Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell"

Transkript

1 Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell

2 Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Information om utvärdering på Malmö högskola: 2

3 Innehåll Projektbeskrivning Ungdomsteamet 04 Utvärderingen 04 Disposition 06 Hur uppfattas Ungdomsteamets insatser av klienterna? 06 En förändrad tankebana 06 Att bryta med dåligt umgänge 08 Att inte gå in på djupet 09 Har klienterna genomgått en förändring? 09 Förändringen ett resultat av stöd och egna resurser 11 Hur uppfattar föräldrarna Ungdomsteamet? 12 Hur uppfattar remittenterna Ungdomsteamet? 13 Slutsatser och rekommendationer 14 3

4 Projektbeskrivning - Ungdomsteamet Ungdomsteamet är ett projekt under Barn och Familjs öppenvård i Eslövs kommun. I projektet är uppdraget att arbeta med ungdomar i åldern år med beteendeproblem som innefattar kriminalitet, droger, konflikter i hemmet, skolproblematik samt självskadebeteende. Syftet är att stödja ungdomen till att bryta ett destruktivt beteende genom att frigöra ungdomens egna resurser samt ta hjälp av ungdomens familj och övriga nätverk. Projektet innebär därför att arbeta tillsammans med ungdomens nätverk och andra viktiga samverkanspartners för att stödja ungdomen till en förändring på hemmaplan. Målen för projektet är att klienten genom Ungdomsteamets insatser ska ha en fungerande skolsituation eller annan fungerande sysselsättning, att ungdomen ska sluta begå kriminella handlingar, att ungdomen ska vara drogfri samt att ungdomen ska ha en förbättrad hemsituation. I grunden arbetar Ungdomsteamet utifrån ett salutogent förhållningssätt vilket innebär en fokusering på lösningar och möjligheter istället för att fokusera på klientens problem. Metoderna för att nå mål och syfte inom projektet sker genom motiverande samtal med klienten, genom familjesamtal och nätverksträffar, genom introduktion till fritidsaktiviteter och till arbetslivet, genom att erbjuda ungdomen råd och stöd i akuta situationer, samt erbjuda kontakt med drogterapeut eller andra kvalificerade kontaktpersoner. Utvärderingen Utvärderingen har initierats av öppenvårdsenheten i Eslöv och utvärderingen ska ligga till grund för det beslut som ska tas gällande Ungdomsteamets framtid. Syftet med utvärderingen har därför varit att undersöka hur klienter, klienters föräldrar och remittenter upplever Ungdomsteamets arbete. Utvärderingen ska därför besvara hur klienterna upplever insatserna som givits dem inom ramen för projektet, samt vad i insatserna som de upplever som framgångsrikt respektive mindre framgångsrikt i deras förändringsprocess. Utvärderingen ska även ta reda på om klienterna upplever att de har genomgått en förändring sedan de börjat hos Ungdomsteamet. Eventuella förändringar diskuteras i förhållande till de verksamhetsmål som projektet satt upp och som framgår ovan innebär målen att ungdomen ska vara drogfri och slutat begå kriminella handlingar, samt att ungdomen ska ha en förbättrad skolsituation och förbättrade hemförhållanden. Om klienterna har slutat begå kriminella handlingar eller om klienterna blivit drogfria sedan de fått hjälp av Ungdomsteamet kan testas genom drogtester och genom att se till förekomster i polisregister. I 4

5 utvärderingen kommer istället fokus att ligga på klientens upplevelse av en förändring och om de upplever att förändringen beror på Ungdomsteamet. Utöver detta har utvärderingen som syfte att beskriva hur föräldrar till klienterna uppfattar Ungdomsteamets samt att besvara om dessa anser sig kunnat vara delaktiga i de insatser som givits deras barn. Slutligen har även socialsekreterare för socialtjänsten utredningsenhets kontaktas med syftet att ta reda på vad de, som remittenter, anser om Ungdomsteamet arbete. Utvärderingens genomförande Den information som gavs efter det första mötet med Ungdomsteamet och Öppenvårdsenheten i Eslöv var att Ungdomsteamet under 2008 hade avslutat elva ärenden. Ambitionen för utvärderingen var därför att intervjua de klienter som skrivits ut under Under arbetets gång tillkom dock nya uppgifter av den i personalen som hade ansvaret att förmedla informanterna. Den nya informationen som framhölls var att den statistik som har förts över avslutade klienterna var felaktig. Anledningen till detta menade man var oklart men en eventuell förklaring kunde vara att avslutade klienter många gånger kommer tillbaks till Ungdomsteamet efter ett tag. De nya uppgifterna innebar att fyra klienter blivit utskrivna under 2008, urvalet för utvärderingen ändrades därför till att inkludera dessa samt några av de klienter som varit inskrivna under projektet under ett år eller längre. Längre fram under arbetsprocessen gång ändrades dock informationen gällande avslutade ärenden igen. Denna gång kom informationen från enhetschefen för öppenvårdsenheten, och innebar att 25 klienter har avslutats sedan projektets början I utvärderingen har endast tre klienter som avslutat behandlingen hos Ungdomsteamet kommit till tals, detta av anledningen att informationen om hur många ärenden som blivit avslutade har varit oklar. Resterande fem klienter som medverkat i utvärderingen är klienter som är pågående. Eftersom bara tre avslutade klienter kommit till tals går det inte att dra några generella slutsatser gällande vilka effekter projektet har haft på klienterna. I utvärderingen framkommer dock en bild om hur klienter, pågående som avslutade, upplever projektet samt om klienterna upplever att de har genomgått en förändring genom Ungdomsteamets insatser. Utvärderingen har även inkluderat föräldrar till tre av de klienter som deltagit i utvärderingen för att bredda synen på vilka effekter insatserna har haft men även för att ta del av deras erfarenheter av projektet. Likaså har två socialsekreterare kontaktas för att få med remittenternas syn på Ungdomsteamet. Sammanlagt har därför tretton informanter varit delaktiga i utvärderingen. 5

6 Disposition Utvärderingen kommer först att lyfta fram vad klienterna anser om den behandling som har givits dem av Ungdomsteamet. Därefter kommer utvärderingen att besvara om klienterna anser att de har genomgått en förändring under tiden de fått hjälp av Ungdomsteamet och om de i så fall anser att Ungdomsteamet varit en bidragande del till förändringen. Därefter presenteras de svar som givits av de föräldrar som deltagit i utvärderingen och som även det behandlar förändring men även föräldrarna ansett sig kunna vara delaktiga. Efter detta presenteras remittenternas uppfattningar om Ungdomsteamet. Slutligen ges ett sammanfattande avsnitt där slutsatser dras och rekommendationer ges angående Ungdomsteamets fortsatta arbete. Hur uppfattas Ungdomsteamets insatser av klienterna? I utvärderingen har det framkommit att klienterna är nöjda med de insatser som har givits dem. Många av klienterna uppvisar olika behov och olika problem som de vill ha hjälp med av Ungdomsteamet. Att kunna bemöta klienterna utefter deras specifika behov tycks därför vara avgörande för hur klienterna uppfattar behandlingen som ges dem inom ramen för Ungdomsteamet. Under intervjuerna har dock tre faktorer i behandlingen lyfts fram som viktiga av klienterna i deras förändringsprocess. Dessa faktorer har varit Ungdomsteamets sätt att få klienten att tänka på konsekvenserna av deras handling, Ungdomsteamets sätt att få klienten att byta umgänge, samt att Ungdomsteamet har hållit samtalen på en nivå som inte varit för djupgående för klienterna. En förändrad tankebana Bland de klienter som blivit inskrivna i Ungdomsteamet på grund av att de har haft problem med att kontrollera sin ilska, att de sökt sig till kriminella miljöer eller på grund av att de haft alkohol eller drogproblem, framhålls att Ungdomsteamets insatser framförallt fått dem att ändra tankebana. Många av klienterna menar att en viktig del av Ungdomsteamets arbete har varit att få dem att fundera över hur de vill att deras liv ska se ut i framtiden. Reflektionerna i sin tur, menar klienterna kommer av att Ungdomsteamet berättat för dem om vilka konsekvenser ett destruktivt levnadssätt kan ha på lång sikt. Samtalen med klienterna har på så vis haft en avskräckande inverkan på klienterna och flertalet av klienterna menar att Ungdomsteamet har lärt dem att tänka på konsekvenserna av deras handlingar. En klient berättar: 6

7 De berättade att de inte är bra att skolka, de blir bara värre och värre man börjar umgås med fel folk och sen börjar man med droger. De [Ungdomsteamet] fick mig att få lust att gå till skolan. En annan klient berättar; jag ville inte hålla på med skit längre. Jag tänkte bara att jag vill inte sitta på en parkbänk, jag vill ha ett jobb med bra betalt och familj och vänner. Som framgår av citaten men även i andra intervjuer är avskräckande exempel något som fått klienterna att reflektera över sitt levnadssätt. En stor del av klienterna berättar om hur de börjat fundera över konsekvenserna av deras handlingar genom de exempel som Ungdomsteamet målar upp. Som metod använder sig även Ungdomsteamet av ett konsekvensschema som innebär att klienten ska fundera över vad som händer om denne exempelvis dricker. En stor del av klienterna refererar till konsekvensschemat och många menar även att konsekvensschemat är bra. Under intervjuerna framgår dock att klienterna framförallt reflekterar i efterhand. En klient berättar; Jag tänker på det när jag dricker och efteråt när jag fyller i papperna men oftast tänker jag på konsekvenserna efteråt. Utifrån intervjuerna framgår därför att arbete med konsekvensschemat främst har långsiktiga effekter eftersom det i längden påverkar klientens tankebana. Under intervjuernas gång framkommer att en metod för att få klienter att avstå från direkta handlingar är att arbeta med ett belöningsschema. Ett par klienter menar att de tillsammans med personalen har satt upp mål som dessa ska genomföra och lyckas det med detta får klienten en belöning som klienten kommit överens med tillsammans med personalen. En klient menade att detta har haft en positiv effekt på honom och att han nyligen avstått från att inleda ett slagsmål eftersom konsekvensen hade varit att hans belöning att gå och se fotboll på Malmös nya arena hade blivit indragen. Arbetet med konsekvenser yttrar sig på olika sätt och de olika formerna för det har såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter. Att använda belöningar i arbetet är något som en av personalen på Ungdomsteamet är skeptisk till och något som han menar att man försöker avveckla. Ovanstående klients exempel visar dock på hur arbetet med belöningar fick honom att agera i nuet istället för att reflektera i efterhand. I de samtal där klienten blir upplyst om vilka inkörsportar som hans eller hennes destruktiva beteende kan innebära tycks dock vara något som har förändrat klienternas tankebanor och bör därför ses som något som inte bara är kortsikta förändringar i handling. På så viss framgår det av många av klienternas resonemang att Ungdomsteamet har lyckats förändra deras sätt att tänka kring deras framtid och vägen dit. 7

8 Att bryta med dåligt umgänge Att klienterna har behövt byta umgänge uppger många klienter som något centralt i förändringsprocessen, nästan alla klienter menar även att det är något de har lyckats att göra. Utifrån klienternas resonemang är det framförallt två orsaker som givit klienterna möjlighet att byta umgänge. Många av klienterna menar att Ungdomsteamet givit dem redskap att kunna stå emot grupptryck, men i klienternas resonemang framkommer även att Ungdomsteamet har kunnat ersätta en del av det sociala umgänge som de har varit tvungna att ge upp. Vad klienterna menar med verktyg har varit svårt för klienterna att precisera. Återkommande är dock att klienterna har förändrat sitt sätt att tänka. En klient menade att Ungdomsteamet har fått honom att tänka igenom vilka som är hans riktiga vänner. En annan klient berättar att han genom stöd från Ungdomsteamet har kunnat göra klart för sina vänner att han bara kan umgås med dem om de slutar ta droger. En annan klient menar att han efter en tid hos Ungdomsteamet själv kunnat säga nej när hans gamla vänner har velat umgås istället för att som tidigare skyllt på att han ska hjälpa sin mamma. Att klienterna upplever att de har fått verktyg som gör att de kan stå emot grupptryck kan på så vis ses som att de blivit självsäkrar i förhållande till sina vänner och som flera klienter menar lärt sig att säga nej. Att Ungdomsteamet har varit ett stöd för klienten att byta umgänge framgår även av klienternas berättelser om hur personalen på Ungdomsteamet blivit en del av deras fritid. Många av klienterna vittnar om hur de uppskattat att stå och prata med personalen på stan, eller att gå på gym och träna med personalen. Ett par klienter har uttryckt att de uppfattar Ungdomsteamets personal som förebilder. En klient menade att han ser en utav personalen som en vän före någonting annat. Att umgås med klienterna utanför Ungdomsteamets lokaler, genom att gå och träna eller att hålla samtalen på ett café i närheten kan utifrån klienternas berättelser hävdas ha haft en positiv effekt på klienternas förändringsprocess. Som framgick ovan menar även många klienter att de har lyckats ta avstånd från dåligt umgänge. Att Ungdomsteamet varit en del i detta framgår bland annat i citatet nedan: Jag var mer med Marcus [en av personalen] och då glömde jag bort mina gamla kompisar. Genom att personalen har rört sig i den del av klienternas liv som kan kallas fritid, samt att personalen har fått en del av klienterna att se dem som förebilder eller som vänner, går det att hävda att personalen har kunnat ersätta en del av det sociala umgänge som den tidigare destruktiva umgängeskretsen stått för. Att träna med klienten eller att gå till café för att samtala kan på så vis även ses 8

9 som ett sätt att introducera klienten till nya fritidsaktiviteter som är en del av Ungdomsteamet uttalade metoder. Att inte gå in på djupet Nästan alla av klienterna menade att en fördel i Ungdomsteamet arbetsmetod är att de inte går in på djupet i samtalen. Med att inte gå in på djupet menade ungdomarna att man utelämnar det som tidigare har skett i klienternas liv. En klient menade att i jämförelse med tidigare behandling hos psykologer, socialsekreterare och kuratorer har Ungdomsteamet insatser varit ett mycket bättre stöd eftersom klienten inte behövt gå tillbaka och tala om det som har skett tidigare i hennes liv. Klienten berättar: Det bästa är att de inte går in på djupet, i så fall hade jag tagit mig ur det här för jag vill ta det här i min egen takt. Att Ungdomsteamets arbetsmetod, att fokusera på möjligheter och lösningar istället för att gå tillbaka till vad som kan ha utlöst problemen, har varit framgångsrikt framgår även av en annan klient som menar: Vi går aldrig tillbaka till vad som hänt, vi kollar alltid framåt. Det är bra. Många av klienterna menar att samtalen som hålls mellan dem och personalen har en lättsam karaktär. Vad de ska samtala om kan variera och ibland, menar en del av klienterna, talar man inte om problem överhuvudtaget. En klient menar att han föredrar att lyssna till de erfarenheter som personalen har än att tala om sina egna problem: I samtalen gillar jag mest att de delar med sig av sin erfarenhet. De berättar för mig hur det kan gå om jag inte ändrar mig. Jag uppskattar det bättre än att prata om mig själv, även om jag gör det också. Som har nämnts tidigare har en del av klienterna uttryckt att de ser personalen som förebilder eller vänner. Många av klienterna ger också uttryck för en respekt mot personalen vilket gör att de lyssnar på vad de har att säga. Ungdomsteamet val att trots den relation som rimligen uppstår vid en sådan tät dialog, ändå väljer att inte problematisera vad som har hänt i klientens tidigare liv, tycks utifrån klienternas svar ha varit en framgångsrik metod för att få klienterna att vilja fortsätta behandlingen hos Ungdomsteamet. Har klienterna genomgått en förändring? Ett av syftena med utvärderingen är att ta reda på om klienterna upplever att de genomgått en förändring genom Ungdomsteamets insatser. Upplevd förändring ska skiljas från faktisk förändring på 9

10 så vis att den upplevda förändringen baseras på klienternas subjektiva tyckande och inte på någon mätbar fakta. I intervjuerna har de upplevda förändringarna satts i relation till de mål som Ungdomsteamet har satt upp för verksamheten. Verksamhetsmålen innebär att klienten ska ha en förbättrad hemsituation, en förbättrad skolsituation samt vara drogfri och slutat begå kriminella handlingar. Medan en del klienter har problem inom alla målområden har andra klienter först och främst ett dominerande problemområde. Eftersom klienterna har olika bakgrunder till varför de får hjälp av Ungdomsteamet går det inte att identifiera något mål som Ungdomsteamet har lyckats bättre eller sämre med än andra. I intervjuerna framkommer det snarare att klienterna upplever en förbättring i deras livssituation som helhet. En klient berättar: Det är mycket, mycket stor skillnad på mig hur jag var innan jag fick behandling här. Jag är hemma mera nu, mera skötsam, har mer fritid som inte är kriminell Även om klientens citat vittnar om att han inte har slutat begå kriminella handlingar upplever klienten ändå att det har skett stora förändringar i hans liv. Klientens självbild har på så vis förändrats i positiv bemärkelse. Det bör även noteras att klienten som gjort ovanstående uttalande fortfarande deltar i Ungdomsteamets insatser. Ett liknande resonemang fördes av en annan klient som menade att även om han inte helt har slutat begå kriminella handlingar har han ändå märkt en stor skillnad på hur han är idag jämfört med innan han fick kontakt med Ungdomsteamet: Det är bättre idag. Mindre polisanmälningar, mindre bråk. Ungdomsteamet har hjälpt mig mycket ( ) Skolan är inte så mycket bättre, den är detsamma. Ur citaten framgår att klienterna inte har uppnått alla de mål som är uppsatta för projektet. Som tidigare nämnts är detta även en orsak av att majoriteten av klienterna som medverkat i utvärderingen är pågående. Alla klienter utan en upplever dock att de har genomgått en förändring. Alla klienter som genomgått en förändring upplever även att förändringen är stor och många klienter uttrycker en stor entusiasm över den förändring som de har lyckats åstadkomma. Av de tre avslutade klienter som har deltagit i utvärderingen menar två att de har förändrats inom alla de områden som de har fått hjälp med av Ungdomsteamet. En av dessa klienter berättar: Idag har jag tagit studenten och jag har jobb. Jag träffar kanske två vänner, och ibland går vi och fikar. Förr var jag hemma kanske i sex timmar och det var när jag sov. Familjesituationen har blivit mycket, otroligt mycket bättre. Jag träffar dem mer och spenderar mer tid med dem. Innan gick jag bara hem och åt. Nu sitter jag i 10

11 vardagsrummet och kollar på tv så kommer min lillebror fram och så snackar vi. Som framgår av citaten och intervjuerna menar många klienter att de har förändrats sedan de inledde behandlingen hos Ungdomsteamet. Den klient som menar att han inte lyckats genomgå en förändring menar även att detta beror på honom själv och att Ungdomsteamet inte kunde ha gjort något annorlunda, eller som klienten själv uttryckte det ansvaret ligger på en själv att fixa det. Under nästa rubrik ska det därför diskuteras huruvida klienterna upplever att Ungdomsteamet varit en del av de förändringar som de har genomgått eller om det är andra faktorer som gjort att klienterna upplever förändringar i deras liv. Förändringen ett resultat av stöd och egna resurser Förändringarna som ovanstående stycke vittnar om baseras som nämnts tidigare på subjektiva uppskattningar. Eftersom en förändring ofta beror på en mängd olika faktorer har frågan även ställts till klienten om de upplever att förändringen de har genomgått beror på Ungdomsteamets insatser eller om det är något annat i deras liv som har spelat roll i förändringen. I intervjuerna framkommer att många av klienterna är noga att med att poängtera att det är de själva som genomgått förändringen men att Ungdomsteamet varit ett viktigt stöd. En klient berättar: Jag tror jag har gjort förändringarna själv men det har gett mig verktyg att göra det, men det är ändå jag som har gjort det. Men de har pushat mig. Ett liknande resonemang förs av en annan klient: Jag hade nog kunnat förändra en del saker på egen hand. Men det är alltid bra att ha någon som pressar en att göra saker och säger att man ska göra så här i stället. Är man själv med sina tankar struntar man i att sköta sig. Citaten ovan är talande för hur många klienter upplever Ungdomsteamets medverkan till förändringen. Att klienterna upplever att de själva drivit genom förändringen kan på så vis ses som ett led i Ungdomsteamet arbetssätt som går ut på att frigöra individens egna resurser. Många klienter menar dock att Ungdomsteamet har varit förutsättningen för att de själva ska ha kunnat genomföra förändringen. Andra orsaker till förändringen som klienterna uppger är vänner men framförallt familjen. Ett sätt att stödja klienten till en förändring och som tas upp i Ungdomsteamets projektbeskrivning är att ta hjälp av ungdomens familj och övriga nätverk. I intervjuerna med föräldrarna har dessa gett uttryck för en variation i hur delaktiga de varit i Ungdomsteamets arbete. En klient som menar att hans föräldrar varit en mycket stor del av 11

12 hans förändring menar även att hans mamma har förändrats under tiden han har fått insatser av Ungdomsteamet. Klientens mamma har kontaktats i utvärderingen och på samma sätt vittnar även hon om att hon har fått nödvändiga verktyg som hon kunnat använda i sin föräldraroll. Framförallt menar föräldern att Ungdomsteamet lärt henne betydelsen att vara konsekvent mot sitt barn. Att hon har förändrats till att vara mer konsekvent och tydlig menar föräldern har bidragit till att de slutat bråka inom familjen och att hennes son har börjat lyssna till henne i större utsträckning. På så vis menar föräldern att Ungdomsteamet varit en stor del i att relationen dem emellan har förbättras. Bland de föräldrar som kontaktats i utvärderingen är det endast exemplet ovan som vittnar om denna indirekta förändring har kommit till stånd. Även om samtliga föräldrar menar att hemmaförhållandena har blivit bättre. Hur uppfattar föräldrarna Ungdomsteamet? Bland de föräldrar som medverkat i utvärderingen menar samtliga att de har märkt en förändring hos sitt barn från att de börjat få hjälp av Ungdomsteamet till nu. En förälder menar att hennes dotter har blivit lugnare, en annan förälder menar att han och hans son har fått en bättre relation samt att sonen är mer positiv och mera engagerad i skolan och gör mera på fritiden. Ytterligare en förälder vittnar om att hemförhållanden har blivit bättre och att hennes son har blivit, som hon beskriver det mycket mjukare. Att sonen har blivit mjukare menar föräldern innebär att han berättar mera om vad som händer i hans vardag men också att han lyssnar mera på henne. De föräldrar som deltagit i utvärderingen vittnar på så vis framförallt om förändringar som skett på hemmaplan. Att föräldrarna lyfter fram förändringar på hemmaplan har naturligtvis att göra med att det är där som de träffas och umgås. Hur stor delaktighet i behandlingen i övrigt som föräldrarna har haft har varierat, samtliga föräldrar menar dock att delaktigheten motsvarar deras önskemål. Samtliga föräldrar är nöjda med den information som har givits dem under behandlingen. Hur stor delaktighet som föräldrarna velat ha har alltså varierat. Medan en förälder varit nöjd med de cirka fyra möten hon har varit på menar de andra föräldrarna att de har haft en kontinuerlig kontakt med Ungdomsteamet. En förälder berättar att hon har haft en av personalens privata telefonnummer och även blivit uppmuntrad att vid behov ringa utanför kontorstid. Möjligheten att kunna ringa och få stöd vid akutsituationer menade föräldern har varit en stor hjälp för henne och bidragit till att hon har kunnat vara konsekvent mot sitt barn, vilket är ett råd som Ungdomsteamet har givit henne. Att föräldern kunnat ringa Ungdomsteamet menade hon har inneburit att hon har fått bekräftelse på att hon gör rätt i olika situationer. 12

13 Hur uppfattar remittenterna Ungdomsteamet? I utvärderingen har de socialsekreterare som remitterar klienter till Ungdomsteamet kontaktats för att ger deras syn på Ungdomsteamets arbete. En av socialsekreterarna bekräftar den bild som klienter och föräldrar beskriver angående de förändringar som de menar ha skett till följd av Ungdomsteamets insatser. Socialsekreteraren menar att hon vid flera tillfällen märkt en snabb förändring hos klienterna på så vis att de blir lugnare och tryggare vilket socialsekreteraren tror har samband med att klienterna får en allierad inom Ungdomsteamet. Båda socialsekreterarna menar även att samarbetet med Ungdomsteamet fungerar bra. Socialsekreterarna menar att de har en bra kontakt med Ungdomsteamet och att dessa är flexibla och lättillgängliga. Under intervjuerna med socialsekreterarna riktas även en del kritik eftersom båda remittenterna menar att Ungdomsteamet brister i den dokumentation som åligger Ungdomsteamet att göra. Framförallt brister dokumentationen genom att de genomförandeplaner som Ungdomsteamet ska göra ofta kommer in sent och även ibland inte kommer in alls. En genomförandeplan är en konkretisering av de mål som socialsekreterarna arbetat fram i en vårdplan och som baseras på den utredning som socialsekreteraren har gjort av klienten. Följden av att genomförandeplanerna kommer in sent eller inte görs alls är att socialsekreterarna, som är uppföljningsansvariga, inte kan avgöra om den insats som givits ungdomen är rätt insats men även att det blir otydligt för socialsekreteraren att i ett senare skede kunna göra bedömningen om klienten kan avslutas som ärende. Att dokumentationen brister framkommer även i ett annat resonemang som förs utav en av socialsekreterarna. Socialsekreteraren riktar på så vis kritik mot att det sker mycket information om klienterna under bordet. Med att information sker under bordet menar socialsekreteraren att Ungdomsteamet ger henne information om klienterna när de träffas på arbetsplatsen eller i telefon. För socialsekreterarens del innebär detta ett merarbete eftersom hon måste journalföra all information som uppkommer om en klient. Dessutom menar hon att informationen ska utbytas när klienten är med. Informationen bör därför tas upp på uppföljningsmötena och bör därför dokumenteras av Ungdomsteamet löpande under tiden. Socialsekreteraren är dock noga med att poängtera att detta är en problematik som inte endast gäller för Ungdomsteamet utan att det snarare är en kritik som riktas mot Öppenvården, där Ungdomsteamet är en del. Resonemanget som förs om information under bordet är på så vis en del av den problematik rörande dokumentation som båda socialsekreteraren uppger. Båda socialsekreterare menar att Ungdomsteamet bemöter det behov som finns i Eslöv. En av socialsekreterarna menar dock att Ungdomsteamet är bättre på att möta klienter på längre sikt än i de 13

14 fall som det rör sig om intensiva insatser, det vill säga när ärendena är akuta. Socialsekreteraren som påpekar denna prioriteringsproblematik riktar inte detta som en kritik mot Ungdomsteamet utan ser det snarare som en fråga som bör ställas Öppenvården eftersom socialsekreterarens uppfattning är problematiken har att göra med resursbrister i form av personal och tid. Slutsatser och rekommendationer Som skrevs inledningsvis går det inte att dra generella slutsatser om vilka effekter och vilken påverkan Ungdomsteamet har på klienterna. Majoriteten av klienterna som medverkat i utvärderingen är pågående och det är därför svårt att uttala sig om någon generell effekt. Den bild som framkommer av klienterna och som handlar om deras upplevelser av Ungdomsteamet bekräftas dock av föräldrar samt utav en av socialsekreterarna. Gällande behandlingen har klienter och föräldrar endast lyft fram positiva aspekter. Rekommendationerna i utvärderingen gällande behandlingen kan på så vis ses som en identifiering av de framgångsfaktorer som klienterna ger uttryck för. Den bild som klienterna och föräldrarna ger av Ungdomsteamet stämmer väl överens med de metoder som utarbetats av Ungdomsteamet. I projektet arbetar man lösningsfokuserat med de mål som är ställda för projektet. Att arbeta lösningsfokuserat eller som en del klienter uttryckte det att inte gå in på djupet har visat sig vara ett uppskattat tillvägagångssätt av klienterna. Likaså framgår det av intervjuerna att de avslappnade samtalsformerna har inneburit att relationerna mellan personal och klienter blivit goda. I utvärderingen har det också framkommit att de aktiviteter som sker utanför Ungdomsteamets lokaler kan kompensera för den del av klientens sociala liv som denna ibland blir tvungen att ge upp. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen att de faktorer som klienterna i störst mån framhåller som positiva i Ungdomsteamets insatser är deras salutogena förhållningssätt som skapar öppna former för möten, där träning, gå på caféer eller att prata med varandra på stan uppfattas som positivt av ungdomarna. Även de inslag i behandlingen som innebär att personalen berättar för klienten om vad dennes destruktiva beteende kan ha för konsekvenser har utifrån klienternas svar varit framgångsrika. Att tänka på konsekvenserna som många deltagare uttrycker, innebär både kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser där de kortsikta inslagen innebär indragen belöning och de långsiktiga konsekvenserna att avskräcka klienten från att fortsätta den destruktiva bana klienten har inlett. Båda metoderna har utifrån de svar klienterna har givit varit framgångsrika. Av de klienter som deltagit i utvärderingen uppger alla utan en att de anser att de har genomgått en förändring. Även de föräldrar 14

15 som deltagit i utvärderingen menar att de har sett en förändring av deras barn sedan de tagit del av Ungdomsteamets insatser. Hur stor förändringen har varit har varierat. Att majoriteten av de deltagande klienterna varit pågående gör att det inte går att dra någon slutsats gällande effekt. En del av klienterna som säger sig ha genomgått en förändring uppfyller heller inte mål som satts av Ungdomsteamet. Utifrån föräldrar och klienters svar framgår det dock att den upplevda förändringen är stor. Många av klienterna framhäver att de är det själva som genomgått förändringen men att stödet som givits dem av Ungdomsteamet varit en förutsättning. Att många av klienterna framhäver att det är de själva som genomfört förändringen kan tolkas som att Ungdomsteamet lyckats frigöra klientens egna resurser och gett klienterna egenmakt. De klienter och föräldrar som medverkat i utvärderingen framhäver de positiva effekter som Ungdomsteamets arbete har haft på klienterna. Även en av socialsekreterarna menar att hon vid flera tillfällen märkt en snabb förändring hos klienterna. Utifrån de svar som framkommit i intervjuerna dras slutsatsen att Ungdomsteamet fyller ett behov och bör fortsätta som verksamhet. I utvärderingen har det dock framkommit från remittenternas håll att Ungdomsteamet brister i dokumentationen över klienterna. Att Ungdomsteamet lämnar in genomförandeplaner sent eller ibland inte alls innebär att remittenterna har svårt att avsluta ärenden eftersom de inte kan se om Ungdomsteamet har arbetat med de mål som socialsekreterarna har satt upp i utredningen. Likaså är det svårt för socialsekreterarna som är uppföljningsansvariga att bedöma om klienten får den rätta insatsen. I utvärderingen ges därför rekommendationen att Ungdomsteamet bör arbeta fram rutiner så att skrivandet av genomförandeplaner blir en obligatorisk del i Ungdomsteamets arbete. 15

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

2007-05-04 Anne Harju 1

2007-05-04 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning kapitel 1 s.1 kapitel 3 s.3 kapitel 5 s.5 kapitel 2 s.2 kapitel 4 s.4 kapitel 6 s.6 Kapitel 1 Abdullah? Abdullah Alshori vaknade klockan 6.00 med tårta på sängen. Han fyller 18 år

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer

Familjeinterventioner i ungdomsvården. SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer Familjeinterventioner i ungdomsvården SiS ungdomshem Folåsa Familjearbete 1996-2014 170 familjer Hur arbeta med just vår målgrupp? Systemisk teori samt salutogent förhållningssätt Johan Sundelin, Falun.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Underlag för bedömning enskilda elevsvar bedömning av delprov b och c enskilda elevsvar Underlag för bedömning enskilda elevsvar Poäng anges för varje fråga. Inga andra poängsummor ges. Inga minuspoäng delas ut. De flesta 0-svaren kommenteras

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28 Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010 BEHANDLARENKÄTER Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010 Enkäten syftar till att fånga upp remitterande terapeuters syn på kolonivistelsen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg Resultatrapport Järfälla Kommun Äldreomsorg Aktuell grupp: Total 2015-09-30 Information om undersökningen Järfälla kommun har en målsättning förbättra omsorgen. För att nå den målsättningen behöver man

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28

Kvalitetsindex. Rapport 2014-03-19. Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-28 Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2014-03-1 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2013-03-01-2014-02-2 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140707 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Familjehuset i Alvesta:

Familjehuset i Alvesta: 1/14 Familjehuset i Alvesta: Trots ärendets inbyggda rörighet lyckades ni över förväntan att lösa alla akuta situationer. Vi är mycket nöjda, tack! Bra utfört och enl överenskommelse! Ni hade egentligen

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,

Läs mer