Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden

Transkript

1 Version: Slutrapport Redovisning av projektstöd från Arvsfonden Så här fyller du i slutrapporten: 1. Besvara frågorna under rubrikerna 1 3 (Del 1) och 4 9 (Del 2). Del 1 avser projektets sista år och Del 2 avser den totala projekttiden. De fält som du ska fylla i är gråmarkerade. 2. Slutrapporten bör inte vara längre än 15 sidor, exklusive bilagor. 3. Skicka den ifyllda årsrapporten till: Arvsfondsdelegationens kansli Box STOCKHOLM Skicka även en kopia via e-post till din handläggare. Glöm inte att bifoga genomförda utvärderingar av projektet, filmer, kopior på pressklipp och/eller annan dokumentation. Projektnamn: Projektnummer: TAKK för Språket 2010/097 Projektägare: Organisationsnummer: MiM Kunskapscentrum Redovisningsperiod (ååmmdd - ååmmdd): Total projektperiod: Juli 2013 t o m juni 2014 samt slutredovisning 1 Juli juni 2014 Huvudsaklig målgrupp för projektet: (För att kryssa i en ruta, dubbelklicka (med höger musknapp) på den ruta som du vill kryssa i, och välj sedan markerad (under rubriken standardvärde) i den dialogruta som då kommer upp). Barn 0-11 år (med eller utan funktionsnedsättning) Ungdomar år (med eller utan funktionsnedsättning) Personer över 25 år (med funktionsnedsättning) 1 (39)

2 Version: Del 1 Frågeområdena 1 3 avser projektets sista år. 1. Genomförande 1.1 Beskriv hur ni har uppnått målen för året. Vilka aktiviteter ni har genomfört? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? Finns det något som ni har behövt förändra mot vad ni ursprungligen hade planerat? Under det fjärde året i Projekt TAKK för Språket har följande aktiviteter genomförts: Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Två träffar har ägt rum under året för avstämning med cheferna från samarbetsorganisationer. Syftet med träffar har varit att följa upp vad som görs i varje organisation för att förankra det flerspråkiga perspektivet på AKK. Syftet har också varit att samtala kring och få stöd för projektets planerade aktiviteter under år 4 (se bilaga 1 med alla aktiviteter under år 4). Utbildningar FAMN och Fler-TAKK Samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla Kommun För att sprida det flerspråkiga perspektivet geografiskt men även för att göra erfarenheter om hur perspektivet kunde förankras i skolansvärld genomfördes under projektets fjärde år två omgångar av projektets utbildningar FAMN (föräldrautbildningen) och Fler- TAKK(personalutbildningen). Projektledningen förberedde utbildningsupplägg som erbjöd utbildningstillfälle för föräldrar, för pedagoger men även gemensamma tillfälle för samtal mellan föräldrar och pedagoger kring elevernas kommunikativa behov. Representanter från samtliga samarbetsorganisationer medverkade som föreläsare/eller seminarieledare vid något tillfälle under utbildningsdagarna. Den första utbildningen under hösten 2013 genomfördes i samarbete med utbildningsförvaltningen i Uddevalla kommun. Deltagare var enhetschefer, modersmålslärare, förskolelärare, grundsärskolelärare och föräldrar med flerspråkig bakgrund som har barn med kommunikativa funktionsnedsättningar. Personalen kom från 4 förskolor, 2 skolor och från modersmålsenheten i kommunen och deltagarantal uppgick till 41. Utvärderingar från deltagare i utbildningen var genomgående väldigt positiva (se bilaga 2 innehållande sammanställning av utvärderingarna från alla utbildningstillfällen i Uddevalla) och detta ledde till en förfråga från Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) om ett samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning. Samarbete med Center för Skolutveckling i Göteborg och stöd från Social Resursförvaltning i Göteborg. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. I samarbete med CFS och med hjälp av ekonomiskt bidrag från Social Resursförvaltningen informerades två enheter för förskolor och 6 särskolor i Göteborg. Sammanlagt anmäldes 60 personer till en utbildningssatsning som omfattade 5 2 (39)

3 Version: tillfälle varav några gemensamma för både föräldrar och pedagoger. Mellan personer deltog under utbildningstillfällen i Göteborg som samlade skolledning, personal och föräldrar. Målsättningen med utbildningen var att hitta språkutvecklande samarbetsformer mellan skolan och hemmet utifrån AKK-användning på modersmålet. Sammanställningen av utvärderingarna visar att denna målsättning uppnådes och att nöjdhetsgraden med utbildningsinsatsen fortsatte vara hög (se bilaga 3 med sammanställning av utvärderingar från alla utbildningstillfälle i Fler-TAKK vt 14). En referensgrupp för metodmaterialet TAKK för Språket etablerades. Under det fjärde året och som ett led i förankring och spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK, förbereddes film- och text material som skulle ingå i metodmaterialet. Idén som fanns till grund för innehåll och form presenterades för sakkunniga inom samarbetsorganisationerna. De bidrog med synpunkter på texterna som nu finns på webbsidan TAKK för Språket och svarade på frågorna som ingår i avsnittet frågor och svar. Metodmaterialet TAKK för Språket sammanställdes Under våren 2014 spelades in filmaterial. Manus till animationerna skrevs ner med stöd och i dialog med föräldrar och familjer som har varit aktiva i Projektet. Ett samarbete med Högskolan Väst och deras 3D-animation och visualisering programmet etablerades och Webbsidan TAKK för Språket utvecklades, Kontakt med Hälso-och sjukvårdnämnderna 5 och 11 i VG Regionen(HSN 5 och HSN 11) Projektägare MiM Kunskapscentrum har kontaktat HSN och informerat om önskemål att delge Projektets resultat, slutsatser och metodmaterial till HSN-representanter. Vi har kontaktat via mail och telefon sekreterare för ovanstående HSN och ansökt om att få komma och berätta om förutsättningar och behov hos projektets målgrupp. Trots envisa försök att komma i kontakt med dessa politiska instanser gav ansträngningarna enbart ett resultat: vi fick ett mail från varje nämnd där de informerade att de inte hade tid att ta emot oss och lyssna på erfarenheter om dessa medborgares vardag. Att i sina presentationer utmana till en medborgardialog och att i praktiken inte ha vare sig tid eller reell intresse att genomföra den, tycker vi är skamligt och ett förbättringsområde för hälso-och sjukvårdsnämnderna i Regionen (för ett smakprov på hur medborgarnas röster inte får plats i den politiska agendan se bilaga 4 som innehåller kommunikation med politiken) Avslutningskonferens för att delge resultat och presentera metodmaterialet Den 10 juni genomfördes den sista formella aktiviteten i projekt TAKK för Språket och det var en avslutningsworkshop. Personer som varit aktiva i projektet både som deltagare i projektets utbildningar och som representanter från samarbetsorganisationer deltog. I Workshopen genomfördes gruppövningar för att levandegöra möjligheter och hinder för det flerspråkiga perspektivet på AKK. Totalt 50 personer deltog i avslutningen där det presenterades resultat och även metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket. 3 (39)

4 Version: Mål för Projekt TAKK för Språket under det fjärde året har varit: a. Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. b. Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. De redovisade aktiviteterna innehåller en hög grad av medverkan från samarbetsorganisationerna i projektet. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN som ägt rum under det fjärde året har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken. Hos Habiliteringen i Hisingen, Barn och Ungdomar (tidigare Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän) som medverkat i projektet från början har det lett till följande anpassningar: - Man arbetar mer och tidigare med praktiska exempel. Filmexempel visar flerspråkiga föräldrar som använder AKK med sitt modersmål. - Man börjar nu utbildningarna med att tillfråga deltagarna om deras tankar och erfarenheter om kommunikation och AKK. - Man han lagt till diskussionen om flerspråkighet och AKK-användning. - Man diskuterar med deltagare syn på funktionsnedsättning. - Materialet som används för hemuppgifter, bilkartor och sammanfattningar översätts till de aktuella modersmålen. - Tolkrollen är förändrad och tolkuppdraget förbereds inför varje utbildning. - Kurledarna som också är personal från habiliteringen har en större medvetenhet om vikten av att teckna och prata modersmålet. Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen redovisar att de genomförde den första AKK-utbildningen med fokus på flerspråkighet under Vt Utbildningen tog del av filmmaterial som producerats i projektet och det skedde ett utbytte av idéer inför planering av utbildningen. Utbildningen samlade ca 45 deltagare, främst lärare och specialpedagoger och ingick i myndighetens kursutbud till skolhuvudmän och pedagoger i Regionen. Uddevalla kommun Satsningen i Uddevalla kommun ledde till att pedagoger i kommunen har fått kunskap om hur man utvecklar flerspråkighet genom AKK och nya infallsvinklar om hur samarbetet mellan skolan och hemmet kan se ut. Så här uttrycker sig deltagarna i utvärderingen som gjordes vid det avslutande utbildningstillfället: Bra med utbildningen: - Bra föreläsning av Salameh. - Att sitta och teckna i grupp och att man lyfter upp modersmålet. - Jag och vi som arbetslag har fått en ny utmaning i vårt pedagogiska arbete med barn på förskola. - En massa nyttiga saker på en plats. Mycket bra information - Möta modersmålslärare, föräldrar. - Att alla är nybörjare. - Ledningen på Mim inspirerande personer. 4 (39)

5 Version: Bra med ledare som visar och sen sätter ihop meningarna. - Det hade varit bra att boka uppföljnings tillfälle redan från början. - Bra sammanfattning. - Har fått lite mer kunskap om andra kulturer och hur kan jag använda det i mitt arbete med flerspråkiga barn. - Praktiska tips ur verkligheten. - Intressanta frågor som kom upp. - Förstår bättre hur samarbetet med hemmet är. - Ni får oss att känna oss viktiga. Mindre bra med utbildningen - Utbildningen tar slut. Och man ska visa, söka, hålla glöden vid liv- ensam. - Svårt att smälta Evas-Kristinas föreläsning vid ett tillfälle, hade önskat lite utförligare information från Salameh efteråt. - Synd att förskolledning inte var med idag. Under sista tillfället svarade 21 av 22 som fyllde i enkäten att de kommer att göra på ett annat sätt i mötet med flerspråkiga familjer efter utbildningen Fler-TAKK. Gällande vad det är som de kommer att göra på ett annorlunda sätt svara deltagarna att de kommer att efterfråga mer föräldrarnas kunskap, att uppmuntra dem att använda sitt modersmål tillsammans med AKK och att arbeta mer för att få modersmålslärarna och föräldrar mer delaktiga i förskola-skolans arbete. Av 22 som svarade på enkäten under sista tillfället anger 22 att de nu vet hur man kan använda TAKK och annan AKK tillsammans med modersmålet. Deltagarna anger att de upptäckt att det är viktigt att hålla kontakt med familjen och med modersmålsläraren (hela utvärderingen sammanställs i bilaga 2). Center för Skolutveckling i Göteborg (CFS) tog initiativ till fortsatt samarbete kring ytterligare en utbildningssatsning under Vt. 14. Målsättningen med den nya utbildningsomgången var ytterligare spridning av det flerspråkiga perspektivet på AKK inom skolområdet. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att följa upp samarbetsorganisationernas förankringsarbete. Mot bakgrunden som beskrivs ovan är vår bedömning att ovanstående mål har uppfyllts då det flerspråkiga perspektivet finns som en del av samarbetsorganisationers olika agendor. Alla representanter kan redovisa för konkreta aktiviteter som genomförs där perspektivet tas upp och/eller sammahang i verksamheten där projektets erfarenheter diskuteras och tas med. Slutsats gällande måluppfyllelse av målet Att försäkra en spridning av ett flerspråkigt perspektiv på AKK både geografiskt, innehållsmässigt och hos politikerna som är beställare av stödinsatserna. Aktiviteterna som beskrivits men även dess efterföljande effekter indikerar att det flerspråkiga perspektivet på AKK har tagits emot av flera aktörer och att intresset för dess spridning finns nu hos de allra flesta verksamheter som samarbetat i projektet men också hos andra som kommit med i samarbetet efter aktiviteterna genomförts. 5 (39)

6 Version: Redogör för vilka föreningar, organisationer och/eller myndigheter ni har samarbetat med under året. Under året har vi samarbetat aktivt med följande verksamheter: - Utbildningsförvaltning i Uddevalla kommun, Kontaktperson Lize Lindqvist Center för Skolutveckling i Göteborg, Kontaktperson Marie Jacobsson DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, Regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, Kontakperson Britt Claesson Barn -och Ungdomshabiliteringen Hisingen, Kontakperson Anneli Åkerberg Högskolan i Väst, 3D-animation och visualisering. Kontaktperson Midhat Ajanovic Specialpedagogiska Skolmyndigheten Västra Regionen, Kontaktperson Eva Sandstedt, Språkens Hus Malmö Kontaktperson Eva-Kristina Salameh, Beskriv hur ni har arbetat med att öka förutsättningarna för långsiktig överlevnad av projektet efter projekttiden. Träffar med chefer från samarbetsorganisationer i avstämningsgrupen Avstämningsgruppen etablerades redan i början av processen vilket har varit en framgångsfaktor under hela projektet. Medarbetare från samarbetsorganisationerna har ingått i projektgruppen eller i arbetsgruppen som genomfört exempelviss utbildningarna. Samtidigt har deras chefer alltid informerats om medarbetarnas deltagande. Cheferna har genomgående fått frågor från projektledningen under avstämningsgruppsträffarna kring hur erfarenheterna som blir till kan förvaltas i den egna verksamheten. Medverkan av representanter från samarbetsorganisationerna i projektets utbildningar Fler-TAKK och FAMN. I samband med utbildningarna Fler-TAKK och FAMN har medarbetare från samarbetsorganisationer bjudits in till att berätta hur projektets tankar har omsatts i praktiken hos samarbetsorganisationerna. Detta har inneburit en reflektion kring den egna förankringsprocessen och samtidig erbjudit möjlighet att förmedla de egna erfarenheterna till andra professionella. Deltagare i utbildningarna har vid dessa tillfällen tagit del av exempel på hur kunskap som blir till via projektet kan förvaltas inom ramen för den reguljära verksamheten. 6 (39)

7 Version: Metodmaterialet webbsidan TAKK för Språket Tanken med webbsidan som nu finns tillgänglig för alla via nätet och på 4 olika språk, har varit att ha kvar erfarenheterna om användning av AKK tillsammans med modersmålet som gjordes i projektet. Viktigaste har varit att materialet skulle förmedla deltagarnas vardag och upplevelser och vad projektet har betytt för dem. 2. Målgrupp 2.1 Nyckeltal Ange antal aktiva deltagare i projektet: 256 personer bl. a. kursledare, språkledare, barn och anhöriga, personal, representanter från samarbetsorganisationerna (se bilaga 5 innehållande antal samtliga deltagare i projekt TAKK för språket under år 4) (med aktiva deltagare avses sådana som har kunnat ha inflytande över projektet) Andel kvinnor/flickor i projektet: 80% Andel män/pojkar i projektet: 20% Andel annan könskategori i projektet: 0 % Ange hur många personer som projektet totalt har nått under året: Personer som vi har mött med information eller utbildningar har varit 506. Webbsidan metodmaterialet TAKK för Språket har varit uppe en månad och hittills har vi fått 450 besökare. De flesta från Sverige men även från USA och England. Totalt har projektets erfarenheter nått till ca 1000 personer under året. Webbsidan är översatt till 4 stora språk och vi beräknar få minst dubbel så många besökare resten av året. 2.2 Beskriv projektets huvudsakliga målgrupp (ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionalitet, eventuell problembild, etc.). Projektets målgrupp har varit familjer med ett annat modersmål än svenska som behöver använda alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med någon familjemedlem. Fokus har inte varit några specifika funktionsnedsättningar eller diagnoser utan att familjen, habiliteringen eller förskolan har ansett att barnet eller ungdomen kan få förbättrade livsvillkor genom användning av AKK. Föräldrar och anhöriga som deltagit i projektets aktiviteter har haft barn och ungdomar med exempelviss downs syndrome, autism, utvecklingsstörning på grund av olika typer av kromosomavvikelser, språkstörning, hörselnedsättning, ryggmärgsbråck m fl. I de flesta fall har kommunikationssvårigheterna varit konsekvensen av en kognitiv funktionsnedsättning. Av 33 föräldrar som deltog i utbildningar och aktiviteter under det fjärde året var 29 mammor och 4 pappor. Sammanlagt under åren har deltagit drygt 40 föräldrar men några har deltagit i flera utbildningsomgångar. 7 (39)

8 Version: Språken som oftast förekommit har varit arabiska, somaliska och kurdiska sorani men även deltagare med persiska, albanska, tigrinja och engelska som modersmål har deltagit. Drygt hälften av föräldrarna som deltagit har behövt språkstöd för att ta till sig informationen och för att gå utbildningen. Vistelse i Sverige har varierat mellan 1 20 år eller fler. Majoriteten av barnen har varit mellan 4-12 år men deltagarna som hade äldre barn har uppskattat kunskapen desto mer eftersom de länge har saknat ett kommunikationssätt som fungerar i vardagen. 2.3 Hur och i vilken omfattning har ni nått målgruppen? Målgruppen har vi i huvudsak nått genom föreningens kontaktnät där det ingår en del personer som har utländsk bakgrund men även genom samarbete med habiliteringen och information som vi lämnat vid deras utbildningar. Vi har också kontaktat förskolor och skolor med hög andel elever med flerspråkig bakgrund. För att nå målgruppen har det varit oerhört viktigt att anpassa informationsträffar och alla aktiviteter för att personerna som har kommit till oss skulle känna att de kunde påverka vad som hände i projektet. Man måste utgå från målgruppens förutsättningar och behov även när aktiviteten innebär ett utbytte med personalgrupper. Detta är lätt att skriva men svårt att genomgående lyckas med i praktiken. Med medvetenhet om vilka som har stått i fokus och genom deltagarsamtal och formativa utvärderingar har vi dock haft bra koll på vad deltagarna har efterfrågat. På det sättet har vi lyckats hålla en hög närvaro på utbildningarna med få deltagare som fallit bort. I nästan varje utbildning har vi haft nya och gamla föräldrar. Att lära sig tecken och annan AKK är inte något man gör på 5 gånger. Träning och diskussion krävs och deltagarna har återkommit för man har känt att det har gett de någonting och förstått att kontinuitet behövs. Blandningen av nya och gamla deltagare och även av deltagare med olika modersmål i varje utbildningsomgång har varit framgångsrikt och man har kunnat delge varandra olika erfarenheter och synsätt under en och samma värdegrund. Så här säger en deltagare på fokusgruppsintervjun som gjordes vt 2013: Jag behöver hjälpen vi har fått här, träffa föräldrarna som jag har träffat här för jag har lärt mig mycket av dem. Habiliteringen kom och lämnade bilder men jag förstår inte vad de menar eller vad handlar det om men nu har jag lärt mig mycket om det, på den här kursen har jag lärt mig med det. 2.4 På vilka sätt har målgruppen varit delaktig i projektets genomförande? Konkret har målgruppens delaktighet sett ut så att representanter från MiM Kunskapscentrum har inför varje utbildningsomgång alltid tillfrågat föräldrarna som ska delta om deras åsikter, behov och förutsättningar i samband med AKK och flerspråkighet (Se bilaga 6 med frågeformulär som användes som underlag för samtal med varje deltagare). På det sättet har målgruppens frågor, behov och upplevelser i vardagen kommit med och påverkat form och 8 (39)

9 Version: innehåll i varje utbildningsomgång som gjorts i projektet. Utvärderingarna har skett kontinuerligt och haft ett formativt syfte. Detta har också lett till förändringar och anpassningar utifrån föräldrarnas respons under tiden som projektets insatser har pågått. 2.5 Beskriv målgruppens upplevelser av projektets insatser. Utvärderingar av insatserna som riktats till målgruppen har utgått från tre konkreta områden: Användbarhet i vardagen av det som tagits upp, bedömningen av innehållets kvalité vid varje kurstillfälle och bedömning av kursledarnas förmåga att förmedla relevant kunskap som kan förändra familjens vardag. Utifrån dessa områden och med hänsyn tagen till att frågorna ska vara enkla och tydliga utarbetades en enkät som användes för anhöriga och föräldrar (Se bilaga 7 med sammanställning av FAMN utvärderingar ht 13 vt 14). Målgruppen kan ha svårt att uttrycka sig i skrift och därför gjordes på nästföljande utbildningsdag muntliga återkopplingar på det som hade hänt gången innan. Viktigaste var att göra dessa återkopplingar efter de gemensamma tillfällen där både föräldrar och personal deltog. Kommentarer från dessa återkopplingar handlade om betydelsen av att ha träffat barnets pedagog och förstå mer hur förskolan-skolan tänker. Om att föräldrarna kände sig viktiga när de såg all personal från habilitering och skolan som deltog i utbildningen och att de blev sedda på annat sätt av personalen efter utbildningen. Det fanns en stolthet om att ha kunskap om AKK som personalen ibland inte hade. Så här berättar deltagarna i fokusgruppsintervju som gjordes vt 13: - Det är jag som har sagt till dem (personalen) om ritprat och berättat att vi tecknar och pratar modersmålet på MiM. De har blivit intresserade när jag berättade om utbildningen och vill få information om kursen - Det som gjorde mig att jag kände mig glad är att barnen känner att min mamma kan. De känner att de har kontakt med mamma och en annan trygghet. Jag känner mig lugnare och glad, om jag hade vetat så hade jag lärt mig det här innan - Förut om jag ville förklara (hen) en sak, så kunde jag säga 20 gånger eller hela dagen men (hen) förstod inte och jag förstod inte. Men nu bara jag visar teckenbilden som jag fått här och det räcker. Jag kan prata som jag vill och använder både modersmålet och svenska. 9 (39)

10 Version: Ekonomi Så här fyller du i den ekonomiska redovisningen: 1. Beviljat belopp från Arvsfonden Ange det beviljade beloppet per budgetpost (se ert beslutsmeddelande från Arvsfonden) samt summa. Om ni har gjort omdisponeringar under redovisningsperioden ska det nya godkända beloppet anges. 2. Faktiska kostnader och intäkter Ange faktiska kostnader och intäkter för redovisningsperioden. Kostnaderna ska vara granskade och godkända av godkänd eller auktoriserad revisor. 3. Ej förbrukade pengar Återbetalning Om de beviljade medlen är högre än de intygade kostnaderna ska en återbetalning till Arvsfonden göras. I de fall där en återbetalning blir aktuellt kommer vi att informera om det exakta belopp som ska betalas tillbaka och hur man återbetalar. 4. Utfall för prognosperioden föregående projektår Ange faktiska kostnader och intäkter för den period som ni prognostiserade för under föregående år. Glöm inte att revisorn också ska intyga de kostnader och intäkter från projektets tidigare år (prognos) som ännu inte har redovisats och intygats. Revisorns granskning ska följa de anvisningar som Arvsfondsdelegationen anger (se det särskilda dokumentet Anvisningar för revisorer ). Sist i detta dokument (Bilaga 1) finns det en bild som illustrerar tidslinjen för beslut, rapport, revision och fortsättningsansökan i ett arvsfondsprojekt. 10 (39)

11 Version: Ekonomisk redovisning Kostnadsslag Lönekostnader för fast/tillfälligt anställd personal inom projektet 4. Utfall för prognosperioden 2. Faktiska 1. Beviljat belopp föregående kostnader och från Arvsfonden projektår intäkter Externa tjänster Lokalhyra Informationsspridning och marknadsföring Resor Utrustning Andra verksamhetskostnader Revision Intäkter avgår -954 Summa Ej förbrukade pengar Återbetalning (Beviljat belopp minus faktiska kostnader och intäkter) år1-år4 0 Ideellt arbete (timmar), utfall Egen/annan finansiering, utfall år1-år (39)

12 Version: Del 2 Frågeområdena 4 8 avser hela projekttiden (det vill säga upp till tre år). Besvara frågorna kortfattat, fokusera på de viktigaste faktorerna/nyckeldragen. 4. Bakgrund 4.1 Sammanfatta varför ni startade projektet och vad ni ville åstadkomma. Vi ville åstadkomma en förändring gällande situationen för familjer som behöver använda AKK och är i en flerspråkig situation dvs. har ett annat modersmål men bor i Sverige. Dessa familjer nåddes sällan av etablerade verksamheter som ska ge stöd. Ingen organisation hade tidigare ställt sig frågan om användning av AKK kunde ske på familjens modersmål och vi ville att frågan skulle belysas teoretisk och praktisk. 5. Genomförande 5.1 Har projektets syfte och mål uppnåtts? På vilket sätt? Ja, genom att projektet har utvecklat ett flerspråkigt perspektiv på Alternativ kommunikation. Detta innebär bl. a att familjens språk och bakgrund uppmärksammas i högre grad när stöd förbereds och erbjuds. Detta ökar i sin tur chanser till att familjer ska kunna erhålla stödet de har rätt till på det sättet de behöver det. Aktiviteterna som vi har genomfört i Projektet har lett till att familjer som inte förstod förklaringar från habiliteringen, har gjort det genom projektets insatser. Aktiviteterna har också lett till att familjerna som inte visste vad AKK är, har fått verktyg föra utveckla kommunikationen med sina barn. Vi har mot slutet av projektet fastlagit att Inget flerspråkigt perspektiv på AKK är möjligt utan ett bra samarbete med familjen. Projektets ursprungliga målsättningar har uppnåtts och även utvidgas på vägen. I början tänkte vi mest på tecken som AKK men snart stod det klart för oss att frågan gällde hela AKK-stödet som även innefattar bildkommunikation, sociala berättelser, ritprat och ITK-stöd som också kan användas på modersmålet. 5.2 Vilka framkomliga vägar har haft störst betydelse för projektet? Vilka hinder har haft störst betydelse för projektet? Viktigt för projektet har varit att samarbetsorganisationerna har bestått över tid även om deras roll har förändrats genom åren. Vi har alltid informerat om vilka aktiviteter som har varit aktuella inför varje termin och bjudit in de att delta på deras villkor. Vi har bjudit representanterna för samarbetsorganisationerna till aktiviteterna som projektägaren MiM har genomfört med målgruppen. Först har de fått vara gäster och observatörer, sedan deltagit i genomförandet och sedan har de själva känt sig redo att utveckla insatser i egen regi med liknande metoder som MiM Kunskapscentrum har utvecklat under åren. Gentemot föräldrarna 12 (39)

13 Version: har vi varit tydliga om vilka målsättningar projektet har haft och att vår roll har varit att göra tillgänglig kunskap kring AKK på modersmålet men även kunskap som rör funktionsnedsättning, samhällsstöd och information, vilket har fått en stor plats i aktiviteterna. Största hindret när det gäller samarbetet har varit att få med en viktig aktör som är Språkcentrum i Göteborg (samlande enhet för modersmålsundervisning i Göteborg Stad). Under projektets andra år deltog delar av personalen i en utbildningsinsats. Deras medverkan var oerhört uppskattad av skolpersonal, personal från habiliteringen och av föräldrarna. Utvärderingarna från deltagarna var väldigt positiva och de önskade själva en fortsättning på utbildningen med fokus på tecken-och bildkommunikation. Detta erbjöds både under det tredje och det fjärde året men språkrektorerna och chefen för hela verksamheten som beslutar över personalens kompetensutveckling, avstod trots uppvaktning från Projektet och Center för Skolutveckling i Göteborg. Under utbildningen skrev föräldrarna sina ansökningar om modesmålsundervisning och specificerade att barnet behövde tecken-och bildstöd i sin modersmålsundervisning. På vilket sätt språkcentrum kommer att tillgodose det behovet är en fråga som vi hoppas ska följas upp av samarbetsorganisationerna som har ansvar för skolområdet. 5.3 Vilka samarbeten med föreningar, organisationer och/eller myndigheter har haft störst betydelse för projektet? Hur har ni samarbetat och hur ser samarbetet ut idag? Sett utifrån vad som mest gynnat projektets måluppfyllelse så har deltagande av medsökande organisation, Språkens Hus i Malmö, varit väldigt viktigt och grundläggande för projektets aktiviteter. Genom Eva-Kristina Salamehs kompetens, kunskap och erfarenhet har vi från början kunnat avfärda myter och föreställningar kring flerspråkighet och öppnat väg för ett nytt perspektiv. Även deltagande av Center för Skolutveckling, Barn-och Ungdomshabiliteringen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Västra Regionen har lett till att frågan har aktualiserats och börjat förankras i offentliga verksamheter där målgruppen inte lyfts fram tidigare. Hur samarbetet har sett ut beskrivs utförligare under fråga 1 som beskriver projekts aktiviteter. Samtliga samarbetsorganisationer som anges under 1.2 kommer att i sin verksamhet använda sig av metodmaterialet TAKK för Språket och har uppmannats att även i fortsättning bidra med nyheter, litteratur, länkar, m.m. som kan hålla webbsidan uppdaterad. 6. Projektets fortlevnad, erfarenheter, spridning 6.1 Beskriv hur projektet lever vidare (exempelvis genom erfarenheter och kunskap och) Habiliteringen Hisingen har tre utbildningar i sin reguljära verksamhet där det flerspråkiga perspektivet tas upp: KomFler, Information om Karlstadmodellen och TAKK-introduktion för 13 (39)