Falun (9)

Transkript

1 Falun (9) Anmälan om samråd, enligt 6 kap. 4 miljöbalken, angående ansökan om koncession för ny 145 kv ledning mellan Sälen- Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län. Syfte Ellevio AB (nedan benämnt Ellevio), skall tillsammans med Malungs Elnät AB förstärka befintligt elnät mellan Sälen och Tandådalen och avser därför ansöka om koncession för en ny 145 kv ledning på sträckan. Ledningen kommer att konstrueras för 145 kv men initialt drivas med 55 kv. Då det finns stora utbyggnadsplaner i området med bl.a. flygplats och handelscentra kommer ledningen i framtiden att behöva spänningshöjas till 145 kv, när dessa planer realiseras. Då detta sker kommer en förnyad ansökan lämnas in. Ellevios del i den gemensamma förstärkningen, är att bygga en ny 145 kv luftledning från ställverket i Sälen till ställverket i Sälsätern. Tre möjliga alternativ har tagits fram för sträckningen. På uppdrag av Ellevio ansvarar Sweco Energuide AB för tillståndsfrågorna. Ellevio AB vill härmed samråda enligt 6 kap. 4 miljöbalken om att anlägga en ny 145 kv linje mellan Sälen-Sälsätern. Bakgrund Skälet till att en ny 145 kv ledning planeras i fjällområdet beror på områdets sårbara elnät och att energikapaciteten i området behöver förstärkas. Malungs Elnät AB, äger lokalnätet samt viss del av regionnätet (24-55 kv) inom kommunen och Ellevio AB äger regionnätet ( kv). I Översiktsplanen från 2009 för Malung-Sälens kommun, uttrycks behovet av ökad elmatning till kommunens fjällområden, eftersom den tillgängliga kapaciteten är otillräcklig. Förstärkningen är viktig för Sälenfjällens framtid, utan ökad energikapacitet kommer inte området att kunna fortsätta att vidareutvecklas. Översiktsplanen beskriver även att Ellevio AB (f.d. Fortum Distribution AB) tillsammans med Malungs Elnät AB även tidigare diskuterat möjliga alternativ för en ny 145 kv ledning till Tandådalen. Vidare förklaras att sårbarheten i elnätet bland annat beror på bristen av rundmatning i området. Ellevio AB Stockholm Stockholm. Org ID Telefon Webbadress:

2 2 (9) Figur 1. Översiktskarta Tillståndsansökan och markupplåtelse För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken (1998:808). Tillståndsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med handläggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Tillståndsansökan innefattar förutom MKB även teknisk beskrivning, förteckningar över sakägare samt karta. Ett koncessionsbeslut innebär att Ellevio får medgivande att ha en ledning i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningen. Ellevio kommer antingen att upprätta markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare samt nyttjanderättshavare och/eller ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Förutom koncession enligt ellagen kan tillstånd och dispenser komma att krävas enligt bland annat 7 kap. miljöbalken för verksamheter/åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (t.ex. strandskydd) och bestämmelserna i 2 kap. kulturmiljölagen om skydd av fornlämningar.

3 3 (9) Samråd Inför upprättandet av den MKB som kommer att bifogas tillståndsansökan, genomförs nu ett samråd i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet syftar till att ge berörda parter information om projektet samt möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att utgöra underlag till den kommande MKBn. Ellevio vill be er som får detta samrådsunderlag i egenskap av fastighetsägare att inkomma med uppgifter om eventuella arrendatorer och andra nyttjanderättshavare som disponerar någon del av era fastigheter, och som kan komma att beröras av projektet. Vi ber er därför att fylla i dessa uppgifter på bifogad blankett, och sända blanketten till oss på angiven adress. Metodik Ledningssträckningarna har inventerats genom studier av Länsstyrelsens länsvisa och nationella geodata, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), kommunala planer och Lantmäteriets kartmaterial. Närliggande intressen inom 50 m från ledningens planerade centrumlinje har lokaliserats och behandlas i detta samrådsunderlag. Bostadsbebyggelse utmed sträckningen har inventerats genom studier av fastighetskartan samt fältbesök. Alternativa sträckningar Miljöbalken ställer krav på alternativa sträckningar (6 kap. 7 MB) och sökande skall därför utreda möjliga alternativa sträckningar. Vid val av alternativ skall hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in, är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. Ellevio har identifierat och studerat tre alternativa lösningar för sträckningen Sälen-Sälsätern. Sälen-Sälsätern För sträckningen Sälen till Sälsätern har tre alternativ tagits fram, se figur 2 och bilaga 1. Alternativ 1: En ny luftledning dras parallellt med Ellevios befintliga 55 kv luftledning L127 mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Alternativ 2: Ny luftledningssträckning som kommer att gå öster om befintlig luftledning mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Alternativ 3: Ny luftledningsträckning ytterligare något öster om den befintliga ledningsgatan mellan ställverken Sälen och Sälsätern.

4 4 (9) Figur 2. Visar de tre ledningsförslagen för sträckningen mellan transformatorstationerna Sälen och Sälsätern. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny ledning byggs vilket kommer att vidmakthålla de problem som idag finns med elförsörjningen i området. Vilket bland annat innebär att konsekvenserna av ett fel på befintlig ledning kommer att öka i takt med att Sälenfjällen växer. Berörda intressen, konsekvensbedömning och skyddsåtgärder Vid framtagandet av de föreslagna alternativen har Ellevio tagit största möjliga hänsyn till natur- och kulturvärden, men även till det friluftsliv som bedrivs i området. I kommande MKB kommer miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av ledningen att beskrivas utförligare. En luftlednings huvudsakliga miljöpåverkan är dess inverkan på landskapsbilden samt intrång i pågående markanvändning. I detta fall är det huvudsakligen skogsmark som berörs. Byggnationen av en luftledning innebär att en ca 40 m bred skogsgata kommer att skapas och upprätthållas, vilket gör att området måste undantas från skogsbruk. När en ny ledning byggs i en befintlig ledningsgata minskar intrånget något i jämförelse med en helt ny skogsgata. Detta medför en förändring av naturmiljön och den största förändringen sker vid själva byggnationen. Största förändringen sker när en helt ny ledningsgata uppförs. I skogsmark innebär förändringen att

5 5 (9) livsbetingelserna för flora och fauna lokalt förändras, något som missgynnar många arter men även gynnar vissa arter. Under anläggningsskedet kommer uppförandet av en luftledning att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke mm. I anslutning till stolpplatser för ledningen blir det aktuellt med schaktarbeten, vilka kan medföra tillfällig störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av hinder, buller, avgaser, mm. I anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning och liknande. Landskapsbild Alternativ 1 Att bygga en ledning i en befintlig ledningsgata innebär en breddning av den befintliga skogsgatan. Eftersom det redan finns en skogsgata bedöms breddningen i kombination med en ny luftledning ge begränsad visuell inverkan på landskapsbilden i området. Påverkan minskas även genom det faktum att befintlig sträckning går genom sluten skog med få bostäder och bilvägar. Inverkan på landskapsbilden kan minskas ytterligare beroende på stolparnas utformning. Alternativ 2 och 3 I båda dessa alternativ kommer en helt ny skogsgata att anläggas. Bedömningen är att en ny ledningsgata kommer att ge relativt liten påverkan på landskapsbilden sedan både alternativ 2 och 3 kommer att gå genom sluten skogsmark med få hus och bilvägar. Naturmiljö, flora och fauna-alternativ 1,2 och 3 Befintlig ledning L127 passerar över Västerdalälven, som utgör ett Natura 2000-område. Västerdalälven är också riksintresse för naturvård och för vattendrag. Älven är också utpekat av länsstyrelsen i Dalarna för sina höga naturvärden. Samtliga alternativ passerar vattendraget Köran ett riksintresse för vattendrag. Alternativ 1 passerar genom Transtrand 14, ett område utpekat av länsstyrelsen i Dalarna för sina naturvärden. Alternativ 2 berör en mycket liten del av Transtrand 14 och alternativ 3 kommer att gå runt Transtrand 14. Samtliga tre alternativ berör ett myrområde inom våtmarksinventeringen kallat Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen. Berörd våtmark är i området runt alternativ 1 kraftigt påverkat av både väg och grävda diken. Alternativ 3 är det alternativ som ger minst nya intrång i våtmarken. Alternativ 1 passerar nära en sumpskog och gränsar mot en av Bergviks Skog AB:s nyckelbiotoper, det är inte troligt att något av dessa objekt kommer att beröras av alternativ 1. Alternativ 2 kan eventuellt komma att beröra Bergviks Skog AB:s nyckelbiotop i dess yttersta kant, men troligen är det möjligt att bygga ledningen så att nyckelbiotopen ej berörs.

6 6 (9) Tabell 1. Berörda naturintressen längs sträckningen Sälen-Sälsätern. Intressena återfinns på karta i bilaga 1. Intresse Benämning Namn Övrigt Natura 2000 Natura 1 Västerdalälven Riksintresse för naturvård RI Natur 1 Görälven- Västerdalälven Riksintresse vattendrag RI Vatten 1 Västerdalälven Naturvärden kända av lst Dalarna Naturvärden 1 Västerdalälven Nationellt värdefullt vatten Riksintresse vattendrag RI Vatten 2 Köran Västerdalälven Naturvärden kända av lst Dalarna Naturvärden 2 Transtrand 14 Grannaturskog i fjällets sluttningar mot öster, med skogsmyrmosaik nedanför. Artrikt och värdefullt område. Våtmarksinventeringen Myr 1 Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen Klass 3. Myrarnas skyddsvärde är lågt bl a på grund av påverkan och störning. Sumpskog Sump 1 Våthålkölen Fuktskog, blandskog Nyckelbiotop Ny 1 Bergviks Skog AB Ligger nära befintlig ledning Alternativ 1 är det alternativ som berör flest naturintressen längs sträckningen, men sedan den nya ledningen kommer att byggas i en befintlig ledningsgata är bedömningen att det totala markintrånget blir något mindre än om en helt ny ledningsgata byggs. Markintrånget blir ca 30 m i en befintlig ledningsgata och 40 m om en ny ledningsgata byggs. Alternativ 2 och 3, båda alternativen berör färre naturintressen än alternativ 1. Dessa alternativ kräver dock att en ny ledningsgata anläggs genom tidigare obruten skog vilket bidrar till att öka fragmenteringen inom skogsområdet som helhet. Dessutom kan det krävas nya skogsbilvägar för att kunna bygga en ledning i en ny ledningssträckning. Dock kan det bli problematiskt att bygga längs alternativ 3, då föreslagen sträckning är brant och ledningen kommer att gå nära ett planerat industriområde. Kulturmiljö Inget av de alternativa sträckningarna kommer att påverka några kulturmiljölämningar. Det finns relativt få kulturmiljölämningar inom området och inga av dessa kommer att beröras av alternativ 1-3, se bilaga 2. Friluftsliv Alternativ 1, 2 och 3 korsar Västerdalälven som också är ett riksintresse för friluftsliv, se karta i bilaga 1. Området är relativt lite frekventerat av skidåkare och vandrare, det finns inte heller några kända vandringsleder i området. Däremot är hela området ett viltvårdsområde för älgjakt.

7 7 (9) Bedömningen är att älgjakten inte kommer att påverkas av en ny luftledning genom området. Den störning som kan uppstå är under byggskedet, men det går att undvika genom att inget arbete sker under de viktigaste älgjaktsveckorna. Tekniskt utförande Luftledning Ledningen planeras att byggas med portalstolpar av trä. Alternativt kan även portalstolpar av stål/ kompositmaterial eller enkelrörsstolpar av gitter/ stålkonstruktion användas, se figur 3. Beroende på vad som beslutats om kreosot 2017 i EU-parlamentet. Figur 3a. Portalstolpe med enkel topplina m Figur 3b. Enbent gitterstolpe med faserna i triangelplacering m hög Figur 3c. Enbent stålrörsstolpe med faserna i triangelplacering m hög De planerade portalstolparna i trä eller kompositmaterial kommer att bli meter höga och utförs med hängande isolatorer och tre faslinor, se skiss i figur 3. Stolparna kommer att placeras med ca 200 meters mellanrum. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor och vid vinklar kan stolparna behöva förstärkas med ett extra ben. Portalstolpar är lägre än de enbenta stolparna vilket medför en mindre påverkan på landskapsbilden. Vid grundläggning av portalstolpar krävs på de flesta marktyper inga fundament, medan de enbenta stålstolparna grundläggs med betongfundament. Detta innebär en miljöfördel för portalstolparna, sedan mindre material åtgår till grundläggningen samtidigt som materialtransporter ut till stolpplatserna minskar. En nackdel med portalstolpar är att de kräver en något bredare skogsgata än de enbenta stolparna. Alternativ 1 innebär att ledningen kommer att byggas parallellt med befintlig 55 kv ledning. Vid parallellförläggning kan befintlig skogsgata delvis användas men skogsgatan kommer också att behöva breddas från 36 m till ca m, beroende på stolptyp. För alternativ 2 och 3 kommer en ny skogsgata på ca 40 m att behöva anläggas.

8 8 (9) Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, se figur 4. Detta innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i ledningen eller falla på ledningen. Vegetation som når fram till faserna är en potentiell säkerhetsrisk som kan resultera i avbrott på ledningen, det kan även börja brinna och vid en storm kan träd falla på ledningen och orsaka avbrott på ledningen. Figur 4. Schematisk bild över en trädsäker ledningsgata. En ledningsgata består av två delar, skogsgatan och sidoområdena, se figur 4. Marken som utgör skogsgatan blir inlöst från markägarna i samband med att ledningen byggs. Kantträden som framgent kommer att behöva fällas köps vanligen på rotpost av ledningsägaren när träden behöver fällas, för att bibehålla ledningen trädsäker. Kantträdsavverkning och underhållsröjning genomförs vart 8-10 år för att hålla ledningen trädsäker. Elektromagnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Fältstyrkan beror på strömmens storlek och på fasernas inbördes placering och avstånd till varandra. Forskning avseende fältens eventuella påverkan på människors hälsa har pågått under lång tid men det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte vara tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett faktiskt gränsvärde. Fem svenska myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten) har tillsammans tagit fram en vägledning för beslutsfattare, s.k. försiktighetsprincip, som Ellevio AB strävar efter att följa. Enligt försiktighetsprincipen ska man sträva efter att utforma och placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Ellevio AB kommer inför det fortsatta arbetet att genomföra magnetfältsberäkningar längs valt huvudalternativ för att kunna presentera resultaten i den kommande MKBn.

9 9 (9) Synpunkter Vi ber Er att inkomma med eventuella synpunkter på projektet senast den 29 Februari Har Ni några frågor är Ni välkomna att kontakta undertecknad på Sweco, på telefon eller via e-post Skriftliga synpunkter kan även skickas till: Sweco Energuide AB att. Maja-Lena Brännvall Södra Mariegatan 18E Box Falun Med vänlig hälsning Maja-Lena Brännvall På uppdrag av Ellevio AB Bilagor Bilaga 1 Sträckningar samt naturintressen Bilaga 2 Kulturintressen