Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag kompletterande samråd Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro Uppvidinge och Nybro kommun Juni 2015 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Falun sweco.se Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten, Hulda Pettersson och Matilda Sahl, Sweco Energuide AB. Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB. För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 Intresseinformation i kartmaterialet: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet sid 2/13

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Samråd och tillstånd 4 2 Studerade alternativ Metodik vid stråkutredning Tidigare alternativa stråk- och sträckningsförslag Sträckningsförslag under vidare utredning Sträckning inom stråk C Nollalternativ Tekniskt utförande Luftledning Markkabel 11 3 Miljökonsekvenser Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Bebyggelse Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Generell påverkan under driftskedet Påverkan på mark och natur Elektromagnetiska fält Påverkan under byggskedet 13 4 Tidplan och kontakt 13 Bilagor Bilaga 1 Karta över det utredda sträckningsförslaget Bilaga 2 Karta med intressen för natur- och kulturmiljö mm sid 3/13

4 1 Inledning E.ON Elnät AB (nedan benämnt E.ON Elnät) inbjuder till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför ansökan om nätkoncession för linje för byggnation av planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro, Uppvidinge kommun, Kronobergs län och Nybro kommun, Kalmar län. 1.1 Bakgrund E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kv anslutningsledning mellan Hageskruv och Nybro för att ansluta vindkraft till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500 MW. Nätanslutningen för vindkraft längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till Hageskruv via beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning Bredhälla-Hageskruv. Figur 1. Den planerade 130 kv kraftledningen planeras att anläggas mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning från Bredhälla. I kartan visas även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen. 1.2 Samråd och tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och i sid 4/13

5 Elförordningen (2013:208). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Om nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Tidiga samrådskontakter avseende planerad kraftledning har tagits med berörda länsstyrelser och kommuner under mars/april Fortsatt samråd skedde skriftligen genom utskick av samrådsunderlag till berörda fastighetsägare, närboende, länsstyrelser, kommuner, berörda myndigheter och organisationer samt via samråd i form av öppet hus i maj Utsänt material samt redovisat utställningsmaterial finns tillgängligt på E.ON Sverige ABs hemsida, projekt Hageskruv-Nybro. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelse i följande tidningar: Smålandsposten, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Växjöbladet/Kronobergaren, Barometern med Oskarshamns-Tidningen, Östran/Nyheterna, Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning samt Uppvidinge Tidning och Nybro Extra. Baserat på de synpunkter som framkom under samrådsförfarandet samt tillgängligt bakgrundsmaterial har en första bedömning av stråkalternativen och sträckningsförslagen gjorts. Detta kompletterande samråd avser det sträckningsförslag som nu utreds vidare. Efter avslutat samråd upprättas den MKB som utgör en del av ansökan om nätkoncession för linje. Ansökningshandling för förordad sträckning sammanställs och ansökan om nätkoncession för linje lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Berörda fastighetsägare längs förordad ledningssträckning kommer att informeras via brev i samband med inlämnande av koncessionsansökan. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av ledningsprofilerna. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningsmedgivande). I samband med byggnation av kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark kommer att påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. Mark för kraftledningsgatan kommer därefter att säkras genom markupplåtelseavtal som ligger till grund för ledningsrätt som bildas av lantmäterimyndigheten. sid 5/13

6 2 Studerade alternativ 2.1 Metodik vid stråkutredning För att finna en lämplig sträckning för kraftledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett brett perspektiv från början. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, se Figur 2. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. Inom utredningsområdet utreds och föreslås flera stråk. Figur 2. Utredningsområde för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Stråken definieras bland annat utifrån bebyggelse, intressen i området, landskapets geografi och topografi samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur, men även utifrån ekonomiska och tekniska aspekter. Syftet med stråkens utformning och bredd är att säkerställa möjligheter till lokala anpassningar av sträckningsförslag inom stråken. Ett sträckningsförslag presenteras inom respektive stråk. Dessa sträckningsförslag tas fram med hänsyn till bland annat bebyggelse, befintlig infrastruktur, natur- och kulturmiljöintressen samt fastighetsgränser. Stråk och sträckningsförslag kan komma att justeras inom utredningsområdet utifrån vad som framkommer vid fortsatt utredning och samråd, vid behov genomförs då kompletterande samråd för aktuella sträckningsavsnitt. sid 6/13

7 2.2 Tidigare alternativa stråk- och sträckningsförslag För den planerade 130 kv kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro presenterades i ett första samrådsförfarande fyra alternativa stråkförslag för luftledning (alternativ A-D) samt ett stråkförslag för markkabel. De fyra luftledningsstråken var till viss del gemensamma, vilket även framgår i Figur 3. Inom varje stråk redovisades ett sträckningsförslag. Figur 3. Studerade stråkalternativ för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. 2.3 Sträckningsförslag under vidare utredning För att kunna jämföra de olika stråkförslagen har en bedömningsgradering genomförts. Respektive stråk har analyserats utifrån flertalet aspekter varpå en översiktlig bedömning av möjligheten för anläggande av en kraftledning inom respektive stråk framkommit. Bedömningsgraderingen kommer att redovisas i sin helhet i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Detta kompletterande samrådsförfarande avser sträckning inom stråk C. Stråkalternativ C innebär parallellgång med befintlig regionnätsledning längst med hela sträckan, vilket begränsar markintrånget eftersom befintlig skogsgata delvis kan nyttjas. Avståndet gentemot bebyggelse är vid enstaka passager något begränsat. Detta innebär att den nya sid 7/13

8 ledningen kan komma att korsa den befintliga ledningen, var eventuella korsningar kommer att ske bestäms i detaljprojekteringen. Alternativ C utgör den kortaste sträckan mellan Hageskruv och Nybro jämfört med övriga tidigare presenterade stråkförslag Sträckning inom stråk C Sträckning inom stråk C innebär parallellgång med befintlig 130 kv kraftledning. Befintlig kraftledning innehar en skogsgata om cirka 39 meters bredd. Sträckningen startar i nordostlig riktning från Hageskruv, passerar Alsterån i höjd med Åbron, viker av något mot sydväst, passerar Hetalåga göl, norr om Rödaledsmossen. Efter passage av Gadderåsvägen viker stråket av i sydvästlig riktning och passerar öster om Flygsfors in mot Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslaget är cirka 36 km långt. Eftersom hela sträckningsförslaget går i parallellgång med befintlig kraftledning krävs inte fullbred korridor vid anläggningsfas utan krävd breddning av befintlig skogsgata beräknas bli cirka meter. Sträckningsförslaget redovisas i Figur 4 samt på större karta i Bilaga 1. Ledningens ändpunkter Sträckningsförslag Figur 4. Sträckningsförslag C presenteras som röd linje i kartan. sid 8/13

9 Sträckningsförslaget innebär att den nya ledningen byggs parallellt med befintlig kraftledning. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att nya anläggningar för elkraftsproduktion inte kan anslutas till elnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande uppemot cirka 500 MW installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt t.ex. med fossila bränslen kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för kraftledning och vindkraftanläggningar uteblir. 2.5 Tekniskt utförande Den nya kraftledningen utreds att anläggas som trädsäker luftledning. Planerad kraftledning ingår i regionnätet och avser växelström Luftledning En luftledning är enkel att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de byggs för att klara svåra oväder utan att skadas av fallande träd genom en öppen skogsgata kring kraftledningen samt genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. Flera tänkbara tekniska utföranden och stolptyper anses lämpliga för sträckningen. I första hand studeras en konstruktion med enbenta stålrörsstolpar eller gitterstolpar, men även andra alternativa stolptyper såsom fackverksportalstolpar av stål, träportalstolpar eller stolpar med stagning skulle kunna bli aktuella för vissa passager av ledningssträckningen. Det studerade sträckningsförslaget skulle kräva en breddning av den befintliga skogsgatan om cirka meter (se exempel i Figur 5 och Figur 6). Skogsgatans bredd är beroende av vilken stolptyp som blir aktuell för kraftledningen, den stolptyp som primärt utreds för sträckningen är en enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe vilken medför en smalare bredd på skogsgatan (se Figur 5) än en tvåbent stolpe i portalutförande (se Figur 6). I Figur 7 redovisas ett fotomontage för att visualisera markintrånget. sid 9/13

10 Figur 5. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning med rörstolpe. Med en enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe, beräknas skogsgatan behöva breddas med cirka meter i parallellgång. Figur 6. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning med fackverksstolpe av stål. Med denna typ av stolpe beräknas skogsgatan behöva breddas med cirka 20 meter i parallellgång. Figur 7. Fotomontage från befintlig ledningsgata i höjd med Sävsjöström. Befintlig stolpe till vänster i bild, inlagd gitterstolpe till höger i bild har en höjd om cirka 27 meter. sid 10/13

11 2.5.2 Markkabel Markkabelalternativet inkluderas inte i detta samråd baserat på en samlad bedömning av bl.a. större miljöpåverkan, mer närliggande bebyggelse, påverkan på befintlig infrastruktur samt högre kostnad. Utförligare beskrivning och bedömning för val av tekniskt utförande kommer att redovisas i den kommande MKB:n. 3 Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. 3.1 Beskrivning av berörda intressen På karta 1 och 2 i bilaga 2 framgår i nuläget kända natur- och kulturmiljöintressen i området. Förteckning över identifierande intressen finns att tillgå via E.ON Sverige ABs hemsida, Landskapsbild Utredningsområdet är huvudsakligen en skogsbeklädd kulturbygd med inslag av öppna åkermarker, våtmarker och sjöar. Området är relativt flackt med endast mindre höjdskillnader i landskapet. Landskapets historik gör att det storskaliga skogsbrukslandskapet bryts upp av byar och jordbruksmark. Sträckningsförslaget berör inte något landskapsavsnitt som är utpekat med avseende på landskapsbilden Bebyggelse Flertalet mindre samhällen och byar med samlad bebyggelse samt enskild bebyggelse i finns skogslandskapet i sträckningens närhet. Fjorton bostadshus är lokaliserade mindre än 100 meter från den planerade kraftledningen Naturmiljö Utredningsområdets naturvärden är till stor del kopplade till de våtmarker samt åker- och hagmarker som finns i området. I området finns bland annat nyckelbiotoper och naturvärden, naturvårdsprogram samt skyddsvärda träd och sumpskogar. I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Sträckningsförslaget berör riksintresse för naturmiljön för Flögstorp-Skedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker Kulturmiljö En rad kulturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till sträckningsförslaget. Dessa består främst av lämningar efter blästbruk och kolningsanläggningar samt torpgrunder och fossila åkrar Friluftsliv Den föreslagna sträckningen berör inget utpeka intresseområden för friluftslivet. Landskapet i stort erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser och det finns goda sid 11/13

12 möjligheter för friluftsaktiviteter, och området är lämpat för jakt, fiske, bär- och svampplockning samt rekreation Infrastruktur Sträckningen berör ett antal allmänna samt enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av föreslagna ledningsstråk. Sträckningen korsar befintliga kraftledningar samt följer den befintliga regionnätsledningen hela sin sträckning. 3.2 Generell påverkan under driftskedet Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Som underlag används bland annat kommunala översikts- och detaljplaner, myndigheternas digitala planeringsunderlag, genomförda utredningar samt uppgifter som framkommer i samrådet Påverkan på mark och natur De huvudsakliga miljökonsekvenser som en kraftledning bedöms medföra är påverkan på landskapsbilden och pågående markanvändning, vilken i detta fall huvudsakligen är skogsbruk. Kraftledningen kommer att medföra ett produktionsbortfall för skogsbruket i och med den breddning av skogsgata som krävs för kraftledningen. Skogsgatan måste hållas fri från träd under hela kraftledningens drifttid. Utanför skogsgatan kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, s.k. kantträd, som kan riskera att skada kraftledningen. I åkermark kan kraftledningsstolpar utgöra brukningshinder. Kraftledningen medför även en viss påverkan på naturmiljön. Den trädfria skogsgatan kan i skogsmark innebära att levnadsbetingelserna för djur och växter förändras lokalt. Påverkan på våtmarker och naturvårdsobjekt är till stor del beroende av hur ledningen planeras och anläggningsarbetena utförs. Den aktuella ledningen kommer sannolikt medföra att träd inom vissa utpekade naturområden, t.ex. sumpskogar, behöver avverkas. Sträckningsförslaget berör fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom planering av ledningens utförande samt snitsling av berörda lämningar Elektromagnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. I dagsläget har forskningen inte kunnat fastställa om det finns några skadliga hälsorisker av de magnetiska fälten. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar har inte tagits fram av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare som sid 12/13

13 formulerats av fem svenska myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut). I vägledningen rekommenderas: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Magnetfältsberäkningar för den planerade kraftledningen kommer att göras och presenteras i den MKB som upprättas till koncessionsansökan. 3.3 Påverkan under byggskedet Byggnationen av den planerade kraftledningen kommer att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke. Schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten kan medföra störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I och i anslutning till kraftledningsgatan kan även lokal markpåverkan uppstå till följd av terrängkörning. 4 Tidplan och kontaktuppgifter Samråd och utredningar inför koncessionsansökan genomförs under våren/sommaren 2015 och koncessionsansökan planeras att inlämnas sommaren Tidplan för anläggning av kraftledningen är inte fastställd i nuläget utan beror av om och när nätkoncession för linje för kraftledningen erhålls samt kommer att följa tidplan för planerad vindkraftsutbyggnad. På uppdrag av E.ON Elnät handlägger Sweco Energuide AB samråd- och tillståndsfrågorna för den planerade kraftledningen. Om ni har frågor om projektet kontakta då gärna Johnny Carlberg, telefon , e- post johnny.carlberg@sweco.se eller Johanna Brodd, telefon , johanna.brodd@eon.se. Eventuella synpunkter mottages skriftligen via brev eller e-post senast fredagen den 31 juli 2015 till adress: Sweco Energuide AB, Johnny Carlberg, Box 34044, Stockholm eller e-post: johnny.carlberg@sweco.se. Aktuell information om projektet uppdateras på E.ONs hemsida, projekt Hageskruv-Nybro. sid 13/13

14 Bilaga 1 Hageskruv Ny 130 kv kraftledning Hageskruv - Nybro " ÖVERSIKT " Ledningens ändpunkter Sträckningsförslag C 0 0, km Sweco Energuide/ semsah Uppdragsnummer: Datum: Skala (A3): " Nybro 1: ±

15 Bilaga 2 Berörda intressen karta 1 av 2 ".! Ledningens ändpunkter Sträckningsförslag C FMIS (punkt) FMIS (linje) FMIS (yta) ) " Ängslador + $ Herrgårdar Industriarv * # " Ny 130 kv kraftledning Hageskruv - Nybro * # Hageskruv Kvarnar och sågar _ ^ Kulturbroar Järnvägsnät 1939 Natura 2000 Naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresse vindbruk Regionala dricksvattenresurser Biotopskydd Naturvårdsavtal _ ^! Naturminne (punkt) Trädinventering Naturvärdesobjekt Nyckelbiotop ( ( ( Naturvårdsprogram ( ( ( ( ( ( Sumpskog Våtmark Mycket högt naturvärde Våtmark Högt naturvärde Våtmark Vissa naturvärden Våtmark Låga naturvärden Myrskyddsplan Sweco Energuide/ semsah Uppdragsnummer: Datum: Skala (A3): 1: , km ±

16 Ny 130 kv kraftledning Hageskruv - Nybro Bilaga 2 Berörda intressen karta 2 av 2 " Ledningens ändpunkter Sträckningsförslag C FMIS (yta) * # Byggnadsminnen * # Industriarv Järnvägsnät 1939 Natura 2000 Naturreservat Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse naturvård Riksintresse vindbruk Bevarandeplan odlingslandskap Vattenskyddsområde Regionala dricksvattenresurser Biotopskydd _ ^ Naturminne (punkt) Naturvärdesobjekt Nyckelbiotop ( ( ( ( ( ( Naturvårdsprogram ( ( ( Sumpskog Våtmark Mycket högt naturvärde Våtmark Högt naturvärde Våtmark Vissa naturvärden Våtmark Låga naturvärden Myrskyddsplan " Nybro Sweco Energuide/ semsah Uppdragsnummer: Datum: Skala (A3): 1: , km ±