UNGDOMAR, ÄTSTÖRNING OCH NEUROPSYKIATRI. Katarina A Eklund, SABS Höstmöte

Transkript

1 UNGDOMAR, ÄTSTÖRNING OCH NEUROPSYKIATRI

2 Disposi:on Varför och vad ska vi tala om; definiera begrepp AN tala om neuropsykiatri u:från ämnet ätstörning eller AN tala om ätstörning u:från ämnet neuropsykiatri ADHD + ätstörning; kliniska implika:oner Ev bikupor Asperger + ätstörning (inkl fallbeskrivning); kliniska implika:oner Frågestund

3 TONÅR ÄTSTÖRNING NEUROPSYKIATRI Samband mellan AN och au:smspektrum:llstånd Samband mellan BN/hetsätningsstörning och AD/HD Funk:onsnedsäNningarna är oza inte iden:fierade eller utredda när vi börjar ätstörningsbehandling Funk:onsnedsäNningen i sig kan försvåra behandlingsinsatsen När det finns problem inom två områden tenderar vi an förklara det ena med det andra (frin ezer Watzlavick, P)

4 TONÅR Hormonpådrag Mot ökad självständighet via ambivalens (beroende oberoende) Kogni:v utveckling SjälvuppfaNning Könsiden:tet Samhällsvarelse jag och min fram:d Fri:d och vänner; höra :ll och vara lik En farlig :d en :d för faror!

5 TONÅR STÄNGT FÖR OMBYGGNATION

6 NEUROPSYKIATRI Med neuropsykiatriska :llstånd hos barn avses :llstånd med debut i barnaåren där mentala, emo:onella och beteendemässiga symtom dominerar i något skede av barnets utveckling och där biologiska faktorer har en avgörande eller bidragande orsak :ll an de uppkommit (Björn Kadesjö, 2000)

7 Neuropsykiatriska funk:onshinder AD/HD Asperger syndrom och au:smspektrumstörningar ToureNe syndrom Dyslexi och språkstörning Gemensamma aspekter Har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar Ger sig :ll känna under barndomen Påverkar individens vardag i betydande drag Inlärningsproblem (mer eller mindre) Svårigheter i socialt samspel (mer eller mindre) Det syns inte utanpå

8 Själv tycker jag bäst om begreppet neuropsykiatrisk funktionsskillnad. Att två hjärnor fungerar på olika sätt betyder inte att det måste vara fel på den ena. Ordet normal kan göra ont om man inte omfattas av det, så när jag menar människor utan neuropsykiatriska funktionsskillnader skriver jag neurotyp. Neurotypa människor föds med en förmåga att lära sig somliga saker utan att ens tänka på det (Marina Lowden, författare och litteraturkrititiker. DN )

9 Selek:vt ätande (ezer 7 åå + ej soma:sk e:ologi); Konsistens (perceptuella avvikelser) Färg (tvångsmässighet, percep7on, detalj) Antal (tvångsmässighet, fix idé, detalj) Vägra nya räner (kardinalsvårigheten förändring) Varumärken (tvångsmässighet, detalj) Pica an tala om ätstörning u:från ämnet Idisslande neuropsykiatri SpoNa ut och äta upp igen

10 AD/HD KÄNNETECKNANDE Koncentra:onssvårigheter Uppmärksamhetssvårigheter Arbetsminnessvårigheter Impulsivitet Svårt med mo:va:on beroende av mo:va:on Svårt anpassa ak:vitetsnivån Svårt uppfana instruk:oner och regler Svårt med självreflek:on/självgranskning Mycket stor varia:on i dagsform HäZigt humör / humörsvängningar Dålig självkänsla

11 Exeku:va funk:oner Exeku:va = uhörande Svårigheter an säna upp mål Svårigheter an planera och organisera Svårigheter an ta egna ini:a:v Svårigheter an utvärdera det man själv har gjort Svårigheter an vara flexibel vid problemlösning Selek:v uppmärksamhet Tidsbegrepp

12 AD/HD Det är som närsynthet, :den syns inte förrän den är nära inpå och personer med AD/HD misslyckas gång på gång med an vara redo när fram:den är här. (Russel Barkley) Funk:onsnedsäNningar i minst 2 områden (hemma och i skolan t ex). Klara belägg för funk:onsnedsänningar socialt eller i studier/yrkesliv.

13 AD/HD och ätstörning Stor psykiatrisk samsjuklighet rent allmänt vid ADHD. I gruppen flickor finns siffor på % samsjuklighet. Vanligast förekommande är depression, ångest, OCD men även ätstörningar. Studie från USA visar an flickor med ADHD löpte 3,6 gånger större risk an uppfylla kriterier för en ätstörning än kontrollgruppen (Biederman, J et al: J Dev Behav Pediatr 28: , 2007). Biologiska mekanismerna bakom ADHD (oenighet och okänt), men obalans i dopamin- och noradrenalinsystemen framför allt i pannlob, basala ganglier och lillhjärna. Dessa system är bl a inblandade i exeku:va funk:oner, vakenhet samt impulskontroll.

14 AD/HD och ätstörning? EN sän an kortsik:gt öka serotoninhalten är an äta livsmedel med mycket socker och kolhydrater. Kolhydratrik kost, socker och fen ger en snabb känsla av vakenhet/pigghet (ibland lugn) som leder :ll minskad rastlöshet. P g a impulskontrollbristen ökar risken an individen äter utan an tänka eller ha överblick över hur mycket hon ä:t.? Stört ät- och matbeteende kan ses som en slags självmedicinering som blivit befäst p g a den biokemiska effekten.

15 AD/HD och ätstörning Impulsivitet + planeringssvårigheter + dålig uthållighet Låg arousalnivå Maten som självmedicinering Byta ut självmedicineringen

16 AD/HD och Behandlingsimplika:oner Kortare sessioner! Som behandlare har du kort :d på dig Pedagogiska inslag REPETERA, REPETERA Bristande självreflek:on Överraska! Avgränsade, korta delmål snabb feedback Inte bara prat: bilder, skrizliga instruk:oner och schema. Visuell tydlighet! Ta all:d hänsyn :ll det dåliga arbetsminnet och annat inom området exeku:va funk:oner

17 AD/HD Behov Struktur Ru:ner Tydlighet EN hjälpjag nära styrning av vuxen Omedelbar, tydlig feedback för an bibehålla mo:va:on inför uppgizen Beröm Uppmuntran Beröm Uppmuntran Beröm Förenkla instruk:oner Repetera instruk:oner Ta all:d hänsyn :ll det dåliga arbetsminnet Lekfullhet

18 Asperger syndrom Kännetecknande: Kvalita:vt nedsan förmåga an interagera socialt = svårt an förstå HUR andra tänker, känner och reagerar Stark motvilja mot förändring Exeku:va svårigheter OZa stelt kroppsspråk och formellt tal Extremt intensiva intressen ( specialintressen ) Klumpig motorik (Gillberg- kriterie) Normal eller hög begåvning (ojämn profil)

19 forts kännetecknande för Asperger syndrom NedsaN funk:on av central coherence Percep:onsstörningar och stora svårigheter an tolka egna signaler från kroppen Automa:seringssvårigheter Långsamhet i processande Avsaknad av sunt förnuz Tvångsmässighet Logiskt tänkande som central strategi

20 begreppet central coherence AN se sammanhang svårt ibland omöjligt Fastnar i detaljer = kan inte se detaljen i sin sammanhang - rent konkret visuellt men också ur ren förståelseaspekt. När detaljerna är lika vik:ga som sammanhanget = sammanhanget försvinner. Ber inte om hjälp ezersom man inte vet an man inte vet.

21 Asperger syndrom och ätstörning Är det verkligen en ätstörning? Selek:vt ätande? Mer au:sm än ätstörning? När det finns problem inom två områden tenderar vi an förklara det ena med det andra ta hand om vart och en för sig (Watzlawick) Kanske kan AN betraktas som en av många ritualer hos en individ med au:s:ska drag?

22 Asperger syndrom och ätstörningsbehandling - dena måste vi förhålla oss :ll Tvångsmässighet + rigiditet i tänkande och beteende med stort motstånd mot förändring som följd, försvårar varierade kostvanor och flexibelt ätande. Percep:onsstörningar: Avvikelser i munsensorik Överkänslighet lukt och smak (eller nedsan känslighet) Hunger och männadskänsla, trönhet Automa:seringssvårigheter Långsamhet i processandet Avsaknad av sunt förnuz

23 DeNa måste vi förhålla oss :ll, forts Kommunika:onsaspekter Vi talar för mycket Vi unrycker oss inexakt Tonårs:den i sig

24 Asperger syndrom och ätstörning Behandlingsimplika:oner Pedagogiska insatser är A och O Förmedla konkret kunskap = informa:on och råd om mat, ätande och kroppens energibehov samt tydliga regler om normal mål:dsordning. Informa:on i skriz, bild förutom muntligt. Upprepningar Lära ut matlagningskunskap och påvisa an det inte är ngn exakt vetenskap Ny mat måste introduceras gradvis och målsänningarna kan knappast vara lika högt ställda beträffande förmågan an äta varierat jämfört med andra Selek:va ätandet tar mycket längre :d an bryta p g a den extrema motviljan mot förändring Ha en längre :dsperspek:v och justera målbilden

25 Ätstörning = livsfrågor En klinisk erfarenhet är an ätstörningen kan vara en sän an hantera utanförskapet och upplevelsen av an inte passa in. Det gör an behandlingen även måste riktas mot dessa mer existen:ella frågor genom stöd och samtal, ökad handikappkompetens hos såväl pa:ent som föräldrar och omgivning.

26 Samskapande AN behandla barn och ungdom är an behandla familj Heriditet, exempel; Exeku:va svårigheter (hålla mål:dsstruktur hemma, passa :der :ll behandlingen, minnas vad som sas hos behandlaren.) Tvångsmässighet Inte s:rra sig blind på diagnos tänk funk:on! Öppenhet, nyfikenhet och självreflek:on

27 Reflek:on Vid kronisk AN kan au:smspektrumstörning finnas som bakomliggande orsak. AD/HD ökar sårbarheten för an utveckla annan psykiatrisk problema:k Svälten i sig förstärker Au:s:ska drag: tvångsmässighet, perfek:onism, rigiditet, social kontakt AD/HD drag: koncentra:onssvårigheter, motorisk oro

28 Forskning pågår Emo%onal theory of mind and emo%onal awareness in recovered anorexia nervosa pa%ents Oldershaw A, Hambrook D, Tchanturia K, Treasure J, Schmidt U. Psychosom Med Jan;72(1):73-9. Epub 2009 Dec 7 Aspects of social cogni%on in anorexia nervosa: affec%ve and cogni%ve theory of mind. Psychiatry Res Aug 15;168(3): Epub 2009 May 24. Russell TA, Schmidt U, Doherty L, Young V, Tchanturia K. Empathy, systemizing, and au%s%c traits in anorexia nervosa: a pilot study. Br J Clin Psychol Sep;47(Pt 3): Epub 2008 Jan 21. Hambrook D, Tchanturia K, Schmidt U, Russell T, Treasure J. Different PaCerns of Emo%onal Ea%ng and Visuospa%al Deficits Whereas Shared Risk Factors Related with Social Support between Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa. Psychiatry Inves:g Mar;8(1):9-14. Epub 2010 Nov 25. Kim YR, Lim SJ, Treasure J.

29 Forskning pågår forts Fischer, S & le Grange D. (2007). Comorbidity and Highrisk Behaviors in Treatment- Seeking Adolescents with Bulimia Nervosa. Intern Journal of Ea:ng Disorder, 2007, 40:8, s Zucker et al (2007). Anorexia Nervosa and Au:sm Spectrum Disorders: Guided Inves:ga:on of Social Cogni:ve Endophenotypes. Psychological Bulle:n, 2007, vol 133, No 6, s Watseon, K et al (2010). Altered Social Reward and ANen:on in Anorexia Nervosa. Sept 2010, volume 1, ar:cle 36 Lena, Fiocco and Leyenaar (2004). The role of Cogni:ve Deficits in the Development of Ea:ng Disorders. Neuropsychology review, 2004:vol 14, No 2 Läkar:dningen Ätstörningar och ADHD kan ha samband. Gunnel Ersson, Ann Rydberg Klanger et al.

30 Forskning pågår Ravello Profile (Ian Frampton m fl i UK och Kris:n Stedal m fl i Norge) Cogni:ve remedia:on therapy (CRT) Kate Tchanturia, UK Elisabet Wentz, Maria Råstam, Christoffer Gillberg (Göteborgsstudien) Cumyn el al (2009), Cortese et al (2007, 2008) Zucker et al (2007)