Trafikförsörjningsprogram Karlstads tätortstrafik

Transkript

1 KARLSTADS KOMMUN Trafikförsörjningsprogram Karlstads tätortstrafik

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning En ny kollektivtrafiklag Framgångsexemplet Karlstadsbuss Nuläge Stadsbusslinjerna i Karlstad Beskrivning av tätortstrafikens linjer och frekvens Framtid - trafikförändringar för fortsatt framgång Vision och mål Framgångsfaktorer för en fortsatt positiv utveckling av resandet Utgångspunkter för handlingsplan Infrastrukturinvesteringar Genomförande Kostnad och samhällsnytta Kostnader och prestationer Samhällsnytta Finansiering Uppföljning Sid 1

4 Sid 2

5 Trafikförsörjningsprogram 1. Inledning 1.1 En ny kollektivtrafiklag Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Den nya lagen innebär att alla län/regioner ska ha en egen regional kollektivtrafikmyndighet och genom detta försvinner de tidigare trafikhuvudmännen. Myndigheten, som är politiskt styrd, har ett fåtal uppgifter som finns reglerade i lagen. En av dessa är att besluta om ett regionalt trafikförsörjningsprogram samt trafikplikt. Genom trafikplikten säkerställer myndigheten en miniminivå av kollektivtrafik i länet. Det operativa ansvaret för bedrivande av kollektivtrafik ligger idag på Värmlandstrafik AB (regional trafik) samt Karlstadsbuss (Karlstads tätortsområde). Denna PM sammanfattar Karlstadsbuss bidrag till trafikförsörjningsprogrammet. 1.2 Framgångsexemplet Karlstadsbuss Karlstadsbuss har haft stor framgång på senare år i att öka det kollektiva resandet och är Sverigeledande vad gäller kundnöjdhet. Mellan 2005 och 2011 ökade det totala resandet med 54 % till följd av en målmedveten satsning på kollektivtrafikens utveckling. Marknadsandelen är idag ca 16 % av det totala antalet resor som sker inom Karlstads tätortsområde. 60 % av tätortens invånare använder sig av tätortstrafiken. Det finns väl dokumenterad kunskap och erfarenheter kring vad som gör kollektivtrafiken framgångsrik. För att säkerställa en god kvalitet innehåller entreprenadavtalet ersättning kopplat till Karlstadsbornas uppfattning om personalens bemötande, hur fordonen sköts samt om trygghet och pålitlighet. 81 % av kunderna ger Karlstadsbuss betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. De faktorer som framförallt utgör drivkraft på resfrekvens är: - Relevans (kan själv använda mig av Karlstadsbuss) - Produktfördel (det finns fördelar att åka kollektivt) - Kunskap (jag vet hur jag kan åka) - Restid (linjesträckningar och framkomlighet) Arbetet med att utveckla tätortstrafiken i Karlstad har hittills utgått ifrån befintliga resurser i form av fordon och infrastruktur. Det innebär att framgångsfaktorn restid ännu utnyttjats i begränsad omfattning. Sid 3

6 Nyckeln till framgång har varit att strategiskt arbeta på ett verksamhetsnära sätt med avseende på kunden och verksamheten. Följande strategier har varit vägledande: - Låt kunden hjälpa dig prioritera - Säkerställ baskvaliteten - Kommunicera - Arbeta långsiktigt - Ligg i framkant Kommunens transportstrategi som antagits av kommunfullmäktige slår fast att vi ska: - Reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser - Minska luftföroreningarna - Bevara och återanvända resurser - Minska buller och trängsel - Höja säkerhet och trygghet - Korta kollektivtrafikens restider - Minska individuella bilresor kortare än 5 kilometer - Skapa säkrare vägmiljöer 2. Nuläge Tätortstrafiken i Karlstad består av de fyra olika linjesystemen: - Baslinjer - Speciallinjer - Centrumlinjer - Hockeylinjer I Karlstadsbuss regi bedrivs även så kallad båtbusstrafik. Båtarna trafikerar sommartid både älvgrenarna och skärgården. Sommaren 2012 planeras även en skärgårdslinje mellan Karlstad och Kristinehamn med stopp på mellanliggande öar. Båttrafiken sker i samarbete mellan Karlstads, Hammarö och Kristinehamns kommuner. Sid 4

7 2.1 Stadsbusslinjerna i Karlstad Baslinjer Linjerna 1 8 kallas baslinjer vilka erbjuder tät trafik alla veckans dagar inklusive natturer med varierad frekvens. Linjerna har alltid samma nummer även helger och nätter. Några linjer kan dela upp sig till två olika slutpunkter eller ibland inte gå ut till den yttersta ändhållplatsen. Detta beskrivs i tidtabellen men fortfarande har linjen sitt nummer utan något tillägg såsom A eller B. Baslinjesystemet är grunden i trafiksystemet och de linjer som framförallt marknadsförs till allmänheten. Baslinjesystemet är radiellt uppbyggt med Stora Torget som den stora omstigningshållplatsen mitt i stadskärnan. Alla linjer har Stora Torget som mittpunkt utom linje 5 som är halv och därmed har Stora Torget som sin östra ändhållplats. Baslinjerna står för ca 94 % av alla resor i Karlstads tätortstrafik. Översikt av baslinjenätet i Karlstads tätortstrafik. Karlstadsbuss ger ut två tidtabeller per år, en på våren och en på hösten. Höstutgåvan gäller från mitten av september och ca en vecka in i maj. På våren minskas turtätheten på de flesta linjerna när det gäller dagtid och vardagar. Kvällar och helger är i princip oförändrade över året. Vårutgåvan har en inskränkningsperiod som sträcker sig från mitten av juni till runt 20 augusti och är synkroniserad med skolor och gymnasier. Under denna period går vissa speciallinjer inte alls och några linjer kan ha ytterligare reducering i trafikutbudet. Sid 5

8 Ett normalår innehåller följande veckofördelning av utbud: Vintertrafik 34 veckor Högst trafikutbud Vår/Höst 8 veckor Lägre trafikutbud (alla linjer går) Sommar 10 veckor Lägst trafikutbud (vissa linjer inställda) Speciallinjer Linjerna som inryms i 50-serien (51, 52, 53, 56, 57, 58, 59) kallas speciallinjer. Speciallinjer är linjer som har en specifik trafikuppgift inom ett mer begränsat område. Speciallinjer går vardagar och är specialiserade för arbetspendling, skolpendling eller till/från handelsområden och ger ofta en genare och snabbare förbindelse än vad som erbjuds i baslinjenätet. Speciallinjerna går vardagar och kan vara indragna under sommarperioden och större helger. Centrumlinjer Linjerna 11, 12 och 13 kallas centrumlinjer. De trafikerar i huvudsak Karlstads stadskärna och dess närområde. Centrumlinjerna trafikerar lite svagare stadsdelar och förbinder dem med handel, service och vårdinrättningar. Centrumlinjerna har inte den snabbaste linjedragningen utan väger tillgänglighetsfaktorn högre. Centrumlinjerna har en mer begränsad öppettid än baslinjerna och går exempelvis inte under morgontrafiken och ej heller i nattrafiken. Centrumlinjerna håller också en lägre turtäthet än baslinjerna. Sid 6

9 Hockeylinjer Linjerna 61, 62, 63 och 64 kallas hockeylinjer. Hockeylinjerna går i samband med Färjestad BK:s hemmamatcher från ytterområden direkt till arenan och skapar därmed en genare och snabbare förbindelse än ordinarie baslinje till Arenan. Hockeybussarna är normalt fullsatta vid ankomst till Löfbergs lila arena och dubbleras vid behov. Hockeybussar går från starthållplats en timme före matchstart dock ej träningsmatch. Hockeylinjerna kan även gå i samband med andra evenemang eller konserter i arenan. Från centrum till Löfbergs Lila arena går det också hockeybussar. Normalt brukar det röra sig om 5-6 bussar som avgår från Torget ut till arenan. Vid större publikmatcher kan det bli någon extra buss. Dessa bussar kan också anordnas vid konserter i arenan. Sid 7

10 Båtbusslinjer Båtbussarna trafikeras sommmartid både i älvgrenarna och i skärgården. Tätortstrafikens biljetter och priser tillämpas även på båtbussarna. Sid 8

11 2.2 Beskrivning av tätortstrafikens linjer och frekvens Baslinjer Linje 1 Campus Universitetet Bergvik IKEA Linje 1 går rakt genom Karlstad mellan Bergviks Köpcentrum i Väster och Universitetet i öster. Linjen håller vardagar i högtrafik 20-minuters turtäthet i den västra halvan (IKEA Stora Torget) och 10-minuters turtäthet på den östra halvan (Stora Torget Campus). Anledningen är en större efterfrågan på den östra halvan där Universitetet finns som stort besöksmål. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs ca resor med linje 1. Linjen är c:a 16 km lång mellan Campus och IKEA och trafikerar 24 hållplatser. Linje 2 Mjölnartorpet/Välsviken handelsområde Kronoparken Skåre Linje 2 går mellan Mjölnartorpet/Välsvikens handelsområde i öster till Skåre och Ilanda i norr. I den östra änden har linjen en klyka där den varvar mellan Mjölnartorpet och Välsviken handelsområde som ändhållplats. Det förekommer också att 2:an vänder vid Universitetet. I den Nordvästra änden går 2:an ut till Ilanda handelsområde och Ilanda Bytespunkt där länstrafiken angör samma hållplats och byten mellan tätortstrafik och länstrafik är möjlig. Linjen håller vardagar i högtrafik 20-minuters turtäthet i den Nordvästra halvan (Skåre Stora Torget) och 10-minuters turtäthet på den östra halvan (Stora Torget Mjölnartorpet/Välsviken). Anledningen är en större efterfrågan på den östra halvan. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs ca resor med linje 2. Linjen är ca 21.9 km lång mellan Mjölnartorpet och Ilanda och trafikerar 54 hållplatser. Linje 3 Stockfallet/Universitetet Lorensberg Sjukhuset Sommarro Linje 3 går mellan Stockfallet/Universitetet i öster till Sommarro via Centralsjukhuset i söder och är en klyklinje i båda ändar. I Öster har 3:an Stockfallet och Universitetet som ändhållplatser och i söder går 3:an ned till Sommarro Golfbana och Vallgatan inne i Sommarro ungefär varannan gång. Vissa turer vänder vid Centralsjukhuset. Linjen håller vardagar i högtrafik 10-minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a resor med linje 3. Linjen är ca 11.9 km lång mellan Stockfallet och Sommarro Golfbana och trafikerar 40 hållplatser. Sid 9

12 Linje 4 Norra Kroppkärr Gruvlyckan Bergvik Köpcenter Linje 4 går mellan Transtigen på Norra Kroppkärr i öster till Bergvik Köpcenter i väster och passerar tunga stadsdelar som Rud och Våxnäs. På kvällstid vänder vissa turer på Gruvlyckan. Linjen håller vardagar i högtrafik 20-minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a resor med linje 4. Linjen är ca 16.2 km lång mellan Transtigen och Bergvik och trafikerar 45 hållplatser. Linje 5 Henstad Stora Torget Linje 5 går mellan Henstad i väster till Stora Torget i centrum och är den enda linjen av baslinjerna som är enarmad. Linjen håller vardagar i högtrafik 20-minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a 900 resor med linje 5. Linjen är ca 5.6 km lång och trafikerar 18 hållplatser. Linje 6 Färjestad Våxnäs Gruvlyckan Linje 6 går mellan Södra Järpetan i norr till Gruvlyckan i sydväst. Linjen passerar Löfbergs Lila Arena i väster vilket innebär att man måste ha uppsikt över matcher och evenemang i arenan då förstärkningar ofta behövs. Linjen håller vardagar i högtrafik 20-minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a resor med linje 6. Linjen är ca 11.7 km lång och trafikerar 33 hållplatser. Linje 7 Zakrisdal Orrholmen Linje 7 går mellan Zakrisdal och Orrholmen. Linjen håller vardagar i högtrafik 20- minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a resor med linje 7. Linjen är ca 7.1 km lång och trafikerar 20 hållplatser. Linje 8 Sjöstad Herrhagen Skåre Grava Linje 8 går mellan Sjöstad och Grava Kyrka i norr. Linjen håller vardagar i högtrafik i princip 20-minuters turtäthet men tabellen är ej styv. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs ca resor med linje 8. Linjen är c:a 16 km lång och trafikerar 35 hållplatser. Centrumlinjer Linje 11 Herrhagen Centrum Linjen håller vardagar 45 minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs ca 100 resor med linje 11. Linjen är c:a 2.8 km lång och trafikerar 9 hållplatser. Linje 12 Centralsjukhuset Centrum Linjen håller vardagar 45 minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a 100 resor med linje 12. Linjen är ca 4.3 km lång och trafikerar 15 hållplatser. Sid 10

13 Linje 13 Norrstrand Centrum Linjen håller vardagar 45 minuters turtäthet. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs c:a 100 resor med linje 13. Linjen är ca 4.1 km lång och trafikerar 16 hållplatser. Speciallinjer Linje 51 Centrum Örsholmen Linjen trafikerar industriområdet Örsholmen med turer vardagar på morgon och eftermiddag i huvudsak. Ett genomsnittsdygn under en vintermånad 2011 genomförs ca 100 resor med linje 51. Linjen är ca 6.7 km lång och trafikerar 19 hållplatser. Linje 52 Sommarro Norrstrand Universitetet Linjen trafikeras med 1 tur per dag vardagar som skapar en snabb resa till Universitetet för de områden som trafikeras. Normalt är bussen fullsatt ankomst Universitetet. Linjen är 11.3 km lång och trafikerar 20 hållplatser. Linje 53 Välsviken Universitetet Linjen går mellan Välsviken tåghållplats och Universitetet och fångar upp Tågresenärer till Universitetet på morgon och eftermiddag. Ungefär 25 turer per vardag produceras och c:a 100 resor utförs. Linjen är ca 1.7 km lång. Linje 56 Centrum - Bergvik Köpcentrum IKEA (Skutberget Bomstad) Linjen går som en snabblinje till Bergvik Köpcenter och IKEA samt under sommaren ut till Skutberget och Bomstad Camping. Under vinterhalvåret körs linje 56 för närvarande under december månad för att erbjuda utökad trafik i samband med julhandel. Linjen är ca 6.7 km lång mellan Centrum IKEA och trafikerar 6 hållplatser exkl Skutberget/Bomstad. Linje 57 Kronoparken Sundsta Centrum Kasernhöjden Linje 57 erbjuder direktresa till de stora gymnasierna i Karlstad från den tunga stadsdelen Kronoparken med en morgontur vardagar. Bussen är fullsatt vid ankomst första gymnasieskolan Nobel. Linjen är ca 12.3 km lång och trafikerar 27 hållplatser. Linje 58 Centrum Sundsta Nobel Linjen går på morgon och eftermiddag mellan gymnasierna Sundsta/Älvkullen och Nobel till/från centrum. Bussarna är mestadels fullsatta med stående trots att turtätheten är ungefär var 10:e minut. Linjen är ca 2.9 km lång och trafikerar 8 hållplatser Sid 11

14 Hockeylinjer Linje 61 Kronoparken Lorensberg LLA ca 10.4 km Linje 62 Henstad Våxnäs LLA ca 12.6 km Linje 63 Lamberget Herrhagen Norrstrand LLA ca 6.5 km Linje 64 Råtorp Skåre Stodene LLA ca 15.1 km Hockeybussar från centrum till LLA ca 4.4 km 3. Framtid - trafikförändringar för fortsatt framgång 3.1 Vision och mål Karlstad är en attraktiv stad och visionen är att växa till invånare. I takt med att staden växer blir ett fungerande flöde allt viktigare. Som ett led i detta konstateras bland annat i det pågående arbetet med att ta fram en trafikplan för Karlstad, att en attraktiv kollektivtrafik är en nyckelfråga för framtiden. Förutom att kunna möta en total resandeökning, måste en kraftigt förändrad färdmedelsfördelning uppnås där andelen individuella bilresor måste minska. Karlstadbuss vision I Karlstad är det enkelt att leva utan bil vilket bygger på att planeringen måste inriktas på att göra kollektivtrafiken relativt mer attraktiv än bilen. Till detta kopplas ett attraktivt system för gång- och cykelresor samt ett större utbud av kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Den politiska majoriteten i Karlstad har i initiativet Trafikplanera med kollektivtrafik låt bussen åka före uttryckt en tydlig ambition att aktivt prioritera kollektivtrafiken i trafikplaneringen. Detta innefattar även fysiska åtgärder som bidrar till att göra det snabbt och enkelt att åka kollektivt. Initiativet är en del av den strategiska planen som ett långsiktigt arbete att minska biltrafiken i strävan mot att minska klimatpåverkan. I den strategiska planen med de tillhörande tre hållbarhetsstrategierna finns följande mål och där kollektivtrafiken spelar en huvudroll: Karlstads kommun som geografiskt område ska minska klimatpåverkan från energi och transportsektorn med 25 % mellan 2008 och Andelen resor med kollektivtrafiken ska fördubblas mellan 2005 och Som stödjade mål för denna utveckling har trafikplanearbetet identifierat att genomsnittshastigheten för tätortstrafiken måste öka från 19 km/h till 25 km/h vilket i Sid 12

15 förlängningen bidrar till att förbättra kollektivtrafikens restidskvoter. Dagens restidskvoter mellan olika områden och centrum, har sammanställts i figuren nedan. Kollektivtrafiken har generellt mycket svårt att konkurrera med biltrafiken i de fall kvoten överstiger 2, dvs när det tar dubbelt så lång tid att resa med buss som med bil. Målet från den ursprungliga transportstrategin, som nu integreras i trafikplanen, innebär att: År 2030 ska 95 % av tillkommande samt befintliga invånare i centralorten hat tillgång till kollektivtrafik med en restidskvot < 2 gentemot biltrafiken Zakrisdal-Bellevue-Bergvik Våxnäs-Sandbäcken Viken Sundsta Stockfallet Sommarro-Marieberg Sjöstad Råtorp-Älvåker Rud Romstad-Strand Orrholmen Norrstrand Lorensberg Lamberget-Sjöstad-Örsholmen Kvarnberget Kroppkärr, södra Kroppkärr, norra Kronoparken, östra Kronoparken, norra Kronoparken, centrala Klara Hultsberg-Henstad Herrhagen Hagalund-Gustavsberg Haga Gruvlyckan Färjestad Bergvik Dagens restidkvoter kollektivtrafik/bil för olika stadsdelar i förhållande till centrum 3.2 Framgångsfaktorer för en fortsatt positiv utveckling av resandet Som vi beskrivit i kapitel 1.2 har Karlstadsbuss framgångsrikt arbetat med olika faktorer i syfte att öka resandet. En central framgångsfaktor för en fortsatt positiv utveckling är kollektivtrafikens roll som strukturbildande element i samhällsplaneringen. Detta görs genom att stråk och infrastruktur beaktas tidigt i Sid 13

16 planeringen för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga restider, korta hållplatsavstånd med mera. De så kallade restidskvoterna, som beskriver kollektivtrafikens konkurrenskraft i form av restid i förhållande till bilen, är en viktig utgångspunkt i arbetet med Karlstads översiktsplan (ÖP). Konkreta åtgärder som bidrar till en konkurrenskraftig kollektivtrafik är: 1. Lokalisering av verksamheter och viktiga målpunkter integrerat med bostadsbebyggelse 2. Tät bebyggelse bättre underlag för service samt, om kollektivtrafiken prioriteras, större potentiella attraktivitetsfördelar för kollektivtrafiken 3. Bygga nära stationer och hållplatser 4. Lokalisering av hållplatser så att max 400 meter avstånd till bostäder uppnås 5. God tillgänglighet för angöring och parkering med bil och cykel vid större hållplatser och knutpunkter 6. Prioritering av busstrafik genom busskörfält och signalprioritering vid kritiska korsningar och andra flaskhalsar Förutom i den långsiktiga planeringen av framtida bostads- och verksamhetsområden är det viktigt att på flexibelt och kundanpassat sätt tillgodose resbehoven i befintliga områden. Inte sällan kan sådant resbehov uppstå i närtid vilket ställer höga krav på en flexibel planering. Exempel kan vara möjligheter att skapa direktförbindelser till målpunkter där det på grund av stadsstruktur historiskt har varit svårt att skapa gena och attraktiva linjesträckningar, eller möjligheter att möta resbehov vid öppnade och stängande av skolor/arbetsplatser och liknande. Här finns en stor potential för resandeutveckling i Karlstad tätortsområde inkluderande Skattkärr och Alster. 3.3 Utgångspunkter för handlingsplan Karlstadsbuss fortsatta arbete med att skapa en framgångsrik kollektivtrafik kan sammanfattas i följande fyra huvudområden: 1. Mobility management, dvs att påverka Karlstadsbornas färdmedelsval till att öka antalet kollektivresor i form av påverkanskampanjer samt information/marknadsföring och utvecklad service/tjänster. 2. Linjenätsåtgärder, som innefattar linjeomläggningar, turtäthetsförändringar, utformning av kompletterande trafik mm. 3. Identifiera och verka för genomförande av infrastrukturåtgärder som syftar till att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft med kortare restider i förhållande till biltrafiken (så kallade restidskvoter). 4. Fordon som på ett bättre sätt möter kundernas behov av komfort och tillgänglighet samt med design/estetik som stärker resenärernas identitet. Ett fortsatt framgångsrikt arbete bygger på en nära samverkan mellan Kollektivtrafikmyndigheten som bygger på myndighetens ansvar där fokus ligger på det Sid 14

17 strategiska planet och med delegation till Karlstadsbuss rörande frågor som ligger nära kunden och verksamheten. Detta är inte minst fallet vid arbete med huvudområde 2 ovan. De linjekartor som illustrerar tätortstrafiken i Karlstad ska därför ses som exempel och principer. Som beskrivs ovan krävs möjlighet att inom denna ram ändra och utveckla system och sträckningar. De möjligheter till flexibilitet och utvidgningsmöjligheter som kan komma i fråga har syftet att med kort startsträcka kunna möta ett tydligt resbehov i syfte att uppnå hållbarhetsmål. Tillämpningen, och möjligheten att på ett kundanpassat sätt kunna utvidga/komplettera tätortstrafiken inom kommunens område tar utgångspunkt i lag om kollektivtrafik 3 kap 2, som ger kommunen rätt att upphandla och teckna avtal avseende tätortstrafik inom kommunens område. På detta sätt uppnås ett naturligt och flexibelt arbetssätt som ligger i linje med den nya lagen där kollektivtrafikresenären står i fokus. 4. Infrastrukturinvesteringar I detta kapitel har vi sammanfattat de åtgärder som planeras i infrastrukturen och som långsiktigt ska bidra till att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft i staden såväl som i länet. En fördjupad beskrivning tas fram inom ramen för arbetet med Trafikplan Karlstad. BRT-stråk (Karlstadsstråket) Gå, cykla och åka kollektivt är yteffektiva färdsätt för en tät stad som stödjer näringsliv, hållbara transporter och stadsutveckling i en positiv spiral. Högprioriterad busstrafik (BRT=Bus Rapid Transit) är ett viktigt verktyg i strävan att skapa en attraktiv kollektivtrafik. I dialog med boende, resenärer och andra parter studeras en attraktiv kollektivtrafik genom områden där bussarna tidigare varit tvingade att ta stora omvägar. Nya länkar som binder samman staden bidrar till livskvalitet, utvecklat näringsliv, reducerat bilberoende och klimatpåverkan. Karlstadsstråket tar ett samlat grepp på stadsutveckling och stora delar av stadens transportbehov, samtidigt som det radikalt förbättrar samordningen mellan den regionala trafiken och stadstrafiken. Det utgör en stomme för strategisk förtätning och minskad klimatpåverkan. Det är prioriterat, strukturskapande, har stort resandeunderlag, passerar genom täta bostadsområden och binder samman viktiga målpunkter samt strategiska bytespunkter för regionalt och nationellt resande. Projektet har ett stort strategiskt värde. Satsningen berör mer än en tredjedel av tätortens boende och arbetsplatser och har stor betydelse för hållbar utveckling i hela staden. Målsättningen är att utveckla ett km långt stråk från Karlstads universitet/tågstopp Välsviken i nordost, via Kronoparken, Rud, Centrum, Sid 15

18 järnvägsstationen, centralsjukhuset med en bro över Klarälven, Zakrisdal (med eventuell tåghållplats), via utvecklingsområdet Grundviken till externhandelsområdet Bergvik i sydost. Stråket passerar flera gymnasier, och den framtida trafiken kör om möjligt i eget utrymme genom både befintliga, planlagda och ännu ej exploaterade områden. Princip för planerat kollektivtrafikstråk för BRT (högprioriterad busstrafik). Ringarna illustrerar viktiga målpunkter längs stråket. Viktiga grundtankar i BRT är att det ska gå snabbt och rakt, med hög turtäthet samt med så få stopp som möjligt. I möjligaste mån inkluderas även omgivningen, högklassig stadsmiljö/stadskomplettering, regularitets- och andra standardfaktorer som är väsentliga för resenärerna samt samverkan med andra trafiknät inklusive bytespunkter, hållplatser, anpassning till stadsidealet mm. BRT-stråket skapar med bytespunkter och terminaler kopplingar mellan tätortstrafiken och länstrafiken på ett naturligt sätt för inresande från väster, norr, söder och öster och motsvarande i andra riktningen. Restiden till målpunkten i Karlstad förkortas genom att inte alla byten måste ske i centrum. Till exempel kan övergång för resor till sjukhuset ske vid Bergvik/Eriksberg för resande från väster, sydväst och norr. Sammantaget ger stråket en starkt förbättrad kollektivtrafik, hög och jämställd tillgänglighet för alla och kraftigt reducerad klimatpåverkan. Det bidrar till ekonomisk utveckling, integration och en socialt sammanhållen stad. Framkomlighetshöjande åtgärder Förutom att åstadkomma BRT-stråket som skulle kunna vara i drift ca 2018, behövs även åtgärder på annat håll i kollektivtrafiknätet. Nedan visas en översikt av de föreslagna åtgärderna. Sid 16

19 Framkomlighetshöjande åtgärder i kollektivtrafiksystemet. Nummer Kategori/beskrivning Bytespunkter/hållplatser 1 Bytespunkt Välsviken mellan stadsbuss och regionbuss 2 Bytespunkt Bergvik/Eriksberg mellan stadsbuss och regionbuss 3 Bytespunkt Ilanda mellan stadsbuss och regionbuss 4 Bytespunkt regionaltrafik/stadstrafik väg 63 (viadukten vid Mossgatan). 5 Timglashållplatser Skåreberget Allmänt Hållplatsåtgärder - tillgänglighet och komfort. Infrastrukturåtgärder busskörfält/bussgator 6 Analys av busskörfält på Karl IX gata 7 Analys av busskörfält i Rudsmotet 8 Busskörfält på Älvgatan 9 Planskild korsning med järnvägen på Våxnäs i höjd med Rattgatan. 10 Bussgata Rattgatan-Petersbergsgatan Övriga framkomlighetsåtgärder 11 Kollektivtrafikanpassning av fysiska åtgärder på Edebäcksgatan 12 Linjerätning linje 4 och 6 på Våxnäs 13 Cirkulationsplats med rak genomkörning i korsningen Skoghallsvägen- Ullebergsleden (med bro över västra älvgrenen). 14 Snabbhets- och effektivitetsåtgärder i västra Karlstad Allmänt Generell signalprioritering med prioritet på Centralsjukhuset, Strandvägen/Hammaröleden, Rudsmotet samt Karl IX gata Sid 17

20 De föreslagna åtgärderna innebär bland annat att kollektivtrafiken får genare linjesträckningar och kan hålla en högre genomsnittlig hastighet vilket ökar busstrafikens attraktivitet. Analyser visar att busstrafikens genomsnittshastighet måste öka från dagens 19 km/h till ca 25 km/h för att uppnå en tillräcklig konkurrenskraft. 5. Genomförande Som vi beskriver i kapitel 3, bygger arbetet på att Kollektivtrafikmyndigheten (utifrån strategiskt och övergripande fokus) ger en långtgående delegering till Karlstadsbuss (utifrån verksamhetsnära och kundorienterat fokus) vad gäller att på ett flexibelt sätt kunna genomföra förändringar av trafikupplägg för trafiken inom Karlstads tätortsområde och vidare bort mot kommungränser. 6. Kostnad och samhällsnytta 6.1 Kostnader och prestationer Under 2011 gjordes resor i tätortstrafiken med buss i Karlstad. De allra flesta resorna sker i baslinjenätet, ca 94 %. Tätortstrafiken omfattade vagnkilometer och trafikeringskostnaden 2011 var kr. Trafikintäkterna var kr. 6.2 Samhällsnytta Kunskapen kring kollektivtrafiken som ett verktyg att uppnå samhällsnytta är erfarenhetsmässigt väl känd och en stomme i många städers planering för framtiden. Några exempel: ökad integration och trygghet med hållplatser/bytespunkter som nytillskapade noder i stadsstrukturen. Noderna fungerar som naturliga mötesplatser och denna roll förstärks av kollektivtrafiken. hållplatser i naturliga noder är attraktiva för etablering av närservice, något som är mycket värdefullt i en stadsdel som i stora delar kommer att domineras av bostäder. Butikslokaler skapar liv i gatu- och torgrum och bidrar till såväl ökad trygghetskänsla som attraktivitet. stadsläkning, dvs områden som idag upplevs som isolerade öar, kan via kollektivtrafiken få en chans att vävas ihop till en helhet. På individnivå ger kollektivtrafiken ökad livskvalitet i vardagen. Det innebär att kollektivtrafiken ger mervärden jämfört med resande med bil, såsom att: Restid i kollektivtrafik är användbar tid och skapar ett mellanrum i vardagen för att läsa, surfa, vila eller avkoppling. Det finns många bättre sätt att tillbringa sin restid på än bakom ratten! Sid 18

21 Ge ett rättvisare transportsystem en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning saknar körkort och har kollektivtrafiken som sitt enda resealternativ. Drygt 50 % av befolkningen över 10 år är helt eller delvis beroende av kollektivtrafik vid resor där de inte kan gå eller cykla. Ge ett mer jämställt samhälle kollektivtrafiken ökar jämställdheten på arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män åker kollektivt till arbetet. En väl utbyggd kollektivtrafik förbättrar tillgängligheten för både kvinnor och män till arbets- och utbildningsmarknaderna och skapar förutsättningar till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Minska behovet av en andra bil. Minska behovet av att hämta, lämna och skjutsa andra familjemedlemmar. Ge positiva hälsoeffekter avståndet mellan hållplatsen och bostaden eller arbetsplatsen gör att resenären tvingas röra på sig mer än vad en bilist gör. Störst nytta gör promenader för äldre personer som annars rör sig betydligt mindre. För dessa personer kan dagliga promenader till och från hållplatser innebära att man skjuter sjukdomar på framtiden. Ett av kollektivtrafikens syften är att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Kollektivtrafiken bidrar bland annat till: Att minska utsläppen av växthusgaser Att minska luftföroreningarna från trafik Att minska oljeberoendet Att minska trängseln och minskat parkeringsbehov i våra städer Energieffektiva transporter Yteffektiva transporter Att minska slitage och underhåll av infrastrukturen 6.3 Finansiering Karlstads kommun ersätter den regionala kollektivtrafikmyndigheten för den del av kollektivtrafiken som avser tätortstrafiken i Karlstad. 7. Uppföljning Som kollektivtrafiklagen föreskriver ska löpande uppföljning av arbetet med trafikförsörjningsprogrammet genomföras. Karlstadsbuss bedriver redan ett kontinuerligt uppföljnings- och kvalitetsarbete bland annat med bas i den så kallade kollektivtrafikbarometern. Ytterligare löpande uppföljningsåtgärder utgör en del av de uppföljningar som görs av trafiken och resandet inom ramen för Trafikplanen. Sid 19