Neisseria meningitidis 2010
|
|
- Helen Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Susanne Jacobsson Datum: Sidan 1 av 10 Neisseria meningitidis 2010 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis stammar samt direkt PCR diagnostik vid bakteriell meningit. Sändlista: Samtliga svenska Kliniskt Mikrobiologiska laboratorier, Infektionskliniker och Smittskyddsenheter SMI: generaldirektör, chef för epidemiologen samt kvalitetsansvarig SMI s motsvarigheter i Norden ECDC: Johan Giesecke, Karl Ekdahl SoS: Anders Tegnell English version to ECDC, EMGM with the Ref. laboratories in Europe, CDC, Australia, New Zeeland. Totalt har 98 N. meningitidis (MC)-isolat från 94 patienter sänts in från de kliniska mikrobiologiska laboratorierna i landet och undersökts i Örebro under Isolat från likvor och/eller blod har karakteriserats från totalt 56 patienter. Den samlade bilden av invasiv meningokocksjukdom i Sverige för år 2010 fås genom sammanslagning av aktuell rapport med de obligatoriska kliniska anmälningarna som går till Smittskyddsinstitutet (SMI). Publikation av totalbilden kommer från SMI, Solna i samarbete med vårt referenslaboratorium där även mortalitet och åldersfördelning m.m. redovisas. Isolat av MC från likvor/blod, svalg/luftvägar inklusive konjunktiva, urogenitalt och annan lokal (punktat) fördelade på serogrupp presenteras i Tabell I. Ett isolat redovisas per patient. Tabell II a, b och c visar resultatet av genosubtypningen för de 57 invasiva isolaten. För vår internationella redovisning har Tabell III utarbetats. Genetisk subtypning, s.k. genosubtypning, utförs med ering av pora genens tre mest variabla regioner (VR1, VR2 och VR3). Sedan 2006 påvisas även uttrycket av PorA proteinet som komplement till genetiken. Tekniken är co-agglutination med monoklonal antikropp (4BG4-E7) som binder till en relativt konservativ del av PorA proteinet. Alla 57 invasiva MC isolaten var genosubtypningsbara, medan uttryck av PorA proteinet kunde påvisas i 52/57=91%. PCR diagnostik på likvor, blod och punktat har genomförts med ett optimerat protokoll för att påvisa artspecifikt bakteriellt DNA (ctra för meningokocker) och bakteriellt DNA generellt (genen för 16S rrna), ref 11. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR Laboratoriemedicinska länskliniken, Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro Örebro Södra Grev Rosengatan Ingång F2 Örebro E-POST susanne.jacobsson@orebroll.se INTERNET
2 Sidan 2 av 10 MC-stammar isolerade från likvor, blod och punktat. (antal patienter = antal stammar) Serogrupp B. De 12 invasiva serogrupp B MC-isolaten (7 sulfaresistenta, d.v.s. MIC >10 mg/l) tillhörde 11 olika genosubtyper vilka presenteras i Tabell II a. Serogrupp C. De 19 invasiva serogrupp C MC-isolaten (15 sulfaresistenta) tillhörde 7 olika genosubtyper, se Tabell II b. Flest serogrupp C isolat hade genosubtyp P1.5,2,36-2 (n=9), P1.7,16-29,35 (n=4), P1.5-1,10-8, 36-2 (n=2). Övriga genosubtyper återfanns bara hos enstaka isolat. Serogrupp Y. De 22 invasiva serogrupp Y MC-isolaten (16 sulfaresistenta) tillhörde 6 olika genosubtyper, se Tabell II c. Flest serogrupp Y isolat hade genosubtyp P1.5-2,10-1,36-2 (n=15), P1.5-1,2-2,36-2 (n=3) övriga genosubtyper återfanns bara hos enstaka isolat. MC DNA påvisat från normalt steril lokal. (likvor, blod, punktat) Under 2010 analyserades 89 prover med PCR-teknik avseende bakteriellt DNA (ref 11). MC DNA påvisades i 9 av dessa prover, fem var likvorprover, tre rena DNA preparationer och ett blodprov. Genogrupp erhölls från alla och genosubtyp från 7 av 9 på genetisk väg direkt från provet (ref 1). Penicillin känsligheten skattades också med ering av pena genen direkt från några odlingsnegativa likvor prov (ref 7). De flesta proverna kom från andra laboratorier i landet. Sekvensering av bakteriellt DNA (16S rdna) har också använts för speciesbestämning.
3 Sidan 3 av 10 Antibiotikakänslighet. Alla MC-isolat har testats med Etest avseende MIC för pcg, cefotaxim, kloramfenikol, ciprofloxacin, meropenem och rifampicin. Behandlas patienten med annat antibiotikum görs alltid test även mot detta. Dessutom testas sulfakänslighet, vilket är en epidemiologisk markör som kompletterar den övriga karakteriseringen, se ovan. Under året har choklad Mueller Hinton II agar medium (5 % hästblod) ersatts med Mueller Hinton II agar medium (5 % hästblod och NAD) enligt rekommendationer internationellt. Av likvor/blod/punktat-isolaten hade 8/57=14 % nedsatt känslighet för pcg (MIC >0,064 mg/l). Tidigare proportioner från 1999 och framåt ses i Figur 1 nedan. Alla stammar hade cefotaxim-mic 0,008 mg/l frånsett två stammar med MIC 0,012 respektive 0,016. Alla stammar hade ciprofloxacin-mic 0,006 mg/l frånsett en stam med MIC 0,094. Meropenem-MIC varierade mellan 0,003 och 0,023. Kloramfenikol-MIC varierade mellan 0,19 och 2,0 mg/l. Rifampicin-resistens sågs i en stam med MIC 0,38 i övrigt var det högsta MIC 0,125 mg/l. Nedsatt känslighet eller resistens mot ciprofloxacin orsakas framförallt av mutationer i gyra genen (ref 9). Denna gen kodar för en av subenheterna i DNA gyras till vilken ciprofloxacin binder in och på så sätt stör DNA replikationen och bakterien avdödas. Med hjälp av ering av gyra genen kunde en av de tidigare beskrivna substitutionerna, threonin till isoleucin vid position 91 (T91I) identifieras hos den stam med MIC 0,094 för ciprofloxacin. Brytpunkter för MC inom SIR-systemet (S /R>) i mg/l, fastlagda av EUCAST/RAF-M, är för pcg 0,06/0,25, cefotaxim 0,12/0,12, ciprofloxacin 0,03/0,06, meropenem 0,25/0,25, kloramfenikol 2/4 och rifampicin 0,25/0, % Figur 1. Proportionen (%) MC med nedsatt känslighet enligt internationell norm (MIC >0,064 mg/l) för pcg 1999 tom 2010.
4 Sidan 4 av 10 Sammanfattningsvis. Ur referenslaboratoriets perspektiv dominerande Y:P1.5-2,10-1,36-2 med 15 isolat bland likvor/blodisolaten i Sverige under I övrigt var C:P1.5,2,36-2 (n=9), C:P1.7,16-29,35 (n=4) och Y:P1.5-1,2-2,36-2 (n=3) vanligast. MC serogrupp B isolaten uppvisade alla individuella karaktäristika utom 2 som var B:P1.7,16,35. Jämfört med tidigare år (Tabell III) har det totala antalet MC-isolat ökat något under Det kan även konstateras att MC serogrupp B (n=11) liksom de sista tre åren ligger på en låg nivå jämfört med tidigare och fortsätter att sjunka ytterligare under Medeltal 14 likvor/blod isolat av MC serogrupp B per år, range 11-16, under år jämfört med 30 likvor/blod isolat av MC serogrupp B per år, range 20-54, under åren MC serogrupp C har identifierats från 19 patienter, vilket är inom det övre intervallet 9-25 fall/år som registrerats sedan 1995 och motsvarar nästan en fördubbling från år 2009 då 10 st MC serogrupp C identifierades. McY fortsätter liksom förra året att öka ytterligare i år. Under året har en utredning omfattande alla MC serogrupp Y-isolat under 2000-talet genomförts för att belysa om vi fått in en ny klon av Y meningokocker i landet. Denna visade att det framförallt är en klon, MCY:P1.5-2,10-1,36-2:F4-1: ST23(cc23), som troligen introducerades med ett isolat år 2002 och 2004 följt av sex isolat under åren , åtta isolat under åren och som sedan har ökat till 12 isolat under år Anmärkningsvärt är även att denna klon i högre utsträckning drabbar unga vuxna (20-29 år) än äldre vilka annars har varit hårdast drabbade av meningokocksjukdom orsakad av MC serogrupp Y. Slutligen är det viktigt att följa penicillin/cefalosporin och kinolon känsligheterna men ännu krävs ingen ändring av antibiotika policy vad det går att förstå från laboratoriets horisont. Nyheter och förändringar under Från och med 1 februari 2011 lägger vi till identifiering av crga genen som komplement till ctra för påvisandet av artspecifikt bakteriellt DNA i vår bakteriella meningit PCR (ref 11). Detta efter att man i Europa har upptäckt mutationer i primersitet för ctra, vilket kan leda till falskt negativa resultat (ref 17). I Sverige har vi än så länge inte upptäckt några muterade isolat men man bör vara uppmärksam på detta i och med att flera lab i Sverige använder sig av ctra för identifikation av MC. Under året kommer en meningokock-serologi att sättas upp. Denna har tidigare utförts i Lund vid Labmedicin Skåne, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Tekniken är kvantitativ bestämning av IgG-antikroppar mot kapselpolysackariderna hos MC serogrupp A, C, Y och W-135 i serum/plasma mha ELISA och används främst för att dokumentera serologiskt svar efter vaccination. Sedan länge har laboratoriet en komplementbindningstest för serologisk diagnos av invasiv meningokocksjukdom. Liksom tidigare ges ett första svar (s.k. prelsvar) på misstänkta MC isolat, oftast inom 2 arbetsdagar, med serogrupp och antibiogram. Den genetiska karaktäriseringen tar ca 1 månad om inte epidemiologi eller andra faktorer gör att den skall påskyndas. Örebro Susanne Jacobsson, Per Olcén, Hans Fredlund, Paula Mölling, Sara Thulin Hedberg, Magnus Unemo, Emma Johansson och Ronza Hadad.
5 Sidan 5 av 10 Publikationer. 1. Mölling P, Jacobsson S, Bäckman A, Olcén P. Direct and rapid identification and genogrouping of meningococci and pora amplication by LightCycler PCR. J Clin Microbiol 40: , Clarke SC, Diggle MA, Mölling P, Unemo M, Olcén P. Analysis of PorA variable region 3 in meningococci: implications for vaccine policy? Vaccine 21: , Olcén P, Fredlund H. Isolation, culture, and identification of meningococci from clinical specimens. Kapitel 2 i Methods in Molecular Medicine, vol. 67 (2001): Meningococcal Disease: Methods and Protocols. Ed.: Pollard AJ, Maiden M. Human Press Inc., Totowa, NJ 4. Taha M-K, Olcén P. Molecular genetic methods in diagnosis and direct characterization of acute bacterial central nervous system infections. APMIS 112: , Taha M-K.Olcén P... et al. Interlaboratory comparison of PCR-based identification and genogrouping of Neisseria meningitidis. J Clin Microbiol 43: , Thulin S, Olcén P, Fredlund H, Unemo M. Total variation in the pena gene of Neisseria meningitidis: correlation between susceptibility to β-lactam antibiotics and pena gene heterogeneity. Antimicrob Agents Chemother 50: , Thulin S, Olcén P, Fredlund H, Unemo M. Combined real-time PCR and pyrosequencing strategy for objective, sensitive, specific, and high throughput identification of reduced sensitivity to penicillins in Neisseria meningitidis. Antimicrob Agents Chemother 52: , Jacobsson S, Olcén P, Löfdahl M, Fredlund H, Mölling P. Characteristics of Neisseria meningitidis isolates causing fatal disease. Scand J Infect Dis 40: , Wu HM, Harcourt BH, Hatcher CP et al. Emergence of ciprofloxacin-resistant Neisseria meningitidis in North America. NEJM 360: , Jacobsson S, Thulin Hedberg S, Mölling P, Unemo M, Comanducci M, Rappuoli R, Olcén P. Prevalence and sequence variations of the genes encoding the five antigens included in the novel 5CVMB vaccine covering group B meningococcal disease. Vaccine 27: , Thulin Hedberg S, Olcén P, Fredlund H, Mölling P. Real-time PCR detection of five prevalent bacteria causing acute meningitis. APMIS 117: , Susanne Jacobsson. Doctoral dissertation. Characterization of Neisseria meningitidis from a virulence and immunogenic perspective that includes variations in novel vaccine antigens. Örebro Studies in Medicine 31, Örebro Sara Thulin Hedberg. Doctoral dissertation. Antibiotic susceptibility and resistance in Neisseria meningitidis phenotypic and genotypic characteristics. Örebro Studies in Medicine 38, Örebro Olcén P, Fredlund H. Isolation and characterization of Neisseria meningitidis in the vaccine era. Who needs what and when? Scand J Infect Dis 42:4-11, Jacobsson S, Wedege E. A review of vaccines against group B meningococcal disease. European Infectious Disease 4:50-53, Thulin Hedberg S, Olcén P, Fredlund H, Unemo M. Antibiotic susceptibility of invasive Neisseria meningitidis isolates from 1995 to 2008 in Sweden the meningococcal population remains susceptible. Scand J Infect Dis 42:61-64, Cavrini F, Liguori G, Andreoli A, Sambri V. Multiple nucleotide substitutions in the Neisseria meningitidis serogroup C ctra gene cause false-negative detection by realtime PCR. J Clin Microbiol 48: , 2010.
6 Sidan 6 av 10 Tabell I. Serogruppmönster hos N. meningitidis isolat från 94 patienter som skickats till laboratoriet för karakterisering under Ett isolat per patient redovisas. Serogrupp likvor/blod svalg/luftvägar inkl. ögon urogenitalt punktat Totalt A B a) 1 1 d) 26 C X Y 22 8 b) Z W E ej grupperbar (ng) 0 10 c) Totalt a) 4 konjunktiva och 1 sputum; b) 1 sputum, 1 BAL och 1 provart ej angiven; c) 1 bronk; d) knä
7 Sidan 7 av 10 Tabell IIa. Genosubtypmönster för samtliga invasiva N. meningitidis grupp B isolat (n=12) uppdelat på de tre variabla regionerna VR1, VR2 och VR3 hos pora genen. VR1 P1.5 P1.7 P1.18 P1.19 P1.21 P variant 2* 0 2* VR2 P1.3 P1.9 P1.10 P1.14 P1.15 P variant 0 0 2* 0 1 2* VR3 P1.35 P1.36 P1.37 P variant * = två varianter Grupp B-stammarna hade genosubtyp P1.5-1,10-4,36-2 (n=1) P1.18-1,3,38 (n=1) P1.5-2,10-12,36-2 (n=1) P1.18-7,9,35-1 (n=1) P1.7,16,35 (n=2) P1.19,15-1,36-2 (n=1) P1.7,16,37 (n=1) P1.21,16,37-1 (n=1) P1.7,16-32,35 (n=1) P1.22,14,36 (n=1) P1.7,16-66,35 (n=1)
8 Sidan 8 av 10 Tabell IIb. Genosubtypmönster för samtliga invasiva N. meningitidis grupp C isolat (n=19). VR1 P1.5 P1.7 P variant 3* 2 0 VR2 P1.2 P1.10 P1.14 P variant 0 3* 0 6* VR3 P1.35 P variant 0 12 * = två varianter Grupp C-stammarna hade genosubtyp P1.5,2,36-2 (n=9) P1.7-2,16-29,35 (n=1) P1.5-1,10-8,36-2 (n=2) P1.7-2,16-82,35 (n=1) P1.5-2,10-1,36-2 (n=1) P1.22,14,36 (n=1) P1.7,16-29,35 (n=4)
9 Sidan 9 av 10 Tabell IIc. Genosubtypmönster för samtliga invasiva N. meningitidis grupp Y isolat (n=22). VR1 P1.5 P variant 21* 0 VR2 P1.2 P1.9 P variant * VR3 P1.36 variant 22 * = två varianter 0 Grupp Y-stammarna hade genosubtyp P1.5-2,10-1,36-2 (n=15) P1.5-1,2-2,36-2 (n=3) P1.5-2,10-3,36-2 (n=1) P1.5-1,10-4,36-2 (n=1) P1.5-2,10-28,36-2 (n=1) P1.15,9,36-2 (n=1) Invasiva stammar från övriga serogrupper Grupp W-135 P1.5,2,36-2 (n=1) P1.18-1,3,38 (n=1) Grupp A P1.20,9,35-1 (n=1) Grupp 29E P1.5,2,36-2 (n=1)
10 Susanne Jacobsson Datum: Sidan 10 av 10 Tabell III. Alla MC från 1995 till Totalt antal MC-isolat (ett per patient) MC från CSF/blod MC från luftvägar MC från genitaltrakt Andra invasiva MC MC från CSF/blod serogrupp A B C Y W annan ng
Neisseria meningitidis 2011
Susanne Jacobsson Datum: 2012-03-07 Sidan 1 av 9 Neisseria meningitidis 2011 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis stammar samt
Neisseria meningitidis 2012
Susanne Jacobsson Datum: 2013-04-12 Sidan 1 av 8 Neisseria meningitidis 2012 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Neisseria meningitidis 2014
Susanne Jacobsson Datum: 2015-02-18 Sidan 1 av 7 Neisseria meningitidis 2014 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Neisseria meningitidis 2015
Susanne Jacobsson Datum: 2016-03-15 Sidan 1 av 9 Neisseria meningitidis 2015 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Neisseria meningitidis. Årsrapport över invasiv meningokockinfektion i Sverige år 2016
Neisseria meningitidis Årsrapport över invasiv meningokockinfektion i Sverige år 2016 Susanne Jacobsson, Hans Fredlund, Paula Mölling, Sara Thulin Hedberg, Bianca Stenmark, Martin Sundqvist, Magnus Unemo
Neisseria gonorrhoeae 2005
Magnus Unemo Datum: 2006-03-27 Sidan 1 av 8 Neisseria gonorrhoeae 2005 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
Molekylärgenetisk diagnostik av akut bakteriell meningit
Molekylärgenetisk diagnostik av akut bakteriell meningit Paula Mölling, PhD Molekylärbiolog Bakteriell meningit hjärnhinneinflammation Bakteriell meningit - etiologi Neonatal (
Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier
Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier Paula Mölling, Molekylärbiolog, Docent Bianca Törös, Daniel Golparian, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling Laboratoriemedicinska länskliniken, Molekylärdiagnostik
Neisseria gonorrhoeae 2007
Magnus Unemo Datum: 2008-03-18 Sidan 1 av 7 Neisseria gonorrhoeae 2007 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
Meningokock-utbrott på scoutläger i Japan
Meningokock-utbrott på scoutläger i Japan Susanne Jacobsson, BMA, PhD Svenska referenslaboratoriet för patogena Neisseria, Laboratoriemedicinska kliniken, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset Örebro Nyhetsflödet
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord
Neisseria gonorrhoeae 2009
Magnus Unemo Datum: 2010-05-12 Sidan 1 av 8 Neisseria gonorrhoeae 2009 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Resistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö
Resistens hos Haemophilus influenzae NordicAST 2014-05-27 Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö Historik och kliniskt sammanhang Haemophilus influenzae 103 år på en bild 1892 1929 1931 1995 Haemophilus
Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV
Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham
Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling och användning av vaccin vid meningokockfall Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020
Implementering av en ny ESBL-definition
Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD David Nestor, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling & Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken,
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
RAF, EUCAST och brytpunkter
RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010 RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS Referensgruppen
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Pneumokocker är. är den. okända för. de flesta. (MRSA) svenskar 50 år eller (2). stigande. Risken att insjukna 1 (5)
Pressmeddelande Sollentuna 6 juni 2012 Sifo: Stor okunskap om vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation och den bakterie som orsakar
Infektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:
Prov kommer inte analyseras om det inte transporteras med en ytterburk som även den märks med patient id!
Sida: 1 av 5 Provtagning Vid misstanke om aktiv lungtuberkulos hos inneliggande patient skall alltid följande prover skickas om Tuberkulos (TB), screening med PCR beställs: 2 separata prover (sputum eller
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd!
Rationell antibiotikabehandling med mikrobiologiskt stöd! Diagnostisk ASP Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, med dr Skaraborgs Sjukhus Skövde Strama VGR Hjälper eller stjälper svar? 1 Nuoevo influenza
Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik
Chagas sjukdom: Aktuell serologisk diagnostik Användarmöte för Transfusionsmedicin Equalis, oktober 23 2013 Silvia Botero-Kleiven Leg. Läkare, Med. Dr. Parasitologisk Diagnostik (DV-D) PAHO: kontroll av
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR www.vgregion.se/strama
Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.
Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt. Tidigare sjd: Väsentligen frisk Cholecystektomi 16 år sedan Gastric by-pass
Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se
Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se Legionella pneumophila A: Kolonier på agar B: Gram färgning Legionärssjuka 1976 Philadelphia Utbrott
Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency
Late-Onset Combined Immune Deficiency 2017-09-07 Anna-Carin Norlin Immunbristenheten I56 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Referens: Marion Malphettes et al. Late-Onset Combined Immune Deficiency:
Vad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Clostridium difficile årsrapport 2011
Clostridium difficile årsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficileinfektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna
Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten
Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten Görel Allestam & Caroline Schönning, Folkhälsomyndigheten Hygiendagarna i Umeå, 17 april 2015 Familjen Legionellaceae - 59 arter varav 26 har associerats med
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Chlamydophila pneumoniaeantikroppar
Luftvägar och urin Chlamydophila pneumoniaeantikroppar Resultaten är bättre än vid 2015 års utskick. Det föreligger en fortsatt variation framför allt vad gäller IgM, men även för IgG, mellan de olika
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Antibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Enterovirus D68 diagnostik vid utbrott. Malin Grabbe Klinisk mikrobiologi, Solna Karolinska Universitetslaboratoriet
Enterovirus D68 diagnostik vid utbrott Malin Grabbe Klinisk mikrobiologi, Solna Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund - Enterovirus D68 (EV-D68) Identifierades första gången i Kalifornien, USA,
Herpes simplexmeningit
Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir
Kyltornsutbrott i Spanien 2005 EPI-kurva
Rapport från Legionellahorizonten Kylvattenkonferensen i Stockholm 8 sep 2011 Görel Allestam, Smittskyddsinstitutet Innehåll 2007 EWGLI och WHO i vår tjänst 2008 Myndighetskrav och riskbedömning av bioreningsanläggningar
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Alexander Fleming Nobelföreläsning 1945
The time may come when penicillin can be bought by anyone in the shops. Then there is the danger that the ignorant man may easily underdose himself and by exposing his microbes to non-lethal quantities
Infektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi
Förvaltning Ägare Reviderat datum Emma Johansson 2018-12-06 Verksamhet Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset,Klinisk mikrobiologi Slutgranskare Emma Johansson Diarienr Dokumentkategori Fastställare
Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg
Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist
Törstprov och minirintest
Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen
Fakta om pneumokocker och vaccin
Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Strama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till
Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Haemophilus influenzae: Ökande antibiotikaresistens
Haemophilus influenzae: Ökande antibiotikaresistens i Sverige? David Hassel, ST-läkare Infektionskliniken, NU-sjukvården Rapport 2018:03 Rapport 2018:03 FoU i VGR: https://www.researchweb.org/is/vgr/project/247571
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre?
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre? Björn Herrmann Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala C. trachomatis i Sverige 1991-2011 Smittsk.lagen 1988 Ungd.mottagn Provtagn ökar AIDS DNA diagnostik
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2016-10-26 Utfärdad av: Helena Hammarström, specialistläkare, Infektion Godkänd av: Christina Welinder-Ohlsson, verksamhetschef Klinisk Mikrobiologi, SU
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik
1 (7) Ärende/Dnr 2013-03-22 Klinisk mikrobiologi Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 1. Vad behöver vi ha hjälp med av andra laboratorier? a. Övergripande övervakning i. Resistensövervakning
Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen
Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Laboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Patologi. - Telefontider - Öppettider. 3 Klinisk Kemi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, Januari 2016 Innehåll: 2 Klinisk Patologi - Telefontider - Öppettider 3 Klinisk Kemi - Begränsad möjlighet till provtagning - Kassering av remisser 4 Klinisk
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN FSCA 3061 Etest COLISTIN CO256 WW (Ref ) - False Susceptible
Customer Service Department Direct no.: +46 31 68 58 58 Fax no.: +46 31 68 48 48 e-mail: customersupport.nordic@biomerieux.com Our Ref.: FA_3061_ Etest COLISTIN CO256 WW (Ref. 537300-537308) - False Susceptible
Ingående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray
Sida: 1 av 5 Indikation Svår samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna som kräver sjukhusvård och särskilt när den kliniska bilden talar för viros Patienter med oklar feber och misstanke om nedre luftvägsinfektion
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR
Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Ramona Groenheit PhD, Mikrobiolog 2012-12-05 Med molekylära typningsmetoder kan vi: Upptäcka och övervaka utbrott Övervaka behandlingen
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Sören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län
Konfirmation av HIV och HTLV Sören Andersson Professor, prefekt, överläkare Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län Diagnostiska principer HIV
Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.
Huvudansvarigt NRL Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien i Halland Verksamhetschef Arne Kötz Kompletterande NRL Avdelningen för mikrobiologi Avdelningschef Karin Tegmark Wisell Kompletterande NRL Klinisk
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
Infectious Diseases - a global challenge
Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April