Ledare 3. SweMARC - en översikt 8. LIBRIS och folkbiblioteken 14. Notiser 16. Nyanställda 17. Websök - statistik 17. Nätpublikationer 19

Transkript

1 nummer 79 mars

2 Meddelanden nummer 79 mars 1999 Ansvarig utgivare Tomas Lidman Redaktörer Elisabet Fornell Lotta Janson Redaktion Maria Brolin Anders Renman Britt Sagnert Typografi och layout Elisabet Fornell Lotta Janson Innehåll Ledare 3 LIBRIS har valt nytt katalogsystem: Horizon 4 Nytt katalogsystem: flexibilitet och nya funktioner 6 SweMARC - en översikt 8 BIBSAM:s upphandlingsarbete fortskrider 9 Registrera via webben - en försmak av Nytt LIBRIS 10 Mats Herder - utvecklingschef på LIBRIS 13 LIBRIS och folkbiblioteken 14 Folkbibliotekens bestånd i LIBRIS 15 Notiser 16 Nyanställda 17 Websök - statistik 17 Svesök - bibliotekens svenska webbguide 18 Nätpublikationer 19 Fjärrlån- upphandling av nytt fjärrlånesystem 20 Fjärrlån - en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid 1:3 - Starfire Omslag Martin Malmsten Foto Elisabet Fornell Lotta Janson Martin Malmsten Upphandlingsfoto Esbjörn Eriksson folk- och forskningsbibliotek 20 English summaries 22 Redaktion Utgivare Kungl. biblioteket LIBRIS-avdelningen Box STOCKHOLM Telefon: 08 / Telefax: 08/ E-post:driften@libris.kb.se ISSN Tryckeri Acoprint Redaktionen har i detta nummer bestått av Britt Sagnert, Maria Brolin, Lotta Janson, Anders Renman och Elisabet Fornell (som saknas på denna bild men återfinns på sidan 17) 2

3 En ny era LIBRIS går in i en ny era som medför stora och spännande omvälvningar för både våra användare av systemet och för oss som förvaltare och utvecklare. Under detta år kommer allt som specificerats, planerats och inhandlats efter alla konstens regler att kulminera och driftsättas i enlighet med regeringens intentioner vid anslagstilldelningen. Vi har arbetat under pressade, men också stimulerande, förhållanden eftersom vi sökt hålla samma höga ambitionskrav på våra tre verksamhetsnivåer: planera för det nya LIBRIS, utveckla de uppmärksammade tjänsterna knutna till LIBRIS Websök och störningsfritt handha den dagliga driften av det stordatorbaserade gamla LIBRIS. Detta nummer av LIBRIS-meddelanden exponerar det spektrum av aktiviteter, projektplaner och näraliggande implementeringar som är vår vardag. Efter våra, vid dåvarande tidpunkt 1997, alltför avancerade planer på egenutveckling av det nya LIBRIS har vi nu inhandlat ett på marknaden salufört bibliotekssystem, Horizon, som har visat sig uppfylla större delen av våra krav. Som utvecklingschef Mats Herder skriver i sin artikel, har det varit en lång och arbetsam upphandlingsprocess som många personer deltagit i med värdefulla insatser. Det valda systemet från Dynix GmbH, som vi alla imponerats av (det har klarat av en tusensidig kravspecifikation från tyska bibliotek!), presenteras här av Mats Herder, Jacob Hallén och Maria Brolin. De kompletteras av Christer Larssons beskrivning av framtida förändringar inom format- och registreringsområdet, inklusive möjligheten att registrera via Websök. Jag vill här särskilt framhålla den kompetens som vi till all lycka ägt i båda våra medarbetare Maria Brolin och Christer Larsson, vars arbetskapacitet och unika kunskaper inom olika specialområden varit ovärderliga för denna del av projektet. Våra krav i den pågående upphandlingen av ett fjärrlånesystem redovisas av Britt Sagnert, medan den av Agneta Lindh presenterade utredningen får bilda bakgrund till våra aktiviteter. Anette Svenssons och Gunilla Jonssons bidrag belyser Svesök-tjänsten från katalogiserings- respektive innehållsmässiga grunder. Sist, men inte minst emfatiskt, gör sig Christer Larsson till talesman för oss alla vid KB och LIBRIS när han förklarar att våra ambitioner att införliva folkbibliotekens bestånd i LIBRIS ingalunda svalnat, utan att aktiviteter pågår för att åstadkomma de bästa lösningar för alla parter. MAYRE LEHTILÄ-OLSSON 3

4 LIBRIS har valt nytt Strax före jul tisdagen den 22 december 1998 undertecknades avtal om ett nytt nationellt katalogsystem för svenska bibliotek mellan Kungl. bibliotekets LIBRIS och den tyska leverantören Dynix GmbH. Horizon-systemet är specialanpassat för regionala och nationella kataloger och förväntas därmed stärka det svenska bibliotekssamarbetet. Valet av system har föregåtts av en noggrann utvärderingsprocess, med fokus inriktat på funktioner och prestanda för den gemensamma katalogen. Det var alltså katalogen som stod i centrum för upphandlingen till skillnad från en upphandling av ett lokalt system, där cirkulation och inköp/förvärv är lika viktiga. Vi förutsåg också att LIBRIS system skulle ställa större krav på anpassning/nyutveckling jämfört med ett lokalt system. Import/ exportfunktioner till befintliga lokala system i Sverige var avgörande, liksom möjligheter att kunna matcha en utveckling av andra lokala biblioteksdatasystem. Systemet behövde också vara flexibelt och anpassningsbart. Till skillnad från användare av ett lokalt system kommer LIBRIS användare från väldigt olika miljöer, allt från mindre specialbibliotek och folkbibliotek till de stora universitetsbiblioteken och Kungl. biblioteket med sina specialiserade katalogisatörer. Det innebar mycket olika förväntningar på systemet. Nytt LIBRIS Hösten 1996 fick Kungl. biblioteket i uppdrag av regeringen att under perioden omforma LIBRIS till en bred nationell informationsresurs i modern teknisk miljö. För LIBRIS-databasen innebar detta att systemet som sedan 1970-talet drivits i stordatormiljö skulle flyttas över i en modern UNIX-miljö. Under 1997 inleddes upphandlingsprocessen med en omfattande marknadsundersökning av tänkbara leverantörer och deras produkter. Flera företagsbesök genomfördes i både USA och Europa. Erfarenheterna Mayre Lehtilä-Olsson, Mats Herder från LIBRIS och riksbibliotekarie Tomas Lidman närgranskar kontraktet från besöken samlades och blev ett viktigt grunddokument för formulerandet av kravspecifikationen. Kravspecifikation Kravspecifikationen och anbudsunderlaget färdigställdes under hösten 1997 och skickades ut under december samma år. Ett krav i denna upphandlingsomgång var att vi endast ville köpa serverdelen av ett tänkt system och själva utveckla klientdelen. I januari 1998 inkom offertsvar, men då endast från ett par leverantörer. De inkomna anbuden motsvarade inte anbudsförfrågans krav och prisnivån låg väsentligt över den budgeterade summan för inköpet. Mot bakgrund av detta avbröts upphandlingen. Kravspecifikationen omarbetades till att gälla även klientsidan av ett framtida katalogsystem. Leverantörerna gavs också möjlighet att föreslå en nyutveckling av en katalogiseringsklient tillsammans med LIBRIS-avdelningen. I och med detta accepterades att LIBRIS nya system skulle bygga på en standardlösning från någon leverantör, även om möjligheter gavs till ett joint-ventureprojekt enligt önskemål i anbudsunderlaget. Denna kravspecifikation, liksom den föregående, togs fram i nära samarbete med en nationell referensgrupp. Ny upphandlingsomgång Till denna upphandlingsomgång engagerades Verket för högskoleservice (VHS) för att hjälpa till med den formella delen av upphandlingen. En arbetsgrupp inom LIBRIS-avdelningen tillsattes. Den kom att bestå av sju personer med olika inriktning och kompetensområden. Anbudsunderlaget offentliggjordes i maj genom så kallad EU-upphandling och presumtiva leverantörer fick lämna offert till senast den andra juli. Denna gång inkom offerter från fem företag med sina respektive system, nämligen DRA (TAOS), VTLS (Virtua), Sunstone/EliAS (AMICUS), ICL (Aleph) och Dynix GmbH (Horizon). Arbetsgruppen hade en första gemensam och noggrann genomgång av samtliga offerter under en sommarvecka i juli. Syftet med denna arbetsvecka var att vi snabbt skulle få en gemensam refe- 4

5 katalogsystem: Horizon Kurt Johansson från VHS, Mats Herder, Christer Larsson, Maria Brolin, Jacob Hallén, Mari Bud och Britt Sagnert från LIBRIS 22 december skrev riksbibliotekarie Tomas Lidman och VD:n för Dynix GmbH Wolf-Ulrich Kreuzhagen under kontraktet i Klemmingrummet på Kungl. biblioteket rensram inför det fortsatta utvärderingsarbetet. Efter den första granskningen lades DRA:s och VTL:s anbud åt sidan. DRA:s på grund av att de erbjöd en teknisk plattform som inte passade samt att priset var för högt. VTL:s hade för mycket utveckling kvar på sitt grundsystem. Beslut Sunstone/Elias, ICL och Dynix GmbH fick kompletterande frågor som de också besvarade. Sedan följde en period av företagsbesök, visningar och presentationer. Ytterligare kontakter togs för att komplettera bilden av teknik, funktionalitet och företag. Dessa komponenter var de viktigaste bedömningsgrunderna tillsammans med priset för det erbjudna systemet. I november kunde vi starta mer regelrätta kontraktsförhandlingar, vilka alltså avslutades den 22 december med att riksbibliotekarien och VD för Dynix GmbH signerade ett kontrakt i Klemmingrummet på Kungl. biblioteket. MATS HERDER Glada miner från Mats Herder och Christer Larsson 5

6 Flexibilitet... Det nya datasystem som skall användas för katalogisering i LIBRIS i framtiden är nu inköpt. Valet föll på Horizon från Dynix GmbH, ett system som redan finns representerat på svenska bibliotek. Den version som kommer att levereras till LIBRIS innehåller emellertid betydligt mer funktionalitet för gemensamma kataloger av LIBRIS typ, eftersom Dynix/Ameritech f n utvecklar sådana funktioner för regionala kataloger i Tyskland och USA. Anpassning till LIBRIS krav och svenska förhållanden kommer också att göras. Den specialutveckling Ameritech gör för de tyska och amerikanska samkatalogernas räkning har arbetsnamnet Sunrise. Denna utveckling har pågått sedan 1997 och beräknas färdig i början av detta år. Nästa steg är att integrera de moduler som utvecklats i Sunrise-projektet i det ordinarie Horizonsystemet. Den integrerade versionen kommer att vara färdigutvecklad i mitten av 1999 och är alltså den version som LIBRIS kommer att ta i bruk vid driftsstarten. Denna version innehåller också en helt ny katalogiseringsklient i Windowsmiljö, där sökning och katalogisering är nära integrerade. Katalogiseringsformuläret är användarvänligt och ger stöd åt användare med olika kunskapsnivå. En rad nya och utökade funktioner som t ex validering och generering av data finns också i systemet. Bakgrund Arbetet med kravspecifikationen för det nya katalogsystemet löpte från hösten '97 till våren '98, i nära samarbete med en referensgrupp sammansatt av katalogansvariga från ett flertal av landets bibliotek. Tre arbetsgrupper har också tillsatts för att arbeta med formatfrågor, auktoritetshantering samt funktioner i katalogiseringsklienten. Målet med detta är att få det nya systemet så väl anpassat till LIBRIS-användarnas behov som möjligt. De två faktorer vi fäst extra stort avseende vid under utvärderingsprocessen är användarvänlighet och samkatalogsfunktioner. Ca 190 bibliotek registrerar idag i LIBRIS, och målsättningen är att 6 den skaran skall utökas. Det gör att användarna av LIBRIS katalogiseringsmodul är en mycket blandad grupp. Användarvänlighet kan betyda vitt skilda saker, från att man som erfaren katalogisatör kan registrera en post så snabbt som möjligt till att man som mindre specialiserad användare får maximalt stöd av systemet. Ett viktigt krav på den nya katalogiseringsklienten var att den skulle möjliggöra ett smidigt arbetsflöde för användare på olika nivåer. Arbetet med att upphandla det nya LIBRIS-systemet har skilt sig mycket från en upphandling av ett lokalt biblioteksdatasystem. Det är enbart katalogisering med tillhörande sökning som har utvärderats, inte någon annan av de moduler som normalt ingår i ett lokalt system. Vi har tagit stor hänsyn till funktioner som är särskilt viktiga i en gemensam katalog, t ex samverkan med lokala system, avancerad dubblettkontroll, hantering av beståndsuppgifter och övrig lokal information, stöd för parallella auktoritetsregister mm. Att Dynix/Ameritech redan har flera stora samkataloger i Tyskland och USA som kunder kan ses som en trygghet inför framtiden, eftersom man därför har intresse av att underhålla och vidareutveckla dessa funktioner. Format och standarder Det nya LIBRIS-systemet kommer också att innebära införandet av ett nytt format, som vi har valt att kalla SweMARC i analogi med USMARC, DanMARC, FinMARC etc. Till skillnad från det nuvarande LIBRIS MARC-formatet, som baserar sig på UKMARC, ligger vårt nya format mycket nära USMARC. USMARC är internationellt sett det mest använda formatet och är på väg att bli en de factostandard. De undantag från USMARCstandarden som gjorts i SweMARC gäller hanteringen av flerbandsverk, delfältsindelningen av titelfält samt fileringsregler. Det nya SweMARC är i likhet med USMARC inte ett utan flera format. Förutom det rent bibliografiska formatet finns också auktoritets-, bestånds- och klassifikationsformat. Detta återspeglar sättet att arbeta med katalogposter i det nya systemet, där såväl beståndsinformation som auktoritetsposter lagras separat från den bibliografiska informationen. Vid sökning och katalogisering kommer dock namnformer, ämnesord mm i klartext att synas i den bibliografiska posten, försedda med en klickbar hyperlänk för navigering till auktoritetsposten. Ett av målen med Nytt LIBRIS är att få ett bättre stöd för internationella standarder. Närmandet till USMARC-formatet är ett led i denna strävan. Ett annat är stöd för Unicode, som gör det möjligt att använda bl a kyrilliska och arabiska tecken vid katalogisering och presentation. Z39.50-standarden används genomgående för sökning i LIBRIS och andra databaser. Även export till lokala bibliotekssystem kommer i framtiden framför allt att ske via Z39.50, mer om detta nedan. För mer information om Z39.50-standarden, läs gärna artikeln Z39.50 i praktiken av Göran Skogmar i föregående nummer av LIBRIS-meddelanden. Katalogiseringsklient Den klient som Dynix GmbH nu utvecklar inom ramen för Sunrise-projektet är fullständigt Windowsanpassad. Man känner igen ikoner och menyer från andra program, och det är lätt att orientera sig. Man får mycket stöd vid katalogisering, t ex i form av mallar för olika dokumentoch mediatyper samt hjälptexter. I katalogiseringsformuläret kan man välja mellan att enbart visa fältkoder eller att se namnen på fälten i klartext. Man har också möjlighet (men tvingas inte) att välja nya fält/delfält från en lista. Det är även lätt att infoga specialtecken och etablera länkar mellan poster. Katalogiseringsformuläret kan anpassas av användaren vad gäller t ex färg och teckenstorlek. Kommandon kan utföras enbart med tangentbordet såväl som med mus. Validering sker på fältnivå under tiden man katalogiserar samt på postnivå vid lagring. Felaktiga inmatningar markeras med rött i formuläret, och i ett separat fönster får man en lista över de uppgifter som strider mot formatet. Vissa fel förhindrar att posten lagras, medan andra bara markeras som varningar.

7 ...och nya funktioner Ett antal lösningar som ytterligare underlättar för katalogisatörerna planeras också. Det handlar om olika typer av datagenerering, t ex att ISBN ger (redigerbar) uppgift om förlag, att SAB-klassifikation kopplas till ämnesord etc. Katalogiseringsklienten fungerar också som ett vanligt Windowsprogram ifråga om exempelvis installation. Emellertid krävs Windows NT som operativsystem för de datorer som används för katalogisering, eftersom Windows 95/98 inte har stöd för Unicode. Detta stöd krävs bl a för inmatning, presentation och utskrift av specialtecken. Auktoritetskontroll En annan nyhet i det kommande LIBRISsystemet är en integrerad hantering av auktoritetsposter, som kan ses som en vidareutveckling av de nuvarande LAtransaktionerna. Målet med auktoritetskontrollen är att ge databasen en högre kvalitet och även underlätta s k globala ändringar (man gör en ändring i en auktoritetspost, i stället för att ändra uppgiften i ett antal bibliografiska poster). Förutom grundfunktionerna för auktoritetshantering erbjuder Horizon bl a stöd för kombinerade namn/titel-auktoriteter, s k multi-use av auktoritetsposter (samma post kan t ex användas både som personnamn och ämnesord) samt möjlighet att använda sig av flera parallella auktoritetsfiler för t ex ämnesord. Import och export Det nya LIBRIS-systemet ger möjlighet till sökning i olika databaser via Z39.50 för att lokalisera poster som kan användas som underlag vid katalogisering. Dessa poster kan omedelbart importeras till katalogiseringsformuläret och editeras. Vid importen sker en grundläggande konvertering av format och teckenuppsättning. Det är också fullt möjligt att importera större mängder poster satsvis på samma sätt som de utländska poster som idag importeras till LIBRIS-databasen. I inledningsskedet kommer dessa två typer av import att komplettera varandra. Övriga typer av import som görs till LIBRIS idag, t ex batchvis inläsning av beståndsuppgifter för nytillkommande bibliotek, kommer att finnas kvar. Även annan information kan komma att importeras för att berika katalogposter, t ex kapitelrubriker och sammanfattningar. Export av katalogposter till lokala system kommer i framtiden företrädesvis att ske via Z Posterna kommer då att exporteras i det nya formatet (SweMARC) och med Unicode-tecken, alternativt en reducerad teckenuppsättning (Latin-1). För att underlätta omställningen till dessa nya standarder kommer LIBRIS under de närmaste 1-2 åren också att erbjuda en övergångslösning för postexport, där data exporteras via FTP (nuvarande batchexport samt nya LR50, dock inte gamla LR50 som bygger på skärmdump från stordatormiljön). Katalogposterna kommer då att exporteras i LIBRISMARC med EBCDIC:s fullständiga teckenuppsättning. En mer detaljerad beskrivning av övergångslösningen kommer att presenteras under våren, efter diskussioner med biblioteken och de systemleverantörer som finns representerade i Sverige. LIBRIS Websök I kravspecifikationen gavs leverantörerna frihet att föreslå olika lösningar för sökgränssnitt i webbmiljö; att behålla och inte- Maria Brolin grera nuvarande LIBRIS Websök eller att offerera en egen, likvärdig programvara. Dynix erbjöd här sin produkt WebPAC, som är byggd för att fungera som gränssnitt till ett antal Z kompatibla databaser. Eftersom dagens LIBRIS Websök fungerar bra och är populärt bland våra användare finns det ingen anledning att byta sökprogramvara under den närmaste framtiden. Först när de andra delarna i projektet, nytt katalogsystem och nytt fjärrlånesystem, är införda kommer olika alternativ för webbgränssnitt att utvärderas. Att en framtida webblösning måste innehålla åtminstone de funktioner som LIBRIS Websök erbjuder idag är en självklarhet. En ny webbrutin för att registrera bestånd för redan existerande poster i LIBRIS databas togs i bruk under mars, se separat artikel på sidan 10. Både en sådan registreringsrutin och en efterföljare till den nuvarande beställningsrutinen kommer även i framtiden att finnas i webbmiljö. MARIA BROLIN 7

8 Systemleverantör Dynix GmbH SweMARC LIBRIS nya katalogsystem levereras av Dynix GmbH, ett företag som är nytt på den svenska marknaden. Företagets huvudkontor ligger i Hamburg och man har en utvecklingsavdelning i Berlin. För drygt ett halvår sedan köpte man Ameritech Library Services (ALS) kontor i Holland och man har även mindre representationskontor i Polen, Österrike, Schweiz, Danmark och Sverige. Sverigekontoret består sedan slutet på 1998 av Thomas Trakell, tidigare systembibliotekarie i Linköping och väl förtrogen med Horizon, som är Dynix huvudprodukt. Genom köpet av det holländska kontoret tog Dynix över kundansvaret för Holland och de nordiska länderna från ALS. Dynix är fristående återförsäljare för ALS en av biblioteksbranchens största systemleverantörer med NOTIS, Dynix och Horizon som produkter på katalogområdet. Man har även Resource Sharing System (RSS), ett fjärrlånesystem, på programmet. Dynix har också ett äldre system från McDonnel-Douglas som man underhåller. Huvudprodukterna är dock Horizon och RSS, som båda är moderna klient/server-applikationer. Horizon utvecklas i huvudsak i Provo i Utah, där Dr Axel Kaschte och Michael Ritze- Schwendel från Dynix ingår i utvecklingsgruppen som teknisk projektledare respektive utvecklare. Det finns redan ett antal Horizonsystem i drift i Sverige. Linköpings universitetsbibliotek, biblioteket vid Högskolan i Jönköping samt Högskolan i Dalarna har haft sina system i cirka två år, medan Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) håller på att byta från det äldre Dynix-systemet till Horizon. Värt att notera är att den Horizonversion som LIBRIS köper är en vidareutveckling av de system som finns i drift nu och att den skiljer sig markant från det vi har sett tidigare. 8 Wolf-Ulrich Kreuzhagen och Eric Heiligenstein från Dynix Andra bibliotek i vår närhet som nyligen har valt Horizon är Odense universitetsbibliotek och Statsbiblioteket i Århus. En delegation från LIBRIS besökte Århus under arbetet med att utvärdera offerterna för att dra nytta av våra danska kollegors erfarenheter och höra deras syn på leverantören. De Dynix-kunder som är av störst intresse för LIBRIS är dock de fyra tyska samkatalogprojekt som för närvarande är under driftsättning. Framförallt har vi haft glädje av våra kontakter med Südwestdeutsche Biblioteksverbund som drivs från Bibliotheksservice-Zentrum Baden-Württemberg i Konstanz. Det har visat sig att de är en organisation som har stora likheter med LIBRIS vad avser storlek, sätt att arbeta och syn på hur en samkatalog ska se ut. Den stora skillnaden är att de påbörjade sitt projekt för över två år sedan, vilket innebär att de redan har löst en stor del av de problem som vi kommer att ställas inför. I projektet att driftsätta LIBRIS nya katalogsystem bildar LIBRIS och Dynix en gemensam projektorganisation där Dynix vice VD, Thomas-Bernd Fischer, och LIBRIS avdelningsschef, Mayre Lehtilä- Olsson, övervakar projektet och där Peter Aylward och Mats Herder är projektledare från respektive organisation. JACOB HALLÉN MATS HERDER Med det nya katalogsystemet Horizon övergår LIBRIS också till ett nytt MARCformat, SweMARC. Namnet SweMARC ansluter till namnpraxis för andra nationella format (t ex UKMARC, DanMARC, FINMARC), samtidigt som det anknyter till LIBRIS formathistoria - SWEMARC var nämligen också en tidig benämning på LIBRIS utbytesformat (1980), och alltså en föregångare till LIBRISMARC. Grunddragen i det nya formatet har utarbetats av en arbetsgrupp inom projekt Nytt LIBRIS, och behandlats av Referensgruppen för katalogisering. Detaljerna beräknas kunna fastställas i samband med vårens konverterings- och konfigurationsarbete, men här följer en kort översikt: SweMARC består (i likhet med USMARC) av separata format för olika typer av katalogposter; vid sidan av det bibliografiska formatet finns bestånds-, auktoritets- och klassifikationsformat. SweMARC är däremot enhetligt så till vida att inmatnings- och utbytesformaten är identiska ifråga om fältoch delfältsstruktur. SweMARC ansluter nära till det internationellt ledande formatet, USMARC, samtidigt som det tillgodoser väsentliga nationella behov och nationell katalogiseringspraxis. SweMARC behåller vissa grundläggande drag i nuvarande LIBRIS-format, främst avseende behandling av flerbandsverk (separata delposter med deltitel i fält 248, som länkas till en sammanhållande huvudpost), och delfältsindelning i titelfält (möjliggör maskinell generering av interpunktion). SweMARC innehåller ett rikt urval koder i postetikett och fält för att tillgodose de skilda kraven för olika materialtyper; flera av de befintliga LIBRIS-koderna behålles dessutom.

9 -översikt BIBSAM:s upphandlingsarbete fortskrider SweMARC erbjuder en flexibel fileringsmodell, där ord/tecken som skall uteslutas vid filering omges av särskilda tecken (modellen förekommer även i UNIMARC). SweMARC innehåller länkfält (7xx) för länkning mellan sammanhörande bibliografiska poster, eventuellt även i flera nivåer. Dessutom finns länkar mellan olika posttyper: - Varje bibliotek registrerar sina lokala uppgifter i en separat beståndspost som länkas till den bibliografiska posten i fråga, - Auktoritetskontrollerade fält (personnamn, ämnesord m.m.) i en bibliografisk post länkas till separata auktoritetsposter. SweMARC har parallella fält (markerade med en indikator f ), bland annat för translitterering av ryska namn/titlar och SAB-klassifikation. Därmed får såväl folk- som forskningsbibliotek möjlighet att följa egen praxis (med teckenuppsättning enligt Unicode g es även förutsättningen att katalogisera titeln med sitt originalalfabet). SweMARC ger möjlighet att tillämpa förkortad katalogisering för t.ex. skönlitteratur, liksom att upprätta samlingsposter över arkivsamlingar och liknande. SweMARC innehåller generella fält för klassifikation och ämnesord (08x/ 6xx); för SAB (klassifikation och ämnesord) behålles nuvarande LIBRIS-fält 081 resp Vid behov kan biblioteket även placera sådana uppgifter - och vissa andra sökelement - i sin lokala beståndspost. SweMARC beräknas kunna erbjuda en motsvarighet till nuvarande rubrikgenerering av SAB-koder via separata klassifikationsposter. För mer information, kontakta: Christer Larsson, tel e-post: christer.larsson@libris.kb.se CHRISTER LARSSON Nya avtal BIBSAM:s arbete med upphandling av nationella licenser för tillgång till kommersiella databaser fortskrider. Det har resulterat i att Kungl. biblioteket, huvudsakligen för det svenska högskoleväsendets räkning, under 1998 slutit följande avtal: Academic Press/IDEAL Johns Hopkins University Press/ MUSE EBSCO/Academic Search Fulltext Elite CSA/Sociological Abstracts och ERIC UMI/ABI/inform, Applied Science and Technology och Dissertation Abstracts I skrivande stund förs slutförhandlingar med Elsevier, Chadwyck Healey (PCI) och Springer. Liksom 1998 har BIBSAM även 1999 tilldelats medel för marknadsföringsåtgärder avsedda att underlätta övergången från pappersprenumerationer till användning av tidskrifter i digital form. En del av dessa medel kommer sannolikt att finansiera åtkomst till Springers samtliga tidskrifter i fulltext under ett provår, med början i februari eller mars Förhandlingar pågår. Många databasleverantörer kontaktar BIBSAM med hopp om nationella avtal för Sveriges universitet och högskolor. För att utröna vilka databaser man från användarsidan vill att BIBSAM i första hand skall förhandla om har en enkät nyligen skickats ut. Utgångspunkter för avtalen Vid upphandling av bibliografiska databaser och fulltextdatabaser har BIBSAM som föresats att databasavtalen bör medge: åtkomst genom kontroll av IPnummer eller domännamn över hela högskolan eller myndigheten, oberoende av om den är lokaliserad på en eller flera geografiska platser tillgång till databaserna för alla, inte bara högskolans eller myndighetens anställda och studenter, som besöker ett anslutet bibliotek, s k walk-in use. kopiering - det skall vara tillåtet att även digitalt kopiera enstaka dokument ur databaserna i ickekommersiellt syfte kopieleverans - det skall vara tillåtet att leverera artikelkopior till offentligt finansierade bibliotek (folkbibliotek, sjukhusbibliotek etc.) som inte är avtalsparter arkivtillgång - man skall även sedan avtalet har upphört i någon form ha tillgång till åtminstone det innehåll i databasen som motsvarar den tidsperiod avtalet omfattat enbart digital prenumeration - man skall ha möjlighet att prenumerera på tidskrifter eller andra publikationer i digital form utan att samtidigt tvingas prenumerera på den tryckta versionen Fyra personer på BIBSAM arbetar med upphandling: Frans Lettenström, Susanna Broms, Karin Wandér och Lotta Åstrand. Mer om upphandlingsarbetet finns att läsa på URL: dbupphdl/upphandl.htm LOTTA ÅSTRAND Fotnot: vid tryckningen av denna tidskrift har även avtalen med Elsevier, Chadwyck Healy och Springer blivit klara. Under april månad kommer Elseviers tidskriftsdatabas att göras tillgänglig för sökning via LIBRIS webbgränssnitt. Det kommer att vara möjligt för alla svenska användare att söka i databasen, medan enbart de bibliotek som omfattas av BIBSAM:s avtal når artiklarna i fulltext. 9

10 Registrera via webben - en försmak av Nytt LIBRIS! LIBRIS introducerar nu en webbaserad registreringsrutin, där alla LIBRIS-bibliotek med några enkla handgrepp kan anmäla, ändra och även gallra i sina beståndsuppgifter. Uppgiften registreras via LIBRIS Websök och förs sedan automatiskt över till bibliotekets lokala system. Måste en LIBRIS-katalogisatör alltid vara förtrogen med detaljerna i MARC-formatet, även om det bara gäller att registrera en enkel katalogpost eller lägga in uppgift om att biblioteket har en viss skrift? Med en lätt överdrift kan man nog konstatera att det hittills har förhållit sig på det sättet. LIBRIS stordatormiljö lämnar intet - eller i vart fall endast ringa stöd för att lotsa den nye och oerfarne katalogisatören genom fallgroparna - alla behandlas med samma benhårda jämlikhet. Med Nytt LIBRIS och det nya moderna samkatalogssystemet Horizon hoppas vi emellertid kunna sätta punkt för denna LIBRIS-epok. Ambitionen är att LIBRIS skall kunna erbjuda ett funktionellt, användarvänligt och flexibelt katalogiseringsverktyg, där varje katalogisatör själv kan välja önskad nivå på de hjälpfunktioner som finns att tillgå (en översiktlig presentation av funktionaliteten i det nya systemet står att läsa på s 6 i detta nummer av LIBRIS-meddelanden). Allt detta beräknas vara i drift till hösten Som en försmak kan LIBRIS dock redan under mars introducera en webbaserad registreringsrutin, där alla LIBRIS-bibliotek med några enkla handgrepp kan både anmäla innehav av (ny)förvärvad litteratur och ändra eller gallra bland sina befintliga beståndsuppgifter; dessutom kan viss annan lokal information anges, främst SABklassifikation och ämnesord. Uppgiften registreras via LIBRIS Websök och förs sedan automatiskt över till bibliotekets lokala system. En demoversion av den nya rutinen presenterades under hösten, dels vid SBS-seminariet Katalogisatören - ett utdöende släkte? och dels vid Bok & bibliotek 98. Tester och utvärderingar har pågått sedan december. Breddning och effektivisering Denna nya tjänst - benämnd LIBRIS Registreringsrutin i analogi med den webbaserade beställningsrutinen - har bland annat tillkommit som ett led i strävan att utveckla LIBRIS till en bred informationsresurs. Databasen innehåller för närvarande beståndsuppgifter för ca 190 bibliotek, framför allt från universitetsoch högskolesektorn, men även andra bibliotekskategorier är naturligtvis välkomna att framgent redovisa sina bestånd i LIBRIS - detta gäller inte minst folkbiblioteken. LIBRIS Registreringsrutin är ett medel, dels att underlätta för dessa nya kategorier, och dels att anpassa systemet till de varierande behov som finns vid landets bibliotek (jfr även artikel på s 14). Registreringsrutinen kan förhoppningsvis också bidra till att effektivisera de interna rutinerna vid de bibliotek som redan registrerar i LIBRIS. Formulären är enkla, och försedda med hjälpfunktioner; delar av registreringsverksamheten bör därför kunna överlåtas åt andra personalkategorier än de erfarna katalogisatörerna. LIBRIS Registreringsrutin Rutinen kommer att bli tillgänglig under menyn Tjänster med restriktioner i LIBRIS Websök. Registreringsbehörighet kontrolleras med hjälp av inloggning (användaridentitet och lösenord) i likhet med vad som gäller för beställningsrutinen; man skall självfallet bara kunna registrera uppgifter för sitt eget bibliotek. Varje registrering föregås av en sökning mot samtliga 6,5 miljoner katalogposter i LIBRIS Websök, det vill säga även den utländska kataloginformation som LIBRIS-databasen regelbundet uppdateras med - bland annat de brittiska och tyska nationalbibliografierna, liksom poster från Library of Congress. Sökning sker på samma sätt som i ordinarie LIBRIS Websök. Träfflistan, och i huvudsak även sökformuläret, är identiska; det enkla sökformuläret har dock utökats med en sökingång på ISBN/ISSN för att göra sökproceduren smidigare. Det är egentligen först när man har tagit fram katalogposten över den skrift man håller i handen, som man kan märka några skillnader. Den bibliografiska titelbeskrivningen överensstämmer i och för sig, men om man klickar på katalogkortet längst upp till höger (eller förflyttar sig längre ned på sidan) så kommer man fram till en rubrik Registrera innehav i LIBRIS, med kortfattade anvisningar och uppgift om det egna bibliotekets eventuella beståndsinnehav. Ytterligare anvisningar ges i särskild hjälptext. Anmäl, Ändra, Gallra I anslutning till bibliotekets namn och LIBRIS-sigel framgår om beståndsinformation redan har registrerats i LIBRISdatabasen; avsaknad av sådan information markeras med tre streck efter ledtexten Placering. Man kan registrera med olika grad av utförlighet, med hjälp av de registreringsknappar och hyperlänkar som finns i anslutning till bibliotekets beståndsinnehav. Enklast är att bara klicka på Anmäl för att lägga in uppgift om att biblioteket har titeln i fråga. Med en motsvarande knapp, Gallra, kan man ta bort inaktuella beståndsuppgifter ur LIBRIS. Vill man dessutom lägga till placeringsuppgift, och för periodica även markera vilka volymer/årgångar som finns vid biblioteket, klickar man på hyperlänken Standard, för att komma till ett tomt så kallat standardformulär. Här kan man också ändra i befintliga beståndsuppgifter. Vid behov kan man med hjälp av standardformuläret även komplettera med SAB-klassifikation och ämnesord. Standardformuläret är främst avsett för personal med begränsad kunskap om LIBRIS och katalogisering. Därför har alla 10

11 MARC-formatets fält och delfält dolts bakom klartextbeskrivningar, Placering, Bestånd, SAB-klassifikation, etc.; vidare är det bara möjligt att här registrera ett urval av de vanligast förekommande uppgifterna. Som komplement finns ett MARC-baserat utökat formulär, som i princip tillåter registrering av samtliga lokala fält. Detta utökade formulär fordrar givetvis betydligt mer av katalogisatören i fråga om förkunskaper, men blir förhoppningsvis ändå smidigare än stordatormiljön. Standardformulär De båda registreringsformulären fungerar i huvudsak på samma sätt, varför vi i det följande begränsar oss till att tala om standardformuläret. Formuläret inleds alltid med en kortfattad titelbeskrivning samt uppgift om det registrerande bibliotekets LIBRIS-sigel. Därefter följer två avdelningar med inskrivningsbara fält och rullgardinsmenyer, dels de egentliga beståndsfälten (främst placering, men vid behov även bestånd och eventuell lokal anmärkning), och dels lokala ämnesfält (SAB-klassifikation och ämnesord); via separata hjälptexter kan man vid behov kontrollera hur dessa fält har mappats till LIBRIS-formatets MARC-struktur. Formuläret har försetts med kortfattade anvisningar om hur man går till väga för att registrera. Dessutom finns hyperlänkar med ytterligare hjälptext för varje enskilt fält. Dessa hjälptexter är samlade i ett enhetligt dokument, som enkelt kan tas ut i pappersform. Med hjälp av rullgardinsmenyerna kan man välja vilken typ av uppgift registreringen avser, t ex hylla eller avdelning i placeringsfältet. Avsikten är att detta endast i undantagsfall skall behöva ändras, eftersom normalinställningen avser den typ som bedömts vara vanligast förekommande. Är man nöjd med rullgardinsmenyns fördefinierade alternativ skriver man alltså bara in önskad uppgift i det efterföljande fältet; behövs ytterligare uppgifter fortsätter man på nästa rad. Det går också att begära fram ytterligare fält genom att klicka på knappen för flera fält. I det fall en redan inskriven beståndsuppgift behöver ändras, kommer all befintlig lokal information att följa med till sina respektive fält i formuläret; den typ av uppgift som markeras via rullgardinsalternativ ändras då givetvis dynamiskt. Eftersom standardformuläret bara innehåller ett begränsat urval fält, kan det hända att vissa av de medföljande uppgifterna inte kan redovisas i formuläret; detta markeras med en varningstext, och anvisning om att sådana uppgifter endast kan ändras via det utökade formuläret eller stordatormiljön. Det viktigaste fältet är naturligtvis Placering vid biblioteket, där man anger hyllplacering, eventuell avdelning och exemplarnummer, eller uppgift om att skriften inte är tillgänglig för hemlån och liknande. För periodica och huvudposter till flerbandsverk kompletteras formuläret också med ett fält för uppgift om vilka volymer eller årgångar etc. som finns vid biblioteket; med hjälp av en rullgardinsmeny kan man även välja mellan ett urval standardfraser (t ex Enstaka delar, Endast senaste årgång, etc.). Man kan avsluta genom att klicka på Registrera, efter att ha fyllt i de beståndsuppgifter som behövs, men det går också bra att komplettera med SAB-klassifikation och ämnesord. För att undvika onödig dubblering i posten har formuläret försetts med en hyperlänk till de klassifikations- och ämnesordsfält som andra bibliotek redan kan ha lagt in. Det bör också noteras att standardformuläret endast medger registrering av SAB-klassifikation (fält 081) och fria termer/nyckelord resp. kontrollerade ämnesord (fält 697 resp. 696). För registrering av andra klassifikationskoder, t ex Dewey, och personnamn eller liknande som ämnesord, 11

12 hänvisas till det utökade formuläret. Uppdatering och överföring till lokalt system Man avslutar alltid genom att klicka på Registrera, och får då först upp en bild, där man kan kontrollera att uppgifterna har blivit korrekta. Denna kontrollbild visas även då man har använt sig av Anmäleller Gallra-knapparna. Eventuella dolda befintliga uppgifter som inte ryms i standardformuläret presenteras med fetstil. Man backar med en Ångra-knapp om man behöver korrigera felaktigheter. Annars är det bara att klicka på Bekräfta för att verkställa registreringen (katalogisatören får också en bekräftelse på detta). En särskild finess är att man vid registrering av skriftserier och flerbandsverk alltid kan söka fram huvudposten eller de övriga delarna direkt från bekräftelsebilden. Kommandot Bekräfta initierar en filöverföring till, och uppdatering av, aktuell post i stordatormiljön; denna uppdatering sker i princip omedelbart. LIBRIS Websök blir däremot inte - beroende på nuvarande uppdateringsintervall - uppdaterad förrän dagen efter det att registreringen skett. För de flesta bibliotek som hämtar hem sina LIBRIS-poster, loggas posten i samband med LIBRIS-uppdateringen också automatiskt för FTP-uttag till det lokala systemet. Detta gäller de bibliotek som använder traditionell FTP eller den nya varianten av filöverföring via LR50. Den äldre skärmdumpsvarianten av LR50 kräver däremot manuella ingrepp i stordatormiljön, och har därför inte kunnat införlivas i rutinen. Det är vår förhoppning att LIBRIS nya webbaserade registreringsrutin skall välkomnas som ett funktionellt och efterlängtat hjälpmedel, i synnerhet bland nytillkommande bibliotekskategorier och den mindre LIBRIS-vana bibliotekspersonalen. Ytterligare information om LIBRIS registreringsrutin är tillgänglig via LIBRIS Websök, under sidan Tjänster med restriktioner ( libris.begransad.html) CHRISTER LARSSON Information Management 99 Se LIBRIS alla nyheter på Information Management 99 med Arkiv & Dokument på Sollentunamässan 5-6 maj. Vi finns i monter A6. 12

13 Mats Herder - utvecklingschef på LIBRIS I maj 1998 tillträdde Mats Herder som utvecklingschef på LIBRIS och ansvarig för projektet Nytt LIBRIS. Han kommer närmast från Högskolan i Karlskrona/Ronneby där han var chef för biblioteket. Han har arbetat som bibliotekschef på kommunbiblioteket i Karlskrona samt doktorerat i litteratursociologi vid Uppsala universitet. Här intervjuas han av Lotta Janson. Mats började sin bana på ett folkbibliotek och idag är han involverad i forskningsbibliotekens traditionella kärnverksamhet. Jag frågar hur det kommer sig att han bytte bana: Efter att jag avslutat min avhandling i Uppsala som handlade om bokutlån på arbetsplatser så var det naturligt att läsa vidare till bibliotekarie, berättar Mats. Mats Herder var den första i Sverige som doktorerade på folkbibliotekssidan. Mycket tack vare avhandlingen fick Mats omedelbart efter Bibliotekshögskolan ett erbjudande om att bli chef för kommunbiblioteket i Karlskrona. Det var en bra tid på kommunbiblioteket men när jag efter fem år fick chansen att bli chef för den nya Högskolan i Karlskrona/Ronneby så kändes det spännande, säger Mats. På Högskolan i Karlskrona/Ronneby var Mats med och byggde upp biblioteket. Biblioteket var en central del i högskolan, man arbetade mycket nära företagen på Softcenter samt studenter och lärare på högskolan. Efter fem år på högskolan var det dags för Mats att byta arbete igen. Han tänkte först flytta söderut till Malmö eller Lund, men när tjänsten som utvecklingschef på LIBRIS blev aktuell nappade Mats direkt. På LIBRIS fick Mats i uppgift att sjösätta projektet Nytt LIBRIS. Projektet ska avslutas under 1999 och mycket återstår att slutföra. Vi har många spännande planer inför1999, berättar Mats entusiastiskt. En av de största uppgifterna blir naturligtvis att sjösätta det nya katalogsystemet under hösten, säger Mats. Om upphandlingen av nytt katalogsystem kan ni läsa mer i detta nummer av LIBRIS-meddelanden. Andra viktiga delar i projektet är upphandlingen av ett nytt fjärrlånesystem och möjliggörandet av åtkomst till fulltextdatabasen Elsevier via LIBRIS under våren. En liknande lösning är på väg även för Academic Press/IDEAL och Ebsco/Academic Search Fulltext Elite. Vi pratar vidare om projektet och jag frågar Mats om hans syn på LIBRIS i framtiden. Han ser LIBRIS som en söktjänst där den traditionella LIBRIS-databasen utgör en del. Via LIBRIS kommer man Mats Herder sedan kunna söka i andra databaser innehållande tidskrifter, material på Internet i Svesök osv. Användaren ska inte behöva tänka på var han ska söka utan förhoppningen är att man via ett gemensamt gränssnitt kan söka i olika databaser samtidigt. Givetvis kommer inte utvecklingen att avstanna efter 1999 utan det finns många idéer kvar att förverkliga även efter projekttidens slut, säger Mats. Mats vision inför framtiden är att de flesta svenska biblioteks bestånd ska vara sökbara i en och samma databas. En möjlighet är ett framtida samarbete med BTJ. Detta skulle i så fall kunna bli en unik tjänst i Sverige. Mats tror att 1999 kommer att bli ett mycket spännande år för bibliotekssverige och önskar sig mest av allt att alla delar inom Nytt LIBRIS ska fungera på bästa sätt. LOTTA JANSON 13

14 LIBRIS och folkbiblioteken LIBRIS skall utvecklas till en bred informationsresurs, för allmänheten såväl som för alla typer av bibliotek. Viktiga nyckelord är breddning och fördjupning, där breddningen bland annat står för att utvidga databasen med folkbibliotekens bestånd. I denna artikel redovisas några av de mått som vidtas för att anpassa LIBRIS till folkbibliotekens behov och praxis. Breddning och fördjupning Nytt LIBRIS innebär inte bara övergång till en modern teknisk miljö, utan även breddning och fördjupning i fråga om innehåll och tjänsteutbud. Båda målsättningarna är nära integrerade, och en förutsättning för att förverkliga det regeringsuppdrag som Kungl. biblioteket fick hösten Intentionen är att utveckla LIBRIS till en bred nationell informationsresurs som erbjuder samlad åtkomst till såväl bestånden vid olika typer av bibliotek, som olika resurser och materialkategorier. Detta arbete påbörjades med introduktionen av LIBRIS Websök i mars Parallellt utvecklas en rad nya tjänster, bland annat integration av ämnesdatabaser (t ex Svensk historisk bibliografi) och fulltextdatabaser (se särskild artikel på s 9 i detta nummer av LIBRIS-meddelanden). Via ett samarbete med svenska förlag förses flera nyutgivna böcker med länkar till omslagsbilder och sökbara referat; katalogisering och indexering av svenska webbresurser via Svesök är också ett led i denna utveckling. Med den moderna och mera flexibla tekniska miljön i Nytt LIBRIS skapas ytterligare förutsättningar att fortsätta och fördjupa den inslagna linjen. 14 Samtidigt måste LIBRIS funktion som beståndsdatabas bestå; samkatalogen med dess samlade beståndsredovisning är väsentlig i det svenska fjärrlånesamarbetet. Under senare år har antalet biblio- tek som redovisar sitt bestånd i LIBRIS successivt utökats, även med mindre och medelstora högskolebibliotek - och i viss utsträckning även folkbibliotek (för närvarande finns ca 190 bibliotek). Trenden förväntas fortsätta, och fler bibliotek, inte minst inom folkbibliotekssektorn, redovisa sina bestånd i LIBRIS. Denna breddning av bibliotekskategorier som finns representerade i databasen är ett naturligt inslag i ambitionen att utveckla LIBRIS till en bred nationell informationsresurs; men det innebär också att systemet måste vara flexibelt och kunna anpassas till varierande behov och praxis. Redan nu har många åtgärder för att åstadkomma en sådan anpassning kunnat vidtagas eller förberedas. Beståndsmatchningar LIBRIS samkatalogsfilosofi bygger på gemensam grundsyn och samarbete mellan katalogiserande bibliotek. Den förutsätter att enhetliga grundregler tillämpas, i annat fall äventyras sökmöjligheter och bibliografisk kvalitet - ett gemensamt regelverk finns sedan länge etablerat med KRS. Filosofin förutsätter också att biblioteken själva registrerar - och underhåller - sina bestånd online i databasen. Allt detta syftar givetvis också till att effektivisera och underlätta de interna biblioteksrutinerna, men samkatalogen måste samtidigt erbjuda flexibilitet. Enhetliga grundregler får inte stå hindrande i vägen för en rimlig nivå av variationer i praxis; onlinekatalogisering måste i viss utsträckning kunna kompletteras med andra modeller. Till det sistnämnda hör beståndsmatchningar. LIBRIS har utvecklat en väl fungerande rutin för att maskinellt matcha beståndsuppgift (bibliotekskod) mot befintliga LIBRIS-poster. Rutinen bygger på en jämförelse mellan ISBN, eller om sådant saknas en jämförelse mellan huvudtitel, författare, utgivningsår och språkkod; för folkbibliotekens del tas även hänsyn till praxis med förkortade katalogposter över skönlitteratur. Inte minst ur fjärrlåneperspektiv är det av strategisk betydelse att LIBRIS speglar det enskilda bibliotekets totala bestånd - inte bara löpande nyförvärv; en initial maskinell matchning av nytillkommande LIBRIS-biblioteks bestånd är här en snabb och effektiv metod. På s 10 i detta nummer av LIBRIS-meddelanden har också konstaterats att LIBRIS nuvarande katalogiseringsfunktion lämnar tämligen mycket övrigt att önska i fråga om användarvänlighet; därför kan det vara befogat att i viss utsträckning - särskilt för folkbibliotek - utnyttja maskinella matchningsrutiner även för registrering av löpande nyförvärv. Det stöd som kan erbjudas med den nya webbaserade registreringsrutinen, och med tiden även det nya katalogsystemet Horizon, bör emellertid minska behovet av sådana löpande matchningar. Samtal och anpassning Ett viktigt led i arbetet med att bredda LIBRIS är också de samtal som LIBRIS sedan 1997 har fört med representanter för de större folkbiblioteken. Samkatalogsfilosofin - där alla deltagare bidrar aktivt till databasens uppbyggnad - utgör utgångspunkt för dessa samtal, som bland annat syftar till att komma fram till en gemensam grundsyn och att finna former som underlättar för folkbiblioteken att onlineregistrera i LIBRIS. Ett mera flexibelt katalogisatörsstöd kan erbjudas med det nya katalogsystemet och en webbaserad registreringsrutin, men det räcker inte. Även LIBRIS-formatet behöver anpassas, bland annat för att tillgodose folkbibliotekspraxis i fråga om translitterering av ryska namn/titlar och SAB-klassifikation. Kravet är att systemet och formatet smidigt kan hantera parallella former, det vill säga såväl folk- som forskningsbibliotekens tillämpningspraxis. Nuvarande anpassning är i detta avseende ofullständig, men förbättringar förväntas kunna åstadkommas med Horizon och övergången till det nya SweMARC-formatet (jfr SweMARC-översikt på s 8). Vidare har modeller för att maskinellt generera hyllsigna från SAB-klassningar diskuterats.

15 En annan avgörande folkbiblioteksanpassning - som för övrigt även kan vara av intresse bland annat för vissa högskolebibliotek - utgör den så kallade förkortade katalogiseringen av skönlitteratur. Förkortad katalogisering kan schematiskt sägas innebära att man upprättar en gemensam samlingspost för varje titel, oberoende av vilka separat utgivna upplagor som finns; i LIBRIS kan det således förekomma både förkortade poster och specifika upplageposter för samma titel. LIBRIS-formatet har anpassats för att möjliggöra förkortad katalogisering (jfr formathandboken, URL se nedan), men även här bör det nya systemet ge bättre förutsättningar. LIBRIS-databasen behöver dessutom kompletteras med för folkbiblioteken viktiga litteratur- och materialkategorier. Mycket återstår att göra, men ett urval sådana satsningar är redan nu under genomförande. Invandrarlånecentralen (Ilc) vid Stockholms stadsbibliotek onlineregistrerar sedan 1998, i ett av Statens kulturråd finansierat projekt, allt löpande nyförvärv av invandrarlitteratur i LIBRIS. Vidare har LIBRIS-basen utökats med ett inte oväsentligt inslag av äldre litteratur, bland annat via införlivandet av Collijns svenska 1600-talsbibliografi och Svensk bibliografi (SB17). I detta sammanhang kan även nämnas att LIBRIS, via ett retrospektivt projekt, för närvarande uppdateras med titlar ur KBs rikhaltiga äldre samlingar. Gotlandspiloten Av intresse är även pågående pilotstudie med Gotlands Elektroniska Bibliotek som modell. Gotlandspiloten som denna studie kallas, bedrivs som ett gemensamt projekt mellan LIBRIS, Bibliotekstjänst och Gotlandsregionens bibliotek, och syftar till att utveckla och pröva en generell teknisk Z39.50-baserad modell för samsökning mellan olika fysiska databaser. Projektet skall - om det slår väl ut - resultera i att bestånden vid läns- och högskolebiblioteken samt Gotlands fornsal och Östersjöns författar- och översättarcentrum kan samsökas och presenteras som en gemensam katalog, trots att de olika bibliotekens bestånd finns registrerade i olika fysiska databaser (LIBRIS respektive BURK). Läs mer om förkortad katalogisering i LIBRIS Formathandbok: dokumentation_kurser/dokument/ formathandboken.htm CHRISTER LARSSON Folkbibliotekens bestånd i LIBRIS Under 1998 har folkbibliotekens representation i LIBRIS databas ökat markant. Antalet folkbibliotek som har beståndsuppgifter i LIBRIS har i det närmaste fyrdubblats, från 3 st när året inleddes till dagens 11 st. Huvudparten av folkbiblioteken i LIBRIS, 7 st, har fått sina beståndsuppgifter införda i LIBRIS databas med en maskinell rutin, s k matchning. Uppgifter hämtade från bibliotekets lokala bestånd, t ex ISBNnummer, författare, titel, utgivningsår och språk, jämförs med befintligt bestånd i LIBRIS. Där träff uppstår skrivs bibliotekssigel in. Malmö stadsbibliotek var första folkbiblioteket att anmäla sina beståndsuppgifter i LIBRIS med ovanstående maskinella rutin. Det skedde i mars Borås tillkom i december 1997 och de 5 återstående matchade in sina bestånd under första halvåret 1998.Nedan följer en redovisning för vilka folkbibliotek som i dagsläget har anmält beståndsuppgifter i LIBRIS. Regionbibliotek Västra Götaland, Boråsenheten (Bo, poster) Båstads kommunbibliotek (Båst, ) Länsbibliotek Halland, Halmstad (Ha, ) Laholms bibliotek (Laho, ) Lunds stadsbibliotek (Ld, ) Malmö stadsbibliotek(mö, ) Ängelholms bibliotek (Äsb, ) Matchningsrutinen tar även hänsyn till poster som s k förkortad katalogisering. Förkortad katalogisering tillämpas på folkbibliotek vid katalogisering av t ex skönlitteratur. Övriga folkbibliotek med beståndsuppgifter i LIBRIS, 4 st, registrerar online. Umeå depåbibliotek har registrerat sedan Invandrarlånecentralen i Stockholm, Finspongsamlingen vid stadsbiblioteket i Norrköping, samt Stifts- och landsbiblioteket i Skara tillkom under Värt att notera när det gäller de tre sistnämnda är att det är frågan om specialsamlingar (invandrarlitteratur och äldre litteratur). Följande folkbibliotek registrerar i LIBRIS: Stockholms stadsbibliotek, Invandrarlånecentralen (Ilc, 5 000) Norrköpings stadsbibliotek, Finspongsamlingen (NoF, 3 000) Sigtunastiftelsens bibliotek (Sig, 1 200) Stifts- och landsbiblioteket i Skara, specialsamlingen (Sk, beräknas komma igång inom kort ) Umeå depåbibliotek (Umdp, ) ANDERS RENMAN 15

16 tiser Notiser Notiser No Ämnesbibliografier och specialdatabaser i LIBRIS Lagom till höstens terminsstart presenterade LIBRIS ett utökat antal ämnesbibliografier och specialdatabaser - alla gratis tillgängliga via LIBRIS Websök. Här kan man söka tidskriftsartiklar, recensioner och böcker inom enskilda ämnen. De nya ämnesbibliografierna och specialdatabaserna är: KVINNSAM Nordens största kvinnovetenskapliga litteraturdatabas KVINNSAM produceras lokalt vid Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs UB, och är sedan tidigare tillgänglig som en separat STAIRS-databas. KVINNSAM innehåller för närvarande ca referenser; dessa ingår inte vid sökning i ordinarie LIBRIS Databas. Vid titelpresentationen redovisas endast beståndsuppgift för Göteborgs universitetsbibliotek, men man kan normalt klicka sig vidare till den ordinarie LIBRIS-databasen för att kontrollera om verket också finns vid andra bibliotek. BULB - Barn-och ungdomslitteratur bibliografin BULB produceras av Svenska barnboksinstitutet och innehåller för närvarande drygt referenser till svenska och utländska titlar av framför allt historisk och teoretisk karaktär inom ämnesområdet. JUDAICA - litteratur om judisk historia, kultur och samhälle JUDAICA innehåller för närvarande knappt referenser till böcker, tidskrifter och ett urval artiklar om judisk kultur, historia och samhälle, på svenska och andra språk. Indexeringen samordnas av Uppsala universitetsbibliotek. COLLIJN - Svensk bibliografi, 1600-talet Collijndatabasen baseras på den tryckta versionen av Isaak Collijns 1600-talsbibliografi. De drygt stycken Collijnposterna har lästs in med hjälp av skanning och konverterats till LIBRISformat. SB17 - Svensk bibliografi Den svenska 1700-talsbibliografin (SB17) omfattar stora delar av det i Sverige och svenska provinser utgivna 1700-tals- trycket och är huvudsakligen baserad på Kungl. bibliotekets samlingar. Bibliografin har ursprungligen registrerats i en annan databasmiljö och posterna härstammar närmast från en separat sökbar STAIRSdatabas. Bibliografin innehåller ca titlar. Nya bibliotek med beståndsredovisning i LIBRIS Östersjöns författar- och översättarcentrum, Visby (Bcwt) Länsmuseet Gotlands Fornsal, Visby (Forn) Göteborgs universitet, Geovetenskapliga biblioteket (Gg) Länsbibliotek Halland, Halmstad (Ha) Stiftelsen HageGårdens bibliotek, Brunskog (Hage) Högskolan i Borås, Textilhögskolan (Hibt) Högskolebiblioteket i Trollhättan (Htut) Högskolebiblioteket i Vänersborg (Htuv) Stockholms stadsbibliotek, Invandrarlånecentralen (Ilc) Krigsarkivet, Stockholm (Kra) Laholms bibliotek (Laho) Lunds universitet, Vårdvetenskapliga biblioteket (Lv) Röhsska muséet, Göteborg (M) Malmö högskola, Kranenbiblioteket (Mak) Malmö högskola, Södervärnsbiblioteket (Mav) Mälardalens högskola, Eskilstuna (Mde) Mälardalens högskola, Västerås (Mdv) Försvarshögskolans bibliotek (Mil 1) Norrköpings stadsbibliotek, Finspongsamlingen (NoF) Handelshögskolan, European Institute of Japanese Studies(Shaj) Sigtunastiftelsens bibliotek (Sig) Stifts- och landsbiblioteket i Skara (Sk) Uppsala universitet, Ekonomiska biblioteket (Ue) Västerbottens museum, Umeå (Vbmb) Ängelholms bibliotek (Asb) Förlagsdata Sedan 1 januari 1999 är tjänsten Förlagsdata en permanent tjänst hos LIBRIS. Tjänsten erbjuder bokförlag och bokutgivare möjligheten att kostnadsfritt komplettera katalogposter i LIBRIS Websök med egen beskrivande text och egna bilder, t ex referat av bokens innehåll och en omslagsbild. 60 förlag har hittills ingått avtal och av dem har 40 st skickat filer till Förlagsdata. I LIBRIS Websök finns f n 1 600poster som är kompletterade med referat och omslagsbild. Samtliga kan återfinnas vid en sökning på publikationstyp förlagets beskrivning i det avancerade sökformuläret. Tjänsten startades i projektform hösten LIBRIS-debatt LIBRIS genomgår genomgripande förändringar med byte av system för samkatalog och fjärrlån. En mängd nya tjänster och databaser har tillkommit. Antalet användare av skilda kategorier ökar i snabb takt. Vi på redaktionen tror att dessa förändringar skapar ett behov att diskutera aktuella frågor och problem. I nästa nummer av LIBRIS-meddelanden planerar vi att återuppta den avdelning som tidigare hette LIBRIS-debatt. Förslag på debattämne: Med anledning av Gunilla Jonssons artikel på s 19: skall svenska nätpublikationer katalogiseras i LIBRIS eller i Svesök? Ni är välkomna att skicka in era bidrag till LIBRIS debatt: E-post: elisabet.fornell@libris.kb.se Fax:

17 Nyanställda Karin Perols, Systembibliotekarie Karin Perols har anställts som systembibliotekarie. Karin skall ingå i LIBRIS Kundservice och vara särskilt ansvarig för LIBRIS nya webbtjänster, bl a Förlagsdata och fulltextdatabaser (Elsevier, ISI). Hon kommer närmast från enheten för bibliografisk utveckling och samordning (BUS) på Kungl. biblioteket där hon har arbetat med olika konverteringsprojekt. Karin tillträder sin tjänst i mitten av mars. Websök - statistik Höstens statistik för Websök visar på en fortsatt stadig uppgång av användandet. Den högsta belastningen nåddes i månadsskiftet september / oktober. Den 28/9 uppmättes transaktioner under en timme med högsta belastning. 1 sökning kräver i genomsnitt 2 transaktioner. Sökningar gjordes under samma tidsperiod från 660 olika IP-adresser. Under ett dygn med högsta belastning uppmättes transaktioner från olika IP-adresser. Under första veckan i oktober genomfördes transaktioner från över unika IP-adresser. Vidstående diagram med motsvarande transaktionsstatistik för år 1997 åskådliggör ökningen av användandet. Elisabet Fornell, Informationsanvarig Elisabet Fornell är anställd som vikarierande informationsansvarig (Lotta Janson är barnledig). Närmast kommer Elisabet från gymnasieskolans värld, där hon arbetat som studierektor. Tidigare arbetade hon vid Karolinska institutets Novumbibliotek och Malmö Stadsbibliotek. På LIBRIS ansvarar Elisabet för den externa informationen till kunder och användare av LIBRIS-systemet. Detta innebär bland annat LIBRIS-information på webben och redaktörsskap för LIBRISmeddelanden Carin Ljung, Utbildningsadministratör Carin Ljung är anställd som utbildningsadministratör för projektet Nytt LIBRIS. Hon kommer närmast från BUS-enheten på KB där hon varit ansvarig för utbildningen i LIBRIS-katalogisering både externt och internt, skött enhetens webbsidor samt informerat allmänheten om nya databaser som gjorts tillgängliga genom BIBSAM:s upphandling. Carin började för första gången på KB 1980 och har sedan dess haft ett antal olika arbetsplatser såsom Arbetslivscentrum, Konstbiblioteket, Vitterhetsakademien, Nobelbiblioteket och Tessinstitutets bibliotek i Paris. Inom KB har hon arbetat på Accessionskatalogen (AK), NBM, Kart och bild, Katalogenheten och nu senast på BUS. Transaktioner 1997 Transaktioner 1998 Den 2:a februari 1999 är det mest belastade dygnet hittills i Websöks historia. Under en timme med högsta belastning uppmättes transaktioner. För hela dygnet uppmättes transaktioner Timme Dygn Vecka 17

18 Svesök - bibliotekens svenska webbguide Svesök - bibliotekens svenska webbguide invigdes den 23 oktober på 1998 års Bok- och biblioteksmässa. Den kombinerade söktjänsten och länkkatalogen som ska fungera som en nationalbibliografi över svenska webbresurser har utvecklats på LIBRIS-avdelningen under På Bok & biblioteksmässan i Göteborg den oktober 1998 invigdes Svesök av riksbibliotekarie Tomas Lidman. Mycket folk hade samlats i Kungl. bibliotekets monter där Tomas Lidman höll ett tal om Svesök, klippte av de blågula banden runt datorerna i montern och förklarade Svesök invigd. Svesök består av två databaser, den ena med robotinsamlade länkar och den andra med en länkkatalog med utvalda, katalogiserade länkar. Sökning sker i båda databaserna samtidigt och träffresultatet relevansrankas. Söksystemet är BRS/ Search (samma som i LIBRIS Websök). Webbresurserna i länkkatalogen katalogiseras med metadata enligt Dublin Core. Med Svesöks metadataformulär kan webbproducenter skapa metadata till sitt webbdokument och samtidigt anmäla det till Svesök. Svesök har drivits som projekt på LIBRISavdelningen sedan september 1997 och funnits på Internet sedan maj Det var på mässan Online Information Scandinavia i Älvsjö den maj som Svesök kunde demonstreras för första gången. Demoversionen av Svesök, som sedan dess varit fritt tillgänglig, hade då endast ett tjugotal poster i länkkatalogen och det fanns c:a robotinsamlade länkar att söka bland. Sedan dess har både länkkatalogen och söktjänsten utvecklats. I Svesök finns aktuella webbresurser insamlade av Kulturarw 3 s robot. (Se artikel i LIBRIS-meddelanden nummer 78). Databasen fylls på dagligen med nya länkar och de befintliga ersätts successivt av nyinsamlade uppdaterade versioner. Vid årsskiftet 1998/99 fanns knappt tre miljoner svenska webbsidor sökbara genom Svesök. Länkkatalogen består av ett urval kvalitetsbedömda och katalogiserade länkar. 22 stycken ämnesredaktörer på olika forskningsbibliotek och folkbibliotek har sedan juli/augusti 1998 arbetat med att bygga ut länkkatalogen som vid årsskiftet hade drygt 1300 länkar. När länkkatalogen är fullt utbyggd kan den komma att bestå av länkar. Det motsvarar knappt en promille av allt svenskt material som finns på Internet vilket också kommer att vara sökbart genom Svesöks söktjänst. Uppbyggnaden av Svesök går vidare och under 1999 fortsätter Svesök som projekt. Ansvaret för Svesök delas då mellan LIBRIS-avdelningen och Avdelningen för insamling och dokumentation (IDA) vid Kungl. biblioteket. LIBRIS-avdelningen står för drift och teknisk utveckling, IDA ansvarar för det redaktionella arbetet med länkkatalogen, katalogisering, information om Svesök, m m. Svesök har från årsskiftet även fått en ny redaktion. Systemet med ämnesredaktörer fortsätter under 1999 men i mindre omfattning. Katalogisering i Svesök Webbresurserna i Svesök katalogiseras med metadata enligt formatet Dublin Core. Dublin Core består av 15 olika element eller fält, t ex title, creator, identifier (URL, ISSN), subject. Syftet med metadata är att underlätta sökning och informationsåtervinning på Internet. I samband med anmälan av en webbplats till Svesök skapas metadata som webbproducenten kan kopiera och klistra in i HTML-koden på webbdokumentet. Svesöks metadataformulär finns under knappen Anmäl länk. Svesöks länkkatalog består av ett urval av de länkar som anmäls till Svesök och av de länkar som Svesöks ämnesredaktörer katalogiserar. 22 personer vid 14 bibliotek (ansvarsbiblioteken och stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö) arbetar som ämnesredaktörer. Deras uppgifter är att välja ut länkar inom sina respektive ämnesområden efter särskilda urvalskriterier, katalogisera, klassificera och indexera dem och underhålla befintliga länkar inom ämnesområdet. Ämnesredaktörerna katalogiserar en webbplats eller webbsida genom att fylla i ett metadataformulär. Metadata som skapas genom formuläret utgör posten i Svesöks länkkatalog. 18

19 Nätpublikationer Svesöks metadataformulär följer Dublin Core och dess 15 element, dessutom finns tre extra fält speciellt för Svesök. Till formuläret finns hjälptexter med riktlinjer för hur fälten ska fyllas i. Svesöks ämnesredaktörer har fått mer detaljerade tillämpningsanvisningar. Ämnesredaktörernas erfarenheter, de problem och frågor som uppstår när de ska katalogisera webbresurserna, gör att tillämpningsanvisningarna och hjälptexterna revideras kontinuerligt. Att katalogisera webbresurser skiljer sig från katalogisering av tryckt material. Webbresurser förändras och ändringar kan inte spåras. De kan ändra titel, upphovsman och URL eller försvinna helt. Svesök har en robot som kontrollerar att URL:en fortfarande stämmer. Svesökposterna kan behöva uppdateras då och då. Det är också skillnad på att katalogisera en hel webbplats eller en enstaka webbsida. En webbplats för en organisation kan bestå av många olika slags resurstyper, format, ämnen och kan inte beskrivas i detalj. Webbsidor som behandlar enstaka ämnen kan däremot beskrivas mer fullständigt. Klassificeringen av en hel webbplats blir ofta ganska generell, medan enstaka webbsidor kan klassificeras djupare. Svesöks poster klassificeras och indexeras idag med SAB-systemet. Andra klassifikationssystem kommer att kunna användas i en senare version av metadataformuläret. Idag används andra ämnesord än SAB i fältet för Egna ämnesord. Svesökposter kan komma att konverteras till MARC-poster som kan föras över till biblioteksdatabaser. Planer finns på att kunna söka samtidigt i LIBRIS och i Svesök. Av hänsyn till en eventuell konvertering och samsökning följer tillämpningen av Svesöks metadatafält både Dublin Core och Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Katalogisering enligt Dublin Core ska vara enklare än katalogisering av tryckt material men är ändå inte helt enkelt. Dublin Core är fortfarande ett format under ut- Flera modeller för hantering av nätpublikationer prövas på bibliotek runt om i världen. De flesta katalogiserar ett urval i sina vanliga onlinekataloger. Kungl. Biblioteket (KB) har valt att principiellt beskriva svenska nätpublikationer i Svesök, inte LIBRIS. Om jag söker nätpublikationer i LIBRIS hittar jag i skrivande stund 548 poster, av vilka 157 gäller svenska publikationer. Några slumpvisa nedslag ger vid handen att poster för utländskt material främst gäller resurser som olika bibliotek betalt abonnemang för, och tillgängligheten är begränsad till vissa IP-nummer eller särskilda lösenord, som man har tillgång till via respektive bibliotek. De svenska posterna däremot gäller, åtminstone såvitt jag kontrollerat, resurser som är allmänt tillgängliga via webben. Samtidigt omfattar Svesöks länkkatalog över 1800 länkar, och går vi till Kulturarw 3 -arkivet, som också är sökbart via Svesök, hamnar vi på ett antal miljoner URL:er. I all världens bibliotek grubblar man på hur nätpublikationer skall hanteras och experimenterar med olika modeller. De flesta går ut på att man katalogiserar ett urval i sina vanliga onlinekataloger. Det finns naturligtvis också skäl som talar för en registrering i LIBRIS, som i och med LIBRIS Websök slagit igenom som den stora generalkällan för bibliografisk information i allmänhetens medvetande. På Kungl. biblioteket (KB) tog vi under 1998 ändå principbeslutet att svenska onlinepublikationer, i den utsträckning de katalogiseras av bibliotekarier, skall beskrivas i Svesök, inte i LIBRIS. Att lägga poster i båda baserna vore ett dubbel- veckling. Fördelarna med Dublin Core är att det har utvecklats speciellt för webbresurser, det är generellt och utbyggnadsbart, det kan tolkas av både maskiner och människor och det används mer och mer. Svesök är ett led i Kungl. bibliotekets satsning på att stödjaanvändandet av Dublin Core. ANETTE SVENSSON arbete, som vi inte kan tillåta oss. Vår ståndpunkt mognade fram i samband med att Svesök utvecklades som projekt. Det finns två huvudskäl för ställningstagan- det: 1) Svenska onlinepublikationer kan sökas på ett enhetligt sätt. Den stora mängden nätpublikationer gör det uteslutet att allt skulle katalogiseras av bibliotekarier. Vi måste lita till metadata framställda av producenterna för huvuddelen av materialet. Då är det bäst att använda metadata för alltihop. 2) Materialet är inte stabilt på samma sätt som det material som finns i LIBRIS-databasen. Det kan man hantera i Svesök men svårligen i LIBRIS. På IFLA 1998 redovisades en norsk undersökning av periodiska nätpublikationer som katalogiserats i ett projekt under ett år när året var slut hade ungefär två tredjedelar av titlarna dött! Av siffrorna som jag redovisade inledningsvis måste man dra slutsatsen att LIBRIS-biblioteken i allmänhet intagit samma ståndpunkt som KB. Det finns dock åtskilligt fler poster för utländskt online-material, och självklart måste man i det fallet ha en mer pragmatisk inställning. En lösning som håller för framtiden måste tillgodose användarnas behov av en enkel, övergripande vägvisare, eliminera behovet av dubbelarbete samt ta hänsyn till det faktum att det är informationsresurser i en vidare bemärkelse än bibliografiska poster för tryckta (eller otryckta) publikationer som biblioteken måste visa vägen till. GUNILLA JONSSON Läs mer om Dublin Core på och eller i förra numret av LIBRIS-meddelanden, nr 78, maj 1998 Svesök: 19

20 Fjärrlån -upphandling av fjärrlånesystem Fjärrlån Inom projekt Nytt LIBRIS pågår under våren med assistans av Verket för Högskoleservice (VHS) en EU-upphandling av ett nytt fjärrlånesystem för LIBRIS. En kravspecifikation färdigställdes under januari månad. Intresserade leverantörer lämnade in sina offertsvar till den 15 mars och nu pågår en granskning av inkomna offerter. I det följande presenteras några av de allmänna krav som ställs på det nya systemet. LIBRIS nya fjärrlånesystem skall omfatta fler funktioner än det nuvarande, bl a service direkt mot slutanvändaren. Målsättningen är att införa ett system där så många arbetsmoment som möjligt inom fjärrlåneverksamheten ingår. Ett integrerat fjärrlånesystem där lokala och centrala rutiner smälter samman, förutsätter en tillämpning av internationella standarder på området, såväl i LIBRIS som i de lokala systemen. Fjärrlåneverksamheten berörs främst av två standarder, dels Z39.50 för standardiserad sökning i olika databaser m m, dels ILL-standarderna ISO resp ISO I ett nytt fjärrlånesystem får slutanvändaren möjlighet att själv delta i beställningsprocessen.sökmöjligheter skall erbjudas inte enbart i den egna lokala katalogen utan även i LIBRIS m fl databaser inom Sverige och utomlands (Z39.50-protokollet). Ett centralt register med låntagarinformation skall finnas i LIBRIS. Det skall också vara möjligt att föra över uppgifter från bibliotekens lokala låntagarregister till LIBRIS centrala databas. I den nya fjärrlånerutinen planeras även ett system för debitering av bibliotek och slutanvändare avseende beställda fotokopior. Med utgångspunkt från tillgänglig låntagarinformation om enskilda kunder, skall personlig debitering av slutanvändare kunna ske. En effektivisering av det dagliga fjärrlånearbetet eftersträvas i LIBRIS nya fjärrlånesystem. Beställningsblanketten 20 skall förses med en streckkod med information om beställningens unika nummer i systemet. Genom avläsning av streckkoden blir det möjligt att registrera positivt svar på en beställning i LIBRIS. Streckkoden skall t ex kunna avläsas då boklånet/artikelkopian skickas iväg från långivande bibliotek och då den tas emot av beställande bibliotek. Vid boklån skall avläsning av streckkoden även kunna ske då boken skickas tillbaka till långivande bibliotek och när lånet slutligen avregistreras. På detta sätt blir det möjligt att i en framtid även kontrollera lånestatus i LIBRIS. Vid införandet av första versionen av ett nytt fjärrlånesystem i LIBRIS är målsättningen i första hand att systemet skall omfatta de funktioner och rutiner, som utgör kärnan i dagens fjärrlånesystem. Man bör eftersträva att så långt det är möjligt tillvarata och vidareutveckla väl fungerade delrutiner i dagens LIBRIS fjärrlån. En första version av systemet skall också omfatta beställningsmöjlighet online för slutanvändare vid det egna biblioteket. Övriga föreslagna funktioner i den nya fjärrlånerutinen planeras att tas i drift efter hand, när basfunktionerna i fjärrlånesystemet är driftsatta och fungerar väl. LIBRIS kravspecifikation för ett nytt fjärrlånesystem finns i sin helhet på adress: För ytterligare information kontakta Jacob Hallén, teknisk projektledare, e- post: jacob.hallen@libris.kb.se eller Britt Sagnert, delprojektansvarig Fjärr lån i Nytt LIBRIS, e-post: britt.sagnert@libris.kb.se. BRITT SAGNERT Det svenska fjärrlånet har länge varit i behov av en modernisering. Våren 1997 startade en utredning, gemensam för KB/ BIBSAM och Statens kulturråd. Agneta Lindh, projektledare för utredningen, presenterar här resultatet. Det svenska fjärrlånesystemet fungerar, trots ett regelverk daterat 1979, förhållandevis väl. Systemet är emellertid bräckligt, och påfrestningarna har under senare år ökat i och med att vissa bibliotek fått bära en alltför stor del av bördan. Länge har man diskuterat en uppdatering och modernisering av de regler som styr fjärrlånearbetet, men inte förrän våren 1997 startade en utredning - gemensam för KB/ BIBSAM och Statens kulturråd. Utredare har varit Mattias Karlsson för forskningsbiblioteken och Kerstin Grum för folkbiblioteksdelen. Uppdraget för utredarna var att kartlägga den nuvarande situationen samt tendenser i det svenska fjärrlånet och att komma med förslag om förändrade arbetssätt och regelverk mot bakgrund av en rad omvärldsförändringar. Bland dessa kan nämnas den nya bibliotekslagen, ett närmande mellan olika bibliotekstyper, LIBRIS allt viktigare roll, det nya utbildningssamhället, nya publiceringsoch distributionsformer och ett ökat regionalt samarbete. De metoder och källor som utredarna haft till sitt förfogande är framförallt Statistiska Centralbyråns statistik och LIBRIS statistik för åren Dessa har kompletterats med stickprovsundersökningar och intervjuer. Det har varit oerhört mycket enklare att få fram pålitlig statistik för forskningsbiblioteken genom LIBRIS än för folkbiblioteksområdet. För att utredningstiden skulle bli så kort som möjligt gjordes en rad begränsningar. Fjärrlånens ekonomi skulle inte behandlas, leveranstider inte heller, och man skulle enbart utreda det inomsvenska fjärrlånet. Viktigt är också att understryka att de förslag som läggs är utredarnas egna.