Utvärdering av Valet. Rebecka Forssell
|
|
- Carl-Johan Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av Valet Rebecka Forssell
2 Utvärdering av Valet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling och utvärdering. Information om utvärdering på Malmö högskola: 2
3 Innehåll Projektbeskrivning Valet 04 Utvärderingen 04 Utvärderingens genomförande 04 Disposition 05 Hur kommer remittenterna i kontakt med Valet i sitt arbete? 06 Varför väljer man att remittera till Valet? 06 Vad anser remittenterna om Valet? 07 Vad vill remittenterna utveckla i Valet? 09 Bör Valet fortsätta som verksamhet enligt remittenterna? 09 Hur uppfattas Valet av klienterna? 10 Slutsatser och rekommendationer 10 3
4 Projektbeskrivning - Valet Valet är ett projekt som startades i november 2006 med syfte att i ett tidigt skede i ungdomars missbruk erbjuda råd och stöd till ungdomar och deras föräldrar. Eftersom målgruppen för projektet är barn och ungdomar mellan 13 och 25 år, sträcker sig klientelet mellan två förvaltningar - Barn och Familj samt Vård och Omsorg. Projektets avsikt är därför även att förhindra att ett glapp uppstår mellan olika åldersgrupper och att ungdomar inte vet vart de ska vända sig. I projektet arbetar en drogterapeut på heltid med att ge råd, stöd och behandling vilket erbjuds genom samtal och drogtester. Samtalen förekommer dels via telefon där föräldrar och ungdomar oregistrerat kan få samtala kring sina bekymmer men även genom mer strukturerade samtal där ungdomen träffar drogterapeuten sex till åtta gånger. I de samtal som sker med ungdomar under 20 år görs även klientens föräldrar delaktiga i samtalen, föräldrarna är även delaktiga i Valet genom att dessa kan vända sig till Valet för råd och stöd. Utvärderingen Utvärderingen har initierats av öppenvårdsenheten i Eslöv och ska vara en bidragande del i beslutet om Valets framtid. Eftersom projektet har en mängd remittenter såsom socialtjänsten utredningsenhet inom Barn och Familj, Vård och Omsorgs vuxenenhet, kuratorer och rektorer har syftet med utvärderingen varit att undersöka hur dessa remittenter uppfattar Valet samt att ta reda på varför de olika aktörerna väljer att remittera, eller att inte remittera, till Valet. Utöver detta har ytterligare ett syfte med utvärderingen varit att undersöka vad några av de ungdomar som fått råd, stöd och behandling genom Valet anser om insatserna. Utvärderingens genomförande I utvärderingen har telefonintervjuer gjorts med tre olika remittentgrupper vilka är socialsekreterare, kuratorer och rektorer. Utöver dessa remittentgrupper har intervjuer gjorts med två klienter som tidigare varit aktuella för projektet samt med en förälder till en klient som tidigare varit inskriven i Valet. Eftersom det i projektplanen står att Valet är ett förvaltningsgemensamt projekt mellan Barn och Familj och Vård och Omsorg har socialsekreterare från båda förvaltningar kontaktas i utvärdering. Den socialsekreterare inom Vård och Omsorg som stod med på listan över tänkbara remittenter som överlämnats av Valet ville inte ställa upp för en intervju av anledningen att hon varit borta en tid från arbetet och inte ansåg sig vara tillräckligt insatt i projektet. Socialsekreteraren hänvisade i sin tur till ett par andra socialsekreterare, men eftersom även dessa ansåg sig vara fel 4
5 personer att uttala sig om Valet hänvisade de vidare till den socialsekreterare som stod på listan. På detta viset uppstod en rundgång vilket har inneburit att denna remittentgrupp har uteslutits ut utvärderingen och av den anledningen är det endast socialsekreterare från Barn och Familj som kommit till tals. Totalt har sex remittenter samt två klienter och en förälder deltagit i utvärderingen. Samtliga remittenter har förmedlats genom Valet. Att Valet förmedlat kontakterna har inneburit att sekretessproblematiken kunnat undvikas genom att ungdomarna och föräldern givit sitt godkännande för en intervju. Tillvägagångssättet kan dock innebära en risk i att de medverkande klienter väljs ut efter hur framgångsrik insatsen har varit. På så vis drar utvärderingen inga slutsatser gällande utfallen för klienterna utan skildrar endast de uppfattningar som medverkande klienterna har av Valet. Disposition Efter denna introduktion om utvärderingens genomförande kommer svaren på de frågor som ställts till remittenterna att presenteras. Frågorna och svaren presenteras en efter en på samma sätt som de ställts i intervjuerna. Därefter presenteras de uppfattningar om Valet som de medverkande klienterna har berättat om i intervjuerna. Slutligen ges en sammanfattning om informanternas samlade uppfattningar om Valet vilket även ligger till grund för de rekommendationer om hur Valet kan utvecklas och som utgör det sista avsnittet i utvärderingen. 5
6 Hur kommer remittenterna i kontakt med Valet i sitt arbetet? Den första frågan som ställdes till remittenterna var på vilket sätt de kommer i kontakt med Valet i deras arbete. Frågan syftar på så vis att ta reda på vad som föranleder remittenterna att ta kontakt med Valet. Från kuratorernas sida var svaret entydigt, i skolans drogplan menade de står att ett samarbete med Valet ska ske vid misstanke om att en elev tar droger. Vid misstanke om att en elev tar droger vänder sig därför båda kuratorerna sig till Valet för att göra ett drogtest. Även rektorerna menade att de tar kontakt med Valet i elevvårdsärenden eller hänvisar oroliga föräldrar att ta kontakt med Valet om det finns misstanke om drogmissbruk. Socialsekreterarna från Barn och Familjs utredningsenhet menade att de kommer i kontakt med Valet genom att de remitterar till Valet eller genom att Valet remitterar till dem. Om en klient har ett misstänkt drogmissbruk vänder sig socialsekreterarna till Valet för att göra ett drogtest. Likaså tar Valet kontakt med socialtjänsten när det krävs en större utredning. Socialsekreterarna menade även att Valet i en del fall redan är inkopplade innan det blir ett ärende för socialtjänsten. Varför väljer man att remittera till Valet? Det spontana svaret från remittenterna på frågan varför de vänder sig till Valet är att det inte finns något alternativ om de snabbt vill testa om en ungdom är påverkad av droger. Även om skolsköterskan har möjlighet att ta drogtester menade en kurator att skolan inte har möjlighet att hålla sig ajour gällande vilka droger som finns att tillgå bland ungdomar vilket gör att de behöver hjälp utifrån. En annan kurator menade att då drogtester följs upp med ett samtal händer det även att eleven erkänner att denna har tagit droger även om drogtestet visar negativt. Ytterligare en anledning till att den ena kuratorn vänder sig till Valet för att göra drogtester istället för att låta skolsköterskan göra testet är för att det finns samarbetsformer utarbetade dem emellan som gör att sekretessen kan kringgås och att kuratorn på så vis inte blir bortkopplad från eleven utan kan arbeta tillsammans med Valet kring en elev. En av socialsekreterarna lyfte fram enkelheten med att vända sig till Valet för att göra drogtester istället för att vända sig till vårdcentralen som är ytterliggare ett alternativ. Även här är en av anledningarna att sekretessen kan kringgås men socialsekreteraren lyfte framförallt fram det enkla med att snabbt få tid och snabbt få ett svar på om klienten är drogpåverkad eller inte. Ytterligare ett skäl till att socialsekreterarna väljer att remittera till Valet är som en annan socialsekreterare påpekade nämligen att alternativet till öppenvård är missbruksbehandling på hem vilket hon menade har visat dåliga resultat. Av det skälet menade socialsekreteraren att hon föredrar att erbjuda öppenvård till klienten så att denna kan 6
7 bo kvar hemma. Genom öppenvården och Valet menade hon att de kan arbeta med helhetslösningar på hemmaplan. Utifrån ovanstående svar går det att urskilja att Valets tillhandahållande av drogtester är uppskattat av remittenterna och är därför en av de främsta anledningarna till att remittenterna tar kontakt med Valet. Drogtesterna kombinerat med samtalen som erbjuds innebär även att en elev kan erkänna ett drogmissbruk även om eleven visar negativt på drogtester. Likaså innebär drogtesterna genom Valet att sekretessen kan kringgås. Att drogtesten är det spontana svaret på frågan om varför remittenterna väljer valet kan ha att göra med att drogtesterna svarar direkt på ett behov som finns, det vill säga testa klienten om denna är drogpåverkad. Att samtalen inte omnämns i samma omfattning kan, som en av socialsekreterarna uttryckte, ha att göra med att det är svårt för remittenterna att göra en bedömning av samtalens påverkan om de själva inte är närvarnade vid samtalen. Socialsekreteraren som påpekade detta menade dock att den uppfattning hon har fått genom klienterna är att samtalen har en positiv påverkan. Att samtalen har en positiv inverkan bekräftas även av den kurator som menade att samtalen som följer efter drogtesterna kan leda till att eleverna erkänner ett missbruk även om drogtestet visar negativt. Detta menade kuratorn är hennes erfarenhet av att ha följt med många av skolans elever till Valet. I intervjuerna med klientgruppen, som ska presenteras längre fram, framkommer även att samtalen med drogterapeuten är uppskattade och dessa menar även att det är samtalen som är den mest värdefulla insatsen med Valet. Vad anser remittenterna om Valet? På frågan om vad remittenterna anser om Valet ombads de att lyfta fram såväl positiva som negativa aspekter. Från skolans håll, det vill säga kuratorer och rektorer, var omdömena övervägande och ibland även uteslutande positiva. Även från socialsekreterarna lyftes goda omdömen om projektet fram. Det som framhölls som positivt var ofta relaterat till drogterapeutens personliga egenskaper som att vara samarbetsvillig eller drogterapeutens förmåga att se och fånga upp ungdomar. Många av remittenterna framhävde även drogterapeutens stora kunskaper om missbruk samt drogterapeutens lokala kännedom om Eslöv som väldigt värdefullt för projektet. Som även framgick under förgående rubrik lyfte många av remittenterna fram lättillgängligheten till drogtester som ytterligare en positiv aspekt av projektet. Medan det från skolans sida har framkommit att Valet uppfyller de krav som skolan har på projektet samt motsvarar de behov som skolan behöver tillgodose, riktar socialsekreterarna även kritik mot projektet. En källa till kritik som lyfts fram utav en av socialsekreterarna är att hon anser att Valet brister i dokumentationen av klienterna. Den bristande dokumentationen gör att Valet vänder sig 7
8 till socialtjänsten när det finns behov av information om en klient som tidigare varit inskriven i Valet men som senare blivit aktuell igen. För socialsekreterarna är det problematiskt att lämna ut information om en klient som är ett avslutat ärende för Valet eftersom informationen inte kan lämnas ut utan samtycke från klientens föräldrar. En annan socialsekreterare menade att hon uppfattar projektet som otydligt, dels över vilka skyldigheter hon har gällande rapportering men även gällande annan form av samarbete. Otydligheten menar socialsekreteraren bottnar i frågor om sekretess men framförallt menade hon att målgruppen för projektet är otydlig. Enligt den information socialsekreteraren har fått om Valet är målgruppen missbrukande ungdomar men i praktiken menar hon att Valet även arbetar med ungdomar vars huvudsakliga problematik rör andra problemområden, exempelvis kriminalitet. Att Valet uppträder splittrat gällande målgrupp skapar problem på så vis att socialsekreterarna får svårt att separera ett ärende från Valet från ett ärende från Ungdomsteamet, som också är ett projekt under öppenvårdsenheten i Eslövs kommun. Var ett ärende ska hamna avgör öppenvårdsenheten då dessa beslutar om vilket utav öppenvårdens projekt som klienten ska tillhöra. Även om öppenvårdsenheten tar detta beslut innebär Valets målgruppsöverskridande en otydlighet i socialsekreterarens möte med klienter och klienters familjer, och som socialsekreteraren uttryckte det skapar målgruppsöverskridandet även förvirring hos familjerna. Även om kritiken om otydlighet riktas av socialsekreterarna har det framkommit i utvärderingen att även andra remittentgrupper ger uttryck för en viss otydlighet. I samtal med en av rektorerna ställde rektorn sig undrande till vad Valet var för projekt eftersom han inte trodde att Valet längre existerade. Efter en kort beskrivning av projektet visade det sig dock att rektorn var insatt i drogterapeutens arbete, men att han inte kände till benämningen för dennes arbete. Likaså menade en av kuratorerna att de snarare använder drogterapeutens förnamn när de pratar om projektet. Att Valet inte är ett inarbetat namn upptäcktes även i intervjun med en av klienterna, där först en längre beskrivning av verksamheten fick göras innan klienten fick klarhet i vad som syftades på. Att några av informanterna inte känner till Valets namn behöver inte spela någon roll för hur arbetet inom projektet utförs. Som det visades sig av rektorns svar var han väl insatt i Valets arbete och han var även nöjd med det arbete som Valet utför på den skola han företräder. Att rektorn trodde att Valet var ett nedlagt projekt fastän han samarbetar med projektet i nuläget, tyder dock på en viss otydlighet kring de organisatoriska ramarna för projektet. 8
9 Vad vill remittenterna utveckla i Valet? Som framgått ovan efterfrågar socialsekreterarna en tydligare strukturer för projektet och i deras samarbete. Dels behövs samarbetet gällande sekretess och rapportering tydliggöras men Valet behöver även utarbeta ett system för dokumentation över inskrivna klienter. Likaså efterfrågar denna remittentgrupp att målgruppen bör tydliggöras och därefter följas konsekvent i det praktiska arbetet. En utav kuratorerna menade att projektet bör utvecklas på så vis att även en kvinna bör arbeta inom projektet. Kuratorn som är mycket nöjd med samarbetet menade ändå att det är viktigt att en kvinna finns på plats när flickor kommer för att göra urinprov. Eftersom drogtesten ska göras under övervakning av någon med samma kön menade hon att verksamheten blir sårbar genom att inga kvinnor är knutna till projektet. Själv brukar hon alltid följa med sina elever till öppenvårdsenheten för att göra drogtester och kan därför själv övervaka de flickor som gör drogtester men menade ändå att verksamheten blir sårbar av att kvinnlig personal inte ingår i Valet. Ytterligare en kurator ifrågasätter socialtjänstens arbete under den tid klienten är inskriven i Valet då hon menar att socialtjänstens arbete med klienten inte fortskrider under denna period. På frågan om vad hon anser bör utvecklas i Valet är därför att socialtjänsten bör arbeta parallellt med klienten när denne får behandling i Valet. Bör Valet fortsätta som verksamhet enligt remittenterna? Utifrån de svar som framkommit i utvärderingen är det främst goda omdömen som majoriteten av remittenterna förmedlar. Samtliga av remittenterna har även svarat ja på frågan om Valet bör fortsätta som projekt inom öppenvården. Socialsekreterarna menar dock detta med förebehåll av att strukturerna för projektet förbättras. Även om en del kritik riktas mot projektet av denna remittentgrupp menar man att det positiva överväger det negativa men att Valet måste bli tydligare gällande målgrupp och andra samarbetsformer för att kunna fortsätta. Såväl socialsekreterare och kuratorer menade att en öppenvård som riktar sig mot missbrukande ungdomar bör finnas i Eslöv. En av kuratorerna menade även att Valet bör göras permanent av den anledningen att en kommun av den storlek som Eslöv är och med den problematik som finns behövs de tjänster som Valet erbjuder. En av rektorerna menade även att en operativ alkohol och drogterapeut är viktigt för kommunen men även att det är viktigt för skolan att ha en samarbetspartner i missbruksfrågor. 9
10 Hur uppfattas Valet av klienterna? Två ungdomar och en förälder har deltagit i utvärderingen för att ge deras kommentarer om hur de uppfattar Valet. På samma sätt som kuratorer och rektorer pratade om Valet lyfte även klientgruppen fram drogterapeutens personliga egenskaper för att svara på frågan om vad de anser om Valet. De uppfattningar som klienterna har lyft fram har varit drogterapeutens förmåga att skapa värdefulla samtal med klienterna. En klient menade att drogterapeuten är väldigt förstående och att han vet vad man pratar om. En annan klient menade att det var en öppen stämning i samtalen där det var lätt att skämta och skratta. Även den förälder som deltagit i utvärderingen lyfter fram drogterapeutens goda samtal som en viktig aspekt av hennes positiva uppfattning av Valet. Dels menade föräldern att drogterapeuten kunde tala till hennes son på ett sätt som gjorde att han grubblade över samtalet en tid framöver men hon lyfte hon även fram den hjälp som hon själv fick som förälder utav Valet som mycket positiv. Eftersom föräldern själv inte hade någon erfarenhet av missbruk menade hon att Valet var ett stöd där hon har fått prata av sig men även och där hon har fått information och hjälp med att förstå hur hennes son tänkte i sitt missbruk. Bland klienterna är omdömen övervägande positiva. Den kritik som riktas mot projektet är sparsmakad och syftar på hur det har blivit svårare att få tag på en akuttid. Förr, menade en av informanterna var det lättare att komma dit snabbt. Informanten menar på så vis att hon har sett en förändring som för hennes del är negativ men som hon menar även går att betrakta som att fler människor får hjälp. Bland de klienter som har deltagit i utvärderingen är uppfattningen att de har fått hjälp i sitt missbruk eller med skolsituationen. En klient menade att om han inte kommit i kontakt med drogterapeuten finns det risk för att han skulle ha fortsatt att ta droger än i dag. En annan klient ansåg att hennes livssituation blivit bättre genom att få hjälp med att komma in på komvux. Slutsatser och rekommendationer Eftersom utvärderingen inte täcker in alla områden för projektet ska de tolkningar och rekommendationer som görs i utvärderingen betraktas med utgångspunkt i utvärderingens syfte samt utifrån de frågor som ställts i utvärderingen. Utav remittenterna och klienternas svar har en bild gällande hur dessa uppfattar Valet framträtt och det är utifrån dessa svar som utvärderingens slutsatser baseras på. Av de klienter som deltagit i utvärderingen framkommer att de samtal som givits dem inom Valet har haft en positiv påverkan på ungdomarnas livssituation, denna positiva påverkan vittnar även 10
11 den förälder om som varit delaktig i Valet genom sin son. En av klienterna samt den förälder som har medverkat i utvärderingen menar att Valet haft en positiv påverkan gällande det missbruk som klienten och förälderns son fick hjälp med i Valet. Ytterligare en klient som har varit inskriven i Valet menar att Valet har förbättrat hennes livssituation genom att drogterapeuten hjälpte henne att komma in på Komvux. Som framgått i utvärderingen riktar socialsekreterarna kritik mot att målgruppen är otydlig och att Valet inkluderar ungdomar som ligger utanför den formulerade målgruppen. Det vill säga missbrukande ungdomar. Att klienten uppger att den hjälp hon har fått genom Valet är att ta sig in på Komvux, vittnar på så vis om att målgruppen är bred. Till detta bör det dock tilläggas att klientens möte med Valet inleddes med att klienten blev drogtestad. När drogtestet visade negativt fick klienten hjälp med andra områden som gällde skolk och annan frånvaro från skolan. Huruvida de problem som fanns runt klienten även innefattade droger går inte att uttala sig om här. Exemplet visar dock på den breda målgruppen som den ena socialsekreteraren lyfter fram. Som skrevs inledningsvis har klienterna valts ut och förmedlats via Valet för att undgå sekretessproblematiken. I utvärderingen går det därför inte att hävda att klienternas uttalande är representativa för samtliga klienter. Klienternas uttalande ger dock en inblick i hur de deltagande klienter uppfattar projektet samt hur de har uppfattat drogterapeuten och samtalen. Den bild som de medverkande klienterna uppger är trotsallt samstämmig och det klienterna lyfter fram i intervjuerna är drogterapeutens personliga egenskaper som gör att samtalen med ungdomarna uppfattas som mycket positiva. Framförallt är det drogterapeutens förmåga att varva allvar med att skapa en avslappnad och skämtsam stämning som lyfts fram, samt att drogterapeuten vet vad han talar om. Samarbetet med skolan fungerar bra och den enda önskan från denna remittentgrupp är från en kurator som önskar att Valet även innefattade kvinnlig personal. Denna önskan baseras inte på ett problem som hon har upplevt utan ska snarare ses som en reflektion som kuratorn gör angående Valet. I arbetet med socialtjänsten bör dock en större tydlighet gällande samarbetsformer, dokumentation samt gällande vilken målgrupp som Valet ska arbeta med utarbetas. Den bild som målas upp av denna remittentgrupp är att det saknas struktur för arbetet genom att Valet inte följer de riktlinjer, gällande bland annat målgrupp, som en gång är satta. Om brister i samarbetet även gäller för socialsekreterarna inom Vård och Omsorg går endast att spekulera i eftersom denna remittentgrupp inte varit tillgängliga för intervju. Att socialsekreterarna inte velat ställa upp för intervju har förklarats med att ingen av de tillfrågade ansett sig vara rätt person att uttala sig om Valet. Detta kan i sin tur rimligen tyda på att kännedomen om Valet är lågt inom denna förvaltning och att samarbetet inte är en lika naturlig del av verksamheten som den är 11
12 i Barn och Familj. I fortsatt arbete med Valet bör därför samarbetet tydliggöras med både Barn och Familj och Vård och Omsorg. I utvärderingen framkommer att Valet är ett projekt som bemöter ett behov som finns i Eslöv och av den anledningen menar samtliga remittenter att Valet bör fortsätta som projekt. Valet är en verksamhet som bemöter remittenternas behov genom att på ett snabbt och enkelt sätt tillhandahålla drogtester. Valet fungerar även som en mycket kunnig samarbetspartner till skolorna. Utifrån remittenternas uppfattningar om Valet dras slutsatsen att Valet är en verksamhet som bör fortsättas. Även utifrån klienternas positiva omdömen om Valet dras slutsatsen att Valet bör fortsätta som verksamhet och av dessa anledningar är det även den rekommendation som ges i utvärderingen. Samarbetet med socialsekreterarna från de båda förvaltningarna bör dock förtydligas, liksom riktlinjer för dokumentation och för vilken målgrupp som Valet arbetar med. 12
Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell
Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för
Läs merUTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Läs merBESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun
Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merStubben Rapport
Stubben Rapport 2016-02-05 Stubben HVB AB STYRELSENS SÄTE ORGANISATIONSNUMMER TELEFON TELEFAX E-POST Skållerud Mellerud 556641-0253 0530 301 23 0530 301 20 info@stubben.se 464 40 ÅSENSBRUK Innehåll - Strategi
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merStubben Rapport
Stubben Rapport 2017-01-18 Stubben HVB AB STYRELSENS SÄTE ORGANISATIONSNUMMER TELEFON TELEFAX E-POST Skållerud Mellerud 556641-0253 0530 301 23 0530 301 20 info@stubben.se 464 40 ÅSENSBRUK Innehåll - Strategi
Läs merKvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2016042 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20150401 20160331 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20130215 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merUTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM
UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merSvar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut
Läs merKvalitetsindex. HVB-Hemmet Mercy. Rapport
Kvalitetsindex Rapport 2009-05-15 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under januari 2008 - december 2008 Innehåll - 2009-05-15 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merBoendeDOK 2014. juni 2015. Brukarnas åsikter
BoendeDOK 2014 juni 2015 Brukarnas åsikter Kortversion av BoendeDOK årsrapport 2014 BoendeDOK - E T T S T R U K T U R E R A T S A M T A L F Ö R B Ä T T R E B O E N D E S T Ö D 1 BAKGRUND Sedan 1 januari
Läs merUppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen
Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari
Läs merUtvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
Läs merUppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merKvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2010913 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20170901 201031 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20180720 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20131217 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merIntervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF
Intervjuer av Malmöbor aktuella på Arbetsförmedlingen, AMA och IOF FINSAM i Malmö 180530 1 Bakgrund Under hösten 2017 blev FINSAM i Malmö tillfrågade om de kunde genomföra intervjuer med Malmöbor som var
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merRapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om LSS-insatser Autism- och Aspergerförbundet 21-5- Inledande ord Dessa enkätresultat bekräftar i hög grad den bild vi har av hur LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20131218 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201-10-01 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda intervjuer
Läs mer2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.
2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140311 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2014-11-1 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda intervjuer
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Vivere AB tidigare Minnesota I Malmö AB Rapport 20170905 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga
Läs merPolicy och handlingsplan mot droger
Policy och handlingsplan mot droger Ht 2016/Vt 2017 /Sundlerhälsan 2016-12-08 1 Innehållsförteckning Syfte och mål...2 Skolans regler...3 Tobak...3 Alkohol...3 Narkotika...3 Elevskåp...3 Förebyggande insatser...3
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merKvalitetsindex. Rapport Consolida. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20180516 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20170501 20180430 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg
Läs merSPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ ALL-TEAMET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-05-29 Handläggare: Gunnel Öhrming Telefon: 08-50803203 Gudrun Johansson Telefon: 08-508
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2018-03-13 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Alpklyftan Rapport 2017-07-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda
Läs merKvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport
Kvalitetsindex Rapport 2009-06-09 Innehåll - 2009-06-09 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-05-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merUTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn. Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005. Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond
UTVÄRDERING av Föräldrar en resurs för sina barn Ett pilotprojekt i Vallentuna kommun 2004-2005 Genomfört med stöd från Riksbankens Jubileumsfond Innehållsförteckning sid 1. Kort bakgrund 3 2. Utvärdering
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare VoB Syd AB Familjehuset i Alvesta Rapport 20161114 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merUtvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.4.1-634/2015 Sida 1 (8) 2015-10-16 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden Utvärdering av kvalitetsgarantin
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2010424 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad period på Terapikolonier ut till deltagare, vårdnadshavare och remitterande behandlare. Enkätsammanställningen används i verksamhetens
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20160916 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-09-19 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG SID 1 (6) DNR 504-201-2010 2011-02-03 SDN 2011-02-17 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 02 340 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Slutrapport - projektet
Läs merAnmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton
SOCIALTJÄNSTNÄMNDEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SID 1 (5) 2007-08-16 Handläggare: Anders Fall Telefon: 08-508 25 608 Till Socialtjänstnämnden Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm
Läs merRiktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för
Läs merBeslut efter uppföljning för grundsärskola
Byängsskolan AB Org.nr. 556756-3316 Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Byängsskolan belägen i Täby kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Byängsskolan genomförde tillsyn av Byängsskolan
Läs merHandlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.
relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merBrukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Sida 1 (8) 2015-01-07 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-50815024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-01-29 familjeomsorgen
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,
Läs merBostad först- uppföljning
Bostad först- uppföljning Kristian Brodd Januari 2019 2019-01-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 2 4. REDOVISNING... 2 4.1. Insatsens organisation... 2 4.2.
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling
n Återkoppling 2017-11-29 Dnr 400-2016:11445 Strängnäs kommun Kommun@strartgnas.se Rektor Bolennart Johannesson Bolenrtart.Johannesson@strangnas.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2017-10-26 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare
Läs merRedovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun
Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20121003 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2013-06-20 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merUndersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
Läs merElevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...
Läs merDrogpolicy fo r SG/So dra Viken
Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merInstruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro
Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att
Läs merProjektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.
Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet. Kontaktperson programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 104 51 Stockholm Tele: vx 508 10 000 Mail: anna.lena.christensson@ostermalm.stockholm.se
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Kungsladugårdsskolan grundsärskola, i Göteborgs kommun
Återkoppling 2017-12-11 Dnr 400-2016:11445 Göteborgs kommun info@educ.goteborg.se Rektor Ylva Holmen ylva.holmen@ml.goteborg.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merKartläggning öppenvård barn och unga
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande frågor Sida 1 (7) 2018-12-21 Handläggare Karin Nordmark Telefon: 08-508 25 281 Till Socialnämnden 2019-01-22 Kartläggning öppenvård barn och unga Förvaltningens
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ellen Key-skolan i Spånga.
Återkoppling 2017-11-24 Dnr 400-2016:11445 Stiftelsen Ellen Key-skolan info@eks.se Rektor Christian Gullfeldt rektor@eks.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merLIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola
LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2019022 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merSocialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare
Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor
Läs merPraktikanter i näringslivet
Praktikanter i näringslivet En primär attitydundersökning Frans Björkstam Rebecka Persson Psykologprogrammet Lunds Universitet, ht 13 Introduktion Under hösten 2013 genomförde vi en enkätstudie på uppdrag
Läs merHandlingsplanen stödjer sig på socialtjänstlagen 14 kap1 och skollagen kap 5.
2016-08-11 1 [8] HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT ELLER BEKRÄFTAD ANVÄNDNING AV DROGER Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningens respektive socialförvaltningens ledningsgrupper augusti 2016. Handlingsplanen
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Läs merHandlingsplan vid misstanke om drogmissbruk
Handlingsplan vid misstanke om drogmissbruk För Alléskolan, Nästegårdsskolan, Lagmansgymnasiet och fritidsgårdarna Gäller fr.o.m. 2016-08-01 Antagen av bildningschef 2016-08-01 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merFöräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merBrottsförebyggande rådet
Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter
Läs mer