Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län

Transkript

1 Bilaga 2 Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje November 2016 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Ansvarig tillståndsfrågor MKB Företagsnamn: Sweco Energuide AB Adress : Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE Falun webbadress: Uppdragsledare: MKB-handläggare: (granskning) 2 (35)

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (35)

4 Sammanfattning Bakgrund Ellevio AB planerar att förstärka befintligt elnät i Sälenfjällen och avser därför att ansöka om koncession för en ny kraftledning mellan ställverket Sälen i Osanden strax norr om Sälen by och ställverket Sälsätern i Sälenfjällen. Ledningen kommer att byggas för en driftspänning runt 145 kv men initialt drivas med 55 kv. Spänningshöjningen kommer att ske när de framskridna expansionsplanerna i området realiserats och effektbehovet i området ökat. Bakgrunden till ledningsförstärkningen är att strömförsörjningen i Sälenfjällen behöver förstärkas. Det finns stora utbyggnadsplaner i Sälenfjällen med bland annat flygplats och fler bäddar i kombination med att strömförsörjningen redan idag under högsäsong inte är tillräcklig. Studerade alternativ Ellevio har identifierat och studerat tre alternativa sträckningar för att förstärka strömförsörjningen på sträckan mellan ställverket i Sälen kallat Sälen till ställverk Sälsätern. Alternativ 1: En ny ca 3,7 km lång ny luftledning dras parallellt med Ellevios befintliga 55 kv luftledning L127 mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Ellevios utbyggnadsförslag. Alternativ 2: En ny ca 3,9 km lång luftledningssträckning som kommer att gå öster om befintlig luftledning mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Alternativ 3: En ny ca 4,9 km lång luftledningsträckning ytterligare något öster om den befintliga ledningsgatan mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Samråd Samråd har genomförts enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samtliga remissinstanser och fastighetsägare var överens om att alternativ 1, dvs utbyggnadsförslaget, är det bästa alternativet då det ger minst påverkan på berörda natur- och kulturintressen. Det tar även minst skogsmark i anspråk. Länsstyrelsen har efter genomfört samråd beslutat att ledningssträckning enligt alternativ1 inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Val av utbyggnadsförslag Alternativ 1 ger minst påverkan på berörda natur- och kulturintressen och är också det billigaste alternativet genom att det byggs i en befintlig ledningsgata. Alternativ 1 innebär vidare den kortaste ledningssträckningen av studerade alternativ. Mot bakgrund av detta samt inkomna yttranden under samrådet har Ellevio valt alternativ 1 som utbyggnadsförslag. 4 (35)

5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny ledning byggs vilket kommer att vidmakthålla de problem som idag finns med elförsörjningen i området. Det kommer även att hindra framtida expansion av Sälenfjällen. Konsekvensbedömning Alternativ 1, Ellevios utbyggnadsförslag, bedöms medföra små konsekvenser för naturmiljön då den planerade luftledningen kommer att byggas parallellt med en befintlig luftledning. Detta leder till att den befintliga ledningsgatan breddas från 36 m till m. Bedömningen är att detta förslag kommer att ge mindre påverkan på befintliga naturintressen, än alternativ 2 och 3 som innebär att en helt ny ledningsgata anläggs. 5 (35)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning SYFTE BAKGRUND 8 2 Tillståndsprocessen NÄTKONCESSION FÖR LINJE SAMRÅDSPROCESSEN GENOMFÖRDA SAMRÅD 11 3 Alternativ STUDERADE ALTERNATIV VALT ALTERNATIV NOLLALTERNATIV 16 4 Tekniskt utförande LUFTLEDNING BYGGNATION AV LUFTLEDNING FRAMTIDA UNDERHÅLL 19 5 Elektromagnetiska fält ALLMÄNT MAGNETFÄLT FRÅN AKTUELL LEDNING 20 6 Planförhållanden Berörda intressen, konsekvensbedömning och skyddsåtgärder LANDSKAPSBILD Beskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvenser av planerad kraftledning BOENDEMILJÖ Beskrivning Konsekvenser av planerad kraftledning NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA Beskrivning Skadeförebyggande åtgärder Fel! Bokmärket är inte definierat Konsekvenser av planerad kraftledning KULTURMILJÖ Beskrivning Skadeförebyggande åtgärder 29 6 (35)

7 7.4.3 Konsekvenser av planerad kraftledning FRILUFTSLIV Beskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvenser av planerad kraftledning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvenser av planerad kraftledning 31 8 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Samlad bedömning MILJÖKVALITETSNORMER Referenser Bilagor Bilaga 1a Bilaga 2a Bilaga 3a Bilaga 4a Bilaga 5a Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Karta med intressen för naturmiljö Karta med intressen för kulturmiljö och friluftsliv Naturvärdesinventering 7 (35)

8 1 Inledning 1.1 Syfte Ellevio AB (nedan benämnt Ellevio), ansöker om koncession för en ny 145 kv luftledning mellan ställverket Sälen i Osanden strax norr om Sälen by och ställverket Sälsätern i Sälenfjällen i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län. Planerad kraftledning är ett samarbete med Malungs Elnät AB för att förstärka befintligt elnät mellan Sälen och Tandådalen. Malungs Elnät AB planerar att bygga ytterligare en 145 kv kraftledning från antingen ställverket Sälsätern eller ställverket Sälen fram till ställverket i Tandådalen. Denna kraftledning kommer att behandlas i en separat koncessionsansökan. Orsaken till Malungs Elnät ABs och Ellevios gemensamma förstärkning i Sälenfjällen grundas i att området behöver en allmän effektförstärkning i kombination med att försöka uppnå rundmatning i området, något som idag saknas. Anledningen till att kraftledningen konstrueras för att kunna köras på en driftspänning runt 145 kv är de utbyggnadsplaner som finns i Sälenfjällen, initialt kommer dock ledningen att drivas med en driftspänning på 55 kv. Effekthöjningen kommer att genomföras när området behöver mer elström, ett behov som kommer att uppstå när planerade expansionsplaner i området genomförts. Ellevio har tagit fram tre möjliga alternativ för planerad sträckning. På uppdrag av Ellevio har Sweco Energuide AB ansvarat för att genomföra samråd och ta fram denna miljökonsekvensbeskrivning. 1.2 Bakgrund Orsaken till de två planerade 145 kv ledningarna i fjällområdet beror på områdets sårbara elnät och att energikapaciteten i Sälenfjällen behöver förstärkas. Malungs Elnät AB, äger lokalnätet samt viss del av regionnätet (24-55 kv) inom Malung-Sälens kommun och Ellevio äger regionnätet ( kv). I kommunens översiktsplan från 2009 uttrycks behovet av ökad el-matning till Sälenfjällen, eftersom den tillgängliga kapaciteten är otillräcklig. Det finns stora utbyggnadsplaner i Sälenfjällen med bl.a. flygplats, handelscentra och nya bäddar varför ledningen i framtiden kommer att behöva spänningshöjas till 145 kv, när dessa planer realiseras och nya behov uppstår. Förstärkningen är viktig för Sälenfjällens framtid, utan ökad strömförsörjning kommer inte området att kunna fortsätta att vidareutvecklas. Redan idag når strömförbrukningen områdets maximala kapacitet under kalla vinterdagar med mycket turister. Översiktsplanen (ÖP) från 2009 beskriver även att Ellevio (f.d. Fortum Distribution AB) tillsammans med Malungs Elnät AB även tidigare diskuterat möjliga alternativ för en ny 145 kv ledning till Tandådalen. Vidare förklaras i ÖP att sårbarheten i elnätet bland annat beror på bristen av rundmatning i området. 8 (35)

9 Ellevios planerade ledning är en viktig del i att rundmatning kommer att kunna uppnås i området. Malungs Elnät AB måste dock bygga sin planerade ledning innan rundmatningen går att realisera i området. Figur 1. Översiktskarta 9 (35)

10 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. Följande lagar och förordningar berörs i huvudsak i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler. 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken för ledningen. Ellevio avser att i första hand trygga rättigheten till mark genom frivillig överenskommelse i markupplåtelseavtal. Koncessionen och markupplåtelseavtalen ligger till grund för ledningsrättsförättningen hos Lantmäteriet. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att marken förblir i fastighetsägarens ägo men upplåts fastighetsrättsligt för ledning. För intrånget som ledningen medför utgår en ersättning med ett engångsbelopp. 2.2 Samrådsprocessen Innan en ansökan om koncession kan upprättas och lämnas in till Energimarknadsinspektionen krävs att samråd genomförs med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken (1998:808). Samrådet är en del 10 (35)

11 av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. I samrådsunderlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljöpåverkan. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. När samrådet är avslutat färdigställs en MKB, en koncessionsansökan inklusive bilagor tas fram och skickas in till Energimarknadsinspektionen för prövning. 2.3 Genomförda samråd Ellevio har genomgått samråd enligt 6 kap. 4 i miljöbalken. Samrådet, inkomna yttranden och Ellevios bemötande har dokumenterats i en samrådsredogörelse, se Bilaga 1a. 11 (35)

12 3 Alternativ 3.1 Studerade alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden skall utredas om sådana är möjliga enligt 6 kap. 7 MB. Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Intressen som skall bedömas är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv men även naturresurser, bebyggelse, planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. Ledningssträckningarna har identifierats genom studier av Länsstyrelsens länsvisa och nationella geodata, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), kommunala planer och Lantmäteriets kartmaterial. Bostadsbebyggelse utmed sträckningarna har inventerats genom studier av fastighetskartan. Ellevio har identifierat och studerat tre alternativa lösningar för att förstärka strömförsörjningen på sträckan mellan ställverken Sälen och Sälsätern, se figur 2. Inledningsvis studerades en sträckning parallellt med befintlig kraftledning första sträckan från Sälen och över Västerdalälven, figur 2. Under samrådet framkom dock önskemål om att ändra sträckningen från ställverket Sälen över Västerdalälven, eftersom sträckningen kolliderade med befintlig industriverksamhet nära ställverket. Ellevio justerade den nordligaste delen av sträckningen och genomförde ett kompletterande samråd kring den nya sträckningen (se bilaga 1a). Alternativ 1: En ny ca 3,7 km lång luftledning dras parallellt med Ellevios befintliga 55 kv luftledning L127 mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Alternativ 2: En ny ca 3,9 km lång luftledningssträckning som kommer att gå öster om befintlig luftledning L127 mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Alternativ 3: En ny ca 4,9 km lång luftledningssträckning ytterligare något öster om den befintliga ledningsgatan mellan ställverken Sälen och Sälsätern. Samtliga tre sträckningar utgår från ställverket Sälen och sträcker sig i 450 m i nästan rak västlig riktning. Ungefär 50 m innan vägen viker sträckningen åt sydväst. Därefter sker en uppdelning i tre olika sträckningar enligt figur 2. Alternativ 1 löper därefter i en sydvästlig riktning innan den går samman med den befintliga ledningsgatan för 55 kv ledningen L127. Sträckningen följer därefter den befintliga ledningsgatan i sydvästlig riktning fram till ställverket i Sälsätern, figur 2. Alternativ 2 går i samma sydvästliga riktning som alternativ 1 i den befintliga ledningsgatan, men ca m längre österut, figur 2. Alternativ 3 har en nästan rak sydlig riktning i 2 km innan den viker av mot väster och går in mot ställverket i Sälsätern, figur (35)

13 Figur 2. Studerade alternativa sträckningar. Samtliga alternativ sträcker sig i huvudsak genom sluten skogsmark genomkorsat av ett stort våtmarksområde som i huvudsak berör alternativ 1. Alternativ 2 och 3 går genom mer sluten skogsmark än alternativ 1, se figur 3. Området är relativt opåverkat av modernt skogsbruk och det finns få skogsbilvägar som fragmenterar området, figur 3. Området är delvis relativt brant. Från Västerdalälven upp till ställverket i Sälsätern ökar latituden ca 160 m längs de studerade sträckningarna. Marken består i huvudsak av morän och torv. Utifrån ställverket Sälen kommer samtliga alternativ att gå genom öppen jordbruksmark i ca 250 m fram till Västerdalälven. Detta utgör en del av kraftledningssträckningen som kommer att bidra till viss förändring av landskapsbilden. 13 (35)

14

15 Alternativ 2 kan eventuellt komma att beröra Bergviks Skog AB:s nyckelbiotop i dess yttersta kant, men troligen är det möjligt att bygga ledningen så att nyckelbiotopen ej berörs. För både alternativ 2 och 3 kommer en ny kraftledningsgata med en skogsgata på ca 40 m att behöva anläggas. Den nya kraftledningsgatan kommer att sträcka sig genom tidigare obruten och relativt orörd skog och bidra till att öka fragmenteringen av området mellan Västerdalälven och befintlig kraftledningsgata. Marken som behöver nyttjas för kraftledningsgatan kommer att undantas för framtida skogsbruk. I praktiken innebär detta att alternativ 2 kommer att undanta ca 15 ha skogsmark, alternativ 3 ca 19 ha skogsmark och i jämförelse kommer alternativ 1 att undanta ca 12,5 ha skogsmark vilket motsvarar en breddning av den befintliga skogsgatan på m samt den 40 m breda nya ledningsgatan från Sälen fram till befintlig ledningsgata. Samtliga alternativ kommer även att beröra jordbruksmark. I området mellan ställverket Sälen och Västerdalälven finns ett ca 5,7 ha stort jordbruksområde där ungefär hälften nyttjas till bete och resterande mark är åkermark som nyttjas till långliggande vall. Det finns inga kända kulturmiljölämningar inom området för alternativ 1, 2 och 3. Samtliga alternativ korsar Dalälven som är ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken och hela Sälenfjällen ingår i ett riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken. 3.2 Valt alternativ Ellevio har valt alternativ 1 som utbyggnadsförslag och huvudskälet är att planerad sträckning kommer att förläggas i en befintlig kraftledningsgata. Fördelarna med detta är: minskad fragmentering av skogsområdet, mindre markåtgång och inga nya fastighetsägare som kommer att påverkas, mindre påverkan på landskapsbilden ett ökat intrång i ett sedan tidigare berört intresse, bedöms också ge mindre påverkan än ett nytt ingrepp i ett tidigare orört naturintresse. Ytterligare en nackdel med alternativ 3 är att delar av området är mycket brant, varför ledningen kan bli svår att bygga. Sträckningen kommer även att gå nära ett planerat industriområde. Länsstyrelsen anger i sitt beslut om betydande miljöpåverkan, se bilaga 2a, att alternativ 2 och 3 utgör betydande miljöpåverkan och att alternativ 1 inte utgör betydande miljöpåverkan. Bedömningen från länsstyrelsen baseras i huvudsak på det faktum att alternativ 2 och 3 innebär att en helt ny kraftledningsgata anläggs. Vilket får betydligt större inverkan på området som helhet än att alternativ 1 ökar sitt befintliga intrång i redan berörda naturintressen. Alternativ 1 var också det alternativ som förordades av samtliga remissinstanser inklusive fastighetsägarna även om få svar inkom, se bilaga 1a. Utifrån ovanstående bedömer Ellevio att alternativ 1 är det mest lämpliga alternativet. 15 (35)

16 3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny luftledning byggs, vilket kommer att vidmakthålla de problem som idag finns med elförsörjningen i Sälenfjällen. Om det inte sker en kapacitetshöjning av elströmmen i området, äventyras framtida expansion av Sälenfjällen. Om en utökning av bäddar ändå sker, kommer perioder av strömbrist att uppstå. Byggs den planerade flygplatsen kommer strömbrist att uppstå, inte bara beroende på flygplatsen, utan beroende på att flygplatsen kommer att generera ytterligare utbyggnad av området. Byggs inte den planerade ledningen kommer även konsekvenserna av ett fel på befintlig ledning att öka i takt med att antalet besökare växer. 16 (35)

17 4 Tekniskt utförande 4.1 Luftledning Den planerade luftledningen kommer att byggas med portalstolpar av trä. Enkelrörstolpar kommer att användas när topografin kräver en högre stolpe, se figur 4. Figur 4a. Portalstolpe med enkel topplina m hög. Figur 4b. Enbent gitterstolpe med faserna i triangelplacering m hög. De planerade portalstolparna i trä kommer att bli m höga och utförs med hängande isolatorer och tre faslinor, se skiss i figur 4a och 4b. Stolparna kommer att placeras med ca 200 m mellanrum. I vissa fall förstärks stolparna med staglinor och vid vinklar kan stolparna behöva förstärkas med ett extra ben. Portalstolpar är lägre än de enbenta stolparna vilket medför en mindre påverkan på landskapsbilden. Vid grundläggning av portalstolpar krävs på de flesta marktyper inga fundament, medan de enbenta stålstolparna grundläggs med betongfundament. Detta innebär en miljöfördel för portalstolparna, sedan mindre material åtgår till grundläggningen samtidigt som materialtransporter ut till stolpplatserna minskar. En nackdel med portalstolpar är att de kräver en något bredare skogsgata än de enbenta stolparna. Utbyggnadsförslaget innebär en breddning av den 36 m breda skogsgatan till ca m, beroende på stolptyp. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, se figur 5. Detta innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i ledningen eller falla på ledningen. Vegetation som når fram till faserna är en potentiell säkerhetsrisk som kan resultera i avbrott på ledningen, det kan även börja brinna och vid en storm kan träd falla på ledningen och orsaka avbrott. En ledningsgata består av två delar, skogsgatan och sidoområdena, se figur 5. Marken som utgör skogsgatan blir inlöst från markägarna i samband med att ledningen byggs. Så kallade farliga kantträd, som finns i sidoområdet, och som framgent kommer att behöva fällas köps vanligen på rot av ledningsägaren när träden behöver fällas, för att bibehålla ledningen trädsäker. 17 (35)

18 Figur 5. Schematisk bild över en trädsäker ledningsgata. Principen är oberoende av typen på stolparna. Syftet är att närliggande träd befinner sig på ett sådant avstånd, att de ej når fram till ledningen om de faller omkull. 4.2 Byggnation av luftledning Innan en kraftledning börjar byggas genomförs en detaljprojektering där ledningssträckningen bl.a. stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Inför detaljprojekteringen inhämtas ett medgivande om förundersökning hos berörda markägare. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan genomförs och träd aktuella för avverkning stämplas. När koncession har erhållits och erforderliga markupplåtelseavtal är påskrivna avverkas skogen. Nästa moment är intransport av material (såsom stolpar och reglar) till kraftledningsgatan. Resning av ledningsstolpar sker med hjälp av entreprenadmaskiner. Så kallade jordstolpar, inklusive eventuella stag, grävs ned djupt i marken medan så kallade bergstolpar förankras i berget. Vid sank- och myrmarker kan eventuellt annan förankringsmetod bli aktuell. De schaktmassor som uppkommer används som återfyllnad runt stolparna. När stolpresningen är klar monteras återstående ledningsutrustning. Under byggskedet uppstår tillfällig lokal påverkan. Det handlar om transportvägar, körvägar i ledningsgatan, tillfälliga upplag och uppställningsplatser för maskiner och material. Avverkning och röjning kan medföra ett tillfälligt hinder i framkomlighet längs stigar och leder innan avverkningsresterna tas bort. Det uppstår också ett visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser ifrån de arbetsmaskiner som nyttjas för byggnationen av ledningen. Även dammspridning kan uppstå. Ljudstörning uppstår även vid skarvning av faslinor som sker genom så kallad sprängskarvning. Under byggskedet uppkommer tillfälliga skador i skog och mark, diken, på stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten. Det kan exempelvis röra sig om körskador. Entreprenören ska återställa till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. 18 (35)

19 4.3 Framtida underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. 5 Elektromagnetiska fält 5.1 Allmänt Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). 19 (35)

20 Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 5.2 Magnetfält från aktuell ledning För utbyggnadsförslaget har två teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad strömlast genom ledningen. De två scenariona är: Den nya luftledningen drivs med en spänning runt 145 kv vilket ger en förväntad strömlast på 79 A, parallellgående 50 kv luftledning ej i drift. Den nya luftledningen drivs med en spänning runt 55 kv vilket ger en förväntad strömlast på 179 A, parallellgående 50 kv ledning ej i drift. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde som kan förändras i framtiden, beroende på energibehovet i regionen. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av luftledningen redovisas i diagrammet nedan. Av figuren framgår att magnetfältet mitt under ledningsgatans centrum och ca 1,5 m över markytan är 2,1 µt vid en driftspänning på runt 145 kv. Vid en spänning på 145 kv och med ett avstånd på 25 m från ledningens mittlinje kommer magnetfältet att sjunka till ca 0,2 µt. Om avståndet ökar till ca 50 m från ledningens mittlinje kommer magnetfältet att sjunka ytterligare till ca 0,1 µt, figur (35)

21 Vid en spänning på 55 kv kommer magnetfältet att vara ca 5,2 µt direkt under ledningens mittlinje. På ett avstånd av 40 m från ledningens mittlinje har magnetfältet sjunkit till ca 0,2 µt och vid ett avstånd på 50 m har magnetfältet sjunkit ytterligare, till ca 0,1 µt, figur 11. Figur 11. Magnetfältskurva beräknad för utbyggnadsförslaget Skälet till att ingen beräkning gjorts för samtidig drift av de båda parallellgående luftledningarna är att ett sådant scenario aldrig kommer att vara ett Worst case scenario. Vid samtidig drift av de båda luftledningarna kommer strömlasten att halveras på respektive ledning. Därigenom kommer aldrig parallellgående drift av ledningarna upp i samma strömlast som när endast en ledning är i drift, oavsett fasplacering. 21 (35)

22 6 Planförhållanden Planerad ledning omfattas av Malung-Sälens kommuns översiktsplan (ÖP) som trädde ikraft Planerad kraftledning kommer att passera genom ett område som ingår i tillägg till ÖP, Malung- Sälen B17-Dalgången Sälen-Resjövallen, sid 239 i ÖP. Området är ett utpekat LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen), merparten av stränderna längs Västerdalälven har utpekade områden som är avsatta som LIS-områden. Inga detaljplaner berörs av alternativ 1. ÖP beskriver att turistverksamheten skall utvecklas så att den svarar mot marknadens krav och efterfrågan. Utvecklingen skall vara miljömässig och hållbar för framtiden. För att ekonomiskt klara denna förnyelse krävs en fortsatt expansion av turistnäringen i området. Utvecklingen kräver utökad logikapacitet och det är en av nyckelfrågorna för den fortsatta utvecklingen i Sälenområdet. I nuläget är utnyttjandegraden av logikapaciteten hög under huvuddelen av vintersäsongen. Det gäller därför både att öka boendekapaciteten samt att kunna erbjuda boende som svarar mot nya trender och krav från marknaden. Vidare finns mål om att öka sommarturismen, eftersom det bidar till året runt sysselsättning. I det regionala energiprogrammet framhålls att Sälen och Idre/Grövelsjön är utpräglade fritidsområden. Energin används framför allt till uppvärmning och varmvatten. På senare år har tillverkningen av snö medfört ökad energiåtgång och den kommer troligtvis att öka då nya snökanonanläggningar planeras i Tandådalen. Det specifika med fjällområdet är att det är helt elberoende. Direktverkande el dominerar. Följande text är tagen från sidan 107 i ÖP. Nuvarande elmatning till fjällområdet är otillräcklig och behöver förstärkas för att en fortsatt expansion ska kunna ske i området. Högspänningsnätet som försörjer fjällområdet (området längs Fjällvägen och Stöten) är sårbart pga begränsad möjlighet till rundmatning, Fortum Distribution och Malungs Elnät har gemensamt utrett antal alternativ till att förlägga en ny 130 kv ledning till Tandådalen. Ovanstående texter visar att planerad ledning är helt i linje med Malung-Sälens kommuns översiktsplan och att det funnits planer för planerad ledning under en längre tid. 22 (35)

23

24

25 7.3 Naturmiljö, flora och fauna Beskrivning Befintlig ledning L127 passerar över Västerdalälven, som utgör ett Natura 2000-område. Västerdalälven är också riksintresse för naturvård och för vattendrag. Älven med omgivande stränder är också utpekat av länsstyrelsen i Dalarna för sina höga naturvärden ( Naturvärden kända av lst Dalarna och Övriga intressen för naturvård lst Dalarna ). Västerdalälven är den sydligaste av Sveriges storälvar och endast obetydligt påverkad av regleringar. Vattenstånd och vattenföring följer därför naturliga rytmer i stora delar av älven och älven uppvisar en naturlig strandzonering. Beroende på de naturliga vattenståndsvariationerna uppträder bitvis mycket värdefull flora och fauna med ett flertal sällsynta och hotade arter längs älvens stränder. Inga sällsynta arter återfinns i länsstyrelsens digitala (offentliga) underlag i området där ledningen korsar Västerdalälven. Utbyggnadsalternativet passerar vattendraget Köran, ett riksintresse för vattendrag som enligt VISS är klassificerad till God ekologisk status. Den kemiska statusen är god med undantag för kvicksilver och bromerade difenyleter, två kemiska föreningar som är förhöjda i hela landet och som Sverige erhållit undantag för, inom Eu:s vattenförvaltning. Vidare kommer ytterligare två mindre vattendrag samt några bäckar att passeras. Dessa vattendrag är så små att de inte är statusklassade i VISS. Utbyggnadsalternativet passerar genom Transtrand 14, ett område utpekat av länsstyrelsen i Dalarna för sina naturvärden som bl.a. består av grannaturskog och skogsmyrmosaik. Området är ca 939 ha och alternativ 1 kommer att beröra ett ca 2,5-2,9 ha stort område inom Transtrand 14. Vidare berörs ett myrområde inom våtmarksinventeringen kallat Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen. Våtmarksområdet består av terrasserade backmyrar med inslag av mer vattenrika våtmarksområden. Delar av våtmarksområdet är skogsbeklätt med inslag av skogskärr. Vegetationen domineras av tuvsäv och trådstarr med inslag av blåtåtel och starrarter. Lokalt är vegetationen något rikare med inslag av dvärglummer, ängsnyckel och gräsull. Skogarna längs sluttningarna utgörs till stor del av örtrik granskog, längre ner finns ett inslag av sumpskog. Närmast Fjällvägen (riksväg 66) är myren kraftigt påverkad av diken och vägar. Längre norrut minskar påverkan på myren. Myren bedöms ha låga naturvärden (klass 3). Berörd våtmark är i området runt alternativ 1 delvis påverkad av både väg och grävda diken. Våtmarksområdet Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen är 228 ha stort och utbyggnadsalternativet kommer att beröra ca 6 ha av våtmarksområdet. Utbyggnadsalternativet passerar på sin västra sida nära området Våthålkölen som utgörs av en sumpskog och gränsar mot öster mot en av Bergvik Skog AB:s nyckelbiotoper. Nyckelbiotopen utgörs av gammal granskog. Nyckelbiotopen kommer inte att beröras då ledningen mest troligt byggs väster om befintlig ledning. Sumpskogen består av olikåldriga trädbestånd i huvudsak barrträd. Sumpskogen ingår även i våtmarksområdet Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen. Befintlig ledning 25 (35)

26 ger en svag lokal påverkan på sumpskogen. Vidare är sumpskogen dikad vilket har bidragit till en större påverkan av sumpskogen än befintlig ledning, se även bilaga 3a. Tabell 1. Berörda naturintressen längs sträckningen Sälen-Sälsätern. Intressena återfinns på karta i bilaga 3a. Intresse Benämning i karta Namn Övrigt Natura 2000 Natura 1 Västerdalälven Riksintresse för naturvård RI Natur 1 Görälven-Västerdalälven Riksintresse vattendrag RI Vatten 1 Västerdalälven Naturvärden kända av lst Dalarna Naturvärden 1 Västerdalälven Nationellt värdefullt vatten Riksintresse vattendrag RI Vatten 2 Köran Ingår i Västerdalälvens avrinningsområde Naturvärden kända av lst Dalarna Övriga intressen för naturvård lst Dalarna Naturvärden 2 Transtrand 14 Grannaturskog i fjällets sluttningar mot öster, med skogsmyrmosaik nedanför. Artrikt och värdefullt område. Naturvård 1 Västerdalälven Utpekat av lst W. Avser Västerdalälvens stränder Våtmarksinventeringen Myr 1 Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen Klass 3. Myrarnas skyddsvärde är lågt bl a på grund av påverkan och störning. Sumpskog Sump 1 Våthålkölen Fuktskog, blandskog Nyckelbiotop Ny 1 Våthålkölen Ligger nära befintlig ledning Sumpskogen kommer att beröras av den nya ledningen. Närmaste avstånd mellan befintlig ledning och sumpskogen är ca 20 m. Byggnationen av alternativ 1 skulle innebära en breddning på ca m av befintlig ledningsgata, varigenom den nya kraftledningsgatan skulle beröra en sträcka på ca m och nyttja ca 0,1 ha av den 18,1 ha stora sumpskogen. En sökning i SLUs artdatabank visar att endast en observation har noterats längs utbyggnadsalternativet. Fyndet är en örnobservation. I övrigt fanns inga observationer i rödlistan längs utbyggnadsalternativet. Det finns inte heller någon registrerad fågelsjö eller annat vattenområde utpekat av länsstyrelsen som anses viktigt för fåglar i närheten av utbyggnadsalternativet. Efter genomfört samråd har en naturvärdesinventering genomförts längs alternativ (35)

27 Naturvärdesinventering Skogsstyrelsen har på uppdrag av Ellevio utfört en naturvärdesinventering längs utbyggnadsalternativet genom fältinventering och kartstudier, bilaga 5a. Det inventerade området utgörs i huvudsak av yngre produktionsskog (0-100 år) men det finns inslag av äldre naturskog. Tre områden med högre naturvärden hittades: Delområde N1, 15 ha, naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde): Området utgörs av talldominerad myrskog med hög frekvens naturvärdesträd. Avsaknaden av död ved i resulterade i en bedömning klass 3 av området. Området ligger inom området Transtrand 14 Delområde N2, 15 ha, klass 2 (högt naturvärde): Området utgörs av en 100-årig granskog som växer i en djup bäckravin. Området har ett visst inslag av död. Delar av N2 ligger inom sumpskogen Våthålkölen. Delområde N3, 2,5 ha, klass 3 (påtagligt naturvärde): Området utgörs av igenväxande kulturmark. Igenväxningen består i huvudsak av björk samt mindre uppväxande granar. Figur 6. Identifierade delområden med naturvärden vid naturvärdesinventering längs utbyggnadsalternativet. 27 (35)

28 7.3.2 Skadeförebyggande åtgärder Stolparna kommer i första hand att placeras i torrmarker. Inga stolpar eller stagförankringar kommer att placeras i vattendrag. Transporter av byggmaterial kommer i första hand att köras runt våtmarker i stället för över. När våtmarker måste passeras kommer det att ske när marken är tjälad alternativt med bandgående arbetsmaskiner som ger lite markskador. Markskador på blötmark kan öka avrinningen av partiklar och leda till ett ökat läckage av metylkvicksilver. I områden med känslig mark är det också möjligt att anlägga provisoriska vägar samt förstärka den befintliga patrullvägen. Merparten av transporterna kommer att ske i den befintliga patrullvägen. Det kommer inte att ske någon körning i känsliga vattendrag. I huvudsak undviks passage av vattendrag, men i de fall detta inte är möjligt kommer fällt virke att tillfälligt läggas i vattendraget. Lågväxande vegetation i kantzoner längs vattendrag och våtmarker kommer att lämnas i största möjliga utsträckning. Byggnationen av planerad ledning bedöms ge relativt liten påverkan på utpekade områden inom naturvärdesinventeringen, speciellt när ovanstående skyddsåtgärder genomförs och områdena redan idag är påverkade av befintlig ledning. Utbyggnadsförslaget kommer att utöka pågående ingrepp med m, men genom att det är en kantzon blir ingreppet mindre än om en ny ledning byggts genom ett tidigare orört område Konsekvenser av planerad kraftledning Alternativ 1 berör flest utpekade intressen för naturmiljön, men sedan den nya ledningen kommer att byggas i en befintlig ledningsgata blir markintrånget något mindre än om en helt ny ledningsgata byggs. Det ökade intrånget sker på platser där det redan förekommer ett intrång, ett naturintresse påverkas mindre om intrånget sker i kanten på naturintresset istället för att naturintresset genom korsars, något som bidar till att öka fragmenteringen av naturområdet. De naturintressen som kommer att påverkas av alternativ 1 är sumpskogen Våthålknölen, området Transtrand 14 och våtmarksområdet Myrar öster om Transtrandsfjällen- Norr om Sälenvägen. Områdena som kommer att beröras av luftledningen är relativt små i förhållande till hela områdena, ca 1,6 % av sumpskogen, ca 2,7 % av våtmarken och ca 0,2 % av området Transtrand 14. Alternativ 1 påverkar så små områden inom respektive naturintresse att helheten inom respektive område ej bör påverkas. Alternativ 1 kommer att passera 3 vattendrag varav ett är klassificerat i VISS. Våtmarker och vattendrag är viktiga livsmiljöer för ett stort antal växter och djur och är känsliga för dikning och körskador. Med ovan nämnda (avsnitt 7.3.2) skyddsåtgärder bedöms påverkan på våtmarken och berörda vattendrag bli liten. En kraftledningsgatas huvudsakliga påverkan på naturmiljön sker i samband med byggnationen. Väl i drift har kraftledningen liten påverkan på omgivande natur. Kraftledningen kan också utgöra en fara för fåglar, men som helhet är dessa skador på fågelpopulationen i dess helhet relativt liten. 28 (35)

29 Det bör också nämnas att kraftledningsgator ibland fungerar som refuger för arter som kräver ljusare förhållanden och som gynnas av att tidigare sluten skog öppnas upp och kontinuerligt röjs. Ett exempel är Väddnätsfjärilen som ofta hittas i kraftledningsgator. Underhållsröjningen av skogsgatan och fällningen av kantträd i sidoområdena har liten påverkan på naturintressena, röjningen är i vissa fall en fördel för vissa ovanliga arter sedan igenväxningen som helhet ökar i Sverige bl.a. beroende på minskat bete. Under ogynnsamma väderförhållanden kan markskador uppstå, trots vidtagna säkerhetsåtgärder både under anläggningsarbetet och vid framtida underhåll (fel på elledningen, som omgående måste åtgärdas). Eventuella skador kommer mest troligt att uppstå i fuktiga områden. Miljöåtgärdsplan kommer att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n kommer inför byggnation och underhåll av ledningen att brytas ned i konkreta åtgärder. Miljöåtgärdsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer i samband med ledningsuppförande och till entreprenörer för ledningsunderhållet. 7.4 Kulturmiljö Beskrivning Det finns inga kända kulturmiljölämningar inom området för alternativ 1, se bilaga 4a. I närområdet runt föreslaget alternativ finns få utpekade intressen för kulturmiljö Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsarbete markeras eventuella kulturmiljölämningar i fält. Stolpar placeras så att de inte skadar någon lämning. Lämningar kommer inte att täckas av kvarlämnat ris vid avverkning, anläggnings- eller underhållsarbete Konsekvenser av planerad kraftledning Inga kulturmiljövärden kommer att beröras av de tre framtagna alternativen. Påverkan på kulturmiljön bedöms som obetydlig. Om det i samband med arbetets genomförande skulle påträffas någon lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen 2 kap Friluftsliv Beskrivning Alternativ 1 korsar Västerdalälven som också är ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken, se karta i bilaga 4a. Vid Sälsätern mot norska gränsen finns ytterligare ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 MB kallat Sälenfjällen. Utbyggnadsalternativet berör ej detta område. Utbyggnadsalternativet ligger även inom riksintresset Fjällvärlden från Treriksröset till Transtrand, ett stort riksintresse enligt 4 kap 2 miljöbalken och som namnet antyder sträcker sig området från Treriksröset ner till Transtrand. 29 (35)

30 Området för befintlig ledningsgata är relativt lite frekventerat av skidåkare och vandrare, det finns inte heller några kända vandringsleder i området. Däremot är hela området ett viltvårdsområde för älgjakt Skadeförebyggande åtgärder Stigar och vägar kommer att hållas öppna även under byggtiden och får inte blockeras av kvarlämnat ris eller annat material. Dialog skall föras med områdets jaktlag när det är lämpligast att genomföra anläggningsarbete och rutiner kring anläggningsarbetet kommer att tas fram för att minimera störningen på den jakt som bedrivs i området Konsekvenser av planerad kraftledning Kraftledningens huvudsakliga påverkan på friluftslivet är kraftledningens visuella inslag i landskapsbilden. I sluten skog blir den visuella störningen mindre än i ett höglänt öppet landskap. Kraftledningsgator kan vara mycket lämpliga områden för viltvårdsåtgärder (Viltvård för Klövvilt, Svenska Jägarförbundet, ), bl.a. skapar ledningsgatorna gott om foder till ex. älg och rådjur, samtidigt som det skapas bra siktgator i en annars sluten skogsmiljö. Bedömningen är att utbyggnadsalternativet kommer att ge liten påverkan på älgjakten i området. Den störning som kan uppstå sker under anläggningstiden, men det går att undvika genom att inget arbete sker under de viktigaste älgjaktsveckorna. 7.6 Mark- och vattenanvändning Beskrivning Den markanvändning som sker i området är skogsbruk. Det finns inga undersökningstillstånd enligt minerallagen, utbyggnadsalternativet berör inte heller någon vattentäkt eller väg av riksintresse. Ledningen innebär intrång i skogsbrukets intressen genom att produktiv skogsmark tas undan för brukning. Ledningen kommer i framtiden att underhållsröjas och farliga kantträd kommer att fällas. Breddningen av ledningsgatan innebär att cirka 12,5 ha skogsmark kommer att undantas för framtida skogsbruk. I området mellan ställverket Sälen och Västerdalälven finns ett ca 5,7 ha stort jordbruksområde där ungefär hälften nyttjas till bete och resterande mark är åkermark som nyttjas till långliggande vall. Kreosotimpregnerade trästolpar planeras att användas när ledningen anläggs. Enligt Svenska kraftnäts rapport om kreosot (Om kreosot kraftledningar och vår miljö, Svenska Kraftnät, 2013) sprider sig inte kreosot mer än knappt en meter ut från stolpen i halter över så kallad känslig markanvändning, oberoende av hur höga halterna är vid källan. 30 (35)

31 7.6.2 Skadeförebyggande åtgärder Utbyggnadsalternativet minimerar intrånget i skogsmark genom att ledningen byggs i en befintlig ledningsgata Konsekvenser av planerad kraftledning Skogsmarken som nyttjas för kraftledningen kommer inte att kunna nyttjas för skogsproduktion. Påverkan på skogsbruket inklusive arbetstillfällen bedöms dock som liten. Jordbruksmarken runt Västerdalälven är igenväxt med uppväxande granar och björkar, byggnationen av kraftledningen kommer att bidra till att området röjs. Det finns en liten potentiell risk för läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som skulle kunna orsaka viss förorening av mark och vatten. Föroreningen kan uppstå vid transporter och luftledningens byggnation samt vid underhåll av ledningen. Risken bedöms dock som mycket liten och motsvarar den risk som förekommer vid användandet av skogsmaskiner i samband med skogsbruk i området. 31 (35)

32 8 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Projektets överensstämmelse med hänsynsreglerna redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2. Miljöbalkens hänsynsregler samt projektets uppfyllelse av reglerna. Hänsynsregler 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Försiktighetsprincipen Regeln innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om bästa möjliga teknik innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, ur teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om Uppfyllelse av hänsynsregler I MKB:n har de allmänna hänsynsreglerna beaktas. Miljökonsekvenserna av planerad kraftledning klargörs i denna MKB. Kunskap har inhämtats under projektets gång genom det utredningsarbete som ingår i koncessionsansökan och efterföljande projekteringsarbete. I arbetet har erforderlig expertis anlitats och uppgifter från samråd har beaktats. I MKB:n och koncessionsansökan redovisas, i de fall där det anses motiverat, förslag på åtgärder för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av planerad verksamhet. Beslutade åtgärder förs vidare som miljökrav på entreprenörer. Vid byggnation av ledningen kommer försiktighet att iakttas för att minska störning på omkringboende och miljön. Sträckningen har valts för att ge så liten omgivningspåverkan som möjligt. Luftledningen kommer även att anläggas i enlighet med gällande svensk standard. Genom ISO certifieringen arbetar Ellevio med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. 32 (35)