Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro Uppvidinge och Nybro kommun April 2015 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Falun sweco.se Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Hulda Pettersson, Sweco Energuide AB. Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB. För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 Intresseinformation i kartmaterialet: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet sid 2/15

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Samråd och tillstånd 4 2 Studerade alternativ Alternativa stråk- och sträckningsförslag Alternativ A Alternativ B Alternativ C Alternativ D Markkabelstråk Nollalternativ Tekniskt utförande Luftledning Markkabel 11 3 Miljökonsekvenser Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Bebyggelse Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Generell påverkan under driftskedet Påverkan på mark och natur Elektromagnetiska fält Påverkan under byggskedet 14 4 Tidplan och kontakt 14 Bilagor Bilaga 1 Karta med utredda stråkalternativ samt sträckningsförslag inom dessa Bilaga 2 Karta med intressen för natur- och kulturmiljö mm sid 3/15

4 1 Inledning E.ON Elnät AB (nedan benämnt E.ON Elnät) inbjuder till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför ansökan om nätkoncession för linje för byggnation av planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro, Uppvidinge kommun, Kronobergs län och Nybro kommun, Kalmar län. 1.1 Bakgrund E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kv anslutningsledning mellan Hageskruv och Nybro för att ansluta vindkraft till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500 MW. Nätanslutningen för vindkraft längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till Hageskruv via beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning Bredhälla-Hageskruv. Figur 1. Den planerade 130 kv kraftledningen ska anläggas mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning från Bredhälla. I kartan visas även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen. 1.2 Samråd och tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och i sid 4/15

5 Elförordningen (1994:1250). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Om nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Tidiga samrådskontakter avseende planerad kraftledning har tagits med berörda länsstyrelser och kommuner under mars/april Det fortsatta samrådet sker skriftligen genom utskick av detta samrådsunderlag till berörda fastighetsägare, närboende, länsstyrelser, kommuner, berörda myndigheter och organisationer samt via samråd i form av öppet hus den 6 maj Allmänheten informeras om projektet genom kungörelse i följande tidningar: Smålandsposten, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Vetlanda- Posten, Tranås Tidning, Växjöbladet/Kronobergaren, Barometern med Oskarshamns- Tidningen, Östran/Nyheterna, Kalmar Läns Tidning med Nybro Tidning samt Uppvidinge Tidning och Nybro Extra. Material och uppdateringar om projektet finns även tillgängligt på E.ON Sverige ABs hemsida, projekt Hageskruv-Nybro. Samrådstiden med möjlighet att inkomma med synpunkter varar till och med fredag 29 maj Samråd i form av öppet hus hålls onsdagen 6 maj mellan klockan i Flygsfors Folkets Hus, Valsvägen 8, Orrefors. Vid samrådet finns utställningsmaterial som beskriver det planerade projektet tillgängligt samt representanter från projektorganisationen. Mötet vänder sig till samtliga intressenter för att ge ytterligare information om projektet och ge möjlighet till diskussion och synpunkter. Synpunkter kan lämnas vid samrådet den 6 maj 2015 eller skriftligen, kontaktuppgifter återfinns på sidan 15. Baserat på de synpunkter som framkommer under samrådsförfarandet samt tillgängligt bakgrundsmaterial görs en samlad bedömning av stråkalternativen och sträckningsförslagen. Därefter planeras att, till berörda rättighetsinnehavare, utsända kompletterande samrådsunderlag för de sträckningsalternativ som E.ON Elnät avser gå vidare med. Efter avslutat samråd erhålls beslut från Länsstyrelsen avseende betydande miljöpåverkan och en MKB upprättas som utgör en del av ansökan om nätkoncession för linje. Ansökningshandling för förordad sträckning sammanställs och ansökan om nätkoncession för linje lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Berörda fastighetsägare längs förordad ledningssträckning kommer att informeras via brev i samband med inlämnande av koncessionsansökan. Inför arbetet att ta att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av ledningsprofilerna. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningsmedgivande). I samband med byggnation av sid 5/15

6 kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark kommer att påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. Mark för kraftledningsgatan kommer därefter att säkras genom markupplåtelseavtal som ligger till grund för ledningsrätt som bildas av lantmäterimyndigheten. 2 Studerade alternativ För att finna en lämplig sträckning för kraftledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett brett perspektiv från början. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, se Figur 2. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. Inom utredningsområdet utreds och föreslås flera stråk. Figur 2. Utredningsområde för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Stråken definieras bland annat utifrån bebyggelse, intressen i området, landskapets geografi och topografi samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur, men även ekonomiska och tekniska aspekter. Syftet med stråkens utformning och bredd är att säkerställa möjligheter till lokala anpassningar av sträckningsförslag inom stråken. Ett sträckningsförslag presenteras inom respektive stråk. Dessa sträckningsförslag är framtagna med hänsyn till bland annat bebyggelse, befintlig infrastruktur, natur- och kulturmiljöintressen samt fastighetsgränser. Stråk och sträckningsförslag kan komma att sid 6/15

7 justeras inom utredningsområdet utifrån vad som framkommer vid fortsatt utredning och samråd, vid behov kommer då kompletterande samråd att genomföras för aktuella sträckningsavsnitt. 2.1 Alternativa stråk- och sträckningsförslag För den planerade 130 kv kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro presenteras fyra alternativa stråkförslag för luftledning (alternativ A-D) samt ett stråkförslag för markkabel. De fyra luftledningsstråken är till viss del gemensamma, vilket även framgår i beskrivning och Figur 3, se även större karta i bilaga 1. Inom varje stråk har även ett sträckningsförslag tagits fram, se karta i bilaga 1. Längden på stråken varierar mellan cirka 35 km och närmare 40 km. Bredden på redovisade stråk är i nysträckning i tidigare obruten terräng cirka 500 meter samt i parallellgång med befintliga region- och stamnätsledningar cirka 250 meter. Bredden på markkabelstråket är cirka 200 meter. Syftet med korridorernas bredd är att säkerställa möjligheter till lokala anpassningar för t.ex. vid samråd inkomna synpunkter. Figur 3. Studerade stråkalternativ för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Större karta återfinns i Bilaga 1. sid 7/15

8 2.1.1 Alternativ A Stråket startar i sydvästlig riktning från startpunkten vid Hageskruv, passerar öster om Mannabjörke fly, korsar riksväg 31 i höjd med Iglagöl, korsar norra delen av Stibbetorpasjön, söder om Borstetorps fly. Efter korsning av stamnätsledning sydöst om Madesjö-Gränö är stråket förlagt i parallellgång med befintliga stamnätsledningar in till Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk A beräknas bli cirka 40 km, varav cirka 7 km i parallellgång med befintliga kraftledningar Alternativ B Stråk B startar från Hageskruv i parallellgång med befintlig 130 kv kraftledning i cirka 14 km, viker av i passage åt sydväst före Hetalåga göl, passerar riksväg 31 samt Vapenbäcksån. Från söder om Stibbetorp går Stråk B i samma stråk som sydvästligt stråk A in till Nybro station, vilket innebär att stråket är förlagt i parallellgång med befintliga stamnätsledningar in till Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk B beräknas bli cirka 38 km, varav cirka 21 km i parallellgång med befintliga kraftledningar Alternativ C Stråk C innebär parallellgång med befintlig 130 kv kraftledning. Stråket startar i nordostlig riktning från Hageskruv, passerar Alsterån i höjd med Åbron, viker av något mot sydväst, passerar Hetalåga göl, norr om Rödaledsmossen. Efter passage av Gadderåsvägen viker stråket av i sydvästlig riktning och passerar öster om Flygsfors in mot Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk C beräknas bli cirka 36 km, varav hela sträckningsförslaget i parallellgång med befintlig kraftledning Alternativ D Stråk D startar från Hageskruv i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning i cirka 18 km fram till strax före Norrbäck. Före Norrbäck viker stråket av i nordöstlig riktning passerande bl.a. Dämmingen. Stråket viker före Kulla av i sydvästlig riktning och återansluter i parallellgång med befintlig 130 kv kraftledning precis norr om Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag inom stråk D beräknas bli cirka 39 km, varav cirka 19 km i parallellgång med befintlig kraftledning Markkabelstråk Markkabelstråket startar i väst/nordvästlig riktning från Hageskruv och följer antingen befintliga vägar alternativt ny sträckning genom skogsmark fram till en befintlig banvall vid Skogstorp. Banvallen nyttjas inte längre för tågtrafik. Stråket följer sedan banvallen mot sydost genom skogsmark samt samhällena Målerås, Gullaskruv och Orrefors innan banvallen kommer fram till Nybro regionnätsstation. Sträckningsförslag för markkabel inom markkabelstråket beräknas bli cirka 39 km, varav cirka 36 km förläggs i anslutning till befintlig banvall. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att nya anläggningar för elkraftsproduktion inte kan anslutas till elnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande uppemot cirka 500 MW installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt t.ex. med fossila bränslen sid 8/15

9 kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för kraftledning och vindkraftanläggningar uteblir. 2.3 Tekniskt utförande Den nya kraftledningen kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller utföras som markförlagd kabel. Planerad kraftledning ingår i regionnätet och avser växelström Luftledning En luftledning är enkel att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de byggs för att klara svåra oväder utan att skadas av fallande träd genom en öppen skogsgata kring kraftledningen samt genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. Flera tänkbara tekniska utföranden och stolptyper anses lämpliga för sträckningen. I första hand studeras en konstruktion med enbenta stålrörsstolpar eller gitterstolpar, men även andra alternativa stolptyper såsom fackverksportalstolpar av stål, träportalstolpar eller stolpar med stagning skulle kunna bli aktuella för ledningen eller för vissa passager av ledningssträckningen. Bredden på den ledningsgata som krävs för en 130 kv kraftledning är cirka meter när kraftledningen går i nysträckning (se exempel i Figur 4 och Figur 5) alternativt en breddning av den befintliga ledningsgatan om cirka meter när kraftledningen går i parallellgång med befintlig 130 kv kraftledning (se exempel i Figur 6 och Figur 7). I parallellgång med befintlig 400 kv kraftledning krävs en breddning om cirka meter. Ledningsgatans bredd är beroende av vilken stolptyp som blir aktuell för kraftledningen. En enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe medför en smalare bredd på ledningsgatan (se Figur 4) än en tvåbent stolpe i portalutförande (se Figur 5). sid 9/15

10 Sidområde Skogsgata Cirka 35 m Ledningsgata Sidområde Figur 4. Exempel på ledningsgata för luftledning i ny sträckning med rörstolpe. Med en enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe, beräknas ledningsgatans bredd bli cirka 35 meter i ny sträckning. Sidområde Skogsgata Cirka 42 m Ledningsgata Sidområde Figur 5. Exempel på ledningsgata för luftledning i ny sträckning med fackverksstolpe av stål. Med denna typ av stolpe beräknas ledningsgatans bredd bli cirka meter i ny sträckning. Sidområde Breddning cirka m Befintlig skogsgata cirka 39 m Sidområde Ledningsgata Figur 6. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning med rörstolpe. Med en enbent stolpe, t.ex. gitterstolpe eller rörstolpe, beräknas ledningsgatan behöva breddas med cirka meter i parallellgång. sid 10/15

11 Sidområde Breddning cirka m Befintlig skogsgata cirka 39 m Sidområde Ledningsgata Figur 7. Exempel på ledningsgata för luftledning i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning med fackverksstolpe av stål. Med denna typ av stolpe beräknas ledningsgatan behöva breddas med cirka 20 meter i parallellgång Markkabel Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Vid eventuellt ökat framtida kapacitetsbehov måste en helt ny kabel förläggas för att erhålla större överföringskapacitet. Tekniskt sett är etappen inte optimal för en markkabelförbindelse eftersom längre kabelförbindelser som denna ökar kablarnas kapacitiva uppladdningsström, vilket bidrar till ökade förluster. Det är mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre bygg- och anläggningskostnad. Utifrån överföringskapacitet dimensioneras markkabelns area och antal kabelförband. Beroende på dimensionering så omfattar ett markkabelschakt på 130 kv cirka 5 meter i bottenschakt och cirka 6-7 meter i marknivå. Ovanför kabelschaktet krävs en skogsgata fri från större växlighet om totalt cirka meter (se Figur 8) för att skydda kablarna från skador till följd av inträngande rötter samt för att förenkla felsökning och reparation vid eventuella fel. Vid förläggning av markkabel krävs ett trädfritt arbetsområde som är cirka 15 meter brett. Efter att förläggningsarbetet är avslutat kan vegetation delvis tillåtas att återetableras inom delar av arbetsområdet. Skogsgata cirka m Figur 8. Exempel på kabelschakt och skogsgata för marförlagd kabel. Det trädfria området ovanför kabelschaktet behöver vara cirka meter brett. sid 11/15

12 3 Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. 3.1 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt beskrivs övergripande de intressen som identifierats inom utredningsområdet och inom förslag till ledningsstråk. På karta i bilaga 2 framgår i nuläget kända natur- och kulturmiljöintressen i området. Förteckning över ledningsstråkens identifierande intressen finns att tillgå via E.ON Sverige ABs hemsida, Landskapsbild Utredningsområdet är huvudsakligen en skogsbeklädd kulturbygd med inslag av öppna åkermarker, våtmarker och sjöar. Området är relativt flackt med endast mindre höjdskillnader i landskapet. Landskapets historik gör att det storskaliga skogsbrukslandskapet bryts upp av byar och jordbruksmark. Inget av stråkförslagen berör något landskapsavsnitt som är utpekat med avseende på landskapsbilden Bebyggelse Samlad bebyggelse finns främst vid Målerås, Gullaskruv, Flygsfors och Orrefors. Utöver dessa samhällen finns även flera mindre samhällen och byar med samlad bebyggelse samt enskild bebyggelse i skogslandskapet. Enstaka hus finns inom samtliga stråkförslag Naturmiljö Utredningsområdets naturvärden är till stor del kopplade till de våtmarker samt åker- och hagmarker som finns i området. I området finns även bland annat nyckelbiotoper och naturvärden, naturvårdsprogram samt skyddsvärda träd och sumpskogar. I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde, riksintresset berör den gemensamma delen av förslag till stråk B, C och D samt i ytterkanten förslag till stråk A. Föreslaget markkabelstråk angränsar till område som är naturreservat samt Natura 2000 för Kärngölsområdet, samt Natura 2000-område som även är våtmark klass 1 vid Gråstensmon. Stråkförslag C berör riksintresse för naturmiljön för Flögstorp- Skedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker. Identifierade intressen finns redovisade på kartan i bilaga 2 samt i intresseförteckning som återfinns via E.ON Sverige ABs hemsida, Kulturmiljö En rad kulturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till definierade stråk. Dessa består främst av lämningar efter blästbruk och kolningsanläggningar samt torpgrunder och fossila åkrar. Det finns även flertalet industriarv, främst i samband med tätorterna inom stråket för markkabel. sid 12/15

13 Föreslaget markkabelstråk följer en banvall för en nedlagd järnväg och passerar längs denna även nedlagda järnvägsstationer samt genom riksintresse för kulturmiljön vid Orrefors. Identifierade intressen finns redovisade på kartan i bilaga 2 samt i intresseförteckning som återfinns via E.ON Sverige ABs hemsida, Friluftsliv De föreslagna stråken berör inga utpekade intresseområden för friluftslivet. Banvallen som ligger inom föreslaget markkabelstråk används för friluftsliv i form av t.ex. cykling och vandring. Landskapet i stort erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser och det finns goda möjligheter för friluftsaktiviteter, och området är lämpat för jakt, fiske, bär- och svampplockning samt rekreation Infrastruktur Samtliga föreslagna stråk berör ett antal allmänna samt enskilda vägar och skogsbilvägar. Riksväg 31 korsas av stråkförslag A och B. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av föreslagna ledningsstråk. Samtliga stråkförslag korsar befintliga kraftledningar. Stråkförslag A och B är i passagen in mot Nybro förlagt parallellt med befintliga stamnätsledningar i cirka 7 km. Stråkförslag B, C och D är i sin gemensamma del förlagt parallellt med befintlig regionnätsledning. Stråkförslag C följer den befintliga regionnätsledningen hela sin sträckning. 3.2 Generell påverkan under driftskedet Miljökonsekvenser till följd av byggnation och drift av den planerade kraftledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Som underlag används bland annat kommunala översikts- och detaljplaner, myndigheternas digitala planeringsunderlag, genomförda utredningar samt uppgifter som framkommer i samrådet Påverkan på mark och natur De huvudsakliga miljökonsekvenser som en kraftledning bedöms medföra är påverkan på landskapsbilden och pågående markanvändning, vilken i detta fall huvudsakligen är skogsbruk. Kraftledningen kommer att medföra ett produktionsbortfall för skogsbruket i och med den skogsgata som krävs för kraftledningen, oavsett om kraftledningen anläggs som luftledning eller markkabel. Skogsgatan måste hållas fri från träd under hela kraftledningens drifttid. Utanför skogsgatan kan det längs luftledning bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, s.k. kantträd, som kan riskera att skada kraftledningen. I åkermark kan kraftledningsstolpar utgöra brukningshinder. Kraftledningen medför även en viss påverkan på naturmiljön. Den trädfria skogsgatan kan i skogsmark innebära att levnadsbetingelserna för djur och växter förändras lokalt. Samtliga stråkförslag berör i någon mån våtmarker och naturvårdsobjekt av olika slag. Påverkan på dessa är till stor del beroende av hur ledningen planeras och sid 13/15

14 anläggningsarbetena utförs. Oavsett stråkval kommer den aktuella ledningen sannolikt medföra att träd inom vissa utpekade naturområden, t.ex. sumpskogar, behöver avverkas. De utpekade naturvärdena kommer så långt som möjligt att undvikas vid framtagande av detaljerad ledningssträckning. Samtliga stråkförslag berör även flertalet fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom planering av ledningens utförande samt snitsling av berörda lämningar Elektromagnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. I dagsläget har forskningen inte kunnat fastställa om det finns några skadliga hälsorisker av de magnetiska fälten. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar har inte tagits fram av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut). I vägledningen rekommenderas: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Magnetfältsberäkningar för den planerade kraftledningen kommer att göras och presenteras i den MKB som upprättas till koncessionsansökan. 3.3 Påverkan under byggskedet Byggnationen av den planerade kraftledningen kommer att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke. Schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten kan medföra störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I och i anslutning till kraftledningsgatan kan även lokal markpåverkan uppstå till följd av terrängkörning. 4 Tidplan och kontakt Samråd och utredningar inför koncessionsansökan genomförs under våren 2015 och koncessionsansökan planeras att inlämnas sommaren Tidplan för anläggning av kraftledningen är inte fastställd i nuläget utan beror av om och när nätkoncession för linje för kraftledningen erhålls samt kommer att följa tidplan för planerad vindkraftsutbyggnad. sid 14/15

15 På uppdrag av E.ON Elnät handlägger Sweco Energuide AB samråd- och tillståndsfrågorna för den planerade kraftledningen. Om ni har frågor om projektet kontakta då gärna Sofie Bergsten, telefon , e-post eller Johnny Carlberg, telefon , e-post Eventuella synpunkter mottas skriftligen via brev eller e-post senast fredagen den 29 maj 2015 till adress: Sweco Energuide AB, Johnny Carlberg, Box 34044, Stockholm eller e-post: Aktuell information om projektet uppdateras på E.ONs hemsida, projekt Hageskruv-Nybro. sid 15/15