Titel: Hur barn ser på hälsa En studie i år 3 om hur elever tolkar hälsobegreppet och hur de kopplar livsstil till hälsa

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Hur barn ser på hälsa. En studie i år 3 om hur elever tolkar hälsobegreppet och hur de kopplar livsstil till hälsa Linda Hermansson och Pia Rydberg Examensarbete 15 hp Vårterminen 2008 Handledare: Tom Danielsson Humanvetenskapliga Institutionen

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: Hur barn ser på hälsa En studie i år 3 om hur elever tolkar hälsobegreppet och hur de kopplar livsstil till hälsa Författare: Linda Hermansson, Pia Rydberg Handledare: Tom Danielsson ABSTRACT Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder hälsa för dig och vad betyder att må bra. Rita vad du tänker på. För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet må bra används som synonym för hälsa i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan och hälsa som motsats till sjukdom. När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Hälsa utifrån en helhetssyn WHOs definition av hälsa Hälsa ett omfattande begrepp Den humanistiska inriktningen Läroplanens syn på hälsobegreppet Det statligt styrda hälsoarbetet FHI NCFF Exempel på övrigt hälsoarbete Tidigare studier Natapoff Tamm & Granqvist Nilsson Sammanfattning av bakgrund SYFTE Preciserat syfte METOD En kvalitativ undersökning Urval Genomförandet Databearbetning Giltighet/Validitet Tillförlitlighet/Reliabilitet RESULTAT Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov Hälsa som en social aspekt Hälsa som beroende av den fysiska miljön Hälsa som en lustfylld aspekt Hälsa som en längtan eller en önskan Hälsa som motsats till sjukdom Sammanfattning av resultatet Hur elever tolkar hälsobegreppet Hur elever kopplar livsstil till hälsa DISKUSSION WHOs tolkning Den humanistiska inriktningen Läroplanen Tidigare studier Det statliga hälsoarbetet Slutord Fortsatt forskning...33

4 FÖRÄLDRABREV... 4 DE FORSKNINGSETISKA PRINCIPERNA... 5 FÖRFRÅGAN ANGÅENDE DELTAGANDE I UNDERSÖKNING... 6 STUDIENS UTFALLSRUM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

5 3 1 INTRODUKTION Hälsa är ett omfattande begrepp som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. Det går att närma sig begreppet utifrån olika ansatser, både filosofiska, religiösa och vetenskapliga (Medin & Alexandersson, 2000). Den filosofi som ett demokratiskt samhälle utgår ifrån är humanismen. I den här studien väljer vi att se på hälsobegreppet utifrån ett humanistiskt perspektiv, då det är den filosofi och etik som överensstämmer med de demokratiska värdena (Utbildningsdepartementet, 1994). Mycket av det som påverkar en människas livsstil grundläggs under barndoms- och ungdomsåren (Doveborg & Pramling, 2000). Hur vi ser på hälsa och vad som upprätthåller god hälsa är attityder och förhållningssätt som ingår i denna livsstil. Det synsätt som vi tar till oss som barn kan vara avgörande för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa (Tamm & Granqvist, 1993). Skolan ska ha en klar och uttalad bild av vad hälsa är, eftersom de attityder och förhållningssätt som barnet möter är avgörande för den framtida livsstilen. I läroplanen står att det är skolans ansvar att eleverna får kunskap om vad som främjar en god hälsa och en god livsstil. Eleverna ska påvisas den fakta som föregår en djupare förståelse så att de sedan utvecklar de färdigheter som en hälsofrämjande livsstil kräver. Målet med skolans undervisning är att eleverna inte bara vet hur och klarar av att, utan att de även har utvecklat en förtrogenhet till ämnet. Eleverna ska slutligen ha införlivat det hälsogynnande levnadssätt och gjort det till sitt eget (Utbildningsdepartementet, 1994). Eftersom hälsobegreppet är så omfattande i sin betydelse men får konsekvenser för vår livsstil både nu och senare i livet, är det intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet. Då skolan har ett uttalat mål att till eleverna förmedla kunskaper om vad som främjar en god hälsa är det också av intresse att belysa om och hur om de kan koppla livsstil och hälsa. Läroplanens hälsofrämjande intentioner gör det intressant för lärare att få insikt i hur elever tolkar hälsobegreppet. Denna studie påvisar hälsobegreppets omfattande tolkningsmöjligheter, belyser hur eleverna tolkar begreppet och kopplar livsstil till hälsa. För studien valdes elever i år 3 därför att i denna ålder har barnen ett så pass utvecklat tänkande att de kan föra abstrakta resonemang (Jerlang m.fl., 2006).

6 4 2 BAKGRUND I bakgrunden påvisas hälsobegreppets omfattande betydelse och dess breda tolkningsmöjlighet. Begreppet hälsa förklaras utifrån olika perspektiv. Först utifrån en helhetssyn, därefter beskrivs Världshälsoorganisationens (WHO) definition och sedan tas hälsa upp som ett omfattande begrepp. Sedan tar vi upp hur hälsobegreppet behandlas utifrån skolans läroplan. Vi förklarar här också hur man från statligt håll via Folkhälsoinstitutet (FHI) och Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF) arbetar med hälsa samt ger ett exempel på hur man bedriver övrigt skolrelaterat hälsoarbete. 2.1 Hälsa utifrån en helhetssyn När man anlägger en helhetssyn på hälsan identifieras begreppet utifrån ett mänskligt tillstånd av välbefinnande och sedan utifrån de olika aspekterna fysisk, psykisk, social och andlig hälsa (Ryberg & Sjöholm, 1994). Fysisk hälsa handlar om att ha en kropp som fungerar. Utifrån denna aspekt är människokroppen en levande organism som skapar och återskapar sig själv på så sätt att den växer, reagerar och styr sina egna aktiviteter för en god hälsa. Kroppen ska fortplanta sig och på så vis säkra mänskligt liv och därför ska kroppen vårdas. För en fungerande fysisk hälsa har varierande nyttig kost och motion i tillräcklig omfattning stor betydelse. Genom att leva sunt och vara observant på signaler som varnar för framtida problem kan man bevara hälsan långt upp i åldrarna. För att ha en god hälsa eller för att må bra är det också viktigt att man känner en yttre och inre biologisk jämvikt, homeostas. Inuti kroppen ska förhållande som kroppstemperatur och dylikt vara tämligen konstanta var vi än befinner oss och vara oberoende av yttre omständigheter. Utan homeostas skulle människan bli tvungen att försöka finna en konstant miljö att leva i (Ryberg & Sjöholm, 1994). Psykisk hälsa kan enligt Maslow definieras som glädje, trygghet, en inre kraft och frid och ett hälsosamt tänkande. Finns psykisk hälsan känner vi oss värdefulla och behovet av att umgås med andra människor växer. Den psykiska hälsan utgör på så sätt grunden till allt. Olika situationer kan emellertid framkalla känslor av rädsla eller osäkerhet. Är psyket i obalans infinner sig känslor av uppgivenhet. I detta skede reagerar kroppen. Den energi som inte tas upp i tankar och inte ageras ut blir till kroppsliga symtom och vi får psykosomatisk ohälsa. Den psykiska hälsan påverkar alltså den fysiska hälsan och vice versa. Ordspråket; ett gott skratt förlänger livet, påminner oss om dessa två delars inbördes relation. När man skrattar frigörs kemiska substanser som på ett positivt sätt påverkar kroppens lyckotillstånd (Ryberg & Sjöholm, 1994). Den social hälsa följer av relationer till andra människor och om vi lever i en tillfredställande miljö. Läran om det sociala samspelet benämns objektrelationsteorin och den framfördes av forskare som M. Klein, M. Mahler och A. Miller. De hävdade att människan har två dimensioner, förhållandet till sig själv o förhållandet till andra. Dessa dimensioner är analoga d.v.s. den ena speglar och påverkar den andra och tvärt om. De är de relationer som vi har till personer i den närmaste omgivningen som är föremål för denna spegling och alltså där vi utvecklar förhållandet till oss själva och

7 5 andra. I en sådan relation är den sociala hälsan beroende av hur väl behovet att bli uppmärksammad tillfredsställs eller inte (Ryberg & Sjöholm, 1994). Den fjärde aspekten är andlig hälsa och den förknippas oftast med livsfrågor som: Vem är jag? Är jag äkta? Vågar jag vara äkta? Här särskiljs inte kropp och själ. Till livsfrågorna hör också frågan om livets mening; vad som menas med liv, varför man är född och varför man finns. Framtidsfrågorna står också i centrum för det andliga livet. Frågor om vad som kommer att hända längre fram i livet och frågor om lidande och död kan väcka oro och ohälsa. Hur kommer min framtid att se ut? Kommer jag att vara frisk? Kommer jag att finna människor som jag verkligen vill vara tillsammans med? Hur vi mår kommer att bero på hur väl vi hanterar dessa frågor, vilket är mycket individuellt (Ryberg & Sjöholm, 1994). Dessa fyra överstående aspekter kan ses som över och underordnade varandra. Maslows behovstrappa förklarar att de fysiologiska behoven som mat, dryck och sömn är underställda och måste vara tillgodosedda för att de mer sociala och andliga behoven ska kunna göra sig gällande. Vet vi att vi får mat och tak över huvudet även i morgon och nästa dag, kan vi känna oss trygga och kan inrikta oss på att leva ett rikt socialt liv och får på så sätt behoven av närhet och gemenskap tillfredsställda. Överst på behovstrappan finns kreativiteten och självförverkligandet. Är de underliggande behoven tillfredsställda kan människan känna både lust och tillfredsställelse över att testa gränsen för den individuella kompetensen (Ryberg & Sjöholm, 1994). 2.2 WHOs definition av hälsa Världshälsoorganisationens (WHO) definition på vad hälsa är har haft stor betydelse för hur hälsobegreppet har behandlats världen över och för hur begreppet har utvecklats (Medin & Alexandersson, 2000). Från att ha varit ett begrepp som enbart fokuserar huruvida människans kroppsliga funktioner är i välstånd (en biologiska tolkning), har begreppet utökats till att även innefatta människan som en mental och social varelse. Den tolkning av hälsobegreppet som är den som är gällande även idag formulerades av WHO Då definierades hälsobegreppet som ett tillstånd av både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (a.a.). Health is a state of complete physical, mental and social well-being, and not merely the absence of disease or infirmity (a.a.). Denna definition utökades senare vid WHOs konferens i Ottawa Förutom att vara ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, skulle hälsa också ses som en resurs i det dagliga livet. Hälsobegreppet kom alltså att även innefatta förutsättningen för att nå någonting annat (a.a.). I den nuvarande definitionen ingår alltså både vad hälsa är och vad den kan bidra till eller upprätthålla (a.a.). WHOs konferens i Jarkata 1997 gjorde ytterligare tillägg och fastslog att hälsa ska ses som en grundläggande mänsklig rättighet och att alla människor bör ha tillgång till basala resurser för hälsa (a.a.).

8 6 2.3 Hälsa ett omfattande begrepp Som beskrivits inledningsvis kan hälsa tolkas på många olika sätt, dels utifrån det sammanhang i vilket termen används och dels utifrån vilket synsätt man väljer som ansats när hälsa ska beskrivas. I stort görs två uppdelningar av begreppet. Hälsa kan definieras utifrån dels ett biomedicinskt synsätt och dels ett humanistiskt synsätt. Väljer man den biomedicinska inriktningen, närmar man sig begreppet utifrån tolkningen frånvaro av sjukdom och det kroppsliga fokuseras. Människans natur, t.ex. om hon är ond eller god, fri eller determinerad inkluderas då inte i begreppet. Hälsa och sjukdom ses som motsatser, med det sjuka som utgångspunkt och det som står i centrum (Medin & Alexandersson, 2000). I vår uppsats väljer vi att se på hälsa utifrån ett humanistiskt perspektiv därför att det är den filosofiska inriktningen som läroplanen utgår från och det är skolans värld som detta arbete berör (Utbildningsdepartementet, 1994) Den humanistiska inriktningen Enligt den humanistiska inriktningen ska hälsa ses som något mer än bara frånvaro av sjukdom. Här anses människan vara aktiv och skapande och hon ingår som en del i ett samspel tillsammans med det sammanhang som omger henne. Inom denna inriktning kan begreppet tolkas utifrån olika ansatser (Medin & Alexandersson, 2000). I den Holistiska ansatsen är grundtanken ekvilibrium, vilket innebär att hälsan uppstår och återfinns i balansen mellan individen, handlingsförmågan och hans/hennes mål. Att ha hälsa relateras till i vilken utsträckning människan har förmåga att förverkliga sina vitala mål utifrån alla det förutsättningar, socialt, kulturellt, ekonomiskt som han/hon lever under. Om det finns någon handling av betydelse för målet som individen inte kan utföra eller något mål som hon inte kan nå då har hon ohälsa (a.a.). Den Ekologiska ansatsen definierar hälsa utifrån en helhetssyn på individen och utifrån de fysiska, psykiska och sociala faktorer som omger honom/henne. Individen anses vara fritt handlande med ansvar för sin egen hälsa och ska i samexistens leva med naturen (a.a.). Den Salutogena ansatsen bygger på Antonovskys teorier, att hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang. Detta sammanhang kallade han KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Hur väl människan kan förstå, bemästra och känner mening med sin omvärld har betydelse för om han/hon upplever sig ha hälsa eller inte (a.a.). Den Teleologiska ansatsen betonar människan som en helhet av kropp, själ och ande. Den tar sin utgångspunkt i individens egen vilja och motivation till hälsa. Andemeningen i denna ansats är att den som har ett varför att leva för uthärdar nästan varje hur. Här ses också meningen med livet vara den centrala drivkraften hos individen. För att uppnå hälsa måste individen uppleva mål och mening med sitt liv, (Eriksson, 1989).

9 7 2.4 Läroplanens syn på hälsobegreppet Någon definition av vad hälsa är ger inte Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Däremot kan man under skolans värdegrund och uppdrag uttyda hälsofrämjande intentioner som låter skolmiljön bli en grogrund för hälsa (Utbildningsdepartementet, 1994). I det inledande stycket står att de grundläggande värdena som skola ska gestalta och förmedla ska överstämma med den västerländska humanismen. Viktiga värden som skolan ska befästa hos eleverna är rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (a.a.). Förutom de grundläggande värdena tar läroplanen upp värden om förståelse och medmänsklighet. Skolan ska i undervisningen förmedla förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Här står också att verksamheten ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling. Ingen ska i skolan utsättas för mobbning och tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Skolan ska också förmedla en öppenhet för skilda uppfattningar och uppmuntra att sådana förs fram. Läroplanen uttrycker också att skolan ska framhålla betydelsen av personligt ställningstagande och ge möjligheter till sådant (a.a.). Under rubriken skolans uppdrag står det i läroplanen att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och därmed främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling, men också främja elevernas harmoniska utveckling. Undervisningen ska också bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet och utveckla förmågan att ta ett personligt ansvar. Även det aktiva lärandet betonas här, var i lek och skapande är väsentliga delar. Lpo 94 föreskriver att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Ytterligare en viktig uppgift för skolan är att i undervisningen ge eleverna överblick och sammanhang samt förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem, även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas (a.a.). I Lpo 94 under rubriken Kunskaper finns de mål som eleverna ska ha uppnått när de slutar grundskolan och ett av dessa mål kan direkt kopplas till hälsobegreppet. Här används ordet hälsa i texten. Här står att elever ska ha kunskaper om vad som främjar en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Under denna rubrik finns också mål som på ett mer indirekt sätt kan kopplas till hälsobegreppet. Varje elev ska i skolan utveckla tillit till sin egen förmåga, känna trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Eleverna ska också känna till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang (a.a.). 2.5 Det statligt styrda hälsoarbetet Det statligt styrda hälsoarbetet bedrivs dels av Statens folkhälsoinstitut (FHI) och dels av Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF). Dessa två organ har stor betydelse för hur attityder och förhållningssätt utvecklas och hur man på nationell nivå arbetar hälsofrämjande.

10 FHI FHI är det nationella kunskapscentrumet för folkhälsan och här fastställs de normer och riktlinjer för hur hälsoarbetet ska bedrivas på nationell nivå. Myndigheten ska följa upp folkhälsopolitiken och utöva tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. FHI sorterar under Socialdepartementet, har en vetenskaplig förankring och ett samarbete med landsting, kommuner och organisationer runt om i landet, ( ). FHI har sedan 2003 antagit elva stycken folkhälsomål, där det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Dessa elva mål tar upp hälsa utifrån en bred tolkningsgrund. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Öka hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande På FHIs hemsida under rubriken Skolan förebygger står det om hälsa, lärande och prevention. Här kan lärare, elever och föräldrar hitta information om hälsa och förslag på hur man kan arbeta hälsofrämjande. Hemsidan är uppbyggd med fyra rubriker, I klassrummet, Föräldrar, Elevhälsa och Fritid och under respektive rubrik finns lästips, information och förslag på olika arbetsmetoder, ( ) NCFF NCFF är inrättat av regeringen och är placerat vid Örebro universitet. Detta centrum har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Det ska sprida erfarenheter om lärandeexempel, forsknings- och utvecklingsprojekt samt verka för ökad samverkan mellan universitet/högskolor, kommuner och andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer och lokala organisationer, ( ). 2.6 Exempel på övrigt hälsoarbete Det finns även annat hälsoarbete som bedrivs av organisationer och intresseföreningar som är inriktade mot skolans verksamhet och som har betydelse för det hälsoarbete som skolorna bedriver. Ett exempel på en sådan organisation är Bunkeflomodellen. Detta projekt startades 1999 och gick ut på att införa fysisk aktivitet som ett dagligt obligatoriskt ämne. Detta arbete har mynnat ut i bolaget Hälsa+ Kunskap! Bunkeflomodellen och vars främsta mål är att föra ut budskapet

11 9 och kunskapen från det framgångsrika Bunkefloprojektet. Redan nu kan flera positiva hälsoresultat hos de deltagande barnen påvisas vad gäller motorik, mängd benmassa och blodtryck ( ). 2.7 Tidigare studier Här nedan redogörs för tidigare studier som gjorts över hur barn tolkar hälsobegreppet Natapoff I en undersökning från 1978 (Natapoff, 1978) studerades barns syn på hälsa. 264 barn från New Jersey i åldrarna sex, nio och tolv år deltog och fick svara på frågorna; What does the word health mean? och How do you feel when you are healthy?. Resultatet visade att barnen såg på begreppet health som något positivt och som en förutsättning för att kunna delta i önskvärda aktiviteter. En person har hälsa då han/hon kan göra det han/hon vill. I undersökningen framkom också att health och illness sågs som motsatser till varandra. De flesta eleverna ansåg att mental hälsa inte påverkar om man är hälsosam (being healthy) eller inte, detta fråntaget några av de äldre eleverna Tamm & Granqvist Tamm och Granqvist, (1993) har gjort en studie över hur 40 friska barn i åldrarna sex och nio år spontant resonerar om sjukdom och hälsa, varför de tror att man blir sjuk och vad de tror att man kan göra för att bli frisk. Som metod användes här barnens spontana teckningar åtföljt av intervjuer. Studien fokuserar begreppet sjukdom och ställer det sedan i relation till frisk. Först bad man barnen rita vad de tänker på när de hör ordet sjukdom. Därefter fick de berätta varför man blir sjuk, hur man ska göra för att bli frisk och hur man ska göra för att inte bli sjuk. Resultatet i studien visade att över hälften av barnen i båda åldersgrupperna avbildade ett sjukt barn i sina teckningar om sjukdom. I studien tillfrågades barnen också vad de tänker på när de hör ordet hälsa. Eftersom de yngre barnen förväxlade hälsa med att ta i hand, ändrades frågan i sådana fall och ersattes med begreppet frisk. För en del sexåringar var detta ett begrepp som var svårt att definiera, de svarade att de inte visste vad hälsa var. De sexåringar och nioåringar som svarade tolkade begreppet i termer som olika aktiviteter som de kunde göra när de hade hälsa. Hälsa var att må bra och vara glad, att kunna leka, att gå i skolan och att vara aktiv. Båda åldersgrupperna var också medvetna om nyttan av allsidig kost och vitaminer. En del av barnen definierade även hälsa i negativa termer, som frånvaro av sjukdom. Barnens svar på frågan vad tänker du på när du hör ordet hälsa, delades in i följande kategorier; att må bra, att leva sunt, att inte vara sjuk och vet inte. Kategorin att må bra utökades ibland också med tolkningen att vara aktiv och/eller att vara glad Nilsson I analogin är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk (Nilsson, 2002) som berör hälsoarbetet i skolan, finns Britt Jansson Wennergrens studie

12 10 beskriven. En del av denna studie berör vad svenska och grekiska barn tänker på och tecknar när de hör ordet hälsa. I studien ingick 229 barn i åldrarna sju till sexton år, 91 stycken var bosatta i Grekland, 55 barn var barn till greker bosatta i Sverige och 83 barn var svenska. Barnen fick instruktionen om de kunde rita en teckning som beskriver vad de tänker på när de hör ordet hälsa. På baksidan av teckningen skulle de också skriva vad de hade ritat samt namn och ålder. Teckningar analyserades och kategoriserades, utifrån vad de föreställde och efter vad eleverna skrivit på baksidan. Resultatet visade på åtta stycken kategorier. I den första kategorin beskrivs hälsa i generella termer, detta är den mest ytliga tolkningen, där barnet uttrycker hälsa med det är bra att vara frisk och inte vara sjuk. I nästa kategori beskrivs hälsa som något som uppnås genom medicinsk vård och hälsa ställs i relation till sjukdom. Eleverna svarar här att först är man sjuk sedan blir man frisk. Den tredje kategorin handlar om hälsa som livsstil. Här återfinns tre underkategorier, den första beskriver hälsa utifrån en positiv livsstil här uttrycker teckningar vad man ska göra för att upprätthålla hälsan, man ska jogga, äta rätt och man ska sova. Hälsa som livsstil kan också ses utifrån en negativ livsstil och då ritar barnen cigaretter, ölsejdel och drinkglas. Hälsa som livsstil tolkas slutligen utifrån motsatspar, teckningen speglar då både hälsa och ohälsa, två flickor i profil där den ena har en blomma i munnen och den andra har en brinnande cigarett. Ytterligare en kategori är hälsa och natur i symbios. Här ritar eleverna när de gör något i naturen, leker på stranden och kastar boll på gräsmattan. Den femte kategorin beskriver hälsa som beroende av emotionella faktorer, här uttrycker de flesta teckningarna hälsa som glädje och värme. I nästa kategori ses hälsa som en förutsättning för all annan aktivitet. Här har barnen givit kommentarer som hälsa är för mig det mest värdefulla i världen, jämfört med allt annat. I denna undersökning återfanns även kategorin hälsa som beroende av en maktbalans mellan supermakterna Sovjetunionen och USA och kategorin hälsa i en förlorad värld, denna sista tolkning förklaras dock inte uttryckligen (Nilsson, 2002). Ur resultatet kunde hon utläsa att svenska barn ser hälsa som något man kan uppnå genom att agera på ett visst sätt, man ska motionera, man ska äta frukt. Den fysiska aspekten ligger således till grund som förutsättning för att kunna uppnå glädje och harmoni utifrån ett individuellt perspektiv. De grekiska barnen har istället känslor, naturen och relationer som utgångspunkt och först därefter beskriver de den fysiska aspekten. Här finns harmonin i botten och sedan byggs det fysiska på (a.a.). Analogin slutar med två konstaterande. Att svenska barn ofta lyfter livsstilens betydelse för hälsan kan bero på att innehållet i vår nuvarande hälsoundervisning verkar utgå från en naturvetenskaplig grund snarare än en humanistisk samt att de svenska barnen redan från förskoleåldern matas med hälsoinformation och kanske försummas att i undervisningen möta andra värden för vår hälsa, som relationer eller naturen. Man kan utifrån resultatet uttyda att för barnen har hälsa blivit mer kropp än själ (a.a.). 2.8 Sammanfattning av bakgrund Ett sätt att definiera hälsa på är utifrån en helhetssyn. Här tolkas begreppet som ett mänskligt välbefinnande utifrån aspekterna fysisk-, psykisk-, social- och andlig hälsa (Ryberg & Sjöholm, 1994).

13 11 WHOs definition av hälsa utgår också från helhetssynen men fråntaget den andliga aspekten. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Detta välbefinnande ska ligga till grund dels för att klara av det dagliga livet och dels bidra till den enskilda individens måluppfyllelse och detta totala välbefinnande ska vara allas rättighet, (Medin & Alexandersson, 2000). Hälsa kan också tolkas utifrån en biomedicinsk eller en humanistisk inriktning. Utifrån det biomedicinska synsättet förklaras begreppet genom att hälsa ses som frånvaro av sjukdom. Hälsa och sjukdom ses som motsatser och det är det sjuka och inte hälsan som står i centrum. Människans natur och väsen behandlas inte inom denna inriktning. Enligt den humanistiska inriktningen ska hälsa ses som något mer än bara frånvaro av sjukdom. Här anses människan vara aktiv och skapande och hon ingår som en del i ett samspel tillsammans med det sammanhang som omger henne. Inom denna tolkning finns ansatserna den holistiska, den ekologiska, den salutogena och teleologiska, (Medin & Alexandersson, 2000). Den nuvarande läroplanen innefattar ingen uttalad definition på vad hälsa är men uttrycker under skolans värdegrund och uppdrag en rad hälsofrämjande värden och arbetssätt (Utbildningsdepartementet, 1994). Ett av kunskapsmålen i Lpo 94 kan dock direkt kopplas till hälsobegreppet. Här står emellertid inte vad hälsa är utan här föreskrivs att elever ska ha kunskaper om vad som främjar en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Under samma rubrik finns också mål som på ett mer indirekt sätt kan kopplas till hälsobegreppet. Varje elev ska i skolan utveckla tillit till sin egen förmåga, känna trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Eleverna ska också känna till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang, (Utbildningsdepartementet, 1994). I Sverige är det FHI och NCFF som har det statliga uppdraget att arbeta hälsofrämjande. Dessa instanser ska vara ett stöd för landsting, kommuner och organisationer ute i landet, ( ), ( ). Det finns även annat hälsoarbete som bedrivs av organisationer och intresseföreningar som är inriktade mot skolan och som har betydelse för det hälsoarbete som skolorna bedriver. Ett exempel på en sådan organisation är Bunkeflomodellen, ( ). Tre tidigare studier har beskrivits, där barn har tillfrågats att tolka hälsobegreppet. I studien Natapoff, (1978) framkom att barnen ser på begreppet health som något positivt och som en förutsättning för att kunna delta i önskvärda aktiviteter. En person har hälsa då han/hon kan göra det han/hon vill. I undersökningen framkom också att health och illness sågs som motsatser till varandra. Resultatet i Tamm och Granqvist, (1993) studie visade att hälsa var; att må bra, att kunna leka, att gå i skolan och att vara aktiv. Barnen var också medvetna om nyttan av allsidig kost och vitaminer. En del av barnen definierade hälsa i negativa termer, som frånvaro av sjukdom. I Nilssons studie, (2002) gick att läsa i resultatet att svenska barn ser hälsa som något man kan uppnå genom att agera på ett visst sätt, man ska motionera, man ska äta frukt. Den fysiska aspekten ligger här till grund som förutsättning för att kunna uppnå glädje och harmoni utifrån ett individuellt perspektiv. De grekiska

14 12 barnen har istället känslor, naturen och relationer som utgångspunkt för att definiera begreppet och först därefter beskriver de den fysiska aspekten.

15 13 3 SYFTE Hälsa är ett mångfasetterat begrepp med ändå så viktigt att förstå då den ligger till grund för vår livsstil och vår livskvalitet, även läroplanen uttrycker och betonar hälsoaspekten. Vårt examensarbete belyser hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet. Studien tar också upp på vilket sätt eleverna kopplar livsstil till hälsa. Inspiration till vår studie fann vi i den tidigare genomförda studien Tamm och Granqvist, (1993) som berör hur barn ser på hälsobegreppet. Utgångsläget i den studien är emellertid sjukdom och ställs i relation till hälsa. Vår studie belyser hälsa synonymt med att må bra och ställer inte begreppet i relation till något annat begrepp. 3.1 Preciserat syfte Studien ska belysa hur barn i år 3; tolkar och beskriver hälsobegreppet, kopplar livsstil till hälsa.

16 14 4 METOD I detta avsnitt redogör vi för vilka motiv som ligger bakom valet av vårt tillvägagångssätt och hur vi har genomfört undersökningen. Studie har stora likheter med den undersökning som Tamm och Granqvist gjorde 1993 (se avsnittet tidigare forskning) och den undersökningen har också varit en inspirationskälla för detta arbete. Tamm och Granqvist har dock haft en annan ansats, de har belyst begreppet som motsats till sjukdom. 4.1 En kvalitativ undersökning I studien används ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom den ska belysa barns tolkningar av hälsobegreppet. För att få reda på hur eleverna tolkar begreppet hälsa och vilken betydelse den har för deras liv har vi låtit elever i år 3 rita teckningar utifrån instruktionen: Vad tänker du på när du hör ordet hälsa och vad betyder att må bra. Här togs fasta på det tillvägagångssätt som använts i de tidigare studierna Tamm och Granqvist, (1993) och Nilsson, (2002). För att få en djupare förståelse över hur barn uppfattar begreppet genomfördes i likhet med Tamm och Granqvist, (1993) även intervjuer. En pilotstudie visade att termen hälsa kan vara ett svårt begrepp att förstå och kan tolkas som god dag. Därför valde vi att istället använda må bra som synonym för hälsa. 4.2 Urval Enligt Piagets teorier följer barns resonerande ett visst utvecklingsmönster. När barnet är mellan två och sju år är barnet i det preoperationella utvecklingsstadiet. Barnet resonerar egocentriskt och relaterar det mesta till egen erfarenhet och anstränger sig därför inte alltid att meddela sina tankar och känslor utan utgår från att alla känner och tycker som den själv (Jerlang m. fl., 2006). Ju äldre barnet blir desto mer utvecklas förmågan att tänka och resonera logiskt. Mellan sex och tolv år är barnet i den konkret operationella perioden. Barnet kan förstå och hålla fast vid egenskaper som något som är oberoende av den konkreta situationen. Även förmågan att tänka reversibelt infinner sig här. Barnet kan därmed tänka tillbaka på handlingens utgångspunkt och förstå dess konsekvenser, vilket i sin tur har betydelse för att kunna tänka framåt. Här bygger barnets insikter inte på intuitiv slutledning utan på verklig förståelse. Barnet har inte längre ett egocentriskt förhållningssätt utan istället är förståelsen decentrerad. Barnets förståelse är nu mindre beroende av egna synvinklar och han/hon kan på ett konkret sätt hålla fast vid och kombinera förändringar genom ett logiskt resonerande (Jerlang m. fl., 2006). Det är egentligen inte förrän barnet är över tolv år som den mer utvecklade tankeförmågan infinner sig och resonemang utifrån en konkret situation utvecklas till att logiskt kunna tänka och resonera kring abstrakta situationer. Piaget kallar detta stadium för den formellt operationella perioden. Barnet förstår att utifrån egna erfarenheter kritiskt göra värderingar och bedömningar (Jerlang m. fl., 2006). När vi fastställde vårt urval för vår studie tog vi hänsyn till dels hur Piaget ser på den utveckling som tankeförmågan följer och dels det faktum att vi utbildar oss till lärare mot de tidigare åren. Urvalet riktades mot år 3 som var en lämplig ålder för vår studie, barnen kan här resonera och dra slutledningar utifrån konkreta sammanhang.

17 15 För att få underlag till studien, togs kontakt med alla skolor i den berörda kommunens innerområde och en skola i kommunens ytterområde. Detta val av skolor gjordes för att dessa var mest lättillgängliga. Genom mail, ställt till rektorerna gjordes en förfrågan om intresse fanns att delta. Här förklarades vad som ämnades undersökas, tillvägagångssättet och när studien skulle genomföras. Förfrågan gällde först och främst att rita teckningar och i andra hand att intervjua eleverna. Totalt tillfrågades fem skolor, varav tre skolor tackade ja till att delta. I och med detta fick vi sex klasser som kunde delta. De som tackade nej nämnde tidsbrist som anledning. När skolorna meddelat att de ville vara med i studien, lät vi klassläraren skicka ut ett föräldrabrev gällande föräldrarnas samtycke till intervju (se bilaga 2). När elever togs ut för intervju blev urvalet de elever som kunde påvisa medgivande av förälder och som ville delta. 4.3 Genomförandet Instruktioner skickades ut till berörda klasslärare för hur de skulle genomföra uppgiften. Den var utformad så att eleverna skulle rita en teckning över hur de tolkar begreppet hälsa och till det skriva en förklarande text på baksidan. Klassläraren skulle skriva på tavlan: Vad betyder hälsa för dig och vad betyder att må bra. Utifrån detta skulle eleverna spontant rita vad de tänkte på. Vi erbjöd oss att komma ut till klasserna och göra studien, men samtliga klasslärare valde att utföra uppgiften själva. Intervjuerna utfördes i samband med att teckningarna hämtades. För att få reda på vad och hur barn tänker, måste man låta de få den tid de behöver för att formulera sina tankar och tänka färdigt (Doveborg, Pramling, 2000). Därför genomfördes först teckningsuppgiften och eleverna fick tillfälle att i lugn och ro tänka till över vad begreppet stod för och sedan utfördes intervjuerna. Det metodiska tillvägagångssättet vid en kvalitativ undersökning är att forskaren genomför intervjuer med öppna frågor där respondenten beskriver sin uppfattning med egna ord (Patel & Davidsson, 2003). Därför började intervjuerna med öppna frågor av typen Vad betyder att må bra för dig?. Sedan för att respondenten skulle berätta mer utförligt ställdes följdfrågor som Vad gör du då och Hur känner du dig då. Frågor som gav respondenten möjlighet att endast svarar ja eller nej försökte undvikas, då dessa frågor ändå inte ger någon information om hur barnet tänker kring det begrepp som ska belysas (Doveborg & Pramling, 2000). Intervjufrågorna granskades kritiskt, vi ville försäkra oss om att frågorna var heltäckande, därför gick vi noggrant igenom dem för att se om de besvarade det vi ämnade undersöka (Lantz, 2007). Innan intervjutillfället tog vi del av de forskningsetiska principerna för att kunna beakta dessa och förklara dem för respondenten vid genomförandet (se bilaga 3). Hänsyn togs även till det Doveborg och Pramling, (2000) tar upp om barns tänkande. Om barnets perspektiv ska kunna beaktas är inget utav barnets resonerande rätt eller fel. Alla sätt att tänka är lika logiska och självklara utifrån de erfarenheter barnet har (a.a.). Inför varje intervju informerades eleverna om att svara utifrån vad de själva tycker och att inga svar anses vara rätt eller fel. Diktafonen som skulle användas påvisades och vi förklarade att det bara var vi två som intervjuade som skulle lyssna

18 16 på bandet, sedan skulle det raderas. Eftersom vi båda deltog vid samtliga intervjutillfällen, föll det sig naturligt att ställa varannan fråga. För att intervjun ska bli så tillförlitlig som möjligt är kontakten mellan intervjuaren och respondenten viktig, speciellt när det handlar om barn (Doveborg & Pramling, 2000). Intervjuerna genomfördes i ett för tillfället avsatt rum, där de ostört kunde utföras. Eftersom eleverna oftast är mindre trötta på förmiddagarna valde vi att lägga intervjutillfällena då (a.a.). För att ingen elev skulle känna obehag över att frågorna var för svåra att förstå och besvara, valdes att som avslutning samtala om den ritade teckningen. Det gav eleverna tillfälle att fritt samtala utifrån det som de hade beskrivit och känna stolthet. Intervjufrågorna ligger som bilaga 1. Vid den första skolan (1) vi besökte fick vi 20 stycken teckningar och 8 intervjuer, vid den andra skolan (2) fick vi 47 stycken teckningar och 13 intervjuer och i den tredje skolan (3) som vi besökte fick vi 53 stycken teckningar och 14 intervjuer. Totalt blev 120 teckningar och 35 intervjuer. 4.4 Databearbetning När vi samlade in våra data tog vi fasta på mättnadsprincipen och ansåg oss klara då vi inte fick in fler variationer av svar. Utifrån materialet syntetiserades olika kategorier och sedan sammanfördes kategorierna i olika aspekter. Bearbetningen av det som samlats in gjordes i olika steg, enligt principen i Patel och Davidsson, (2003). Vi började med att gå igenom de insamlade teckningarna för få en blick över vad de visade. Sedan ritade vi en begreppskarta och skrev må bra i mitten. Därefter tog vi teckning för teckning och förde in vad den visade på begreppskartan. Här uppmärksammade vi likheter och skillnader i materialet. I och med detta fick vi fram olika kategorier hur begreppet hade tolkats. Dessa återfinns som solstrålar på begreppskartan. Här såg vi till att kategorierna åtskiljdes och inte överlappade. Det ska här vara entydigt till vilken kategori utsagorna ska sorteras (a.a.). Sedan sorterade vi kategorierna och förde samman de som var relaterade till varandra. Här fick vi fram sex olika aspekter och därmed också undersökningens utfallsrum (a.a.); hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan och hälsa som motsats till sjukdom. 4.5 Giltighet/Validitet Giltighet eller validitet innebär att man undersöker det som syftas att undersökas och att undersökningen inte riktas mot något annat (Patel & Davidsson 2003). I vår undersökning var syftet att belysa hur elever beskriver hälsa. Vi ville alltså att eleverna abstrakt skulle kunna resonera om begreppet. Därför var vi tvungna att välja en ålder där detta abstrakta resonerande är utvecklat. Hade vi genomfört studien på barn i yngre åldrar, hade förmodligen begreppet tolkats och återgivits på ett annat sätt och därmed påverkat validiteten. Innan undersökning påbörjades gjordes en mindre pilotstudie. Elever mellan åtta och elva år tillfrågades hur de ser på begreppet hälsa. Då framkom att ordvalet hälsa var svårförståeligt för eleverna. Många trodde att vi menade hälsa i bemärkelsen att

19 17 hälsa, säga god dag. Vi funderade över vilket ordval vi skulle använda istället som kunde vara mer bekant för eleverna och tog fasta på resultatet i Tamm och Granqvists studie, (1993) där många utav barnen definierade hälsa som att att må bra. Begreppet att må bra kanske inte till fullo är likvärdig med begreppet hälsa. Vi tror dock att då det handlar om elever i de yngre åldrarna används dessa uttryck synonymt. 4.6 Tillförlitlighet/Reliabilitet Tillförlitligheten handlar om hur väl undersökningens metoder motstår slumpmässigt inflytande av olika slag. Eftersom samspelet mellan intervjuare och respondent är komplext kan man inte till fullo veta hur eleven uppfattar intervjusituationen. Det finns alltid en risk att frågor och svar tolkas på olika sätt och inte exakt överensstämmer med varandra. Både intervjuare och respondent förstår det som sägs och relaterar verbalt och ickeverbalt till varandra utifrån en dubbel tolkningsgrund (Lantz, 2007). Vi upplevde i några fall att eleverna tyckte frågorna var svåra att förstå och svara på. I dessa fall försökte vi på ett naturligt sätt bemöta deras osäkerhet så att inte den förtrogna relationen oss emellan skulle förstöras. En del elever var också blyga. Detta togs hänsyn till genom att gå försiktigt fram och inleda intervjun med lite småprat för att skapa en förtrogen stämning. När barn och ungdomar intervjuas finns risk att svaren genomsyras av hur barnet känner sig för tillfället (Doveborg & Pramling, 2000). Genom att vi har låtit barnen reflektera över begreppet vid två olika tillfällen, dels när de ritade och dels när de blev intervjuade, tror vi att vi har lyckats frångå att elevens eventuella dagsform har speglat resultatet. Ytterligare något som kan ha haft betydelse för tillförlitligheten av resultatet är att frågorna för en del elever kan upplevas känsliga. Vi har t.ex. med frågan Vad tror du påverkar hur man mår? Befinner sig barnet i en känslig situation kan det finnas ovilja att svara ärligt på frågan. Vi har inför varje intervju poängterat de forskningsetiska principerna och sedan försökt hålla intervjun mer som ett förtroligt samtal. Vi valde att delta båda två vid intervjutillfället dels för att vi gör examensarbetet tillsammans och dels för tillförlitligheten. Vi ville försäkra oss om att vi tolkade barnens svar på ett likvärdigt sätt. Vi använde oss av en diktafon vid intervjutillfället för att ingen information skulle gå förlorad.

20 18 5 RESULTAT Resultatet redovisas i sex olika aspekter av hur eleverna i teckningar har illustrerat och genom intervjuer beskrivit hur de tolkar hälsobegreppet. Här redovisas också hur eleverna kopplar livsstil till hälsa. I de fyra första aspekterna hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön och hälsa som en lustfylld aspekt tolkar eleverna begeppet som beroende av livsstilen. I de två sista aspekterna hälsa som en längtan eller en önskan och hälsa som motsats till sjukdom tolkas begreppet som en förutsättning till hälsa. Eleverna har ritat utifrån instruktionen: Vad betyder hälsa för dig och vad betyder att må bra. Rita vad du tänker på. Vi har här delat in de tolkningar som elevernas teckningar uttrycker i olika kategorier. Dessa kategorier utgör solstrålarna i nedanstående bild. Kategorierna har sedan också grupperats i olika aspekter. Detta utgör studiens utfallsrum. Hälsa som motsats till sjukdom. Hälsa som en lustfylld aspekt Hälsa som beroende av den fysiska miljön Hälsa som en längtan eller en önskan Hälsa som en social aspekt Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov

21 19 Begreppet att må bra tolkas både i teckningarna och i intervjuerna av många elever synonymt med att vara frisk men också som att känna inre och yttre glädje. Bildtext: Hälsa må bra Att vara pigg och frisk. Gladheten gör att man mår bra. När det är roligt känner jag mig glad och då mår jag bra. När jag skrattar mår jag bra och om munnen ler. Om man har kill i magen. Sedan förklarar eleverna vad som föranleder friskheten och glädjen. Dessa utryck har vi kategoriserat i nedanstående aspekter. 5.1 Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov Här definierar barnen att må bra som att de kroppsliga behoven blir tillgodosedda. Elever beskriver motionens betydelse för hälsan. Smalare blir man och Jag mår bättre när jag springer. Motionen ställs ofta i relation till vila och sova. Jag mår bra när jag får röra på mig, lagom mycket. Även att äta nyttigt är något som eleverna beskriver som att må bra. Det är bra att äta annars svälter vi och Inte ha för mycket fett, man måste gå ner i vikt. I denna kategori ritar eleverna frukt och tallriksmodellen med varierande kost. Denna nyttiga mat ställs i kontrast till att inte äta onyttigt här ritar barnen godis, bakelser och vuxengodis (alkohol och cigaretter). Eleverna påvisar också att dricka för att må bra och ritar vatten och mjölk. Även en god hygien och att man ha varma kläder framkommer i barnens tolkningar. En elev säger i detta sammanhang Tar man hand om sig kan man ha hur mycket hälsa som helst i kroppen. Det är att man inte ska äta så mycket. Man ska inte äta onyttiga grejer som det är mycket fett i och man ska äta nyttiga saker som frukt och så. Att röra på sig och så. Att få sova så många timmar som man behöver.

22 20...alla ska tvätta sig och dricka vatten och mjölk. Bildtext: Mat är viktigt för hälsan Bildtext: Frukter gör mig glad Bildtext: Spela fotboll Bildtext: När jag får sova, hoppa, träna och sova på soffan Bildtext: Man ska duscha och bada.

23 21 Bildtext: Varma kläder Blidtext: Du mår inte bra och inte bra för hälsan/bra för hälsan. 5.2 Hälsa som en social aspekt När barnen tolkar hälsobegreppet ur den sociala aspekten beskriver de för att må bra är det viktigt med positiva sociala relationer. Här har kompisar betydelse för att må bra; hur man är mot varandra, vad man säger och att man lyssnar. Eleverna ritar här bilder på barn som är tillsammans och är kompisar. Elever uttrycker detta som Jag gillar mina vänner, dom är bara bäst, man behöver inte vara ensam, man bryr sig om varandra och Om någon slår sig på fotbollsplanen ska man fråga hur det gick. Stor betydelse har också en trygg social miljö och familjen som innefattar föräldrar, syskon, husdjur och gosedjur. Alla barn ska få gå i skolan och lära sig och Jag blir glad när jag ser min familj. Många barn beskriver också kärlek som betydande för hälsan och ritar bilder på personer som har mycket kärlek i sig. Jag mår bra när jag är med någon jag känner, då känner jag mig trygg. Om någon mobbar man ska vara snäll mot varandra. Den gyllene regeln, det dom ska göra för mig ska jag göra för dom, då mår jag bra. När jag gör någon annan glad blir jag glad Man blir glad när man får höra att man är fin. När andra säger typ fina saker till mig, att jag är snäll och så. Man ska ta hand om sig själv, man ska vara snäll mot sig själv och andra. Vänner, bra familj, man ska ha någon man tycker om. Att känna att alla är hemma och känna sig trygg och så. Att ha en bra uppväxt. Jag mår bra när pappa lyssnar på mig I denna aspekt betonas också det egna självförtroendet som betydande för att må bra. Man ska inte vara rädd att få ett nej, man ska våga fråga.

24 22 Bildtext: Hur man mår, man bryr sig om varandra. Blidtext: Att vuxna bryr sig och tröstar. Bildtext: Vad fin du är idag. Tack!

25 23 Bildtext: Jag tycker att kärlek är bra för hälsan Bildtext: Jag blir glad när jag ser min familj. 5.3 Hälsa som beroende av den fysiska miljön Att må bra tolkas av en del elever som beroende av den miljön vi lever i. Många elever nämner att vara ute har betydelse för att må bra. Här ritar barnen en utemiljö oftast med träd och växter där solen skiner och där det är varmt. I kommentarerna har barnen beskrivit behovet av frisk luft. I den här aspekten sorterar vi även in elevernas tolkning att närmiljön och den globala miljön som betydande för att må bra. Eleverna beskriver att det är rent, snyggt och inget klotter och ritar miljövänliga alternativ, t.ex. en miljöbil. Det är en del som tycker TV:n och daton är bra, men det är det inte, man ska gå ut och vara ute...man kan få ont i huvudet ska gå ut på altanen. Man mår bra av bra miljö. Utemiljön och skolmiljön, rädd om saker och så. Jag tycker inte så mycket om avgaser och farliga saker, inte bra för miljön kan förstöra. Man ska ta hand om jorden.

26 24 Bildtext: Att man är ute ibland Bildtext: En man som åker båt och får frisk luft. Bildtext: Skogen Bildtext: Rent och snyggt, inget skräp Bildtext: Detta är en miljöbil

27 Hälsa som en lustfylld aspekt I den här aspekten finns en lustfylld tolkningen av begreppet. Nästan alla elever beskiver på något sätt barn som gör roliga saker som viktigt för att må bra. Att hoppa på studsmatta, sjunga, gå på tivoli, ha picknick, hoppa hopprep, rida, vara på stranden, spela instrument eller lyssna på musik och designa kläder är tolkningar de gör. I denna aspekt ingår även att i måttliga mängder njuta av mat, dryck och sötsaker. För att uttrycka detta beskriver eleverna bl.a. godis, muffins och Coca Cola och en del har även med texten Endast på lördagar och Något gott ibland. Allt som man får ett gott skratt av mår jag bra av. Man ska försöka göra det man vill göra, om man har en önskan ska man försöka uppfylla den. är på picknick och äter bakelse. och får köpa sockervadd Bildtext: Jag mår bra för att hoppa hopprep Bildtext: Jag mår bra av att lyssna på musik