SAMMANFATTNING Miljökonsekvensbeskrivning- Nya 72,5 kv markkablar Sälsätern-Tandådalen

Transkript

1

2

3 SAMMANFATTNING Malungs Elnät AB planerar att förstärka befintligt elnät i Sälenfjällen och avser därför att anlägga två nya 72,5 kv kraftledningar. Tillstånd, nätkoncession för linje, för de nya kraftledningarna kommer att sökas hos Energimarknadsinspektionen. Kraftledningarna planeras att förläggas som markkablar mellan station Sälsätern samt station Tandådalen. Strömförbrukningen i området har ökat markant de senaste 40 åren och det finns framtida stora utbyggnadsplaner i Sälenfjällen. Ökningen av strömförbrukningen beror på bl.a. expansion av boendemöjligheter, liftanordningar och att turisternas krav på komfort ökat markant. Den planerade verksamheten är lokaliserad till Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun. Föreslagen sträckning följer till stor del riksväg 66 mellan Sälsätern och Tandådalen. Den totala sträckan för ledningarna är 14,7 km. Arbetet med att hitta en lämplig sträckning har pågått under flera år och ledningen var från början föreslagen att uppföras som en 145 kv kraftledning norr om Källfjället och Flatfjället. Då förslaget väckte stort motstånd gjordes en omfattande utredning för att hitta alternativa utformningar. Slutsatsen var att behovet av förstärkning kunde tillgodoses med två 72,5 kv ledningar. Efter samråd gällande 72,5 kv ledningen har Länsstyrelsen i Dalarnas län fattat beslut om att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan (dnr ). Sträckningen för den planerade ledningen utgår från station Sälsätern och följer befintliga luftledningar söder om Gubbmyran och Dammkölen i västlig riktning. Därefter sträcker sig ledningen i skogsmark fram till Ripstigen/Köarvägen. Ledningen förläggs i anslutning till en ny väg som planeras längs denna sträcka. Ledningen fortsätter i Ripstigen fram till riksväg 66 för att sedan sträcka sig längs riksväg 66 västerut till campingplatsen i Tandådalen. Ledningen passerar mellan fjällkyrkan och campingplatsen och följer därefter Stjärnvägen vidare västerut till station Tandådalen. De konsekvenser som väntas uppstå är främst av tillfällig karaktär under anläggningsarbetet. Påverkan bedöms bli störst på våtmarker och vattendrag i området. Påverkan begränsas genom att ledningen förläggas i anslutning till vägar. 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 6 Syfte och behov... 6 Malungs Elnät AB... 7 Avgränsning TILLSTÅNDSPROCESSEN... 8 Samråd Genomförda samråd... 8 Allmänna hänsynsregler... 8 Övrig lagstiftning Rättigheter och övriga tillstånd Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar ALTERNATIVUTREDNING Nollalternativ Förordat alternativ TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Markkablar Utformning av markkablar Förläggning av markkablar Markbehov Drift och underhåll Rivningsbeskrivning - befintlig luftledning Eventuell framtida avveckling av 72,5 kv ledning NULÄGE OCH KONSEKVENSBEDÖMNING Planer och bebyggelse Beskrivning av området Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Naturmiljö Beskrivning av området Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning av området

5 5.3.2 Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Landskapsbild Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Friluftsliv Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Infrastruktur Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Miljömål Miljökvalitetsnormer SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER Bilagor: 1. Samrådsredogörelse 2. Länsstyrelsens beslut gällande betydande miljöpåverkan 3. Kartbilaga naturvärden 4. Naturvärdesinventering 5. Alternativutredning 5

6 1 INLEDNING Malung Elnät AB (nedan Malung Elnät) har för avsikt att förstärka elnätet med en ny 72,5 kv ledning, utformad som två markkablar, mellan station Sälsätern och station Tandådalen i Malung- Sälens kommun, Dalarnas län, se karta i Figur 1. Figur 1. Översikt med utpekade stationsplaceringar. De planerade markkablarna kommer att ersätta en befintlig 50 kv luftledning. När markkablarna är tagna i drift raseras befintlig luftledning, se stycke för aktuell sträcka och rivningsbeskrivning. Syfte och behov Malungs Elnät planerar för en ny ledning mellan station Sälsäter i Sälenfjällen och station Tandådalen för att förstärka strömförsörjningen i området. Den planerade förstärkningen görs för att trygga elförsörjningen samt möjliggöra framtida expansioner i området. Utan förstärkningen och en ökad energikapacitet kommer inte Sälenfjällen att kunna vidareutvecklas i den omfattning som är önskvärd. I översiktsplanen från 2009 för Malung-Sälens kommun uttrycks behovet av förstärkning av elförsörjningen till kommunens fjällområden. Översiktsplanen beskriver även att Ellevio AB tillsammans med Malungs Elnät även tidigare diskuterat möjliga alternativ för en ny 130 kv ledning till Tandådalen. Strömförbrukningen har ökat markant de senaste 40 åren. Detta beror både på att området har expanderat med fler boendemöjligheter och fler turister, men också att kraven på komfort har ökat betydligt. Malung-Sälens kommun och Destination Sälenfjällen samt andra aktörer önskar också utveckla turismen i Sälenfjällen, bland annat planeras utökade snösystem, liftsystem samt ytterligare bäddar inom fjällområdet. 6

7 Som elnätet är utformat idag råder också brist av rundmatning i området, vilket innebär ett sårbart elnät. Malungs Elnät planerar även att anlägga en ny 72,5 kv ledning utformad som markkabel mellan station Tandådalen och en planerad ny station vid Närsjön för att möjliggöra strömförsörjning till den planerade flygplatsen samt för distribution norrut mot Stöten. Denna markkabel behandlas i en annan miljökonsekvensbeskrivning. Samråd för denna ledning genomfördes dock under samma period som samråd för aktuell ledning. Malungs Elnät AB Malungs Elnät AB är ett helägt dotterbolag till Malungs Elverk AB. Moderbolaget ägs till 74 % av Malung-Sälens kommun, samt Transtrands jordägande sockenmän, Lima jordägande sockenmän samt ytterligare privatpersoner. I samband med omregleringen 1996 fördes nätverksamheten till det då nybildade dotterbolaget Malungs Elnät AB. Distributionsområdet består i huvudsak av Malung-Sälens kommun samt delar av Hagfors kommun (Värmland) samt Älvdalens kommun. Antal kunder är ca varav är fjällkunder. Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) syfte är att ge en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och miljön. MKBn omfattar anläggandet av den nya ledningen mellan Sälsätern och Tandådalen i Malung-Sälens kommun. MKBn beskriver de miljöaspekter som uppstår i samband med byggnation, drift och underhåll av ledningen, samt rivning av befintliga luftledningar. 7

8 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Elförordningen (1994:1250) beskriver vad ansökan ska innehålla. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (d.v.s. tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Samråd Innan en MKB upprättas genomförs samråd i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att samtliga berörda ska ges möjlighet att lämna synpunkter samt utbyta information gällande projektet. Den kunskap som insamlas under samrådsprocessen ligger till grund för projektets fortsatta utveckling och innehållet i MKBn. Samråd genomförs med länsstyrelsen, särskilt berörda och tillsynsmyndigheten. I de fall verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd Genomförda samråd Samråd har genomförts i två omgångar; år 2016 då samrådet gällde ny 145 kv luftledning och 2018 då samrådet gällde den aktuella nya 72,5 kv markförlagda ledningen. Vid båda tillfällena har samrådet genomförts med en bred samrådskrets med direktavisering till direkt berörda och annonsering för att nå ut till övriga. Se bilaga 1, samrådsredogörelse. I januari-februari 2018 genomfördes ett nytt samråd. I detta samråd inkluderades även den nya ledningen mellan Tandådalen och Närsjön. Berörda och allmänhet bjöds in till ett samrådsmöte vilket genomfördes som ett öppet hus den 22 januari 2018 på Olnispagården i Sälen. De båda samråden annonserades också gemensamt i DT (Dalarnas tidningar) samt i Malungsbladet knappt två veckor före samrådsmötet. Samrådsunderlag och samrådsredogörelse låg till grund för länsstyrelsen beslut gällande betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutade att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken och 14 ellagen, se bilaga 2. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna finns i MB 2 kap och gäller för alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan få inverkan på miljö eller på människors hälsa. Dessa verksamhetsutövare är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Dessa skyldigheter beskrivs nedan. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 8

9 Malungs Elnät driver sedan många år tillbaka både lokal- och regionnät och anser att de har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljö mot skada eller olägenheter. I samband med tillståndsansökan har information inhämtats från myndigheter och andra instanser med erforderlig expertis. Miljökonsekvenserna av verksamheten klargörs i denna MKB. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Försiktighetsprincipen innebär en skyldighet att vidta åtgärder som hindrar negativa effekter på människors hälsa och miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas. Malungs Elnät följer de normer som gäller och de krav som ställs på skyddsåtgärder, skyddsavstånd etc. I MKBn beskrivs också förslag på åtgärder för att minska miljökonsekvenserna där ledningsbyggnationen innebär en negativ påverkan. Beslutade åtgärder förs vidare som miljökrav på entreprenörer. I MKBn utreds också lämpligast utförande för ledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap. 4 MB Produktvalsprincipen innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Användande och hantering av byggmaterial och kemikalier sker enligt gällande lagar. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och att alla åtgärder ska ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och att förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Malungs Elnät verkar för att kravet på hushållning med råvaror och energi iakttas. Vid rasering av befintliga luftledningar återvinns så mycket som möjligt av ledningar och andra elektriska komponenter. De material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Vid samrådets genomförande har flera möjliga alternativa sträckningar utretts. Malungs Elnät har valt att förorda det alternativ som innebär minst påverkan på människors hälsa och miljön. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. De skadeförebyggande åtgärder som inarbetats i MKBn har bedömts som skäliga. 9

10 Skadeansvar, 2 kap. 8 MB Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning den kan anses skälig enligt MB 10 kap. I MKBn redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår, ansvarar Malungs Elnät för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. Övrig lagstiftning Rättigheter och övriga tillstånd För att få nyttja annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. Malungs Elnät avser att i första hand trygga rätten att anlägga och bibehålla ledningarna med frivilliga överenskommelser genom att teckna markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt som Malungs Elnät kan komma att ansöka om. Oavsett hur rättigheten inbringas erhåller berörda fastighetsägare intrångsersättning som utgörs av ett engångsbelopp Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t ex bli aktuellt att ansöka om strandskyddsdispens enligt 11 kap. miljöbalken. Eventuell prövning enligt andra bestämmelser genomförs separat utöver denna ansökan om nätkoncession för linje. 3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning för en specifik miljöbedömning ska innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Inför aktuell ansökan om linjekoncession har flera sträckningar och utformningar studerats. En utförlig alternativutredning som lett fram till valet av förordat alternativ redovisas i bilaga 5. Alternativutredningens syfte har varit att hitta den lämpligaste lösningen för att förstärka nätet i Sälenfjällen genom en ledning mellan station Sälsätern och station Tandådalen med hänsyn till teknik, ekonomi, kultur-, natur- och samhällsintressen. Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärderna inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring den nya verksamheten eller åtgärden medför ur miljösynpunkt. Nollalternativet i detta projekt innebär att planerade exploateringar i Sälenfjällen inte kommer att kunna genomföras i förväntat omfattning då elnätet saknar kapacitet för detta. Utebliven utbyggnation av elnätet kan också påverka försörjningen till befintliga anläggningar. Nollalternativet 10

11 innebär också en utebliven rundmatning av elen i området, vilket i sin tur kan leda till sämre elsäkerhet. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som planerade ledningar medför uteblir. I aktuellt fall innebär det också att befintlig 50 kv luftledning kommer att stå kvar och den positiva effekten på landskapsbilden uteblir (se stycke 5.4 Landskapsbild). Förordat alternativ Den planerade ledningen följer till stor del riksväg 66, se karta i figur 2. Ledningen utgår från stationen Sälsäter norr om Lindvallen och fortsätter norrut. Söder om Dammkölsvägen vinklar den planerade ledningen västerut och följer södra kanten av området Gubbmyran längs befintlig ledningsgata. Strax före husen vid Niss Oskars väg ändrar den planerade ledningen riktning till nordväst och planeras att förläggas dels i nytt detaljplaneområde och dels i skogsmark fram till Ripstigen. Sedan följer sträckningen Ripstigen (som övergår till Köarvägen) i sydvästlig riktning fram till Fjällvägen. Där korsar planerad ledning Fjällvägen, och följer sedan dess södra kant vidare västerut. Efter Sälens fjällkyrka korsar den planerade ledningen riksväg 66 och fortsätter längs vägens norra sida förbi Högfjällshotellet. Efter Höjdstigen och skoterleden byter den planerade ledningen sida till södra sidan om Fjällvägen. Planerad ledning följer vidare längs riksväg 66 västerut fram till campingen i Tandådalen. Den planerade ledningen följer utkanten av campingen fram till Stjärnvägen. Sista sträckan fram till station Tandådalen följer planerad ledning Stjärnvägen. Figur 2. Förordad sträcka. 11

12 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Markkablar Utformning av markkablar Ledningens konstruktionsspänning är 72,5 kv men ledningen kommer att driftsättas som 55 kv. Ledningen utgöras av två markkablar. Varje kabel består av tre enledarkablar som buntas i triangelform och placeras ca 0,5 meter avstånd från varandra. Längs delar av sträckan placeras ledningen i skyddande rör. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och en skärm av koppar. I samma schakt som 72,5 kv ledningen förläggs även kv ledningar. Dessa ledningar tillhör lokalnätet och behandlas inte i detta samråd, då lokalnätsledningar innefattas av områdeskoncession. I botten av schaktet läggs geotextilduk och på denna finkornigt material, exempelvis sand. Närmast kring kablarna används också sand för att minimera risk för skador på kablarna. Varningsband förläggs både över 72,5 kv ledningarna och 20 kv ledningarna. Se Figur för enklare skiss. Ovanpå sanden kan till viss del de redan schaktade massorna återanvändas. Figur 3. Skiss på genomskärning av tänkt typschakt. De gula och röda strecken är varningsband Förläggning av markkablar Markkablar förläggs normalt genom schaktning. Det innebär att en kabelgrav grävs i vilken kablarna placeras. Schaktet kommer att behöva vara ca 1,4 meter djupt och ca 1-1,5 meter brett i botten. Dagöppningen beräknas då bli ca 2,5 meter beroende på markförhållandena. Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning att bli nödvändigt. Malung Elnät planerar att förlägga de båda 72,5 kv ledningarna samt 20 kv ledningar i samma schakt så att ingreppet och därmed miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Markkablar förläggs med fördel intill vägar. På så sätt kan vägen nyttjas som arbetsväg för transporter av material och schaktmaskiner. Vägar där detta bedöms möjligt är t.ex. Stjärnvägen i Tandådalen. Riksväg 66 är en statlig väg med ett tillhörande vägområde intill vägen där inga åtgärder är tillåtna. Detta innebär att de planerade ledningarna inte kan förläggas i sådan närhet till riksväg 66 att vägen kan användas som arbetsväg. Istället anläggs en enklare väg för 12

13 lastbilstransporter mm längs med schaktet. Undantag för detta kan bli aktuellt vid trånga passager med närhet till bostäder osv. Vid bostäder och tomtmarker kommer transporter om sådana är nödvändiga att göras längs riksväg 66. Korsning av större vägar eller vattendrag kommer att genomföras med schaktfria metoder. Metodval görs vid detaljprojekteringen Markbehov Utöver en arbetsväg för transporter kräver också byggnationen ett område intill schaktet för tillfälligt upplag av massor. Totalt krävs ett tillfälligt arbetsområde på ca 15 meter, se Figur 3. De flesta massorna kan sedan nyttjas till att lägga igen schaktet. Närmast kablarna krävs dock sand. Figur 3. Schematisk skiss för hur arbetsområdet kan utformas. För att vid drift skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas för respektive kabel. Längs kabelsträckningen kommer en ca 6 meter bred ledningsgata hållas fri från större vegetation för att underlätta tillgängligheten vid eventuella fel samt att förhindra rötter från träd att skada ledningarna Drift och underhåll Normalt fodrar inte en markkabel något större underhåll. Det kan bli aktuellt att röja bort vegetation för att hindra att rötter påverkar driftsäkerheten på ledningen. Om fel inträffar på kablarna kan den behöva grävas upp för reparation eller utbyte. Vid sådana tillfällen uppstår en temporär påverkan i form av buller, påverkan på vegetation samt eventuellt påverkan på trafiken Rivningsbeskrivning - befintlig luftledning När aktuella ledningar har tagits i drift kommer befintlig 50 kv luftledning att nedmonteras helt och hållet, se karta i Figur 4. Återkallelse av nätkoncession för befintlig 50 kv luftledning kommer att hanteras separat. En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras. Därefter spolas faslinorna upp på stora trummor med hjälp av s.k. linspolningsutrustning. Spolningen sker i små etapper och på platser 13

14 längs ledningen där tillgängligheten är god, för att det ska vara så enkelt som möjligt att transportera bort trummorna. När eventuella reglar är nedmonterade grävs stolparna normalt upp med hjälp av en traktorgrävare. Stolparna avlägsnas i hela sin längd. Synlig kreosotförorenad jord kommer att tas bort och fraktas för destruering tillsamman med stolparna. Stolpar i berg är fästa med bergdubb som kapas höjd med berget och det som sitter kvar i berget lämnas kvar. Stag i form av t.ex. bergöglor kapas i regel i bergnivå och underliggande delar lämnar kvar. Linor, reglar, stolpar och fundament samt övrigt material transporteras efter nedmontering för materialåtervinning och destruering. Efter avslutad rasering återställs arbetsområdet. Figur 4. Kartan visar befintlig 50 kv luftledning som planeras att raseras Eventuell framtida avveckling av 72,5 kv ledning Om behovet av ledningen inte längre finns tas den ur drift. För ledningar som inte längre behövs ska koncessionsinnehavaren (Malung Elnät) lämna in en ansökan till Energimarknadsinspektionen om att återkalla nätkoncessionen. Hantering av anläggningsdelar vid framtida avveckling av ledningen kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten och fastighetsägare. 14

15

16

17 Fjällskogarna utgörs huvudsakligen av barrblandskog. På kalfjällets hedar växer täta mattor av renlav som en följd av frånvarande renbete. Floran är i övrigt tämligen fattig men intressant, då flera arter här når gränsen i sitt utbredningsområde. Djurlivet är art- och individfattigt, dock med regelbundna förekomster av lo och björn. Området omfattas av Sälfjällstangens vattenskyddsområde (NVR-ID ). Inga andra skyddade områden berörs av åtgärden. Våtmarker Sträckningen berör fyra områden upptagna i våtmarksinventeringen; Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen, Sälfjällsmyren, Myr norr östra Kalven, samt Myrar norr om Västra Kalven. Se Tabell 3 samt karta i bilaga 3. Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen Skogslandskapet öster om Transtrandsfjällens markanta brant är mycket myrrikt. Terrasserade backmyrar med skarpa lutningar dominerar. Myrarna har inslag av vattenrika fördjupningar, så kallade flarkar. Delar är skogsbevuxna med övergång till skogskärr. Vegetationen domineras av tuvsäv och trådstarr med inslag av blåtåtel och starrarter. Lokalt är vegetationen något rikare med inslag av dvärglummer, ängsnyckel och gräsull. Skogarna uppåt sluttningen utgörs till stor del av örtrik granskog. Längre ner är inslaget av sumpskog stort. Figur 6. Myrar söder om Dammkölen i befintlig ledningsgata inom våtmarksområdet. Nvo 303 ses i bildens högra del och Nvo 304 och Ny 1 ses i bildens vänstra del. Kortet taget mot väster. Myrarna närmast Sälenvägen är kraftigt påverkade av diken, vägar, utsläpp m.m. Längre norrut är påverkan mindre. Myrarna bedöms inneha klass III. 17

18 Myrarnas skyddsvärde är lågt bl.a. på grund av påverkan och störning. De ur bebyggelsesynpunkt olämpliga backmyrarna bör dock skyddas från ingrepp som stör hydrologin. Myrarna har betydelse ur friluftslivssynpunkt och landskapsbild. Sälfjällsmyren Myrarna utgörs främst av lutande så kallade fastmattekärr (kärr med bärig yta), med en del skog av gran och björk, främst längs backarna. Längs backarna och på Storfjällets nordsluttning finns även tätare granskogsområden. De högst belägna myrarna gränsar mot kalfjällshedar med fuktig Ijunghedsvegetation. Den översta Sälfjällsmyren är mer varierad och ligger nästan sadelformigt över bergskrönet. Den har blötare lösbottenpartier, rismossevegetation och fast-/mjukmattekärr med inslag av källor. Figur 7. Ledningen kommer att förläggas på Sälenvägens södra sida (vänster i bild). Detta utgör även norra gränsen till Sälfjällsmyren. Bilden är tagen mot väster. Vissa spår från mänsklig aktivitet finns på myrarna. De ligger främst i anslutning till sportanläggningar och stugbyar. Myrarna är härigenom störda och bedöms inneha klass III. Myr norr östra Kalven Myren utgörs av en alpin dalgång vars botten täcks av myrmark. Myren tillhör den yttersta barrskogsregionen med gles tallskog i omgivningarna. Grunda myrar vilka, speciellt mot öster, innehåller fastmarksklackar med fuktig ljungvegetation Myren dränerar dels åt öster och dels mot 18

19 söder. På vattendelaren ligger en större göl. Myrens vegetation präglas av artfattigt fastmattekärr. Mot sidorna lutande kärr. Mot bäcken finns en del lösbottenytor och strängbildning av kärrsträngar. Nuvarande påverkan på myren är främst störning från bebyggelse och väg. Några direkta större ingrepp finns dock ej. Myren har därför klassats som klass II. Den högt belägna myren får anses ha ett visst botaniskt värde. Värdet är dock större ur landskapsbilssynpunkt och för friluftslivet än för det vetenskapliga naturskyddet. Några ingrepp i myren bör ej tillåtas. Myrar norr om Västra Kalven I dalen mellan V. Kalven och Flatfjället ligger en myr dränerande mot söder om Femån. Myren är uppbyggd av artfattiga mjukmattor som övergår till skogskärr och även mot mosse. I de centrala delarna finns ett större lösbottenområde med ett flertal små gölar. Västra delen upptas av ett strängrikt, litet lösbottenkärr (strängkärr). Sälenvägen skär delvis över myren. Direkta ingrepp är i övrigt få och våtmarken har klassats som klass II. Myren bedöms vara störd av Sälenvägen och stugbyar. De naturvetenskapliga värdena anses vara låga. Myrens högsta värden är kopplade till landskapsbilden och friluftslivet. Naturvärden från urskogsinventering 2003 De planerade ledningarna berör två områden som är upptagna i Länsstyrelsens urskogsinventering (genomfördes 2003), se karta i bilaga 3. Transtrand 14 Området beskrivs som ett artriks och värdefullt område. Det är grovt inventerat och utgörs av grannaturskog i fjällets sluttningar mot öster, med skogsmyrmosaik nedanför. Transtrand 28 Området utgörs av en nordsluttning med mycket höga naturvärden i en gammal tall/granskog. Naturvärdesobjekt från naturvärdesinventering En naturvärdesinventering enligt svensk standard (SS199000:2014) utfördes juni 2018 längs med den planerade sträckningen med syftet att lokalisera miljöer med förhöjda naturvärden samt förekomster av skyddsvärda arter, se bilaga 4. Under inventeringen hittades flera områden som har betydelse för biologisk mångfald och som klassades som naturvärdesobjekt från klass 1-4. Tolv naturvärdesobjekt är utpekade längs med sträckan, av dessa har fyra objekt fått naturvärdesklass 4 (visst naturvärde), tre objekt har fått naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde, fyra har fått naturvärdesklass 2 (stora naturvärden) och ett område har fått naturvärdesklass 1 (mycket stora naturvärden), se Tabell 3, kartor i bilaga 3 och bilaga 4. I inventeringsområdet identifierades rödlistade arter. Dessa beskrivs i bilaga 4 tillsammans med alla naturvärdesobjekt. Inga akut hotade (CE) eller starkt hotade (EN) har påträffats. Områdenas främsta värden är knutna till äldre träd och död ved (naturvärdesobjekt 301, 302, 305, 306, 307, 309). Dessa värden finns i stor utsträckning på de marker som inte har använts som produktionsskog under lång tid, vilket är ganska vanligt förekommande längs den inventerade 19

20

21

22

23 Påträffas rovfågelsbon ska detta omedelbart anmälas till länsstyrelsen. Om det uppstår körskador vid ett vattendrag kan skadan begränsas genom att absorberande material, exempelvis halm, läggs i körspåren. Åtgärden motverkar att slam rinner ut i vattendraget. Om körskador eller andra skador (t.ex. avgrävda dräneringsrör och uppgrävda vägar) uppstår ska marken återställas så att dess ursprungliga funktion bibehålls. Efter utfört arbete ska marken återställas och hjulspår efter maskiner utjämnas för att förhindra fördämningar samt spår i naturen. Skyddsvärda träd och buskar som ska sparas ur naturvårdshänsyn ska vara snitslade eller utmärkta på annat vis. Ansökan för vattenverksamhet för ingrepp i våtmarksområdena kan bli aktuellt. Detta avgörs vid detaljprojektering av ledningarna. Dispens från artskyddsförordningen kommer att sökas hos Länsstyrelsen om orkidén knärot som finns i naturvärdesobjekt 310 kommer att skadas eller förstöras vid anläggning av markkabeln. Nyckelbiotop Den utpekade nyckelbiotopen berörs inte av planerat schaktarbete. Körvägar planeras utanför området. Vattenskyddsområde Skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdet Sälfjällstangen kommer att följas. De skyddsåtgärder som kan bli aktuella i vattenskyddsområdets inre område är nedanstående punkter. I övrigt kommer stor aktsamhet att tillämpas så att eventuella olyckor i anläggningsskedet, såsom spill och läckage av drivmedel eller oljor från entreprenadmaskiner, inte riskerar att förorena grundvattentäkten. Om sprängning blir aktuellt, skall grundvattenståndet i närliggande brunnar fortlöpande kontrolleras. Efter avslutad sprängning skall tillses att eventuellt tillrinnanande dagvatten ej blir instängt i schakten. Anmälan skall göras till miljö och hälsoskyddsnämnden innan arbete påbörjas med arbetsmaskiner med större mängd hydraulolja än de som förekommer i mindre hjultraktorer och lastbilar Konsekvensbedömning Naturvärdesobjekt Vid vidtagande av ovanstående skyddsåtgärder bedöms den planerade ledningen innebära måttliga negativa konsekvenser på identifierade naturvärdesobjekt. Ledningen berör ytterkanten eller sträcker sig ett tiotal meter från de flesta objekten. I dessa fall bedöms påverkan på dessa objekt och dess värden som liten med ovan föreslagna skyddsåtgärder. I objekt 309, som har stora värden knutna till död ved, sträcker sig ledningen genom området och påverkan kan bli påtaglig. Anläggande av schakt för markkabel i myrar kan komma att påverka grundvattennivån i området. Konsekvenserna av påverkat grundvattentillstånd kan bli förändrad artsammansättning och ökad 23

24 tillväxt av ljung och andra ris, vilket kan leda till igenväxning. Igenväxning av våtmarker kan leda till negativa konsekvenser för fågellivet. Den ena myren (NVO 308) bedöms dock inte påverkas direkt av anläggningen av markkabel eftersom markkabeln förläggs i kantzonen intill myren. För den andra myren (NVO 304) berör kabeln enbart en liten del av södra kanten av området. Konsekvenserna på våtmarkerna i helhet bedöms som liten. Närområdet kring Sälenvägen är sedan tidigare påverkat av väg och bebyggelse. Ledningarna är planerade att förläggas i anslutning till detta område. En risk finns att anläggningsarbetet kan innebära negativa konsekvenser för hydrologin i området. Med ovan föreslagna skadeförebyggande åtgärder bedöms konsekvenser dock bli måttliga. Påverkan på nyckelbiotoperna bedöms som liten. Vattenskyddsområde Med föreslagna skadeförebyggande åtgärder bedöms de planerade ledningarna inte innebära några negativa konsekvenser för vattenskyddsområdet. Kulturmiljö Beskrivning av området Inga identifierade lämningar (fornlämning eller annan kulturhistorik lämning) finns i närheten av planerad verksamhet. De planerade markkablarna berör inget riksintresse för kulturmiljön. Planerade ledningar passerar två fjällkyrkor, en vid Högfjällshotellet och en vid Tandådalen. En luftledning kommer att raseras strax utanför fjällkyrkan vid Tandådalen Skadeförebyggande åtgärder Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas en sedan tidigare okänd fornlämning avbryts arbetet och länsstyrelsen kontaktas Konsekvensbedömning Ledningarna passerar fjällkyrkorna som markförlagda kablar och då ledningarna är förlagda i mark förändras inte miljön runt kyrkorna. Genom att luftledningen vid kyrkan i Tandådalen raseras, återgår miljön till att bli mer lik den ursprungliga miljön vid kyrkan. Då inga lämningar finns i närheten av planerad verksamhet bedöms verksamheten innebära obetydliga konsekvenser för kulturmiljön. Landskapsbild Transtrandsfjällen, bestående av mjukt välvda fjällplatåer kring m.ö.h, är landets sydligaste fjällmassiv. Mellan fjällplatåerna löper dalstråk. Nivåskillnaden mellan dalgångarna och platåerna uppgår till ett par hundra meter. Till följd av områdets höga nederbörd avvattnas fjällmassiven av många bäckar och åar. Viktigaste flödena är Närån, Syndån, Tandån och Femån. Inga större sjöar finns i området. Bortsett från Närsjön på 25 ha finns endast småtjärnar på fjället. 24

25 5.4.1 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder planeras Konsekvensbedömning Kortvariga störningar kommer att ske under arbetet med nedläggning av kraftledningen. Efter markkablarna är tagna i drift kommer befintlig luftledning att raseras vilket kan uppfattas som positivt för landskapsbilden. Friluftsliv Sälenfjällen är ett område med goda förutsättningar för friluftsliv, både sommar och vintertid. Områdets fjäll är alla relativt avrundade med vänlig terräng som inbjuder till vandring och skidåkning. Inom området finns en omfattande fritidsbebyggelse som främst nyttjas vintertid. Vid Tandådalen finns också en året-runt camping som många skidåkare nyttjar vintertid. Området ligger i sin helhet inom riksintresse för friluftsliv (Transtrandsfjällen) samt riksintresse med geografiska avgränsningar. Riksintresse för friluftsliv innebär enligt Miljöbalken 3 kap att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Riksintresse med geografiska avgränsningar innebär särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för detta område (Miljöbalken, 4 kap). Inom Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljö Skadeförebyggande åtgärder För att områdets friluftvärden ska bibehållas behövs en god balans mellan exploatering och bevarandeintressen. De områden som idag är tämligen orörda bör bevaras medan redan exploaterade områden är mer tåliga för ytterligare exploatering. Genom att planerad ledning förläggs i mark och befintliga luftledningar raseras blir intrycket att området är mindre exploaterat, vilket bedöms positivt, då en orörd miljö ofta uppskattas inom friluftlivsutövandet. Under anläggningstiden ska stigar/vandringsleder samt bäckar/diken ska hållas fria från virke, röjningsavfall och byggmaterial. Upplag av materiel eller uppställning av maskiner och bodar får inte ske så att tillgänglighet längs stigar, vandringsleder och vägar försämras Konsekvensbedömning De planerade ledningarna bedöms innebära obetydliga konsekvenser för riksintressena för friluftslivet, då riksintresseområdena är vidsträckta och åtgärderna är lokaliserade till redan exploaterade områden. Markkablarna bedöms inte heller (utöver riksintressena) i andra avseenden påverka friluftslivet negativt. Ledningen är däremot en förutsättning för att friluftsturismen i Sälenfjällen ska kunna utökas. Sammantaget bedöms den planerade innebära positiva konsekvenser för friluftslivet. 25

26 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Området kring riksväg 66, där ledningen planeras att förläggas, är tämligen tätbebyggt. Majoriteten av bostäder fungerar som fritidsboenden och utgörs av både stugor, lägenheter och moderna villor. Dock är det få fastboende i området. Närmaste bostadshus är belägna ca 13 meter från den planerade ledningen och är lokaliserade vid Köarvägen. Magnetfältet vid dessa bostadshus är beräknat till 0,01 µt. Under byggnationsfasen kan påverkan i form av utsläpp och buller, samt begränsningar i framkomlighet uppstå. Boende kan också påverkas av begränsningar i trafiken under begränsade tider under byggnationen. Byggtrafik kan tidvis vara störande. Störningarna är dock övergående och tidsbegränsade Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el transporteras och produceras. Överallt i vår miljö finns elektriska och magnetiska fält som härstammar från t.ex. kraftledningar och elapparater. Styrkan på magnetfält beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten och mäts i µt. Magnetfälten avtar snabbt med avståndet från ledningen. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund av detta har inte svenska myndigheter kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Dessa rekommendationer innefattar bl.a. följande punkter: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfältsberäkningar Magnetfält från aktuell ledning har beräknats utifrån ledningens årsmedelströmlast. Magnetfälten har beräknats 1,5 meter över markytan. Beräkningen har gjorts vid Gubbmyren där totalt 7 kablar planeras att förläggas; två markkablar konstruerade för 72,5 kv och med en nominell spänning på 55 kv och 5 stycken 20 kv markkablar. Beräkningen visar att magnetfälten från planerade ledningar uppgår till knappt 0,4 µt rakt ovanför kabelschaktet, se figur 8. Magnetfältet kan jämföras med beräknat värde för dagens tre luftledningar som bl.a. passerar Gubbmyren. I Figur redovisas beräkningar av dagens magnetfält. Om de planerade ledningarna byggs kommer luftledningarna att rivas. 26

27

28 Infrastruktur Den planerade ledningen förläggas i huvudsak längs riksväg 66. Vägen är en statlig väg och förvaltas av Trafikverket. Längs riksvägen finns både befintliga vatten- och avloppsledningar samt planer på tillkommande ledningar. Vid Köarvägen finns också ett internt nät av vattenledningar och pumpstationer. Malungs Elnät kommer att söka ledningskorsningsavtal för aktuella ledningar. Malungs Elnät innehar nätkoncession för område Skadeförebyggande åtgärder Trafikverkets riktlinjer kommer att följas. En dialog kommer att upprättas med både väghållare och övriga ledningsägare inför byggnation Konsekvensbedömning Ledningsbyggnationen bedöms innebära obetydliga konsekvenser för infrastrukturen i området. 28

29 Miljömål Totalt finns 16 nationella miljömål som är antagna av riksdagen. Syftet med miljömålen är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser och att skydda natur och kulturlandskap. Nedan listas de miljömål som bedöms kunna beröras av projektet, samt riksdagens definition: Säker strålmiljö- Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. De beräknade magnetfälten visar på låga värden vid bostäder. Levande sjöar och vattendrag- Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Körning eller arbete med maskiner i vattendrag, sjöar och strandzoner undviks. Storslagen fjällmiljö- Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ledningarna uppförs inom Sälenfjällen. Ledningarna planeras att markförläggas och lokaliseras intill befintliga vägar vilket begränsar påverkan på fjällmiljön. Myllrande våtmarker- Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Sträckningen har anpassats till att i möjligaste mån undvika områdets vidsträckta våtmarker. Inom de berörda våtmarkerna följs befintlig infrastruktur vilket begränsar påverkan på våtmarkerna. Levande skogar- Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Intrånget i skogsmark begränsas genom att sträckningen till stor del planeras parallellt med befintliga vägar/kraftledningar samt uppförs som markkabel. Ett rikare växt och djurliv- Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Ledningen berör ytterkanten eller sträcker sig ett tiotal meter från de flesta värdefulla biotoperna. Tidpunkt för arbete med rasering, uppförande och underhåll av ny ledning kommer att planeras så att skador på känsliga områden begränsas. Körvägar planeras noggrant för att minimera körning genom känsliga områden. 29

30

31

32 7 REFERENSER Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut (1996), Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, Informationsskrift. Malung-Sälens kommun, 2009, Översiktsplan. Malung-Sälens kommun, diverse detaljplaner, se avsnitt 5.1 Länsstyrelsen Dalarna, Energiintelligent Dalarna, program för regional energisamverkan. Länsstyrelsen Kopparbergs län, Kungörelse om skyddsföreskrifter för Sälfjällstangens grundvattentäkt, Malungs kommun. Sveriges geologiska undersökning, Grundvattenmagasinet Tandådalen K474. Trafikverket, Åtgärdsvalsstudie-Trafiksäkerhetsbrister, väg 66, Sälens by-hundfjället, TRV 2016/ GIS Lantmäteriet öppna geodata september 2017 Riksantikvarieämbetet, Fornsök, september 2017 Skogsdataportalen, september 2017 Geodataportalen, länsstyrelserna, september