Stiftelsens utrymmen omfattar 5431 m² och finns på adressen Mejerigatan 2 4 GRUNDANDE MEDLEMMAR

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2013

2 Jupiter-stiftelsen i ett nötskal arbetsorienteringsplatser År 2013var antalet deltagare i arbetsorienteringen 517 Målmedvetenhet Mod Positivt tänkande JUPITERS ARBETSORIENTERINGSTJÄNSTER förbereder för arbete och utbildning - arbete eller praktik endera vid Jupiters arbetsenheter eller på externa arbetsplatser eller endast individuell handledning rehabiliterar för arbetslivet - bl.a. lagstadgad rehabiliterande arbetsverksamhet samt arbetsträningstjänster som köps av Fpa och försäkringsbolag bedömer arbets- och funktionsförmåga - bl.a. servicestyrning och bedömning av förmåga att klara sig i arbetet Tjänsterna vid Jupiter-stiftelsens arbetsorienteringscenter, som grundats år 2001, stöder deltagarnas sysselsättning och utbildning genom att förbättra individens arbets- och funktionsförmåga med hjälp av handlett arbete samt individuell handledning och grupphandledning För att förverkliga sitt syfte producerar och säljer stiftelsen i annat än affärsmässigt syfte produkter och tjänster både till den offentliga och privata sektorn. År 2013 var omsättningen 3,8 miljoner euro År 2013 bestod personalen av i medeltal 55 personer Vid arbetsenheterna finns samtidigt Stiftelsens utrymmen omfattar 5431 m² och finns på adressen Mejerigatan 2 4 JUPITER-STIFTELSENS GRUNDANDE MEDLEMMAR Vasa stad Korsholms kommun Vasa Settlementförening rf Vasa Invalider rf Vasanejdens socialpsykiatriska förening rf Vasa kyrkliga samfällighet Stormossen Ab STRATEGISK GRUND STIFTELSENS SYFTE Enligt stadgorna Jupiter-stiftelsens mål är att sysselsätta unga, långtidsarbetslösa och andra personer som har svårt att hitta jobb samt ordna arbetsverksamhet för att rehabilitera personer med nedsatt Info@jupiter.fi arbetsförmåga. Målet är även att ordna och utveckla annan verksamhet som stöder detta. Vi finns också på Facebook: Förutom arbete erbjuds rehabilitering, utbildning och övriga tjänster som stöder vardagshantering och sysselsättning. värden, VERKSAMHETENS STÖTTESTENAR Respekt Förtroende VERKSAMHETSIDÉ Jupiters arbetsorienteringstjänster stärker sina klienterns arbets- och funktionsförmåga. För att förverkliga sin grunduppgift erbjuder stiftelsen arbetsorientering, individuell handledning och grupphandledning samt säljer produkter och tjänster. VISION 2015 Jupiter-stiftelsen är en populär och uppskattad partner vid uppbyggande av högklassiga arbetsorienteringstjänster. JUPITER-STIFTELSEN PB 360 (Mejerigatan 2-4) VASA tfn (växel må - fr 8-16) Samtalspris från fast nät 8,35 cent/samtal. + 7,02 cent/min, Från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 centmin. Fax: (06) översättning: Jenni Roth bilder: Kalle Lydman, Deltagare i arbetsprövning vid Jupiter-Media redigering: Emma Ketonen, Jyri Luoma, tryckeri: Jupiter-Media, juni 2014

3 INNEHÅLL Stiftelsens strategiska grund 1 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Mål för arbetsorienteringen överskreds trots svår ekonomi 4 2 ARBETSORIENTERING 6 3 SERVICEGRUPPER 3.1 Service som förbereder för arbete och utbilding Arbetsorientering som rehabiliterar för arbetslivet samt utvärdering 3.3 Ungdomsservice ARBETSORIENTERINGENS KLIENTFÖRHÅLLANDEN OCH DIREKTA RESULTAT 25 5 ARBETSORIENTERING VID ARBETSENHETERNA 27 6 STIFTELSENS FÖRVALTNING OCH PERSONAL 7 EKONOMISK ÖVERSIKT 37 39

4 1VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Mål för arbetsorienteringen överskreds trots svår ekonomi I stiftelsens verksamhets- och utvecklingsplan för år 2013 kunde man ana att året skulle föra med sig många olika förändringar och utmaningar i stiftelsens verksamhet. Aningarna visade sig stämma. Den rådande recessionsstämningen inom näringslivet och den offentliga ekonomin blev starkare mot slutet av året och påverkade även stiftelsens verksamhet och ekonomi på många sätt. I slutet av året var även Jupiter tvungen att inleda sparåtgärder. Enligt sysselsättningsmätaren förblev situationen i Vasaregionen bland de bästa i landet, vilket är en bra sak. Å andra sidan har det redan länge lett till en viss polarisering av arbetslösheten. Regionens näringsliv drar kunnig arbetskraft, men en stor del av dem som blivit arbetslösa behöver förhållandevis långa rehabiliterings- eller arbetsorienteringsstigar innan deras arbetslivsberedskap är tillräcklig för den öppna arbetsmarknaden. Även förväntningarna på ungdomsgarantins praktiska åtgärder var höga och även där drog stiftelsen sitt strå till stacken. Av deltagarna i arbetsorienteringen var nämligen rekordmånga unga personer och andelen motsvarade 64 % av alla deltagare. Under verksamhetsåret producerade stiftelsen sammanlagt 13 olika tjänster med olika mål, praxis och administrativa krav. Användarna av servicen, dvs. deltagarna, endera arbetade vid någon av stiftelsens sju arbetsenheter eller fick individuell handledning och grupphandledning. Av servicen koncentrerades en del till att producera i första hand arbetsorienteringstjänster medan en del utvecklade och skapade modeller för nya serviceformer tillsammans med samarbetsparter. En nyhet var det samarbete som stiftelsen inledde i maj tillsammans med den öppna avdelningen vid Vasa fängelse och grönområdesenheten vid Vasa stad. Arbetsorienteringstjänster användes under året av 517 olika personer, av vilka en del använde flera tjänster. Antalet klientförhållanden uppgick på så sätt till totalt 596 och antalet handledningsdagar till sammanlagt Antalet deltagare och handledningsdagar var något högre än i fjol.under året avslutades 444 klientförhållanden, av vilka den kortaste pågick i en dag och den längsta i 24 månader. Antalet nya klientförhållanden var 448, vilket innebär att man i genomsnitt inledde 9 och avslutade 9 klientförhållanden varje vecka. Handledningen försvårades ofta av deltagarens svaga språkkunskaper eftersom 24 % av deltagarna pratade något annat språk än finska eller svenska som sitt modersmål. En utmaning för handledningen var också att deltagarna hade ganska dåliga yrkeskunskaper eftersom rekordmånga, hela 64 %, saknade yrkesexamen. Denna iakttagelse stärkte uppfattningen om att det skulle vara viktigt att de pågående projekt som tillämpar principen om learning by doing (Produktskolan och Läroavtal med stöd) skulle bli nya etablerade sätt att avlägga yrkesstudier i Vasaregionen. 4

5 En del av de deltagare som ingick i den utmanande målgruppen hade som direkt mål att få arbete eller utbildning, men en stor del hade som mål att rehabiliteras för tjänster med sikte på arbetsliv och utbildning. Av deltagarna styrdes 32 % till olika utbildningar, vilket var en mycket positiv utvecklingsriktning. Av deltagarna övergick 10 % till arbetslivet och 27 % till övriga handledda åtgärder (t.ex. rehabilitering) och någon annanstans (t.ex. militärtjänstgöring, moderskapsledighet). Andelen deltagare som avbröt sin period var 15 %, men 16 % blev kvar som arbetslösa arbetssökande av många olika orsaker. Resultaten avspeglar förändringarna i tjänsternas och projektens mål beträffande deltagarna jämfört med föregående år. De uppställda placeringsmålen uppnåddes inom alla tjänster och inom vissa lyckades man till och med överskrida dem. Enligt deltagarnas respons hade var och en utvecklats åtminstone inom en av de sektorer som ingått i målen, såsom livskontroll, ökad yrkeskunskap, sociala färdigheter inom arbetslivet eller förbättrad beredskap att söka arbete. Från och med början av år 2013 ansåg TE-förvaltningen att den verksamhet som bedrevs vid Jupiters bil- och metallarbetsenhet, bil- och lastbilstvätt samt kundarbeten inom andra arbetsenheter ska räknas som utövande av näringsverksamhet. Övriga arbetsenheter ansågs vara allmännyttiga och därför var det möjligt att öka handledning med lönestöd i betydligt större utsträckning än föregående år. Stiftelsen inledde år 2013 med ett underskott i budgeten, men på grund av många interna och externa faktorer kunde budgeten inte balanseras under året. Av denna orsak gav man tre interna arbetsgrupper i uppgift att föreslå strukturella förändringar med hjälp av vilka man kunde minska utgifterna eller öka inkomsterna under år En oundviklig och akut sparåtgärd var att inte förlänga arbetsavtalen för fem arbetshandledare med tidsbundna kontrakt efter årsskiftet. Omsättningen för det svåra året uppgick till med ett underskott på Underskottet ger upphov till nya utmaningar för verksamheten och ekonomin under år För att lösa dem behövs ihärdighet och långsiktigt samarbete med samarbetsparterna. 5 Ett stort tack för samarbetet under år 2013, Helka Linna verkställande direktör

6 2 ARBETSORIENTERING Projekt, servicepaket och statsbidrag som förverkligats år 2013 och som riktats direkt till klienter listas i tabell

7 Projekt / Tjänster enligt servicegrupp Tid Finansierare / Köpare År 2013 påbörjade kundförhållanden Kundförhållanden som påbörjats år 2012 eller innan Ungdomsservice Comeetta-handledning II Österbottens ELY-central /sysselsättningspolitiskt understöd Vasa stad /sysselsättningsanslag OSIRIS -Produktskola som möjlighet i Vasa Österbottens ELY-central (ESF) 23 3 Vasa stad /sysselsättningsanslag OPPITUKI Arbets- och utbildningshandledare som stöd vid studier genom läroavtal (delprojekt) Österbottens ELY-central (ESF) Vasa stad /sysselsättningsanslag Statsbidrag för arbetsverkstäder för unga /Startträning Nationellt statsbidrag för uppsökande ungdomsarbete i anknytning till arbetsverkstäder för unga Undervisningsministeriet Undervisningsministeriet Elevhandledning 2013 Grundundervisningen i Vasa och Korsholm samt Vasa yrkesinstitut Service som förbereder för arbete och utbildning 4 1 Hyppy Työelämään / Hyppy Työelämään II och Österbottens ELY-central /sysselsättningspolitiskt understöd Vasa stad /sysselsättningsanslag Arbetsträning Utbildningsprövning, service som håller på att inledas, inga deltagare Handledning som rehabiliterar inför arbetslivet samt utvärdering Rehabiliterande arbetsverksamhet Vasa stad: Vasa stad /socialväsendets anslag Andra kommuner enligt avtal Arbeträning för personer som genomgår mental rehabilitering FPA SUUNTA-handledning Vasa byrå för samhällspåföljder, Vasa fängelse Service som koordineras direkt av arbetsenheterna Öppet fängelse, arbetsverksamhet 2013 Vasa fängelse 19 0 TOTALT

8 3 SERVICEGRUPPER ngdomsgarantin trädde i kraft från och med U början av året och framkom tydligt i Jupiters verksamhet och bland deltagarna i arbetsorienteringen. Under året styrdes cirka 290 unga deltagare till ungdomsservicens projekt och tjänster och även till andra tjänster vid Jupiter. Cirka 80 ungdomar styrdes under året till rehabiliterande arbetsverksamhet, TE-förvaltningens arbetsträning och arbetsträning för personer som genomgår mental rehabilitering. Bland annat genom ungdomsgarantin växte servicegruppen för ungdomsservice kraftigt jämfört med föregående år och service som riktas till unga väckte mycket intresse. Handlingssättet för Startträningen, som verkar på Rådhusgatan, etablerades och den separata verksamhetspunkten fick förstärkning från arbetsparet inom uppsökande ungdomsarbete, som inleddes på nytt vid Jupiter efter en paus. Eftersom det uppsökande ungdomsarbetet inleddes på nytt var målet för året att utreda och uppdatera servicebehovet i samarbete med andra handledare som arbetar med uppsökande ungdomsarbete samt att skapa ett omfattande samarbetsbaserat nätverk som förebygger utslagning. Eftersom redan två arbetspar inom uppsökande ungdomsarbete var verksamma i området kunde klientarbetet inledas redan tidigt på våren, och arbetsparet inom uppsökande ungdomsarbete vid Jupiter hann få många klienter. Den nya lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, som trädde i kraft i början av år 2013, medförde även förändringar i det praktiska arbetet vid Jupiter. I och med denna lag berörde de största förändringarna projekten Hyppy työelämään II och Comeetta II. Arbetspraktik- och arbetslivsträningsperioderna, som tidigare använts mycket som åtgärder inom projekten, ersattes av arbetsprövning med nya förutsättningar. I samarbete med TE-byrån och NTM-centralen gjordes en överenskommelse om en övergångsperiod för åtgärderna, och på våren 2013 pågick både arbetspraktik- och arbetslivsträningsperioder samt arbetsprövning parallellt vid Jupiter. På grund av den nya lagen konkurrensutsatte även arbets- och näringsministeriet nationella arbetsorienteringstjänster, av vilka Jupiter fick börja producera två. Arbetsträningstjänsten inleddes under sommaren med att planera verksamheten och intervjua klienter; det egentliga klientarbetet kunde inledas under hösten genom samarbete med TE-byrån. Även utbildningsprövning som tjänst konkurrensutsattes och flera serviceproducenter inledde verksamhet i regionen. Trots att utbildningsprövning som tjänst är nödvändig för många som överväger utbildning, förblev den i bakgrunden som ny tjänst och styrningsprocessen till tjänsten kom inte igång på önskat sätt i regionen. Deltagare styrdes inte heller till den nya tjänsten vid Jupiter under hösten. Inom ungdomsservicefunktionerna framkom även etableringen av arbetsverkstadspedagogiken tydligt tack vare projekt och tjänster (OSIRIS, OPPITU- KI, elevhandledning) som utvecklat principen om att lära genom att göra (learning by doing). Till exempel projektet Comeetta II samarbetade intensivt med läroinrättningar eftersom målet för de unga inom projektet huvudsakligen var att uppnå yrkeskompetens. 8

9 Ansvarig för servicegruppen: Sirpa Koivula Servicegruppens projekt och tjänster: Projektet Hyppy työelämään II, Arbetsträning samt Utbildningsprövning Målgruppen för arbetsträningen är klienter vid Österbottens TE-byrå som har svårigheter att placera sig eller framskrida och klara sig på arbetsmarknaden, men ändå har realistiska möjligheter och förutsättningar att sysselsättas. Den arbetsträningstjänst som köps av TE-byrån har genom samarbete utvecklats utifrån tidigare köptjänster/projekt (bl.a. Koutsi-tjänsten samt projektet RAKSUTUS ner med den strukturella arbetslösheten), berättar individuella handledaren Sirpa Koivula som ansvarar för arbetsträningen. I sin nuvarande form startade tjänsten under sommaren 2013 och den är därför fortfarande en ny tjänst. Deltagarna styrs till tjänsten genom TE-byråns anställda. TE-byråns anställda utser kandidater som tjänsten lämpar sig för ur sin egen klientgrupp och bokar en tid åt dem och sig själva för en trepartsintervju tillsammans med den individuella handledaren. I slutet av året tog man också i bruk en remisspraxis, som endast riktar sig till personer som har ett arbete med lönestöd eller som nyligen har avslutat sin yrkesutbildning. Då deltagaren övergår till tjänsten följer dennes sysselsättningsplan med och fungerar som grund för arbetet. För varje deltagare avslutas tjänsten oftast med att man nått sitt mål. Vi försöker att deltagarna ska sysselsättas inom branscher som de tycker är intressanta och som de har utbildning för, preciserar Koivula. Ibland kan man hitta jobb inom samma bransch, men inom en lite annorlunda uppgift. De deltagare som stöter på mest utmaningar är sådana som har en föråldrad examen eller ingen examen alls. En del av klienterna styrs till utbildning, men för denna målgrupp är det vanligaste målet att hitta en arbetsplats, konstaterar Järvenpää. TE-byrån är den viktigaste samarbetsparten och servicen utvecklas ständigt i samarbete med dem. Ett fungerande samarbete är en förutsättning för att deltagarens effektiverade arbetssökning ska bli möjlig, berättar Koivula. Den största fördelen med arbetsträningen är att deltagarna har någon att diskutera med och reflektera över arbetssökningsfrågor. Detta är en individuell tjänst, betonar Koivula. Det är till nytta att man har någon som sparkar en i baken. Däremot måste man skicka iväg ganska många arbetsansökningar, och numera är arbetssökningen i sig som ett arbete. Även tekniken kan vara en utmaning. Det kan hända att deltagaren måste göra videointervjuer eller skanna sina arbets- och skolbetyg som bilagor till webbansökningar, berättar Järvenpää. I något skede får man belöning för all tid och allt besvär som man lägger ner på att söka arbete då man till slut hittar en lämplig arbetsplats. Då känner man att man lyckats. År 2013 verkade även Koivulas kollegor Laura Järvenpää och Reijo Lauttamus som individuella handledare inom tjänsten. Av de tjänster som erbjuds av Jupiter är den här så att säga den tjänst som har högst tröskel, kompletterar Koivula. En del av deltagarna kan ändå ursprungligen komma till tjänsten via Jupiters andra tjänster. Det är meningen att en deltagare i arbetsträningen själv, men med stöd av handledarna, ska söka arbete eller utbildning. För effektiverad arbetssökning används en till tre timmar åt gången och under den går man på ett mångsidigt sätt igenom den arbetssökandes situation och mål, berättar Järvenpää. Man försöker ordna träffar med varje deltagare varje vecka. 9

10 Projektet Hyppy työelämään II (sv. ett språng ut i arbetslivet) leddes år 2013 av projektchef/individuella handledaren Piia Kankaanpää. Som projektets individuella handledare fungerade Teija Masanen och som grupphandledare fram till slutet av augusti Laura Järvenpää. Efter henne tog Reijo Lauttamus över uppgiften. Projektet Hyppy työelämään II (sv. ett språng ut i arbetslivet) leddes år 2013 av projektchef/individuella handledaren Piia Kankaanpää. Som projektets individuella handledare fungerade Teija Masanen och som grupphandledare fram till slutet av augusti Laura Järvenpää. Efter henne tog Reijo Lauttamus över uppgiften. I slutet av år 2012 utvecklades projektet Hyppy työelämään II så att det skulle motsvara TE-förvaltningens nya riktlinjer som trädde i kraft från och med början av år Under våren provade man på arbetsorientering på två olika sätt. Arbetsorienteringen fungerade på samma sätt som tidigare i projektet; som arbetsorientering, individuell handledning och grupphandledning. Vid sidan av denna tog man även med metoden Till arbete och utbildning, där deltagarna framskred enligt sina mål mot ett arbete eller utbildning endast genom individuell handledning. Deltagare blev däremot inte styrda till inriktningen Till arbete och utbildning på önskat sätt och därför beslöt man att lägga ner den nya inriktningen i slutet av våren På hösten gjorde man dessutom en justering i åldersgränsen för projektets målgrupp. Tidigare var de deltagare som rekryterades för projektet över 25 år, men nu höjde man åldersgränsen till 29 år. Det här året löpte på samma sätt som tidigare år med undantag av att man utvecklade tjänsten mer, berättar Masanen. Efterfrågan till arbetsenheterna var stor och behovet av verksamhet där arbetsorientering, individuell handledning och grupphandledning ständigt är med ökade ytterligare. Trots att arbetsmarknadssituationen i Vasa är god jämfört med hela landet, eller kanske just därför, har det varit svårt att hitta sin plats i arbetslivet, kompletterar Lauttamus. De deltagare som inleder en period inom projektet siktar alltid endera mot en studie- eller en arbetsplats. Jupiter har drivit aktivt företagssamarbete ända sedan stiftelsen inledde sin verksamhet och det har burit frukt. De största sysselsättarna i Vasaregionen är el- och metallbranschen, renhållning och vård- och restaurangbranschen. Man kan lyckas delta i arbetsprövning redan med lite erfarenhet inom branschen. Masanen påminner ändå om att det är bra att skaffa sig yrkesutbildning i något skede. Företagen anställer helst inte personer som inte har genomfört några studier, förklarar hon. Det här är ett problem som i synnerhet gäller invandrare. För dem är det också en utmaning att lära sig arbetslivets spelregler, och det kan vara väldigt komplicerat på grund av kulturskillnader. År 2013 var ungefär hälften av deltagarna i projektet personer med invandrarbakgrund. Utöver samarbete med företag har Kankaanpää, Masanen, Järvenpää och Lauttamus även drivit samarbete med olika myndigheter, av vilka den viktigaste var TE-byrån, som i regel är den myndighet som styr deltagare till projektet. Under det sista verksamhetsåret styrdes många deltagare till projektet och deltagarmängderna var de största bland alla av Jupiters projekt, berättar Masanen. Under året deltog totalt 174 deltagare i projektet Hyppy työelämään II. Alla var nödvändigtvis inte personer som ingick i projektets målgrupp: en del kunde ha till exempel ett aktivt missbrukarproblem. Oberoende av utmaningarna framskred många deltagare på sin väg mot arbete, och det var speciellt glädjande att nästan var tredje person som avslutade sin tid inom projektet övergick till att studera. Deltagarna får alltid något med sig och Jupiter har fungerat som en bra språngbräda. Läroanstalter, såsom Vasa yrkesinstitut samt vuxenutbildningscentren i Jalasjärvi, Östermark och Vasa, har även varit viktiga samarbetsparter. Samarbetet med Vasa vuxenutbildningscenter har alltid fungerat bra, berättar Lauttamus. Inom ramen för projektet har man även ordnat träffar i olika skolor där deltagargrupperna har kunnat bekanta sig med verksamheten genom elevers berättelser. Dessa besök samt de utbildningsprövningar som beviljats av TE-byrån har gett bra perspektiv för deltagarna, berättar Lauttamus. 10

11 Två av våra deltagare antogs till tjugo dagars utbildningsprövning och på den vägen stannade de. Till samarbetsparterna hör även ibland Fpa, hälsovården, försäkringsbolag och barnens skolor, fortsätter Masanen: Handledningen berör ofta deltagarens hela familj och nätverk. Regelbundet samarbete drivs även med andra tillhandahållare av service inom den tredje sektorn, såsom Resurscentret Föregångarna och Settlementföreningens vardagsverkstad. Man har också haft kontakt med brottspåföljdsmyndigheten. Den individuella handledarens uppgift är att sköta sådant som inte ingår i arbetsorienteringen, och uppgifterna omfattar många samarbetsparter, berättar Masanen. Projektet hade som syfte att förbättra deltagarnas beredskap att söka arbete även genom gruppverksamhet. Till gruppverksamheten hör korta utbildningar beroende på bransch. Under våren 2013 ordnades även en fyra dagar lång kundservicekurs som Lauttamus rekommenderar för alla. I kursen är det frågan om praktiska situationer, inte om fina teorier. Man försöker också förbättra beredskapen att söka arbete genom att uppmuntra deltagarna att delta i gemensam ansökan på webben. I gruppverksamheten ingår även skolning inom effektiv arbetssökning, som omfattar bland att upprättande av CV och arbetsansökan samt förberedelser inför arbetsintervjuer. Framför allt förväntar sig arbetsgivarna att de anställda ska ha en positiv inställning till att arbeta, betonar Lauttamus. Allt börjar med attityden. Ansvarig för servicegruppen: Johanna Matilainen Servicegruppens projekt och tjänster: Rehabiliterande arbetsverksamhet, Suunta-handledning samt TELLUS arbetsträning för personer som genomgår mental rehabilitering Service som rehabiliterar för arbetslivet och utbildning riktas till klienter som behöver individuellt stöd och en flexibel service eller servicekedja på sin resa mot ett långsiktigt mål, såsom sysselsättning eller utbildning. Utgångspunkten för servicen är klientens individuella situation och egna mål, vars uppnående stöds genom metoder inom individuell handledning och grupphandledning, arbetsorientering och arbetsträning. Inom servicen går en individuell handledare eller en rehabiliteringshandledare vid klientens sida under hela handledningsperioden och ger stöd för att uppnå målen och stöder i frågor som gäller individuella livssituationer. I den individuella handledningen diskuteras frågor som är viktiga för klienten konfidentiellt. Dessutom får klienten stöd i olika utmaningar i livet. Som avslutning på en lång rehabilitering var arbetsorienteringen i Jupiters butik en stor social utmaning, som slutligen påverkade min livssituation på ett heltäckande sätt. Den ständigt föränderliga miljön i arbetslivet var först en hög med papper fulla av text, men den mottagliga gemenskapen vid Jupiter fungerade som en tolk till ett okänt språk och hjälpte mig att ordna pappren i de rätta pärmarna. Inom en kortare tid än väntat kunde jag skapa en jämn och säker grund inför framtiden och Jupiter kommer att förbli som ett stadigt berg bakom mig och påminna mig om en lyckad förändring i mitt liv, om att jag kommit vidare. I grupphandledningen tränar man på olika sociala situationer och färdigheter i en trygg miljö genom att bland annat bekanta sig med olika hobbyalternativ som stöder välmående. Dessutom har klienterna möjlighet att delta i olika korta utbildningar som stöder sysselsättning och som Jupiter erbjuder till sina klienter. 11

12 I rehabiliteringen har arbetsorienteringen och arbetsträningen en viktig betydelse när det gäller att uppnå klientens mål. I arbetsorienteringen och -träningen stöder experter inom det egna området klienten i att utföra arbete. I handledningen koncentrerar man sig speciellt på hur man fungerar i en arbetsgemenskap, hur man ska samordna sin ork med arbetet samt höja sin beredskap för arbetsmarknaden i takt med att den egna kapaciteten ökar. Samarbetet med mentalvårdstationen Horisontti blev intensivare under år 2013 och till tjänsten styrdes fler klienter i rätt tid, berättar Hautala. Syftet är att människor ska erbjudas rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt. Samarbetet mellan Fpa och TE-byrån har även varit smidigt. Arbetet löper naturligtvis bättre när man har bra kontaktpersoner till olika instanser, fortsätter Granlund. Utgångspunkten för arbetsträning för personer som genomgår mental rehabilitering är deltagarens egen motivation, resurser och engagemang i servicen. Utgångspunkten för arbetsträning för personer som genomgår mental rehabilitering är deltagarens egen motivation, resurser och engagemang i servicen. Syftet är att deltagaren ska sysselsättas efter rehabiliteringsperioden och stanna i arbetslivet samt skaffa sig större och bättre arbetsberedskap. Rehabiliteringsklienterna kan även ha som mål att fortsätta eventuella studier, slutföra dem eller hitta en lämplig utbildning. Som serviceansvarig rehabiliteringshandledare/individuell handledare verkar Riikka Hautala och som rehabiliteringshandledare/individuell handledare Anna- Lena Granlund. Den arbetsträning som erbjuds för personer som genomgår mental rehabilitering pågår i högst ett år. Där betonas individuellt stöd i arbetsträningen samt allmänna färdigheter att ha kontroll över sitt liv. I den externa arbetspraktik som ingår i arbetsträningen har platserna tjänat rehabiliteringsklienternas behov på ett bra sätt. Kommunen och de företag som vi haft kontakt med i praktikärenden har haft en väldigt positiv inställning till oss, berättar Hautala. Praktikplatserna har ofta tagit emot deltagarna på ett bra sätt och rehabiliteringsklienterna har fått väldigt bra handledning. Även gruppverksamheten i Jupiters utrymmen och i omgivningen av Vasa har verkat uppiggande på deltagarna och under år 2013 har Hautalas och Granlunds grupp bl.a. bowlat tillsammans, gått på konstutställning, motionerat, spelat olika spel på gården, besökt ett museum, ett gym och olika arbetsplatser. Att få vara del av en grupp leder ofta till att man blir motiverad, berättar Hautala. Det kan till exempel hända att en person för första gången i sitt liv vågar gå till simhallen. Jupiter erbjuder bra förutsättningar för dessa människor. Här erbjuds en möjlighet. Det viktigaste är ändå att personen själv tar tag i möjligheten och använder den. 12

13 I många år förträngde jag för mig själv att jag var deprimerad. Jag gick till en läkare några gånger och klagade på att jag var trött och inte orkade arbeta. Jag fick antidepressionsmedicin, men för mig själv konstaterade jag att det inte är något fel på mig, jag är bara trött. Jag gick aldrig och hämtade ut medicinen. Efter min semester orkade jag igen arbeta en tid tills arbetet började kännas tungt igen och jag sa upp mig. Jag satt hemma varje dag, jag gick ut endast för att gå till butiken. Under vägen till butiken undvek jag alla bekanta genom att byta till andra sidan gatan och hoppas att de inte ser mig. Slutligen slutade jag med alla mina hobbyer och grälade med mina vänner och sa upp kontakten med dem på grund av småsaker. Sedan kom den dagen då jag var tvungen att bege mig till en arbetsintervju. Måste man om man inte vill? Ja, det måste man! Jag fick ett jobb inom samma bransch där jag arbetat tidigare, jag blev glad över att få arbete och tänkte att allt återgår till det normala, till vad det var en gång tidigare. Det gick däremot inte som jag hade tänkt. Arbetsgivaren hade känt på sig att allt inte stod rätt till med mig och vi diskuterade om mitt liv. Jag berättade om alla mina sorger och bekymmer och jag har arbetsgivaren att tacka för att han brydde sig om mig och skickade mig till mentalvårdstationen Horisontti. Då väcktes en ett tydligt mål för mig: jag vill ha tillbaka mitt eget liv. En skötare vid Horisontti berättade för mig att jag lider av en djup depression. Jag tänkte för mig själv att jag inte har någon djup depression, att jag bara är lite trött. Jag fick medicin för min depression och besökte en skötare eller läkare vid Horisontti en gång i veckan. I början var jag utmattad efter besöken och hade huvudvärk. Jag började dock snart må bättre och orkade göra många saker igen. Mitt humör växlade en del, det fanns dåliga dagar och jag blev rädd för att depressionen åter tar över, men skötaren berättade att det ibland kommer dåliga dagar och uppmanade mig att tänka positivt och röra på mig. Det allra bästa var att få uppleva hur det känns när alla sinnen, instinkter och känslor kommer tillbaka. Läkaren rekommenderade att jag skulle ta en mjukstart med att återgå till arbetslivet och visste var det lönar sig att börja. Läkaren rekommenderade Jupiter-stiftelsens arbetsträning för personer som genomgår mental rehabilitering. Jag for till Jupiter-stiftelsen för att bekanta mig med stället och där träffade jag min egen handledare som förstod mig och var vänlig mot mig. I början var jag tvungen att fylla i papper och svara på frågor och handledaren berättade för mig om Jupiter-stiftelsens verksamhet och villkor och presenterade alla arbetsenheter. Då jag gick runt och besökte de olika arbetspunkterna märkte jag att alla var väldigt vänliga. Min handledare berättade allt i lugn takt, men jag kunde inte ännu ta till mig saker och frågade om och om igen och handledaren svarade alltid lugnt - om och om igen. Därefter fick jag önska vid vilken arbetspunkt jag skulle vilja börja. Jag beslöt mig för att välja trä- och byggsidan eftersom jag alltid tyckt om att arbeta med trä och måla. Däremot hade jag aldrig arbetat med det. Från den första veckan minns jag inte riktigt något annat än att svetten flödade och inget fastnade i minnet. Jag var väldigt nervös. En gång i veckan hade vi en diskussionsstund tillsammans med min handledare där vi funderade på mina starka sidor och vad jag är intresserad av i arbetslivet och om vilken bransch som kunde passa mig. Diskussionerna och utomhusaktiviteterna som ordnades i samband med Tellus-gruppträffarna piggade upp oss alla. Det var roligt att märka att jag inte var den enda som behöver hjälp i livet. Veckoträffarna gav mig styrka i livet och förde även med sig nya perspektiv och tankar. Nu kan jag säga att jag tänker på saker på ett förnuftigt sätt. Jag fick mycket handledning i de olika arbetsskedena och mina arbetskompisar och min arbetshandledare gav mig mycket råd. Dag för dag såg det ljusare ut och jag fick rytm i mitt liv. Tillsammans med handledaren gjorde vi tester om vilken bransch som kunde passa mig. Jag skulle däremot inte ha velat lämna Jupiter där det var tryggt och trevligt och människorna var vänliga. Vi gjorde ändå testerna och ett av resultaten var försäljare. Nu besöker handledaren min arbetsplats en gång i veckan för att titta hur det går för mig. Ibland ringer handledaren bara för att prata och ibland besöker jag också Jupiter för att hälsa på handledaren och pojkarna i snickeriet. 13

14 Jag har funderat och tänkt på hur mycket Jupiter-stiftelsen och min handledare har hjälpt mig. Ibland funderar jag på var jag skulle befinna mig nu om inte mentalvårdsstationen Horisontti hade hjälpt mig och handlett mig vidare på rätt väg. Trä- och byggnadssidan stärkte min självkänsla mycket och jag fick också visa att jag är kreativ och konstnärlig. Arbetskompisarna hjälpte mig också med mina idéer och hur jag skulle förverkliga dem. Jag tilldelades också lite ansvar eftersom jag fick planera mitt arbete. Jag kände stolthet varje gång som mitt arbete lyckades. Jag vill rikta ett stort tack till pojkarna på träsidan, ni är verkligen bra arbetskompisar. Jag vill också tacka min handledare, det är alltid ett nöje att besöka dig och berätta hur jag framskridit i livet. Tack för att du orkar klämma ut mina Som serviceansvarig och individuell handledare för rehabiliterande arbetsverksamhet fungerar Johanna Matilainen tillsammans med individuell handledare Lasse Ekström. Rehabiliterande arbetsverksamhet är en socialtjänst som köps av Vasa stad. Med tanke på sysselsättande tjänster är det här den tjänst som mest motsvarar en tjänst med låg tröskel, berättar Matilainen. Servicen fastställs alltid enligt klientens mål och de uppdateras längs vägen i takt med att krafterna ökar. Dörrarna stängs inte för någon, utan de öppnas alltid på nytt vid behov, betonar Matilainen. Servicen har producerats vid Jupiter i redan tio års tid och man arbetar hårt varje dag för att upprätthålla en stabil kvalitet. År 2013 ändrades servicens riktning så att en större goda sidor och ger mig kraft, råd och alternativ för varje dag. Jag vet att vårt samarbete kommer att avslutas snart och det känns vemodigt, men jag förstår att man måste bryta av navelsträngen ibland. Jag har fått ut mycket mer av denna hjälp än jag någonsin förväntat mig. Jag har fått mer än mitt eget liv tillbaka. del av deltagarna var under 30-åriga unga, vilket var en tydlig förändring jämfört med föregående år. Oberoende av ålder och bakgrund befann sig deltagarna i en svår livssituation och i bakgrunden kunde även finnas till exempel missbrukar- och mentala problem. Å andra sidan kan det också finnas någon som aldrig tagit en droppe alkohol men i stället har ångest inför sociala situationer, preciserar Ekström. 14

15 Servicen är flexibel och målen skräddarsys alltid enligt deltagarens behov. Ofta är det mera frågan om att återfå en känsla av kontroll över sitt liv än att hitta en studie- eller arbetsplats. Aktiveringsplanerna görs alltid upp tillsammans med en socialarbetare och en anställd från TE-byrån. Kontaktpersonen för rehabiliterande arbetsverksamhet inom stadens Vi gör ett bra arbete men vi brottas ju inte med samma problem som våra deltagare. Det bästa arbetet görs av klienterna själva, det är de som är hjältarna. Suunta-handledningen produceras som köptjänst för Vasa fängelse och samhällspåföljdsbyrån i Vasa under ledning av serviceansvarig/ individuell handledare Johanna Matilainen och individuell handledare Lasse Ekström. Klientens behov står i centrum och fungerar som utgångspunkt för servicens innehåll, berättar Matilainen. Under år 2012 och 2013 har deltagarmängderna i Suunta varit ganska höga jämfört med tidigare år. Det viktiga år 2013 var att serviceinnehållets tyngdpunkt ändrades: många deltagare skickades till servicen via samhällspåföljdsbyrån och dessa deltog i verksamhet vid Jupiters arbetsenheter i långa perioder. Dessutom arbetade de individuella handledarna mera med fångarna på plats i Vasa fängelse, berättar Matilainen. Ursprungligen började Suunta som ett av Penningautomatföreningens projekt, men man har lyckats förankra den till en tjänst som kan säljas. Med tanke på att utveckla tjänsten och kunna producera den på ett fungerande sätt är ett smidigt samarbete en grund för att vi ska kunna upprätthålla kvaliteten, berättar Ekström. socialväsende är en del av vårt team, trots att personen kommer från en annan organisation, berättar Matilainen. Deltagarna befinner sig i olika situationer och har olika bakgrund. Vissa behöver väldigt mycket handledning medan andra nästan genast är redo för lönearbete, berättar Ekström. Utbildningsbakgrunderna är väldigt olika: en del har inget yrke och andra har en högskoleexamen. Varje kund är annorlunda. Det är alltid en belöning att se en förändring hos en människa. För någon kan det handla om att titta den andra i ögonen i stället för ner i golvet. Kvalitet är viktigt och den upprätthålls genom att ständigt begära respons, fortsätter Ekström. Det viktigaste är att kunna möta fångarnas behov och skapa de förutsättningar som de behöver. Kvalitet innebär slutligen att både fängelset och fången är nöjda. Våra värden är likadana i alla tjänster, fortsätter Matilainen: det är frågan om att en människa möter en annan och det är den bästa utgångspunkten för att göra det här arbetet. En människa är en människa såväl utanför som innanför fängelsemurarna, påminner Ekström. Små vardagliga saker berättar om att denna tjänst och Jupiter kan påverka liv, berättar Matilainen. Det bästa är när man märker att en deltagare börja ifrågasätta sitt eget sätt att tänka och lär sig att skratta åt sin gamla attityd, fortsätter Ekström. Vår uppgift är inte att berätta hur man ska leva utan deltagarna får inse det på egen hand. 15

16 Ansvarig för servicegruppen: Elias Mänttäri Servicegruppens projekt och tjänster: Comeetta II-handledning, Startträning, OSIRIS - Produktskola som möjlighet i Vasa, OPPITUKI - Arbetsoch utbildningshandledare som stöd för studier med läroavtal, Uppsökande ungdomsarbete och Elevhandledning Inom ungdomsservicen arbetar man tillsammans med under 30-åriga unga som styrts till servicen på grund av arbetslöshet som beror av individuella eller strukturella skäl eller som saknar yrkesutbildning. Arbetsorientering i Jupiter-stiftelsens arbetsenheter eller i externa företag innebär mångsidig arbets-, individuell och grupphandledning samt servicestyrning. Ungdomsservicens verksamhet förenas av ungdomsgarantiprincipen och den används som utgångspunkt för all verksamhet, preciserar Mänttäri. Ungdomsgarantin garanterar en studie-, arbetsverkstads- eller arbetsplats för alla nyexaminerade personer under 30 år inom tre månader efter att de anmält sig som arbetslösa. I ungdomsgarantin ingår även en utbildningsgaranti, som garanterar alla personer som nyligen gått ut grundskolan en studieplats i gymnasier eller yrkesläroanstalter, studier genom läroavtal, en plats i en arbetsverkstad, rehabilitering eller något annat. Målet med ungdomsgarantin är att skapa realistiska möjligheter för alla unga att avlägga en examen efter grundstadiet eller att hitta arbete. Samtidigt fäster man uppmärksamhet vid att unga inte ska hamna i en alltför lång period utan någon slags aktiv verksamhet. Ungdomsgarantin är ett enhetligt sätt att tänka. Det är bra att man vill ta tag i angelägenheter som berör unga och deras välmående. Syftet är att den unga ska kunna gå vidare i livet. Till exempel samarbetet med läroanstalter har fungerat väldigt bra och det är just så som ungdomsgarantin bör fungera, berättar Mänttäri. För de ungdomar som på grund av sin livssituation inte kan studera vid yrkesinstitut, finns det numera andra sätt att avlägga studier. En annan positiv sak är även att man använt tjänsterna väl kvantitativt sett under år 2013, sammanfattar han. Ungdomsgarantin trädde i kraft officiellt år 2013 trots att man på sätt och vis tillämpat dess principer även tidigare. Mänttäri betonar att ungdomsgarantin i sig inte har fört med sig några separata nya åtgärder för unga. Snarare var det så att ungdomsgarantin gjorde ungdomarnas utmanande situation synlig och synliggjorde behovet. Beträffande genomförandet var det en utmaning att det till exempel skedde förändringar inom arbetsförvaltningen samtidigt. Förändringarna bidrog till att styrningen av unga till Jupiters tjänster blev långsammare. Handledningsperiodernas längder varierar från några veckor till ett halvt år och arbetet styrs alltid av en klientorienterad princip, berättar den servicegruppansvariga individuella handledaren Elias Mänttäri. Målet har varit att ungdomsservicen kan erbjuda ett omfattande utbud av olika tjänster för unga i olika situationer. År 2013 framkom det som produktskola, elevhandledning, Startti-service med låg tröskel, Comeetta-handledning, stöd för studier genom läroavtal samt till skillnad från tidigare år även som uppsökande ungdomsarbete. Hur klichéaktigt det än låter så är de unga vår framtid. Utan ungdomarna klarar vi oss inte. Jupiter och vårt land har helt enkelt inte råd med att låta de unga drivas till arbetslöshet eller pension i ett mycket tidigt skede. Mänttäri är förvånad över hur man överhuvudtaget låtit saker och ting gå så här långt. Genom små förändringar skulle man ha kunnat få till stånd mycket redan tidigare, men huvudsaken är att vi nu går i rätt riktning. Det är bra att man lyfter fram de unga. Ungdomsgaranti är en samhällsgaranti för unga som trätt i kraft i Finland från början av

17 Inom Osiris-projektet, som leds av projektchef Margit Merikoski, som också fungerar som individuell handledare, ordnas produktskolverksamhet mellan yrkesutbildning och arbetsverkstäder. Verksamheten har lyckats uppnå de fastställda målen och utvecklingen, som baserar sig på upplevelserna, fortsätter hela tiden. Projektet avslutas i slutet av följande år och förhoppningen är att de handlingssätt som konstaterats fungera ska fortsätta användas. Verksamheten inom projektet som inleddes år 2012 styrs av läroplaner och individuella deltagarspecifika studieplaner. Planerna görs upp enligt en trepartsmodell och i diskussionen deltar alltid såväl studenten, en representant för Vasa yrkesinstitut och en individuell handledare från Jupiter, berättar Merikoski. I planeringen av processen deltar även en arbetshandledare inom branschen i fråga eftersom yrkeslärandet sker i Jupiter-stiftelsens arbetsenhet under ledning av en arbetshandledare, berättar Merikoski. Utöver detta har personalen vid Vasa yrkesinstitut vid behov gett t.ex. yrkes- eller specialundervisning. Inom ramen för projektet har man även vid behov ordnat yrkeshandledning i små grupper i Vasa yrkesinstituts öppna läromiljö, preciserar Merikoski. I en period inom produktskolan deltog under året sammanlagt 21 studerande. Deltagarna kom från olika yrkesområden och perioderna var olika långa. Sammanlagt avlades 29 studieveckor godkända studier. Antalet avlagda studier är direkt jämförbart med deltagarnas välmående och livssituation, berättar Merikoski. Deltagarna gynnas av den i viss mån avslappnade stämningen på Jupiter, utan att förglömma en viss punktlighet. Vid Jupiter råder en mångprofessionell atmosfär som gynnar deltagarna i produktskolan på många sätt, fortsätter Merikoski. I verksamheten är det viktigt att utreda hur man ska hitta en ömsesidig respekt och ett förtroende med varje deltagare för att det ska vara så trevligt som möjligt att delta i produktskolan. Det viktiga är att stämningen är positiv med inslag av humor. Samarbetet mellan Jupiter och Vasa yrkesinstitut förbättrades och blev intensivare jämfört med föregående år. För alla deltagares del framskred inte studierna på planerat sätt. Uppgifterna om deltagarens situation förmedlades dock till de rätta instanserna och ingen försvann, berättar Merikoski. Tack vare yrkeskunniga kollegor har Jupiter varit en bra miljö för att genomföra ett sådant här projekt, berättar Merikoski. Denna typ av arbete är trevligt att göra då alla arbetar för samma sak. Jupiter är ett färgstarkt, omsorgstagande och imponerade alternativ. En beklädnadsartesanstuderandes vårtermin började med att hon blev avstängd från skolan. Avstängningen från hela vårterminens undervisning berodde på upprepad frånvaro, men den studerande fick möjlighet att avlägga studier som hon missat i produktskolan, förutsatt att hon dök upp till platsen och engagerade sig i verksamheten. Då den studerande kom till Jupiter och produktskolan tillsammans med sin kurator på sitt första besök verkade hon inte särskilt entusiastisk. Det andra alternativet skulle ha varit att hon skulle ha fått stanna hemma, och därför beslöt hon att inleda studier i produktskolan och var på plats enligt överenskommet på den första dagen. 17

18 Man kom igång med studierna och uppgifterna och de utfördes undantagsvis på Ungdomsservicesidan under min ledning, inte i hantverksenheten, där beklädnadsartesanstudierna avläggs normalt. Min kompetens som lärare inom beklädnadsbranschen, den fungerande personkemin och verksamheten i små grupper började tjäna den studerandes behov och trots min egen tajta tidtabell började den studerande redan efter ett par veckor berätta att hennes motivation ökat mycket, trots att hon verkat negativt inställd i början. Den misstänksamma attityden hade ursprungligen uppkommit utifrån kompisars berättelser, men på plats hade hon själv kunnat dra sina egna slutsatser om Jupiters produktskola. Då perioden avslutades bestod frånvaron endast av lovlig frånvaro och de studier som saknades avlades enligt överenskommelse. På så sätt kunde den studerande fortsätta med sina studier på följande klass i skolan. På hösten hördes ett glatt Hej från Ungdomsservicens trappuppgång då flickan plötsligt dök upp för att berätta om hur det går. Hon såg glad ut och även kroppsspråket var helt annorlunda än vid det första mötet. Hennes studier hade framskridit bra och dessutom hade hon fått utmärkt respons från sin period av lärande i arbete. Det före detta sorgebarnet med den upprepade frånvaron var nu ett minne blott. Efter kramar berättade flickan att också hennes privatliv hade börjat gå i en bättre riktning. Perioden i produktskolan hade alltså kommit till den studerandes liv i exakt rätt tid. Då kändes det väldigt bra och jag kände att det absolut är värt att stiga upp och gå till arbetet varje morgon. I Jupiter-stiftelsens elevhandledning skapas individuella studiestigar för att förebygga avbrott i studier. Till elevhandledningens målgrupp hör sådana studerande som till exempel riskerar att avbryta sina studier eller som redan gjort det, men som vill återvända till skolan. Dessa studeranden behöver en praktikperiod eller en mjukstart för att få tag i sina studiefärdigheter på nytt. Elevhandledningen kan även passa för elever i högstadiet. Deltagarnas perioder planeras individuellt enligt deltagarens behov och studieskede. En plan upprättas i samarbete med den studerande, en lärare, en kurator och en individuell handledare. Den fortfarande färska Startträningen, som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och inleddes år 2012, ordnar aktiv verksamhet för arbetslösa ungdomar som inte ännu söker sig till arbetslivet eller till studier. Startträningen söker fortfarande sin egen plats i servicenätverket i takt med att upplevelserna ökar. Det viktiga är att man tillsammans med samarbetsparter kartlägger vem tjänsten passar för och vilka som gynnas mest av verksamhetsmodellen. Utöver att skapa och förankra en ny tjänst var det också en utmaning att personalen inom Startträningen byttes ut flera gånger under det gångna året. Inom Startträningen verkade under olika perioder de individuella handledarna Hannele Pelli och Taija Laaksonen. Som handledare i kreativ verksamhet verkade Outi Pantsar. Nykomlingen Jinna Vilponen, som även är ungdomshandledare och handledare i kreativ verksamhet, har dock kommit för att stanna. 18

19 Vilponen som under studietiden själv deltagit i lärande i arbete i Startti hade lätt att komma med i arbetsgemenskapen och handlingssätten var bekanta sedan tidigare. Startti har en tydlig struktur och tillämpar ett noggrant veckoprogram som omfattar mycket aktiviteter och kreativ verksamhet. Verksamheten inom Startti sker i stor utsträckning på de ungas villkor och Vilponen planerar ofta tillsammans med de unga om vad kommande dagsprogram kunde innehålla. Verksamheten är dock alltid målinriktad och det är meningen att de unga nödvändigtvis inte märker alla perspektiv direkt, utan förstår den djupare aspekten som höjer självkännedomen senare, berättar Vilponen. Startti är först och främst en mjuk verksamhet egen framtid. De unga har svårt att känna igen sina egna starka sidor och tankar om hur man ska börja utveckla sig själv. Det bästa med Starttitjänsten är att den takt som är normal för en ung person livs förblir klar. Genom Startti kan de göra sådant som hjälper dem att hitta sig själva och den förlorade riktningen. Enligt Vilponen sker det obemärkt: i stället för att utsätta den unga för massor med tester på papper så kan han/hon uppleva och lära sig genom kreativ verksamhet. Prestationssamhället väcker däremot oro: De unga borde direkt hitta sin egen grej och om det inte sker så får de en stämpel i pannan. Detta i sig ökar redan paniken och förvärrar situationen. Enligt Vilponen borde de unga även få möjlighet att stanna upp i lugn och ro och fundera på vad som är deras grej. De unga inom Startti behöver även annan gruppverksamhet i sin vardag och samarbetet med andra parter har fungerat bra. Vid socialbyrån har vi en egen fadder som sköter ett brett spektrum av ungdomsfrågor, berättar Vilponen. Dessutom har de unga stödpersoner även på andra ställen såsom TE-byrån, Klaara och Triangeli. Enligt Vilponen är det viktigaste med Starttis och hela Jupiters verksamhet att man arbetar från människa till människa: man stöder andra utan att döma ut någon. och fungerar genom spelregler med låg tröskel. Startträningsenheten finns på Rådhusgatan, dvs. på annat ställe än Jupiter-stiftelsens övriga utrymmen. Enligt Vilponen kan det ibland vara en utmaning att vara placerad separat från de övriga enheterna, men det finns också fördelar med det. På verksamhetspunkten på Rådhusgatan har de unga ett lugnt men ungdomligt eget utrymme dit det är lätt att komma. Läget till trots tillbringar Startti-gruppen mycket tid även på Mejerigatan eftersom samarbete mellan olika arbetsverkstäder har ökat under det senaste året. Planeringen av Jupiters evenemang och temadagar har även varit en del av Starttis vardag och deltagarna ombeds ofta delta i dekorering eller andra uppgifter. Åldersgränsen för Startti är för tillfället år. Vilponen kan inte ange någon stereotyp bild av en ung person som deltar i Startti, men som en gemensam nämnare nämner hon ovetskap om ens Comeetta-handledningen strävar efter att hitta utbildnings- och arbetsalternativ för unga arbetslösa arbetssökande. Under år 2013 arbetade de individuella handledarna Jarno Högfors, Riikka Ilves och Heidi Svartsjö med projektet. Comeettas viktigaste mål är att stöda unga att hitta och utveckla sina egna starka sidor med hjälp av vilka de kan komma på i vilken riktning de ska gå i framtiden. Under året fick de unga handledning bl.a. med gemensam ansökan och arbetsansökningar samt information om alternativ som ökar välmående, såsom mentalvårdstjänster. Projektet omfattar individuell handledning och grupphandledning samt arbetsprövning i Jupiters arbetsenheter eller i företag i Vasaregionen. Syftet med Comeetta-projektet är även att stärka företagssamarbetet. Under året ordnades en samarbetsträff där Comeettas individuella handledare berättade om projektet. I träffen ingick diskussion om fördelarna med samarbetet ur företagarnas och de regionala ungdomarnas perspektiv. Information 19