskning tryggas. Utbildningspolitiken bygger på principen om livslångt lärande. Inlärningsförutsättningarna utvecklas i ett mycket tidigt skede, redan i förskolan och den grundläggande undervisningen. Genom att satsa på dessa förhindras utslagning senare. I ett samhälle i ständig förändring är det oerhört viktig att inlärningsfärdigheterna utvecklas på ett bra sätt. Främjandet av det livslånga lärandet förutsätter att övergångarna från ett stadium till ett annat och

2 från utbildningen till arbetslivet är så flexibla som möjligt. Inlärningen slutar inte med en examen som avlagts i ungdomen, utan fortgår under hela det vuxna livet. I all utbildning identifieras och erkänns det inlärda så att sådan inlärning som skett i tidigare utbildning och på annat håll på ett så komplett sätt som möjligt godkänns som en del av studierna. Med ett vuxenutbildningssystem som täcker alla nivåer skapas förutsättningar att svara på det dynamiska arbetslivets kompetenskrav och erbjuds högklassiga bildningstjänster till exempel inom ramen för det fria bildningsarbetet. Lokalt Utbildningsuppgift: Vi administrerar den grundläggande utbildningen medräknat eftermiddagsverksamheten och gymnasieutbildningen samt drar försorg om en saklig utvärdering. Verksamhetsidé: Skolorna erbjuder trygga och innovativa inlärningsmiljöer med målsättningen att eleverna växer till mänsklighet och samhällsmedlemskap, inhämtar nödvändiga kunskaper och färdigheter, får en positiv inställning till jämställdhet och grunden till ett livslångt lärande. Vision: vägkost för ett gott liv som omfattas av fritt tänkande och kreativitet. Utvecklingsplanen består av fyra grundpelare: inlärning, personalens kompetens, en hållbar välfärd och ledarskap. Skolans värdegrund Den undervisning och det arbete som utförs med elever ska vila på demokratins grunder och syfta till att främja lusten att inhämta nya kunskaper. Utbildningen ska bygga på respekt för de mänskliga rättigheterna och de värderingar som vårt samhälle stöder sig mot. Människans egenvärde och den globala miljöns betydelse betonas. Utbildningen ska också förmedla värden som berör individens frihet, integritet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet och ansvarstagande. Normerna för likvärdigheten anges i regeringsprogrammet. Alla tendenser till diskriminering ska aktivt motverkas. Kränkande bemötande och fientlighet (intolerans) bör bemötas med diskussion och skarpt avvisande. Det finlandssvenska språket befästs och stärks med olika åtgärder utöver undervisningen. Delaktighet i vårt gemensamma kulturarv stärks och ska bidra till att individen förstår människor i olika kulturer. Det internationella samarbetet stärks i och med att skolan är och upplevs som en social och kulturell mötesplats med förankring i den europeiska gemenskapen. Utbildningsutbyte med andra länder understryks. Undervisningen strävar efter att vara likvärdig i enlighet med lag och förordning och beaktar varje elevs förutsättningar och behov. Skolans och vuxenvärdens uppgift är att överföra värden, förmedla kunskaper på följande generation. På det sättet förbereds den unga att verka och medverka i samhället. Förmågan att finna, tillägna sig och att använda ny kunskap övas och grunden för ett livslångt lärande stärks kontinuerligt. I undervisningen utvecklas elevernas kommunikativa och sociala kompetens med utgångspunkt i olika perspektiv. Dessa är etiska, nationella och internationella, historiska och framtidsmässiga eller berör miljö och omgivning. Värdegrunden ska genomsyras av samarbete i olika former. I ett modernt samhälle förutsätts att nya kunskaper som t ex fakta, förståelse, förtrogenhet, och färdighet och ny teknologi anpassas till de värdegrunder som finns till grund för ett demokratiskt samhälle.

3 INLÄRNING GEMENSKAP INDIVID kvalitet Elev/studerande och inlärningsresultat. Läroplanen: mål och innehåll. Undervisning Pedagogik. Pedagogiska miljöer, utrymmen, möjligheter. Handledning, vägledning och stöd för personal. välmående, läsårsplanen metodik IKT i Coaching undervisningen, elevvårdsfall, utvärdering didaktik experiment med personalbyte årsvis, lärmiljöer utslagna mediatek, utvecklingsarbete avhoppare GNet. vitsordens hållbarhet Beskrivning av nuläget: styrka/svaghet Modersmålet: Styrka -Individualiserad undervisning med muntlig och skriftlig respons - alla elever ses - sambedömning Hot -omotiverade elever -tidsbrist -viktiga kurser som faller bort (ex. mo 7, ) - -ökade gruppstorlekar Svagheter -litteraturläsning (elevernas läsförmåga) -elevernas muntliga färdigheter - renodlat svenskspråkiga är få, självsäkerheten i språket brister Möjligheter - ett starkt modersmålslärarteam -modersmålet är en röd tråd i undervisningen -ekonomiska möjligheter att göra exempelvis exkursioner Kort matematik: Styrka - Eleverna tar kort matte på allvar - Samma lärare har alla kurser, lär känna alla Svagheter - De som byter från MAA tar inte alltid MAB på allvar

4 elevers styrkor och svagheter - Material producerat av lärarna - Matteverkstad - eleverna får stöd då de behöver det - Läxbonussystemet, även med extra uppgifter eleverna tar läxorna på allvar Hot - Om en stor andel inte skriver MAB i SE kan det dra ner nivån för alla - Inbesparingar kan leda till större undervisningsgrupper, matte kräver personlig handledning. För motivationen. - TIDSBRIST, hinna med stoffet under kursen - Förnyad SE - För mycket färdiga modeller föder kanske inte kreativt tänkande -språkförståelse -mindre val av läromedel och nätmaterial Möjligheter - Kan använda elektroniska hjälpmedel mer? - Förnyad SE - En extra träningskurs Lång matematik: Styrka - Många väljer MAA, har ambitioner o vill satsa. - Lärarproducerat material, teorivideor o annat. - Matematikverkstad ger stödmöjligheter. - Studentuppgiftssammandrag. - Läxbonussystem. - Introkurs för att jämna ut klyftor mellan stadier. - Finns många repetitionsuppgifter Hot - Övriga uppgifter som ingår i elevernas vardag. - Inbesparingar kan leda till större undervisningsgrupper. - Tidsbrist med mycket stoff. Svagheter - Om det blir för svårt kan eleverna ge upp. - Många lärarbyten under första året. - Flickornas svaga självförtroende - Pojkarnas starka självförtroende - Finns inte tid att repetera ordentligt. Möjligheter - Internet kunde utnyttjas bättre. - Förnyad studentexamen och bedömningen i den. -E-math digitalt underv material -extra träningskurs Naturvetenskaper: Styrka - Många elever som väljer lång ma/fy - Elevernas inställning - Motiverade elever - Motiverade lärare - Studiestigar och kurser som rekommenderas för Svagheter - Saknar labbmöjligheter i biologin. - Föråldrad utrustning och förråd i fysik och kemi. - Praktisk anknytning: svårt koppla ihop teori och praktik

5 fortsatta studier - Cern, Tibble, Kenya, Borgbacken, Olkiluoto (naturvetenskapliga projekt) - Ekonomiska resurser -laborationer i Gumtäkt - Hot - Stressade elever som inte hinner/orkar med allt => motivationen kan sjunka - Inbesparingar => större grupper - Färre val om ämnena upplevs som svåra (svagare studerande) Möjligheter - Learning by doing (kräver undervisningsmaterial!) - Lyfta fram kopplingar mellan olika ämnen - Bredvidläsningsmaterial - Läraren handleder hela vägen till skrivningarna (den studerande vet vem den kan vända sig till) - Differentiering genom nya undervisningsmetoder - Studentexamensnämndens ändrade bedömningsfördelning - molekylmodelleringsprogram -program för strukturformler -bearbeta attityder Modersmål Mål: Målsättningen i projektet är att förbättra elevernas läs- och skrivfärdigheter med fokus på läsförståelse. Med tanke på att många i vår skola är tvåspråkiga finns det ett stort behov av att utveckla och effektivisera modersmålsämnet för att skapa förutsättningar för de studerande att prestera maximalt i studentskrivningarna. Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekt 1 Stärka handledningen och responsen Utvecklingsobjekt 2 Stärka elevernas kommunikativa förmåga och deras språkliga självförtroende Utvecklingsobjekt 3 Mera skönlitteratur i kurserna för att höja läsförmågan 1. Diskutera elever och deras utveckling, samt skugga varandras handledningssamtal 2. Fler muntliga moment i kurserna. Mo 7 tillbaka. 3. En roman i varje kurs. Modersmålslärarna ansvarar för förverkligandet, lärarna och rektor ansvarar för uppföljningen Tidsschema Utvärdering och mätare Skolans egen utvärdering Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Stadens utvecklingsplan för utbildningen Skolvisa läroplanen Skolans läsårsplan

6 Kort matematik Mål: Utveckling av undervisningen i ämnena med bättre resultat/samarbete/strukturer/handledning som mål Utvecklingsobjekt 1 Befästa huvudräkning eftersom det kommer att bli en del av SE Utvecklingsobjekt 2 Mer utmaningar för de mest begåvade eleverna Utvecklingsobjekt 3 Handleda de som byter från MAA 1. Vid teorigenomgången också ge exempel hur man löser uppgiften utan räknare. Förhör utan räknare och en del av proven utan räknare. 2. Ge ännu svårare uppgifter, t.ex. gamla studentuppgifter, som extra läxa. Också uppmuntra dem att gå igenom stoff som inte hela gruppen går igenom. Genom personlig handledning uppmuntra de mest begåvade eleverna att anta utmaningarna. 3. Mer personlig handledning till de som byter från MAA för att få dem att se möjligheterna och att ta MAB på allvar. Matematiklärarna arbetar för målen och följer upp dem Rektorerna stöder och följer upp utvecklingen bl.a i samband med ämneslärarmöten och utvecklingssamtal Tidsschema Utvärdering och mätare Skolans egen utvärdering Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Lång matematik Svenska skolornas utvecklingsplan Skolvisa läroplanen Skolans läsårsplan Mål: Att få eleverna att prestera så bra som möjligt i studentexamen. Att hålla resultaten på en god nivå varje år. Utvecklingsobjekt 1 Stärka det mekaniska räknandet utan räknare inför förändringen av studentexamen våren 2016.

7 Utvecklingsobjekt 2 Ge mera tid åt eleverna att repetera gamla kurser. Utvecklingsobjekt 3 Höja elevernas, speciellt flickornas självförtroende. : 1. Ha uppgifter som skall göras utan räknare i de flesta prov. 2. Skapa nya repetitionskurser i form av träningskurser. MAA 18 och MAA 19 som kan erläggas redan under det andra året. 3. Höja flickornas självförtroende genom att baka in studentuppgifter redan i kurserna Matematiklärarna arbetar för målen och följer upp dem Rektorn stöder och följer upp utvecklingen Tidsschema Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: - Svenska skolornas utvecklingsplan - Skolvisa läroplanen - Skolans läsårsplan Naturvetenskaper Mål: Målsättningarna i projekten är att stärka intresset för och förbättra resultaten i kemi, fysik, biologi och geografi. Utvecklingsobjekt 1 Ändamålsenliga utrymmen (laboratorium) Utvecklingsobjekt 2 Differentiering Målet är att beakta de studerandes olika förutsättningar för inlärning, tidigare kunskaper, olika inlärningshastighet och inlärningssvårigheter. Alla skall få lära sig på en nivå som passar dem och det skall finnas utmaningar för alla Utvecklingsobjekt 3 Samarbete över ämnesgränser och skolgränser Samarbete över ämnesgränser: för att stöda elevernas helhetssyn på naturvetenskaperna. Samarbete över skolgränser: för att effektivt utnyttja laborations- och annat material och för att ta fasta på elevernas styrkor vid stadieövergången

8 1. Modernisering av nuvarande undervisningssalar och förråd, rum 49, 50 och Differentiering innebär metoder och lösningar som stöder de studerandes individuella utveckling.. Vi sätter vikt vid att både stöda och uppmuntra de svaga och utmana de duktiga. Vi utvecklar mångsidiga undervisningsmetoder. Vi utarbetar motiverande bedömningssätt och lär de studerande reflektera över sin inlärning och ta ansvar för differentieringen. 3. Genom att förankra undervisningen också i de närliggande ämnena stärker vi de enskilda ämnena. Kurser som integrerar fysik + biologi, kemi + biologi, geografi + fysik. Projekt som förankrar naturvetenskaperna i samhället. Lära eleverna att använda teknik och laborationsmaterial: matematik + fysik => räknare fysik + kemi + biologi => mätsensorer och grafisk behandling GGs + Hs => mångsidig utrustning Lärarna i naturvetenskaper arbetar för målen och följer upp dem Rektorn stöder och följer upp utvecklingen Tidsschema Utvärdering och mätare Skolans och lärarnas egen utvärdering Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: - Svenska skolornas utvecklingsplan - Skolvisa läroplanen - Skolans läsårsplan PERSONALENS KOMPETENS GEMENSKAP INDIVID GEMENSKAP INDIVID Kunskaper Färdigheter Attityder Erfarenhete r kunskapsnivån, didaktik, ämnesöverskridande helheter individuella egna mål, IKT Handledning Samarbete Teamwork värdegrunderna, skolans visioner, framåtanda uppföljning, feedback, utvärdering för nya strategier Samarbetsparte r Kontakter Nätverk Kohur GNet Gnetskolor Tibble

9 samreflektio n Mål: Beredskap att pröva nya idéer och tillämpa nya metoder En öppen, spontan kultur Uppmärksamhet fästs vid ledandes kompetens, lärarnas professionalism Nya utvecklingsområden skapas i samarbetets tecken En lärande organisation Insatsområde: Skolorna leds av pedagogiskt och administrativt kunniga rektorer. Vår strävan är att kontinuerligt höja kompetensnivån, erbjuda handlingsutrymme, ge möjligheter till kunskapsutveckling, uppmuntra till samarbete och ge möjligheter till självstyrning. Ledningen understryker varje medarbetares skyldighet att personligen ansvara för kvaliteten i sitt jobb. Stödfunktioner för lärarna, återkommande fortbildning, mentorskap, utvecklingssamtal. Arbetshandledning Rättvist och jämlikt bemötande av personalen, utvecklingssamtal, definiering av arbetsuppgifterna och ventilering av livsfrågor. (Se tyngdpunktsområden). Samplanering Öppna diskussioner med olika intressenter. Stärkande av nya pedagogiska färdigheter hos personalen, i synnerhet pedagogiskt bruk av informations- och kommunikationsteknik. Beskrivning av nuläget Många lärare förnyar sitt sätt att arbeta. Samtliga lärare sitter i ett pedagogiskt arbetslag med mål att skapa en reflekterande lärande organisation, att pröva fram nya pedagogiska metoder samt att göra lärarna förtrogna med de möjligheter som modern lärteknologi och mjukvara erbjuder. Utveckandet av undervisningen sker i interaktion med de studerande. Varje lärare gör årligen upp en plan för sin kompetensutveckling. Målen är bundna till skolans pedagogiska utvecklingsplan, till läsårsplanens funktionella mål eller till stadens strategi för utvecklandet av undervisningssektorn. Utvärdering av verksamheten och undervisningen är ett återkommande inslag i skolans strävan att utveckla pedagogiken och annan verksamhet. Utvecklandet av pedagogiken, arbetet med den förestående nya läroplanen samt övergången till digitala studentskrivningar förutsätter tillgång till fortbildning för lärarna. Stramare budgeter får inte utgöra ett hinder för fortbildningen. Rektor är förtrogen med utvecklingen inom pedagogiken och deltar liksom lärarna regelbundet i fortbildning inom det pedagogiska området. Skolan är med i gymnasieringen GNet som har som mål ämneslärarnas samarbete med ämneslärare från andra gymnasier. Ämneslärarnätverket delar digital material och lärarnas erfarenheter.

10 Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekt 1 Läraren som handledare Mål Läraren uppfattar sin roll i större utsträckning än tidigare som handledare i inlärningsprocessen. Han planerar den och övervakar dess effekt, medan aktiviteten mera än tidigare skjuts över till den studerande. Konstruktivism och Blooms taxonomi ligger som grund för denna aktivitet. Särskild tyngdpunkt läggs vid faktorer som ökar de studerandes motivation och vid medel att utveckla en förväntanskultur i skolan. Skolan erbjuder lärarna fortbildning och möjlighet att lära av varandra. Skolan lyfter upp denna pedagogiska modell under gemensamma möten och fortbildningstillfällen. Skolans ledningsgrupp planerar fortbildningen Tidsschema Läsåren Utvärdering och mätare Gemensam modell för kursutvärdering samt eduzef-utvärderingen riktad till de studerande. De studerandes subjektiva uppfattning som mätare. Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Läsårsplanerna Utvecklingsobjekt 2 IKT i undervisningen Mål Den bärbara datorn blir den studerandes vardagliga studiematerial. Lärarna kan utnyttja de möjligheter som tillgången till teknik, digital information och applikationer ger möjlighet till. Med denna teknik förstärks inslaget av aktivitetspedagogik. Ibruktagandet av ny teknik föranleder kostnader för skolan i form av anskaffningar och fortbildning för lärare. I beredning av budget tar man hänsyn till dessa kostnader. Fortbildning för lärare, lärare som delar med sig av egen kunskap inom det egna kollegiet samt införskaffning av teknik. Ledningsgruppen och arbetslagen IKT i undervisningen samt Lärverkstäder planerar upplägget av fortbildning och benchlearning Tidsschema Läsåren Utvärdering och mätare Gemensam modell för kursutvärdering samt eduzef-utvärderingen riktad till de studerande. De studerandes subjektiva uppfattning som mätare. Lokala dokument som målet registreras i eller Läsårsplanerna, stadens gemensamma IKT-strategi för skolväsendet

11 fogas till: HÅLLBAR VÄLFÄRD GEMENSKAP INDIVID Fysisk, ändamålsenliga undervisningsutrymmen som motsvarar tidens krav, beaktar säkerhetsföreskrifter Psykisk, möjlighet till handledning och elevvård Social, demokrati, ledarskap Kulturell, finlandssvensk, mångkulturell, internationalism, samarbete med vänort Insatsområde Stärkande av verksamhetskulturen i en uppväxt- och inlärningsmiljö som främjar arbetsron, säkerheten och tryggheten i skolor och läroinrättningar. Beskrivning av nuläget Skolans utrymmen motsvarar inte till alla delar de krav som modern pedagogik ställer på dem. Skolan saknar utrymmen för självstudier och optimala utrymmen för aktivitetsinlärning med hjälp av IKT. Lärarna saknar ändamålsenliga arbetsrum för för- och efterarbete och, med tanke på den egna kompetensutvecklingen, viktig spontan reflektion kring det egna arbetet. Skolan satsar på välmående bland studerande och lärare. Skolan utvecklar sitt arbete för att skapa gemenskap bland de studerande. Skolans värdegrund är starkt närvarande i skolans vardag. En arbetsgrupp PROFFS jobbar för lärarnas välmående. De årliga utvecklingssamtalen har vid sidan av lärarnas kompetensutveckling också lärarnas välmående som mål. Målet för arbetsklimatet är trygghet och respekt för och värdesättning av olikheter bland såväl studerande som lärare. Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekten har valts och formulerats av kollegiet vid GGs hösten 2013 på basis av resultaten i arbetsklimatundersökningen

12 Utvecklingsobjekt 1 Alla känner sig delaktiga i gemenskapen och som medlem av ett team Mål En bättre gemenskap där man respekterar varandra. Alla känner sig delaktiga och välkomna i kollegiet. Mera social samvaro. Vi ordnar för alla gemensam kafferast om fredagarna. Vi uppmärksammar arbetsklimatsfrågan på möten och i utvecklingssamtalen. Vi driver på att det finns arbetsrum för lärarna så att vi tillbringar en större del av dagen på vår arbetsplats istället för att jobba hemma. Lärarcoaching, i vilken vi öppnar bjuder in kolleger att ta del av vår egen undervisning för att reflektera efteråt som en stödfunktion i vårt individuella arbete. Alla uppgifter öppnas för alla så att man kan anmäla sitt intresse för dem i samband med t.ex. utvecklingssamtalet. Alla anställdas gemensamma ansvar Tidsschema Lå Utvärdering och mätare eduzef 2014 Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Utvecklingsobjekt 2 Fortbildning för personalen Mål Personalen känner att deras kunnande går i takt med den snabba utveckling som sker inom det pedagogiska området. Lärarna känner till de reformer i läroplanen och studentexamen som väntar inom en nära framtid Arbetsgivaren reserverar tillräckligt med pengar för fortbildning. Detta omfattar kursavgifter, kostnader för resor och inkvartering samt kostnader för vikarier. Skolan skaffar den hård- och mjukvara som krävs för att följa med i utvecklingen. Skolan möjliggör benchlearning genom smidiga arrangemang vid ordandet av undervisningen och vikariaten. Lärarna söker extern finansiering för fortbildning då sådan står till buds. Skolan står för möjliggörandet av användningen av dessa medel.

13 Rektor och skolbyrån fungerar som möjliggörare av detta mål. Tidsschema Lå Utvärdering och mätare Intern utvärdering och den återkommande arbetsklimatsundersökningen Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Stadens Henty -undersökning LEDARSKAP GEMENSKAP INDIVID Strategisk ledning, klart definierade gemensamma mål Ledning av Ledning av Ledning av processer, utveckling människor ekonomi och och innovativitet verksamhet Ledning av intressentgrupper Kunskapsledning Insatsområde Den primära målsättningen är att utveckla en professionell verksamhetskultur och att stärka det strategiska, pedagogiska ledarskapet. Beskrivning av nuläget Skolans ledning jobbar för delat ledarskap med mål att alla känner sig delaktiga och betydelsefulla för organisationen. Frihet under ansvar är den ledande idén. Ledningen förhåller sig öppen till initiativ från personalen vad gäller skolutveckling och ansvar för nya uppgifter. Förtjänstfullt buret ansvar bland de anställda är en förutsättning för en utveckling i denna riktning. Rektor ställer upp huvudmålen och stakar ut riktningen för skolans utveckling med hjälp av ledningsgruppen och lärarkåren. Alla uppställda mål är inte alltid resultat av konsensus. Rektor deltar aktivt i den pedagogiska utvecklingen genom att inspirera och bereda möjligheter till utveckling. Han jobbar för en kultur där lärare bjuder på sitt eget kunnande och där varje lärare kan välja vilket delområde av tre (coaching, IKT i undervisningen och lärverkstäder) han vill fördjupa sig i. Rektor har beretts möjlighet att leda den pedagogiska utvecklingen och ledning av personalen genom en ändamålsenlig arbetsfördelning med biträdande rektor. Helhetsansvar för ekonomin och ansvar för saneringar av utrymmena samt tilläggsbyggnation får inte föranleda begränsade möjligheter till det förra. Rektors arbetsuppgifter uppfattas som många. Det vore ändamålsenligt att personalen är insatta i vilken prioriteringsordning som måste följas.

14 Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekt 1 Delat ledarskap (distributed leadership): Rektor leder samarabete Rektor leder att andra är delaktiga Rektor känner till verksamheten på verkstadsgolvet Rektor leder kompetensutveckling Rektor leder och utvecklar inlärningsprocessen Rektor jobbar med lärande organisation som mål; utbyte av idéer och erfarenheter, inspiration, delade visioner Rektor förstår att hållbar utveckling aldrig kan göras åt eller ens för lärare. Det kan bara uppnås av och med dem. Kolleger i en skola med delat ledarskapskultur jobbar tillsammans som ett team. litar och är pålitliga inspirerar och blir inspirerade tar emot och delar ansvar tar övervägda risker. Mål Personalen bereds i större utsträckning möjlighet att dela ansvaret för skolans utveckling och verksamhet. Målen för skolans utveckling föds till större grad i samförstånd mellan lärarkollegiet och ledningen. Varseblivning hos ledningen. Fortbildning av ledningen och lärare. Utvärdering av frihet under ansvar som mått för takten att avancera. Ventileras i ledningsgruppen som också planerar in för målet stödjande verksamhet under lärarmötena och samplaneringstiden. Tidsschema Lå

15 Utvärdering och mätare eduzef 2014, intern och uppföljande utvärdering Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: Utvecklingsobjekt 2 Klar bild av arbetsfördelningen Mål Personalen får en tydlig bild av arbetsfördelningen och prioriteringar i ledningens arbete. Delat ledarskap uppfattas också som delat ansvar. Målet är att det råder konsensus om vem som bär ansvar för de olika uppgifterna. Dokument som tydliggör ansvarsfördelningen (skolans instruktion) Diskussion kring delat ansvar och vad det innebär Nya kutymer för att nå samförstånd om ansvarsfördelningen Ventileras i ledningsgruppen som också planerar in för målet stödjande verksamhet under lärarmötena och samplaneringstiden. Tidsschema Lå Utvärdering och mätare eduzef 2014 och intern utvärdering Lokala dokument som målet registreras i eller fogas till: