Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Onsdag den 3 februari 2016

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onsdag den 3 februari 2016

2 Sammanträdesdatum (2) Reviderad Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 3 februari 2016 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser Görel Nergelius och Jerker Gussmo 2. Kommentarer till aktuella händelser Barbro Fridén Rapporter från styrelsens ledamöter Studiebesök Kaffe Beslutsärenden 5. TU: Tilläggsöverenskommelse 2016:1 om hälsoundersökningar med mammografi Synnöve Helander Diarienummer: SU TU: Serviceöverenskommelse 2016 Synnöve Helander, Sune Melin Diarienummer: SU TU: Årsredovisning 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU Bilaga Bilaga Bilaga Lunch Informationsärenden 8. Presentation av nya områdeschefer område 1 och 4 Per-Olof Sjöblom och Lars Lundgren 9. Åtgärdsplaner för ekonomi balans statusrapport Barbro Fridén

3 Sammanträdesdatum (2) Reviderad Beslutsärenden 10. TU: Redovisning av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015 Peter Alverman Diarienummer: SU TU: Svar på motion om att öka kompetensen i vårdens etik hos politiker i Västra Götalandsregionen Claire Melin Diarienummer: SU TU: Granskning av verksamhetsanpassad bemanning läkares schemaläggning Per-Olof Blomqvist Diarienummer: SU Bilaga Bilaga Bilaga Kaffe TU: Svar på remiss på promemoria Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Martin Rösman Diarienummer: SU TU: Svar på remiss Organdonation En livsviktig verksamhet Bertil Andersson Diarienummer: SU TU: Inköp av 1,5 T magnetkamera (MR) till barnröntgen Rolf Väänänen Diarienummer: SU TU: Mottagande av testamente från Arne Berg Claire Melin Diarienummer: SU Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilagor 18. Övriga frågor

4 Punkt 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tilläggsöverenskommelse 2016:1 om hälsoundersökningar med mammografi Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen godkänner tilläggsöverenskommelse 2016:1 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden avseende hälsoundersökningar med mammografi. Beslutet gäller under förutsättning att likalydande beslut fattas av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till hälsoundersökning med mammografi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har uppdraget att utföra dessa undersökningar för kvinnor boende i Mölndals stad samt definierade områden av Göteborgs stad. Sjukhusets uppdrag har under 2015 utökats med fyra primärområden i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo. Antalet undersökningar är beräknade till per år. Före utökningen var volymen cirka undersökningar per år. Ersättningen till sjukhuset blir 568 kr per undersökning exklusive patientavgift från 1 januari 2016 till 30 juni Från 1 juli 2016 höjs ersättningen till 668 kr per utförd undersökning. Sistnämnda pris baseras på att hälsoundersökningar med mammografi blir kostnadsfria från och med 1 juli 2016 (RS ). Sjukhuset får ersättning för faktiskt utförda undersökningar. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Tilläggsöverenskommelse 2016:1 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Beslutet skickas till Koncernstab hälso- och sjukvård Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5 Dnr TÖK HSNG HSNV SU Tilläggsöverenskommelse 2016:1 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och västra hälsooch sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

6 Tilläggsöverenskommelse 2016:1 HSN G, HSN V och SU avseende hälsoundersökningar med mammografi Bakgrund Kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till hälsoundersökning med mammografi. Undersökningsintervallet är 21 månader. Uppdrag SU:s uppdrag omfattar kvinnor bosatta i Mölndals stad samt delar av stadsdelen Askim- Frölunda-Högsbo i Göteborgs Stad enligt nedanstående tabell. Primärområde 523 Askim 524 Hovås 525 Billdal 511 Högsbohöjd 512 Högsbotorp 514 Ruddalen 517 Frölunda Torg Antalet undersökningar beräknas till per år. Ersättningen till sjukhuset är 568:- exklusive patientavgift per utförd hälsoundersökning. I ersättningen ingår att samverka med extern leverantör av motsvarande tjänster (f.n. Unilabs AB), tillhandahålla tidigare mammografriresultat och bilder samt att ansvara för gemensamma multidisciplinära konferenser. Enligt nationellt beslut kommer hälsoundersökningar med mammografi att bli kostnadsfria fr o m (RS ). Ersättningen till sjukhuset kommer därför att uppgå till 668:- per utförd undersökning fr o m nämnda datum. SU erhåller ersättningen för utförda hälsoundersökningar utöver vårdöverenskommelsens angivna ersättningsutrymme. Ersättningsutrymme 2016 Ersättningstak 2016 (tkr) Ersättning enligt vårdöverenkommelse Tilläggsöverenskommelse 2016:1 Hälsoundersökningar med mammografi. Tilläggsöverenskommelsen påverkar inte fastställt ersättningsutrymme.

7 Tilläggsöverenskommelse 2016:1 HSN G, HSN V och SU avseende hälsoundersökningar med mammografi Underskrifter Denna kompletterande överenskommelse har uppnåtts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster och Sahlgrenska Universitetssjukhuset VÄSTRA GÖTALAND Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johnny Bröndt Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Niklas Attefjord Ordförande Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal. Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8 Punkt 6 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Serviceöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionservice Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset godkänner Serviceöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionservice. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige fattade i juni 2014 beslut om implementering av en ny styrmodell för servicesamspelet. Regiondirektören fick i uppdrag att införa principerna och att ta fram en ny enhetlig definition av tjänsterna (tjänstekatalog) samt fastställa en ny enhetlig prislista. Regiondirektören har i september 2015 fastställt en prislista för 2016 och tjänstekatalog över de olika tjänsterna. Serviceöverenskommelsen är ett avtal mellan Regionservice och Sahlgrenska Universitetssjukhuset om de tjänster Regionservice ska leverera till förvaltningen; inklusive uppskattade volymer och kostnad. Serviceöverenskommelsen omfattar både de tjänster Regionservice levererar i egen regi och de tjänster som har upphandlats av Koncerninköp. Ersättningsnivån för serviceöverenskommelsen 2016 är beräknad till tkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset godkände Serviceöverenskommelsen för 2015 mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Regionservice. Den nya styrmodellen för servicesamspelet innebar för Sahlgrenska Universitetssjukhuset en merkostnad om 27,9 mnkr jämfört med budgetvillkoren. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset begärde täckning av merkostnaden hos regionstyrelsen beslöt regionstyrelsen att avslå begäran fastställde regiondirektören prislistan 2016 för de olika tjänsterna i tjänstekatalogen samt en reviderad tjänstekatalog för år Serviceöverenskommelsen för 2016 uppgår till tkr, varav ägarstyrda tjänster tkr, kundfinansierade tjänster tkr och kundfinansierade tjänster med styckavrop tkr. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

9 Datum (2) Diarienummer SU Ändringar jämfört med föregående års serviceöverenskommelse Det är sex ändringar i 2016 års överenskommelse: 1. Samordning av kassa och reception, Östra sjukhuset. Överföring från Regionservice till egen regi, tkr 2. Överföring av städning på två vårdavdelningar från egen regi till Regionservice, tkr 3. Överföring av del av redovisningstjänst från egen regi till Regionservice, tkr 4. Reduktion av antal patientmåltider (anpassning till faktiskt utfall), -700 tkr 5. Styckavrop. Catering reduceras, tkr 6. Styckavrop. Utbildning, tkr Sammanlagt innebär det en utökad överenskommelse med tkr Prisnivån i serviceöverenskommelse 2016 jämfört med Sahlgrenska Universitetssjukhusets budgetram Prisnivån i SÖK års serviceöverenskommelse är på 524,4 mnkr års servicevolym multiplicerat med 2016 års priser blir 528,8 mnkr. Avrundat till 529 mnkr. SUs budgetram Utgångspunkt serviceöverenskommelse 2015 på 524,4 mnkr. Budgetindex på 2 % innebär en ramökning på 10,5 mnkr till 534,9 mnkr. Ramreduktion i vårdöverenskommelsen på 13,4 mnkr med anledning av att Regionservice inte längre har krav från regionledningen att redovisa överskott i bokslutet. Ny budgetram blir därmed 521,5 mnkr. Avrundat till 522 mnkr. För att erhålla lika stor servicevolym 2016 jämfört med 2015 måste således Sahlgrenska universitetssjukhuset omdisponera budgeten från vårdverksamhet till service med 7 mnkr. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Serviceöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionservice Beslutet skickas till Regionstyrelsen Servicenämnden

10 Regionservice Dnr SN Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dnr SU Serviceöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionservice 1. Inledning Serviceöverenskommelsen är ett avtal mellan Regionservice och Sahlgrenska Universitetssjukhuset om de tjänster Regionservice ska leverera till förvaltningen; inklusive uppskattade volymer och kostnad. Serviceöverenskommelsen omfattar både de tjänster Regionservice levererar i egen regi och de tjänster som har upphandlats av Koncerninköp. Till grund för serviceöverenskommelsen ligger den styrmodell för servicesamspelet som beslutades av regionfullmäktige Serviceöverenskommelsen 2016 gäller retroaktivt från årets början. 2. Förtydligande principer och förhållningssätt I styrmodellen ingår en regiongemensam beskrivning och definition av de olika tjänsterna och en regiongemensam prislista för dessa tjänster. I september 2015 fastställde regiondirektören prislistan och tjänstekatalogen för Revidering har gjorts i prislistan och tjänstekatalogen 2016 gällande tjänsterna redovisning, löne- och pensionsservice samt patientmåltider, För ytterligare information se bilaga 2 och Ersättningsnivå och fakturering Ersättningsnivå för 2016 är beräknad till tkr. ägarstyrda tjänster tkr tjänsteöverenskommelse med normalintervall tkr styckavrop (budgetindikation) tkr övriga tilläggstjänster 0 tkr Regionservice fakturerar månatligen en tolftedel av årsbeloppen ovan med undantag för tjänsterna med styckavrop där faktureringen sker löpande. 1 (2)

11 Bild- och Interventions Centrum (BoIC) hanteras, enligt beslut av regionstyrelsen den 8 december 2015, i särskild ordning under uppstartsåret Det innebär att kostnader relaterade till driften av BoIC inte regleras i serviceöverenskommelsen. 4. Uppföljning och kommunikation Regionservice ansvarar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för uppföljning av överenskommelsen och tjänsterna. Parterna ansvarar för att innehållet i denna överenskommelse kommuniceras inom den egna förvaltningen. 5. Underskrift Regionservice. Ort och datum Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ort och datum Thomas Front Servicedirektör Barbro Fridén Sjukhusdirektör Servicenämnden. Ort och datum Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ort och datum Peter Hermansson Ordförande Johnny Bröndt Ordförande Bilaga: 1. Spec. sök-underlag 2. Övergripande beskrivning av Regionservice tjänster och kostnader 2016, rev Förtydligande orsak till reviderade priserna (2)

12 Serviceöverenskommelse 2016 Dnr , Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 1. Motpart: 731 Ägarstyrda tjänster Tjänsteområde / Tjänst 2016 Helårskostnad för tjänsten tkr Administrativa stödfunktionstjänster Diarieservice 0 Löneadministration & pensionsservice Faktureringstjänst - Kund och leverantör Faktureringstjänst - Patient Redovisningstjänst Interna konsulttjänster i VGR Fordonshanteringstjänster Fordonsadministration i VGR Leasingbil korttid (Övergripande stödstruktur) 868 Informationsproduktion & tryckeritjänster 303 Informationsproduktion & tryckeritjänster - Övergripande stödstruktur 303 Konferens-& mötestjänster 158 Konferenser & möten i VGR Övergripande stödstruktur 158 Lokalvårdstjänster 0 Lokalvård via entreprenad i VGR 0 Materialförsörjningstjänster Rätt material i rätt tid & på rätt plats patienttextilier personaltextilier Patientmåltidstjänster Försörjning av patientmåltider i VGR - Livsmedelshantering Posttjänster Central posthantering inkl porto Transporttjänster Budtransport till/från laboratorium Budtransport leveranser & borttransport av riskavfall (ADR) Utbildningstjänster 518 Övergripande stödstruktur för utbildningssamordning i VGR 518 SUMMA Sid 1 (3)

13 Serviceöverenskommelse Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motpart: 731 Tjänsteöverenskommelse med normalintervall (Förvaltningsfinansierat) Tjänsteområde / Tjänst Pris per enhet i kr Enhet Antal enheter 2016 Helårskostnad för tjänsten tkr FM-servicetjänster Arbetsplatsservice Arbetsplats 0 0 Utrustningsbaserad FM 338 Timmar Lokalvårdande FM 290 Timmar Övriga administrativa FM-tjänster 299 Timmar Patienttransporter -Vardag 318 Timmar Patienttransporter - Kväll 348 Timmar Patienttransporter - Natt 381 Timmar Patienttransporter - Helg 391 Timmar Patienttransporter - Storhelg 461 Timmar Patienttransporter - Helg natt 391 Timmar Lokalvårdstjänster Rena lokaler - Vardag 290 Timmar Rena lokaler - Helg 363 Timmar Rena lokaler - Storhelg 433 Timmar 0 0 Rena vårdlokaler - Vardag 290 Timmar Rena vårdlokaler - Helg 363 Timmar 0 0 Rena vårdlokaler - Storhelg 433 Timmar 0 0 Lokalvård via entreprenad - Separat deb Kronor Materialförsörjningstjänster Sterilgodstransport 338 Timmar Tilläggstjänst Påfyllning förråd material Tilläggstjänst Påfyllning förråd textilier Patientmåltidstjänster Frukost bricka 47,75 Portioner Frukost kantin 39,41 Portioner 0 0 Lunch patient Bricka 68,65 Portioner Lunch patient Kantin 62,46 Portioner Middag Bricka 66,58 Portioner Middag Kantin 56,90 Portioner Specialkost Frukost 65,89 Portioner Specialkost Lunch 77,64 Portioner Specialkost Middag 68,72 Portioner Transporttjänster Personaltransporter Enligt självkostnad Sid 2 (3)

14 Serviceöverenskommelse Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motpart: 731 Styckavrop (Förvaltningsfinansierat, budgetindikation) Tjänsteområde / Tjänst Pris per enhet i kr Enhet Antal enheter 2016 Helårskostnad för tjänsten tkr Administrativa stödfunktionstjänster 0 0 Tjänste-ID Service 665 Styck 0 0 Interna konsulttjänster Timmar 0 0 Fordonshanteringstjänster Leasingbil korttid 78 Timmar Leasingbil långtid, servicenivå Månadspris 0 0 Leasingbil långtid, servicenivå Månadspris 0 0 Informationsproduktion & tryckeritjänster Kopiering & scanning Styck Tryck och distribution av handlingar till nämnder och styrelser 0 0 Konferens-& mötestjänster 0 0 Konferens- & mötesarrangemang (genomförande av hela processen inkl. för- och efterarbete) 413 Timmar 0 0 Lokalvårdstjänster Övriga städtjänster vid behov 290 Timmar Restaurang- & cafétjänster Catering Artikel Transporttjänster Övrig transporttjänst Utbildningstjänster Utbildningsinsatser 413 Timmar Övriga tilläggstjänster Tjänsteområde / Tjänst Pris per enhet i kr Enhet Antal enheter 2016 Helårskostnad för tjänsten tkr Påfyllning förråd - textilier Kostnadsunderlag för kommande fakturor Ägarstyrda tjänster Tjänsteöverenskommelse med normalintervall (Förvaltningsfinansierat) Styckavrop (Förvaltningsfinansierat, budgetindikation) Övriga tilläggstjänster 0 Kostnad för service Sid 3 (3)

15 Bilaga 2 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: lennart.ryler@vgregion.se, bodil.nielsen@vgregion.se Övergripande beskrivning av Regionservice tjänster och kostnader 2016 för serviceöverenskommelser i Västra Götalandsregionen (VGR) 1

16 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Inledning och läsanvisning Regionfullmäktige fattade i juni 2014 beslut om ny styrmodell för alla delar i servicesamspelet med Regionservice i Västra Götalandsregionen (VGR). Den ekonomiska styrmodellen trädde i kraft den 1 januari Detta dokument beskriver tjänsteområdena och tjänsterna i servicesamspelet på en övergripande nivå. Denna övergripande tjänstebeskrivning innehåller följande delar: 1. Ekonomisk styrning av servicetjänster inom Västra Götalandsregionen För dig som söker en övergripande beskrivning av principer och utgångspunkter för den nya styrmodellen för servicesamspelet samt en beskrivning av hur styrmodellen fungerar i praktiken. 2. Beskrivning av samtliga tjänster För dig som söker en övergripande beskrivning av en eller flera tjänster samt vilken typ av överenskommelse som gäller för tjänsten/tjänsterna. 3. Skillnad mellan ny & gammal tjänstestruktur samt mellan 2015 & 2016 För dig som söker en beskrivning av skillnaden mellan en eller flera tjänster i den gamla och den nya styrmodellen samt en beskrivning av skillnader i tjänsteutbud mellan 2015 och Särskilda uppdrag som inte omfattas av internhandeln För dig som söker en sammanställning över de särskilda uppdrag till Regionservice som inte omfattas av internhandeln. Bilaga 1. Lathund prislista 2016 med reviderade priser enligt regiondirektörens beslut För dig som söker ett styckpris på en eller flera tjänster. 2

17 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 1. Ekonomiska styrprinciper (regionfullmäktige) De mest centrala kan sammanfattas som: Regionservice levererar tjänster till den genomsnittligt regionala självkostnaden. Dialogen inför serviceöverenskommelsen ska präglas av volym- och kvalitetsresonemang. Prislistor med enskilda timpriser eller sammansatta tjänstepriser skall inte förhandlas utan i huvudsak årligt beslutas regionalt av regiondirektören. Tjänster kan ha olika finansiering från externa kunder, interna förvaltningskunder och via regionala anslag. Eventuella tillfälliga över/underskott skall inte korssubventionera varandra utan skall vara självfinansierade tjänsteområde för tjänsteområde. Löpande produktivitetsförbättringar i serviceverksamheter skall tillfalla förvaltningarna via gradvis lägre reala priser. På så sätt har förvaltningarna incitament att delta i utvecklingsfrågor kring serviceleveranser. En mildare form av internhandel skall prägla samspelet. Om kärnverksamhetens förbrukning och efterfrågan av en tjänst inte riskerar att bli väsentligt kostnadsdrivande, skall tjänster paketeras i större funktionsliknande avtal. På så sätt undviks överadministration och onödiga förhandlingar. Utvecklingen av standardisering för olika tjänster skall eftersträvas framför olika lokala lösningar. Ibland måste dock det lokala perspektivet och särlösningar få företräde. Samverkan, beredning och beslut kring dessa frågor hanteras av kundrådet för intern service där koncernkontoret, Regionservice och förvaltningarna är representerade. Västra Götalandsregionens ekonomidirektör är ordförande. Utifrån ett regionövergripande effektivitetsperspektiv är huvudprincipen en låg grad av valfrihet för förvaltningarna, avseende att utföra tjänsten själv eller att anlita Regionservice. Förvaltningen ska alltid vända sig till Regionservice när ett tjänstebehov uppstår. Regionservice gör kontinuerligt en bedömning om tjänsten ska utföras i egen regi eller, på grund av kostnadseffektivitet, ska tillhandahållas genom upphandlad leverantör. Regionservice anvisar förvaltningen till upphandlad leverantör då tjänsten inte genomförs i egen regi. Fyra avtalskonstruktioner inom en serviceöverenskommelse Målsättningen är att sätta samman tjänster i större tjänsteöverenskommelser så långt det går, framförallt inom områden där inte den interna förvaltningen rimligen varken kan påverka eller har en synpunkt på leveranserna och dess kostnader. Principen skall emellertid endast tillämpas där den 3

18 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: inte riskerar att verka väsentligt kostnadsdrivande för VGR som helhet. Det finns fyra grupper eller konstruktioner: 1. Styckavrop är kundfinansierade tjänster som används när det är viktigt att beställningen av en viss tjänst inte får vara en fri nyttighet. Ett styckavrop behöver dock inte faktureras var för sig utan bör med fördel samlas ihop och samfaktureras. Styckavrop bedöms stå för ca 12 % av alla serviceleveranser. Exempel är fordonstjänster och olika typer av konsulter som förvaltningar hyr in från Regionservice. För tjänsteöverenskommelser finns två olika former, båda är finansierade av förvaltningarna: 2. I tjänsteöverenskommelse med ett normalintervall, spann, tillåts en varierande beställnings- och leveransvolym inom ett spann +/- 2 % eller +/- 4 % utan att månadsfaktureringen ändras. När utfallet blir över/under normalintervallet, exempelvis 3 %, debiteras förvaltningen för tillkommande eller avgående leveranser utanför normalintervallet. I denna grupp återfinns de stora tjänsteområdena måltider och lokalvård. För specificering av vilken nivå på spannet (2 % eller 4 %) som gäller för respektive tjänst, se kapitel Fast tjänsteöverenskommelse är helt fast för ett år. Tjänsten faktureras med en månadstolftedel oavsett utfallsförbrukningen av tjänsten. Exempel är en överenskommen fast ekonomikonsulttjänst som framförallt används av mindre förvaltningar utan egen administrativ kapacitet. 4

19 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 4. Ägarstyrda tjänster. Det består av hela eller delar av tjänsteområden som är att betrakta som fasta, ingår i VGR:s övergripande stödstruktur. Kostnader fördelas här ut mot förvaltningarna utifrån förvaltningens storlek avseende antal anställda. Exempel är tjänsten rena textilier (tvätteri) där normer styr intervall för hur exempelvis vårdverksamheter och personal skall använda och byta kläder. Andra exempel är kostnader för posthantering samt faktureringstjänster. Tjänsten skall utföras och utgångspunkten är att volymen inte skulle påverkas om avtalsformer och priser var mer rörliga. Redovisningstjänsten har för 2016 en särskild nyckel då antal anställda inte bedöms vara en adekvat fördelningsnyckel. För vissa tjänster är en del av tjänsten ägarstyrd och en del är finansierad av förvaltningen. Exempel på detta är i fordonshantering där det finns en fast regional kompetens- och hanteringskostnad (stödstruktur) som utgör en ägarstyrd tjänst. Själva förbrukningen (att använda en bil några dagar, några mil osv) är dock rörlig och styckavropas för att ge incitament till sparsamhet. Obligatorisk/valbar tjänst Utifrån ett regionövergripande effektivitetsperspektiv är huvudprincipen en låg grad av valfrihet för förvaltningarna, avseende att utföra tjänsten själv eller att anlita Regionservice. Förvaltningen ska alltid vända sig till Regionservice när ett tjänstebehov uppstår. Regionservice gör kontinuerligt en bedömning om tjänsten ska utföras i egen regi eller, på grund av kostnadseffektivitet, ska tillhandahållas genom upphandlad leverantör. Regionservice anvisar förvaltningen till upphandlad leverantör då tjänsten inte genomförs i egen regi. 2. Tjänstebeskrivning utifrån tjänstekatalog Regionservice ingår varje år en serviceöverenskommelse (SÖK) med respektive förvaltning. SÖK:en beskriver vilka tjänster som tillhandahålls av Regionservice till förvaltningen, inklusive volymer och priser. I detta avsnitt ges en övergripande beskrivning av samtliga tjänster i servicesamspelet som omfattas av internhandeln. Exempel på SÖK, Serviceöverenskommelse 5

20 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 6

21 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Administrativa stödfunktionstjänster Diarieservice Tjänsten innebär att ta emot, scanna, registrera, lämna ut & arkivera handlingar. Valbar tjänst som är ägarstyrd och som kostnadsfördelas till de förvaltningar som använder tjänsten och där regionbidrag inte lämnas till Regionservice för att utföra tjänsten. Övriga användande förvaltningar (där regionbidrag lämnas till Regionservice) får inte någon kostnadsfördelning men sänkt anslag motsvarande regionbidraget. En regional översyn görs av diariehanteringen, vilket kan påverka tjänstekonstruktionen under Tjänste-ID Service Tjänsten omfattar hela beställningsprocessen av Tjänste-ID-kort. Valbar tjänst (på sikt obligatorisk och ägarstyrd men det kräver i så fall särskilt beslut) som finansieras av förvaltningen. Tjänsten ses över under Styckdebitering per kort tillämpas under Löneadministration Tjänsten innebär att hantera VGR:s löner utifrån den regionalt definierade processen för lönehantering. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Faktureringstjänst Tjänsten innebär att hantera VGR:s kund- & leverantörsfakturor och patientfakturor utifrån den regionalt definierade processen för fakturahantering. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Redovisningstjänst Tjänsten inkluderar redovisningstjänst inklusive betalningsprocessen enligt regionalt fastställt gränssnitt om bastjänst och process. Tjänsten inkluderar också fakturahantering, redovisning och support till Marknadsplatsen. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd från och med 2016 och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar enligt särskild nyckel under Ny hantering av tjänsten kommer att tas fram inför

22 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Interna konsulttjänster i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla interna konsulttjänster utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Interna konsulttjänster Tjänsten innebär att enligt överenskommelse med förvaltningen, tillhandahålla interna konsulter inom områdena projektledning, HR och ekonomi. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Styckavrop per timme eller fast tjänsteöverenskommelse för tjänster som överenskommes på helårsbasis. Fordonshanteringstjänster Fordonsadministration i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla leasingfordon utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Leasingbil Tjänsten innebär att tillhandahålla leasingbilar för korttidsanvändning i VGR. Tjänsten innebär också att tillhandahålla skötselpaket för långtidsleasingbilar i VGR. Obligatorisk tjänst (om man som förvaltning avser att använda denna typ av tjänst) som finansieras av förvaltningen. Styckavrop per timme för korttidsleasing och styckavrop för per fordon och månad för långtidsleasing. FM-servicetjänster (Facility management) Effektiv arbetsplats Tjänsten innebär att leverera FM-tjänster i vårdlokaler & verksamhetslokaler enligt överenskommelse per objekt för förvaltningen. Tjänsten kan inkludera följande delmoment (beroende på förvaltningens behov och objektets förutsättningar): o Kontorsservice o Intern posthantering 8

23 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: o o o o Skötsel av ex konferensrum, avdelningskök, omklädningsrum & jourrum Intern avfallshantering Interna och externa flytt-tjänster Övrig arbetsplatsskötsel utifrån behov Valbar tjänst (på sikt obligatorisk men det kräver beslut) som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 4 % och pris per timme plus OB-tillägg enligt kollektivavtal uppdelat på tre priskategorier: o Utrustningsbaserade FM-tjänster o Lokalvårdsbaserade FM-tjänster o Övriga administrativa FM-tjänster Tjänsten ska på sikt prissättas utifrån funktion baserat på typ av ytor, kvadratmeter och serviceinnehåll. Detta kräver dock utvecklat systemstöd på Regionservice samt särskilt beslut. Arbetsplatsservice Servicepaket för administrativa hus som innehåller: o Rena lokaler o Effektiv arbetsplats o Möbler & inventarier Obligatorisk tjänst om man som förvaltning finns i något av VGR:s administrativa hus och som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % tillämpas. Patienttransporter Tjänsten innebär att transportera patienter inom sjukhuset. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 4 % och pris per timme plus OB-tillägg enligt kollektivavtal. Informationsproduktion & tryckeritjänster Informationsproduktion & tryckeritjänster i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla informationsproduktionstjänster och tryckeritjänster utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. 9

24 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 10

25 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Tryck & distribution av handlingar till nämnder & styrelser Tjänsten innebär att trycka och distribuera handlingar till nämnder och styrelser enligt ordinarie mötesplan under året. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Fast tjänsteöverenskommelse och pris enligt faktisk självkostnad för förvaltningen. Informationsproduktion Tjänsten innebär att enligt uppdrag från förvaltningen ta fram, producera och distribuera kommunikationsmaterial och originalarbeten. Obligatorisk tjänst (om man som förvaltning avser att använda denna typ av tjänst) som finansieras av förvaltningen. Styckavrop med pris per timme tillämpas. Konferens-& mötestjänster Konferenser & möten i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla konferens- och mötestjänster (bokning av interna och externa konferensanläggningar samt administration och/eller projektledning kring konferenser, seminarier, temadagar inom VGR) utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Konferens- & mötesarrangemang Tjänsten innebär att på uppdrag av förvaltningen genomföra hela processen kring konferensoch mötesarrangemang inklusive för- och efterarbete. Framförallt handlar det om bokning av interna och externa konferensanläggningar samt administration och/eller projektledning kring konferenser, seminarier, temadagar inom VGR. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Styckavrop med pris per timme tillämpas. Konferens- & mötescentrum Tjänsten innebär att tillhandahålla gemensamma dagkonferenslokaler i VGR, exempelvis Gullbergsvass konferens. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Styckavrop enligt särskild prislista i SAMBO tillämpas. 11

26 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Lokalvårdstjänster Rena lokaler Tjänsten innebär att städning av vårdlokaler & övriga verksamhetslokaler. Tjänsteinnehållet för vårdlokaler baseras på riktlinjer för städkvalitet enligt beslut av regionfullmäktige. Obligatorisk tjänst som finansieras av förvaltningen. När tjänsten utförs i egen regi av Regionservice tillämpas tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % och pris per timme plus OB-tillägg enligt kollektivavtal. Tjänsten ska 2017 prissättas utifrån funktion baserat på typ av ytor, kvadratmeter och serviceinnehåll enligt beslut När tjänsten utförs av externt upphandlad leverantör, görs debitering till förvaltningen enligt upphandlat avtal. Detta innebär så kallat 1 till 1-förhållande mellan kostnad gentemot upphandlad leverantör och kostnad som förvaltningen betalar. Lokalvård via entreprenad i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla lokalvård via entreprenad inklusive avtalshantering och avtalsuppföljning. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till de förvaltningar som har lokalvård via externt upphandlad leverantör (entreprenad). Tilläggstjänst: Rena vårdlokaler Tjänsten innebär att tillhandahålla vårdspecifika lokalvårdstjänster så som skötsel av sköljrum, slutstädning av vårdplatser, operationsstädning etc. och baseras på riktlinjer för städkvalitet, enligt beslut av regionstyrelsen. Valbar tjänst (på sikt obligatorisk men det kräver särskilt beslut) som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 4 % tillämpas med pris per timme plus OBtillägg enligt kollektivavtal. Övriga städtjänster vid behov Tjänsten innebär att utföra olika typer av vid behov-specifika lokalvårdstjänster och kan utföras i egen regi av Regionservice eller av upphandlad leverantör. Obligatorisk tjänst (om man som förvaltning avser att använda denna typ av tjänst) som finansieras av förvaltningen. 12

27 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Styckavrop med debitering enligt faktisk självkostnad eller kostnad enligt upphandlat avtal tillämpas. Materialförsörjningstjänster Försörjning av material & textilier i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för materialförsörjning utifrån VGR:s behov. Här ingår samordning med inköpsprocessen, varuvägsval med tillhörande hantering & lagerhållning samt sortimentsutveckling. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till berörda förvaltningar. Kostnadsfördelningen görs på respektive tjänst; Rätt material i rätt tid & på rätt plats och Rena textilier i rätt tid & på rätt plats, då båda dessa tjänster också är ägarstyrda. Rätt material i rätt tid & på rätt plats Tjänsten innebär att genomföra hela materielförsörjningsprocessen bestående av avrop, leverans- och godskontroll, sampackning samt extern & intern transport fram till avdelning/förråd. Läkemedelstransporter & transport av icke depåvaror görs från godsadress till leveransadress (från lastbrygga till avdelning/förråd). Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Sterilgodstransport Tjänsten innebär att tillhandahålla intern transport av sterilt gods från lastbrygga till avdelning/förråd. Obligatorisk tjänst för hälso- och sjukvård som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % tillämpas med pris per timme plus OBtillägg enligt kollektivavtal. Tjänsten bör på sikt bli en del av tjänsten Rätt material i rätt tid & på rätt plats. Tilläggstjänst: Påfyllning förråd - material Tjänsten innebär att kontrollera, beställa och fylla på material i förråd. Valbar tjänst (på sikt obligatorisk men det kräver särskilt beslut) som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % och pris enligt faktisk självkostnad för förvaltningen. Rena textilier i rätt tid & på rätt plats 13

28 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Tjänsten innebär att genomföra hela textilförsörjningsprocessen bestående av avrop, tvätt & textilhantering, tillhandahållande av sterila textila flergångsprodukter samt extern & intern transport fram till avdelning & omklädningsrum & bortforsling av tvätt från omklädningsrum till tvätteriet. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till de förvaltningar som använder dels patienttextilier, dels personaltextilier eller båda delar. Tilläggstjänst: Påfyllning av förråd - textilier Tjänsten innebär att kontrollera, beställa och fylla på textiler i förråd. Valbar tjänst (på sikt obligatorisk men det kräver särskilt beslut) som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % och pris enligt faktisk självkostnad för förvaltningen. Tilläggstjänst: Profilkläder Tjänsten innebär att tillhandahålla och utveckla profilkläder. Valbar tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till de förvaltningar som använder tjänsten. Patientmåltidstjänster Försörjning av patientmåltider i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för att tillhandahålla patientmåltider samt leverans av livsmedel till vårdavdelningar, utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar som använder tjänsten patientmåltider (sjukhusen). Vällagad och näringsriktig mat i rätt tid och på rätt plats (patientmåltider) Tjänsten innebär att enligt överenskommelse med servicemottagare tillhandahålla patientmåltidstjänster, inklusive transport till och från avdelning: o Frukost, lunch och middag på bricka eller i kantin o Specialkost på bricka eller i kantin Obligatorisk tjänst för sjukhusen och som finansieras av förvaltningen. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % tillämpas, prissättning per portion (inklusive transport) enligt prislista. 14

29 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 15

30 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Posttjänster Central posthantering Tjänsten innebär central hantering av ankommande & avgående post i VGR, inklusive portokostnad. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Restaurang- & cafétjänster Catering Tjänsten innebär att leverera mat & dryck enligt beställningsbart utbud inklusive leverans till förbeställd plats. Kan utföras i egen regi av Regionservice eller av upphandlad leverantör. Obligatorisk tjänst (om man som förvaltning avser att använda denna typ av tjänst) som finansieras av förvaltningen. Styckavrop med debitering enligt prislista eller kostnad enligt upphandlat avtal tillämpas. Transporttjänster Budtransport Tjänsten innebär transport av diagnostiska prover till och från laboratorium, leverans och returer av post, paket, läkemedel mm till öppenvård och övriga regionverksamheter utanför sjukhusen samt borttransport av riskavfall (ADR). Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till hälften till samtliga förvaltningar och till häften till samtliga vårdverksamheter. Personaltransporter Tjänsten innebär att transportera personal mellan olika delar av verksamheten. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Kan utföras i egen regi av Regionservice eller av upphandlad leverantör. Tjänsteöverenskommelse med normalintervall 2 % enligt faktisk självkostnad alternativt kostnad enligt upphandlat avtal. 16

31 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Övrig transporttjänst Tjänsten innebär att utföra olika typer av vid behov-specifika transporttjänster och kan utföras i egen regi av Regionservice eller av upphandlad leverantör. Obligatorisk tjänst (om man som förvaltning avser att använda denna typ av tjänst) som finansieras av förvaltningen. Styckavrop med debitering enligt faktisk självkostnad eller kostnad enligt upphandlat avtal tillämpas. Utbildningstjänster Utbildningssamordning i VGR Tjänsten innebär att upprätthålla en övergripande stödstruktur för utbildningssamordning i VGR inklusive gemensam kurskatalog, utifrån VGR:s behov. Obligatorisk tjänst som är ägarstyrd och kostnadsfördelas till samtliga förvaltningar. Utbildningsinsatser Tjänsten innebär att på uppdrag av förvaltningen genomföra hela processen kring utbildningsarrangemang och utbildningsinsatser inklusive för- och efterarbete. Valbar tjänst som finansieras av förvaltningen. Styckavrop med pris per timme tillämpas. 17

32 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 3. Skillnad mellan ny & gammal tjänstestruktur samt mellan 2015 & 2016 I detta kapitel beskrivs på ett övergripande skillnader mellan de nya och gamla tjänsterna. Dessutom beskrivs förändringar i tjänsteutbudet mellan 2015 och Revidering av dokumentet gjordes då regiondirektören beslutade om ny reviderad prislista och tjänstekatalog Skillnad mellan ny & gammal tjänstestruktur Ny tjänst Har ingått i följande gamla tjänst/tjänster Ny tjänst: syfte, kommentar Administrativa stödfunktionstjänster Diarieservice Diarieservice För närvarande pågår regional översyn av diariehanteringen, konstruktionen kan komma att ändras Tjänste-ID Service Tjänste-ID Service Tjänsten ses över under Löneadministration Revidering gjord (pensionshantering är en tilläggstjänst under 2016) Löneservice Tjänsten ses över 2016 gällande pensionsservice. Pensionsservice ingår efter beslut från Faktureringstjänst Ekonomiservice, faktura Ekonomiservice, patientfaktura Redovisningstjänst Ekonomiservice, redovisning Innehåller redovisning enligt beslut om nytt gränssnitt mars 2015 och redovisning och support för Marknadsplatsen. Tjänsten ses över Interna konsulttjänster i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR kontinuerligt har tillgång till kostnadseffektiva interna konsulttjänster. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Interna konsulttjänster Fordonshanteringstjänster Konsulttjänster Fordonsadministration i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR kontinuerligt 18

33 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: har en kostnadseffektiv struktur för hantering av VGR:s fordon. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Leasingbil Leasingbilar Ny tjänst FM-servicetjänster Har ingått i följande gamla tjänst/tjänster Ny tjänst: syfte, kommentar Effektiv arbetsplats Arbetsplatsservice/ Boka-central Arbetsplatsservice/SU:s Konferens/Receptionsservice Internlogistik Servicetjänster 19 Samlingstjänst för samtliga lokalorienterade servicetjänster, undantaget lokalvård/städ. Syftet är att underlätta och tydliggöra för förvaltningen vilken lokalrelaterad service som tillhandahålls, oavsett typ av verksamhet eller lokal. Arbetsplatsservice Arbetsplatsservice Normalintervall med 2 % fastställt 2015 Patienttransporter Informationsproduktion & tryckeritjänster Informationsproduktion och tryckeritjänster i VGR Tryck och distribution av handlingar till nämnder och styrelser Informationsproduktion Konferens- & mötestjänster Internlogistik - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR har en kostnadseffektiv struktur för framtagning och produktion av informations- och kommunikationsmaterial. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Repro, Tryckeri, Adress Repro, Tryckeri, Adress Konferenser och möten i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR har en kostnadseffektiv struktur för att tillhandahålla konferens- och

34 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: mötestjänster. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Konferens- och mötesarrangemang Konferens- & mötescentrum Utbildning/konferens Gullbergsvass konferens 20

35 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Ny tjänst Lokalvårdstjänster Har ingått i följande gamla tjänst/tjänster Ny tjänst: syfte, kommentar Rena lokaler Lokalvårdsabonnemang Lokalvård via entreprenad i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR kontinuerligt hanterar externt utförda lokalvårdstjänster inklusive avtalshantering och avtalsuppföljning. Den fasta kostnaden för stödstrukturen finns här (OH). Debiteras de förvaltningar som har lokalvård på entreprenad via upphandlad leverantör. Tilläggstjänst: Rena vårdlokaler Lokalvårdsabonnemang Övriga städtjänster vid behov Lokalvårdsabonnemang Övrig rörligt Lokalvård Materialförsörjningstjänster Försörjning av material och textilier i VGR Rätt material i rätt tid och på rätt plats (inkl. läkemedelstransporter och icke depåvaror) Tilläggstjänst: Påfyllning förråd material - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR har en kostnadseffektiv struktur och process för att tillhandahålla material till VGR:s verksamheter. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Internlogistik Depå abonnemang Depå övriga avgifter MiV (Material i vården) Övrig FM-tjänst Sterilgodstransport Internlogistik Rena textilier i rätt tid och på rätt plats Tilläggstjänst: Påfyllning förråd textilier Textilier Internlogistik MiV (Material i vården) Övrig FM-tjänst Tilläggstjänst: Profilkläder Textilier 21

36 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Ny tjänst Patientmåltidstjänster Har ingått i följande gamla tjänst/tjänster Ny tjänst: syfte, kommentar Försörjning av patientmåltider i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR kontinuerligt har en kostnadseffektiv struktur och process för att tillhandahålla patientmåltider. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Inkluderar också leverans av livsmedel till avdelning på sjukhus. Vällagad och näringsriktig mat i rätt tid och på rätt plats Posttjänster Patientmåltider Rågårdens patientmåltider (SU) ingår enligt beslut Central posthantering Postala tjänster Porto ingår också i tjänsten, kommer inte att transfereras som tidigare. Restaurang- och cafétjänster Catering Transporttjänster Budtransport Personaltransporter Övrig transporttjänst Utbildningstjänster Catering Bud- och turbilar Internlogistik Internlogistik Utbildningssamordning i VGR - Ny ägarstyrd tjänst med syfte att säkerställa att VGR kontinuerligt har en kostnadseffektiv struktur för att tillhandahålla utbildningstjänster. Fast kostnad för stödstrukturen finns här (OH), belastar inte styckpriset. Utbildningsinsatser Utbildning/konferens 22

37 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Skillnader mellan 2015 & 2016 Tjänst & sid nr i dokumentet Faktureringstjänst, s 6 Ändring Tjänsten består nu endast av två delar istället för tidigare tre delar; Kund- & leverantörsfakturor samt Patientfakturor. Detta är en förenkling enligt styrmodellens principer. Redovisningstjänst, s 6 Arbetsplatsservice, s 8 Konferens- & mötescentrum, s 9 Sterilgodstransport, s 11 Rätt material i rätt tid & på rätt plats, s 11 Tjänsten är nu ägarstyrd enligt fastställt regiongemensamt gränssnitt. Tjänsten ses över Kostnadsfördelas enligt särskild fördelningsnyckel (bedömd resursåtgång per förvaltning) 2016 då antal anställda inte anses vara adekvat. Ny förtydligad tjänst i tjänstekatalogen, som har använts under 2015 även om den inte har funnits med i tjänstekatalogen. Är en anpassning till aktuellt tjänstebehov. Normalintervall 2 % tillämpas. Ny förtydligad tjänst i tjänstekatalogen, som har använts under 2015 även om den inte har funnits med i tjänstekatalogen. Avser Gullbergsvass konferens och liknande anläggningar. Ny förtydligad tjänst i tjänstekatalogen som har använts under 2015 även om den inte har funnits med i tjänstekatalogen. Bör på sikt ingå i tjänsten Rätt material i rätt tid på rätt plats men ligger av praktiska och tekniska skäl som en egen tjänst Förtydligande av tjänsteinnehåll Rena textilier i rätt tid & på rätt plats, s 11 Förtydligande av tjänsteinnehåll Tilläggstjänst: Profilkläder Vällagad och näringsriktig mat i rätt tid och på rätt plats, s 12 Ny tjänst i tjänstekatalogen, vilket är en anpassning till aktuellt tjänstebehov. Förtydligande av tjänsteinnehåll, revidering av portionspriser Matvagnstransport till avdelning ingår numera i styckpriset Tjänster som inte ingår i internhandeln/tjänstekatalogen och som utförs av Regionservice enligt särskilda uppdrag från ägare, enskild förvaltning eller extern part, s 21 Drift av restauranger, caféer och kiosker i vårdlokaler är inte längre en tjänst i tjänstekatalogen utan ett särskilt uppdrag från Koncernkontoret. Pensionshantering (uppdrag från koncernkontoret) ska ingå i tjänstekatalogen från 2017 (efter beslut). 23

38 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Inköp ingår inte längre i Regionservice. Lönehantering politiker är nytt uppdrag från Koncernkontoret. 24

39 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: 5. Särskilda uppdrag som inte omfattas av internhandeln Förutom de tjänster som har presenterats i föregående avsnitt har också Regionservice ett antal särskilda uppdrag från olika förvaltningar. Dessa levereras enligt överenskommelse med uppdragsgivaren, debiteras enligt självkostnad och omfattas inte av internhandeln. Drift av restauranger, caféer och kiosker i vårdlokaler Uppdragsgivare: Koncernkontoret Hantering av regionalt adressregister Uppdragsgivare: Koncernkontoret Pensionshantering Uppdragsgivare: Koncernkontoret Lönehantering politiker Uppdragsgivare: Koncernkontoret Sjukreseadminstration Uppdragsgivare: Koncernstab Hälso- och sjukvård Telefoniservice - bemanning av telefonväxlar Uppdragsgivare: VGR IT Centrum Läkemedelsnära produkter Uppdragsgivare: Koncernstab Hälso- och sjukvård + 49 kommuner i VGR Hjälpmedelshantering Uppdragsgivare: Koncernstab Hälso- och sjukvård + 49 kommuner i VGR Lagerhållning och distribution av läkemedelsnära produkter till diabetes- och stomipatienter (Skövdedepån) Uppdragsgivare: Koncernstab Hälso- och sjukvård 25

40 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Bilaga 1. Lathund prislista 2016 (revision av portionspriser för patientmåltider ) Administrativa stödfunktionstjänster Interna konsulttjänster inkl. redovisningstjänst Senior projekt/programledare Senior projektledare Projektledare Senior HR-konsult/specialist/HR-chef Senior HR-konsult/specialist HR-konsult Controller Redovisningsekonom/systemadministratör Ekonom Ekonomiassistent Assistent Tillägg för många resor i uppdraget Tjänste-ID Service 700 kr per timme 650 kr per timme 600 kr per timme 650 kr per timme 550 kr per timme 500 kr per timme 550 kr per timme 550 kr per timme 450 kr per timme 380 kr per timme 380 kr per timme 50 kr per timme 665 kr per kort FM-servicetjänster Effektiv arbetsplats Se nedanstående timpriser per delkategori av tjänsten: Utrustningsbaserade FM-tjänster Lokalvårdande FM-tjänster Övriga administrativa FM-tjänster Arbetsplatsservice Patienttransporter 338 kr per timme + OB-tillägg 290 kr per timme + OB-tillägg 299 kr per timme + OB-tillägg kr per arbetsplats 318 kr per timme + OB-tillägg Fordonshanteringstjänster Leasingbil korttid Leasingbil långtid, servicenivå 1 78 kr per timme 382 kr per månad 26

41 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Leasingbil långtid, servicenivå kr per månad Informationsproduktion & tryckeritjänster Tryck & distribution av handlingar till nämnder/styrelser Enligt faktisk självkostnad Tryckeritjänster Informationsproduktion Se särskild prislista tryckeri, web 544 kr per timme Konferens- & mötestjänster Konferens- & mötesarrangemang Lokalvårdstjänster Rena lokaler Rena vårdlokaler Entreprenadstäd Övriga städtjänster 413 kr per timme 290 kr per timme + OB-tillägg 290 kr per timme + OB-tillägg Enligt upphandlat avtal Enligt upphandlat avtal Materialförsörjningstjänster Tilläggstjänst Påfyllning förråd material Tilläggstjänst Påfyllning förråd textilier Sterilgodstransport Enligt faktisk självkostnad Enligt faktisk självkostnad 338 kr per timme 27

42 Komplement till SÖK 2016, reviderad version 1.1 Handläggare Lennart Ryler/Bodil Nielsen Koncernkontoret e-post: Patientmåltidstjänster Vällagad och näringsriktig mat i rätt tid och på rätt plats Frukost bricka Frukost kantin Lunch patient bricka Lunch patient kantin Middag bricka Middag kantin Specialkost Frukost Specialkost Lunch Specialkost Middag 47,75 kr per portion 39,41 kr per portion 68,65 kr per portion 62,46 kr per portion 66,58 kr per portion 56,90 kr per portion 65,89 kr per portion 77,64 kr per portion 68,72 kr per portion Restaurang- & cafétjänster Catering Se särskild prislista catering, web Transporttjänster Personaltransporter Övrig transporttjänst Enligt självkostnad eller upphandlat avtal 417 kr per timme Utbildningstjänster Utbildningsinsatser 413 kr per timme 28

43 Bilaga 3. 1 (4) Brev Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Bodil Nielsen Telefon: E-post: bodil.nielsen@vgregion.se Till kundrådet för intern service Förtydligande av Regionservice redovisningstjänst, patientmåltider och löne-och pensionsservice och orsak till reviderade priser Sammanfattning Priser och innehåll i tjänsterna redovisning, pensionsservice och patientmåltider är genomlysta av Regionservice och koncernkontoret på uppdrag av kundrådet för intern service Regiondirektörens beslut om att revidera prislistan 2016 från kommer att grunda sig på följande beskrivningar och beslut. Redovisningstjänsten Fakta och beslut om redovisningstjänsten Redovisningstjänsten är i sin helhet ägarstyrd. Enligt styrmodellen ska då debiteringen för tjänsten utgå från antalet anställda per förvaltning. Då denna fördelning inte ansågs vara adekvat i förhållande till vad förvaltningarna får tillbaka i form av redovisningsservice, ombads Regionservice att återkomma med annan fördelningsprincip. Förslaget till ändrad fördelningsprincip för tjänsten till kundrådet var att den utgår från av Regionservice bedömd nerlagd tid per förvaltning. Beslut: Bedömd nerlagd tid per förvaltning ska användas som fördelningsprincip för redovisningstjänstens alla delar under Fördelningsprincipen ses över inför prislistan Det nya gränssnittet för redovisning Ekonomidirektören fattade beslut om nytt gränssnitt för redovisningsprocessen mellan Regionservice och förvaltningarna i mars Beslutet utgör en basnivå och ska genomföras under Ett förslag finns från Regionservice på vilka kontroller som ska ingå i gränssnittet men är ännu inte fastställt. Det är inte Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

44 Förtydligande av Regionservice redovisningstjänst, patientmåltider och löne-och pensionsservice och förslag till reviderade priser (4) internkontroll det handlar om utan kontroller av redovisning, utbetalningar, kassarapporter med mera. Beslut: Det som tidigare har benämnts som utökad internkontroll i redovisningstjänsten utgår. Kostnaden beräknades till totalt 1, 8 miljoner kronor i prislistan För förvaltningarna innebär beslutet en reducering av kostnaden för tjänsten redovisning. Regionservice har också på uppdrag från kundrådet jämfört förvaltningarnas tidigare resurser med egna nuvarande resurser för de aktiviteter som ska utföras enligt det nya gränssnittet. Jämförelsen har gjorts tillsammans med förvaltningarna. En slutavstämning är ännu inte gjord för tre förvaltningar. Regionservice bedömer ändå att man kan minska kostnaderna med 1 miljon kronor 2016 vilket motsvarar cirka 2 tjänster. Beslut: Regionservice kostnader minskas med 1 miljon kronor genom ytterligare effektivisering av tjänsten För förvaltningarna innebär beslutet en reducering av kostnaden för tjänsten redovisning. Redovisning Marknadsplatsen (e-handel). I samband med att IT-stödet Marknadsplatsen infördes som Västra Götalandsregionens e-handelsstöd och elektronisk fakturering upprättades även support- och stöd för tjänsten inom Regionservice. Tjänsten innehåller följande delar: - 2: a linjens support (fakturahantering) - Felhantering (fakturor, attester) - Filhantering - Rätt redovisning i Raindance Resurser Regionservice: 4 tjänster, support upprätthålls 8 timmar/dag. Eftersom en stor del av tjänsten innehåller redovisningsfrågor är det enligt styrmodellens principer rimligt att lägga ihop den med redovisningstjänsten. Tjänsten ingår inte i beslut om gränssnittet för redovisning eller fakturahantering. Denna tjänst har utförts av Regionservice sedan Marknadsplatsen infördes Beslut: Tjänsten är ägarstyrd och ingår i prislistan för redovisningstjänsten från och med Fördelningsprincipen är enligt Regionservice bedömda tidsuppskattning per förvaltning. Motivet är att inga fria nyttigheter får finnas och att principen för tjänsterna i styrmodellen är att lägga ihop flera tjänster till en tjänst. Löneservice och pensionsservice Till den befintliga tjänsten löneservice har pensionsservice lagts till inför 2016 enligt principen att slå ihop flera tjänster till en tjänst och att inga fria nyttigheter får finnas. Regionservice har utfört tjänsten i många år på uppdrag av koncernkontoret och har ingått i koncernkontorets serviceöverenskommelse. I

45 Förtydligande av Regionservice redovisningstjänst, patientmåltider och löne-och pensionsservice och förslag till reviderade priser (4) tjänsten ingår pensionsservice till Västra Götalandsregionens samtliga förvaltningar och anställda. Beslut: Under 2016 kommer pensionstjänsten finansieras av koncernkontoret som tidigare. Tjänsten görs om till tilläggstjänst, det vill säga en beställning från koncernkontoret till Regionservice, utanför ordinarie serviceöverenskommelse. Motivet är att inte ytterligare belasta förvaltningarna ekonomiskt under Från och med 2017 kommer tjänsten att vara ägarstyrd och ingå i tjänsten löneservice enligt styrmodellens principer. Patientmåltider Priset för 2016 (beslutat ) innehöll förutom driftsättning av nya kök även fasta kostnader som inte försvinner trots Regionservice prognos om färre måltidsportioner I dessa kostnader fanns även kostnader för personal. En del av dessa fasta kostnader innehöll också ökning av andelen ekologiska livsmedel för Priset innebar en ökning med 6.99 % jämfört med 2015 enligt nedan: Driftsättning nya kök: 1,78 kr/portion (3,2 %) Fasta kostnader (exkl. personal) som inte försvinner trots minskad volym: 0,94 kr/portion (1,6 %) (andel ekologiska livsmedel ska öka 2016 enligt beslut till 36 %) Fast kostnad (personalkostnad) som inte försvinner 2016 trots minskad volym: 0,82 kr/portion (1,5 %) Ska på sikt försvinna då omställning är klart efter ombyggnation. Index (netto): 0,7 % Sänkt volym med portioner 2016 Totalt: 6,99 % ökat pris jämfört mot 2015 På uppdrag av kundrådet i oktober 2016 ska fasta kostnader som inte försvinner trots prognos om färre måltidsportioner 2016, tas bort. Förslaget till kundrådet innehöll då dessa kvarvarande poster: Driftsättning nya kök: 1,78 kr/portion (3,2 %) Ökning av ekologiska livsmedel: 0,89 kr/portion (1,5 %) Index (netto): 0,7 % Då var alla fasta kostnader inklusive personal borttagna men ökningen av ekologiska livsmedel låg kvar. Totalt: 5,4 % ökat pris jämfört med Kundrådet diskuterade om ytterligare reducering av kostnader 2016 kunde göras för ekologiska livsmedel. Det kan motiveras av att Västra Götalandsregionen mål för ekologiska livsmedel 2016 ser ut att nås. Regionservice interna ambition och bidrag till måluppfyllelse för 2016 kan sänkas med ytterligare 1,5 %, från 36 % till 34.5 %. Det motsvarar en reducering av portionskostnaden från 0.89 kr/portion till 0,45 kr.

46 Förtydligande av Regionservice redovisningstjänst, patientmåltider och löne-och pensionsservice och förslag till reviderade priser (4) Ekologiska livsmedel finansieras 2016 dels med regionbidrag 3 miljoner och dels får förvaltningarna betala. Beslut: Måltidspriset sänks enligt det nya underlaget men med minskad ambition för andelen ekologiska livsmedel för Motivet är att prognosen är god för regional måluppfyllelse av andelen ekologiska livsmedel Således: Driftsättning nya kök: 1,78 kr/portion (3,2 %) Ekologiska livsmedel 0,45 kr/portion (0,8 %) Index (netto): 0,7 % Totalt: 4,7 % ökat pris jämfört mot 2015 Alla ovanstående beslut är förankrade hos regiondirektören. Regionservice kommer att arbeta om det ekonomiska underlaget till serviceöverenskommelsen 2016 och sända ut till förvaltningarna så snart beslut har fattats om reviderad prislista. Joakim Björck ekonomidirektör

47 Punkt 7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsrapport 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer årsrapport 2015 i enlighet med förslag. 2. Styrelsen beslutar att under 2016 använda outnyttjat eget kapital på 21,7 mnkr enligt tidigare beslut. Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-december 2015 än både budget och föregående år. 3,9 % högre produktion av vård än 2014 års utfall (3,4 % i november) 2,7 % bättre jämfört med budget (2,0 % i november) Den oplanerade slutenvården var 4,6 % högre än föregående år Den oplanerade öppenvården ökade med 4,6 %. Antalet inkomna remisser har ökat 3 % i förhållande till föregående år, vilket motsvarar stycken. Antalet vårddygn för medicinskt utskrivningsklara patienter var 5 % högre än föregående år Tillgänglighet Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 52 %. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 52 % (måltal 35 % - SUs eget delmål). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 242 jämfört med motsvarande period Ökningen beror till övervägande del på ökade finansierade uppdrag men även på en ökad oplanerad efterfrågan på vård. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i december 6,9 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron inom båda könen och är främst orsakat av den höga frånvaron under våren. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

48 Datum (2) Diarienummer SU Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar ett negativt utfall per december på -122 mnkr, vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen. Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under perioden januari till december och som inte ersätts kan med en skattad marginalkostnad på 75 % värderas till 174 mnkr. Eget kapital För 2015 fick Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital. Under året så har knappt 40 mnkr av dessa medel förbrukats, som en del av det ekonomiska utfallet, fördelat på nedanstående poster: Uppdragsutbildning till IVA-ssk Utlandsrekrytering specialistläkare psykiatri Extraordinära kostnader neonatal Köpt vård ortopedi Projektledare akutenprojektet Benchmarking Projektledare Värdebaserad hälso- och sjukvård Framtidens vårdavdelning Studier utvecklingsprojekt Summa 9,3 mnkr 3,0 mnkr 3,0 mnkr 11,7 mnkr 0,8 mnkr 2,7 mnkr 0,7 mnkr 5,0 mnkr 3,6 mnkr 39,8 mnkr De specifika projekt som inte genomförts under 2015 kommer att belasta eget kapital under 2016 i enlighet med att besluten om kapitalanvändande gäller för två år. Kvarvarande 21,7 mnkr inför 2016 kommer att fördelas i projekten Köpt vård ortopedi med 18,3 mnkr och Studier utvecklingsprojekt med 3,4 mnkr. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Sahlgrenska universitetssjukhusets årsrapport 2015 Beslutet skickas till Regionstyrelsen

49 Årsredovisning 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

50 SAMMANFATTNING... 4 VERKSAMHETEN... 7 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål Värdegrund... 7 Vårdöverenskommelsen... 7 Vårdgaranti tillgänglighet... 9 Prestationer Jämlik vård Beläggning Patientsäkerhetsarbetet Verksamhetens miljöarbete Verksamhetens säkerhetsarbete Systematisk återkoppling PERSONAL Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Arbetsmiljö och hälsa Personalvolym och personalstruktur Bemanningsföretag Personalkostnadsanalys FOUU Utvärderingsenheten Utbildningsenheten Strategiska centrumbildningar Analysenheten EKONOMI Ekonomiskt resultat Intäktsutveckling (54)

51 Kostnadsutveckling Eget kapital Investeringar Åtgärder vid ekonomisk obalans BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER Bilagor 1. Uppföljning av regionfullmäktiges mål och uppdrag 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden samt vårdens kvalitet 3. Vårdöverenskommelsen uppföljning årsrapport 4. Prestationsredovisning 5. Ledtider akutmottagningarna 3 (54)

52 Sammanfattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har under 2015 producerat mer vård än någonsin tidigare till patienter i Göteborgsområdet, Västra Götalandsregionen och nationen. Ökningen är +2,7 % jämfört med budget och +3,9 % jämfört med 2014 och har framför allt skett inom den akuta sjukvården och den högspecialiserade vården. Trots genomförda extrasatsningar för att minska köer och den avsevärt ökade produktionen av vård kvarstår dock köer inom vissa specialiteter. Sjukhuset gör en ekonomisk förlust som uppgår till -122 mnkr (vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen) varav -61,5 mnkr var godkänt utnyttjande av eget kapital. Då det finns en takkonstruktion i ersättningen till sjukhusen innebär överproduktion av vård är utförd utan ersättning till ett värde av 174 mnkr. Resultatet är en förbättring i jämförelse med den prognos sjukhuset lämnade i september. Sjukhuset har sedan våren arbetat systematiskt och strukturerat med att minska underskottet genom att genomföra åtgärder med avsikten att sjukhuset ska visa ekonomisk balans i slutet på Detta resultat bör ses mot de förutsättningar sjukhuset hade inför Sjukhuset och beställarnämnderna var eniga om att 2015 skulle bli ett krävande år med den ekonomiska ram som tilldelades. Sjukhusets viktigaste resurs är medarbetarna och det förelåg och föreligger en nationell brist av vissa grupper av specialutbildad personal inom bland annat operation, intensivvård, neontaologi och psykiatri förutom den generella svårigheten att bemanna med sjuksköterskor under framför allt sommaren. De ekonomiska ramarna bedömdes också tillsammans med beställarnämnderna vara alltför begränsade för att hela uppdraget inklusive köer skulle kunna genomföras. Resultatet är därför glädjande och baseras på hårt arbete, där i princip alla sjukhusets medarbetare på ett mycket professionellt och lojalt sätt bidragit med särskilda åtgärder under större delen av året. Söktrycket, framför allt inom akutsjukvården, har fortsatt att öka under året, vilket lett till nödvändiga och skärpta prioriteringar som kunnat skötas inom ramen för medicinska prioriteringsförfaranden och den värdegrund sjukhuset fastställt. Effektiviseringar har kunnat accelereras och sjukhuset fortsätter vara det enda universitetssjukhus i Sverige med en positiv produktivitetsutveckling, enligt en jämförande analys genomförd av McKinsey&Co under I linje med sjukhusets långsiktiga mål har genom nya arbetssätt patientens roll påtagligt kunnat stärkas. Genom bland annat värdebaserad vård, personcentrerat arbetssätt, nytt arbetssätt på operationsavdelning och ändrade rutiner och arbetsfördelning mellan yrkesgrupper på Framtidens vårdavdelning har vården kunnat levereras med patientens uttalade behov som ledstjärna och detta har lett inte bara till förbättrad vårdkvalitet och effektivitet, utan även förbättrad arbetsmiljö inom de områden som omfattas av de nya arbetssätten. För att skapa tydlighet och långsiktighet har sjukhusledningen hållit fast vid de man fastställt tidigare: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Ledande universitetssjukhus Alla mål har adresserats med förbättringsaktiviteter som löper från sjukhusledningen till verksamheterna och resulterar i individuella utvecklingsplaner för varje verksamhetsområde. Akutsjukvården har under året fortsatt arbeta intensivt med att förbättra väntetiderna och har också fått välkommet stöd från regionen med resurser. Söktrycket har även under 2015 ökat och trots detta har akutmottagningarna på Mölndals sjukhus, Drottnings Silvias Barn och Ungdomssjukhus och Östra sjukhuset kunnat korta väntetiderna. Under året har också en ny akutmottagning invigts på Östra sjukhuset med stor kapacitet och förutsättningar för effektivare arbetssätt och bättre bemötande. Ytterligare direktinläggningsspår som gör att patienter slipper passera akutmottagningen har införts och tillsammans med bedömningsbilar som hanterar prio 2-3 larm 4 (54)

53 kan sjukhuset ge adekvat bedömning och behandling i hemmet och säkerställa att patienten direkt hamnar på rätt vårdnivå. Ambulanssjukvården har ytterligare stärkts och Göteborgsområdet har stadigt goda resultat avseende responstider och adekvat prioritering. Måltalen är trots detta inte uppfyllda avseende Akutsjukvård i toppklass och sjukhusledningen avser att ytterligare stärka arbetet under kommande år för att uppnå nationella mål. Verksamhetsstyrning genom värdebaserad vård har fortsatt under året och fler patientgrupper har startat sitt arbete för att systematiskt kunna arbeta med metoden. Arbetssättet fortsätter vara framgångsrikt med förbättrat fokus på medicinska utfall som har betydelse för patienterna, ökad kostnadseffektivitet och förhöjd produktion som resultat. Under året har en kunskapsorganisation som stödjer införandet av värdebaserad vård byggts upp under ledning av kvalitetsdirektören. I december inleddes arbetet att transparent och externt fortlöpande rapportera medicinska utfall. Arbetssättet har fortsatt röna internationell uppmärksamhet och flera utländska och svenska vårdteam har besökt SU i studiesyfte. Sjukhusdirektören är en ofta anlitad föredragshållare vid internationella konferenser avseende värdestyrning. Ett resultat från den värdebaserade vården som särskilt stöder målet Ledande universitetssjukhus är formeringen av tvärprofessionella arbetsgrupper runt ett sjukdomstillstånd. Här arbetar man med att skapa högkvalitativa vårdprocesser tillsammans med patienterna, men också att säkerställa kontinuerlig förbättring och utforskande av nya metoder och kunskaper. Det har resulterat i nya centrumbildningar under året till exempel Centrum för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) med flera aktörer inom och utanför sjukhuset såsom till exempel primärvården, Angereds Närsjukhus och Astra Zeneca i tillägg till Sahlgrenska akademin och sjukhusets medarbetare. Under 2015 har projektet för Bild och Interventions Centrum (BoIC) har fortsatt följa tids- och ekonomiska planer och den första patienten tas emot enligt plan i maj Flera organisatoriska anpassningar har genomförts för att säkerställa att de nya faciliteterna blir tillgängliga för regionens behov av integrerad vård på ett professionellt sätt och för rätt förutsättningar för det nya, framtidsbetonade och tvärprofessionella arbetssättet runt svårt sjuka patienter som kräver behandling från flera olika kompetenser som idag är organiserade separat. BoIC kommer att under lång tid framöver verka som en utvecklingsplattform för såväl vård som forskning, utbildning och utveckling för hela regionen. Under året tilldelades VGR genom SU ytterligare förtroende för att för fem år framåt bedriva rikssjukvård inom hjärt- lever- och lungtransplantationer. SU är vidare bland de ledande sjukhusen i Europa beträffande epilepsikirurgi och drivande part i ett europeiskt referensnätverk, European Reference Network=ERN, en modell som EU nu etablerar för högspecialiserad vård på europeisk nivå, I en rad andra verksamheter har vi landet eller t.o.m. norden som upptagningsområde och tar emot externa patienter. Här kan framhållas bland annat oseointegrationer, tetra-hand, tarmsvikt, avancerad barnkirurgi och olika delar av cancerkirurgin. En stor utmaning för kommande år är att med de resurser som står till buds kunna utveckla och stärka dessa verksamheter och samtidigt kunna upprätthålla den högt prioriterade vården beträffande akutsjukvård och imperativ vård, t.ex. cancervård. SU har i samverkan med Sahlgrenska akademin genomfört satsningar för att utveckla och stärka utbildningarna som bedrivs på SU, t.ex. genom att förbättra handledarfunktionen vid verksamhetsförlagda utbildningar. Vidare har verksamheten vid Simulatorcentrum väst expanderat med såväl färdighetsträning som utbildningar, inte minst med inriktning på interprofessionellt lärande. SU är ett attraktivt utbildningssjukhus med höga söktryck och hög ranking ibland annat AT-lakarnas utvärdering av landets sjukhus och ambitionen är att stärka SUs roll som utbildare ytterligare. Trots den positiva utvecklingen 2015 står sjukhuset inför än större utmaningar Den ekonomiska ramen som fastställts i budget ställer utomordentligt stora krav på professionalitet och 5 (54)

54 kvalitetsmedvetenhet inom alla sjukhusets verksamheter och innebär att fortsatt arbete med effektiviseringar och produktivitetsökning måste bedrivas för att uppnå och vidmakthålla ekonomi i balans. Det finns inga utrymmen för ytterligare vårdkostnader eller andra externa, oväntade kostnadsökningar. Om ökad vård ska kunna utföras under 2016 måste denna åtföljas av finansiering med full kostnadstäckning. 6 (54)

55 Verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 Utfall mars 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen < 6 timmar 8:23 timmar Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Utfall augusti 2015 Utfall december :56 7:46 timmar timmar 85 % - 70 % 73 % 88 % - 87 % - (april) 75 % 76 % 73 % 70 % 9 % - 9,6 (april) 6,5* Andel av väntande patienter som väntat mer än % 41 % 64 % 52 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. < psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus 2-4 (2014) - Bibliometriskt index 0, Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 9, ,0 5,1 Antal patienter från andra regioner *mätning via Infektionsverktyget, tidigare mätning via PPM VRI Värdegrund Tillsammans för patienten, med patienten Sahlgrenskas värdegrund Arbetet med att införliva den sjukhusgemensamma värdegrunden har 2015 varit fokuserat kring att göra värdegrunden känd för medarbetarna samt möjliggöra för cheferna i organisationen att påbörja dialog kring vad värdegrunden betyder för dem och hur den kan vara ett stöd deras arbete. Enligt medarbetarenkätsundersökningen anger 88 % att de har kunskap och värdegrunden och under hösten har cirka 2500 medarbetare i form av workshops reflekterat kring värdegrunden med sina kollegor. Arbetet med att införliva värdegrunden har gått enligt fastlagd plan och intresset och engagemanget kring frågan i organisationen har varit stort. Värdegrundsarbetet fortsätter under 2016 då fokus kommer att ligga på att ytterligare öka engagemanget kring värdegrundsfrågor samt att involvera patienter i processen. Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen (VÖK) med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i Göteborgsnämnden och Västra nämnden och till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU 7 (54)

56 region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I VÖK definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år och uppföljning av verksamheten. I VÖK har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Ökat med 310 stycken förlossningar Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i överenskommelsen. Utökning för SUs andel av RF satsning till sjukhusen för att täcka obalanser. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2 och särskilt uppdrag för den rättspsykiatriska vården. Regionstyrelsen fattade beslut den 10 december 2013 om regiongemensam produktionsstyrning (RS ). Beslutet innebär en koncentration av definierade åtgärder till specifika sjukhus Beslutet innebär att ventrikelcancer koncentreras till SU och att rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU. Vidare överförs ett antal vårdtillfällen för koloncancer och benign kolonsjukdom från SU till Kungälvs sjukhus. Från SU överförs också galloperationer och ljumskbråcksoperationer till Frölunda Specialistsjukhus. Förändringarna har reglerats i särskild tilläggsöverenskommelse till vårdöverenskommelse (54)

57 Vårdgaranti tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014 December 2015 December 2014 Utfall Antal 2015/2014 Förstabesök Operation/ Behandling Antal genomförda förstabesök och operation/behandling December 2015 December 2014 Diff Antal 2015/2014 Andel produktionsökning Förstabesök ,6 Operation/ Behandling ,7 Tillgänglighet Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 76 % på förstabesök inom hudoch könssjukvård, ortopedi, ögonsjukvård och urologi. Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 48 % på operation inom plastikkirurgi, öron-näsa-hals, allmänkirurgi och hjärtsjukvård Prognos för 2016 Sjukhuset arbetar kontinuerligt för att effektivisera patientomhändertagandet på mottagningar och operation för att kunna ta hand om så många patienter som möjligt inom ramen för villkoren som fastställdes i samband med vårdöverenskommelsen Detta ledde till ökad vårdproduktion på cirka 4 % på helårsbasis. SU har haft ett rejält ökat inflöde av remisser under året, exempelvis inom BUP där remissinflödet ökade med 30 %. Sjukhuset har skickat patienter till samtliga upphandlade externa vårdgivare som är upphandlade. SU har även i egen regi startat kvällsmottagningar samt en del effektiviseringar såsom uppgiftsväxling för att klara tillgängligheten men detta har inte kunnat möta det ökade remissinflödet. Vid årsskiftet hade patienter väntat mer än 60 dagar på förstabesök och patienter hade väntat mer än 60 dagar på behandling. Detta har noterats i VÖK i samråd mellan beställarnämnden och SU. Baserat på de ekonomiska ramar som sjukhuset fått för 2016 finns det stor risk att tillgängligheten för göteborgarna framför allt när det gäller länssjukvård kommer att försämras under 2016, eftersom de förutsättningar SU fått inom ramen för VÖK inte motsvarar behovet. 9 (54)

58 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, december 2014-december 2015 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, december 2014 december Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014 December 2015 December 2014 Utfall Antal 2015/2014 Andel december 2015 Andel december 2014 Koloskopi % 28 % Gastroskopi % 17 % Antal genomförda koloskopier/gastroskopier December 2015 December 2014 Diff Antal 2015/2014 Andel produktionsökning Koloskopi ,0 % Gastroskopi ,3 % 10 (54)

59 Antal och andel patienter väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi under året Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Koloskopi Totalt Andel väntande över 60 dagar 28 % 26 % 25 % 44 % 32 % 24 % 16 % 30 % 42 % 31 % 15 % 11 % 14 % Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Gastroskopi Totalt Andel väntande över 60 dagar 17 % 19 % 15 % 28 % 16 % 5 % 8 % 21 % 29 % 18 % 21 % 17 % 17 % Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn erbjuds patienterna specialistläkarbesök inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Målvärde 100 %. Inom allmän kirurgi fick 99 patienter läkarbesök inom garantitiden under december medan två patienter fick vänta totalt 15 dagar på läkarbesök, Inom urologi fick 81 patienter läkarbesök inom garantitiden medan fyra patienter fick vänta mellan 15 och 19 dagar. Inom öron-näsa-hals sjukvård fick 29 patienter vård inom garantitiden och en patient väntade 17 dagar. Inom ortopedi fick en patient vänta 16 dagar. Till de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs resultatet med krav på förbättring. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året. Specialitet dec 14 jan 15 feb 15 mars 15 april 15 maj 15 juni 15 juli 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Allmän kirurgi 98% 96% 97% 99% 99% 100% 98% 98% 98% 99% 98% 95% 98% Gynekologi 100% 100% 0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 96% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Urologi 98% 63% 100% 98% 93% 100% 95% 100% 100% 100% 92% 85% 95% Öron-näs-halssjukvård 100% 89% 100% 100% 100% 100% 96% 96% 100% 100% 100% 100% 97% Ortopedi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 50% 100% 100% 100% 100% 67% 50% Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan delas in i 3 grupper Regional tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion VGR följer sedan 2014 planerad produktion första besök och behandling inom vårdområdena ortopedi, ögon, allmän kirurgi, urologi, hud, handkirurgi, plastikkirurgi, gynekologi och ÖNH. Dessa verksamheter redovisar de största tillgänglighetsproblemen och omfattar sammantaget 91 % av alla väntande till första besök och 85 % av väntande till alla behandlingar. SU rapporterar månadsvis antal utförd vård och antal väntande i jämförelse med plan per vårdområden i Produktions- och Kapacitetsplanering (PK). 11 (54)

60 Första besök vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ack avvikelse 2015 Not. Planerad produktion avser både basvolym och tillägg. Den negativa avvikelsen återfinns inom ÖNH. Behandling vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ack avvikelse 2015 Not. Följande diagnosområden mäts: ledprotes, ryggkirurgi, övrig kirurgi ortoped, urologi, handkirurgi, plastikkirurgi, katarakter, övrig ögonkirurgi, gynekologi och ÖNH. Plan avser basvolym och tillägg. Ökningen under hösten 2015 återfinns huvudsakligen inom ögonsjukvården men även ortopedin, övrig kirurgi, allmän kirurgi, urologi och handkirurgi redovisar en ökad produktion. För respektive vårdområde har en basvolym fastställts vilken ingår och finansieras genom grunduppdraget i VÖK. Utifrån beslut i regionstyrelsen 2013 att tillgänglighetssatsningar ska göras på sjukhusen inom VGR har vissa vårdområden fått tilläggsuppdrag. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. SUs tilldelade regionala tillgänglighetssatsningar, utökad egenproduktion, omfattar första besök och 1800 behandlingar/operationer inom givna områden. Budgeterat värde för 2015 uppgår till cirka 72 mnkr. Sammanlagt har SU utfört knappt första besök och operationer utöver fastställd basvolym till ett ekonomiskt värde på knappt 80 mnkr. Under 2015 fattades beslut om att även ersätta kataraktoperationer utöver basvolym. Utfallet blev 726 som ersatts med 3,5 mnkr. Allmän kirurgi är ett område med växande köer trots en markant ökad produktion både inom första besök och behandling. Operationssalar på andra vårdinrättningar har utnyttjats när det är möjligt och kirurgi, Östra sjukhuset har även ett gott samarbete med Alingsås sjukhus. Efter sommaren har 15 remisser i veckan kunnat skickas dit, och från årsskiftet kommer, på initiativ från Alingsås, 25 remisser att kunna skickas per vecka. 12 (54)

61 Regional tillgänglighetssatsning köpt vård Ortopedi och ögonsjukvården har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande, se tabell nedan. Avvikelsen mellan tilldelad och skickad volym för ortopedibesök är kopplad till ett avtal där volymen inte stämmer överens med behovet, eftersom den avtalade volymen är betydligt större. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. Under hösten direktupphandlades även hud förstabesök då avtalad leverantör inte kunnat ta emot patienter i önskad omfattning. Beviljad volym Skickade betalningsförbindelser Returer externa köp minus returer Ortopedi besök Ortopedi behandling Ögon besök Ögon katarakt Ögon YAG laser Hud Kärl-Thorax besök Kärl-Thorax behandling Summa SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015 SU planerade med stöd av Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg, Väster och SU ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar ytterligare 14 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt värde på 60 mnkr och omfattar: öppenvårdsbesök, t.ex. BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och reproduktionsmedicin 500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi medicinska undersökningar, t.ex. radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling samt ögondiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Utöver fastställd basvolym utförde verksamheterna under perioden 2015: besök, 468 behandlingar/operationer och medicinska undersökningar. Verksamheterna ersätts efter utförd vård upp till budgetnivå och det ekonomiska värdet uppgår till 45,4 mnkr 75 % av helårssatsningen. Det lägre utfallet är ett resultat av att vissa planerade operationsvolymer omprioriterades under året. Om verksamheterna skulle prestationsersatts för all volym utöver plan ökar det ekonomiska värdet med 37 mnkr. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplad till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer. Sjukhuset prestationsersätts för utförd produktion, budgeterat värde knappt 19 mnkr. 13 (54)

62 SU har utfört 254 obesitasoperationer vilket är 89 % av helårsplanen och i nivå med föregående år. Under 2014 startades ett utvecklingsprojekt att även operera barn. Område 1 har utfört 8 obesitasoperationer under perioden Under hösten 2015 beslutades, i en tilläggsöverenskommelse, att en omföring av kirurgisk vård skulle ske i regionen. 40 obesitasoperationer togs över av SU och 65 gall- och bråckoperationer fördes över från SU till Frölunda Specialistsjukhus (FSS). Förändringen har påbörjats, kirurgin på Östra sjukhuset har minskat volymen bråck- och galloperationer med 50 jämfört med föregående år. Verksamheten har däremot inte kunnat öka motsvarade obesitaskirurgi under 2015 eftersom antalet akuta operationer ökat och det skett en förskjutning till mer komplicerad och tyngre kirurgi. Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning 2015 SU tilldelades en tillgänglighetssatsning för att utföra koloskopier under 2015 utöver basvolym. Basvolymen är sedan tidigare fastställd och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Satsningen har fallit väl ut och är genomförd med koloskopier utöver basvolym utfördes 301 koloskopier och 2014 utfördes koloskopier utöver basvolym. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget utförde SU gastroskopier, vilket är i strax över föregående års produktion (5 795). Prestationer Totalt för perioden januari-december 2015 var SUs utförda vård 3,9 % högre än 2014 års utfall och 2,7 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-vgr patienter. Perioden totalt Utfall 2015/Utfall 2014 Diff utfall 15 - budget Kategori Förändring Antal/% 15 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,7 % ,6 % Övriga ,6 % ,2 % SU Totalt ,9 % ,7 % NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Den oplanerade vården har ökat inom både sluten och öppen vård i jämförelse med föregående år. Ökningen kan till stor del hänföras till akutmottagningarna, där antalet inkommande patienter varit 3 % fler än Akutmottagningarnas genomsnittliga antal besök per dag har under 2015 varit 544 (528 föregående år). December blev en enskilt lugn månad, antagligen på grund av det milda vädret som bidrog till minskade infektioner och olyckor. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har påverkan på flera verksamheter i både sluten och öppen vård. 14 (54)

63 Den oplanerade slutenvården ökade med 4,6 % medan den planerade slutenvården minskade med 4,8 %. Ökningen av den oplanerade slutenvården är en direkt effekt av det höga inflödet av patienter till akutmottagningarna. Minskningen av den planerade slutenvården är en effekt av akutinflödet samt önskvärd överföring från sluten till öppen vård Not:*Avslutade samt pågående vtf Källa: Cognos RDB Sjukhus Behovet av akuta operationer har varit stort inom flera verksamheter, bland annat inom neurosjukvård, kirurgi, barnkirurgi och transplantation. Speciellt inom de kirurgiska verksamheterna har omprioriteringar gjorts dels för att möta det ökade behovet av akuta operationer, dels i syfte att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård samt plastikkirurgi. Viss planerad vård får också stå tillbaka på grund av rekryteringsproblem av specialistsjuksköterskor, t.ex. inom barnsjukvård och röntgen, specialistkompetenta läkare inom t.ex. psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Mellan 2013 och 2015 har antalet sjukvårdskontakter för asylsökande och papperslösa ökat med 121 % inom öppenvården och 99 % inom slutenvården i relativa tal. Dessa kontakter utgjorde knappt 1 % av total vårdproduktion. 15 (54)

64 Inom öppenvården ökade både den planerade och oplanerade vården med 4,2 % respektive 4,6 %. Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård ökar också behovet av uppföljningsbesök. En annan väsentlig faktor för ökningen i öppenvården är antalet inkomna remisser. Källa: Cognos RDB Sjukhus Totalt inkomna remisser ökade i förhållande till föregående år med 3 %, vilket motsvarar remisser. Andelen omhändertagna remisser ökade med 9 %, vilket motsvarar st. Vidarebefordrade remisser minskade med 9 %, vilket motsvarar Ökningen av remisser kan härledas till patienter från SUs upptagningsområde. Remisser från övriga regioner och landsting minskade med 2 % (148) jämfört med samma period Av utomlänsremisserna kom 61 % från Halland. Remisserna från Halland ökade med 6 % i förhållande till samma period föregående år. Verksamheter med störst ökning av inkomna remisser Antal remisser - VO med störst ökning Barn o Ungdomspsykiatri % Hudsjukvård % Kvinnosjukvård % Barnkirurgi % Infektion % Kirurgi Sahlgrenska % Handkirurgi % BarnNeuroHab % Öronsjukvård % Geriatrik Mölndal % Not: Internremisser, ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade 16 (54)

65 Många verksamheter har haft ett ökat remissinflöde jämfört med föregående år. I tabellen ovan visas de verksamheter som haft störst nominell ökning. Även den cancergenetiska mottagningen har haft ett ökat inflöde. Ett ökat remissinflöde samt en produktion som inte klarar att kompensera för denna ökning kan leda till att antalet väntande patienter till ett förstabesök kommer att öka. För mer information se under avsnittet om tillgänglighet. Utförda prestationer och ekonomiskt utfall jämförelse mot budget och föregående år per område Utförda prestationer och ekonomiskt utfall jämf budget och fg år Källa: Cognos Ekonomidata samt RDB Sjukhus /2014 Förändring sammanvägt prestationstal jämf fg år % Avvikelse ack, ekonomiskt utfall Varav löner, sociala avg, inhyrd personal Varav läkemedel Avvikelse sammanvägt prestationstal % Område 1-105,8-117,8 2,7 0,9 1,7 Område 2 4,6-26,0-2,3-0,4 3,9 Område 3-40,5-37,8-11,5 2,9 2,6 Område 4 35,5 20,2 27,8-1,3 2,9 Område 5-11,6-15,3-4,0 8,8 5,0 Område 6-58,5-52,2-54,9 4,6 1,8 Sjukhusgemensamt 115,4 117,0-2,2 Resultat -60,9-111,9-44,4 2,7% 3,9% Somatisk slutenvård Totalt sett når inte slutenvårdsproduktionen upp till budgeterade nivåer. En väsentlig anledning är att vården mer styr mot öppna vårdformer och många avancerade behandlingar nu genomförs inom öppen vård, t.ex. inom barnonkologi, kardiologi och neurosjukvård. Till 2016 kommer slutenvårdsbudgeten justeras ned med vårdtillfällen samt med vårddagar som istället budgeteras som läkarbesök. En annan orsak till den sjunkande slutenvårdsproduktionen är den aktiva styrningen som görs för att parera det akuta flödet. Det finns också ett ökat behov av isoleringsplatser bland annat beroende på högre antibiotikaresistens, vilket leder till att vissa vårdplatser inte kan hållas disponibla, t.ex. kan rum med två vårdplatser bara nyttja en vårdplats. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit högt. Under 2015 var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under dagar (varav psykiatri), vilket i genomsnitt motsvarar 117 vårdplatser (varav 8 psykiatri). Ökningen mot föregående år var 5 %. Medelvårdtiderna påverkas negativt och annan planerad vård får stå tillbaka Under 2015 utfördes 354 transplantationer, mot 324 föregående år, vilket motsvarar en ökning med 9 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer från 132 till 177 (34 %). Antal hjärttransplantationer minskade från 37 till 35 i jämförelse med samma period föregående år. Transplantationsverksamhetens variation i produktionen beror på tillgången till organ, sett över längre tid har flera metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består men på en högre nivå. Av rikets 764 transplanterade organ 2015 bidrog SU med 371 (48,6 %). Motsvarande andel föregående år var 41,6 %. Somatisk öppenvård Antalet sjukvårdande behandlingar ökade mycket mot föregående år medan antalet läkarbesök minskade. Denna ökning skedde generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för att möta nya behov, t.ex. inrättade barnakuten en sjuksköterskemottagning där barn med lindriga 17 (54)

66 besvär omhändertas för att minska ledtiderna och kunna hantera ett ökat söktryck. Inom barnsjukvården anställdes också två farmaceuter för att överföra en del av läkemedelsberedningen från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen och hjärtavdelning 323. För sjuksköterskorna innebär förändringen avlastning och därmed mer tid för patientnära arbete. En del är nya operationstekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvård och reumatologi. Antalet förlossningar 2015 var , (9 964 föregående år) vilket är lägre än prognosen. Fler antal kvinnor har valt att föda på andra sjukhus i regionen och i Halland, främst Varberg. Under året valde 400 (372 föregående år) kvinnor att förlösas i Varberg. En del av avvikelsen mot prognosen beror på att 44 kvinnor har blivit hänvisade till andra enheter på grund av platsbrist på neonatalavdelningen. Vuxenpsykiatri Slutenvård psykiatri mäts i antal vårddagar. Under 2015 var antalet vårddagar 4 % högre än föregående års utfall. Även i jämförelse med budgeterade volymer var det en positiv avvikelse för antalet vårdagar med 2 %. Totalt antal besök var 4 % högre än utfallet 2014 men 8 % lägre än budgeterade volymer. En stor orsak till den negativa budgetavvikelsen är att telefonkontakter som ersätter ett öppenvårdsbesök inte ännu räknas som produktion enligt regionens anvisningar. Cirka sådana telefonkontakter utfördes 2015, vilket är en önskvärd utveckling för såväl patienterna som för sjukhuset. I övrigt arbetar verksamheten med en planerad förändring av bemanningsstrukturen inom vissa öppenvårdsenheter och flera vakanser är under tillsättning. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antalet vårdtillfällen inom BUP var 28 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med 8 % jämfört med samma period BUPs slutenvård har inte haft lika många patienter med långa vårdtider som tidigare år. Även om patienterna inte varit inlagda lika länge som tidigare år ser man dock en trend i verksamheten att patienterna är mer vårdtunga och utåtagerande. Anorexiverksamheten har arbetat med att individanpassa vårdprogrammet efter patienternas behov eftersom en del patienter behöver kortare och några längre vårdtider. Tidigare användes fasta tolvveckorsprogram. Satsning har också gjorts på DBT-teamet (Dialektisk Beteende Terapi) i syfte att stödja patienter som krävt mycket slutenvård att klara sig bättre i öppenvården. BUP har likt all annan verksamhet tagit emot ett större antal asylsökande än tidigare. 268 patienter vårdades 2015 inom öppen- och sluten vård mot 92 föregående år. En ökning med 191 % (176). Öppenvårdsbesöken inom BUP har totalt ökat med 7 % mot föregående år och var 16 % över budgeterad nivå. Detta beror på ett ökat söktryck och fler remisser. Ökningen inom öppenvård består främst av patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Koncentration av ventrikel- och rektalcancer enligt regionstyrelsens beslut I regionstyrelsens beslut 10 december 2013 framgår att ventrikelcanceroperationer ska koncentreras till SU. Beslutet innebär en planerad ökning med 18 patienter till SU. Förändringen är genomförd och SU har utfört 16 operationer av de 18 planerade under Även operationer av rektalcancer ska enligt regionstyrelsens beslut koncentreras till fyra utbudspunkter inom VGR; NÄL, SkaS, SÄS och Östra sjukhuset. För SU innebar det en växling av kirurgisk vård med Kungälvs sjukhus, där SU tar emot 20 rektalcancerpatienter och lämnar ifrån sig motsvarande volym inom annan kolonkirurgi. Förändringen är påbörjad och jämfört föregående år har antalet rektalcanceroperationer ökat med 8 st. 18 (54)

67 Jämlik vård Samtliga områden arbetar aktivt med frågan om jämlik vård. Det finns en mängd olika aktiviteter som har rapporterats från respektive område, exempel på aktiviteter redovisas nedan. Dialogmöten avseende religion och intensivvård med företrädare från olika religiösa inriktningar. Flera enheter arbetar med HBTQ-certifiering Klinisk kemi arbetar aktivt för att skapa köns- och åldersrelaterade referensområden för patienternas analyser Statistik och resultat från kvalitetsregister redovisas könsuppdelad för att kunna identifiera snedfördelningar och ta fram åtgärdsplaner, t.ex. inom ortopedin och ögonsjukvården Ett väl genomarbetat skattningsinstrument används för att utjämna könsskillnader inom kataraktprocessen, detta är en uppföljning av tidigare genomförd genusanalys I SUs utvecklingsplan ingår jämlikhet som en del i sjukhusets uppdrag och som långsiktigt mål anges vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande SUs likabehandlingsplan Sjukhuset arbetar tillsammans med andra förvaltningar i regionen för att skapa ett standardiserat patientinformationsmaterial så att patienter i VGR får samma information. Informationen finns översatt på nio språk Sjukhuset har börjat använda bildstöd i kallelser till patienterna Information i bildform utvecklas för de patienter som har svårigheter att ta till sig verbal information, t.ex. tobaksfri i samband med operation, det handlar om alkohol och din hälsa, preoperativ information för barn Aktivt arbete för att nå patientgrupper som tidigare varit svåra att nå pågår, t.ex. att använda patientwiki. Patientwiki är en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna. Samarbete har påbörjats med Integrationscentrum i Göteborgs stad för information till nyanlända SU-gemensamma rutiner har tagits fram gällande assistanshundar, könsbyte samt barn som anhörig. Verksamheterna har fortsatt arbetet med implementering av Barn som anhörig (HSL 2g) Ett regionalt seminarium har genomförts i syfte att öka kunskapen om patientdelaktighet och ökad förståelse för informationsöverföring till patienterna (hälsolitteracitet). En arbetsgrupp med representanter från samtliga områden har med anledning av den rådande flyktingsituationen bildats på sjukhuset. Syftet är att kunna ta hand om aktuella frågor på ett snabbt och ändamålsenligt sätt, både inom och utanför sjukhuset, för att säkerställa jämlik vård även för denna patientgrupp Beläggning Antalet överbeläggningar per 100 vårdplatser var under året i genomsnitt 3,8 för somatisk vård och för psykiatrisk vård 1,6, ett genomsnittsvärde var 3,2. Jämfört med 2014 är det väsentligen oförändrat, dock ses en viss minskning över året. Som tidigare är det högsta antalet överbeläggningar i samband med jul-, nyår- och sommarledigheter, dock har bland annat ett förbättrat samarbete med kommunerna bidragit till en bättre situation än under föregående år. 19 (54)

68 Andel utlokaliserade December 2014 December ,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Psykiatri utlokaliseringar Somatik utlokaliseringar Andelen utlokaliserade patienter, dvs. patienter som vårdas på en närliggande avdelning då patientens hemavdelning är fullbelagd, var i genomsnitt 0,6 % jämfört med genomsnittssiffran för 2014 på 0,5 %. Under 2015 var antalet utlokaliserade patienter högst under infektionssäsongen i januari-februari. Ett ökat samarbete mellan avdelningarna kan vara orsaken till dessa utfall, dvs. minskade överbeläggningar och i princip oförändrat antal utlokaliserade patienter. Patientsäkerhetsarbetet Ett robust lärande och återkopplande avvikelsehanteringsarbete är en av grundstenarna för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Under 2015 ser vi att antalet avvikelser rapporterade i MedControl Pro (MCP), som är vårt avvikelsehanteringssystem, ökade vilket betyder att medarbetarnas engagemang i att anmäla avvikelser har ökat. I tabellen nedan ser vi antal lex Maria, IVO-enskilda anmälningar, anmälningar till patientförsäkringen, antal avvikelser och klagomål i MCP samt antal ärenden i patientnämnden. 20 (54)

69 Antal registrerade patientärenden Lex Maria Kvinnor Män Övrigt IVO Enskilda anmälningar Kvinnor Män Övrigt LÖF (Patientförsäkring) Övriga ärenden Exp. för patientärenden Journalförstöring Kvinnor Män Övrigt Avvikelser i MCP Klagomål i MCP Patientnämnden I arbetet med lex Maria görs alltid en händelseanalys där patienten/närstående är delaktig. Denna systematiska genomgång leder alltid till en åtgärdsplan med en del aktiviteter för att förbättra patientsäkerheten och förebygga att liknande händelser upprepas. Samtliga lex Maria-anmälningar följs upp av chefläkare efter 6 månader för att säkerställa att verksamheterna följer upp och genomför åtgärdsplaner. Enskilda klagomål till IVO har minskat vilket kan vara ett tecken på att flera klagomål hanteras i verksamheterna. Patientsäkerhetsaspekten beaktas systematiskt vid verksamhetsförändringar av olika slag, t.ex. görs riskbedömningar ur patientperspektiv. Under året genomfördes en patientsäkerhetskulturmätning som visade att medarbetarna på SU eftersträvade bättre fokus på avvikelsehantering och återkoppling. Chefläkarna arbetar med att ta fram en sjukhusövergripande handlingsplan för att utifrån anmälda avvikelser/klagomål skapa en lärandeorganisation kring patientsäkerhet och kvalitet. Nedan redovisas exempel på arbeten som genomförts under året i syfte att öka kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetshöjande insatser Fortsatt införande av värdebaserad vård (se sid. 23). Café i entré, innebär att intervjuer görs med patienter/anhöriga i direkt anslutning till deras besök på sjukhuset. I arbetet används öppna frågor och patienten får utveckla sina tankar och funderingar för att därifrån identifiera förbättringsförslag som senare blir kopplade till aktiviteter för att bland annat höja patientdelaktigheten. Lärplattformen, är en webbaserad utbildningsplattform som används av flera verksamheter. Fördelen med Lärplattformen är att medarbetarna kan ta del av olika utbildningar när de har möjlighet, t.ex. har en utbildning gällande läkemedelshantering och strålskydd lagts upp under året. Omfattande informationsinsatser gällande journal på nätet och ny patientlag Fler avdelningar arbetar enligt metoden personcentrerad vård. Sjukhusövergripande värdegrundsarbete (se sid. 7 värdegrund) 21 (54)

70 Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete med bland annat samtalsutbildningar. Kvalitetsdagarna anordnades 3-4 mars med temat Patienten som partner där medarbetarna fick ta del av de bästa förbättringsarbeten som genomfördes på SU under senaste året. Dessa presentationer kompletterades med en föreläsning av patient och anhörig med fokus på delaktighet. Hälso- och sjukvårdsministern besökte kvalitetsdagarna och deltog i en debatt gällande patientdelaktighet. Fortsatt logistikerstöd till verksamheterna avseende produktionsplanering. Patientsäkerhetsarbete Systematiskt arbete med patientsäkerhetsronder där chefläkare går igenom verksamheternas patientsäkerhetsarbete. Arbete med breddinförande av Infektionsverktyget. Detta är ett webbaserat verktyg där orsaken till infektionen registreras varje gång en patient får antibiotika. På det sättet kan man kontinuerligt följa upp bland annat VRI. Utbildningar i kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation). Genom att använda sig av en struktur för hur kommunikation och informationsöverföring sker minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. NITHA - nationellt IT-verktyg för händelseanalyser har införts på SU. Syftet är att samla ihop samtliga händelseanalyser i ett IT-verktyg och på så sätt skapa en kunskapsbank. Under 2015 påbörjades 121 händelseanalyser i NITHA. Fem omfattande riskanalyser med fokus på patientsäkerhet har genomförts samt en sjukhusövergripande händelseanalys gällande kommunikationsstörningar. Verksamheterna genomför markörbaserad journalgranskning, detta är en systematisk journalgranskning med syfte att identifiera och förebygga vårdskador Fortsatt arbete med de mest sjuka äldre. En arbetsgrupp på sjukhuset med representanter från samtliga sjukhustomter arbetar för att förbättra vården för denna växande grupp patienter. SU deltar i temagrupp Äldre med syfte att genom samverkan med kommunen och primärvården förbättra förutsättningarna för omhändertagande av denna patientgrupp. Punktprevalensmätningar har genomförts inom VRI, trycksår och basala hygienrutiner och klädregler. Verksamheterna arbetar med egenkontroll genom Kvalitetsbarometern som är ett ledningssystem som följer 16 prioriterade kvalitets- och patientsäkerhetsparametrar 22 (54)

71 Värdebaserad vård Under våren 2015 har sjukhuset fortsatt med införandet av värdebaserad vård till flera patientgrupper samtidigt som SU byggt upp organisationen för att kunna ge kunskapsstöd vid det fortsatta införandet. De verksamhetsområden som har bedrivit två patientgrupper har nu självständiga verksamhetsutvecklare som kan fortsätta införandet av värdebaserad vård med reducerat stöd från Värdekontoret. Med start från våren 2016 kommer antalet patientgrupper att dubbleras. Värdebaserad vård, med fokus på att förbättra resultaten för patienterna, är ett långsiktigt arbete men redan nu ser SU en del positiva trender i uppmätta resultat. Dessa kommer att följas noggrant av verksamheterna framöver. Följande verksamheter leder arbetet med värdebaserad vård inom sina patientgrupper: barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering, kvinnosjukvård - område 1 psykiatri Affektiva område 2 ortopedi och geriatrik område 3 reumatologi och infektion område 4 onkologi, urologi, plastik och kirurgi område 5 geriatrik, lungmedicin och allergologi område 6 Följande verksamheter är delvis involverade i arbetet med värdebaserad vård: barnoperation, an/op/iva/barnröntgen/fysiologi område 1 medicin, geriatrik, akutmottagning område 2 arbetsterapi och fysioterapi, an/op/iva, medicin och akutmottagning område 3 klinisk kemi, klinisk patologi och genetik, radiologi område 4 an/op/iva, öron-, näs- och hals område 5 medicin område 6 Nedan redovisas några exempel på förbättringar inom patientgrupperna: 1. Osteoporos antalet patienter som diagnostiserats med benskörhet och får läkemedelsbehandling för att förebygga frakturer har ökat rejält i jämförelse med Normalförlossning färre antal akuta kejsarsnitt. Andelen mödrar med stora blödningar i samband med förlossning har minskat. 3. Psykiatri andel patienter med sysselsättningsgrad över 50 % har stigit jämfört med Ortopedi, höftproteser kortare väntetid för operation, kortare vårdtid, reducerat antal patienter med oönskade händelser (blodtransfusion, infektion, fall, urinvägsinfektion, trycksår), mediankostnad per patient reducerad. 5. Prostatacancer reducerad vårdtid efter robotassisterad operation, reducerat antal återinläggningar inom 30 dagar efter operation. De positiva erfarenheter som upplevs av de grupper som startat med värdebaserad vård förutom mätbara resultat är ökad patientdelaktighet, ökat engagemang från olika professioner, ökat samarbete inom verksamheten, bättre kommunikation, bättre fokus på patienten och bättre fokus på resultaten samt ökat samarbete mellan olika verksamhetsområden på sjukhuset. Strategiskt läkemedelsarbete Strategiska Rådet för Läkemedelsfrågor (SRL) består av experter från Läkemedelsenheten, chefläkare, ekonom och en läkemedelsansvarig läkare från varje område. SRL ger stöd för ett decentraliserat ansvar för läkemedelsfrågor på SU. För en ökad patientsäkerhet avseende läkemedel har SRL formulerat ett antal mätetal i linje med de övergripande målen på SU. Mätetalen fokuserar bland annat på efterlevnad till rutiner som rör läkemedelshantering och genomförandet av läkemedelsberättelser. Mätetalen följs upp på 23 (54)

72 områdesnivå i strategiska rådet och på verksamhetsnivå i områdesvisa läkemedelsgrupper. Utfallen publiceras löpande på Läkemedelshemsidan. Genomförda läkemedelsberättelser till alla inneliggande patienter ökade från 19 % i januari till 24 % i augusti 2015 (decemberdata tyvärr försenade inför årsrapportering). Under kommande år återstår arbete på verksamhetsnivå för att öka antalet läkemedelsberättelser. Målsättningen ligger enligt regional medicinsk riktlinje på 100 %. Jämförelsevis noteras en genomförandegrad om 44 % för alla utskrivna patienter över 75 år. Sjukhusapoteket VGR/SU stödjer verksamheterna inom SU till följsamhet avseende läkemedelshanteringsrutiner och ger utbildningar av olika slag för ett rationellt, kostnadseffektivt och patientsäkert läkemedelsanvändande. Under 2015 har 140 utbildningstimmar hållits inom SU, både avdelningsförlagda, i aula eller på Kliniskt träningscenter rörande olika teman som t.ex. följsamhet till det regionalt rekommenderade läkemedelssortimentet, praktisk läkemedelshantering som iordningsställande av antibiotika, utbildningar rörande lämpliga läkemedel till äldre, och rörande sömn- och narkotiska läkemedel. En webbutbildning om läkemedelshantering enligt SOSFS 2000:1, som riktar sig till sjuksköterskor och läkare, har tagits fram och presenteras på Lärplattformen från januari Under året har ett samarbete mellan kvalitetsansvarig apotekare och chefläkare etablerats. Kvalitetsansvarig apotekare kommer framöver förstärka händelseanalysteamen i de fall en avvikelse inträffat som rör felaktig läkemedelshantering. Kvalitetsansvariga apotekare finns även i de fall tillgängliga som en resurs för enhetschefer och kvalitetsansvariga inom berörd verksamhet avseende utbildningar för att undvika upprepning. Genomförandet av sortimentsanalyser i de patientnära lagren på enhetsnivå är en del av Sjukhusapotekets rutinarbete som styr in enheters läkemedelsanvändning till det av regionalt sjukhusapotek definierat sortiment. Det borgar för en säker tillförsel av beställda läkemedel och minskar även enheters läkemedelskostnader. Sjukhusapoteket har under 2015 genomförde under 2015 analyser vid 87 prioriterade enheter. Under året har SRL fortsatt samverka med Sjukhus-Strama. I arbetet har bland annat fortsatt utbildning av kontaktläkare för Infektionsverktyget bedrivits. Inom klinisk farmakologi har patientsäkerhetsprojekt drivits för att ta fram blandbarhetsdata för vanligt förekommande intravenösa läkemedel. Totalt finns nu lathundar för sju läkemedelsintensiva verksamheter inom SU som rutiner i Barium. Från januari 2016 kommer en tjänst för sakkunnig apotekare inom blandbarhet inrättas för att i förvaltningsform ta arbetet vidare till förmån för hela regionen. En blandbarhetsdatabas har tagits fram i samarbete med VGR IT och kommer lanseras under början av Detta kommer innebära att vårdpersonal snabbt kan söka fram blandbarhetsdata för säker samadministrering av läkemedel. För en ökad patientsäkerhet har iordningsställande farmaceuter introducerats i vårdmiljö på barn-iva och inom barnkardiologin sedan höstterminen Detta har rapporterats ge en bättre arbetsmiljö för berörda sjuksköterskor och en positiv trend rapporteras vad gäller förekomst av läkemedelsavvikelser. Förberedande arbete har startat för att genomföra lokalt införandeprojekt avseende automatiserad slutenvårdsdos. Slutenvårdsdos förväntas ge ytterligare avlastning för särskilt sjuksköterskor avseende iordningsställande och utdelning av läkemedel. Dessutom väntas en säkrare läkemedelshantering i form av bättre patientindividuell märkning av doser och ett minskat behov av manuella byten till likvärdiga läkemedel än de ordinerade när dessa avviker från definierat sortiment. 24 (54)

73 Verksamhetens miljöarbete Regionalt långsiktigt mål Regionalt mål 2016 relevant för SU År 2020 ska Västra Västra Götalandsregionens Götalandsregionens person- och varutransporter transporter ska till vara oberoende av fossil 60 procent utföras energi. med förnybar energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2015 Utfall 2015 Vid nyanskaffning av Andel under året 100 % 100 % fordon, exklusive nyanskaffade fordon ambulanser, ska SU välja som går på förnybar fordon som går på energi. förnybar energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med Minska miljöpåverkan från inredning. Användningen av kemikalier upptagna på substitutionslistan ska 2016 ha minskat jämfört med Användningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. Andel avdelningar/enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. Minskning av använd mängd kemikalier på substitutionslistan (exklusive laboratorier). Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. Antal kinolonrecept per 100 vårdtillfällen + vårdkontakter (läkare) 6 % + 1,5 % 60 % 46 % 6 % + 1,7 % 75 % 69 % 3 % 19 % 2 % 5 % Minskning Uppgift saknas Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner (antal DDD) på rekvisition >65% 68,7 % Öka andelen relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Andel relevanta verksamheter som använder FaR som metod. >50 % 34 % 25 (54)

74 Regionalt långsiktigt mål Regionalt mål 2016 relevant för SU År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2015 Utfall 2015 Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. 100 % 71 % Mängden utsläppt lustgas ska minska. Minskad mängd utsläppt lustgas. 10 % 19 % Transport Under 2015 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo i en så kallad bilpool. Uppgifter om mätarställning registreras i systemet Fleas av den som brukar eller är ansvarig för bilen. Mätarställningen ska registreras varje månad. För 2013 fick körsträckan för en del bilar räknas fram utifrån några få registreringar och för några bilar fanns inga uppgifter alls på grund av bristfällig följsamhet till rapporteringskravet. Gällande förmånsbilar registreras endast körda mil i tjänsten när ersättning begärs. Det finns anledning att misstänka att det körs mer med dessa bilar i tjänsten, men att ersättning inte alltid begärs. Sammantaget innebär detta att det finns en relativt stor osäkerhet i siffrorna för tjänstebilar och förmånsbilar från Målet uppnås inte och fler åtgärder behöver vidtas på detta område. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetsel. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet uppnås inte för På några områden uppges att identifieringen gjorts men inte dokumenterats. Fler åtgärder krävs för att målet ska uppnås. Avfall Målet om 6 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU, en ökning har uppmätts. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av miljöstationen på Mölndals sjukhus är fortsatt försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Den personal på Regionservice som hanterar avfall på sjukhusen behöver mer utbildning, och vårdpersonalen behöver få mer information om riktlinjer och rutiner för hantering av avfall. En uppdatering av sorteringsguiden för avfall gjordes under 2015 och publicerades i slutet på året. Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på SU. Miljöavdelningen bedömer att lagstiftningen inom en snar framtid kommer att förändras på ett sätt som medför att utsortering av matavfall blir obligatorisk för SU. I dagsläget finns inte möjligheter till internt omhändertagande av matavfall från avdelningskök och personalutrymmen på sjukhustomterna, vilket måste åtgärdas. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlad i regionen och som dessutom är kontrollerad enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygien- och brandskyddskrav listade. Resultatet är beräknat per inköpt artikel. Målet uppnås inte för Värt att notera är att många av de artiklar som inte finns på Gröna Listan är kabelrännor, datorhållare och liknande. 26 (54)

75 Kemikalier Under 2015 har SUs substitutionslista använts som ett verktyg för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Listan som finns tillgänglig för sjukhusets personal listar produkter som ska undvikas och lämpliga substitut om det finns. Listan uppdateras kontinuerligt med substitut. Under 2015 har användningen av kemikalier på listan minskat med 19 % (112 liter). Målet var 3 % minskning och det är mycket glädjande att SU lyckats minska användningen så mycket. Använd mängd kemikalier på substitutionslistan 2015 var 478 liter. Användningen av Cidex OPA, miljöfarlig kemikalie som används för instrumentdesinfektion, har minskat med 76 liter under året. Användningen av korrigeringsvätska, lacknafta och medicinsk bensin har minskat kraftigt. Inom ortopedteknik har universallim 636W1, reproduktionsstörande CMR-produkt, fasats ut under året. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. Under 2015 har användningen av kemikalier på listan minskat med 5 % (26 liter). Målet var en minskning med 2 %, vilket uppfylls med marginal. Använd mängd kemikalier på SIN-listan 2015 var 465 liter. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotika på rekvisition sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period Målet har uppnåtts vilket innebär att man minskat andelen cefalosporiner. När det gäller målet om kinolonrecept har inga siffror erhållits från Strategiska rådet för läkemedelsfrågor. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 29 % sedan 2009, men minskningen har under senaste året varit försumbar. För att klara målet om 75 % minskning av lustgasutsläppen i regionen till år 2020 krävs anläggningar för lustgasdestruktion på förlossningsverksamheterna. Installation av lustgasdestruktionsanläggningar på Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset har påbörjats under Anläggningarna beräknas tas i drift under början på Verksamhetens säkerhetsarbete SUs plan för intern styrning och kontroll utgör grunden för SUs säkerhetsarbete. I dokumentet beskrivs risker ändamålsrisker, verksamhetsrisker och omvärldsrisker. Risker ska identifieras, värderas och sannolikheten för att risker kan förhindra att sjukhuset når uppställda och fastställda mål ska definieras. Riskbedömningar och åtgärder ska genomföras som en integrerad del av löpande operativ verksamhet. Ett antal riskanalyser genomfördes under 2015 som t.ex. risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på vatten och avlopp, riskanalys hot och våld ur ett patientperspektiv, riskanalys psykiatriska akutmottagningen på Östra sjukhuset samt ett antal riskanalyser för byten av IT-system och programvara. I enlighet med SUs säkerhetsavdelnings handlingsplan har förslag på ett antal säkerhetshöjande åtgärder presenterats för sjukhusledningen under 2015, t.ex. ordningsvakter på våra tre största sjukhustomter, övergripande överfallslarm, att generellt hålla avdelningar låsta, utökad kameraövervakning, avgränsningar/låsning av kulvertar och trygghetscentral för SU och VGR. Flera av dessa förslag är hanterade. På grund av höga kostnader i samband med införande har frågan om tillskott till budget ställts till SUs ägare. Ett antal regiongemensamma risker har identifierats. Exempel på detta är driftstörningar och/eller avbrott i tekniska försörjningssystem, t.ex. IT eller telefoni, att trygga materiell försörjning till 27 (54)

76 VGRs förvaltningar i krislägen, risker med stora grupper, bland annat kriminella gäng, som ibland uppehåller sig i våra lokaler samt ytterligare ett antal risker Samtliga risker finns redovisade i SUs säkerhetsredovisning 2015 till regionstyrelsen. Systematisk återkoppling I förändringsagendan för hälso- och sjukvård 2015 anges att ta fram en modell för systematisk återkoppling av patienters synpunkter och erfarenheter som en prioriterad aktivitet. Den framtagna modellen består av tre nivåer. Nedan beskrivs SUs aktiviteter fördelat på dessa nivåer. Nivå 1 - vården tar emot synpunkter från patienter/närstående Patientenkäter Café i entré, som innebär att intervjuer görs med patienter/anhöriga i direkt anslutning till deras besök på sjukhuset. I arbetet används öppna frågor och patienten får utveckla sina tankar och funderingar för att därifrån identifiera förbättringsförslag som senare blir kopplade till aktiviteter för att bland annat höja patientdelaktigheten Synpunkter och klagomål tas emot i alla verksamheter och rapporteras i MedControl Pro Nivå 2 - dialoger förs med patienter/närstående Patientwiki en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna Arbete med värdebaserad vård innebär att patienten medverkar i utformning av vården och är med under hela processen. Inom arbetet med personcentrerad vård görs individuella kontrakt avseende vård och förväntningar. Vid etiska reflektioner kan patienter/närstående bjudas in för att vara delaktiga Vid händelse- och riskanalyser tillfrågas patienter/närstående att delta med synpunkter Patienter medverkar aktivt i alla delar av SUs kvalitetsdagar Nivå 3 - patienter/närstående involveras i styrning och ledning, tjänstedesign eller som medaktör i forskningsprojekt Patienter deltar i strategiska grupper som arbetar med förbättringar Patientorganisationen Ung cancer har varit involverade i att designa vårdmiljön på utvalda avdelningar på SU för att skapa bättre vårdmiljö för unga patienter Inom arbetet med värdebaserad vård förs dialog med patienter inom samtliga berörda diagnosgrupper. I flera verksamheter på sjukhuset pågår aktivt patientdeltagande i förbättringsarbetet Återkoppling till patienter/närstående Café i entré redovisas på externa hemsidan Patientwiki redovisas publikt i realtid Patientenkätresultat redovisas på SUs externa hemsida och handlingsplaner utifrån resultat på verksamheternas avdelningar och mottagningar. Delvis på universitetssjukhusets facebooksida I samband med vårdskador och genomförd händelseanalys sker återkoppling Posterutställning i huvudentréerna i samband med kvalitetsdagarna Personlig återkoppling/deltagande vid händelseanalyser av enskilt vårdtillfälle 28 (54)

77 Personal Utmaningar SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. En utmaning är att integrera kompetensförsörjningsprocessen med verksamhetsplanering och budgetprocess. Aktiviteter Under 2015 startade ett nytt introduktionsprogram (kliniskt basår) riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor. Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetensoch resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska samverka samt integreras med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom värdebaserad vård och personcentrerad vård. Kompetensförsörjning Förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar sjukhusets möjligheter att nå framgång, att utvecklas och att möta utmaningar. För att nå rätt person med rätt kompetens på rätt plats i rätt tid så att patientens behov tillfredsställs och verksamhetens mål uppnås behövs ett genomtänkt och strategiskt arbete med organisationens kompetensförsörjning. Sjukhusets kompetensförsörjningsprocess kan beskrivas som en årlig process integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av verksamhetens mål och anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. För att fånga upp verksamhetens framtida kompetensbehov tas också hänsyn till demografiska förväntade förändringar, ekonomiska utmaningar samt medicinsk och teknisk utveckling. Inom ramen för kompetensförsörjningsprocessen genomfördes under 2015 ett antal workshops med samtliga verksamhets- och områdesledninar samt sjukhusets ledningsgrupp. Vid dessa workshops har samtal förts om framtida utmaningar samt vilka kompetenser och yrkesgrupper som efterfrågas. Resultatet av att detta arbete ligger till grund för revideringar av kompentensförsörjningsplaner och beslut om framtida åtgärder. Som en del i kompetensförsörjningsprocessen genomförs årligen utvecklingssamtal med sjukhusets medarbetare där individuella utvecklingsplaner tas fram. 80 % av sjukhusets medarbetare hade utvecklingssamtal med sin chef under 2015 och 70 % hade en individuell utvecklingsplan. Arbete inom projekt Workshifting Under 2015 fortsatte arbetet med projektet Workshifting med en projektledare på heltid. Projektet följde upp arbetet i fem pilotprojekt med syfte att utreda möjligheterna att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier för bästa kompetens- och resursanvändning samt pröva behovet och nyttan med nya yrkesroller i vården. Under 2015 genomförde pilotprojekten nulägesanalys och upprättade handlingsplan för fortsatt arbete, utförde risk- och konsekvensanalyser, analyserade resultaten och hanterade nödvändiga justeringar samt planerade uppföljningsmätningar. Preliminära resultat visade på positiva effekter vad det gäller effektivitet och patientsäkerhet med de nya yrkesrollerna i vården samt förbättringar av produktionsflödet och arbetsmiljön. 29 (54)

78 Positiva effekter och goda exempel har marknadsförts och kommunicerats och har resulterat i ett flertal projekt (cirka 65) och nya projektidéer (cirka 45). Arbete inom Framtidens vårdavdelning På uppdrag av sjukhusledningen startade Framtidens vårdavdelning 2014 med syfte att våga, testa och prova en innovativ struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning. Inom kompetensförsörjningsområdet har detta medfört nya yrken i vården, såsom apotekare och patientvärd som bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö för alla. Integrerat teamarbete med patientfokus är ett faktum på Framtidens vårdavdelning. Med utgångspunkt från dessa erfarenheter har sjukhuset påbörjat arbete med att sprida delar av konceptet till ytterligare enheter/avdelningar på sjukhuset. Arbete med Kliniskt basår Fördjupad introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor 2014 ledde till kliniskt basår som påbörjades under Kurs 1 som startade i mars 2015 omfattar 117 sjuksköterskor och kurs 2 med start i september omfattar 136. Inom ramen för denna insats har de nyutexaminerade sjuksköterskorna fått träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. Målet är att de ska ges möjlighet att utvecklas inom professionen samt växa in i den nya rollen som sjuksköterska och medarbetare på SU. Basåret är obligatoriskt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor. Det kliniska basåret är indelat i två placeringar, en av placeringarna är där sjuksköterskan har sin grundanställning. Den andra placeringen sker inom en annan specialitet på en annan avdelning/enhet. Varje placering börjar med minst en månads bredvidgång tillsammans med en erfaren sjuksköterska. Två gånger per månad ges kompetenshöjande föreläsningar i aktuella ämnen. Sjuksköterskan deltar också i processorienterad omvårdnadshandledning i grupp två gånger per månad. Arbete inom kvalitetssäkrad rekrytering Projektet Kvalitetssäkrad rekrytering drevs som en pilot under 2013/2014 i syfte att avlasta chefer och för att kvalitetssäkra och effektivisera rekryteringsarbetet. Erfarenheterna av projektet har under 2015 tagits tillvara i form av ett utbildningsuppdrag och utbildningen har vänt sig till HRspecialister på samtliga av sjukhusets HR-avdelningar. Kompetensförsörjning inom Bild och Interventions Centrum (BoIC) Utifrån sjukhusledningens beslut om föreslagna åtgärder avseende behovet av vårdpersonal och läkare inom hybrid- och interventionsverksamheten, genomfördes eller påbörjades bland annat följande aktiviteter under 2015: Ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för ytterligare 9 läkare avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet samt fortsatt utvecklingsprogram för 12 läkare påbörjades. Ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för vårdpersonal (14 st) avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet påbörjades. Tvärprofessionella basutbildningar (2 st) avseende arbete i hybrid- och interventionsmiljö. Utbildningarna omfattade totalt personer från sjukhuset respektive övriga Västra Götalandsregionen. 30 (54)

79 Tvärdisciplinära och tvärprofessionella fördjupningsutbildningar avseende arbete i strål- och MR-miljö (11 st), effektiv kommunikation (15 st), handledning (22 st), praktiskt arbete i hybridmiljö (16 st), presentationsteknik (16 st) och SBAR (13 st). Anpassad strålskyddsutbildning för interventionister (17 deltagare). Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid flera verksamheter inom sjukhuset i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering. Övriga kompetensutvecklingsinsatser som genomförts Utbildningsbefattningar för specialistsjuksköterskor (50 %) finansierade av VGR. Under 2015 har 127 sjuksköterskor haft möjlighet att studera på halvfart med hjälp av dessa medel 40 tog sin specialistsjuksköterskeexamen VT 2015 och 55 påbörjade sin utbildning under hösten. Utbildningsbefattningar för specialistsjuksköterskor (100 %) finansierade av förvaltningen Ambulans 2 stycken, Operation 3 stycken. Uppdragsutbildning inkl. löneförmån specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård för 30 sjuksköterskor. Löneförmån för specialistutbildning ögonsjuksköterska för 3 personer med examen VT Löneförmån för YH-utbildning för undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom framförallt områdena ambulanssjukvård och psykiatri VT 2015 blev 5 personer klara ambulanssjukvårdare. YH-utbildning till medicinsk sekreterare i samarbete med utbildningsanordnare. Under 2015 fem kursstarter (VT 2 starter och HT 3 starter). Chefsförutsättningar Ett analysarbete genomfördes inom SU under våren Analysen omfattade en kartläggning av antal medarbetare för 445 chefer och förslag på utvecklingsområden inför genomförandet av regiondirektörens beslut om normtal för antal underställda medarbetare per chef. De förslag till ny organisation som framkom och som kommer att genomföras är ett femte chefsled, gemensamt chefskap, dela avdelningar samt att slå ihop två eller fler avdelningar/enheter. Genomlysning av varje verksamhetsområde/enhet inklusive handlingsplan för genomförande pågår och kommer att vara klart 31 januari Ett projekt prövades under hösten 2015 för att skapa ett femte chefsled på tre enheter med fler än 70 medarbetare. Resultatet var positivt och kommer därför att vara ett alternativ till lösning för att nå normtalet för de allra största avdelningarna. Som stöd i förändringsarbetet kommer workshops att hållas för chefer. 31 (54)

80 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön. Källa: Cognos UDP Sjukfrånvaron var 2015 högst inom kategorierna kök, städ, tvätt, undersköterskor m.fl. samt administratör, vård och lägst för läkare vilket speglar fördelningen Jämfört med 2014 ökade sjukfrånvaron med 0,4 procentenheter, en ökning som återfinns inom både den korta sjukfrånvaron (1-59 dagar), som ökade med 0,16 procentenheter och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som ökade med 0,25 procentenheter. Jämfört med 2014 ökade den korta sjukfrånvaron inom samtliga personalkategorier men var tydligast inom kategorierna teknik, hantverk (0,44 procentenheter) och undersköterskor m.fl. (0,32 procentenheter). För den långa sjukfrånvaron ökade sjukfrånvaron i huvudsak inom kategorierna kök, städ, tvätt (1,92 procentenheter), undersköterskor m.fl. (0,37 procentenheter) och administratör, vård (0,35 procentenheter). Noteras bör att i kategorierna teknik, hantverk och kök, städ, tvätt är antalet anställda relativt begränsat (49 respektive 70) vilket gör grupperna mera känsliga för enskilda individers sjukfrånvaro. Fördelat per åldersgrupp ökade den långa sjukfrånvaron tydligt med stigande ålder. Samma trend framträder i huvudsak även för den korta sjukfrånvaron med undantag för åldersgruppen år som redovisade högst sjukfrånvaro. Trenderna 2015 speglar i huvudsak trenderna Jämfört med 2014 ökade sjukfrånvaron för samtliga åldersgrupper med undantag för den korta sjukfrånvaron för åldersgruppen år som minskade med 0,14 procentenheter. 32 (54)

81 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2015 och 2014; ackumulerat. Källa: Cognos UDP Efter högre sjukfrånvaronivåer i början av året i likhet med övriga Sverige, till stora delar till följd av en kraftig influensaperiod, sjönk sjukfrånvaron under året. I februari var sjukfrånvaron 0,8 procentenheter högre än 2014, ett värde som sjunkit till 0,4 procentenheter till årets slut. Sjukfrånvaron på sjukhuset följer i huvudsak utvecklingen inom såväl riket som VGR. En sjukhusgemensam handlingsplan med åtgärder för att sänka sjukfrånvaron är framtagen och bygger på den regiongemensamma handlingsplanen. Några exempel på insatser är att synliggöra orsaker till sjukfrånvaro och konsekvenser av sjukfrånvaron, säkerställning att rutiner för hantering av sjukfrånvaro fungerar på arbetsplatserna, riktade insatser till arbetsplatser med en sjukfrånvaro över 5 %. Andra exempel är arbetet med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete samt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det pågår även projekt som syftar till att sänka sjukfrånvaron - TUM-projektet - som syftar till att stärka hälsan och öka känslan av sammanhang för medarbetarna och projekt rehabilitering. Bägge projekten genomförs i samarbete med Hälsan och Arbetslivet och beräknas avslutas under första delen av I projekt rehabilitering deltar även Försäkringskassan. Arbetsmiljö och hälsa Hälso- och arbetsmiljöarbetet utgår från tre perspektiv; det hälsofrämjande, förebyggande samt det återskapande/rehabiliterande. Hälsofrämjande arbete Insatserna med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under 2015 med huvudsakligt fokus på TUM-projektet. I övrigt har en verktygslåda med hälsofrämjande verktyg riktad till organisationens chefer lanserats på intranätet. Hälso- och friskvårdsaktiviteter ingår i sjukhusets satsning för hälsofrämjande sjukhus. I aktiviteter som anordnats av verksamhetsområdet Arbetsterapi och Fysioterapi i form av gruppträning, styrketräning samt sjukgymnastiskrådgivning deltog 943 medarbetare. En ökning med 180 deltagare jämfört med Sjukhuset erbjuder ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som bland annat kan användas för att köpa motionskort vid motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborgsområdet. Under 2015 utnyttjade medarbetare friskvårdsbidraget jämfört med medarbetare (54)

82 Friskvårdsdagar, föreläsningar och stegtävlingar har genomförts i syfte att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för god hälsa. Med start 2014 subventionerar sjukhuset startavgiften i Göteborgsklassikern som 38 medarbetare genomförde under Förebyggande hälso- och arbetsmiljöinsatser Sjukhusgemensamma arbetsmiljöutbildningar genomfördes vid sex tillfällen för chefer och skyddsombud (cirka 150 deltagare). Utbildningen omfattar tre dagar och tar bland annat upp relevanta lagar och avtal, organisation, delegering, samverkansfrågor samt Försäkringskassans och företagshälsovårdens roller. Under året fortsatte det partssammansatta arbetet med att revidera nuvarande utbildning i syfte att göra vissa delar av utbildningen interaktiv. Detta arbete genomförs i samarbete med organisationen Sunt arbetsliv som har ett uppdrag från Sveriges kommuner och landsting att ta fram en gemensam interaktiv utbildning för organisationens medlemmar. Återskapande-/rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöinsatser Samarbetet med Hälsan & Arbetslivet fördjupades under 2015 med bland annat intensivare dialog avseende gemensamma handlingsplaner som ligger till grund för beställningar av företagshälsovårdsinsatser. I likhet med regionledningens riktlinjer för företagshälsovård är målsättningen att vi i nära samarbete med Hälsan & Arbetslivet ska verka för en god hälsa hos förvaltningens medarbetare. Som tidigare år är den största delen av köpta företagsvårdstjänster från Hälsan och Arbetslivet insatser med fokus på individnivå till exempel rehabiliteringsinsatser och arbetsförmågebedömningar. Medarbetarenkät Under 2015 genomfördes för andra gången en regiongemensam medarbetarenkät. Svarsfrekvensen blev 69 % vilket var en ökning i jämförelse med föregående mätning (2013) med 3 procentenheter. Mätningen av prestationsnivån (index) blev 65,1 vilket var något lägre än tidigare. Motsvarande utveckling återfinns i regionens resultat som helhet. Starka områden i enkätresultatet är medarbetarkraft, socialt klimat och lärande i arbetet. Områden med störst förbättringsbehov är arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, och målkvalitet. Arbetet med framtagning av handlingsplaner är initierat och ska på enhetsnivå vara klart sista mars Sjukhusets övergripande handlingsplan ska redovisas för regionen sista juni Personalvolym och personalstruktur Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare (antal och %), 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP Antalet månadsanställda i december 2015 var 302 fler jämfört med motsvarande månad 2014 vilket var den minsta volymskillnaden under Med avseende på nettoårsarbetare var antalet i december 160 fler än motsvarande månad 2014 vilket i likhet med månadsanställda var den minsta volymskillnaden jämfört med föregående år för Antalet nettoårsarbetare i december var det lägsta antalet under året. 34 (54)

83 Nettoårsarbetare 2015 och Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP Ökningen, sett till nettoårsarbetare, återfinns i huvudsak inom kvinnosjukvården (+29), kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+23), onkologi (+18) samt inom geriatriken (+14) och operation (+17) på Mölndals sjukhus. Ökningen inom kvinnosjukvården var i huvudsak ett resultat av rekrytering av medicinska sekreterare (+11). Övriga ökningar var till största delen befintlig personal som i större utsträckning arbetade i december 2015 jämfört med december Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset ökade sin bemanning främst som en konsekvens av extra vårdplatser och ökade resurser för forskning. Ökningen inom onkologi var i huvudsak ett resultat av rekryteringar av nya tjänster till följd av nya nationella riktlinjer för diagnosgrupper. På Mölndals sjukhus har geriatriken öppnat fler vårdplatser och inom operation arbetar man enligt en modell med förkortad arbetstid, båda verksamheterna med en planerad bemanningsökning som följd. Sjukhuset uppvisar för 2015 en extern personalomsättning (lämnar SU) på 9,7 % vilket är en ökning jämfört med föregående år på 0,6 procentenheter. Ökningen jämfört med föregående år beror i huvudsak på ökningar av avslut genom egen begäran (0,3 procentenheter) och ålderspension (0,3 procentenheter). Sjukhuset arbetade under 2015 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska registreras i sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2015 var 10 (0,06 %) vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. 35 (54)

84 Personalstruktur Nettoårsarbetare, antal och andel per personalgrupp, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP Anställda, antal och andel per anställningsform, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP Sett till antalet nettoårsarbetare skedde, under 2015, störst förändringar i personalstrukturen inom kategorierna administration (+45), läkare (+45) och administratör, vård (+24). Ökningen i gruppen administration är till största delen kanslister (+8) som rekryterats på grund av vissa rekryteringssvårigheter av medicinska sekreterare. Gruppen verksamhetsutvecklare har också ökat (+8). Vidare består administrationsökningen av bland annat chefer (+18). Ökningen i gruppen läkare är till största delen specialistläkare (+32) och i huvudsak kopplad till nya uppdrag. Ökningen av administratör, vård är rekryteringar för vakanser. Arbetade timmar Arbetad tid i timmar och i heltidsekvivalenter (ackumulerat), 2015 i jämförelse med 2014 Not: Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2015 jämfört med var antalet arbetsdagar 1 mer jämfört med Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Källa: Cognos UDP Den arbetade tiden 2015 ökade med 2,2 % eller 242 heltidsekvivalenter jämfört med Med justering utifrån att antalet vardagar var en mer 2015 jämfört med föregående år blir ökningen av den arbetade tiden 1,9 % eller motsvarande 217 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under 2015 motsvarade 358 heltider vilket var 12 (3,4 %) fler än motsvarande period (54)

85 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, 2015 i jämförelse med Tkr. Källa: Cognos UDP Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2015 bemanningsföretag till en kostnad av 71,5 mnkr, vilket var 11,3 mnkr högre än De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer inom område 4 och anestesiologer inom område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor, skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation och geriatrik samt inom område 1 (Östra sjukhuset) på Barn-IVA. Kategorin övriga är till största delen inhyrning av medicinska sekreterare. Inhyrningen av läkare låg under de första tre kvartalen på en förhållandevis stabil nivå för att sedan sjunka under sista kvartalet. För sjuksköterskor var utvecklingen över året ökade kostnader fram till och med hyrstoppet i oktober. Mängden bemanningsläkare motsvarade cirka 10 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,4 %. Motsvarande siffra för bemanningssjuksköterskor var cirka 40 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,9 %. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag beslutade sjukhuset och övriga offentliga sjukhus i Västra Götalandsregionen om ett stopp för användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Utvecklingen av bemanningsläkare följs kontinuerligt. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Personalkostnadsanalys Personalkostnad Fördelning per konto av personalkostnader 2015 Källa: Cognos UDP (54)

86 Under 2015 ökade personalkostnaderna med cirka 430 mnkr (5,03 %) jämfört med I fördelningen av personalkostnaderna motsvarar löner och arvoden 68,4 %, sociala avgifter 29,0 %, inhyrd personal 0,8 % och övriga personalkostnader 1,7 %. Under 2015 redovisade sjukhuset en negativ avvikelse på personalkostnader motsvarande -109,2 mnkr, fördelat på löner och sociala kostnader -40,3 mnkr, inhyrd personal -71,5 mnkr och övriga personalkostnader +2,6 mnkr. Avvikelsen på löner och sociala kostnader motsvarar i bemanning cirka 80 anställda baserad på aktuell personalmix. Sjukhuset redovisade under 2015 prestationer på 2,7 % över budget vilket varit en bidragande orsak till den ökade bemanningen med negativ ekonomisk avvikelse som följd. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning ökade i förhållande till grundlönen från 3,5 %, 2014 till 3,6 %, Kostnaden för Ob-ersättning ökade för samma period med cirka 16,1 mnkr (7,9 %). Under 2015 ökade antalet ob-timmar jämfört med 2014 med motsvarande 16,9 heltidsekvivalenter. Orsaken till kostnadsökningen var en kombination av höjd ersättningsnivå enligt avtal för Ob samt ökat antal Ob-timmar. Mertid och övertid Under 2015 skedde en marginell ökning av arbetade mer- och övertidstimmar motsvarande cirka 6 heltidsekvivalenter. FoUU Gothia Forum Gothia Forum utsågs under året till en regional nod representerande Västra sjukvårdsregionen (VGR och norra Halland), med statligt uppdrag att i samarbete med övriga regioner och den Nationella noden utveckla klinisk forskning på regional och nationell nivå. En vetenskaplig konferens kring kliniska studier är arrangerad i samarbete med Nationella noden. Primary care Trial Center (PTC) PTC har under 2015 etablerat verksamhet i Västra Frölunda och en ny enhet är under etablering i Skövde. Clinical Trial Center, CTC CTC har under året har sett en stadig ökning av antal studier och CTC hanterar nu cirka 50 % fler uppdrag jämfört med vid förra årsskiftet. 38 (54)

87 Sahlgrenska Biobank (SaB) SaB har under året, i enlighet med uppsatta mål, införlivat ytterligare biobanker/provsamlingar vid SU och Sahlgrenska akademin och man har stött forskare med direktiv och riktlinjer, erbjudit kurser på olika nivåer och deltagit i nationella och internationella nätverk. Ett stort problem har varit lokalbrist inom hela SU och man har därför tvingats säga nej till att bistå i studier då man inte har haft utrymme att placera nya frysar. Verksamhetsutveckling, administration och strategiskt stöd (VASS) Research Support Office (RSO) VASS och RSO har följt och överträffat planer för verksamheterna. Ett Grants Office har upprättats med uppdrag att stödja ansökningar till strategiska fonder, bland annat Horizon Innovationsplattformen Innovationsplattformen etablerades, som ett regionalt uppdrag med finansiering från regionutvecklingskansliet, i och med att Innovationsslussen togs över från regionutvecklingskansliet och en chef tillsattes. Tillsammans är nu 12 personer på hel- eller deltid knutna till Innovationsplattformen och verksamheten har utvecklats positivt. Under 2015 har ett flertal projekt genomförts i samverkan med studenter från bland annat Chalmers och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship. Utvärderingsenheten HTA-Centrum HTA-Centrum har fortsatt sin verksamhet i väsentligen samma omfattning som tidigare och efterfrågan på HTA-analyser är oförändrad. Projekten tenderar emellertid att ta längre tid innan färdigt resultat och att kvalitetssäkrad rapport föreligger beroende på att deltagarna från verksamheterna har fått allt svårare att friställas för arbetet med HTA-projekt. Arbetssättet har väckt nationell och internationella uppmärksamhet. Medicinska biblioteken Hos de medicinska biblioteken har antalet sökningar som bibliotekarier utför på uppdrag av sjukhusets anställda ökat markant. Sökningarna görs dels som stöd för forskning, dels som stöd för verksamhetsutveckling. Under året har projektet "Get your apps together" genomförts vilket syftar till att hjälpa sjukvårdspersonal att få ut så mycket som möjligt av sina mobila plattformar. En appsamling är under uppbyggnad. Utbildningsenheten Till Utbildningsenheten har en ny studierektor för akademiska vårdutbildningar och två nya sjukhusgemensamma studierektorer för ST rekryterats. AT-kansliet AT kansliet rapporterar om att SU fortfarande är ett attraktivt sjukhus för AT-utbildning med högt söktryck och att AT-läkarnas utvärdering AT-utbildningen varit på motsvarande nivå som för Under året har AT-handledning varit i fokus, vilket inkluderat ett flertal utvärderingar och utbildningsinsatser. Det har skett fortsatta satsningar på att engagera AT-läkarna i förbättringsprojekt och klinisk forskning, det senare genom prova-på -forskningsmånader och forskar AT-block. ST-kansliet Under 2015 har ST-kansliet genomfört och arrangerat utbildningar för studierektorer, handledare och ST-läkare, inklusive pedagogisk ST-utbildning och kurs i medicinsk vetenskap för ST-läkare. 39 (54)

88 Akademiska vårdutbildningar Kansliet för akademiska vårdutbildningar har bedrivit verksamhet med att organisera VFUutbildning på grund- och avancerad nivå för olika studentkategorier. Vidare har genomförts kurser i studenthandledning och kompetenshöjande utbildningar med inriktning mot magister/master examen. Kvalitetsutvecklingsarbete har bedrivits beträffande interprofessionellt lärande (IPL). Gymnasium och yrkeshögskola Verksamheten riktad mot gymnasie- och yrkeshögskolan presterat arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärlingsutbildning för elever inom Vård och omsorgsprogrammet samt lärande i arbete (LIA) för medicinska sekreterare och specialiseringar för undersköterskor, skötare och barnsköterskor inom ramen för yrkeshögskoleutbildningar. Man har medverkat i kompetenshöjande handledarutbildning för bashandledare för undersköterskor/skötare/barnsköterskor och medicinska sekreterare Simulatorcentrum Väst Verksamheten vid Simulatorcentrum väst har präglats av ombyggnation och utbyggnation av centrumet vilket inneburit praktiska utmaningar med flytt av utrustning och utbildningar som behövt anpassas till ombyggnationens faser men också planering och anpassning av centret för att kunna ha flera parallella utbildningsaktiviteter i de nya lokalerna. Flera nya kurser som utvecklats utifrån berörda verksamheters behov har tagits fram och genomförts. Speciellt bör framhävas: Kurser riktade till personal som ska arbeta i avancerade hybridoperationssalar genom seminarier, föreläsningar, kursutveckling och simulatorträning Nya kurser riktade till verksamheter med specialuppdrag som krävt omfattande kursplanering såsom simulering av trombolyskedja med stroke-enheten samt simulering av akuta livshotande tillstånd inom beroendepsykiatrin Implementering av obligatorisk interprofessionell simulering samt examination för alla läkaroch sjuksköterskestudenter T11 och T6. IMS-instruktörskurs i medicinsk simulering med tredagars träning i simulatorpedagogik för facilitatorer och operatörskurs. Utöver simulatorträningen har Simulatorcentrum tillsammans med Kvalitetsavdelningen utvecklat och genomfört seminarie- och workshop-baserade kurser i patientkommunikation och medarbetarkommunikation. Centrumets faciliteter har också använts till kurser inom kirurgisk färdighetsträning samt examination av studenter och ST-läkare. I mars ordnade Simulatorcentrum tillsammans med föreningen KlinSim en nationell konferens i klinisk träning och medicinsk simulering. Fakultetsutveckling har skett i form av deltagande i kurser i simulatorpedagogik, kommunikation, coachning och förbättringskunskap. Strategiska centrumbildningar Inom ramen för FoUU-verksamheten har utretts förutsättningar för strategiska centrumbildningar för att stödja särskilda vårdprocesser och satsningar inom life science-området och har under året resulterat i etablering av ett KOL-centrum från 1 september. Ytterligare utredningar är startade med sikte på bland annat kongenitalt hjärtcentrum, bröstcentrum och metabolt centrum med inriktning på obesitas och ett tarmsviktcentrum. Analysenheten En analytiker har rekryterats inom Analysenheten, med avsikten att leda och utveckla enheten. Enhetens kapacitet kommer att förstärkas successivt, med målet att komplettera dagens analyskapacitet inom strategiska och tvärfunktionella frågeställningar. Enheten kommer att vara 40 (54)

89 nära kopplad till sjukhusledningen, för att även stötta ledningen i tillfälliga frågeställningar, en s.k. think tank. Ekonomi Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2015 var -122 mnkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -61 mnkr. Avvikelsen motsvarar 0,4 % av omsättningen. Resultatet förbättrades kraftigt under december bland annat beroende på ett antal sena engångsintäkter: extra ersättning rörelseorganens sjukdomar (+10 mnkr), läkemedelsrabatter (+3 mnkr), ersättning för förlossningar (+17 mnkr) och lagerinventering läkemedel (+8 mnkr). Dessutom producerades mycket tillgänglighetssatsningar och transplantationer vilket medförde höga intäkter utöver budget i december Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed fick SU full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. En hög produktionstakt, ett fortsatt högt remissinflöde och ett fortsatt högt inflöde av patienter till akutmottagningarna i kombination med fortsatta rekryteringsproblem inom ett flertal verksamheter har lett till högre kostnader än budgeterat. Med en skattad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 174 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. SU fick beslut på att regionstyrelsen ersätter extraordinära säkerhetskostnader med maximalt 5 mnkr under Upparbetade extraordinära säkerhetskostnader blev drygt 5 mnkr och full ersättning har rekvirerats. Bokförda kostnader för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgick 2015 till 4 mnkr. Merkostnaden för SU under 2015 för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice var 29 mnkr. I bokslutet har Regionservice gjort en återbetalning till sina kunder vilket för SUs del inneburit en minskad merkostnad på 11,6 mnkr. SU får ersättning enligt fastställd prislista från regionen för kostnader kopplade till asylsökande och papperslösa patienter. Dock genererar det kraftigt ökade inflödet av asylsökande och papperslösa patienter till SU dyra lösningar såsom ökade jour- och övertidskostnader samt tränger undan övrig vård. En utredning pågår med syfte att kartlägga hur stor andel av kostnaderna som täcks av det fastställda pris som SU kan fakturera. Ersättning helår 2014 var 61 mnkr. Ersättning för 2015 uppgick till knappt 86 mnkr. Budgeterad nivå 2015 var 65 mnkr. 41 (54)

90 Resultaträkning 2015 Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR Vårdintäkter övriga Patientavgifter ALF-medel Övriga intäkter Intäkter Löner och arvoden Sociala avgifter Övriga personalkostnader Inhyrd personal Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lokalhyror Material, varor, tjänster mm Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella intäkter kostnader Kostnader Resultat Källa: Cognos rapport 6010 SUs budgetavvikelse Källa: Raindance ekonomisystem SU har under de senaste sex åren sammantaget bedrivit verksamheten i ekonomisk balans. För 2015 var budgetavvikelsen -61 mnkr, vilket innebär en avvikelse på -0,4 %. Intäktsutveckling Vårdöverenskommelsen 2015 med hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster utgjorde den största andelen av SUs intäkter. Totalt ersättningsutrymme från VGR var för länssjukvård mnkr och för region- och högspecialiserad vård mnkr. 42 (54)

91 Intäkter jämfört med budget , utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 3,1 % 2015 jämfört med Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen och därmed fick SU full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget (+267 mnkr) berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård och resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen som inte är budgeterade (ersättning för förlossningar, standardiserade vårdförlopp, medel för akutsjukvård, ersättning för MS-läkemedel mm). Den positiva budgetavvikelsen (+62 mnkr) för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter än budgeterat, inom bland annat barnkardiologin och onkologin. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter uppgick till 39 mnkr under 2015 jämfört med 42 mnkr föregående år. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter (-19 mnkr) berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster, lab och röntgen och minskad försäljning av medicintekniska tjänster samt lägre ersättning för forskning och utbildning inom FoUU än planerat. Kostnadsutveckling Kostnaderna var knappt 372 mnkr högre jämfört med budget och 927 mnkr (6,7 %) högre än föregående år varav nya uppdrag 2015 utgjorde 290 mnkr (2,1 %), lönerevision 2015 utgjorde 245 mnkr (1,8 %), index övriga kostnader utgjorde 91 mnkr (0,7 %). Övriga kostnader som inte kan härledas till ökad produktion (ny styrmodell Regionservice, avskrivningar, ränta, hyror etc.) 43 (54)

92 utgjorde 45 mnkr (0,3 %). Således totalt 671 mnkr. Av kostnadsökningen på 927 mnkr mellan 2014 och 2015 kan 256 mnkr härledas till ökad produktion. Produktionsökningen mätt i sammanvägda prestationer ökade med 3,9 % mellan 2014 och Detta indikerar en positiv produktivitetsökning på drygt 2 % under Kostnader jämfört med budget , utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 3,7 % 2015 jämfört med Personalkostnader Personalkostnaderna var för 2015 totalt 109 mnkr högre än budget. Ett stort antal verksamheter utförde under året mer produktion än planerat. Samtidigt har det funnits svårigheter att rekrytera personal inom vissa specialiteter/personalkategorier vilket har lett till höga övertids-, mertids- och jourkostnader. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden drygt 164 mnkr, vilket var 69 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr högre än föregående år. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 196 mnkr, 32 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 108 mnkr, 36 mnkr högre än budgeterat och 14 mnkr högre än föregående år. 44 (54)

93 De sociala avgifterna var lägre än budgeterat (+19 mnkr). Den positiva effekten avtog dock efter nya politiska beslut som trädde i kraft under 2015 gällande de yngre medarbetarna. Under året har behovet av bemanningsföretag fortfarande varit aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till drygt 71 mnkr, vilket var 11 mnkr (19 %) högre än föregående år. Av kostnaderna avsåg knappt 25 mnkr köp av läkartjänster och drygt 43 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det var framför allt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som ökade under perioden januari-september jämfört med föregående år. Med anledning av de ökade kostnaderna för bemanningsföretag beslutade sjukhuset tillsammans med övriga sjukhus i VGR om att sluta använda bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. SU har genomfört detta stopp och för december var kostnaden för bemanningsföretag (läkare, sjuksköterskor samt övrig personal) 61 % lägre än den månatliga genomsnittskostnaden januariseptember. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick under 2015 till knappt 260 mnkr, vilket var drygt 107 mnkr högre än budget och cirka 24 mnkr (10 %) högre jämfört med utfallet föregående år. Budgetavvikelsen på -107 mnkr berodde främst på att köpt garantivård och reserverade medel inom kömiljarden inte var budgeterade men finansierade bland intäkter. Dessutom har kostnaden för ecmo-vård överskridit budget. För valfrihetsvården redovisas ett underskott för 2015 på knappt 13 mnkr trots en förstärkning från hälso- och sjukvårdsnämnderna på 5,9 mnkr. Totalt uppgick kostnaderna till 83,5 mnkr, en ökning med 28,5 mnkr (52 %) jämfört med föregående år. Kostnaderna var lägre än budgeterat under de första 8 månaderna men ökade under hösten (en förändring under de sista fyra månaderna på 15 mnkr jämfört med budget). Den nya patientlagen och patienternas rätt att söka öppenvård utan betalningsförbindelse kan vara en del av förklaringen. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-december 2015 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse budget Avvikelse budget % Utfall 2014 Förändring 2015/2014 % Recept % % Rekvisition % % Total % % Läkemedelsbudgeten för 2015 avviker negativt med 48 mnkr mot budget, 44 mnkr på kostnadssidan och 4 mnkr på intäktssidan. Nya effektiva, men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MS-patienter). SU fick under året fått en extra ersättning på 15 mnkr för MS-läkemedel, vilket reducerar överskridandet för neurosjukvården till 21 mnkr. Andra områden där kostnaderna överskrider budgeten är inom hematologi och ögonsjukvården. Den stora kostnadsökningen för receptläkemedel - jämfört med föregående år - kan hänföras till nya läkemedel mot Hepatit C. Kostnaderna för dessa nya läkemedel uppgick till 126 mnkr. 45 (54)

94 Lokalhyror Lokalhyror Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse jmf Utfall 2014 tkr med budget Lokalhyra VF Externa hyror Totalt För hyreskostnaderna redovisas ett positivt resultat med 10,4 mnkr (1,3 %) mot budget. Några orsaker till det positiva resultatet är: - Tidsmässig försening av fastighetsinvesteringar - Lägre kostnad vid förhyrning av paviljonger - Minskning av antalet hyrda kvadratmeter efter rivning av en byggnad på SU - Förändrat kostnadsansvar för en säkerhetsanläggning Material, varor och tjänster Material, varor och tjänster avviker mot budget med -110 mnkr. Det är främst kostnader avseende sjukvårdsmaterial inklusive hjälpmedel som förklarar den negativa avvikelsen. Ett ökat antal obesitasoperationer, fler utförda organtransplantationer än förra året samt att många svårt sjuka patienter krävt dyra behandlingar påverkar materialkostnaderna negativt. Materialsidans budgetavvikelse förklaras till stor del av ökade kostnader för sjukvårdsmaterial såsom implantat, isotoper och laboratorieartiklar samt hjälpmedel utanför förmånen och medicinskteknisk utrustning. Inom köp av tjänster visar både röntgen- och laboratorietjänster en negativ budgetavvikelse vilket förklaras till stor del av ökad produktion. Utfallet för övriga tjänster inklusive IT-tjänster visar en negativ budgetavvikelse och förklaras bland annat av ytterligare kostnader för regionens ITorganisation (-6,9 mnkr) enligt regionbeslut sent på året. Merkostnaden för SU under 2015 för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice var 29 mnkr. I bokslutet har Regionservice gjort en återbetalning till sina kunder vilket för SUs del inneburit en minskad merkostnad på 11,6 mnkr och en nettokostnadsökning vid årets slut på drygt 17 mnkr. Vid jämförelse av utfall mellan 2014 och 2015 finns en jämförelsestörande post, resekostnader (-20 mnkr), som tidigare bokades inom raden för övriga personalkostnader. Externa konsultkostnader och IT-tjänster Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Periodutfall 30,1 mnkr Regionfullmäktiges beslutade besparingar är inarbetade i budgetramen för SU. Utfallet på redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis Bildoch InterventionsCentrum (BoIC) och akutenprojektet (Målnivå 2015: 13,3 mnkr). 46 (54)

95 Eget kapital SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför Under året har knappt 40 mnkr av dessa medel förbrukats fördelat på nedanstående poster: Uppdragsutbildning till IVA-ssk Utlandsrekrytering specialistläkare psykiatri Extraordinära kostnader neonatal Köpt vård ortopedi Projektledare akutenprojektet Benchmarking Projektledare Värdebaserad hälso- och sjukvård Framtidens vårdavdelning Studier utvecklingsprojekt Summa 9,3 mnkr 3,0 mnkr 3,0 mnkr 11,7 mnkr 0,8 mnkr 2,7 mnkr 0,7 mnkr 5,0 mnkr 3,6 mnkr 39,8 mnkr De specifika projekt som inte genomförts under 2015 kommer att belasta eget kapital under 2016 i enlighet med att besluten om kapitalanvändande gäller för två år. Kvarvarande 21,7 mnkr inför 2016 kommer att fördelas i projekten Köpt vård ortopedi med 18,3 mnkr och Studier utvecklingsprojekt med 3,4 mnkr. Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 omfattande husets stomme och skalskydd som färdigställdes 2014 och Etapp 2 omfattande invändig byggnation och installationer som beräknas färdigt inom första kvartalet Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 som avser invändig byggnation och installationer omfattande resterande hälft av plan 1, 2/3 och 4. Parallellt pågår utrustningsinstallationer inom Etapp 2 och planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen i Etapp 3. Regionstyrelsen beslutade också i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och grundläggningsarbetet för huset pågår. Byggnationen för Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset färdigställdes och ibruktagandet beräknas slutfört i februari Program- och systemhandlingsarbetet för etapp 1 och 2, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdigt i andra kvartalet Byggentreprenaden för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning och husbyggnationen pågår. Andra omfattande ombyggnationer Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2015 är t.ex: Byggnationen för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset färdigställdes och är i bruk. Byggentreprenaden för till- och ombyggnad av sterilcentral på Mölndals sjukhus färdigställdes och i bruk. Byggentreprenaden för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset pågår. 47 (54)

96 Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Fastighetsinvesteringar exklusive så kallade strategiska investeringar uppgick till 220 mnkr. Utfallet är att jämföra med investeringsramen som inbegriper sjukhusets årliga ram, plus sparad ram för beslutade fastighetsinvesteringar från tidigare investeringsmodell. Utfallet för strategiska fastighetsinvesteringar blev 446 mnkr, som huvudsakligen handlar om utgifter i projekten regionalt Bild- och InterventionsCentrum på Sahlgrenska sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus, Neonatal och förlossning samt Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset. Investeringar i fastigheter Utfall och investeringsram (mnkr). Utfall 2015 a) Investeringsram 2015 b) Fastighetsinvesteringar Strategiska fastighetsinvesteringar Summa Not: a) Källa:Västfastigheters bokföring. b) VGRs detaljerade investeringsplan Fastighetsinvesteringar exkl. strategiska. Utfall i mnkr. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning, utfall 2015 För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 270 mnkr. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning för strategiska utrustningsinvesteringar på 125,5 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 395,5 mnkr i investeringsram. Överförda investeringsramar från 2014 uppgick till 247 mnkr att användas för pågående projekt. Investeringarna under 2015 uppgick till 381 mnkr vilket var 54 mnkr högre än år Under året har externfinansierade investeringar genomförts till ett värde av 20 mnkr. De större genomförda utrustningsinvesteringarna som installerats under 2015 utgjordes bl. a. av: Utrustning till BoIC etapp 1 och 2 uppgick till 102 mnkr. Totalt beställdes utrustning för 322 mnkr till BoIC etapp 1 och 2. Resterande investeringskostnad kommer att belasta 2016 och 2017 av tidigare överförda investeringsramar Utrustning till ombyggnad av låghus Sahlgrenska sjukhuset etapp 4 uppgick till 13 mnkr. Byte och uppgraderingar av övervaknings- och anestesiutrustningar genomfördes vid operation och akutmottagning på Östra sjukhuset och Kardiologen på Sahlgrenska sjukhuset. Kostnad 23 mnkr. 48 (54)

97 Installation av 4 linjäracceleratorer till Strålbehandlingsavdelning från beslut 2011,2012,2014 och Delkostnaden 30 mnkr belastar Upprustning av Sterilcentralen Mölndals sjukhus uppgick till 25,3 mnkr. Utrustningar för bland annat två MR-kameror till Sahlgrenska sjukhuset, en MR-kamera till Östra sjukhuset, cyklotron samt utrustning till angiografilab och hybridsalar i BoIC-byggnaden är beställda men kommer att faktureras under 2016 och 2017 Överföring av investeringsmedel till 2016 för pågående projekt är 261,5 mnkr. I grafen nedan redovisas utfallet för utrustningsinvesteringar under åren 2009 till Åtgärder vid ekonomisk obalans Sjukhuset har under stora delar av året signalerat bekymmer med de ekonomiska förutsättningarna i förhållande till den ökande mängden patienter. I delårsbokslutet mars prognostiserades en negativ budgetavvikelse på -50 mnkr. Åtgärder startades innan sommaren för att sänka kostnaderna men den mätbara effekten av initiativen blev lägre än förväntat. Under oktober beslutade styrelsen om ett åtgärdsprogram värderat till 226 mnkr, för ett omedelbart genomförande samt för att under 2016 nå en balans i ekonomin. Efter styrelsens genomförandebeslut har arbetet med konkretisering och närmare värdering av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter inneburit att vissa åtgärder bytts ut mot nya eller effekter omvärderats. Vid årsskiftet fanns det 213 åtgärder värderade till 280 mnkr vilka planeras att genomföras under Åtgärderna är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under nästa år. Åtgärdernas genomförande kommer vid varje styrelsemöte att rapporteras. Underlaget för rapportering till styrelsen inhämtas vid en controlling av varje område inför varje möte samt den skriftliga månadsrapporteringen. 49 (54)

98 Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Resultaträkning Not Utfall 1512 Utfall 1412 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Kassaflödesanalys Not Utfall 1512 Utfall 1412 Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens (54)

99 Balansräkning Not Utfall 1512 Utfall 1412 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Bokslutskommentarer och noter (tkr) Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt (54)

100 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 0 0 Övriga finansiella intäkter, internt 6 0 Övriga finansiella intäkter, externt Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto (54)

101 Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster inventarier 0 60 Totalt 0 60 Reaförluster inventarier 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets pågående investering Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning maskiner och inventarier 0 60 Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 73 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 33 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde (54)

102 Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Totalt Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Totalt Avser återföring av föregående års resultat enligt beslut i Regionfullmäktige, RF Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt (54)

103 Bilaga 1 Regionfullmäktiges mål och uppdrag Regionfullmäktiges mål Sjukhuset har under året arbetat kontinuerligt med regionfullmäktiges mål. Uppföljningen har innefattat egenkontroll men även uppföljning i samband med sjukhusövergripande controlling. Verksamheterna får återkoppling av sina resultat och om verksamheterna inte uppnår målet ska en handlingsplan upprättas för att säkra fortsatt aktivt arbete. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa Nedanstående tabell visar utfallet på hela sjukhuset. Nr Indikatorer Regionala måltal 42 - Andel enheter/kliniker som använder 35 % 54 % 48 % > 25 % AUDIT 43 - Andel patienter med dokumenterad % 75-86% % > % fysisk aktivitetsnivå 44 - Andel relevanta enheter/kliniker som 45 % 48 % 34 % 50 % använder FaR som metod 45 - Andel patienter med dokumenterad 60 % 69 % 76 % 50 % tobaksanamnes 46 - Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 50 % 90 % 71 % 100 % Olika utbildningsaktiviteter har anordnats under året med syfte att verksamheterna självständigt ska kunna arbeta hälsofrämjande. Detta är ett långsiktigt arbete och årets resultat återförs till respektive verksamhet och de verksamheter som inte når sina mål ska upprätta en handlingsplan för det fortsatta arbetet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är en av 16 punkter som ingår i Kvalitetsbarometern som är ett ledningssystem för verksamheternas egenkontroll avseende 16 prioriterade kvalitets- och patientsäkerhetsparametrar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Redovisning sker under rubriken tillgänglighet vårdgaranti i årsrapporten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Sjukhuset arbetar för en övergång från ekonomistyrning till kvalitetsstyrning. Detta innebär att vi arbetar för att inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna låta ökat värde för patienten och bättre kvalitet genomsyra varje beslut. Det kommer att pågå ett omfattande förbättringsarbete på samtliga verksamheter med detta syfte. Nedan finns en del exempel på hur verksamheterna arbetar för att säkerställa en kvalitetsdriven vård: Introduktion och validering av Infektionsverktyget som möjliggör kontinuerlig mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

104 Bilaga 1 Regelbundna kvalitetsronder Regelbunden strukturerad journalgranskning Övergång från slutenvård till öppenvård och dagkirurgisk verksamhet Bedömningsbil med sjuksköterska dygnet runt och dagtid läkarbil innebär att fler patienter kan omhändertas i sin ordinarie boendemiljö och onödiga inläggningar kan undvikas Vårdplatsgruppen arbetar sjukhusövergripande strategiskt med vårdplatsfrågor med särskilt fokus på neddragningsperioder Omsorgskoordinatorer på akutmottagningarna Fortsatt införande av värdebaserad vård Aktivt samarbete med kommunerna när det gäller KLARA SVPL för att skapa en smidig övergång från sjukhuset till boendemiljö Samtliga verksamheter arbetar med Kvalitetsbarometern Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Sjukhuset arbetar med följande punkter för att öka patientdelaktigheten. Värdebaserad vård (för mer information se årsrapporten under rubrik patientsäkerhetsarbete) Café i entré (för mer information se årsrapporten under rubrik patientsäkerhetsarbete) Anordnar föreläsningar och seminarier för att öka kunskapen inom området Patient i ledningsgrupp Patientwiki - en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna Förutom sjukhusövergripande patientenkäter använder verksamheterna även riktade patientenkäter om verksamhetsspecifika frågor. När det gäller arbete med Vårdguiden 1177 har antalet ärenden via 1177 ökat från (2014) till (2015). Exempel på hur SU arbetar för att öka antalet patienter som använder 1177: Den viktigaste delen i arbetet med att invånarna ska använda tjänsterna är att medarbetarna känner till 1177 Vårdguidens etjänster. Det finns många tjänster där som underlättar för invånarna och genom tips från personal kan vårdens arbete också underlättas. Gruppen som arbetar med 1177 Vårdguiden inom SU arbetar med olika aktivitet för att visa, informera och inspirera runt tjänsterna för 1177 Vårdguidens etjänster. Varje mottagning har administratörer som kan systemet, tar ut statistik för mottagningen för uppföljning och egenkontroll. Under året har ett antal administratörer gått den regiongemensamma utbildningen. Varje område har utsedda representanter för att arbeta med att sprida information bland medarbetarna men även till patienterna Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

105 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Följande specifika åtgärder har vidtagits under 2015 för att skapa bättre förutsättningar för sammanhållen vård 1. Införande av prehospital bedömningsbil 2. Omsorgskoordinatorer på alla vuxensomatiska akutmottagningar 3. Införande av sjukgymnast- respektive arbetsterapeutbedömningar vid akutbesöket för att se om de kan återvända till hemmet istället för att läggas in. 4. Inom ramen för arbete med processen (de mest sjuka äldre) har en geriatrikerkonsult införts som har till uppgift att svara på patientfrågor från primärvården, för att patienterna ska ha en nära sammanhållen nära vård och förebygga onödiga besök på sjukhusets akutmottagningar. 5. Ömsesidig läsbarhet mot Närhälsans journaler Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Samtliga områden arbetar aktivt med frågan om jämlik vård. Det finns en mängd olika aktiviteter som har rapporterats in från respektive område som redovisas nedan. Dialogmöten avseende religion och intensivvård med företrädare från olika religiösa inriktningar. Flera enheter arbetar med HBTQ-certifiering Sjukhuset har börjat använda bildstöd i kallelser till patienterna Klinisk kemi arbetar aktivt för att skapa köns- och åldersrelaterade referensområden för patienternas analyser Statistik och resultat från kvalitetsregister redovisas könsuppdelad för att kunna identifiera snedfördelningar och ta fram åtgärdsplaner, t.ex. inom ortopedin och ögonsjukvården Användande av ett väl genomarbetat skattningsinstrument för att utjämna könsskillnader inom kataraktprocessen, detta är en uppföljning av tidigare genomförd genusanalys I SUs utvecklingsplan ingår jämlikhet som en del i sjukhusets uppdrag och som långsiktigt mål anges vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande SUs likabehandlingsplan Sjukhuset arbetar tillsammans med andra förvaltningar i regionen för att skapa ett standardiserat patientinformationsmaterial så att patienter i Västra Götalandsregionen får samma information. Informationen finns översatt på nio språk. Information i bildform utvecklas för de patienter som har svårigheter att ta till sig verbal information, t.ex. tobaksfri i samband med operation, det handlar om alkohol och din hälsa, preoperativ information för barn Aktivt arbete för att nå patientgrupper som tidigare varit svåra att nå, t.ex. använda patientwiki, (Patientwiki är en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna.), påbörjat samarbete med Integrationscentrum i Göteborgs stad, för information till nyanlända SU-gemensamma rutiner har tagits fram gällande assistanshundar, könsbyte och barn som anhörig. Verksamheterna har fortsatt arbetet med implementering av Barn som anhörig (HSL 2g) Ett regionalt seminarium har genomförts i syfte att öka kunskapen om patientdelaktighet och kunskap om patientdelaktighet och ökad förståelse för informationsöverföring till patienterna (hälsolitteracitet). En arbetsgrupp med representanter från samtliga områden har med anledning av den rådande flyktingsituationen bildats på sjukhuset. Syftet är att kunna ta hand om aktuella frågor på ett Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

106 Bilaga 1 snabbt och ändamålsenligt sätt, både inom och utanför sjukhuset, för att säkerställa jämlik vård även för denna patientgrupp Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Indikatorer Utfall Mål Hållbart medarbetarengagemang (HME) 73,0 75,0 Jag rekommenderar gärna Västra Götalandsregionen som arbetsgivare 43,5 60,0 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans SUs budget 2015 baserades på den ettåriga vårdöverenskommelsen (VÖK) mellan SU och HSN vad avser vård för patienter från VGR. Tilldelningen till SU i 2015 års VÖK rymde inte ersättning för de av SU annonserade obalanserna i form av konsekvenser av tidigare fattade beslut, allvarliga sjukdomar med volym och kvalitetsbrister, pågående och nya tillgänglighetsproblem, kvalitetshöjning och nödvändiga kompetensinsatser, motsvarande cirka 300 mnkr. För att vidmakthålla en ekonomi i balans har sjukhuset arbeta med aktiviteter för att omhänderta de tvingande kostnadsökningarna utöver index, vilket gav ett sjukhusinternt effektiviseringskrav och anpassningar motsvarande 60 mnkr. Utöver SUs interna effektiviserings-/anpassningskrav orsakade av tvingande kostnadsökningar har sjukhuset beslutat att öka produktiviteten med 1 procent genom ökad produktion till oförändrad kostnad, vilket motsvarar en effektivisering på cirka 100 mnkr. Sjukhuset har under stora delar av året signalerat bekymmer med de ekonomiska förutsättningarna i förhållande till den ökande mängden patienter. I delårsbokslutet mars prognostiserades en negativ budgetavvikelse på -50 mnkr. Åtgärder startades innan sommaren för att sänka kostnaderna men den mätbara effekten av initiativen blev lägre än förväntat. Under oktober beslutade styrelsen om ett åtgärdsprogram värderat till 226 mnkr, för ett omedelbart genomförande samt för att under 2016 nå en balans i ekonomin. Efter styrelsens genomförandebeslut så har arbetet med konkretisering och närmare värdering av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter inneburit att vissa åtgärder bytts ut mot nya eller effekter omvärderats. Vid årsskiftet fanns det 213 åtgärder värderade till 280 mnkr vilka planeras att genomföras under Åtgärderna är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under nästa år. Åtgärdernas genomförande kommer vid varje styrelsemöte att rapporteras. Underlaget för rapportering till styrelsen inhämtas vid en controlling av varje område inför varje möte samt den skriftliga månadsrapporteringen. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Behovet av centralt processtöd såg inte ut enligt ursprunglig plan gällande regelbunden planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå. Några områdesledningar har genomfört egna initiativ gällande uppföljning och styrning av produktion på områdesnivå. Under 2015 fokuserades det centrala processtödet på verktyget för huvudplanering. Resurser lades på att utveckla och påbörja implementering av ett regionalt system ProKap- för att ersätta de manuella excelark (Prosit) som används av verksamheterna för huvudplanering. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

107 Bilaga 1 Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Utöver SUs interna effektiviserings-/anpassningskrav orsakade av tvingande kostnadsökningar har sjukhuset beslutat att öka produktiviteten med 1 procent genom ökad produktion till oförändrad kostnad, vilket motsvarar en effektivisering på cirka 100 mnkr. Måltal har fastställts på verksamhetsområdesnivå för att uppnå en ökad vårdproduktion med minst 1 % (alternativt kostnadseffektivitet om ökad produktion inte är möjlig eller önskvärd) utifrån förutsättningar och möjligheter. Sjukhusets vårdproduktion mätt i sammanvägda prestationer redovisar en ökning jämfört med 2014 på + 3,9 % och jämfört med budget på + 2,7 %. Det successiva införande av värdebaserad hälso- och sjukvård syftar bland annat till långsiktig ökad produktivitet och effektivitet för att öka värdet för patienterna av den vård sjukhuset ger. Under 2015 har även implementeringen av planering, styrning och uppföljning av beslutade produktionsplaner på områdes- och sjukhusledningsnivå varit i fokus. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året Sjukhusets verksamhetsplan och detaljbudget bygger på den vårdöverenskommelse som fastställts för I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik (vilket även innebär att den ska vara jämställd) och att patienter ska få vård i rimlig tid. I vårdöverenskommelsen definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag och förändringar i förhållande till föregående år. Till överenskommelsen upprättas en särskild plan för uppföljning av densamma. I vårdöverenskommelsen specificeras att resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov. Där nämns särskilt att jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I samband med årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset har analyserat två vårdområden ur genusperspektiv, hjärtsjukvården och kataraktsjukvården. Denna analys redovisas närmare i bilagan för uppföljning av vårdöverenskommelsen och regionfullmäktiges mål. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

108 Bilaga 2 Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden och vårdens kvalitet vårdöverenskommelse och regionfullmäktiges mål Sida 1 av 12

109 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Bilaga 2 Uppföljningsområde Genomförande Redovisning/kommentar Effektiv vård Förbättrad och stärkt samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Lägesrapport från Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. SUs representanter har aktivt deltagit i temagrupp äldres olika arbete och aktiviteter såsom gemensamma informationsmöten inför Jul och Nyår och implementeringsarbeten via processen De mest sjuka äldre på SU. I den sistnämnda processen ingår bl.a. åtgärder för att förhindra undvikbara insatser och då har man genomfört hjärtsviktutbildningar samt workshop kring jämlik strokevård. Jämlik vård Patientbemötande SU implementering av regionala/lokala handlingsplaner/pm för våld i nära relationer. SU värdegrundsarbete Kontinuerliga föreläsningar som når alla verksamhetsområden för att stödja implementeringen. Stöd till verksamheterna i frågor om våld i nära relationer genom exempelvis rådgivning och riktade insatser. Uppdatering av rutin att ställa frågan om våld för att svara mot aktuellt kunskapsläge. Två vårdområden ska analyseras ur genusperspektiv. Hjärtsjukvård, kataraktoperationer Kunskapscentrum för jämlik vård, HSNK och SU Sjukhusets ledningsgrupp, alla områdesledningsgrupper och cirka 25 verksamhetsledningsgrupper har hittills arbetat med värdegrunden i workshopform. Aktiviteterna fortsätter vid avdelningar/enheter och stöds av processledare. Hjärtsjukvård: Se bifogad artikel från VO Kardiologi Bilaga 8b: Trends in Gender Differences in Cardiac Care and Outcome After Acute Myocardial Infarction in Western Sweden: A Report From theswedish Web System for Enhancement of Evidence Based Care in Heart Disease Evaluated According to Recommended Therapies (SWEDEHEART) Kataraktoperationer: Med hjälp av regionens analysenhet Kunskapscentrum för jämlik vård, så har ögonsjukvårdens kataraktprocess genusanalyserats sedan I analysen har ingått att, utöver synskärpa, också studera utfall för tid till kataraktoperation samt prioritering av NIKE remisser. Ögonsjukvården prioriterar idag patienter utifrån den prioritering som inremitterande vårdgivare och patienten själv har gjort i verktyget Sida 2 av 12

110 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Bilaga 2 Uppföljningsområde Genomförande Redovisning/kommentar NIKE. NIKE remissen är ett väl genomarbetat instrument och används konsekvent inom Ögonsjukvården SU. Forskning har visat att användning av detta skattningsinstrument utjämnar könsskillnader. Se regional kvalitetsindikatorer Kunskapsbaserad vård Patienter med KOL Patientfokuserad vård Mobila specialistenheter Säker vård Vården av sjuka äldre Vård i rätt tid Akutvårdskedjan. Se avsnitt 3 Utfall (andel registrerade) i kvalitetsregister vid Lungmedicin. Uppgifter från SU. Centrum Väster uppföljning enligt kommande kompletterande överenskommelse Hisingen uppföljning enl avtal (HSN ) Dialogmöte Redovisning av indikatorer enligt den regionala handlingsplanen Uppföljning av SUs arbete med Akutvårdskedjan. Täckningsgraden för slutenvården avd. 19/32 är 90 % I öppenvården ökar täckningsgraden men ny struktur för registrering ska göras. ACT Centrum: Samtal har förts med socialtjänst men på grund av att man bedömt behovet olika har inget resultat uppnåtts ännu. ACT Hisingen: Verksamhet pågår. Kvarstår vissa implementeringsproblem som bland annat orsakats av chefsbyten på olika nivåer och utbyte av personal. Fortsatt implementeringsarbete pågår. Verksamheten upplevs utgöra ett gott stöd för psykiatrin och dess patienter. Från SUs sida har man deltagit i arbetet med SIP. Geriatrikkonsult för primärvården har införts. Omsorgskoordinatorerna är nu integrerade i ordinarie verksamhet. Projekt fysioterapeut/arbetsterapeut på akuten har visat på positivt resultat, projektet avslutat men man ska fortsätta med arbetet inom ordinarie verksamhet.brytpunktssamtalsutbildning till ST läkare och även till allmänläkare har getts via TGÄ. Direktinläggning av äldre patienter sk Ambitiös finns nu även på MS. Barnakuten: För att nå 4 timmarsmålet ligger fokus på att korta tiden till läkare bland annat genom segmentering till sköterska, utveckla teamarbetet och processer. Som stöd i arbetet kommer ett antal observationer genomföras i januari och ett besök i Sida 3 av 12

111 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Bilaga 2 Uppföljningsområde Genomförande Redovisning/kommentar Linköping för att ta del av deras arbete med sköterskemottagning planeras i februari. Ledtider till avdelning är som ett resultat av bra samarbete på området nere i närheten av måltalet 30 minuter. Östra: Akuten har tagit sina nya lokaler i bruk under november och det finns nu två akutläkarteam dagtid vardagar. Fokus ligger nu bl a på att vidareutveckla segmenteringen, ledningsläkarrollen, schemaläggningen och flödesstyrningen. Medarbetare är involverade i workshops för att konkretisera och planera fortsatt förändringsarbete. Sahlgrenska: Den nya ledningsgruppen på akutmottagningen har initierat ett omfattande förändringsarbete med flera arbetsgrupper som jobbar med planering av kommande förbättringsåtgärder. Planerad tid för uppstart av nytt arbetssätt är mars och åtgärder man arbetar med är bl a segmentering, lokalernas nyttjande, processer och roller/ansvarsområden. De akuta flödena till operation har under året förbättrats och fortsatt arbete pågår. Mölndal: Utveckling av ARV (Akutsjukvård på Rätt Vårdnivå) med både distriktssköterskor, fysioterapeuter och allmänläkare pågår. Dessutom finns sedan januari ledningsläkare inom både medicin och ortopedi, till en början delar av dagen då inflödet är högt. Vidareutveckling av teamarbetet pågår också där nu även ortopedin arbetar teambaserat. Ledtiderna för patienter som läggs in på avdelning har förbättrats en hel del som ett resultat av fokuserat arbete på hela område 3 vilket innebär att årets mål redan ser ut att infrias. Lab och Röntgen: På Sahlgrenska, Östra och Mölndal har genomlysning av röntgenflöden gjorts och en lång rad förslag för förbättrade röntgenflöden finns i planen för Arbetsgrupper finns på alla tre tomter. Från och med 2016 är målet att korta ledtiderna med minst 10% årligen. Även Klinisk mikrobiologi och Klinisk kemi har genomfört och planerar genomföra en rad förbättringar i det akuta flödet, bl a Sida 4 av 12

112 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Bilaga 2 Uppföljningsområde Genomförande Redovisning/kommentar införande av dygnetruntdiagnostik för smittsamma patienter, förbättrad diagnostik av blodburna infektioner/sepsis, snabbare rörpost, inventering av patientnära analyser, kvalitetssäkra provtagningar, möjlighet till smidigare efterbeställningar. Se bifogat dokument från område 4. IT stöd i akutprocessen: Under 2015 har projektet inbjudit till två demonstrationer av digitala processtöd i akutprocessen. Detta för att inhämta kunskap och inspiration till hur man kan förbättra IT stödet i arbetet på akuten och med de akuta flödena på hela sjukhuset. Nästa steg i arbetet är att genomföra en värdeflödeskartläggning på en eller två akutmottagningar för att identifiera de behov som finns. Detta arbete kan också användas som input i 3R projektet. VGR IT är involverade och stöder arbetet. Styrning och uppföljning: Projektet och verksamheterna har vid en serie workshops tagit fram en struktur för vilka effektvariabler som skall följas upp under implementering och i daglig drift. Den nya regionala utdatabasen som togs i drift under hösten kommer innebära en stor fördel då tillgänglighet till färsk data möjliggör en bättre uppföljning av utvecklingsarbetet. Det återstår fortfarande en del arbete innan önskad data blir tillgängligt men vi ser fram emot att inom kort kunna ta en ny elektronisk dashboard i bruk. Kopplat till detta kan uppföljning och styrning på golvet utvecklas och återkoppling i närtid möjliggörs. Ambulansen: Förslag till justeringar i ambulansflödet och fortsatt utredning av dynamisk styrning av ambulansflödet kommer presenteras för styrgrupp i februari. Sida 5 av 12

113 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar Säker hälso och sjukvård: Vårdrelaterade skador ska minska Vårdrelaterade 33. Vårdrelaterade infektioner inom den infektioner inom den somatiska vården somatiska vården ska minska (RF) Vårdrelaterade skador ska minska 26. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart 35. Återinskrivning på IVA inom 72 timmar Antal överbeläggningar per 100 vpl ska minska (RF) Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser. RF 7 % * Under året har en övergång från PPM mätning skett till registrering via Infektionsverktyget. 6,5 % ,2 % 2014 men SU registrerade bara andra halvåret. Dessutom visar validering att 40 % av alla VRI registrerats som SFI varför vi i verkligheten ligger på högre procent. (PPM VRI våren 2015: 10,5 %) 5.7 % * 3,6 % < 3 % * Område 1: BarnIVA 3,2 % Område 2: IVA Östra 1,57 % Område 3: IVA mölndal 1,6% Område 5: CIVA 3,16 %, NIVA 2,20 % Område 6: 3.32 % (Thorax IVA) (antal returer dividerat med antal vårdtillfällen) < 3,4 st * Sida 6 av 12

114 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar Antal överbeläggningar per 100 vpl December 2014 December dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Psykiatri överbeläggningar Somatik överbeläggningar Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 24. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa; avser planerade operationer 15%* Antalet överbeläggningar/100 vpl var i snitt för somatiken 3,8 och för psykiatrin 1,6. En minskning har skett jämfört med 2014 men målvärdet uppnås ännu inte. Område 5 Kirurgi: 2015*Kv % 2015*Kv % 2015*Kv % 2015*Kv % Alla lågriskgallor remitteras ut till andra vårdgivare. De gallor som opereras här är förtursgallor, huvudsakligen patienter med ikterusattacker, choledocusstenar, genomgången pankreatit eller cholangit. Detta motiverar en högre antibiotikaanvändning. Område 2: 26 % Sida 7 av 12

115 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar 28. Andel patienter med skriftlig vårdplan, VUP resp BUP 50 % * 38 % BUP öppenvård 40 % BUP sluten vård 84 % Heldygn vuxenpsykiatri 23 % Öppenvård vuxenpsykiatri 30. Andel patienter med synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 39. Nervsparande intention (uni eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg eller intermediär risk (PSA<10ng/ml) dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer 20%* Kvinnor Män Totalt 22,2 % 23,1 % 22,6 % >90% * Uppgiften går inte att få från registret. Registret har dessutom beslutat att inte längre följa detta värde. <1% * Uppgift saknas på grund av att RCC inte kunnat leverera resultatet <4% * Uppgift saknas på grund av att RCC inte kunnat leverera resultatet Jämlik vård En jämlik och jämställd hälso och sjukvård som ges på lika villkor Deltagande i 85 % * av screeningprogram ska målgruppen öka (RF) ska delta Screening för bukaortaneurysm, Målgrupp är män som fyller 65 år det året de får kallelsen. Täckningsgraden kommer att redovisas på sjukhusnivå. I VGR deltog 85.4% av inbjudna 65 åriga män i screeningprogrammet under För Göteborg låg siffran på 84.0%. Denna siffra är inte direkt datumstyrd utan det är kullarna som avses, i det här fallet män födda Personer screenade under 2014 kan vara undersökta i slutet av 2013, eller början av Motsvarande data för 2015, dvs gällande män födda 1950 kommer under våren Sida 8 av 12

116 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar Minska somatisk sjuklighet hos personer med psykisk sjukdom Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare med tidigare psykiatrisk vård under de senaste 5 åren (RF) Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin / /Antal personer år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin Uppföljning görs enligt regionens kommande regionala redovisning Kommer senare Minska ** Vård i rätt tid En jämlik hälso och sjukvård kännetecknas av hög tillgänglighet och ges på lika villkor Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) Antalet ska minska ** Antal patienter som väntat < 90 dagar Totalt antal väntande; patienter Måluppfyllelse; 61% Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) 31. Andel patienter som vid initial triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där tid till läkare (TTL) är < 1 timme vid besök på akutmottagning RF? Antalet ska minska ** Antal patienter som väntat < 90 dagar Totalt antal väntande; patienter Måluppfyllelse; 63% 65 % * 38 % Siffran gäller för Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Barn Sida 9 av 12

117 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar 32. Andel patienter som vid triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där total genomloppstid (TGT) < 4 tim vid besök på akutmottagning RF? Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) 90 % * 50 % Siffran gäller för Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Barn 91 % 100 % ** Av 7 granskade specialiteter har 3 nått målet 100% och de andra har nått 98%, 95%, 97% respektive 50%. 89 % (dec) Väntetid till besök på BUP 30 dagar ska minska (RF) % Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) 100 % ** 11 61% av patienterna fick vänta > 30 dagar Att BUP inte klarar vårdgarantin handlar om en 30% volymökning under 2015 samt att patienterna har en allt svårare och komplex problematik, vilket innebär att det inte går att avsluta i den takt som skulle behövas för att hålla vårdgarantin på befintlig resurs. Det som kan garanteras är att det görs medicinska prioriteringar så att patiener med störst behov får hjälp. Sida 10 av 12

118 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar 40. Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut 41. Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation >80% * >90% * Andelen patienter med behandlingsstart inom 2 veckor efter behandlingsbeslut) är knappt 50 % för SU och knappt 60 % för regionen, alla behandlingar sammantagna. För vissa typer av behandlingar (kirurgi, strålbeh) är ju regiondata mer relevanta än SU data, eftersom alla/flertalet patienter får dessa behandlingar på SU (kir = omr 6, strål = omr 5), medan kemoterapi ges mer lokalt. Data för 2015 är inkompletta. Uppskattninngsvis är andelen klara rapporter ca 60 % för regionen och ca 55 % för SU. Tiderna varierar dock beroende på vilken behandling som ges först. Längsta väntetider ses för primär strålbehandling där endast ca 20 % i regionen startar behandling inom 2 veckor, och kortast för kemoterapi där regiondata ligger på drygt 80 % för hela tidsperioden. Det finns ju också betydande variationer mellan sjukhusgrupperna, till en del beroende på små volymer med stora konfidensintervall. Omr 5 Resultat 55 % Övriga startar någon dag senare, men då faller man ju utanför gränsen. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt 13. Andel patienter som fått dialys i hemmet 30 % * Hälso och sjukvården 44. Andel enheter/kliniker som skall ha ett hälsofrämjande använder AUDIT synsätt 45. Andel patienter med diabetes, TIA, Utvecklingsindikatorer KOL, hjärtinfarkt med dokumenterad (2014) fysisk aktivitetsnivå > 25 % ** Redovisning >50 75 % ** Redovisning 28 % vid årsskiftet. Under året > 30 % men hela 12 patienter har blivit transplanterade. 48 % 75 86% Sida 11 av 12

119 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Bilaga 2 Mål Indikator/aktivitet Måltal* ** redov. Redovisning/kommentar 46. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 47. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 48. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation * Måltal innebär ett kvantitativt uppföljningsresultat ** Redovisning innebär en kvalitativ uppföljning 50 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 100 % ** Redovisning 34%. Indikatorn har varierat över tid. Utbildningsinsatser och statistik har gjort verksamheterna mer uppmärksamma på sitt sytematiska användande av FaR som metod. Sjukhuset arbetar med att inmålmentera fysisk aktivitete som en del i behandlingen vilket kan ske med andra metoder än FaR. 78 % 71%. Indikatorn har varierat över tid. Sjukhuset kommer framöver att fokusera på att patienterna erbjuds åtgärd i tillräcklig omfattning och därmed är rökfria i samband med sin operation. Sida 12 av 12

120 Bilaga 3 Region- och rikssjukvård Transplantationssjukvård Antalet transplantationer som har genomförts under 2015 fördelat per organ, med uppgift om differens i jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra region/landsting. Jämförelse med VG Ej VG Totalt Typ av organ Antal Basvolym Differens Antal Antal Antal Antal Antal jan-dec helår basvolym jan-dec jan-dec jan-dec Jan-dec Jan-dec Hjärta Lungor Njure Lever Flerorgan Summa Totala antalet transplantationer utförda vid SU SU Total VG Ej VG Summa Transplantationsverksamheten är en verksamhet där tillgången på organ styr produktionen. Det finns en stor variation när organdonationer och transplantationer sker samt vilken typ av transplantation som utförs. Som stöd för verksamheten finns en särskild ersättningsmodell för VGR patienter. Denna gäller både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ, se ovan. För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med fastställda belopp för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Reglering görs i samband med årsbokslut. För 2015 har gjorts 24 fler transplantationer för patienter från VGR jämfört med Totalt (VGR och externa) har gjorts 30 fler transplantationer under 2015 jämfört med Länssjukvård Förlossningssjukvård Antalet förlossningar fördelat per patienter från Västra Götaland och övriga regioner/landsting Utfall period jan-december Planeringsnivå 2015 Diff utfall 2015 planerings nivå VG Ej VG Summa Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvård. Modellen innebär att för volymer över planerad nivå utgår en ersättning per

121 Bilaga 3 prestation med 75 procent av fullpris alternativt ett avdrag om 50 % per prestation om utfallet är lägre under förutsättning att sjukhuset samtidigt inte når upp till totalt budgeterade volymer. Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2015 är förlossningar. Antalet förlossningar för VGR patienter understiger den planerade nivån med 362 förlossningar. En förklaring är att fler kvinnor i Göteborgsregionen väljer att föda på andra orter, exempelvis Varberg. Platsbristen inom neonatalvården har också i viss mån påverkat utfallet då verksamheten har fått remittera förlossningar till andra sjukhus. För externa patienter konstateras 55 fler förlossningar jämfört med föregående år. Hälsoundersökning med mammografi och klinisk mammografi Antal utförda screeningundersökningar Indikator 2015 jandecember 2014 jandecember Antal undersökningar st st Andel undersökta (av kallade) 87 % 87 % Andel kvinnor som blir kallade inom 100 % 100 % fastställt kallelseintervall, 21 mån Andel kvinnor som får svar inom fastställd svarstid, två veckor 97 % 97 % Sjukhuset har uppdrag att utföra hälsoundersökningar för kvinnor mellan år boende i Mölndal stad samt definierade områden av Göteborgs stad. Under 2015 har gjorts fler undersökningar jämfört med Volymförändringen förklaras främst av ett ökat upptagningsområde från 1 april 2015 då uppdraget har utökats med fyra primärvårdsområden i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo. Andel undersökta kvinnor av kallade är på samma nivå som motsvarande föregående år, dvs. 87 %. Kvinnor som uteblir från undersökning kallas ytterligare en gång och cirka 50 % av dessa kvinnor kommer till undersökning. Andel kvinnor som får svar inom 14 dagar uppgår till 97 %. Kvarstående del avser främst kvinnor som har återkallats för kompletterande undersökning. Uppföljning av specifika aktiviteter, fokusområden och vårdens kvalitet Uppföljning av specifika aktiviteter, fokusområden och vårdens kvalitet enligt uppföljningsplan för vårdöverenskommelsen, se bilaga 2. Rättspsykiatri En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården i VGR görs till Koncernkontoret. Uppföljningen framgår av separat rapport.

122 Bilaga 3 Uppföljningsplan Datum Diarienummer HS Koncernkontoret Handläggare: Maria Grip Telefon: E-post: maria.k.grip@vgregion.se Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2015 Denna plan anger hur den rättspsykiatriska vården i Västra Götalandsregionen ska följas upp under När rapportering sker framgår under respektive rubrik. Rapportering sker skriftligt och med kopia till Koncernkontoret. Uppföljningen följer uppdragen att bedriva rättspsykiatrisk vård Vårdproduktion Rapportering sker löpande till vårddatabasen Vega. Redovisning sker i samband med delårsrapporter och bokslut om inte annat anges. Antalet vårdplatser, beläggningsgrad, och antalet patienter som det köps vård för utanför länet. Redovisa kvartalsvis. Det ska gå att följa månadsvis. Köpt heldygnsvård (uppskattade värden dec) Summa av vårdkostnad Kolumnetiketter Kvartal Karsudden Säter Växjö Totalsumma Totalsumma Summa av antal dgr Kolumnetiketter Kvartal Karsudden Säter Växjö Totalsumma T W AG AH BÅ J O-K J V JV M A F 6 6 MH MJ SR TJ YE Totalsumma Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

123 Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2015 Bilaga 3 Vårdtider, fördelat på kön, bara i samband med bokslut Vårddagar (heldygnsvården) och antal besök (öppenvården), i samband med bokslut Antal patienter från SIS, häkten och kriminalvårdsanstalt Antal vårddagar för patienter från SIS, häkten och kriminalvårdsanstalt Antal patienter med öppen rättspsykiatrisk vård, helårsredovisning (antal patienter 1231) Där det är möjligt ska data redovisas uppdelat på kön. Hur tillgodoses barns behov information och delaktighet? Verksamheten arbetar ständigt med att ha barnperspektivet där barn finns i patientens närhet. Vi har två Kvalitet Verksamheten registrerar i kvalitetsregistret RättspsyK. Täckningsgrad i relevanta register följs halvårsvis via psykiatriregister.se. I uppföljningen av RättspsyK följs också de två parametrar som ingår i psykiatrikompassen: BMI och återfall i brottslig gärning, kvartalsvis. Verksamheten har flera indikatorer från RättspsyK i utvecklingsplanen. Vi följer andel patienter med BMI över 30, andel patienter med förbättrad symtombild och andel patienter med återfall i brottsliggärning under vårdtiden, detta följs varje kvartal. Verksamheten har precis avslutat ett förbättringsprojekt initierat av kvalitetsregistret RättspsyK vad det gäller att förbättra patienternas skuldsituation. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December* All 90,05% 85,01% 84,74% 90,52% 89,18% 90,24% 91,90% 87,57% 89,51% 91,73% 94,69% 93,36% 89,75% 90,05% 85,01% 84,74% 90,52% 89,18% 90,24% 91,90% 87,57% 89,51% 91,73% 94,69% 93,36% 89,75% Förbättringsarbete gällande BMI är ständigt pågående på så väl enheterna som i Aktivitetshuset. Under hösten 2015 sker en satsning på en hel Hälsovecka med aktiviteter på olika nivåer samt kostundervisning. Verksamheten arbetar med flera delar av de Nationella riktlinjerna för schizofreni. Verksamheten har en doktorand som i sitt arbete fokuserar på patienternas fysiska hälsa. I aktivitetshuset finns fysiska aktiviteter flera gånger i veckan, så som bollsport, bassängträning och motionsrum. Dessa aktiviteter bedrivs som funktionsgrupper med handledning men det finns även möjlighet till egen träning (förutom bassängen) för patienterna. Patientregistret (PAR) Rapportering till Patientregistret (PAR) ska ske i enlighet med SOSFS 2008:26 och 2009:26. Rapporteringen omfattar också skriftlig vårdplan och tvångsåtgärder. Redovisning sker i samband med delårsrapporter och delårsbokslut. Rapportering till PAR grundar sig på den registrering som sker i respektive sjukhus patientadministrativa system (Elvis eller A-PAS). Redovisa antalet KVÅ-åtgärder enligt nedan.

124 Uppföljningsplan Rättspsykiatri 2015 Bilaga 3 kod text Melior PAR XU001 Fastspänning upp till och med 4 timmar XU002 Fastspänning i mer än 4 timmar XU003 Fastspänning i mer än 4 timmar och mindre än 72 timmar 8 8 XU004 Fastspänning i 72 timmar eller mer XU011 Avskiljande upp till och med 8 timmar 1 1 XU012 Avskiljande i mer än 8 timmar XU013 Avskiljande i 72 timmar eller mer DU040 Tvångsmedicinering, parenteral XU021 XU030 Medicinering under fastspänning eller fasthållande Inskränkande av elektronisk kommunikation vid tvångsvård XU040 Övervakning av försändelser vid tvångsvård 1 1 XU041 Vårdplan vid tvångsvård XU042 Samordnad vårdplan vid tvångsvård XU043 Konvertering HSL/LPT XU044 Konvertering LRV/LPT 1 1 Verksamheten arbetar aktivt med ständiga förbättringar där minska tvångsåtgärder är ett av målen. En av enheterna har varit med i SKL satsning mindre tvång bättre vård.

125 Bilaga 4 Tabell Prestationer Totalt Januari - december Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget Vårdkategori Utfall Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,9% ,4% Rikssjukvård Region ,4% ,2% Rikssjukvård Nationell ,6% ,7% SU TOTALT DRG-poäng ,2% ,7% Vårdtillfällen Länssjukvård ,5% ,3% Rikssjukvård Region ,5% ,0% Rikssjukvård Nationell ,3% ,7% SU TOTALT Vårdtillfällen ,3% ,6% Vårddagar Länssjukvård ,3% ,6% Rikssjukvård Region ,6% ,6% Rikssjukvård Nationell ,2% ,8% SU TOTALT Vårddagar ,9% ,1% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,6% ,6% Läkarbesök ,3% ,2% Övriga besök ,5% ,2% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,5% 47 1,2% Läkarbesök ,7% ,4% Övriga besök ,2% ,7% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,0% ,1% Vårddagar ,7% ,8% Läkarbesök ,6% ,9% Övriga besök ,0% ,2% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,5% ,5% Vårddagar ,7% 479 8,2% Läkarbesök ,3% ,5% Övriga besök ,9% ,3% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,6% ,3% Medicinsk rehabilitering vdg ,4% ,9% Barnhabilitering vdg ,3% 87 5,9% Utskrivningsklara dagar 2) ,5% ,3% Viktat produktionstal 1) ,9% ,7% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

126 Bilaga 4 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - december Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,8% ,7% Rikssjukvård Region ,5% 685 3,2% Rikssjukvård Nationell ,2% ,7% SU TOTALT DRG-poäng ,9% ,2% Vårdtillfällen Länssjukvård ,5% ,7% Rikssjukvård Region ,4% ,3% Rikssjukvård Nationell ,8% ,6% SU TOTALT Vårdtillfällen ,6% ,3% Vårddagar Länssjukvård ,2% ,4% Rikssjukvård Region ,2% ,5% Rikssjukvård Nationell ,6% ,5% SU TOTALT Vårddagar ,7% ,9% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,6% ,4% Läkarbesök ,9% 729 1,6% Övriga besök ,6% ,8% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,0% 99 2,8% Läkarbesök ,1% ,2% Övriga besök ,5% ,3% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,3% ,0% Vårddagar ,6% ,3% Läkarbesök ,3% ,9% Övriga besök ,9% ,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,0% ,3% Vårddagar ,2% 335 5,8% Läkarbesök ,8% ,2% Övriga besök ,4% ,7% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,6% ,6% Medicinsk rehabilitering vdg ,4% ,4% Barnhabilitering vdg ,6% 77 5,8% Utskrivningsklara dagar 2) Viktat produktionstal 1) ,7% ,6% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

127 Bilaga 4 Tabell Prestationer Övriga Januari - december Vårdkategori Utfall 2015 Perioden totalt Förändring utfall Differens budget Budget 2015 Utfall 2014 antal % antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård ,9% -17-0,5% Rikssjukvård Region ,6% ,0% Rikssjukvård Nationell ,5% ,5% SU TOTALT DRG-poäng ,6% ,7% Vårdtillfällen Länssjukvård ,2% -12-0,3% Rikssjukvård Region ,9% 118 7,0% Rikssjukvård Nationell ,8% 26 1,3% SU TOTALT Vårdtillfällen ,4% 132 1,8% Vårddagar Länssjukvård ,5% ,6% Rikssjukvård Region ,6% 300 3,9% Rikssjukvård Nationell ,4% ,6% SU TOTALT Vårddagar ,0% ,6% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng ,3% ,0% Läkarbesök ,8% ,2% Övriga besök ,3% ,4% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng ,5% ,8% Läkarbesök ,8% ,7% Övriga besök ,3% ,9% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen ,4% ,3% Vårddagar ,0% ,2% Läkarbesök ,4% ,6% Övriga besök ,6% ,2% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen ,0% 11 73,3% Vårddagar ,9% ,0% Läkarbesök ,1% ,0% Övriga besök ,5% ,0% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr ,0% -2-40,0% Medicinsk rehabilitering vdg ,0% ,7% Barnhabilitering vdg ,9% 10 6,7% Utskrivningsklara dagar 2) ,5% ,3% Viktat produktionstal 1) ,6% ,2% Antal digitala kontakter Antal ytterfall L och R Motsvarar viktat produktionstal OBS! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring 2) Särredovisning av antal dagar från att patienten är utskrivningsklar tills utskrivning är möjlig. Dagarna ingår i antalet totala vårddagar.

128 Bilaga 4 Tabell Inkomna remisser Ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade Januari - december 2015 och 2014 Antal remisser Förändring Förändring procent Sahlgrenska Universitetss % Egen vårdbegäran % BVC % MVC % Skolhälsovård % Företagshälsovård % Privatläkarmott. Se även % Husläkargrupper. Se även % Optiker % Kriminalvårdsanstalt % Övrig sjukvård % Vårdcentraler % Okänt kliniknummer - ifylle % AL - Allmänläkare % HL - Husläkare % Nya VC (6 siffriga) % PL - Privatläkare % Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus % Inremitterande Klinik inklusiv ,4% Remisser exklusive internrem ,4% Antal remisser Förändring Förändring procent 01 - Stockholms län ,3% 03 - Uppsala Län ,4% 04 - Södermanlands län ,1% 05 - Östergötlands län ,4% 06 - Jönköpings län ,4% 07 - Kronobergs län ,9% 08 - Kalmar län ,8% 09 - Gotlands län ,2% 10 - Blekinge län ,0% 12 - Skåne län ,8% 13 - Hallands län ,9% 14 - Västra Götalands län ,3% 17 - Värmlands län ,3% 18 - Örebro län ,8% 19 - Västmanlands län ,5% 20 - Dalarnas län ,3% 21 - Gävleborgs län ,7% 22 - Västernorrlands län ,8% 23 - Jämtlands län ,7% 24 - Västerbottens län ,4% 25 - Norrbottens län ,0% Övriga ,2% Totalt ,4% Övriga regioner och landsting ,5% VG ,7% Antal remisser Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad ,7% 10 - Bokade + Obokade ,1% Totalt remisser ,4%

129 Bilaga 5 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. Ackumulerade antal Ackumulerat 2015 jan-dec Ackumulerat 2014 jan-dec 2015 / 2014 Differens (antal) 2015 / 2014 Differens (%) Östra % DSBUS % Mölndal % Sahlgrenska % Totalt % Totalt i år har patienter besökt någon av akutmottagningarna. Det är 5705 fler besökande, jämfört med samma period Under december 2015 besökte personer någon av akutmottagningarna. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Avser 90:e percentilen av de sökande 2015 december 2014 december 2015 / 2014 Differens (antal) TTT 41 min 44 min -3 min TTL 300 min 292 min 8 min TGT 07:46 07:46 00:00 Not: Mål 2015 för 90:e percentilen är TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (16 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (53 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 225 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 383 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 7 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (10 h 16 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (5)

130 Bilaga 5 läkare blev väntetiden 2 minuter kortare och den totala genomloppstiden 12 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 41% av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 15 minuter på en första bedömning (median 8 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 57 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (5)

131 Bilaga 5 Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 128 minuter på att få träffa läkare (median 86 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 38 %. Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar Målet för 2015 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter (5)

132 Bilaga 5 Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 51 minuter (median 3 timmar och 10 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 62 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; timmar 4 (5)

133 Bilaga 5 Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar (5)

134 Punkt 10 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Peter Alverman Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015, dnr RS Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen ställer sig bakom den till regionstyrelsen inskickade redovisningen av säkerhetsarbetet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sammanfattning av ärendet Säkerhetsarbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska redovisas till regionstyrelsen en gång per år. Redovisningen utgår från den regionala strategi som fastställdes av regionfullmäktige Redovisningen följer bifogad mall framtagen av regionkansliet och har skickats in den 14 januari SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Ifylld redovisningsmall 1 (RM1) Beslutet har skickats till Regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

135 ver. 2.0 Frågor som är underlag för redovisning av 2015 års säkerhetsarbete till regionstyrelsen, dnr RS Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till regionstyrelsen och i respektive årsredovisning enligt regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Utgångspunkt för redovisningen är styrande dokument som Säkerhetspolicy och Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter fastställd av regionfullmäktige den 14 maj 2013, dnr RS Enkätsvaren är ett underlag för verksamhetens säkerhetsarbete som ska rapporteras i Cockpit Communicator. Enkätsvaren kommer också att ligga till grund för djupare analys av specifika frågor inom VGR:s säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga. Förvaltningschef, eller av förvaltningschef utsedd person, ansvarar för att svar och bedömningar ger en rättvisande bild av förvaltningens eller bolagets säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga under Del 1 - Inledning 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Alingsås lasarett Film i Väst AB Folkhögskola - Agnesbergs folkhögskola Folktandvården Göteborgs botaniska trädgård GöteborgsOperan AB Hälsan och Stressmedicn inkl nämnden Kollektivtrafiksekretariatet Kultursekretariatet Miljösekretariatet NU-sjukvården Angereds Närsjukhus Folkhälsokommitténs kansli Folkhögskola - samlad redovisning Frölunda specialistsjukhus Göteborgs Symfoniker AB Habilitering & Hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-5 inkl kansli Kultur i Väst Kungälvs sjukhus Naturbrukskansliet Närhälsan inkl Primärvårdsstyrelsen & styrelse

136 Patientnämndernas kansli Koncernkontoret inkl regionstyrelsen och regionfullmäktige Regionteater Väst AB Revisionsenhet inkl revisorskollegiet X Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Skaraborgs sjukhus (SkaS) VGR IT (del av Koncernkontoret) Västfastigheter Västtrafik AB Övrig eller annan verksamhet för PV Regionarkiv Regionservice Regionutvecklingssekretariatet Rättighetskommitténs kansli SICAB Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) Västarvet Västsvenska Turistrådet AB Ansvarig tjänsteman för svar i denna enkät är: Peter Alverman, Säkerhetschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3. Antal personer som har medverkat och påverkat svar i denna enkät är: 1 person 2-4 personer 5-10 personer X personer personer personer fler än 100 personer 4. Svar i denna enkät har tagits fram: X Nej, inte i samråd med andra förvaltningar Ja, i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna enkät har redovisats till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse:

137 Nej X Ja Kommer att redovisas senare Del 2 Uppföljning av säkerhetsstrategiska mål Sammanställning av svar från förvaltningar och bolag avseendse 2015 kommer att göras enligt tidigare års principer dvs enligt den s.k. cockpitmodellen vilket innebär följande: 1 = Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 2 = Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. 3. = Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. 4. = Vi bedömer att vi nå våra mål. Våra resultat är bra.5. = Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. 6. Mål 1 - Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR Inget behöver hanteras X Följande behöver hanteras: Driftstörningar och/eller avbrott i tekniska försörjningssystem, t.ex. IT eller telefoni. Trygga materiell försörjning till VGR:s förvaltningar i krislägen. Hotbild, samverkan och uthållighet i krissituationer. Arbetsmiljöåtgärder för att förbättra kunskap, personella resurser och tekniska hjälpmedel vid hot och våld situationer. Risker med stora grupper, bl.a. kriminella gäng, som ibland uppehåller sig i våra lokaler. Begränsa möjligheten för obehöriga att obevakat ha tillträde till enskilda avdelningar och patientrum. VGR ägda larmcentraler/trygghetscentraler för att kunna stödja varandra över förvaltningsgränserna. Stärka säkerhetskulturen genom utbildning och information.

138 Mål 1 - Avvikelser hanteras på ett systematiskt sätt. Nämnd/styrelse är ansvarig för att incidenter, inträffade skador och risker för skador rapporteras, analyseras och dokumenteras på ett systematiskt sätt samt att relevanta åtgärder genomförs i verksamhet. Stämmer inte alls X Stämmer helt 8. Mål 1 - Verksamhetens lokaler är säkerhetsklassificerade Västra Götalandsregionens egna och externt hyrda lokaler ska säkerhetsklassificeras av verksamhet enligt modell som Västfastigheter tillhandahåller Stämmer inte alls X Stämmer helt 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Stämmer inte alls X Stämmer helt 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar Stämmer inte alls X Stämmer helt 11. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse. Om detta ingår i den interna kontrollplanen är det att jämställa. Nämnden, styrelsen, bolaget ska se till att säkerhetsarbetet fastställs i en plan som utgår ifrån verksamhetens mål, skyddsvärda objekt och regionala direktiv Stämmer inte alls X Stämmer helt

139 Mål 5 - Krishanterings- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd eller styrelse och uppfyller krav i Västra Götalandsregionens krishanteringsplan se i bilaga 2 i denna plan. Enligt Västra Götalandsregionens krishanteringsplan ska varje förvaltning minst vartannat år genomföra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) som ska ligga till grund för genomförande av åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och krisorganisation. De lokala risk- och sårbarhetsanalyserna ligger till grund för en samlad bedömning av Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. X Nej Ja och kommentaren är: Finns ett regionalt RSA men den lokala RSA ligger inte till grund för denna vilket gör att det inte blir en samlad bedömning av VGR:s krishanteringsförmåga. 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2015 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? Nej X Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: En RSA per år med inriktning på vatten och avlopp.

140 Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2015 som påverkat krishanteringsförmågan? Nej X Ja och exempel på åtgärder är: - Prioriteringsplaner för el. - Åtgärdskort för VA. - Utbildning och övning - En rad åtgärder inom handlingsplan för RKK Åtgärder efter händelseanalyser har genomförts 15. Mål 5 - Verksamheten genomför övningar inklusive utvärderingar inom området kris- och katastrofledning Stämmer inte alls X Stämmer helt 16. Mål 6 - Anställda i förvaltningen får utbildning i personsäkerhet För att undvika hot och våld måste vi arbeta förebyggande och ändå vara väl förberedda när det inträffar. All personal ska därför regelbundet, minst vart tredje år, erbjudas utbildning kring personsäkerhet Stämmer inte alls X Stämmer helt 17. Mål 7 - Förvaltningens information är klassificerad Informationsklassificering ska leda till funktionella säkerhetskrav på tekniken samt hanteringsrutiner i verksamheten som tillsammans uppfyller en säkerhetsnivå som motsvaras av klassificeringen Stämmer inte alls X Stämmer helt

141 Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott I verksamhetens kontinuitetsplan ska ingå manuella rutiner för alternativ drift utan informationssystem. Personal ska utbildas och rutiner ska årligen testas. Stämmer inte alls X Stämmer helt Del 3 - Hälso- och sjukvård 19. Förvaltningar inom hälso- och sjukvård X Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård Nej, min verksamhet är inte inom hälso- och sjukvård 20. Granskningar, skyddsåtgärder av större betydelse, riskanalyser och förbättringsåtgärder som har vidtagits under besvaras endast av förvaltningar inom hälso- och sjukvård. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) ska återrapportering till vårdgivaren (regionstyrelsen) omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser och riskanalyser samt förbättringsåtgärder som vidtagits. Svar kommer även att inhämtas från andra källor. Nedanstående frågor gäller endast åtgärder i egen verksamhet. A. Genomförda granskningar/riskanalyser - inget ytterligare att redovisa förutom det som återfinns i fråga 13 angående krishantering X A. Granskningar/riskanalyser är: Riskanalys Hot och Våld ur ett patientperspektiv Säkerhetsanalys vis centrala kassan på SU/Östra sjukhuset Riskanalys Psykiatriska akuten på Östra sjukhuset. AGES Projekt AGES Teknik Byte av internet-förbindelse SU

142 Införande av Internet Explorer 10 LabBest Informationssäkerhet ehälsostrategisk avdelning Säkrare nät 802.1X Driftsättning integration KLARA SVPL, ELVIS och SURF B. Skydds- och förbättringsåtgärder av större betydelse - inget ytterligare att redovisa förutom det som återfinns i fråga 13 angående krishantering X B. Skydds- och förbättringsåtgärder är: Ordningsvaktsförordnande har erhållits för SU/Östra, SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal och SU/Högsbo sjukhus Verkställighetsbeslut att hålla avdelningar i huvudsak låsta RKK handlingsplan inför 2016 Traumavårdsenheten, analys och bedömning av säkerhetshöjande åtgärder inför ombyggnation under Övervakningskameror installerade på akutmottagningen på SU/Sahlgrenska. Projektstart säkra kulvertar på SU/Sahlgrenska. Projektstart för rutin och kontaktnät vid stora grupperingar inom sjukvårdens lokaler i samarbete med SDF i Göteborg.

143 Punkt 11 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Claire Melin Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motion av Kerstin Brunnström (S) och Ann-Christine Andersson (S) om att öka kompetensen i vårdens etik hos politiker i Västra Götalandsregionen (dnr RS ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att anta tjänsteutlåtande daterat att utgöra svar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på motion om att öka kompetensen inom vårdens etik hos politiker i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Kerstin Brunnström (S) och Ann-Christine Andersson (S) har i en motion till regionfullmäktige yrkat att regionen ska ta fram en strategi för hur kunskapen om etiska grunder och förhållningssätt ska ökas hos politiker i Västra Götalandsregionen och att regionen ska se över sina möjligheter att tillhandahålla kompetens i etiska frågor för att stödja politiska beslutsfattare på alla nivåer. Sahlgrenska Universitetssjukhusets yttrande över motionen Precis som framförs i motionen är etiska frågeställningar ständigt närvarande i vården. Etiska frågor och avväganden gör sig gällande i så väl patientmöten och vid beslut tillsammans med patienter och anhöriga om den enskildas vård, som vid ledningsbeslut på alla nivåer. Att regionens politiska ledning, såväl i utförarstyrelser, beställarnämnder som på regional övergripande nivå tillförsäkras hög kompetens i etiska frågeställningar ser Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) mycket positivt på. Om motionen bifalls och intresse finns från regionstyrelsen ställer SU gärna upp med sina erfarenheter och kompetenser på området, t.ex. genom Etiskt forum och deras kontaktnät. SU har också goda erfarenheter från arbetet med att ta fram en för sjukhuset gemensam värdegrund. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till regionstyrelsen Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

144

145

146

147 Punkt 12 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU Förvaltning/enhet Handläggare: Lars Rydhede E-post: lars.rydhede@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Granskning av verksamhetsanpassad bemanning läkares arbetstider (dnr Rev ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen antar tjänsteutlåtande daterat som svar till revisorskollegiet på revisionsrapporten Granskning av verksamhetsanpassad bemanning läkare schemaläggning. 2. Styrelsen uppdrar åt sjukhusdirektören att senast den 31 oktober 2016 upprätta en handlingsplan för att uppnå revisionens rekommendationer: att behov för utbildningsinsats i verksamhetsinriktad schemaläggning kopplat till produktions- och kapacitetsplanering för verksamhetschefer och sektionschefer undersöks, att granskning av hur mycket arbetstid som ingår i sjukhusets samtliga jourer/beredskapslinjer genomförs, att översyn sker av befintliga jourschabloner, att möjlighet att slå ihop jourlinjer/beredskapslinjer genomförs, att undersöka möjlighet att vidga jourlinjer/beredskapslinjer inom medicinska specialiteter över sjukhustomterna. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av revisionskollegiet i Västra Götalandsregionen har Ernst & Young genomfört en granskning av verksamhetsanpassad bemanning - läkarnas arbetstider. Granskningen huvudsakliga syften har varit att granska hur regionstyrelsen och utvalda sjukhusstyrelser säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av läkarnas schemaläggning och bemanning vid sjukhusen. Framtagen revisionsrapport har behandlats av revisionskollegiet den 18 december I nedanstående rekommendationer har endast de punkter som enbart gäller Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) tagits med. Förutom nedanstående specifikt för SU rekommenderas ett antal åtgärder som regionstyrelsen bör tillse eller överväga. Dessa är enligt följande: Regionstyrelsen bör tillse att det tydliggörs hur viljeinriktningen om kontinuitet i vården och arbetstidsförläggningen skall implementeras inom sjukhusens verksamheter. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

148 Datum Diarienummer SU (2) Regionstyrelsen bör överväga att tydligare koppla uppdraget om verksamhetsanpassad bemanning samt viljeinriktning om kontinuitet i vården och arbetstidsförläggningen till regionens och sjukhusens arbete med produktions- planering och kapacitetsplanering. Regionstyrelsen bör tillse att verksamhetens behov av statistik och underlag om läkares arbetstider beaktas vid utveckling av personal- och lönesystem. Det kan nämnas att inom SU pågår dialog/utbildningstillfällen för samtliga linjechefer från mottagningar och vårdavdelningar med start hösten 2015 och dessa ska pågå även under våren Dialogträffarna syftar till att linjechefer tar större ansvar för arbetstidsförläggningen. Nedan framgår de rekommendationer som granskningen resulterat i: Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset bör stärka sin styrning och uppföljning av läkares schemaläggning. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset bör tillse att det finns ett stöd för chefer i verksamheten att förändra hur läkare schemaläggs. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Förvaltningschef Bilaga Rapport verksamhetsanpassad bemanning Dnr. Rev (genomförd Av: EY) Beslutet skickas till Revisionskollegiet senaste den 28 februari 2016.

149 Verksamhetsanpassad bemanning Dnr: Rev Genomförd av: EY Behandlad av Revisorskollegiet den 18 november 2015

150 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2015 Västra Götalandsregionen Granskning av verksamhetsanpassad bemanning läkares schemaläggning

151 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor och frågeställningar Ansvarig nämnd/styrelse Revisionskriterier Avgränsning Metod Utgångspunkter och centrala begrepp Schemaläggning av läkare Centrala begrepp i granskningen Övergripande styrning av läkares schemaläggning Regionfullmäktiges mål Regionövergripande styrning Styrning vid sjukhusen Vår bedömning Schemaläggning av läkare Avtal för läkare inom VGR Projekt och initiativ Tillgång till statistik Vår bedömning Samlad bedömning Svar på kartläggande frågeställningar Bedömning utifrån revisionsfrågorna Slutsats...22 Bilaga 1: Granskningens kartläggande frågeställningar...25 Bilaga 2: Källförteckning...26 Bilaga 3: Revisionskriterier...29 Bilaga 4: Ersättningsnivåer lokala avtal för läkare i VGR

152 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västra Götalandsregionen (VGR) granskat hur regionstyrelsen samt styrelserna för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs Sjukhus (SKAS), NU-sjukvården och Kungälvs sjukhus säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av läkares schemaläggning och bemanning vid sjukhusen. Granskningen avgränsar sig till schemaläggningen av läkare och syftar till att granska den övergripande styrningen inom området. Granskningen visar att både koncernledningen och flera av sjukhusledningarna ser en potential och anser det angeläget att i ökad utsträckning styra läkares schemaläggning. Orsaker till att regionen och sjukhusen tidigare inte styrt schemaläggning av läkare uppges vara bristen på genomförandekraft, kultur och kompetensförsörjning. Styrning och uppföljning av läkares schemaläggning inom VGR har hittills varit mycket svag enligt vår bedömning. Detta gäller såväl på regionövergripande nivå som inom de sjukhus som ingår i granskningen. Koncernledningen har under året tagit beslut om en gemensam viljeinriktning om kontinuitet och arbetstidsförläggning som bland annat syftar till att styra läkares schemaläggning. Uppdraget om att införa viljeinriktningen beslutades i koncernledningen i augusti 2015 och har ännu inte genomförts vid sjukhusen inom VGR. Enligt vår bedömning bör det tydliggöras hur koncernledningens viljeinriktning om kontinuitet och arbetstidsförläggning ska genomföras och arbetet bör kopplas till det regionövergripande arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Detta eftersom planering av läkare och annan vårdpersonal är centralt i arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Enligt den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården måste schemaläggning utgå från en analys av behov och belastning. Den bör också göras samlat för alla de yrkeskategorier som är inblandade i vården. Granskningen visar att viljeinriktningen innebär att HR-organisationerna inom koncernkansliet och vid sjukhusen får en central roll i genomförandet, vilket inte ger tillräckligt med genomförandekraft enligt vår bedömning. Arbetet bör enligt vår bedömning drivas av chefer inom sjukhusen som en del av arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Det saknas ett gemensamt förhållningssätt inom sjukhusen för hur läkare ska schemaläggas. Detta behöver dock inte innebära att schemaläggning av läkare inte sker utifrån verksamhetens behov. Problematiken är att sjukhusen inte har en samlad bild av hur schemaläggningen av läkare går till och vad detta har för effekter. Styrelsen för SU, Kungälvs sjukhus, NUsjukvården och SKAS bör enligt vår bedömning stärka sin styrning och uppföljning inom området. Vår sammanfattande slutsats utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att det finns brister i regionstyrelsens och granskade sjukhusstyrelsers styrning och uppföljning av läkares schemaläggning. I granskningen har vissa förbättringsområden framkommit. Utifrån dessa lämnas ett antal rekommendationer som framgår i avsnitt

153 2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisionsenheten i VGR genomförde 2014 en förstudie av hur styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) inom ramen för sitt arbete med intern kontroll beaktat riskerna med schemaläggning på SÄS. Förstudien belyste bland annat vad som påverkar schemaläggningen av läkare. Av förstudien framkom att ett schemaläggningsprojekt pågått inom centraloperationen på SÄS för att effektivisera verksamheten. Projektet hade haft positiva effekter för både ekonomi och medarbetare vilket enligt revisionen borde kunna gynna ett bredare införande på sjukhuset. Vid intervjuer framkom att tidigare projekt i regionen med motsvarande inriktning har varit svåra att införa på bred front. I förstudien lyfts att det bedöms finnas en potential för att öka effektiviteten genom att samordna scheman mellan läkare och övriga professioner. Det är sedan flera år välkänt att det finns effektiviseringspotential när det gäller planering av arbetstider för olika vårdprofessioner inte minst läkarnas arbetstider. Bland annat presenterade myndigheten Vårdanalys 2013 rapporten Ur led är tiden. Rapporten är inriktad på hur läkarna använder sin tid och vilka svårigheter som finns. Ett senare exempel är boken Den sjuka vården 2.0 från 2014, som lyfter motsvarande frågeställningar. I VGR:s budget för 2015 finns ett uppdrag till regionstyrelsen om att pröva förutsättningarna för införande av verksamhetsanpassad bemanning avseende samtliga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och återkomma med förslag till genomförande. Utifrån ovanstående har revisorskollegiet bedömt att det finns anledning att granska hur såväl regionstyrelsen som utförarstyrelser ser på potential och problematik med införande av en mer verksamhetsanpassad bemanning. Detta utifrån styrelsernas ansvar att utföra de uppdrag som regionfullmäktige beslutat om. Revisorskollegiet vill också få en överblick över initiativ inom området de senaste åren och en belysning av orsaker till eventuella svårigheter att implementera förändringar, både ur ett regionalt och sjukhusspecifikt perspektiv. Av God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunden som är relevant i denna granskning bedöms främst vara risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll Syfte Syftet är att granska hur regionstyrelsen och sjukhusstyrelserna säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av läkares schemaläggning och bemanning vid sjukhusen. Granskningen ska också kartlägga vilka analyser av och initiativ kring läkares schemaläggning och arbetstider regionen genomfört de senaste åren. Granskningen ska även kartlägga 3

154 vilka åtgärder regionstyrelsen och sjukhusstyrelser har vidtagit avseende läkares schemaläggning och arbetstider utifrån de erfarenheter och resultat som dessa analyser och initiativ påvisat. Detta avser såväl tidigare initiativ som uppdraget till regionstyrelsen i budget för Granskningen ska därtill ge revisionen en klarare bild över hur regionens ledning ser på såväl potential i som problematik med en mer verksamhetsanpassad bemanning och vad detta konkret innebär Revisionsfrågor och frågeställningar Följande revisionsfrågor ska besvaras i granskningen: Hur säkerställer regionstyrelsen och sjukhusstyrelserna en ändamålsenlig styrning och uppföljning av läkares schemaläggning och bemanning vid sjukhusen? Hur tydliggörs ansvaret för uppdraget om verksamhetsanpassad bemanning och hur fördelas det mellan regionstyrelsen och sjukhusstyrelserna? Ytterligare frågor ska besvaras i granskningens kartläggande del. Dessa framgår av bilaga Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser regionstyrelsen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs Sjukhus (SKAS), NU-sjukvården (NU) och Kungälvs sjukhus (KS) Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna i denna granskning framgår av bilaga Avgränsning Granskningen avgränsar sig till schemaläggningen av läkare. Granskningen syftar till att granska den övergripande styrningen inom området och granskar således inte hur schemaläggning av läkare går till vid varje verksamhet eller enhet inom sjukhusen. Revisionsfrågan om läkarbemanningen omfattar inte en granskning av kompetensförsörjning av läkare Metod Granskningen har genomförts som en dokument- och intervjustudie. Kartläggningen av vilka projekt och initiativ som genomförts vid sjukhusen avgränsar sig till att vi efterfrågat vilka initiativ som skett under perioden vid de sjukhusen. Inget av de berörda sjukhusen har dock en samlad bild av detta, eftersom många initiativ sker lokalt inom enskilda verksamheter och/eller enheter. Källförteckning framgår av bilaga 2. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 4

155 3. Utgångspunkter och centrala begrepp I detta kapitel beskrivs inledningsvis utgångspunkter avseende schemaläggning. Förslag avseende schemaläggning inom vården från den nationella samordnaren för effektivare hälso- och sjukvård beskrivs. Detta tillsammans med övriga revisionskriterier utgör utgångspunkt i våra bedömningar i rapporten. Avslutningsvis förklaras centrala begrepp i granskningen Schemaläggning av läkare Myndigheten för vårdanalys påtalar att flera landsting under senaste åren uppmärksammat problemet med en ineffektiv bemanning. Flera landsting har påbörjat ett arbete med att se över och effektivisera planeringen av läkares och andra professioners arbetstider, ofta under namnet produktions- och kapacitetsplanering 1. Under det senaste decenniet har ett antal olika modeller använts för att bedriva utveckling av vårdens processer. Gemensamt för alla modeller är att patientens väg genom vården ska vara utgångspunkt för arbetet. I stället för att fokusera på organisering av resurser ska utgångspunkten vara patientens behov och vilka aktiviteter som behöver genomföras för att möta dessa behov. Vårdlogistikutveckling, processtyrning, produktionsplanering, produktionsstyrning, kapacitetsstyrning och lean är några av de vanliga begreppen som används i dessa sammanhang. Inom VGR bedrivs ett regionövergripande arbete för att införa produktions-och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården 2. Myndigheten för vårdanalys konstaterar i en utredning att det finns mycket som tyder på att det inte är lagstiftning och avtal som i första hand hämmar en effektiv produktionsplanering. Det finns stora möjligheter att styra läkarbemanningen inom befintliga ramar, men landstingen utnyttjar inte alltid dessa möjligheter. 3 Under 2013 tillsatte regeringen en nationell samordnare (Göran Stiernstedt) för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Den nationella samordnaren ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppdraget ska slutredovisas i december I december 2014 avlämnade samordnaren en delrapport 4. I delrapporten lämnas förslag inom ett antal områden, riktade både till staten och till landstingen. Ett av dessa förslag är att landstingen bör se till att bedriva ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning på klinik-, divisions-, sjukhus- och landstingsnivå. Schemaläggning måste utgå från en analys av behov och belastning och den bör göras samlat för alla de yrkeskategorier som är inblandade i vården. Av utredningen framgår att schemaläggning i vården i dag görs utifrån tillgänglig personal och att den i hög utsträckning främst är baserad på individuella önskemål. Planering av 1 Ur led är tiden (rapport 2013:9), Myndigheten för Vårdanalys, s Regionstyrelsen har enligt budget 2015 i uppdrag att fullfölja arbetet med produktions- och kapacitetsplanering inom hälso- och sjukvården samt återkomma med lägesrapporter under året. 3 Ur led är tiden (rapport 2013:9), Myndigheten för Vårdanalys, s Diskussions-PM från utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:4), Statens offentliga utredningar. 5

156 de olika professionerna tycks genomgående göras separat. Utredningen har sett få exempel på att en produktions- och kapacitetsplanering efterföljts av ett samlat arbete med schemaläggning. Det är enligt utredaren problematiskt eftersom vinsten av planering hämtas hem genom ett gediget arbete med bemanning. 5 En väsentlig faktor för att framgångsrikt lägga scheman är att det finns personal att schemalägga. Utredaren hänvisar till Myndigheten för vårdanalys som menar att den normala arbetstiden för läkare tycks vara mellan klockan För övrig tid gäller det så kallade jouravtalet. Reglerna om att schemalägga läkare fram till klockan 21 tycks utnyttjas av få landsting. En invändning mot systemet är att det skapar incitament för läkare att arbeta kvällar och helger i stället för dagtid. Det innebär att för stora delar av jourkompensation kan tas ut i ledighet vilket i sin tur hindrar en adekvat planering av läkare. Enligt utredarens bedömning är arbetstidssystemet inte i första hand en kostnadsfråga. Det finns däremot anledning att ifrågasätta hur det påverkar möjligheterna till en strukturerad planeringsprocess där bemanning utgår från patientens behov och det ges förutsättningar för kontinuitet för patienten. Frågan ska analyseras vidare i utredningen Centrala begrepp i granskningen Ordinarie arbetstid: Enligt specialbestämmelser i läkares kollektivavtal finns möjlighet att förlägga läkares arbetstider helgfri måndag till fredag mellan Jour- och beredskap: Med jour menas att läkaren finns till förfogande på arbetsplatsen och är beredd att omedelbart utföra aktivt arbete under ett jourpass. Beredskap innebär att en erfaren specialistläkare står till förfogande utanför arbetsplatsen att inom viss tid inställa sig för att utföra arbetsuppgifter samt finnas tillgänglig på telefon för rådgivning och bedömning av uppkomna situationer. Beredskap anges som begrepp i läkarnas avtal men benämns oftast som bakjour. För jour- och beredskapstid utgår extra kompensation, som läkare kan ta ut i pengar eller tid. Jour- och beredskapslinje: Jour- och beredskapslinje är organiseringen av jour och beredskap inom ett visst medicinskt område och kan se olika ut vid olika sjukhus och landsting. Övertid: Övertid utgörs av arbetad tid utöver den fastställda ordinarie arbetstiden, enligt arbetstidslagens (ATL) regler. I normalfallet för läkare är detta 40 timmar/arbetsvecka. Enligt arbetstidslagen finns en gräns om 200 övertidstimmar per år. ATL-tid: Med ATL-tid menas faktiskt arbetad tid under ett jour- och beredskapspass. ATL-tid ska registreras. 5 Ibid., s Diskussions-PM från utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:4), Statens offentliga utredningar, s

157 4. Övergripande styrning av läkares schemaläggning I detta kapitel beskrivs hur regionstyrelsen arbetat med regionfullmäktiges mål om att pröva förutsättningar för verksamhetsanpassad bemanning. Därtill beskrivs vilken regiongemensam styrning som finns av läkares schemaläggning samt hur de sjukhus som ingår i granskningen styr och följer upp schemaläggning av läkare. Kapitlet avslutats med vår bedömning Regionfullmäktiges mål I VGR:s budget 2015 finns ett uppdrag till regionstyrelsen om att pröva förutsättningarna för införande av verksamhetsanpassad bemanning avseende samtliga yrkesgrupper inom hälsooch sjukvården och återkomma med förslag till genomförande. Uppdraget specificeras inte närmare Regionövergripande styrning Bild: Regionstyrelsens hantering av uppdrag i budget 2015 om verksamhetsanpassad bemanning. Regionfullmäktiges uppdrag om verksamhetsanpassad bemanning framgår av regionstyrelsens detaljbudget. I detaljbudgeten hänvisas detta uppdrag till beskrivningen under målet Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen, som är beslutat av regionfullmäktige. Under detta mål beskrivs översiktligt hur förvaltningar inom regionen arbetar med kompetensförsörjningsplaner, att en kompetensförsörjningsstrategi har tagits fram för hälso- och sjukvården samt hur chefsförsörjningsaktiviteter ska utvecklas. Det finns inga specifika aktiviteter i detaljbudget som tydliggör regionfullmäktiges uppdrag om verksamhetsanpassad bemanning. Koncernkontoret har under 2015 initierat en så kallad viljeinriktning om arbetstidsförläggning av personal inom hälso- och sjukvården. Denna viljeinriktning ska bidra till att uppnå målsättningen om att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen. Viljeinriktningen beskrivs närmare nedan. Det finns sedan 2006 regiongemensamma riktlinjer för arbetstidsförläggning av läkare 7. Riktlinjerna reglerar bland annat att läkares ordinarie arbetstid ska förläggas mellan helgfri måndag till fredag, vilket innebär att jour inte ska förläggas under denna tid. Jourkompensation ska planeras utifrån verksamhetens behov och efter samråd med den anställde. Därtill finns sedan 2010 regiongemensamma riktlinjer för arbetstidsområdet. Av dessa framgår att 7 Riktlinjer för lokal översyn och förändring av jourorganisation och arbetstidsförläggning av läkare,

158 all övertid ska registreras i personal- och lönesystemet Heroma samt att fortlöpande uppföljning ska ske av medarbetares övertids- och merarbete. Intervjuad regiondirektör och personaldirektör påtalar att koncernledningen ser ett behov av en ökad styrning och uppföljning inom regionen avseende schemaläggning av läkare. Intervjuad hälso- och sjukvårdsdirektör påtalar att kulturen är en del av problemet, där scheman läggs efter anställdas behov och inte efter verksamhetens. Om alla professioner schemaläggs var för sig så utgår inte verksamheten från patienten, vilket bör vara utgångspunkten vid planering av bemanning enligt hälso- och sjukvårdsdirektör. Intervjuad regiondirektör och personaldirektör menar att det är välkänt att schemaläggning av vårdpersonal är en nyckel till en bättre planering av verksamheten. Regionen har däremot saknat genomförandekraft och mod att förändra arbetssättet för schemaläggning av läkare, enligt intervjuad regiondirektör och personaldirektör. Den nationella utredningen inom området (se kapitel 3) uppges vara ett stöd i att förändra hur läkare schemaläggs. Regiondirektör har under året beslutat om en viljeinriktning och ett uppdrag som handlar om arbetstidsförläggning av all personal inom hälso- och sjukvården. Viljeinriktningen innebär ett förändrat arbetssätt för schemaläggning av personal inom hälso- och sjukvården. Arbetet påbörjades våren 2015 genom att personaldirektör fick i uppdrag att ta fram den regiongemensamma viljeinriktningen. Viljeinriktningen beskriver hur förvaltningarna inom hälsooch sjukvården genom kontinuitet och arbetstidsförläggning kan bidra till att uppnå verksamhetsmål om långsiktig kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö för medarbetare. Viljeinriktningen ska resultera i: 1. Ökad användning av arbetstidsscheman som är mer styrande utifrån verksamhetens behov, sträcker sig över längre schemaperioder och som samplaneras med andra kompetenser i teamet, inklusive läkare. 2. Mer kontinuerlig förläggning av jourkompensationsledigheten. 3. Att övertidsuttag fördelas på alla medarbetare. 4. Omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika kompetenser så att arbetsuppgifterna ligger på rätt kompetens- och omhändertagandenivå. Punkt två ovan (mer kontinuerlig förläggning av jourkompensationsledigheten) berör läkare specifikt. För att skapa bättre kontinuitet i vården utifrån patientens behov är det angeläget att minska jourverksamheten för läkare enligt uppdragsbeskrivningen. Detta eftersom det kan resultera i en allt för stor möjlighet till uttag av långa sammanhängande ledigheter. Dessa ledigheter kan försvåra möjligheterna att samplanera bemanningen i vården utifrån produktions- och kapacitetsplanering. Läkares arbetstid planeras mellan helgfri måndagfredag. Jour och beredskap får inte förläggas under denna tid. I vissa fall kan det vara befogat att se över jourverksamheten även på övriga tider. Det kan till exempel finnas fördelar med att delvis schemalägga läkare på tunga jourlinjer där den största delen är aktiv arbetstid. Läkares kompensationsledighet för arbetad tid under jour- och beredskap ska schemaläggas i nära anslutning till utfört arbete. 8

159 I augusti 2015 tog regiondirektören därtill beslut om ett uppdrag avseende kontinuitet i vården och arbetstidsförläggning mot bakgrund av viljeinriktningen 8. Uppdraget från regiondirektören om kontinuitet i vården och arbetstidsförläggning kan sammanfattas enligt följande: Område Sammanfattande beskrivning Syfte Uppdragsbeskrivning Bakgrund Att i hälso- och sjukvårdsförvaltningarna stödja, säkerställa samt följa upp implementering och genomförande av en koncerngemensam viljeinriktning kring ökad kontinuitet och arbetstidsförläggning som togs fram våren Koncernstab HR och förvaltningarnas HR-chefer ska införa viljeinriktningen om ökad kontinuitet och arbetstidsförläggning. Detta ska ske genom att se över de verktyg som i dag finns framtagna för att stärka arbetet. Ovan beskrivna viljeinriktning som togs fram våren 2015 är bakgrund till beslut om uppdraget. Arbetsorganisation Samband och gränsdragning till andra uppdrag och pågående arbete Koncernstab HR ska utföra uppdraget tillsammans med förvaltningarnas HR-chefer. Koncernstab Verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp ansvarar för att följa upp beslutet. Ingår i uppdraget om administrativ förenkling. Tidplan och avstämning/uppföljning Implementering påbörjas hösten 2015 och pågår under Arbetet stäms kontinuerligt av med koncernledning för hälso- och sjukvård samt avrapporteras till personalutskottet. Tabell: Sammanfattning av uppdrag om kontinuitet i vården och arbetstidsförläggning. Intervjuad regiondirektör och personaldirektör påtalar att beslutet ska vara ett stöd för sjukhusledning och chefer inom sjukhusen i att driva frågan om förändrat arbetssätt för schemaläggning av läkare, men att arbetet behöver ske lokalt i verksamheten. Koncernledning kan stödja genom att skapa verktyg för schemaläggning. Ett utvecklingsområde uppges vara att personal- och lönesystemet Heroma inte är ett effektivt verktyg för schemaläggning av personal. Koncernledning uppges utveckla detta så att det blir ett förenklat stöd för cheferna. Uppdraget om verksamhetsanpassad bemanning har behandlats i regionstyrelsens personalutskott genom att personaldirektör informerat i ärendet vid utskottets sammanträde i juni Därtill har personaldirektör informerat om ovan nämnda uppdrag avseende kontinuitet i vården och samband med arbetstidsförläggning vid utskottets sammanträden i maj, juni och augusti Av regionstyrelsens delårsrapporter framgår en uppföljning av målsättningen 8 Verkställighetsbeslut. Beslutet är en del av ett övergripande uppdrag inom koncernkontoret kallat Administrativ förenkling. 9

160 om att regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen, vilket uppdraget om verksamhetsanpassad bemanning kopplas till Styrning vid sjukhusen Regionfullmäktiges mål om att pröva förutsättningarna för verksamhetsanpassad bemanning är riktat till regionstyrelsen. Inget av sjukhusen som ingår i granskningen har mål eller aktiviteter i detaljbudget och verksamhetsplan för 2015 som är knutet till detta mål eller som specifikt avser schemaläggning av läkare. Samtliga sjukhus har dock målsättningar i sin verksamhetsplan eller detaljbudget för 2015 om att införa eller utveckla produktions- och kapacitetsplanering inom vården. Kungälvs sjukhus har därtill en aktivitet i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2015 om att under 2015 fortsätta arbetet med att anpassa bemanningen i relation till verksamhetsflödena. Flera av de intervjuade från sjukhusledningarna påtalar att det finns behov av att utveckla styrningen av läkares schemaläggning. Till stor del uppges det handla om att förändra en kultur och ett förhållningssätt som i dagsläget innebär att läkare - och ibland även andra yrkeskategorier - i för stor utsträckning styr sina scheman utifrån egna önskemål istället för efter verksamhetens behov. Vid samtliga sjukhus som ingår i granskningen schemaläggs läkare separat från övriga professioner. Hur schemaläggningen går till styrs av respektive verksamhet inom sjukhusen enligt de intervjuade från sjukhusen. Flera av de intervjuade från sjukhusen menar att schemaläggning sker utifrån en kombination av verksamhetens behov och när läkaren är tillgänglig. Även om schemaläggningen anpassas efter när läkaren är tillgänglig, finns det till exempel en medvetenhet om hur många läkare som behövs för att genomföra verksamheten. Exempel beskrivs närmare i avsnitt 5.2. Vissa av de intervjuade påtalar att det finns en rädsla för personalbrist som effekt av att styra schemaläggningen av läkarna i för stor omfattning. Det gäller framförallt inom de specialiteter där det finns en läkarbrist. Samtidigt påtalar både intervjuade från sjukhusledningar och intervjuad hälso- och sjukvårdsdirektör att det inte finns en generell läkarbrist vid sjukhusen, utan en brist inom vissa specialiteter. Inget av sjukhusen som ingår i granskningen har en uttalad sjukhusgemensam styrning om att läkares arbetstid ska planeras tillsammans med övriga professioner. Vid samtliga sjukhus finns däremot exempel på enskilda verksamheter som arbetat med att förändra hur läkare schemaläggs. Sjukhusen har inte en samlad bild av effekterna av dessa. Intervjuad regiondirektör och personaldirektör menar att regionen behöver förbättra hur goda erfarenheter från projekt och initiativ tas tillvara inom regionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sedan 2007 finns riktlinjer vid SU om uttag av jourkompensation. Enligt dessa ska genererad jourtid schemaläggas i anslutning till utförd jour eller beredskap. Områdeschef och verksamhetschef fick med anledning av beslutet i uppdrag att verka för att medarbetare minskar sin innestående jourkompensationsledighet. Verksamheterna inom SU uppges i hög grad schemalägga läkarna fram till klockan 21, men det finns verksamheter som behöver arbeta an- 10

161 norlunda med detta enligt intervjuad sjukhusdirektör och HR-direktör vid SU. En tidigare genomförd uppföljning inom SU av primärjourtjänstgöring visar att det fanns verksamheter som inte schemalägger läkare fram till klockan 21. Orsaken till detta var bland annat att det var för få läkare eller att verksamheten inte kräver denna schemaläggning. SU har vidare genomfört en uppföljning 2010 av de regiongemensamma riktlinjerna för arbetstidsförläggning av läkare. Även denna visar att det finns verksamheter som förlägger jour under ordinarie arbetstid. SU genomför ingen sjukhusgemensam uppföljning av läkares övertid. ATL-tid redovisas per område. Enligt HR-chef pågår ett arbete för att utveckla denna uppföljning. Intervjuad sjukhusdirektör och HR-direktör för SU menar att det finns ett behov av att utnyttja läkares arbetstid på ett effektivare sätt. Schemaläggarna behöver enligt de intervjuade få ett tydligare uppdrag och en starkare styrning inom området. Inför 2016 kommer sjukhuset arbeta med att koppla produktionsstyrning till schemaläggning, både genom långa funktionsscheman och kortare personliga scheman som säkerställer bemanning efter behov. Presidiet i styrelsen för SU menar att styrelsen varit informerad om att det pågår ett arbete för att i ökad utsträckning styra schemaläggningen, men att frågan främst är aktuell på verksamhetsnivå. Presidiet i styrelsen för SU påtalar vikten av en regiongemensam styrning och en samsyn mellan de större regionerna NU-sjukvården Enligt intervjuad sjukhusdirektör för NU-sjukvården saknas sjukhusgemensam styrning av läkares schemaläggning. Sjukhusdirektören beskriver att schemaläggning av läkare utgår från läkarnas önskemål. Därefter matchas detta med vilken verksamhet som ska bedrivas och till sist får övrig personal anpassa sig. Intervjuad sjukhusdirektör påtalar att läkares omfattande frånvaro bryter kontinuiteten i vården och att styrningen behöver utvecklas. Intervjuad sjukhusdirektör menar vidare att det hade varit önskvärt om förändringar genomfördes regiongemensamt. Detta i syfte att minska att landstingen konkurrerar med varandra om de specialiteter inom vilka det råder en läkarbrist. NU-sjukvården följer inte upp huruvida läkare schemaläggs fram till klockan 21, enligt intervjuad sjukhusdirektör. En sjukhusgemensam uppföljning sker av läkares övertid. Styrelsen för NU-sjukvården har inte behandlat frågan om schemaläggning av läkare enligt intervjuat presidium. Presidiet har dock fört diskussioner med sjukhusledning om huruvida läkare schemaläggs fram till klockan 21. Intervjuat presidium påtalar att det främst är ekonomi och större bemanningsfrågor som diskuteras i styrelsen Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus har en aktivitet i detaljbudget och verksamhetsplan för 2015 att fortsätta arbetet med att anpassa bemanningen i relation till verksamhetsflödena. En uppföljning av aktiviteten framgår dock inte i delårsrapport per mars och augusti Det finns ingen sjukhusgemensam styrning av läkares schemaläggning. Intervjuad sjukhusdirektör menar dock 11

162 att sjukhuset arbetat med att anpassa bemanning efter verksamhetens behov i ett antal projekt. Kungälvs sjukhus genomför ingen sjukhusgemensam uppföljning av läkares övertid, men det finns möjlighet att ta ut information om övertid per verksamhetsområde. Styrelsen för Kungälvs sjukhus har inte behandlat frågan om schemaläggning av läkare men däremot frågor relaterade till läkarbemanningen, enligt intervjuat presidium i styrelsen för Kungälvs sjukhus. Till exempel uppges styrelsen ha tagit beslut om att införa akutläkare, vilka kommer kunna schemaläggas även efter klockan 21. Styrelsen har också beslutat om en effektiviseringsplan med åtgärder som berör bemanningsfrågor, till exempel uppgiftsväxling och bemanningsplanering inom vissa verksamheter. Intervjuat presidium konstaterar att det är önskvärt för styrelsen att i ökad utsträckning följa upp bemanningsfrågor Skaraborgs sjukhus Sedan februari 2015 finns ett uppdrag inom SKAS att se över hur sjukhuset konkret kan arbeta med produktions- och kapacitetsplanering. Enligt intervjuad sjukhusdirektör är planering av all bemanning grunden i detta arbete. Det finns ingen sjukhusgemensam styrning av läkares schemaläggning inom ramen för detta arbete. Av uppdragsbeskrivning framgår att tidigare arbete kring produktions- och kapacitetsplanering inom SKAS främst handlat om att styra produktionen. En fokusgrupp inom SKAS 9 har därtill till uppgift att identifiera möjligheter att frigöra resurser för att stärka det vårdnära arbetet, i första hand inom slutenvårdsavdelningarna. Av sammanställning från fokusgruppens arbete framgår att fokusgruppen identifierat det som ett problem att SKAS inte använder sina resurser rätt för att tillgodose patientens behov. En av flera orsaker är att schemaläggningen saknar helhetsperspektiv. En annan orsak är dålig produktions- och kapacitetsplanering. Koncernledningens initiativ om förändrat sätt för schemaläggning av personal inom hälsooch sjukvården har föranlett att HR-avdelningen inom SKAS tagit fram ett förslag till förändrade arbetstider. För läkare innebär förslaget bland annat att planering av schemaperioder och bemanningsbehov ska göras tillsammans med övriga kategorier i teamet. Jour, beredskap och övertid ska fördelas jämnt på befintliga medarbetare. Jourkompledighet ska planeras in i nära anslutning till utfört jour- eller beredskapspass. En sjukhusgemensam uppföljning sker av läkares övertid inom SKAS. Styrelsen för SKAS har inte behandlat frågan om schemaläggning av läkare enligt intervjuat presidium. Presidiet påtalar att det finns exempel på åtgärder som syftat till att styra bemanningen av läkare, till exempel ett regiongemensamt initiativ om att gemensamt inom regionen använda läkare inom psykiatrin. Enligt intervjuat presidium har detta dock inte fått avsedd effekt. Intervjuat presidium menar att det finns en rädsla för att styra läkare i för stor utsträckning eftersom det finns en läkarbrist inom vissa specialiteter. 9 Fokusgrupp Samling kring vården. 12

163 4.4. Vår bedömning Styrning och uppföljning av läkares schemaläggning har hittills varit mycket svag enligt vår bedömning. Detta gäller såväl på regionövergripande nivå som inom de sjukhus som ingår i granskningen. Regionstyrelsen har enligt kommunallagen i uppdrag att leda och samordna regionens gemensamma angelägenheter. Mot bakgrund av detta är det enligt vår bedömning positivt att koncernledningen under året tagit beslut om en gemensam viljeinriktning som bland annat syftar till att styra läkares schemaläggning. Uppdraget om att införa viljeinriktningen beslutades i koncernledningen i augusti och har ännu inte genomförts vid sjukhusen i regionen. Granskningen visar att både koncernledningen och flera av sjukhusledningarna ser en potential och anser det angeläget att i ökad utsträckning styra läkares schemaläggning. De intervjuade vid koncernledningen påtalar att det är välkänt att schemaläggning av vårdpersonal är en nyckel till bättre planering av verksamheten. Orsaker till att regionen och sjukhusen tidigare inte styrt schemaläggning av läkare uppges vara bristen på genomförandekraft, kultur och kompetensförsörjning. Enligt vår mening är dessa orsaker hinder för att styra läkares schemaläggning. Enligt vår bedömning bör det tydliggöras hur koncernledningens viljeinriktning om kontinuitet och arbetstidsförläggning ska genomföras och arbetet bör kopplas till det regionövergripande arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Precis som den nationella utredaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården samt myndigheten för vårdanalys påtalar, är planering av läkare och annan vårdpersonal centralt i arbetet med produktionsoch kapacitetsplanering. Schemaläggning måste utgå från en analys av behov och belastning och den bör göras samlat för alla de yrkeskategorier som är inblandade i vården. De orsaker som framhålls för att regionen och sjukhusen tidigare inte styrt schemaläggning av läkare innebär enligt vår mening en utmaning i att genomföra koncernledningens viljeinriktning om kontinuitet och arbetstidsförläggning. Granskningen visar att viljeinriktningen innebär att HR-organisationerna får en central roll i genomförandet, vilket inte ger tillräckligt med genomförandekraft enligt vår bedömning. Arbetet bör enligt vår bedömning drivas av chefer inom sjukhusen som en del av arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Sjukhusstyrelserna har enligt kommunallagen ett ansvar för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och med tillräcklig intern kontroll. Med ändamålsenlig avses i detta sammanhang en bemanning som är anpassad efter behov och belastning samt görs samlat för alla professioner. Granskningen visar att styrning av läkares schemaläggning vid de sjukhus som ingår i granskningen är mycket svag. Som ovan nämnts har viljeinriktningen om kontinuitet och arbetstidsförläggning ännu inte genomförts. Det saknas ett gemensamt förhållningssätt inom sjukhusen för hur läkare ska schemaläggas. Inget av sjukhusen som ingår i granskningen har till exempel en uttalad sjukhusgemensam styrning om att läkares arbetstid ska planeras tillsammans med övriga professioner. Detta behöver dock inte innebära att schemaläggning av läkare inte sker utifrån verksamhetens behov. Problematiken är att sjukhusen inte har en samlad bild av hur schemaläggningen av läkare går till och vad detta har för effekter. Sjukhusen behöver enligt vår mening stärka sin uppföljning avseende läkares schemaläggning och vad detta har för effekter. 13

164 Samtliga sjukhus som ingår i granskningen har projekt och målsättningar kring produktionsoch kapacitetsplanering, men det saknas en tydlig styrning kring schemaläggning av läkare inom ramen för detta. Det innebär enligt vår mening en stor risk för att arbetet med produktions- och kapacitetsplanering inte får avsedd effekt. Som ovan nämnts bör enligt vår mening sjukhusens kommande arbete med att styra läkares schemaläggning kopplas till arbetet med produktions- och kapacitetsplanering. Inom regionen har det sedan 2006 funnits riktlinjer om att läkare ska schemaläggas fram till klockan 21. Jour och beredskap får inte planeras till denna tid. Samtidigt är det inget av de sjukhus som ingår i granskningen som har en strukturerad uppföljning av detta, vilket enligt vår bedömning är en brist. Uppföljningen av att jour och beredskap inte förläggs fram klockan 21 bör enligt vår bedömning stärkas. SU och Kungälvs sjukhus genomför därtill ingen samlad uppföljning av läkares övertid, även om uppföljning sker per verksamhetsområde. Uppföljning av läkares övertid inom SU och Kungälvs sjukhus kan enligt vår bedömning stärkas. Samtliga intervjuade presidier för sjukhusens styrelser menar att frågan om läkares schemaläggning främst är en verksamhetsfråga. Styrelserna för sjukhusen har därmed inte följt upp frågan om läkares schemaläggning. Bemanning har dock effekter för både patient, arbetsmiljö och ekonomi. Mot bakgrund av detta bör styrelsen för SU, Kungälvs sjukhus, NUsjukvården och SKAS generellt stärka sin styrning och uppföljning inom området. Regionstyrelsen har i uppdrag att genomföra de beslut som regionfullmäktige fattat. Regionstyrelsen har enligt vår bedömning behandlat och konkretiserat regionsfullmäktiges uppdrag om verksamhetsanpassad bemanning. Detta genom att uppdraget kopplats till verksamhetsmål om långsiktig kompetensförsörjning och hållbar arbetsmiljö för medarbetare. Ovan nämnda viljeinriktning från koncernledningen kopplar i sin tur an till detta mål. Regionstyrelsens personalutskott har behandlat uppdraget och viljeinriktningen. 14

165 5. Schemaläggning av läkare I detta kapitel beskrivs de avtal som finns för läkare inom VGR, projekt och initiativ avseende läkares schemaläggning inom sjukhusen som ingår i granskningen samt vilken möjlighet som finns till statistik om läkares jour- och övertid samt tillgänglig tid. Kapitlet syftar till att besvara granskningens kartläggande frågor och avslutas med vår bedömning Avtal för läkare inom VGR Läkares arbetstider regleras formellt av lagstiftning, nationella kollektivavtal och lokala överenskommelser. Inom VGR finns lokala överenskommelser, både regiongemensamma och vid sjukhusen. Regiongemensamt finns ett avtal om uttag av kompensation och jour för läkare. Detta reglerar tidsramen för när kompensation ska utges samt begränsning av antalet innestående timmar. Av avtalet framgår bland annat att: All jour- och beredskapstid som tjänas in under året och som inte tas ut i direkt anlutning till att denna utförts förs över till personlig tidbank. Innestående tid kan tas ut under aktuellt år som lön eller ledighet, efter överenskommelse mellan chef och enskild läkare. Om läkarens tidbank efter årsskiftet överstiger 200 timmar ska en reglering ske av dessa. Därtill finns ett avtal för läkare vid frivillig tjänstgöring under den egna förvaltningen inom VGR, även kallat kökortningsavtal. Avtalet reglerar ersättning när läkare under ledighet och då framförallt jourkompensationsledighet tjänstgör vid ett annat sjukhus än det som läkaren är anställd vid. Ersättningsnivåer framgår av bilaga 4. Intervjuad regiondirektör och personaldirektör menar att det visserligen hade varit önskvärt om avtalen möjliggjorde schemaläggning även efter klockan 21, men påtalar samtidigt att nuvarande avtal inte är något hinder för ett förändrat arbetssätt för schemaläggning av läkare. Samtliga sjukhus i granskningen har lokala avtal/anvisningar för läkarna enligt nedan. Ersättningsnivåer i de lokala avtalen framgår av bilaga 4. Sjukhus Lokala avtal för läkare SU SU har en lokal anvisning för läkare. Detta reglerar ersättning vid jourtjänstgöring med kort inställelsetid inom SU. SU tillämpar även det regiongemensamma kökortningsavtalet inom SU, enligt intervjuad HR-chef. 15

166 NU-sjukvården NU-sjukvården har ett lokalt avtal för läkare. Detta reglerar bland annat förutsättningar för befrielse från jour- och beredskap, ersättning vid extra övertidsarbete samt extra ersättning för inställelse till jour och beredskap med kort varsel. Det sistnämnda gäller läkare som blir beordrade av verksamhetschef eller motsvarande att fullgöra ytterligare jour- och beredskapspass på grund av annan medarbetares akuta frånvaro. En ersättning ges för inställelse till jour och beredskap med kort varsel under helger, vilket räknas från fredag klockan till måndag klockan Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus har tre lokala anvisningar/avtal för läkare: En anvisning reglerar extra ersättning för kort inställelse till jourpass till följd av annan medarbetares frånvaro. Två avtal reglerar jourfaktorn för vissa tidpunkter under fredagkväll samt lördag morgon och förmiddag. SKAS SKAS har sex lokala avtal för läkare: Två avtal reglerar jourfaktorn för vissa tidpunkter under fredagkväll samt lördag morgon och förmiddag. Ett av avtal innebär förhöjd jourfaktor under tiden på fredagar. Ett lokalt avtal reglerar särskild ersättning till läkare för inställelse till jour och beredskap med kort varsel. Ett avtal är ett så kallat kökortningsavtal. Det innebär att läkaren får extra ersättning vid tjänstgöring utöver fullgjord ordinarie arbetstid vid åtgärder för att korta kötider inom SKAS. Ett avtal reglerar ersättningsnivå för akuta kärlfall för kärlkirurger samt radiologer. Ett avtal reglerar extra ersättning när radiologer utöver ordinarie fullgjord arbetstid utför undersökningar, granskar, dikterar och signerar. Orsaken till de två sistnämnda är att de akuta kärlfallen vanligen utgörs av livshotande tillstånd samt bristen på radiologer. Tabell: Sammanställning av lokala avtal för läkare vid SU, NU-sjukvården, Kungälvs sjukhus och SKAS Projekt och initiativ Utifrån vad som framkommit i intervjuer vid de respektive sjukhusen som ingår i granskningen finns inga sjukhusövergripande projekt eller initiativ som syftar till att utveckla eller förändra hur läkare schemaläggs. Det finns däremot exempel på projekt och initiativ inom olika verksamheter och enheter, men sjukhusen har ingen samlad bild av dessa. Därtill finns utredningar som berör läkarbemanningen, men dessa har inte direkt syftat till att utreda eller förändra schemaläggningen av läkare. 16

167 Intervjuad sjukhusdirektör och HR-direktör påtalar att det pågår en rad olika lokala initiativ inom SU, men det finns ingen samlad bild av dessa. Ett exempel är barnröntgen som arbetat med att schemalägga hälften av läkarbemanningen senare under dagen, vilket är mer anpassat efter verksamhetens behov. Projektet uppges ha mött stort motstånd till en början, men har sedan uppfattat som positivt enligt intervjuad sjukhusdirektör och HR-direktör. Mölndals sjukhus har provat att införa sex timmars arbetsdag och läkare schemaläggs tillsammans med annan personal, enligt intervjuad sjukhusdirektör och HR-direktör. Ett annat exempel är ögonkliniken som arbetat med att förändra schemaläggningen och anpassa den till verksamhetens behov, enligt intervjuad områdeschef vid SU. SU genomförde under 2014 en jämförelse med Karoliniska Universitetssjukhuset av kostnader för jourlinjer. Detta mot bakgrund av att det framkommit att SU har en högre kostnad per närvarande läkare. Inom ramen för denna utredning undersöktes fördelningen av jourarbetet per verksamhetsområde. Sammantaget bedömdes att jour- och bakjourslinjer i vissa fall kan omorganiseras så att medel frigörs till löneökningar. Under 2013 genomförde SU en analys av läkares tidsanvändning. Under 2013 genomfördes därtill en benchmarking mellan SU, Karoliniska Universitetssjukhuset och Region Skåne. Benchmarkingen belyser områdena produktion, personal, ekonomi, kvalitet samt forskning och utbildning. Inom NU-sjukvården finns inga sjukhusgemensamma initiativ eller projekt avseende läkares schemaläggning, enligt intervjuad sjukhusdirektör. Enligt sjukhusdirekören finns det dock exempel på verksamheter som arbetat med att förändra schemaläggning av läkare, till exempel radiologen. Ett annat exempel är operation som arbetat med att utveckla schemaläggningsprocessen i syfte att bättre samordna olika kliniker, enligt intervjuad ATstudierektor, läkarchef och arbetsrättspecialist. Enligt intervjuad läkarchef utgår schemaläggningen från en kombination av verksamhetetens behov och när läkare är tillgängliga. Det uppges finnas en tydlig bild av hur många läkare som behöver vara i tjänst en viss vecka för att kunna genomföra verksamheten. Enligt intervjuad verksamhetschef för medicinkliniken, ST-läkare och HR-specialist vid Kungälvs sjukhus utgår schemaläggningen från en kombination av verksamhetens behov och läkares önskemål. Vid önskemål om ledighet eller frånvaro sätts dessa i relation till verksamhetens behov. Enligt uppgift är detta sällan ett problem, eftersom det finns en spridning av önskemål om ledighet och frånvaro. I de fall dessa behov och önskemål krockar uppges att verksamheten i de flesta fall gått först och ledigheter flyttats. Sedan tre år tillbaka finns logistiker som beskriver verksamhetens behov innan schemaläggningen. Detta uppges vara en del av sjukhusets arbete med produktionsplanering. Sjukhusdirektören påtalar att Kungälvs sjukhus i hög utsträckning arbetat för att ha en bemanning som är anpassad efter verksamhetens behov. Kungälvs sjukhus har genomfört en utredning av jourlinjerna Utredningen belyser organisation och kostnader för jourlinjer. Utredningen har redovisats i sjukhusledning. I övrigt finns inga större dokumenterade utvecklingsarbeten enligt intervjuad verksamhetschef, HRspecialist och ST-läkare. 17

168 Intervjuad enhetschef, verksamhetschef och HR-strateg vid SKAS påtalar att tillvägagångssättet för schemaläggning skiljer sig åt mellan verksamheter och enheter. Intervjuad enhetschef, verksamhetschef och HR-strateg vid SKAS påtalar att specialiseringen av läkare medför att varje enskild läkare i liten utsträckning kan täcka upp för någon annan specialitet. Intervjuad verksamhetschef och enhetschef menar också att kunskapen om den enskilda medarbetaren är viktigt vid schemaläggningen. Inom SKAS har till exempel hudkliniken arbetat med att dagligen gemensamt planera alla professioner efter produktionen, enligt intervjuad verksamhetschef och enhetschef. Ytterligare ett exempel är kirurgen som under 2010 deltog i ett SKL-projekt för att minska köer. Enligt intervjuad enhetschef vid SKAS gav detta ett jämnare flöde och det fick också läkarkollektivet att tänka att de är en del av bemanningen Tillgång till statistik Bild: Tre system som har statistik eller information om läkares arbetstider. Uppgifter om läkares jourtid och övertid samt när de är tillgängliga finns i personal- och lönesystemet Heroma, uppföljningsverktyget Cognos samt Medinet som vissa verksamheter använder för schemaläggning av läkare. I Cognos finns uppgifter om hur mycket en medarbetare har arbetat under ordinarie tid och under jourtid samt hur mycket jourkompledighet som är uttagen. Uppgifterna redovisas per månad. Uppgifter går att få både på individnivå eller sammanställt. I Heroma finns uppgifter om hur mycket tid en medarbetare tar ut i ledighet respektive lön. Uppgiften går att ta ut för varje medarbetare, men det går inte att få en samlad rapport för alla läkare. Flera intervjuade påtalar dock att generellt tas 30 procent i lön och 70 procent tid. Det finns ingen samlad uppgift om hur stor andel av läkarkåren som är tillgängliga under ordinarie arbetstid. I Heroma finns information om planerad arbetstid, men inte vilken placering respektive läkare har. Det finns också en eventuell felkälla då eventuell ledighet inte alltid är inrapporterad för berörd dag. I de fall läkarnas arbetstid detaljplaneras i Medinet 10 finns möjlighet att ta ut ett schema för en enskild läkare eller verksamhet. Intervjuad områdeschef vid SU påtalar i detta sammanhang att det kan vara intressant att följa upp vilka individer som 10 Samtliga verksamheter inom de granskade sjukhusen använder inte Medinet för att schemalägga läkare. 18