Planering av busstrafik

Transkript

1 Föreläsning i kursen TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik Campus Norrköping 7 november 2011 Planering av busstrafik Linda Meurling 1

2 Agenda FÖ 7 nov kl : Planering av busstrafik Om projektuppgiften Fler FÖ: Se schema! Projektuppgift inlämning: Se separata anvisningar! Seminarie, redovisning av projektuppgiften samt diskussion kring lösningsförslagen: Se separata anvisningar! 2

3 Planering av busstrafik Behandlar följande frågeställningar: Varför väljer människor att resa? Hur kan vi få så många som möjligt att resa kollektivt? Vilka framgångsfaktorer är viktigast för skapa ett attraktivt stadslinjenät? Hur ska ett attraktivt stadslinjenät vara uppbyggt? Vilka olika strukturer finns? Vad utgå ifrån vid skapandet av ett nytt linjenät? Vad utgå ifrån vid tidtabellssättande på linjenätet? Analysera dagens kollektivtrafiksnät vs. nya linjenätet Förändringar som behövs innan implementering av nya linjenätet kan ske Framgångsrika exempel från verkligheten 3

4 Planering av busstrafik (forts.) Även tips inför projektuppgiften samt andra djupdykningar tas upp: Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? Metod för beräkning av verklig och uppskattad restid Restidskvoter Metod för att skatta nya resenärer Samhällsekonomisk kalkyl/analys 4

5 VARFÖR VÄLJER MÄNNISKOR ATT RESA KOLLEKTIVT Varför väljer människor att resa? Behov av att resa till/från: Arbete Bostad Fritidsaktiviteter Hälsa Vård Etc Numera större valmöjligheter => Större resbehov Numera snabbare transportalternativ => Längre avstånd på en timmes restid 5

6 VARFÖR VÄLJER MÄNNISKOR ATT RESA KOLLEKTIVT Varför väljer människor att resa kollektivt? Bussen går från ett ställe där man inte är, till ett ställe där man inte vill vara, på en tid som man inte vill resa, kommer fram senare än vad man har tänkt sig, mot en kostnad som man tycker är för hög, tillsammans med andra som man inte vill åka med Och hur blir det när jag ska åka hem igen? 6

7 VARFÖR VÄLJER MÄNNISKOR ATT RESA KOLLEKTIVT Varför väljer människor att resa kollektivt? (forts.) Pålitligt (bl. a vad gäller punktlighet) bussen går när den ska Enkelt jag förstår hur jag ska använda bussen Tydligt bussen går dit jag tror att den går Snabbt sätt att resa bussen går dit jag vill resa på snabbast möjliga sätt Bekvämt det är skönt att sitta och läsa på bussen istället för att sitta i bilkö Effektivt Tryggt och säkert Tillgängligt Ökad kostnad för bilresor Eller väljer människor att resa kollektivt när de inte har något bättre alternativ? Är det ett icke-aktivt val? 7

8 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Vilka framgångsfaktorer är viktigast för skapa ett attraktivt stadslinjenät? Faktorer relaterade till: Trafiken Resenärerna Fordonen Informationen (statushöjande åtgärder) Infrastrukturen Åtgärder för bilar Organisationerna 8

9 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Trafik- och resenärsrelaterade framgångsfaktorer Enkelt Enkel tidtabell Enkla linjesträckningar Tydligt Enkelt Systemet ska ha en enkel och tydlig struktur som är lätt att förstå Korta restider snabba resor Snabbt Effektivt Hög turtäthet tät trafik Pålitligt Effektivt Samma linjesträckningar, utan varianter och avvikelser Under hela trafikeringsdygnet Under såväl vardagar som lördagar och söndagar Tydligt Enkelt 9

10 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Trafik- och resenärsrelaterade framgångsfaktorer (forts.) Samma mönster i tidtabellen Tydligt Under hela trafikeringsdygnet Under såväl vardagar som lördagar och söndagar Enkelt Styv tidtabell Enkelt Avgångarna på fasta minuttal, dvs alltid samma minuttal under dygnet och veckan Gena linjesträckningar, dvs kunden ska uppleva att bussen kör rätt väg Snabbt Effektivt Tydligt 10

11 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Trafik- och resenärsrelaterade framgångsfaktorer (forts.) Bra direktresor i viktiga relationer Snabbt Effektivt Bra utformade bytespunkter Snabbt Tryggt Effektivt Upphandlaren måste säkerställa kvalitet i entreprenörens utförande vad gäller punktlighet Pålitligt Bussen måste helt enkelt gå när den ska! Och komma fram när den ska 11

12 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Fordons- och resenärsrelaterade framgångsfaktorer Bra komfort i bussarna Antal barnvagnsplatser Antal sittplatser Bekvämt Trygg och säker Resan Bytespunkter och hållplatser På väg till och från resan Tillgängligt Ombord på bussen Vid hållplatsen och bytespunkten Till och från resan Tryggt och säkert Tillgängligt 12

13 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Informations- och statusrelaterade framgångsfaktorer Bra realtidssystem för information och störningsinformation Pålitligt Tydligt Information och marknadsföring Pålitligt Tydligt System för att ta hand om kundsynpunkter Pålitligt Människors vanor är svåra att ändra på!!! Men måste ändras 13

14 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Infrastruktursrelaterade framgångsfaktorer Stadsutformning som gynnar kollektivtrafik Bostadsområden Vägnätet Snabbt Pålitligt Effektivt Tryggt Nya stadsdelar ska byggas anpassade till kollektivtrafik direkt, så att de blir en naturlig del av staden och samtidigt få en effektiv kollektivtrafikförsörjning 14

15 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Åtgärder relaterade till bilar Bra infartsparkeringar Ökade parkeringsavgifter Ökad kostnad för bilresor Trängselavgifter Bilpooler 15

16 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT Organisationsrelaterade framgångsfaktorer Bakom ett attraktivt stadslinjenät ligger mycket arbete Ett gott samarbete mellan trafikhuvudman, kommuner och operatören som kör trafiken är ett måste Att olika förvaltningar inom kommunen samarbetar väl med varandra Alla måste ha samma mål, annars går det inte 16

17 HUR SKA ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT VARA UPPBYGGT Hur bygga upp ett attraktivt stadslinjenät? Stomlinjer - snabba linjer Stadslinjer - yttäckande linjer Anropsstyrd trafik - flextrafik 17

18 HUR SKA ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT VARA UPPBYGGT Resandemängder Stomlinjer - snabba linjer Stadslinjer - yttäckande linjer Anropsstyrd trafik - flextrafik 18

19 HUR SKA ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT VARA UPPBYGGT Stomlinjer Korta restider Hög turtäthet Gena linjesträckningar Få stopp, dvs. långt mellan hållplatserna Hög framkomlighet i bl a trafiksignaler och ev. bussfiler T ex radiella in mot centrum eller tvärförbindelser i ytterstaden Ger snabba resvägar mellan viktiga knutpunkter Kan göras som effektiva BRT-system (Bus Rapid Transit) som transporterar många människor per dygn och ersätta t ex tunnelbana 19

20 HUR SKA ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT VARA UPPBYGGT Stadslinjer Kallas även matartrafik eller dammsugarlinjer Längre restider Ibland hög turtäthet ibland låg Mer slingriga linjesträckningar Fler stopp, dvs. kortare avstånd mellan hållplatserna T ex radiella in mot centrum eller tvärförbindelser i ytterstaden Kompletterar stomlinjenätet med mer yttäckande linjer Ger resenärer korta gångavstånd från t ex boende till hållplats Matar människor till pendeltåg, tunnelbana eller andra buss- och tåglinjer 20

21 HUR SKA ETT ATTRAKTIVT STADSLINJENÄT VARA UPPBYGGT Anropsstyrd trafik Kallas även flextrafik, närtrafik eller dylikt Resenären måste oftast ringa till beställningscentral för att åka med Eller vinka in bussen som kör en viss linjesträckning Kan antingen vara linjelagd och tidtabellslagd Eller kör flextrafiken till en beställd adress inom ett begränsat område Flextrafiken kan också verka inom ett begränsat område under vissa tidsintervall på dygnet Ofta finns det i alla fall någon typ av begränsning i tid eller rum för flextrafiken, så att den inte blir som taxi Tanken är att flextrafiken ska ersätta sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst i så stor utsträckning som möjligt, så att samordning av alla samhällsbetalda resor sker 21

22 OLIKA TYPER AV LINJESTRUKTURER Vilka olika typer av linjestrukturer finns? Finns till exempel: Radiella linjer Radiella genomgående linjer Ringlinjer Tvärförbindande linjer 22

23 OLIKA TYPER AV LINJESTRUKTURER Radiella linjer Radiella linjer som börjar i en utkant av staden till en knutpunkt i centrum Kan vara stomlinjer, eller stadslinjer T ex stomlinje 2 och 3 i Linköping 23

24 OLIKA TYPER AV LINJESTRUKTURER Radiella genomgående linjer Radiella linjer som börjar i en utkant av staden via en knutpunkt i centrum till en annan utkant av staden Kan vara stomlinjer, eller stadslinjer T ex linje 119 i Norrköping eller stomlinje 1 i Linköping 24

25 OLIKA TYPER AV LINJESTRUKTURER Ringlinjer Ringlinjer som kan utgå från en knutpunkt i centrum runt en eller flera utkanter av staden Kan vara stomlinjer, eller stadslinjer 25

26 OLIKA TYPER AV LINJESTRUKTURER Tvärförbindande linjer Tvärförbindande linjer som binder samman utkanter av staden utan att passera centrum Kan vara stomlinjer, eller stadslinjer T ex linje 179 i Stockholm 26

27 BRT Bus Rapid Transit BRT Bus Rapid Transit Tänk spår kör buss Utmärkande för ett BRT-system är följande: - raka tydliga linjesträckningar - full prioritet på egna banor och körfält - fordonen angör stationer snarare än hållplatser - relativt långa stationsavstånd - insteg i nivå med bussgolvet - föravisering med spärrlinjer eller förköp - hög medelhastighet - hög turtäthet - hög kapacitet (> resenärer/tim) Vid en jämförelse mellan olika bussystem kan BRT i kapacitet jämföras med tunnelbanan, men till en väsentligt lägre kostnad 27

28 BRT Bus Rapid Transit BRT Bus Rapid Transit (forts.) Curitiba i Brasilien var först på 1970-talet Bogotá i Colombia år 2000, TransMilenio - Rekord på passagerare / h - 9 linjer - 1,6 miljoner resor / dag 28

29 BRT Bus Rapid Transit BRT i Sverige? Finns egentligen inte Vissa ställen har tagit delar av konceptet Göteborg, stomlinje 16-19, infördes Kör delvis på spårvagnsspåren - Finns inritade på spårvägskartan - Kort dras i alla dörrar på bussen, föraren kontrollerar inte biljetter - Linje 16 (Lindholmen Göteborgs centrum) drogs i ett nyexploaterat område och den planerades då in innan bebyggelsen kom - Kör t ex mitt i cirkulationsplatser, när bilarna får nedprioritering och måste köra runt Lundalänken, tekniska högskolan lasarettet Brunnshög - Förberedd för spårvagnstrafik 29

30 OLIKA TYPER AV LINJENÄTSSTRUKTURER Vilka olika typer av linjenätstrukturer finns? Stjärnlinjenät Ibland är det bara själva linjerna som har detta upplägg Ibland är även tidtabellerna anpassade så att alla linjer avgår exakt samtidigt från stadens knutpunkt Ibland kan staden ha flera knutpunkter, till exempel järnvägsstationen och centrum är två olika platser T ex Södertull och Resecentrum i Norrköping 30

31 OLIKA TYPER AV LINJENÄTSSTRUKTURER Stjärnlinjenät Markerade stråk för kollektivtrafiken Linjerna sammanstrålar vid en gemensam punkt, där byte mellan de olika linjerna är möjligt 31

32 OLIKA TYPER AV LINJENÄTSSTRUKTURER Stjärnlinjenät (forts.) Annat exempel, Karlstad Förenklat skisserat linjenät 32

33 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Vad utgå ifrån vid skapandet av ett nytt linjenät? Framtida planer och mål Arbets- och befolkningsdata Infrastrukturen Andra förutsättningar i staden Information Tidigare studier Resenärerna, både resandeunderlaget och resandeströmmarna 33

34 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Framtida planer och mål Vilka framtida mål, visioner och ambitioner har kommunen / länet / regionen? Kan t ex vara visioner kring: Minskade utsläpp Alternativa bränslen Ökad andel kollektivtrafiksanvändning Jämställt transportsystem Tillgänglighet, dvs. att så många som möjligt ska kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken och därmed så få som möjligt som behöver färdtjänst och sjukresor Nöjd kund index Direkta mål som att det ska vara en viss turtäthet mellan dessa viktiga platser i staden Hur vill vi att människor ska resa i framtiden? 34

35 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Framtida planer och infrastruktur Finns det framtida planerade bostadsområden? Var? Antal? Typ av bostad? När i tiden är de planerade? Vilka framtida förändringar i vägnätet är planerade? När i tiden är de planerade? Planeras några nya bussfiler eller reversibla busskörfält? Planeras några förändringar av hållplatser eller nya sådana? 35

36 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Arbets- och befolkningsdata Befolkningsdata Dvs. var bor människor i olika områden i staden? Kan delas upp i olika åldersgrupper, kön, typ av bostäder etc. Sysselsättningsdata Dvs. var arbetar människor i olika områden i staden? Kan delas upp per arbetsgivare 36

37 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Stadens förutsättningar Vilka är de viktigaste målpunkterna i staden och var ligger de? Kan t ex vara: Grundskolor åk 6-9, gymnasier, universitet, högskolor Vårdcentraler, sjukhus, äldreboenden Arbetsplatser Handelsplatser Kommuncentra, stadshus Järnvägsstation, busstation, resecentrum Fritidsställen, idrottsplatser, sportcentrum, idrottshallar, arenor, slalombackar Många av dessa kan vara både målpunkter för fritidsresande och arbetsplatser 37

38 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Stadens förutsättningar och infrastruktur Vilka trafikslag finns i staden? Vilka är och var ligger de viktiga knutpunkterna? Vilka funktioner har dessa? Hur ligger dagens hållplatser? Kan några slås samman för att de ligger onödigt nära varandra? Inkomna synpunkter från resenärer Både inom och utanför systemet är viktigt, dvs befintliga och potentiella 38

39 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Tidigare studier Vilka tidigare studier och utredningar har gjorts och vad säger de? Finns resvaneundersökningar gjorda? T ex ombordundersökningar 39

40 VAD UTGÅ IFRÅN VID SKAPANDET AV ETT NYTT LINJENÄT Resenärerna Hur många resenärer har dagens linjer? Hur är resenärerna uppdelade på olika typ av resor? Dvs. andel skolresor, arbetsresor etc. Hur reser människor idag? Mellan vilka områden reser många personer? Dvs. mellan vilka bostadsområden och arbetsplatser inom kommunen Hur stor är kommunens inpendling respektive utpendling? Varifrån kommer inpendlarna och var arbetar/studerar de? Hur många är de? Till var pendlar utpendlarna? Och hur många är det? 40

41 VAD UTGÅ IFRÅN VID TIDTABELLSSÄTTANDE PÅ LINJENÄT Vad utgå ifrån vid tidtabellssättande på linjenätet? Förutsättningar för trafiken Resenärernas behov Omloppsrelaterat 41

42 VAD UTGÅ IFRÅN VID TIDTABELLSSÄTTANDE PÅ LINJENÄT Förutsättningar för trafiken och resenärerna Vilka passningar till andra trafikslag som slår högre ska finnas? T ex brukar bussar anpassas till fjärrtåg eller pendeltåg Matarbussar brukar passas till stombussar etc. Vilka typer av arbetsgivare finns i kommunen och var? T ex tillverkningsindustri, handel, offentlig sektor eller tjänsteföretag Personer i tillverkningsindustri behöver en tidtabell som är anpassad efter deras skifttider morgon, dag, kväll, natt Detta gäller även för t ex sjukhuspersonal Personer som arbetar inom tjänsteföretag har mer flexibla tider Handelsanställda är beroende av handels öppettider, men dessa tider ligger generellt sett annorlunda än t ex industriskifttiderna 42

43 INTRODUKTION VAD UTGÅ IFRÅN VID TIDTABELLSSÄTTANDE PÅ LINJENÄT Förutsättningar för trafiken och resenärerna (forts.) När besöks handelsområdena? När besöks de viktiga målpunkterna? 43

44 VAD UTGÅ IFRÅN VID TIDTABELLSSÄTTANDE PÅ LINJENÄT Omloppsrelaterat Vilka omloppstider får respektive linje? För att minimera antalet fordon som behövs Hinner föraren ha en inbyggd paus i omloppen? Föraren behöver en kisspaus i omloppen på 10 min efter 2,5 timmar Varför ska kunden bry sig om det? För att det då blir billigare för trafikhuvudmannen att handla upp, och att kunden då får mer trafik för samma pengar Hur många fordon (hur mycket pengar) har staden ungefär att röra sig med? För att ta fram ett rimligare förslag 44

45 UPPSKATTNING AV FORDONSBEHOVET Uppskattning av fordonsbehovet Fordonskostnaderna är en relativt stor del av den totala kostnaden för trafik Att köpa en ny buss kostar mellan 2-5 MSEK beroende på standard Med avbetalningsplan blir det ca 0,5 MSEK per år beroende på hur många år bussen beräknas vara i drift Leasing är en möjlighet, men sker inte så ofta 45

46 UPPSKATTNING AV FORDONSBEHOVET Uppskattning av fordonsbehovet (forts.) Ex: En tur tar 30 min att köra Det är 30-minuters-trafik i tidtabellen Hur många fordon krävs då? 2 stycken 46

47 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Analysera dagens kollektivtrafiksnät vs. nya linjenätet Det finns många sätt att analysera dagens trafik på Det viktigaste är att välja några saker att mäta Så att effekterna av genomförda konsekvenser kan kvantifieras På kommande sidor följer exempel på saker att mäta och jämföra antingen före eller efter gjorda åtgärder eller per år för att få en utvecklingstrend 47

48 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Analysera dagens kollektivtrafiksnät vs. nya linjenätet Nyckeltal som berör resenärer, både på bussen och på väg till bussen samt trafikeringsstandard Nyckeltal som berör utbud och efterfrågan Nyckeltal som berör finansiering och kostnader/intäkter 48

49 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Resenärsnyckeltal Turtäthet i viktiga stråk i centrum Antal resenärer Kan redovisas för respektive linje Kan delas upp i antal resande per enkeltur Eller läggas samman till det totala antalet resande i stadstrafiken per år Åkhastighet Kan redovisas för respektive linje Detta blir ett mått på framkomlighet Och att linjerna har gena sträckningar Kan läggas samman till en siffra för hela stadens linjenät per år 49

50 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Resenärsnyckeltal Hållplatsstatistik på antal på- respektive avstigande resenärer Kan ge en fingervisning på vilka hållplatser som bör finnas kvar och vilka som ev. kan tas bort Gångavstånd till hållplatser T ex hur många av stadens boende har mindre än t ex 400 meter till en hållplats Dvs. linjenätets yttäckning 50

51 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Resenärsnyckeltal Restidkvoter buss / bil Dvs. hur lång tid tar det att åka buss jämfört med att åka bil? Välj ut vissa sträckor inom kommunen Kollektivtrafikens marknadsandelar I vissa relationer Vid vissa tider på dygnet Restidsbedömningar med hjälp av ovägd och vägd restid Ovägd restid = faktisk tidsåtgång vid en resa Vägd restid = uppfattad restid Välj några viktiga resrelationer och tidsperiod på dygnet 51

52 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Utbuds- och efterfrågenyckeltal Antal utbudstimmar Antal utbudskilometer Trafikutbud jämfört med antal boende och sysselsatta T ex hur många avgångar olika områden i staden har till resecentrum Resor per invånare och år 52

53 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Finansiering, kostnader och intäkter Produktionskostnader Vagnkilometer Förartimmar Antal bussar Intäkter Hur stor är intäkten per resa? Tror vi på resandeökningar och i så fall hur stora? Vilka intäktsökningar ger dessa då i så fall? Elasticitetsberäkningar, används vid skattning av resenärsförändringar Samhällsekonomiska beräkningar 53

54 ANALYSERA DAGENS KOLLEKTIVTRAFIKSNÄT VS. NYA LINJENÄTET Stadstrafikkompassen Stadstrafikkompassen väger samman dessa fyra nyckeltal: Kostnadstäckningsgrad Resor per invånare Skattesubvention per invånare Skattesubvention per resa 54

55 VERKLIG OCH UPPSKATTAD RESTID Metod för att beräkna verklig och uppskattad restid (ovägd och vägd restid) Ovägd restid = faktisk tidsåtgång vid en resa Vägd restid = uppfattad restid vid en resa Restiden består av följande delar: Gångtid till hållplatsen Väntetid = genomsnittlig tid innan resan kan starta (t ex halva turintervallet) Åktid 1 = åktid ombord på första delresan (genomsnittligt värde) Bytestid = väntetiden vid ett eventuellt byte (t ex halva turintervallet) Åktid 2 = åktid ombord på andra delresan (genomsnittligt värde) 55

56 VERKLIG OCH UPPSKATTAD RESTID Metod för att beräkna verklig och uppskattad restid (ovägd och vägd restid) (forts.) Verklig restid: Ovägd restid = Gångtid till hållplatsen + Väntetid + Åktid 1 + Bytestid + Åktid 2 Uppskattad restid: Vägd restid = Gångtid till hållplatsen + Väntetid x 2 + Åktid 1 + Bytestid x minuters tillägg + Åktid 2 56

57 RESTIDSKVOTER Restidskvoter Jämförelse mellan olika färdmedels restider Kan visa på konkurrenskraften mellan två färdmedel T ex: restiden för cykel mellan två olika platser dividerat med restiden för bil mellan samma två platser Samma gäller för restid kollektivtrafik / bil Ex: Restid kollektivtrafik: 20 min Restid bil: 10 min Restidskvot kolltrafik / bil = 20 / 10 = 2 57

58 RESTIDSKVOTER Restidskvoter (forts.) För resor > 3 km är kollektivtrafiken ett alternativ, eftersom andelen gående minskar Om restidskvoten kollektivtrafik / bil är 1, dvs det går lika fort att åka kollektivt som bil, väljer 90 % av resenärerna att åka kollektivt Om restidskvoten är 2, väljer ca 35 % att åka kollektivt På kortare sträckor är det acceptabelt med restidskvoter på runt 2 På längre sträckor måste den ner till åtminstone 1,5 Källa: TRAST Trafik för en attraktiv stad 58

59 SKATTA NYA RESENÄRER Metod för att skatta nya resenärer Att skatta antalet nytillkomna resenärer kan göras utifrån elasticitetsberäkningar En modell utgår från skillnader i turtäthet (väntetid), restid och/eller biljettpris mellan två olika linjenät och/eller tidtabellsupplägg och beräknar förändringen av reseefterfrågan utifrån så kallade elasticitetstal (kan variera) Sedan finns det även prognosmodeller och nätverksanalysmodeller som också kan användas för att skatta nya resenärer Varför? Beräkna resandeunderlag för t ex nya linjer, kommersiellt gångbar? Även för samhällsekonomiska kalkyler 59

60 SKATTA NYA RESENÄRER Metod för att skatta nya resenärer (forts.) Variabel Bussresor (bostad arbete) Bussresor (övriga resor) Restid buss -0,69-0,50 Turtäthet buss -0,50-0,50 Om restiden i en relation minskar från 10 till 9 minuter (-10 %) antas antalet resor (bostad arbete) öka med 6,9 % (-0,1 x -0,69) På samma sätt innebär en minskad väntetid (turtäthet) från 20 till 15 minuter (-25 %) att antalet resor ökar med 12,5 % (-0,25 x 0,5) 60

61 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL/ANALYS Samhällsekonomisk kalkyl/analys Analyserar om framtida/ genomförda åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma Samhällsekonomisk kalkyl; endast monetärt värderbara effekter Analys; samtliga effekter, både monetärt värderbara och monetärt icke värderbara 61

62 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL/ANALYS Samhällsekonomisk kalkyl/analys (forts.) Monetärt värderbara effekter Restid Minskad restidsosäkerhet (punktlighet) Biljettintäkter Fordonskostnader Slitagekostnader Ökade skatteintäkter (moms) Monetärt icke värderbara effekter Intrångseffekter Exploateringseffekter Regionförstoring Buller 62

63 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL/ANALYS Samhällsekonomisk kalkyl/analys (forts.) Teori I teorin är den samhällsekonomiska analysen fullständig Den tar hänsyn till alla effekter, såväl idag som framtida Dessutom, alla effekter kan värderas Praktik Vi känner inte till alla effekter Vi känner inte till värderingen av alla effekter Vi kan inte mäta alla effekter Värderingen uppenbarligen fel ibland 63

64 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL/ANALYS Samhällsekonomisk kalkyl/analys (forts.) Nyttor Konsumenteffekter (restider, komfort, punktlighet) Producenteffekter (biljettintäkter, fordonskostnad) Budgeteffekter (väg-/banavgifter, skatter) Externa effekter (utsläpp, buller, intrång) Kostnader Investeringskostnad Drift och underhåll 64

65 FÖRÄNDRINGAR INNAN IMPLEMENTERING Förändringar som behövs innan implementering av nya linjenätet kan ske Ofta åtgärder för att öka framkomligheten Vägnätet Behöver vägnätet byggas om? Nya cirkulationsplatser? Vilken effekt skulle dessa byggnationer ge? Önskas nya bussfiler? Var och hur ska de utformas? Nya hållplatser? Behöver bussen prioriteras i trafiksignalerna? I vilka? Vilken effekt skulle punkterna ovan ge? Behövs nya infartsparkeringar för cykel eller bil? 65

66 FOKUS ITS Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? Hur kan kollektivtrafiken bli mer attraktiv genom olika digitala och elektroniska tjänster? Prioritering av kollektivtrafik i signalreglerade korsningar 66

67 FOKUS ITS Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? (forts.) Ge tillförlitlig information om tidtabeller och störningar och faktiska avgångstider Reseplanerare på webben och i mobilen Realtidsinformation på hållplats och i mobilen Störningsinformation på hållplats och i mobilen Realtidsinformation på bussen Mötesplanerare på webben Realtidsinformation för synskadade i mobilen och på hållplatsen 67

68 FOKUS ITS Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? (forts.) Erbjuda integrerade och enkla betalsystem och biljetter Resekort Kombinerade med andra färdmedel SMS biljetter 68

69 FOKUS ITS Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? (forts.) Individanpassade resetjänster Information om knutpunkter/bytespunkter på webben och i mobilen Information om infartsparkeringar på webben och i mobilen 69

70 FOKUS ITS Fokus ITS vad kan tekniken hjälpa till med? (forts.) Göra allt lite smartare Förvisering även på bussar Påstigning samtliga dörrar 70

71 FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN Framgångsrika exempel från verkligheten Karlstad ökar stadigt sitt resande för fjärde året i rad 2005: 3,9 miljoner resor 2009: 5,4 miljoner resor Det är en ökning på 38 % och 1,5 miljoner resor Störst skillnad på kvällar, helger och sommartid Karlstadsborna har fått en snabbare och enklare kollektivtrafik med tätare turer Inte en extra buss har satts in ytterligare i trafik Kan även få en BRT-linje inom några år Tätt samarbete trafikhuvudman kommun operatör 71

72 FRAMGÅNGSRIKA EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN Framgångsrika exempel från verkligheten (forts.) Skövde stadsbuss kör på 16 % resandeökning på tre år, nya resor varje år Tätare och snabbare turer i stadstrafiken, speciellt vissa tunga sträckor Färre linjer att hålla ordning på, linjerna kör alltid samma sträckor Styva tidtabeller vissa relationer Upprustning av hållplatserna Tätt samarbete trafikhuvudman kommun operatör Ändrade avtalsformer för operatören 72

73 Är det dags för dig med? 1

74 Du har fått ett uppdrag Du är på väg att träffa dina kunder. I Kalmar. Bertil och Bo. Bertil är trafikplanerare, Bo är kommunalpolitiker. OBS! Personerna på bilden har inget med texten att göra, personerna är dessutom påhittade. 2

75 Hur ska du göra ett bra jobb för Bertil och Bo? Kunskap, kunskap, kunskap => Var aktiv på föreläsningarna Lyssna på vad kunden vill ha gjort => Läs projektuppgiften Lös problemet / uppdraget => Lös projektuppgiften Kommunicera lösningen => Redovisa resultaten på seminarie 3

76 Om projektuppgiften Behandlar följande: Allmän information om projektuppgiften Projektuppgiften består i att Mer om projektuppgiften Rapporten bör innehålla (checklista) Litteraturhänvisningar Hur används excelarket Produktionskostnadsberäkning? 4

77 ALLMÄN INFORMATION Allmän information om projektuppgiften Projektuppgiften utförs gruppvis 2 personer i varje grupp Skriftlig grupprapport ska lämnas enligt separata anvisningar Här finns GIS till er hjälp Muntlig redovisning och diskussion kring lösningsförslagen på seminarie Var redo att visa ert lösningsförslag i en power point-presentation Betygen är U

78 PROJEKTUPPGIFTEN BESTÅR I ATT Projektuppgiften består i att Uppdraget: Skapa ett nytt kollektivtrafiksystem i Kalmar stad Linjenät Trafikeringsupplägg Kund: Kalmar kommun Kontaktpersoner är Bertil trafikplanerare och Bo kommunalpolitiker (OBS! Dessa personer är påhittade och finns nödvändigtvis i verkligheten.) 6

79 PROJEKTUPPGIFTEN BESTÅR I ATT Projektuppgiften består i att (forts.) Indirekt mål: Fördubbla antalet kollektivtrafiksresor till år 2020 och fördubbla kollektivtrafikens marknadsandelar på sikt Hur får vi fler personer att resa kollektivt i Kalmar? 7

80 MER Mer om projektuppgiften Till er hjälp har ni: GIS-kartor GIS-underlag från Kalmar kommun Kalmar kommuns hemsida KLTs hemsida Regionförbundets hemsida Eniro.se Zippad fil Underlag Excelark Produktionskostnadsberäkning Föreläsningsanteckningar Litteratur (rapporter) Och naturligtvis oss med =) 8

81 MER Mer om projektuppgiften (forts.) Läs uppgiften Lös uppgiften =) Rita in ert nya linjenät i GIS Skriva en rapport Ni har en checklista till er hjälp (se kommande sidor) En lång rapport är nödvändigtvis inte den bästa fokusera på resultatet! Kommunicera lösningen Göra en power point-presentation av ert lösningsförslag till seminariet 9

82 MER Rapporten bör innehålla Rapportdel: Bakgrund Rapportdel: Resultat Linjenät med linjesträckningar utritade i GIS-karta Trafikeringsupplägg såsom turintervall (ange t ex 20-minuters-trafik) på respektive linje i åtminstone två olika tidsuppdelningar Högtrafiktid (kl. 6-9 och måndag till fredag) Lågtrafiktid (övrig tid) En beskrivning av ert nya linjenätsförslag, när det gäller: Vilka linjer som finns Varför de olika linjerna går som de gör. Dvs. motiveringar till varför ni valt att lägga upp ert kollektivtrafiksystem som ni gjort Antal linjer 10

83 MER Rapporten bör innehålla (forts.) Rapportdel: Analys Jämförelse mellan ert nya linjenät och det nuvarande linjenätet En jämförelse i turtäthet mellan nya och nuvarande linjenät när det gäller sträckan: Stortorget (både Västra Sjögatan och Östra Sjögatan) Kalmar central En jämförelseberäkning av verklig och uppskattad restid (ovägd och vägd restid) mellan dagens linjenät och ert nya linjenät på sträckorna: Hållplats Smedby centrum hållplats Kalmar central Hållplats Lindsdal centrum hållplats Kalmar central En jämförelse av restidskvoter mellan nya linjenätet och det nuvarande på sträckorna nedan. Dvs. hur lång tid tar det att åka buss jämfört med att åka bil? Hållplats Smedby centrum hållplats Kalmar central Hållplats Lindsdal centrum hållplats Kalmar central 11

84 MER Rapporten bör innehålla (forts.) Rapportdel: Analys Jämförelse mellan ert nya linjenät och det nuvarande linjenätet En jämförande produktionskostnadsberäkning (vagn-km, utbudstimmar och antal fordon) på dagens linjenät och det nya förslaget. Se excel-dokument för hjälp. Här kan det som sagt vara intressant att göra åtminstone två olika scenarier på trafikens ambitionsnivå, t ex vision 2030 och samma kostnader som dagens. I sådana fall kan ni även skriva en rekommendation på vilket scenario staden bör välja 12

85 MER Rapporten bör innehålla (forts.) Rapportdel: Indata- och känslighetsanalys Finns det några brister i de resonemang vi har fört när det gäller utformningen av linjenätet? Vad grundar de sig på? Beror bristerna till exempel på att indata saknats? Vilka indata hade varit önskvärda att ha tillgång till vid en sådan här utredning? 13

86 MER Litteraturhänvisning Utredning av Skövde stadstrafik (2005) Sid 1-6, inledning och sammanfattning Sid kap 14.3, verklig och uppskattad restid. En metod att utvärdera nya linjenätet mot gamla Läs gärna hela rapporten. Bakgrundsmaterialet är väl beskrivet Linjenätsanalys och samhällsekonomisk effektuppskattning av nytt busslinjenät i Örebro (2008) Sid 8-9, uppskattning av resandeunderlag med elasticiteter Innehåller samhällsekonomiska uträkningar 14

87 MER Litteraturhänvisning (forts.) Förslag till nya stadsbusslinjer i Norrtälje (2006) Sid 21-22, konsekvenser restider nya linjenätet 15

88 MER Excelarket Produktionskostnadsberäkning Hur används det? Öppna Produktionskostnadsberäkning.xls 16

89 Iväg och planera busstrafik med er nu! =) Lycka till!!! 17