Bilaga 2. Workshop den 19 mars Stufvenäs Gätgiveri

Transkript

1 Bilaga 2 INTERNATIONELLA STUDENTER Resultat från en planeringworkshop för projekt med syfte att stärka förutsättningarna för internationella studenter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i regionen Småland/Blekinge Workshop den 19 mars Stufvenäs Gätgiveri En workshop anordnad av Regionförbundet i Kalmar län för att i en gemensamhetsprocess arbeta fram en plan med syfte att kunna behålla fler i regionen. Sammanställning gjord av: Processledare Kari Örtengren och projektledare Ana Emilia Klasson

2 Internationella studenter och närmandet till svensk arbetsmarknad Sammanställning av resultat från workshop den 19 mars Syftet med workshopen Syftet med dagen var att ta fram ett första utkast på en projektplan med mål och relevanta åtgärder för att förbättra förutsättningar att få fler i regionen att efter examen etablera sig på arbetsmarknaden i Småland/Blekinge samt att arbetsmarknaden bättre ska kunna använda denna kompetenta resurs. Workshopen anordnades av projektledare. Utöver projektplanering ledde dagen till möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion mellan aktörerna för bättre samverkan inom området. Den planeringsmetod som användes under workshopen var LFA-metoden (Logical Framework Approach), en metod för mål-och resultatstyrning. 2. Inledning av workshopen Dagen började med en spännande och utmanande tipspromenad där deltagarna kunde vinna ett spännande pris. Ana Emilia Klasson projektledare, Regionförbundet Kalmar län inledde workshopen, talade om bakgrunden och hälsade alla välkomna. Efter prisutdelning och inledning skedde en föredragning av Andreas Pernblad som har jobbat med ett SO - SamhällsOrienteringsprojekt för i ett pilotprojekt 2014 åt Regionförbundet i Kalmar län. Kennet Henningsson från BTH (Blekinge Tekniska Högskola) informerade därefter deltagarna om projektet Partnership for International Student, en satsning som BTH har, vars syfte är att öka anställningsbarheten hos så att de kan stanna i Sverige. Genom projektet försöker man finna var luckan finns mellan studentens kompetens och företagens behov. Astrid Lövdahl från Högskolan i Jönköping redogjorde för den internationella satsning som skolan genomför med fokus på entreprenörskap. Satsningen innebär bl.a. ett system med fadderföretagsverksamhet, företag som tar emot studenter i omgångar under utbildningen. Utbildningen ges på engelska med studenter från hela världen. Alla grundnivåstudenter genomför ett företagsprojekt - starta eget. Samverkan mellan högskola och företag är viktig för att verksamheten ska vara hållbar och ge effekt. Efter projektpresentationerna höll processledare Kari Örtengren en kort föredragning om mål-och resultatstyrning och den s.k. LFA-metoden. 3. Situationsanalys/ Problemanalys

3 Deltagarna vid workshopen utförde därefter en situations-/problemanalys över orsaker och effekterna av problemställningen Utmaning att få utländska studenter som studerar och har studerat på våra lärosäten att etablera sig i regionen efter utbildningen. Syftet med problemanalysen var att ta fram relevanta mål och åtgärder för ett framtida projekt. Analysen gjordes genom att lappar sattes upp i struktur, ämnesområden, på en vägg. Huvudproblemet, d.v.s. utgångspunkten för diskussionen på workshopen var: Utmaning att få utländska studenter som studerar och har studerat på våra lärosäten att etablera sig i regionen efter utbildningen. Då deltagarna vid workshopen började analysera orsakerna till detta huvudproblem framkom att orsakerna kunde delas in i följande huvudteman/kluster: 1. Individens möjligheter (förutsättningar såsom boende, språk, kulturkännedom) 2. Samverkan, brister i samarbete mellan aktörer 3. Mismatch, utbud/kompetens stämmer inte med behoven i företagen 4. Högskolan - möjligheter till behovsanpassad utbildning 5. Arbetsgivares förutsättningar - behov av och intresse att anställa internationella studenter Dessa ämnesområden blev utgångspunkten för ett grupparbete kring målformulering och förslag på åtgärder. Hela problemanalysen finns i bilaga FÖRSLAG PÅ MÅL OCH ÅTGÄRDER För att ta fram förslag på delmål och åtgärder för ett framtida projekt genomfördes gruppdiskussioner: Möjligheter för individen, målgruppens förutsättningar Högskolor som stöd till målgruppen Arbetsgivare och deras förutsättningar att anställa Grupperna fick även i uppdrag att diskutera hur samverkan i frågan ska kunna förbättras På kommande sidor följer en redovisning över ovanstående punkter. Individens möjligheter: Viktiga förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden såsom boende, information, språk, rätt kompetens.

4 Delmål 1: Information om svensk arbetsmarknad Förbättrad information till för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden 1.1 Sammanställa informationsfolder/guide kring arbetsmöjligheter i regionen samt krav för att nå dem (för rekryteringsträffar). Kravet på att tala/skriva svenska ska vara primärt? Lärosäten med stöd av kommuner och Arbetsförmedling Regionförbunden 1 / Regionerna Kommunikationssamordnare /Kommunikationsansvarig på regional och/eller interregional nivå En hemsida/app med samma information som ovan i en Småland/Blekinge kontext Samma som ovan Driva på sina respektive International Offices och studieförbund. T.ex. lägga till detta redan i antagnings- och introduktionsbrevet Viktig information som behöver: Språk = krav Bostäder Samhällsinformation och kultur Kostnader: vad det kostar att leva/bo i Sverige Försäkringar Sjukvård Arbetsmöjligheter, entreprenörskap, arbetsmarknadssituation Möjligheter/hinder för att få extrajobb under studietiden Information rörande personnummer, svenskt ID-kort Bankmöjligheter/svårigheter Kulturella skillnader, mentor Kulturutbud, studentföreningar Rättigheter och skyldigheter som student Förutsättningar för integration Delmål 2: Entreprenörskap (fokus på att skapa nya företag) Öka kunskapen hos individen kring entreprenörskap/kompetensförsörjning 1 För Blekinge finns detta i kompetensförsörjningsstrategin, ansvaret finns hos Region Blekinge.

5 2.1 Belysa för redan existerande aktörer att gruppen internationella studenter är en intressant grupp 2.2 Benchmarking Ta vara på goda projekt och exempel 2.3 Fördela bra starka idéer/pilotprojekt Lärosäten, regioner, kommun, näringslivsaktörer, idéburna sektorn Lärosäten Lärosäten och regioner Lyfta in frågan i befintliga aktiviteter/forum (konferenser, kompetensforum, branschråd, mm) Inventera goda exempel, tex Projekt Entreprenörskapsprojekt Högskolan i Jönköping Delmål 3: Samverkan med näringslivet En bättre koordinering för lärosätenas 3:e uppgift (samverkan med näringslivet) 3.1 Koordinera samverkan med näringslivet i Småland/Blekinge. Lärosäten i samverkan med regionerna och AF (EURES) En/flera samordnare på interregional nivå Uppdrag ovan inkluderar insatser såsom; praktikplatser, arbetsplatsförlagt lärande, studiebesök Analys av behov i de olika regionerna, koordinera redan existerande projekt (t.ex. studentmedarbetare fast utöka det för internationella studenter), 3.2 Organisera näringslivsdagar i BÖRJAN av studietiden för att fånga upp intresserade i ett tidigt skede Regionerna i samverkan med lärosäten. Lärosätena, regioner Regionerna har större ansvar för analys. Lärosäten har ansvar för ett arbetsintegrerat lärande även för internationella studenter Driva på sina respektive studentföreningar, Karmadagen, AMÅR arbetsmarknadsdagar mm. Förstärka det internationella inslaget. Delmål 4: Språk Stärkta möjligheter för att lära sig svenska för alla

6 4.1 informera om vikten av att lära sig svenska språket i god tid, kanske redan innan antagning, så att studenterna lättare ska kunna få praktik och arbete. Följa upp under studietiden för att se att de fått information om behovet att läsa svenska 4.2 Informera om utbudet av internetkurser som studenterna kan påbörja innan ankomst Viktigt att kunna påbörja studier av svenska språket innan ankomst. 4.3 Erbjuda ett utökat utbud av kurser i svenska vid lärosätena alternativt möjliggöra för att ta del av det kommunala SFI-utbudet Lärosätena i samverkan med arbetsgivare Lärosätena Lärosäten och kommuner Driva på sina respektive International Offices och studieförbund. T.ex lägga till detta redan i antagnings-/introduktionsbrevet Skapa nya kurser för distansutbud till potentiella studenter. Finns det något alternativ till SFI? (Folkuniversitetet) Möjlighet för studenter att ta del av Korta vägen? Möjliggöra för studenter att lära sig svenska under studietiden. Utgå från hur Länsstyrelsen i Stockholm och Kommunförbundet i Stockholms län har samarbetat kring SFXutbildningarna eller utgå från vanlig SFI? Delmål 5: Samhällsorientering Ökad kunskap om svensk kultur och samhälle bland 5.1 Skräddarsydda SO kurser Kan kompletteras med sociala aktiviteter kopplade till kursen. Lärosätena i helhet, regionförbund/regionerna, kommunerna, studieförbund och föreningslivet Internationella studenter behöver få en ökad kunskap om det svenska samhället och arbetsmarknaden. Exempel: Projekt Tidigare projekt från Regionförbundet i Kalmar. Informationsenheten vid varje lärosäte tar ansvar för denna aktivitet

7 5.2 Uppmuntra fakulteterna att sporra utbildningsföreningarna att inkludera i sina aktivitetsutbud Lärosätena Behov av inkludera i sociala sammanhang för att bygga nätverk. Informationsenheten vid varje lärosäte tar ansvar för denna aktivitet Delmål 6: Bostad Skapa bättre förutsättningar för att få en bostad Aktiviteter * Ansvar Behov 6.1 Närmare samarbeten för att förutsäga behovet av bostäder i förhållande till hur många studenter som behöver bostad Fastighetsägare, kommunala bostadsbolag, kommuner och lärosäten (inkl. studieförbund) 6.2 Påverkansarbete gentemot myndigheter, intresseorganisationer m.fl. för att öka byggnationen av bostäder också för grupper med begränsad ekonomi Länsstyrelsen, lärosäten, kommunen. Boverket kommer med en utredning om flexibla boende i sep/okt, där nyanländas behov av boende behandlas. Boverket gör också kopplingen till flexibelt boende till studenter. Det finns behov av stöd för att få stöd med att hitta bostad och etablera sig i samhället. Samordnare som stöttar detta behöver tillsättas. Ökad andel bostadsrätter och dyrare boende som ett alternativ för mfl. Viktiga intressenter för ovanstående arbete kring individen är: Idéburna sektorn (intresseorganisationer, föreningar, studieförbund och samfund) Landstinget, regionerna (RF, PKN), länsstyrelsen, AF, Försäkringskassan, Migrationsverket Kommunerna Lärosäten Fastighetsägare/bolag Arbetsgivare Nyanlända akademiker (målgruppen) Högskolor underlätta för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden

8 Delmål : Ökad anpassningsbarhet av lärosätenas utbildningsutbud och arbetssätt 7.1 Marknadsanalys av utbildningsutbudet Utbildningsdepartementet, lärosäten, Regioner i samverkan med arbetslivet Arbetsgivare bör involveras i programutvecklingen. Mer finfördelad analys i regleringsbreven till högskolorna Mer frekvent översyn av befintliga program så att de är marknadsanpassade Erbjuda möjlighet till att komplettera sin utbildning (Parallellt med validering) Ge bättre information till studenterna så att de vet vad de ger sig in på genom att välja specifik utbildning Informera privata och offentliga arbetsgivare-innehållet (underlag för rekrytering) 7.2 Skapa kontaktytor tidigt mellan studenter och näringslivet och offentlig verksamhet Hyra ut experter från universiteten t ex lärare, forskare, etc Utbildningsdepartementet, lärosäten Lärosäten i samverkan med privata och offentliga aktörer Lärosäten och näringslivet Öppna upp möjligheten att sy ihop individuella program Studenterna behöver relevant information om den arbetsmarknad som väntar efter en avslutad utbildning Många arbetsgivare saknar kunskapen om den dolda resurs som utgör, detta behöver synliggöras Arbetsgivare bör involveras i programutvecklingen. Karriärpool av kompetenser. Hjälp med att specificera arbetsuppgifter för att hitta rätt resurser Karriärpool av kompetenser. Hjälp med att specificera

9 7.3 Studenter skulle kunna komplettera sina utbildningar Lärosäten arbetsuppgifter och att finna rätt resurser Möjlighet för individanpassade utbildningar Delmål 8. Tydliggöra väg in till arbetsmarknaden för internationella studenter 8.1 Öka antalet träffar mellan studenter och näringslivet Se delmål Naturliga mötesplatser för studenter och företagare, t.ex. ett café eller en restaurang Lärosäten, regioner, kommun, privata och offentliga aktörer, idéburna sektorn Det saknas idag naturliga mötesplatser mellan och det lokala/regionala arbetslivet. Genom möten skapas möjligheter för anställningar etc Seminarier för utbyte av erfarenheter studenter/arbetsgivare och vice versa 8.2 Jobbmässor anpassade för internationella studenter Internationella stundeter besitter värdefulla kunskaper/kompetenser tex för företag och andra verksamheter med verksamhet/kunder i andra länder, genom möten kan detta ge ett mervärde för båda parter Vid ordinarie jobbmässor/arbetsmarkna dsdagar är arbetsgivare främst inställda på att träffa svenska studenter, genom att anordna riktad mässor ges de internationella studenterna ökad möjligheter att matchas med lokala/regionala arbetsgivare.

10 8.3 Snabbkurs för att starta eget 8.4 Inkludera arbetslivskontakter i utbildningen 8.5 Intervjua arbetsgivare om vilka behov de har, kortsiktigt och långsiktigt 8.6 Hjälpa arbetsgivare att finna mervärdet av att ha 8.7 Kartläggning av vilka resurser som finns och hur studenterna får tillgång till dessa Arbetsrelaterade kontakter ökar chanserna till jobb och hjälper de internationella studenterna att skapa nätverk som kan leda till jobb efter avslutade studier, ett bra sätt för arbetsgivare att testa studenterna och deras kompetenser, minskar trösklarna för anställning på sikt. Samverkan - Dessa tre sista punkter kan lärosäten behöva information från flera håll, t.ex. regionen, företagsnätverk, arbetsförmedling Synliggöra den outnyttjade resurs som den internationella studenterna utgör Det finns mycket resurser på lärosäten, via bemanningsföretag etc som inte är öppna för idag. Genom att kartlägga dessa kan vi öppna upp även för denna målgrupp Delmål 9: Förtydliga (ev. utöka) lärosätenas ansvarsområden till att innefatta anställningsbarhet 9.1 Mäta antalet etableringar i regionen. Utbildningsdepartementet, Riksrevisionen, lärosäten Genom att visa hur många internationella studenter som etablerar sig efter avslutade studier

11 9.2 Mäta antalet anställningar direkt och indirekt kopplat till utbildningen Publicera dessa mätningar så att studenterna enkelt kan jämföra dem så minskar trösklarna för flera att gå samma väg. Visa på goda exempel för att synliggöra att det är möjligt. Visa på goda exempel för att synliggöra att det är möjligt. 9.3 Få regering att skriva om uppdraget för lärosätena, behovsanpassad högskola. 9.4 Göra en omvärldsanalys på hur andra länder hanterar frågan UKÄ* UKÄ Se Lars Haikolas utredning Många andra länder har kommit längre än vi har gjort, här kan vi lära av hur andra gör för att förenkla processen för att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. 9.5 Öppna upp för lärlings- / och trainee- koncept kopplat till studier allt efter studier Utbildningsdepartementet, lärosäten och arbetsliv *Universitetskanslersämbetet är en myndighet för granskning, analys och utveckling av den svenska högskolan Delmål 10 Förbättrat samarbete mellan aktörer för att underlätta för att komma in på svenska arbetsmarknaden 10.1 Tydliggöra Regionförbunden/regioner Samverkansgrupp med ansvarsområdet, lärosäten mandat och erkännande 10.2 Skapa incitament för samverkan

12 Viktiga intressenter för ett väl fungerande samarbete är: De tre universiteten, BTH, LNU, HJ Regionerna - Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Jönköping Kommunerna (skatteintäkter från nya invånare, praktik anställning, bostadsfrågan mm, SFI och SO-varianter, barnomsorg) Arbetsförmedlingen Näringsliv/offentliga verksamheter Företagsorganisationer Länsstyrelsen Innovationssystemet i helhet. Högskolornas intresseorganisation (finns en sammanslutning) Studentföreningar Fackförbunden - öppna upp möjligheter till (oavlönad) praktik Internationella studenter Internationella alumner (kompetens och erfarenhet) Migrationsverket Arbetsgivare och deras förutsättningar och intresse av att anställa Delmål 11: Företag och organisationer i högre grad efterfrågar utl. stud. kompetens Möten, informationsträffar, erfarenhetsutbyte där företag får större kunskap om nytta och ekonomisk vinning av att använda Lärosätten, Näringslivs, Bransch organisationer, offentliga organisationer mm Synliggöra internationella studenters kompetenser 11.2 Koppla studenter till konkreta insatser i arbetsplats, t.ex. medverkan på mässor Kultur-tema aktiviteter av utländska studenter för företag Internationella stundeter besitter värdefulla kunskaper/kompetenser tex för företag och andra verksamheter med verksamhet/kunder i andra länder, genom möten kan detta ge ett mervärde för båda parter

13 11.4 Erbjuda företag problemlösnings-insatser som genomförs av utländska studenter. (E-faktor, Open innovation) Studentmedarbetartjänster för internationella studenter och anställningar i företag eller organisationer 11.6 Stimulera privata och offentliga aktörer att erbjuda praktikplatser för Synliggöra internationella studenters kompetenser Regelverk, anställningsavtal, försäkringar, Projekt - Tekniknod mot målgruppen Mötesplats och erfarenhetsutbyte mellan företag. Visa på goda exempel. Mentorskap. Delmål 12: Bättre stödstrukturer till arbetslivet 12.1 Gemensamma mässor branschmässa och studentmässa. Studenter deltar på företagsmässor Lärosäten, region i samverkan med bransch och näringsliv. Samordning 12.2 Sprida goda exempel genom lokala /regionala medier 12.3 Mentor-/fadderskap mellan internationella studenter och medarbetare i företag och organisationer Erbjuda handledarutbildning till företag och arbetsliv så att de blir bättre beställare. Samordning, experter inom området, internationell matchningsprojektet från AF Många arbetsgivare upplever en stor osäkerhet för att ta emot på grund av språk och kulturella skillnader,

14 12.4 Sprida information, kunskap, matchning, goda exempel via sociala medier exempelvis Linkedin, bloggar, twitter 12.5 Jobbsafari genom handledning/stöd kan denna osäkerhet överbyggas. Genom att sprida goda exempel så kan andra identifiera sig vilket kan sprida ringar på vattnet och få fler arbetsgivare att arbeta tillsammans med internationella studenter Enligt Kalmarmodellen, flera studiebesök. t.ex. en särskild Mycareer Delmål 13: Bättre matchning, rätt kompetens för rätt jobb 13.1 Inventering, kartläggning av behov av Exempelvis språkkompetens i arbetslivet Lärosätten Kopplas samman med matchningsprojektet som AF har genomförts. Kunna bakas samman med Delmål 13. Skulle lärosäten kunna öka sitt samarbete med AF. Pilot regionalt som ett resultat av detta projekt? Kopplas till målgrupp Uppföljning av vad internationella studenter gör efter avslutade studier 13.3 Etablera gemensamma system för Uppföljning av UKÄ årsrapport Lärosätten Vi behöver få ökad kännedom om var de internationella studenterna tar vägen efter avslutade studier, särskilt om de stannar i landet/regionen Vi behöver få ökad kännedom om var de internationella studenterna tar vägen efter avslutade studier, särskilt om de stannar i landet/regionen

15 2 Delmål 14: Bättre samverkan för att ska kunna etablera sig i regionens arbetsliv 14.1 Mötesplatser för Arbetsförmedling, Region, arbetsgivare och studenter Kommun 14.2 Jobbytar-aktiviteter, auskultation, 3 mentorskap, twinning mellan olika aktörer i systemet 14.3 Involvera bemanningsföretag Intressenter som bör samverka för att uppnå resultat: Branschorganisationer tex Företagarna, Hantverksförening, Teknikföretagen etc Fackliga organisationer Universitet och högskolor, Studentföreningar inom univ. Karriär-/ studie-vägledare på univ. och högskolor Arbetsförmedling Bemanningsföretag Enskilda företag Region, landsting, kommuner 3 Auskultant (av latinets auscultare = lyssna, besläktat med auris = öra), "åhörare" är en person som lyssnar och iakttar i samband med sin utbildning. Förr användes beteckningen om tjänsteman, som var inskriven i ett ämbetsverk och för sin utbildning fick vara med på verkets förhandlinga r, men som inte fick någon lön eller hade rätt att delta i besluten.

16 5. HUR GÅR PLANERINGSPROCESSEN VIDARE? Under workshopen genomförde deltagarna en problemanalys (bilaga 1) utifrån denna sattes förslag på delmål och förslag på en övergripande aktivitetsplan. Dessutom listades viktiga intressenter. Allt detta ovanstående som presenterats i denna rapport hann deltagarna med på en endagsworkshop. Dessa förslag från intressentgruppen lämnas nu över till projektledare/projektgrupp. Projektledare genomför i dialog med övriga involverade intressenter arbetet som återstår för att färdigställa en, eller flera behov/åtgärder. Sammanfattningsvis några steg som krävs för att projektplanen ska färdigställas: Bilda en arbetsgrupp och ta hjälp av referenspersoner för det fortsatta arbetet till varje åtgärd o Gör en analys av de mål och åtgärder som har tagits fram på workshopen o Se över om de mål som har satts är SMARTa mål (d.v.s. Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och i logisk Tidsföljd ). (Ev. kan några mål behöva tas bort alt. slås samman. Ev. behövs t.o.m. några nya delmål. Arbetsgruppen sätter även ett projektmål och flera övergripande långsiktiga mål. Ta hjälp av problemanalysen i bilaga 1) o Aktivitetsplanen behöver ses över, specificera aktiviteterna så gott det går, lägg till och ev. ta bort aktiviteter om de inte är realistiska för projektet o Sätt dessutom ansvarsfördelning för varje aktivitet o Gör en inledande riskanalys och riskhanteringsplan (Dessa görs även kontinuerligt i projektet) o För att mäta resultat ta fram rätt/bra indikatorer och verifikationskällor - verktyg för att följa upp projektresultat o Upprätta en tidsplan och en budget för projektet o Föra samtal med finansiärer/ uppdragsgivare/beställare, presentera planen och finna finansiering

17 Bilaga 1 Problemanalys Problemanalys avseende Huvudproblem (utgångspunkt för diskussionerna): Utmaning att få utländska studenter som studerar och har studerat på våra lärosäten att etablera sig i regionen efter utbildningen. Orsakerna till att detta är svårt är följande: Samverkan Kommunikation och samverkan samt tydlighet i vilka behov som behövs/finns i regionen gällande kompetensförsörjning, Samverkan i.s.f. samagerande Stuprörstänk, var finns resurserna? Brist i erfarenhet i regionen, vi tror att vi vet hur det fungerar hos andra parter, myndigheter, organisationer okunskap om varandras roller Mismatch Mismatch, job profiles Svårt med kartläggning av befintlig internationell kompetens p.g.a P.U.L. Oklara förutsättningar råder lagar, regler, möjligheter att anställa Avsaknad av lots funktion högskola och företag Supportnätverk saknas för företag för hantering av internationella anställningar (ingen i Företag /arbetsgivare Företags och arbetsgivares oförmåga att ta emot och efterfråga s kompetens Arbetsgivarna idag får man jobb genom kontakter Förståelse för andra kulturer är bristfällig Företagen måste se nyttan av att ta emot studenter Värdet av internationell kompetens är svårt att beskriva Låg utvecklingsbelägenhet hos företag Arbetsgivarna har inte förtroende för utländsk utbildning Fördomar/bristande intresse Bristande erfarenhet av utländska anställda är initialt en barriär Företagen är inriktade på sin verksamhet på resultat, ej omvärld Företagen har brist på kulturella skillnader Företagen ser inte potentialen, har ej kunskap om möjligheterna med utländsk arbetskraft såsom exportmöjligheter och kulturell kompetens etc. Inte alltid prioritering av export i svenska företag

18 Efterfrågan arbetskraft Stor konkurrens om jobben, arbete, praktik svårt för utländska studenter Ont om jobb Högskolor Rekryteringsprocessen börjar försent, då individen bar har lite tid kvar i Sverige Man fångar upp studenter försent Olika tidsperspektiv som offentlig verksamhet/utbildning och företag har Högskolorna har brist på intresse för, ingen långvarig strategi Envishet/Traditioner på högskolor: Att fortsätta utbilda i ämnen där arbetsmarknaden är mättad, inte se efter behov. Rigida system inom högskolor ingen samordning eller komplettering Validering svår, inte bara kursnamn utan måste känna till innehåll i tidigare utbildning då utländska studenter kommer Skiljer på service till svenska studenter och internationella (ex. svenska utbildningar resp. på engelska och faktum att svenska studenter stannar inte heller i regionen alltid) Incitament för universitet/högskolor brister allt för få i arbete, erbjuds få kontakter med det svenska samhället Studenter får för lite hjälp att starta eget Kontakt mellan studenter och näringsliv är få kommer in för sent i utbildningen Få kontaktytor mellan företag och utländska studenter under studietiden Individen a. Kultur/Ekonomi/ Erfarenhet Finansiell situation, tight Ingen erfarenhet av regionen Kan inte svenska koder/kultur b. Språk Prioritering - att lära sig svenska är inte högst på listan Bristande språkkunskaper Företagen kräver att man kan tal svenska Okunskap om svensk byråkrati, hur man söker jobb och olika myndigheter etc. Ännu ingen yrkeserfarenhet Inga kontaktnät i Sverige c. Bostad Brist på bostäder svårt att hitta boende till utländska studenter Igen kunskap om hur man säker bostad, inga kontakter

19 EFFEKTER om vi inte kan ta tillvara på s kompetens sker följande (skäl till varför det är viktigt att lösa huvudproblemet); Brianloss, Stora kostnader för samhället vid utbildning-ingen ROI, Ett icke inkluderande samhälle där vi förlorar det mångkulturellas samhällets utvecklingspotential, Demografisk snedfördelning blir bestående- för få personer i rätt ålder i landet/regionen Tar inte tillvara på internationell kompetens Regionen blir mindre attraktiv för investeringar etc. Vi förlorar attraktionskraft som högskolor bland studenter och forskare Företagen går miste om kompetent arbetskraft och exportmöjligheter Företagen går miste om tillväxtmöjligheter Ökat gap på tillgång och efterfrågan-brist på kompetens Långsam/sen introduktion i svenskt arbetsliv för individer Färre uppfinningar, & färre start-up företag Snedvrider globalisering- våra högskolor i regionen får inte ta del av globaliseringen Blinda och omsprungna i teknologisk utveckling Dåligt rykte för Sverige färre kommer