I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO, SEN ARVO, ANSIOT JA MIEHISTÖ HANDELSFLOTTAN, DESS VÄRDE, FRAKTINKOMSTER OCH BEMANNING.
|
|
- Hanna Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO, SEN ARVO, ANSIOT JA MIEHISTÖ HANDELSFLOTTAN, DESS VÄRDE, FRAKTINKOMSTER OCH BEMANNING VUONNAAr 939 UUSI SARJANY SERIE a. HELSINKI 94
2
3 Ssällys: Innehâll: Table des matères. Sv. Sd. Tekst: Text: Texte:... 5 E êsum é en franças... 7 Taulusto: Tabeller: Tableaux: Taulu Tab. Tabl.. Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suuruset ja suurem m at alukset vuoden 939 alussa ja lopussa. Handelsflottans farty g om 9 nettoregsterton ooh. däröver vd början och slutet av är 939. Navres de la marne m archande fnlandase jaugeant 9 tonneaux nets et audessus au début et à la fn de l année Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suuruset ja suurem m at alukset, jaettuna kotpakan mukaan v. 939 lopussa. H andelsflottans farty g om 9 nettoregsterton och däröver, fördelade efter hemort vd 939 ars slut. Navres de la marne marchande fnlandase jaugeant 9 tonneaux nets et audessus, classés par leu d orgne à la fn de l année Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suuruset ja suuremmat alukset, jaettuna rakennuspakan mukaan v. 939 lopussa. H andelsflottans fartyg om 9 nettoregsterton och däröver, fö r delade efter byggnadsort vd 939 ars slut. Navres de la marne marchande fn landase jaugeant 9 tonneaux nets et audessus, classés par leu de constructon à la fn de l année Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suuruset ja suuremmat alukset, jaettuna vetomäärän ja än mu Sv. Sd. kaan v. 939 lopussa. H andelsflottans fartyg om 9 nettoregsterton och däröver, fördelade efter dräktghet och ader vd 939 ars slut. Navres de la marne marchande fnlandase jaugeant 9 tonneaux nets et audessus, classés par tonnage et l âge des navres à la fn de l année Yleskatsaus kauppalavaston arvoon ja ansattuhn bruttorahtehn v. 939 aluksenomstajan antamen tetojen mukaan. Överskt av handelsflottans värde och ntjänta bruttofrakter är 939 enlgt därom frän redare lämnade uppgfter. Valeur des navres de la marne marchande fnlandase et les bénéfces des frets bruts en 939 selon les ndcatons des a rm a teu rs... 8 C. Kauppalavaston arvo ja ansatut bruttorahdt v. 939 aluksenomstaj an antamen tetojen mukaan. (Alukset jaettuna laadun mukaan). U ppgfter om handelsflottans värde och ntjänta bruttofrakter är 939 enlgt därom frän redare läm nade uppgfter. (Fartygen fördelade enlg t art). Valeur des navres de la marne marchande fnlandase et les bénéfces des frets bruts en 939 selon les ndcatons des armateurs. (Navres classés par genre) Kauppalavaston bruttorahdt v. 939, jaettuna er tuloryhmn, aluksenomstajan antamen tetojen mukaan. H andelsflottans bruttofrakter är 939, fördelade pä olka nkomstgrupper, enlg t därom frän redare lämnade uppgfter. Montants des frets bruts de la marne marchande fnlandase, réparts sur les dfférentes catégores de recettes, pendant l année 939, selon les ndcatons des armateurs... 56
4 4 Sv. Sd. 8. K auppalavastoon kuuluven aluksen ulkomaanm atkat ja bruttorahdt v. 939 aluksenom stajan antam en tetojen mukaan. H andelsflottan tllhörga fartygs utrkes sjöfart och bruttofralkter är 939 enlgt därom frän redare läm nade uppgfter. N avgaton des navres de la marne marchande fnlandase à l étranger et les frets bruts en 939, selon les ndcatons des arm ateurs K auppaaluksen purjehdusaka vuorokausssa v. 939 aluksenomstajan antamen tetojen mukaan. Seglatonstdens längd âr 939 för handelsfartygen, uttryckt Sv. Sd. dygn, enlgt därom frân redare lämnade uppgfter. Durée de la navgaton des navres de la marne marchande fnlandase pendant l année 939, exprmée en jours, selon les ndcatons des a rm a te u rs Lkenteessä olevan kauppalavaston mehstö v. 939 aluksenomstajan antamen tetojen mukaan. Bemannngen ä den sjö fart använda handelsflottan är 939 enlgt därom frän redare lämnade uppgfter. Équpage de la marne m archande fnlandase pendant l année 939, selon les ndcatons des a rm a te u rs... 78
5 Kertomus Suomen kauppalavastosta, sen arvosta, rahttulosta ja mehstöstä vuonna 939 lttyy kertomukseen vuodelta 938. Anesto tähän kertomukseen on saatu osaks mastraatten henäkuun 0 pävänä 97 alusreksterstä annetun lan perusteella ptämstä alusreksterestä, osn nstä tedosta, jota aluksenomstajat syyskuun 6 pävänä 98 aluksenomstajan velvollsuudesta antaa ernäsä tlastotetoja annetun asetuksen mukasest ovat velvollset lähettämään. Alusreksterstä annetun lan mukaan on kauppamerenkulkuun käytettävstä alukssta, joden nettovetosuus on vähntään 9 rekstertonna, pdettävä reksterä. Vuodesta 937 e kutenkaan enää tarvtse alusrekstern merkttäväks lmottaa proomua, jota käytetään anoastaan tavaroden srtämseen lastaus, purkaus ta varastomstarkotuksessa samalla satamaalueella ta lastauspakalla. Stä pats vodaan, jos omstaja haluaa, reksterödä penemmätkn alukset, mkäl nden nettovetosuus on vähntään 0 rekstertonna. Asetus aluksenomstajan velvollsuudesta antaa tlastotetoja koskee vähntään 9 nettorekstertonnn vetosa aluksa. Penemmstä kun 9 nettorekstertonnn vetossta alukssta e nän ollen saada tetoja aluksenomstajlta. Nätä aluksa on kutenkn reksteröty hyvn vähän, evätkä ne ssälly taulukohn. Förelggande berättelse om Fnlands handelsflotta, dess värde, fraktnkomster och bemannng är 939 ansluter sg tl den för är 938 avgvna redogörelsen. Materalet tl berättelsen har dels hämtats ur de av magstraterna enlgt lagen om fartygsregster av den 9 jul 97 förda fartygsregstren, dels ur de uppgfter, som redarna jämlkt förordmngen av den 6 September 98 angäende fartygsredares skyldghet att avlämna särsklda statstska uppgfter, artgen avgva. Enlgt lagen om fartygsregster äro fartyg, vlka nyttjas tl handelssjöfart och äga en nettodräktghet av mnst 9 regsterton, regstrerngsplktga, prämar, som användas endast vd förflyttnng av varor lastnngs, lossnngs el er upplagrngssyfte ä samma hamnomräde, dock sedan är 937 undantagna. Dessntom kan, om ägaren sä önska.r, jämväl mndre fartyg regstreras, under förutsättnng att dess nettodräktghet är mnst 0 regsterton. Förordnngen angäende fartygsredares skyldghet a tt avlämna statstska u p p gfter gäller fartyg om mnst 9 nettoregstertons dräktghet. Om fartyg under 9 nettotons dräktghet erhälles säledes cke uppgfter av redarna. Sstnämnda fartyg utgöra dock ett fatal av de regstrerade fartygen och ngä cke tabellerna.
6 6 Taulut 4, jotka valasevat kauppalavaston tlaa, 'kotpakkaa, rakennuspakkaa, vetomäärää ja kää, on laadttu m astraatten alusreksteren perusteella, kun taas m uut taulut perustuvat varustajen antamn tetohn. Tabellerna 4, som belysa handelsflottans bestand, hemort, byggnadsort, dräktghet ooh älder, ha utarbetats med lednng av magstraternas fartygsregster, medan övrga tabeller grunda sg pä uppgfter lämnade av redarna. On selvää, että sota lö lemansa merenkulkuun vuoden akana. Kun rahtmarkknan kehtys suurmman osan vuotta ol hälyvä ja epäsäännöllnen, lmen melken het sodan jälkeen jyrkkä rahtkäyrän nousu, joka johtu nopeast lsääntyvstä käyttökustannukssta. Kehtystä kuvaa se, että sen sjaan kun vuoden alussa kansanvälset mnmrahdt olvat käytännössä, nden sjalle vuoden lopussa olvat monlla taholla tulleet kansallset maksmrahdt. Tosaalta sota aheutt merenkululle suura vakeuksa. Pats suoranaset aluksen upotukset aheuttvat suurta hattaa mnotukset, pdätykset ja takavarkonnt, pakollset pokkeamset sotven valtojen satamn akaa vevä tarkastustutkmuksa varten y. m. Lsäks tul vuoden vmesenä kuukautena puolustustastelumme Venäjää vastaan, joka tetenkn vakutt merenkulkuumme. Sotatomen vuoks menetettn selontekovuonna seuraavat alukset ajo nelmastonen parkk Olvebank ( 795 bruttotonna) mnaan Doggerbankn seudulla, jollon 4 henkeä kuol torpedotn höyryalus MarttRagnar ( 6 brt) Arendaln edustalla ja höyryalus Walma (36 brt) Göteborgn edustalla tuhoutu mnaluotsn ohjaama nelmastonen kuunar Baltc (45 brt) Juutnraum an mnakenttään ajo höyryalus Indra ( 06 brt) mnaan Terschelngn luona, jollon 3 henklöä kuol, ja höyryalus Juno (4 brt) Pohjanmerellä, jollon 7 henklöä kuol ajo höyryalus Självfallet är att krget satte sn prägel pä sjöfarten under äret. Medan fraktmarknaderna under större delen av äret vsade en oregelbunden, vacklande utvecklng, nträdde nästan omedelbart efter krgsutbrottet en kräftg stegrng fraktkurvan, vällad av de snabbt stgande drftskostnaderna. Belysande för utvecklngen är att medan man vd ärets början hade nternatonella mnmfrakter, dessa vd ärets slut mängenstädes efterträtts av natonella maxmfrakter. Ä andra sdan medförde krget svära hnder för sjöfarten. Pörutom drekta sänknngar av fartyg vällade kontrabandslstor, mnerngar, prejnngar och beslag, tvängsanlöpnngar av krgförande länders hamnar för längvarga kontrollundersöknngar m. m. kraftga avbräck. Därtll kom ytterlgare under ärets ssta mänad vär försvarskamp mot Ryssland, som gvetvs äterverkade pä vär sjöfart. Genorgsätgärd förolyckades under redogörelseäret följande fartyg. Den körde fvrmastade barken Olvebank ( 795 bruttoton) pä mna vd Doggerbank, varvd 4 personer omkommo. Den torpederades ängfartyget M arttragnar ( 6 brt) utanför Arendal och den ängfartyget Walma (36 brt) utanför Göteborg. Den förolyckades under mnlots lednng fyrmastade skonerten Baltc (45 brt) mnbältet Öresund. Den mnsprängdes ängfartyget Indra ( 06 brt) närheten av Terschellng, varvd 3 personer omkommo, och den ängfartyget Juno (4 brt) pä Nordsjön, varvd 7
7 7 Else (40 brt) karlle Terschellngn luona majakoden sammuttamsen taka ja sa nn pahoja vaurota, ette stä votu korjata moottoralus Jäämer (99 brt) poltettn ja uppos Lnahamarssa höyryalus Mercator (4 60 brt) ajo mnaan Englannn tärannkon edustalla, jollon henklö kuol vedenalasen ahdstama höyryalus Wlpas (775 brt) ajo karlle ja uppos Vaasan edustalla. Sodan syttyessä m arraskuussa katos höyryalus Syvär (37 brt) Petsamossa. Kakkaan menetettn sten sotatomen vuoks selontekovuonna alusta, joden bruttovetomäärä ol yhteensä 7 7 rekstertonna. Aluksenomstajen antamen tetojen mukaan tämän tonnston arvo ol 8. mlj. mk. Tämä arvo edust kutenkn aluksen rauhanajan hntaa, joten menetys tse asassa ol huomattavast suuremp. Sotatomen vuoks menetetty tonnsto ol. % koko kauppalavastosta. Tämän lsäks SuomenVenäjän sodassa tuhoutu tah jä rauhanteossa Venäjän puolelle joukko aluksa ja proomuja, josta tehdään selkoa vuoden 940 kertomuksessa. personer omkommo. Den..939 grundstötte ängfartyget Else (40 brt) nvd Terschellng pä grund av släckta fyrar och erhöll sä svära skador att fartyget eke kunde repareras. Den brändes och sjönk motorfartyget Jäämer (99 brt) Lnhammar. Den mnsprängdes ängfartyget Mercator (4 60 brt) utanför Englands ostkust, varvd person omkom. Den grundstötte och sjönk utanför Vasa ängfartyget Wlpas (775 brt), som ansattes av en undervattensbät. Vd krgsutbrottet november försvann ängfartyget Syvär (37 brt) P etsamo. Inalles förolyckades sälunda genorgsätgärd under redogörelseäret fartyg om sammanlagt 77 bruttoton. Enlgt av redarna lämnade uppgfter representerade detta tonnage ett värde av 8.l mlj. mk. Detta värde representerade dock fartygens fredstdsprs, varför förlusten själva verket var avsevärt större. Det genorgsätgärd förolyckade tonnaget motsvarade. % av handelsflottan. Därutöver dels förstördes under fnskryska krget, dels kvarblevo pä ryska sdan efter fredsslutet ett antal fartyg och prämar, för vlka kommer att redogöras berättelsen för är 940. Kauppalavaston suuruudessa v. 939 tapahtuneet muutokset. Förändrngarna fartygsbestdndet är 939. Vuoden allssa Vd ärets början: Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Höyryaluksa Ängfartyg Moottoraluksa Motorfartyg Purjealuksa apukonen Segdlfartyg med hjälpmaskn Purjealuksa Segelfartyg Proomuja Prämar Yhteensä Summa
8 Vähennys ( ) ta lsäys ( + ) Mnsknng ( ) eller öknng ( + ): Höyryaluksa Ängfartyg... Moottoraluksa Motorfartyg... Purjealuksa apukonen Segelfartyg med hjälpmaskn... Purjealuksa Segelfartyg... Proomuja Prämar... 8 LukuAntal + 4 ' + 7 ' 9 8 Bruttotonna Bruttoton Yhteensä Summt Vuoden lopussa Vd ärets slut: Höyryaluksa Ängfartyg... Moottoraluksa Motorfartyg..... Purjealuksa apukonen Segelfartyg med hjälpmaskn... Purjealuksa Segelfartyg... Proomuja Prämar... Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Yhteensä Summa Alusten luku vähen vuoden 939 akana 0 el 3. %, kun taas bruttotonnmäärä vähen 653 tonna el O. %. Kuten taulu tarkemmn osottaa, alusten kokonasluku vähen 00 alusta, joden bruttovetomäärä ol rekstertonna, ja lsää tul 99 alusta, bruttovetomäärältään 5 74 rekstertonna. Vähenneden alusten lukuun ssältyy m. m. 9 proomua, joden bruttovetomäärä ol yhteensä rekstertonna. Varsnasen kauppalavaston, s. o. höyryaluksen, moottora] uks on, apukonen varustettujen purjealuksen ja purjealuksen nettolsäys ol kertomusvuonna 4 98 bruttotonna, vastaten 0.8 %, kun taas alusten luku vähen 0: llä. Kauppalavaston lsääntymsen ja vähenemsen systä tehdään tuonnempana selkoa. Verrattaessa tosnsa erlasten alusten vetomäärä, havataan, että konevomn kul Fartygsantalet nedgck under aret med 0 eller 3. %, medan bruttotontalet mnskades med 653 ton eller O. %. Sasom narmare framgar av tabellblagan, framkommer dessa sffror sasom netto av en total mnsknng a 00 fartyg om bruttoton samt en total oknng a 99 fa r tyg om 5 74 bruttoton. Mnsknngen omfattade bl. a. 9 pramar om sammanlagt bruttoton. Den egentlga handelsflottan, d. v. s. ang, motor och segelfartygen med hjalpmaskn samt segelfartygen utan dylk uppvsade under redogorelselret en nettooknng om 4 98 bruttoton, motsvarande 0.8 %, medan fartygsantalet mnskades med 0. For beskaffenheten av fartygsbestkndets oknng och mnsknng redogores langre fram. Tonnagets fordelnng pa olka slag av fartyg foretedde fortfarande forskjutnng
9 9 keven alusten suhteellnen merktys on yhä lsääntynyt, kuten nähdään seuraavsta bruttovetomäärää osottavsta luvusta: tl förmän för maskndrvna fartyg, säsom nedanstäende procenttal, avseende bruttotontalet, utvsa: Höyryalukset Ängfartyg Moottoralukset b Motorfartygx) Purjealukset apukonen Segelartygm. hjälpmaskn Purjealukset Segelfartyg Proomut Prämar Yhteensä Summa o ,o 00.O o loo.o o loo.o o o loo.o loo.o lo. 3.9 loo.o loo.o / loo.o loo.o o loo.o o loo.o 93 ) Kertomusvuonna höyryalusten vetomäärä ol kaks kolmannesta koko kauppalavaston vetomäärästä, moottoralusten taas 5.3 %. Jos proomuja e oteta huomoon, tulee er alusaj en suhde seuraavaks: Under redogörelseäret utgjorde ängfartygen tvä tredjedelar av det t otala tonnaget, medan motorfartygen utgjorde 5.3 %. Medräknas cke prämama, ställde sg förhällandet mellan de o kä fartygsgruppema. pä följande sätt: ) Vuoteen 934 kästtää moottoralusten ryhmä myös apukonen varustetut purjealukset. ) Vuoden 93 suhdeluvut evät ole täysn verrannollsa muden yhdstelmässä oleven vuosen suhdelukuhn, osaks sen vuoks, että kauppalavasto vuonna 93 jaettn van höyryaluksn ja purjealuksn, jollon vmeksmanttuhn luettn myös proomut, osaks sen tähden, että vuoden 93 kauppalavaston bruttovetom äärästä e ole tetoja, joten suhdeluvut täytyy laskea nettovetomäärstä. Kun konevomalla kulkeven alusten brutto ja nettovetomäären erotus on paljon huom attavam p kun purjealusten, tulee purjealusten osuus todellsta suuremmaks. N änkn ollen on vertalu kutenkn mahdollnen, mnkä vuoks vuos 93 on otettu yhdstelmään. ) T. o. m. är 934 om fattar m otorfartygsgruppen jäm väl segelfartyg med hjälpmaskn. ) Proeenttalen für är 93 äro cke fü llt jämförbara med proeenttalen för övrga sammanställnngen ngäende är, dels emedan handelsflottan är 93 uppdelades endast pä ängfartyg och segelfartyg, varvd den senare gruppen om fattade även präm arna, dels emedan uppgfter saknaa om bruttotontalet för är 93, varför procenttalen bygga pä nettotontalet. Da skllnaden mellan brutto och nettotontalet för maskndrvna fa r tyg är avsevärt större än för segelfartyg, komma de senare a tt fram träda starkare representerade än det verklga tontalet skulle berättga tl. Da. en vss jäm förelse även under dessa förhällanden lkväl är möjlg, har är 93 ntagts sammanställnngen. Merenkulku v. 939
10 0 Moottor purjealukset Höyryalukset alukset b apukonen Purjealukset Yhteens, Angfartyg ylotorfartyg) Segelfartygm. Segelfartyg Summa % % hjälpmask. % % % o loo.o o loo.o loo.o loo.o loo.o loo.o o loo.o o loo.o loo.o loo.o o loo.o loo.o Nän lasken tulee höyryalusten osalle 85.8 % ja moottoralusten 6.7 % koko kauppalavaston vetomäärästä. Kauppalavasto vähen kakkaan bruttotonna el 6.5 % kauppalavastosta, nstä 46. % tul haaksrkkoutuneden alusten osalle. Sotatomen aheuttamsta menetyksstä on akasemmn tehty selkoa. Ulkomalle myynnn johdosta tul vähennystä 5 56 bruttotonna. Hylyks tuomttuja ta postettuja aluksa ol 7 8 bruttotonna. Enlgt detta beraknmgssatt représentera ângfartygen 85.8 % och motorfartygen 6.7 % av handelsflottan. Den totala mnsknngen omfattade bruttoton eller 6.5% av handelsflottan och hânfôrde sg tll 46.î % tll forlst tonnage. For mnsknngen genom krgsâtgârd har tdgare redogjorts. Fôrsâljnngarna tll utlandet fororsakade en mnsknng om 5 56 bruttoton. De kondemnerade eller slopade fartygen omfattade 7 8 bruttoton. Kauppalavaston vähenemnen v Haaksrkkoutuneta Förolyckade Ulkomalle myytyjä Försälda tl utlandet Höyryaluksa Angfartyg... Moottoraluksa Motorfartyg... Purjealuksa apukonen Segelfartyg med hjälpmaskn Purjealuksa Segelfartyg... Proomuja Pramar... Yhteensä Summa 938 Yht. Summa ) Vuoteen 934 kästtää moottoralusten ryhmä m yös apukonen varustetut purjealukset. Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton n l) T. o. m. är 934 om fattar motorfartygsgruppen ämväl segelfartyg med hjälpmaskn.
11 Kauppalavaston lsääntymnen v Fartygsbeständets öknng är 939. Kotmaassa rakennettuja Nybyggda nom landet Ulkomalla rakennettuja Genom nybyggnad á utrkes ort Ulkomalta ostettuja Förvärvade frän utlandet Uudestaan rakennettuja ta m tattu j a Förbyggda eller ommätta Lajn muutos Ändrng av art Yhteensä Summa Höyryalukset Ängfartyg... Moottoralukset Motorfartyg Purjealukset apukonen Segelfartyg med hjälpmaskn Purjealukset Segelfartyg... Proomut Prämar Yhteensä Summa 938 Yht. Summa Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton N ettoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal 0 7 Bruttotonna B ruttoton Luku Antal 4 9 Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Lsäätulleden alusten vetomäärä ol kertomusvuonna 5 74 bruttotonna t. s. 6.4 % kaurpalavastosta vuoden alussa el ss lähman sama kun vuoden 938 vastaava luku, tonna. Lsäyksestä ol 4.8 % kotmaassa rakennettuja ja 78.9 % ulkom alta ostettuja aluksa. Käytetyn tonnston hankkmnen, yhteensä bruttotonna, ol ss kertomusvuonna paljon Det under redogörelsearet nytllkomna tonnaget omfattade 5 74 bruttoton eller 6.4 % av handelsflottan vd ngängen av aret och var alltsä ungefär lka stort som motsvarande tonnage för är 938, som utgjorde ton. Öknngen hänförde sg tl 4.8 % tl nom landet byggt tonnage och tl 78.9 % tl frän utlandet nköpt tonnage. Det f ran utlandet nköpta an Fartygsbestândets mnsknng är 939. Hylyks tuomttuja ta postettuja Kondemnerade eller slopade Uudestaan rakennettuja ta m tattuja Förbyggda eller ommätta Musta systä postettuja Av annan orsak avförda Lajn muutos Ändrng av art Yhteensä Summa Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton
12 Kauppalavaston kehtys vv llandelsflottans xtvecklng ären Vuos Ár Höyryalukset Angfartyg Luku Antal Purjealukset Segelfartyg Luku ') A n ta l) Luku Antal Yhteensä Summa Luku Antal Proomut Prämar Kakkaan I a Luku Antal ) ] ' I ; ) Vuoteen 97 ssältyvät lukuun myös proomut. T. o. m. är 97 ngär antalet även prämarna. ) Vuosen keskmäärä. Med el talot för ären Vuos Ar Luku Antal Höyryaluksa Angfartyg Purjealuksa apukonen Segelfartyg med hjälpmaskn Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Moottoraluksa) Motorfartyg) Bruttotonna Bruttoton Kauppalavaston suuruus vv Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Purjealuksa Segelfartyg Bruttotonna Bruttoton L ) M oottoraluksen ryhm ä k ä stt vuoteen 934 myös apukonen varu stetu t purjealukset, ) M otorfartygsgruppen om fattade t. o. m. är 934 även segelfartyg med hjälpmaskn.
13 3 suuremp kun edellsenä vuonna, jollon se ol ollut 067 bruttotonna. Ulkomalta ostetusta alukssta ol 6 höyryalusta, vetomäärältään 4 05 bruttotonna, sekä purjealusta apukonen, vetomäärältään 379 bruttotonna. Kotmaassa rakennettujen alusten vetomäärä ol bruttotonna, ja ntä ol höyryalus, vetomäärältään 79 bruttotonna, moottoralus, vetomäärältään bruttotonna, apukonen varustettu purjealus, bruttovetomäärältään 59 rekstertonna ja 36 proomua, joden vetomäärä ol yhteensä 705 bruttotonna. Ulkomalla rakennettn yks 393 bruttotonnn vetonen moottoralus. Uudestaan rakennettuja ja m tattuja aluksa tul lsää 83 bruttotonna. Kauppalavaston kehtystä osottavat veressä olevat taulukot: Handelsflottans utvecklng framgär av vdstäende samm anställnngar: Handelsflottans omfattnng áren Luku Antal Yhteensä Summa vända tonnaget, sammanlagt bruttoton, var avsevärt större än föregäende är, da detta tonnage omfattade 067 bruttoton. Det frän utlandet nköpta tonnaget utgjordes av 6 ängfartyg om sammanlagt 405 bruttoton och segelfartyg med hjälpmaskn om 379 bruttoton. Nybyggnaderna nom landet, som utgjorde bruttoton, omfattade ängfartyg om 79 bruttoton, motorfartyg om bruttoton, segelfartyg med hjälpmaskn om 59 bruttoton och 36 prämar om sammanlagt 705 bruttoton. Ä utrkesort byggdes ett motorfartyg om 393 bruttoton. Genom förbyggnad eller ommätnng tllkommo 83 bruttoton. Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Proomuja Prämar Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Kakkaan I allt Bruttotonna Bruttoton n Todellsta V e rklga a Muunn. Formed. Lsäys ta vähennys öknng eller mnsknng Muunnettua tonna) Förmedlade ton) % l. l l) M uunnettu tonnm äärä on laskettu lsääm ällä höyry ja moottor sekä apukonen varustettujen purjealusten nettotonnlukuun / 3 purjealusten ja proomujen nettotonnluvusta. ) Äng motor och segelfartygen s med hjälpm askn nettotontal plus / 3 av segelfartygens och prämarnas.
14 Muunnettu tonnluku on lsääntynyt 6 tonna el 0.4 %. Höyryalus sekä moottoralustonnstoon nähden jatku jo kauan lmennyt srtym nen suurempen vetomäären ryhmn. Varsnanen kauppalavasto, s. o. höyry, moottor ynnä apukonen varustetut purjealukset ja purjealukset, kästt 837 alusta, vetomäärältään yhteensä bruttotonna. Alusten luvusta ol 66.5 % sellasa, joden bruttovetomäärä ol 00 rekstertonna ta enemmän. Alusten vetomäärästä stä vaston kuulu 97.6 % tähän mertonnstoon. Tästä tonnstosta ol 458 alusta, yhteensä bruttotonna höyryaluksa, 3 alusta, bruttovetomäärältään 4 33 rekstertonna moottoraluksa, 4 alusta, yhteensä 0 40 bruttotonna apukonen varustettuja purjealuksa ja 6 alusta, bruttovetomäärältään rekstertonna purjealuksa. Bruttovetomäärältään 000 rekstertonna ta enemmän ol 6 alusta, joden bruttovetomäärä ol yhteensä rekstertonna. Nstä ol 0 höyryalusta, vetomäärältään bruttotonna, 8 moottoralusta, vetomäärältään bruttotonna ja 7 purjealusta, vetomäärältään 9 7 bruttotonna. Tämän valtamerlavaston tonnluku ol ss enemmän kun puolet varsnasen kauppalavaston koko vetomäärästä. 4 Det förmedlade tontalet ökades med 6 ton eller 0.4 %. Beträffande tonnagets fördelnng pä olka dräktghetsgrupper fortgck förskjutnngen tl förmän för de större dräktghetsgrupperna nom ängfartygens och motorfartygens grupper. Den egentlga handelsflottan, d. v. s. äng, motor och segelfantygen med hjälpmaskn samt segelfartygen omfattade 837 fartyg om sammanlagt bruttoton. Efter antalet räknat hade 66.5 % av fartygen en dräktghet av 00 bruttoton eller däröver. Räknat efter tontalet hänförde sg 97.6 % tl detta sjögäende tonnage. Av detta tonnage hänförde sg 458 fartyg om bruttoton tl ängfartyg, 3 fartyg om 4 33 bruttoton tl motorfartyg, 4 fartyg om 0 40 bruttoton tl segelfartyg med hjälpmaskn och 6 fartyg om bruttoton tl segelfartyg. Sammanlagt 6 fartyg om bruttoton hade en dräktghet om 000 bruttoton och däröver, varav 0 ängfartyg om sammanlagt bruttoton, 8 motorfartyg om bruttoton och 7 segelfartyg om 9 7 bruttoton. Detta oceangäende tonnage utgjorde sälunda mer än hälften av den egentlga handelsflottans sammanlagda tontal. Kauppalavaston jakaantumnen er suuruusluokkn v Handelsflottans fördelnng pä olka storleksgrupper är 939. Höyryaluksa Angfartyg Luku Antal Bruttotonna Bruttoton 9 99 bruttotonna bruttoton Yhteensä Summa
15 5 Moottoraluksa Motorfartyg Luku Antal Bruttotonna Bruttoton 9 99 bruttotonna bruttoton Yhteensä Summa Purjealuksa apukonen Segelfartyg Luku Bruttotonna med hjälpmaskn Antal Bruttoton 9 99 bruttotonna bruttoton Yhteensä Summa Purjealuksa Segelfartyg 9 99 bruttotonna bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Yhteensä Summa Proomuja Prämar Luku Antal Bruttotonna Bruttoton 9 99 bruttotonna bruttoton ja y l och d ä r ö v e r Y hteensä Sum m a 55 K akkaan I al.t
16 6 Kauppalavaston jakaantumnen rakennusaneen ja än mukaan v Handelsflottans fördelnng efter byggnadsmateral och älder är 939. Teräs ta rauta Stál elter järn Puu Trä Yhteensä Sumna Höyryaluksa Ängfartyg Moottoraluks Motorfartyg Purjealuksa apukonen Segelfartyg m( hjälpmaskn Purjealuksa Segelfartyg Proomuja Prämar Yhteensä Summa f 0 v.! 0 är / v. ta yl \ l är el. däröver / <0 v. \ a! 0 är / j v. ta yl \ l är el. däröver/ (0 v. \ j 0 är / dj v. ta yl l är el. däröver / f 0 v. X! 0 är X j v. ta yl X [ är el. däröver/ f 0 v. \ J 0 är / v. ta yl X är el. däröver/ Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton Luku Antal Bruttotonna Bruttoton f 0 v.! 0 är X / j v. ta yl X ( är el. däröver / Kakkaan I allt Jos e oteta huomoon proomuja, jotka enmmäkseen ovat pusa, ol kauppalavaston vetomäärästä rauta ja teräsaluksa 93.6 %, muu osa ol pusa. Kauppalavaston bruttovetomäärästä ol 7.5 % enntään 0 vuotta vanhoja aluksa, kun taas 7.5 % ol vuotta vanhoja ta stä vanhempa. E r alustajen ja kaantumnen än mukaan on hyvn erlanen. Nnpä ol enntään 0 vuotta vanhoja höyryalusten vetomäärästä.5 %, moottoralusten vetomäärästä 95.3 %, apukonen varustettujen purjealusten vetom äärästä 55.7 % ja purjealusten vetomäärästä 9. c/c. Höyry ja purjealukset ovat Medräknas cke prämarna, som tll vda övervägande del äro av trä, representerade järn och stälfartygen 93.6 % av handelstonnaget, medan äterstoden utgjordes av träfartyg. I äldershänseende fördelade sg handelsflottans bruttotonnage med 7.5 % pä fartyg om 0 är eller därunder och med 7.5 % pä fartyg om är eller där över. För de sklda fartygsslagen framträder emellertd betydande olkheter äldersfördelnngen. Sälunda tllhörde ängfartygen tl.5 % av tonnaget, motorfartygen tl 95.3 %, segelfartygen med hjälpmaskn tl 55.7 % och segelfartygen tl 9. % gruppen 0 är och därunder. Ang
17 7 ss suurmmalta osalta vuotta vanhoja ta vanhempa. Vuoteen 938 verrattaessa havataan vuotta vanhojen ja vanhempen alusten vetomäärän jonkn verran lsääntyneen kakssa ryhmssä. Alusten keskmääränen vetomäärä, laskettuna bruttovetomäärästä ja jaettuna ra kennusaneen mukaan, selvää seuraavasta yhdstelm ästä: fartygen och segelfartygen omfattade säledes tl vda övervägande del tonnage äldre än 0 är. Jäm fört med är 938 hade tonnaget om är och däröver nägot ökats nom alla fartygsgrupper. Fartygens medeldräktghet, beräknad enlgt bruttotontal och med fördelnng efter byggnadsmateral, framgär av följande sammanställnng: Teräs ta rauta Stál eller järn Bruttotonna Bruttoton Puu Trä Bruttotonna Bruttoton Rakennusaneeseen katsomatta Oavsett byggnadsmateral Bruttotonna Bruttoton Höyryaluksa Ä n g farty g Moottoraluksa M otorfartyg Purjealuksa apukonen Segelfartj^g med hjälpmaskn Purjealuksa Segelfartyg Alusten laatuun katsomatta Oavsett fa r tygens art Kauppalavaston jatkuvan koneellstumsen johdosta alusten keskvetomäärä on lsääntynyt. Proomuja lukuunottamatta ol kauppalavaston alusten keskmääränen bruttovetosuus 775 rekstertonna; vuonna 938 se ol 75 rekstertonna ja vuonna rekstertonna. Raudasta ta teräksestä rakennettujen erlasten alusten keskmääränen vetomäärä ol: höyryalusten 4, moottoralusten 4, apukonen varustettujen purjealusten 399 ja purjealusten 356 bruttotonna. Pusten alusten keskmääränen vetomäärä ol tetenkn huomattavast penemp. Proomujen keskmääränen vetomäärä ol 78 rekstertonna. Genom den fortgäende mekanserngen av handelsflottan har fartygsenheternas genomsnttsdräktghet ökats. Bruttodräktgheten utgjorde genomsntt för handelsflottan under redogörelseäret 775 ton mot 75 ton är 938 och 704 ton är 937. Härvd ha prämarna cke medräknats. För de särsklda slagen av fartyg av järn eller stäl utgjorde medeldräktgheten: ängfartyg 4, motorfartyg 4, segelfartyg med hjälpmaskn 399 och segelfartyg 356 bruttoton. Genomsnttsdräktgheten för fartyg av trä var självfallet avsevärt mndre. Prämarnas medeldräktghet var 78 bruttoton. Merenkulku v
18 8 Kauppalavaston jakaantumnen alusten kotpakan mukaan v Handelsflottans fördelnng efter hemort dr 939. Kaupungessa I städer Maaseudulla Á landsbygd Luku Bruttotonna / 0 / Luku 0/ Bruttotonna Antal /O /O Bruttoton Antal /o Bruttoton % Höyryaluksa Ängfartyg Moottoraluksa Moto rfa rty g o Purjealuksa apukonen Segelfartyg med hjälpm askn Purjealuksa Segelfartyg o o Proomuja P rä m a r Yhteensä Summa Kauppalavasto jakaantu kertomusvuonna kaupunken ja maaseudun osalle suurn prten samon kun v Kaupunken osuus ol kutenkn jonkn verran kasvanut. Bruttotonnluvusta ol kaupungessa 84.4 % ja maaseudulla 5.6 %. Handelsflottans fordelnng pa stader och landsbygd var under redogorelsearet stort sett densamma som ar 938. Stadernas andel hade dock nagon man vuxt. Av bruttotontalet hanforde sg 84.4 % tll staderna och 5.6 % tll landsorten. Kauppalavaston suuruus v. 939 nllä pakkakunnlla, joden osalle tul vähntään bruttorekstertonna. Handelsflottans fördelnng är 939 pä särsklda orter med ett bruttotontal om mnst reasterton. Höyryaluksa Ängfartyg Bruttotonna Bruttoton Moottoraluksa Motorfartyg Bruttotonna Bruttoton Purjealuksa apukonen Segelfartyg m. hjälpmaskn Bruttotonna Bruttoton Purjealuksa Segelfartyg Bruttotonna Bruttoton Proomuja Prämar Bruttotonna Bruttoton Yhteensä Summa Bruttotonna Bruttoton Helsnk Helsngfors Kulosaaren huvlakaupunk Brändö vllastad Vpur Vborg Maaranhamna Marehamn Uuskaupunk Nystad Turku Ä bo Savonlnna Nyslott Rauma R aum o Paranen Pargas Lovsa L ovsa Por Björneborg Vaasa V a s a Kovston kaupp. Kovsto köp
19 9 Sellasa pakkakunta, jolla kauppalavaston bruttovetomäärä ol enemmän kun rekstertonna, ol kertomusvuonna 3 samon kun jo useana edellsenäkn vuotena ol ollut. Ensmmäsellä sjalla ol Helsnk, jonka osalle tul, mkäl proomuja e oteta huomoon, 3.7 % maan koko kauppalavaston vetomäärästä. Sen jälkeen seuraavat järjestyksessä Maaranhamna 7.4 %, Kulosaaren huvlakaupunk.o %, Turku 7.8 %, Vaasa 3.5 %, Uuskaupunk 3. %, Por 3,o % sekä Vpur ja Lovsa.3 %. Nämä kaupungt edustavat enempää kun kolmea neljännestä koko varsnasesta mertonnstosta. Yksstään Helsngn ja Maaranhamnan osalle tul 50. % koko vetomäärästä. Jos Kulosaaren huvlakaupungsta kotosn olevat alukset lasketaan yhteen Helsngn alusten kanssa, on kysymyksessä oleva prosenttluku 6.. Under redogörelseäret uppvsade, sasom fallet var under de närmast föregäende ären, 3 orter ett bruttotonnage om mer än regsterton. Främsta rummet ntogs av Helsngfors med, om prämarna eke medräknas, 3.7 % av hela tonnaget. Därnest följde Marehamn med 7.4 %, Brändö vllastad med.o %, Äbo med 7.8 %, Vasa med 3.5 %, Nystad med 3. %, Björneborg med 3.o % samt Vborg och Lovsa med.3 %. Sammanlagt representerade dessa städer över tre fjärdedelar av det sjögäende tonnaget. Helsngfors och Marehamn ensamma uppvsade sammanlagt 50. l % av det totala tonnaget. Sammanräknas de Brändö vllastad hemmahörande fartygen med Helsngfors fartygen, utgjorde nämnda procenttal 6.l. Kauppalavaston käyttämnen v. 939 aluksen laj huomoon otettuna. Handelsflottans användnng är 939 med.angvande av fartygens art. Koneella kulk. alukset Maskndr. fart. Luku Ántal Net toton Purjealukset Segelfartyg Proomut Prámar Yhteensä Summa Luku Antal Luku Luku Äntal Antal Suomen sataman välllä Mellan fnska hamnar Suomen ja ulkomaan välllä Mellan Fnland och utlandet Ulkomaan sataman välllä Mellan utländska h am nar Sesoneet Upplagda Kakkaan I allt Kauppaalusten käyttämsestä on varustajlta saatu tetoja 995 aluksesta, joden nettovetomäärä ol 544 rekstertonna. Nästä on ollut lkenteessä 783 alusta, nettovetomäärältään rekstertonna. Rsuttuna on ollut alusta, joden vetomäärä ol nettotonna, nästä koneella kulkevaa alusta, vetomäärältään 0 nettotonna, 8 purjealusta, 443 nettotonna sekä 88 proomua, 834 nettotonna. Angäende användnngen av handelsflottan förelgga av redarna avgvna uppgfter om 995 fartyg med en sammanlagd nettodräktghet om 54 4 ton. Av dessa voro 783 fartyg om nettoton gäng. Upplagda voro fartyg om nettoton, därav maskndrvna fartyg om 0 nettoton, 8 segelfartyg om 443 nettoton samt 88 prâmar om 834 nettoton.
20 0 Rsuttuna ollut tonnsto, joka vuodesta 933 vuoteen 937 jatkuvast vähenty mutta vuonna 938 vähän lsäänty, ol kertomusvuonna jonkn verran penemp kun vuonna 938. Rsuttuna olleta koneella kulkeva ja purjealuksa ol suhteellsen vähän; suurn osa nästä ol aluksa, jotka evät olleet lkenteessä korjauksen vuoks ta merkelposuuden puutteessa. Eräden rannkko ja ssävesalusten kohdalta ol kutenkn syynä lnjaautolkenteen aheuttama ansantmahdollsuuksen vähenemnen. Mtä tulee lkenteen er lajehn vo todeta sekä Suomen satamen että ulkomaan satamen välllä lkennöneen tonnston jonkn verran vähentyneen. Suurn osa koneella kulkevasta, m utta van n. kolmannes purjealustonnstosta el 84. % edellsestä ja 30.8 % jälkmmäsestä, ol Suomen ja ulkomaden välsessä lkenteessä sekä vastaavast 9.7 % ja 65.0 % yksnomaan ulkomaden satamen välsessä lkenteessä, muun osan lkennödessä Suomen satamen välllä. Jos otetaan laskelmen perustaks aluksen lukumäärä, m uuttuu kuva. Koneella kulkevsta alukssta koko luku 70 lkennö 30 Suomen satamen välllä, 340 Suomen ja ulkomaden satamen välllä sekä Det upplagda tonnaget som fr. o. m. ár 933 fortgáende mnskats, men ár 938 vsade oknng, nedgck áter under redo gorelseáret. Det upplagda maskndrvna och segelfartygstonnaget var dock jámforelsevs obetydlgt och omfattade tll overvagande del fartyg som for reparaton eller pá grund av brstande sjóduglghet cke vart trafk. Brstande sysselsattnng pá grund av konkurrens av lnjeblar forelág dock som orsak betráffande ett antal fartyg kust och nsjofart. Betráffande olka slag av fart ntráffade en mnsknng sávál betráffande tonnaget fart mellan fnska hamnar som tonnaget trafk mellan utlándska hamnar. Overvágande delen av det maskndrvna, men endast en tredjedel av segelfartygstonnaget eller 84. % av det forra och 30.8 % av det señare var trafk mellan Fnland och utlandet, medan resp. 9.7 % och 65.o % trafkerade enbart utlándska hamnar samt áterstoden fnska hamnar. Tages antalet fartyg betraktande var forhállandet ett annat. Sálunda gngo 30 maskndrvna fartyg av totala antalet gángvarande 70 mellan fnska hamnar, 340 mellan Fnland och utlandet samt Kauppalavaston käyttämnen vuosna Handelsflottans användnng under aren Luku Antal j Luku Antal! Luku Antal Luku Antal Luku Antal Luku Antal! Suomen satamen välllä Mellan fnska hamnar Suomen ja ulkomaan välllä Mellan Fnland och utla n d e t Ulkomaan satamen välllä Mellan utländska hamnar Sesoneet Upplagda Yhteensä Summa (53 543
21 alusta yksnomaan ulkomaden satamen välllä. Purjealuksen vastaavat luvut nden koko lukumäärä ol 64 olvat 6, ja 9. Varustajen antamen tetojen mukaan kauppalavaston rahaarvo ol vuoden 939 lopussa mk. Kun vastaava arvo v. 938 ol mk, ol se nän ollen noussut mk el 34. %. Nousu johtu etupäässä sodan aheuttamasta hntojen kohoamsesta, Kauppalavaston arvo e koskaan akasemmn ole ollut nn suur kun selontekovuonna. mellan utlándska hamnar. For segelfartygen totala antalet 64 utgjorde mottsvarande sffror 6, och 9. Enlgt av redama meddelade uppgfter belopte sg vardet av handelsflottan vd utgángen av ár 939 tll mk. Da motsvarande várde ar 938 uppgvs tll mk, utgjorde várdeoknngen mk eller 34. %. Vardeoknngen bor narmast tllskrvas den av krget vállade prsstegrngen pá tonnage. Handelsflottan har cke tdgare vsat ett sá hogt varde som under redogorelsearet. Kauppalavaston arvo vuosna Handelsflottans värde ären Vuos Är K oneella k u l kevat alukset M askndrvna farty g mk P urjealukset S egelfartyg mk Proom ut Präm ar mk Y hteensä Sum m a mk , Arvonnoususta tul 45.9 mlj. mk koneella kulkeven alusten, 9.5 mlj. mk purjealusten ja.6 mlj. mk proomujen osalle. Värdeöknngen hänförde sg med 45.9 mlj. mk tl maskndrvna fartyg. Segelfartygens värde ökades med 9.5 mlj. mk och präm arnas med l.c mlj mk.
22 Erlasta lkennettä harjottaven alusten osalle rahaarvo jakaantu sten, että kotmasta lkennettä harjottaven aluksen rahaarvo ol 85.6 mlj. mk, Suomen ja ulkomaden välllä lkennettä harjottaven 38.3 mlj. mk, ulkomaden välllä lkennöven 43.6 mlj. mk ja sesoneden aluksen 5.3 mlj. mk. Arvon jakaantumsessa er lkenteessä tomven alusten osalle on tapahtunut muutoksa. Kotmaan satamen välllä lkennöneden alusten. suhteellnen arvo vähen 4. % :sta v % än v. 939 ja yksnomaan ulkomaden satamen välllä lkennöneden alusten arvo vähen 0.o % :sta 8.4 % :n, kun taas Suomen ja ulkomaden välllä lkennöneden alusten arvo kasvo 75.% :sta 8 0.5% :n. Rsuttuna olleden alusten suhteellnen arvo ol 0.3 %. Vme vsvuotskautena tapahtunut kehtys selvää seuraavasta yhdstelm ästä: Pä olka sjöfartskategorer fördelade sg värdet sä att 85.6 mlj. mk belöpte sg pä fartyg nhemsk fart, 38.3 mlj. mk pä fartyg fart mellan hem och utlandet, 43.6 mlj. mk pä fartyg fart mellan främmande hamnar samt 5.3 mlj. mk pä upplagda fartyg. Beträffande värdefördelnngen pä olka slag av fart nträffade vssa förskjutnngar. Det relatva värdet för tonnaget fart mellan nhemska hamnar nedgck frän 4.4 % är 938 tl 0.8 % är 939. Värdet för tonnaget fart mellan hem oeh u t landet steg frän 75. % tll 80.5 %, medan värdet för tonnaget fart mellan främ mande hamnar nedgck frän 0.o % tl 8.4 %. Det relatva värdet för det upplagda tonnaget utgjorde 0.3 %. Utvecklngen under señaste femärsperod fram gär av följande samm anställnng: Erlasta lkennettä harjottaneden alusten arvo vuosna De olka slag av fart nsatta fartygens värde ären Vuos Är Kotmasessa lkenteessä I fart nom landet Suomen ja ulkom. välsessä lkenteessä I fart mellan hemoch utlandet Ulkomasessa lkenteessä I utländsk fart Sesoneet Upplagda Yhteensä Summa mlj. mk mlj. mk mlj. mk mlj. mk mlj. mk o E r aluslajen keskmääränen arvo bruttorekstertonna kohden ol: koneella kulkeven aluksen 64 markkaa, purjealusten 867 markkaa ja proomujen 434 markkaa, vastaaven arvojen oltua vuonna , 489 ja 4 markkaa. Aluksen keskmääränen arvo er alusryhmssä on sten tuntuvast lsääntynyt. Medelvärdet per bruttoregsterton utgjorde för de olka slagen av fartyg: maskndrvna fartyg 64 mk, segelfartyg 867 mk och prämar 434 mk mot resp. 957, 489 och 4 mk är 938. Genomsnttsvärdet hade sälunda avsevärt ökats nom samtlga fartygsgrupper.
23 3 Kauppaaluksn myönnettyjen knntyksen m äärä) käy selvlle seuraa vasta yhdstelm ästä: Beloppet av handelsflottan tagna ntecknngar ) fram gär av följande tablä: Höyryalukset Ängfartyg Moottoralukset Motorfartyg Purjealuk. apuk. Segelfartyg m. hjälpm. Purjealukset Segelfartyg Proomut Prämar Yhteensä Summa Luku Antal mk Luku Ant*l mk Luku Antal mk Luku Antal mk Luku Antal mk Luku Antal mk Vuoden alussa Vd ärets ngäng Vähennys Mnsknng Lsäys Öknng Vuoden lopussa Vd ärets utgäng Knntyksen kokonasmäärä lsäänty 38.6 mlj. mk el 39.o %. Se ol sten suhteellsest hukan suuremp kun kauppalavaston arvon lsääntymnen. Lsäys kohdstuu höyryaluksn, moottoraluksn ja apukonen varustettuhn purjealuksn, kun sen sjaan muden alusajen knntykset ovat pysyneet ennallaan ta vähentyneet. Suhteellsest jakaantuvat knntykset sten, että 84.0 % ol otettu höyryaluksn,.8 % moottoraluksn,. % apukonen varustettuhn purjealuksn ja 3.0 % proomuhn. Taulussa 58 annetaan tetoja kauppalavaston ansatsemsta bruttorahdesta varustajlta saatujen tetojen perusteella. Bruttorahten määrässä v. 93 alkanut nousu, jossa vuonna 938 tapahtu satunnanen pysähdys, jatku jälleen kertomusvuonna. Vuodesta 938 vuoteen 939 bruttorahten kokonasmäärä lsäänty 0.7 mlj. markasta 4.5 mlj. markkaan. Lsäys ol 3.8 mlj. mk el 8.l %. Bruttotulojen lsääntymsen aheutt tällä kertaa erkosest tavaran kuljetuksesta saatujen tulojen lsääntymnen, joka taas lähnnä johtu sodasta. *) M astraatten alusreksterestä saatujen tetojen mukaan. Det totala ntecknngsbeloppet ökades med 38.6 mlj. mk eller 39.o % oeh översteg sälunda relatvt taget nägot handelsflottans värdeöknng. Öknngen hänförde sg tl äng och motorfartygen samt tl segelfartygen med hjälpmaskn, medan ntecknngsbeloppet beträffande övrga fartygsgrupper antngen förblev oförändrat eller mnskades. Procentuellt fördelade sg ntecknngarna sä a tt 84.o % belöpte sg pä ängfartyg,.8 % pä motorfartyg,. % pä segelfartyg med hjälpmaskn och 3.0 % pä prämar. I tabellblagorna 58 lämnas uppgfter om av handelsflottan ntjänta bruttofrakter enlgt av redarna meddelade uppgfter. Den stegrng av bruttofraktbeloppet, som vdtog är 93 men är 938 vsade ett tllfällgt avbrott, fortgck under redogörelseäret. Totala bruttofraktbeloppet ökades frän 0. 7 mlj. mk är 938 tl 4.5 mlj. mk är 939. Öknngen utgjorde 3.8 mlj. mk eller 8. l %. Denna öknng hänförde sg tl övervägande del tll godsfrakterna och föranleddes av krget. *) E nlgt uppgfter hämtade ur m agstraternaa fartygsregster.
24 4 Kauppalavaston ansatsemat brutto rahdt vuosna Av handelsflottan ntjänta bruttofrakter áren Matkustajan kuljetuksesta Passageraravgfter Postn kuljetuksesta Postbefordrngsavgfter Tavaran kuljetuksesta Godsfrakter Hnaukssta ja pelastukssta Bogserngs oeh bärgnngsavgfter Akarahtauksessa ansattuja rahteja Tdsbefraktnngsavgfter Yhteensä Summa 000 mk % 000 mk /o 000 mk 0/ 000 mk /o 000 mk 0/ mk /o O.o O.o o O O O loo.o O lo.o O loo.o O.o O O.o O , O.o O O.o O O.o O O.o O Er tulolajen tarkastelu osottaa, että tavararahdt ja akarahtaustulot lsääntyvät, m utta m uut tulot vähenvät. Suurn tuloerä, tavararahdt, lsäänty 30.7 mlj. mk el 35.3 %, nousten 90.5 mlj. markkaan. Matkustajen kuljetuksesta saadut tulot vähenvät 5.9 mlj. mk el 0.5 %, 50.4 mlj. markkaan ja akarahtausmaksut lsääntyvät 0.6 mlj. mk el 6.8 %, 65.8 mlj. markkaan. En gransknng av de olka nkomstposterna ger vd handen att forutom godsfrakterna tdsbefraktnngsavgfterna okades, medan ovrga ntakter mnskades. Den storsta nkomstposten, godsfrakter,. okades med 30.7 mlj. nk tll 90.5 mlj. mk eller med 35.3 %. Inkomsten av passagerarbefordran nedgek med 5.9 mlj. mk tll 50.4 mlj. mk eller med 0.5 c/c, medan tdsbefraktnngsavgfterna okades med 0.6 mlj. mk tll 65.8 mlj. mk eller med 6.8 %. Bruttorahten jakaantumnen alusten laadun mukaan erlasessa merlkenteessä v Bruttofrakternas fördelnng enlgt fartygens art och pä olka sjöfartskategorer är 939. Koneella kulkevat alukset Maskndrvna fartyg mlj. mk % Purjealukset Segelfartyg mlj. mk % Proomut Prämar mlj. mk /ö Yhteensä Summa mlj. mk % Suomen sataman välllä Mellan fnska h a m n a r o o loo.o Suomen ja ulkomaan välllä Mellan Fnland och utlandet o O loo.o Ulkomaan sataman välllä Mellan utländska hamnar o.9 3.o loo.o Yhteensä Summa loo.o
25 5 Erlasta lkennettä harjottaven alusten kesken tulot jakaantuvat sten, että 03.o mlj. mk saatn kotmasesta lkenteestä, 883. mlj. mk Suomen ja ulkomaden välsestä lkenteestä sekä mlj. mk pelkästään ulkomasten satamen välsestä lkenteestä. Y. 938 kerty rahttuloja kotmasesta lkenteestä 8.4 mlj. mk, Suomen ja ulkomaden välsestä lkenteestä mlj. mk ja pelkästään ulkomasesta lkenteestä mlj. mk. Tulot ss vähenvät ensmmäsessä ryhmässä 5.4 mlj. mk el 3.0 % ja lsääntyvät tosessa ja kolmannessa ryhmässä 7.9 ja 99.3 mlj. mk el 34.8 ja 9.5 %. Rahten jakaantumsessa erlasten alusten kesken tapahtu srtymstä koneella kulkeven aluksen hyväks purjealusten ja proomu j en kustannuksen a. Koneella kulkevat alukset ovat saaneet enmmät rahttulonsa el 64.3 % Suomen ja ulkomaan sataman välsestä lkenteestä, kun taas suurn osa purjealuksen rahttulosta kysymyksessä on lähnnä Austraalan ja Englannn välä lkennövä vehnälavastomme el 80. l % saatn ulkomaan sataman välsestä lkenteestä. Pa olka sjöfartskategorer fördelade sg ntäkterna sä att 03.o mlj. mk belöpte sg pâ nrkes fart, 883. mlj. mk pâ fart mellan Fnland och utlandet samt mlj. mk pâ fart enbart mellan utländska. orter. Är 938 belöpte sg fraktnkomsterna frän nrkes fart tl 8.4 mlj. mk, fràn fart mellan Fnland och utlandet tl mlj. mk och frän enbart utrkes fart tl mlj. mk. En mnsknng om 5.4 mlj. mk eller 3.o % vsade sg säledes nom den förstnämnda fartkategoren och en öknng om resp. 7.9 och 99.3 mlj. mk eller 34.8 och 9.5 % nom den andra och tredje fa tkategoren. Beträffande fördelnngen av frakterna. pâ olka slag av fartyg nträffade en förskjutnng tl forman för de maskndrvna fartygen pä bekostnad av segelfartygen och prämarna. Med avseende â fartens art hade de maskndrvna fartygen de största fraktnkomsterna frän fart mellan Fnland och utlandet eller 64.3 %, medan övervägande delen av segelfartygens vär veteflotta pä AustralenEngland traden fraktntäkter eller 80. % hänförde sg tl fart mellan, främmande hamnar. Vuos Ár Bruttorahten jakaantumnen erlasen merlkenteen osalle vv Bruttofrakternas fördelnng pä olka slag av fart ären Kotmanen lkenne Inrkes fart Suomen ja ulkomaan välllä Mellan Fnland och utlandet Ulkomaan sataman välllä Mellan utländska hamnar Yhteensä Summa mlj. mk % mlj. mk % mlj. mk O' o o o loo.o a loo.o o loo.o O loo.o O loo.o loo.o Merenkulku v. 939 /O mlj. mk %
26 6 Seuraava taulukko osottaa, mten kauppalavaston alusten bruttorahdt jakaantuvat Suomen ja muden maden välslle matkolle. I följande tabell lämnas uppgfter om bruttofrakternas fördelnng pá resor mellan Fnland och säraklda främmande länder. BruttoraMen jakaantumnen er maden osalle Suomen ja ulkomaden välsessä lkenteessä vuosna Fördelnngen av ruttofrakterna frän trafken mellan Fnland och särsklda främmande länder ären mk % 000 mk % 000 mk % 000 mk % 000 mk % Buots Sverge Vro E s tla n d Tanska Danmark Saksa T y sk la n d Puola Polen Danzg Venäjä Byssland Iso Brtanna Storbrtanncn Alankomaat Nederländerna B elga B e lg e n Banäka Frankrke E spanja Spanen Ita la I t a le n : Yhdysvallat Förenta Statem a M uut maat Övrga länder Yhteensä Summa O loo.o 6 50 : 00.O : 00.O O E r malle jakaantuvat rahttulot suunnlleen samalla tavalla kun vuonna 938. Suomen ja Yhdysvaltan välsen lkenteen rahtm äärät lsääntyvät huomattavast, johtuen lähnnä vlkastuneesta lnjalkenteestä. Samon lsääntyvät Alankomahn kulkevasta lkenteestä saadut rahttulot tuntuvast. Ison Brtannan osalta tapahtu suhteellnen sekä Saksan ja Ranskan osalta nn hyvn suhteellnen kun absoluuttnenkn vähennys. I stört sett fördelade sg fraktbeloppet pä de olka länderna pä samma sätt som är 938. Fraktbeloppen frän trafken mellan Fnland och Förenta Staterna företedde en större öknng, närmast beroende pä en lvlgare lnjetrafk. Lkasä ökades fraktnkomsterna frän trafken pä Nederländerna nämnvärdare grad. Fraktnkomsterna frän trafken pä Storbrtannen vsade en relatv och frän trafken pä Tyskland och Frankrke en säväl absolut som relatv mnsknng.
27 7 Kauppalavaston mehstö v Bemannngen pä handelsflottan är 939. Koneella kulkevat alukset Maskndrvna fartyg Purjealukset Segelfartyg Proomut Prämar Yhteensä Summa Päällkötä Befälhavare PerämeMä Styrmän Radosähköttäjä Radotelegrafster M uuta kansmehstöä Annan däckspersonal Konemestareta Masknmästare Lämmttäjä ja muuta kone h enk lökunt a a Eldare och annan masknpersonal Muuta henklökuntaa Övrg personal: mehä manlg nasa kvnnlg Yhteensä Summa Vuonna Är >, ;> Mehstön luku vähen 335 el.9 % edellsen vuoden määrästä. Päällkköjen ryhmään on luettu sekä tutknnonsuorttaneet päällköt että sellaset päällköt, jotka evät ole suorttaneet tu t kntoa. Proomujen päällköt on luettu kansmehstön ryhmään, johon nden asallsest on katsottava kuuluvan. Manskapsnumerären mnskades med 335 eller.9 % jäm fört med föregäende är. Tll gruppen befälhavare bar hänförts säväl examnerat som oexamnerat befäl. Befälhavarna ä prämarna ha ansetts lkställda med övrg däckspersonal oeh hänförts tl nämnda grupp.
28 8 Mehstö jakaantu erlasta lkennettä harjottaven alusten kesken sten, että henkeä, stä 75 proomumehä, tootmaan satamen välllä kulkenessa aluksssa, henkeä Suomen ja ulkomaan välllä kulkenessa aluksssa ja 738 henkeä yksnomaan ulkomaan sataman välllä lkennönessä aluksssa. Purjehdusajan ptuudesta saadaan tetoja taulusta n:o 9. Kotmaan sataman välllä lkennönestä alukssta ol 7 koneella kulkevaa alusta, vetomäärältään yhteensä 336 nettorekstertonna, sekä 5 proomua, vetomäärältään 96 nettorekstertonna, ollut lkenteessä koko vuoden. Suomen ja ulkomaden välsessä lkenteessä olevasta koneella kulkevasta tonnstosta ol 57 alusta, vetomäärältään nettotonna el 67. % tonnstosta ollut lkenteessä koko vuoden. Yksnomaan ulkomaan sataman välllä lkennönestä koneella kulkevsta ja purjealukssta ol 6 koneella kulkevaa alusta, vetomäärältään 7 48 nettotonna ja purjealus, vetomäärältään 53 nettotonna, ollut lkenteessä koko vuoden. Helsngssä, merenkulkuhalltuksen tlastoja rekstertomstossa, maalskuussa 94. Med avseende â olka slag av fa rt fördelade sg manskapet sâlunda att personer tjânstgjorde â fartyg fa rt mellan fnska hamnar, därav 75 prâmkarlar, personer â fartyg, som gâtt mellan Fnland och utlandet, samt 738 â fartyg, som enbart trafkerat utländska hamnar. Angâende seglatonstdens längd redogöres tabellblagan 9. Av det tonnage, som vart nsatt trafk mellan fnska hamnar, ha 7 maskndrvna fartyg om 336 nettoton samt 5 prâmar om 96 nettoton vart gâng âret om. Av det maskndrvna tonnage, som gâtt mellan Fnland och utlandet, har 57 fartyg om nettoton eller 67. % av tonnaget vart gâng âret runt, Av de maskndrvna fartyg och segelfartyg, som trafkerat enbart utländska hamnar, ha 6 maskndrvna fartyg om 7 48 nettoton och segelfartyg om 53 nettoton vart trafk âret runt. Helsngfors, â sjöfartsstyrelsens statstska och regsterbyrâ, mars 94. Harry Allenus. Isakk Laat.
29 Résumé. La marne marchande de la Fnlande, qu comprend des navres d un jaugeage de 9 tonneaux nets au mons, employés pour le transport de marchandses ou de passagers, se composat à la fn de l année 939 du n n m h rp.qnvfunt V a p e u rs... Navres à m o teu r... Volers avec machne auxlare... Volers... Chalands... Nombre Tonneaux bruts Total Au cours de l année la marne marchande a sub les changements suvants: Dmnuton: Nombre Tonneaux bruts Navres pérs vendus à l étranger Navres condamnés ou démols P a r reconstructon ou rejaugeage P ar changement de l espèce du navre Autre cause Accrossement: Total Nombre Tonneaux bruts P ar nouvelle constructon en Fnlande P a r constructon en étranger Acqus de l étranger P ar reconstructon ou rejaugeage P ar changement de l espèce du navre... Total La marne marchande se répartssat par l âge comme l sut: «on 00 ans <>. / ans et audessus % Vapeurs Navres à moteur G Volers avec machne auxlare V olers Chalands Total P a r rapport aux leux d orgne, les navres de la flotte marchande, comptés par tonneaux, étaent pour 84.4 % orgnares des vlles. La poston des flottes marchandes de dvers endrots, (de dvers leux d orgne), rangées d après leur grandeur (leur tonnage), les chalands décomptés,, état suvante : Helsnk avat pour sa part 3.7 % du jaugage de toute la flotte marchande du pays excepté les chalands. Marehamn 7.4 %, Kulosaar.o %, Turku 7.8 %, Vaasa 3.5 %, Uuskaupunk 3. %, Por 3.0 %, Vpur et Lovsa.3 %. Par rapport au tonnage la marne marchande se répartssat comme sut: Nombre Tonneaux bruts Navres de 9999 tonneaux.bruts Navres de tonneaux b r u ts Navres de tonneaux bruts et au dessus Total
30 30 Le tonnage moyen des vapeurs en fer et en acer état de 4, des navres à moteur de 4, des navres avec machne auxlare de 399 et des navres à voles de 356 tonneaux bruts. Les notces sur la valeur des navres de la marne marchande, leurs courses, leurs frets bruts et leurs équpages se fondent sur les nformatons, que les armateurs sont oblgés de donner chaque année. Selon ces nformatons la valeur de la flotte marchande état, à la fn de l année, de marcs fnnos, laquelle somme, réparte sur les dvers groupes de navres, se dvsat comme sut: Valeur, m arc Navres à force motrce V o lers Chalands Total La valeur des navres exerçant la navgaton entre la Fnlande et les ports étrangers état de 80.5 % de la valeur de toute la flotte, entre les ports fnlandas 0.8 %, et exclusvement entre les ports étrangers 8.4 %. La valeur moyenne des dvers genres de navres état par chaque tonneau brut suvante: Valeur marcs Navres à force motrce V olers C halands Au cours de l année 783 navres comprenant tonneaux nets étaent en servce, tands que navres comprenant tonneaux nets étaent désarmés. 39 navres étant en servce et comprenant tonneaux nets exerçaent la navgaton nternatonale et 39 navres de tonneaux nets, la navgaton ntéreure. Les équpages comprenaent 34 personnes, dont 835 femmes. Les frets bruts de la marne marchande fnlandase se montaent, en 939, à marc fnnos (vor table 7). De cette somme sont 03.o mllons de marcs obtenus en navgaton entre les ports fnlandas, 883. mllons de marcs en navgaton entre la Fnlande et l étranger et mllons de marcs entre les ports étrangers. Les frets bruts se répartssat sur les catégores de recettes suvantes: Transports de marchandses Passagers... Remorquage et sauvetage... Transports postaux... Tme charter Les frets bruts en navgaton nternatonale sont partculèrement obtenus des pays suvants: de la GrandeBretagne... de la Belgque... de l Allemagne... du Danemark... de la Suède... de la France... Autres
31 TAULUSTO TABELLER TABLEAUX
32 3 Taulu. Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suu Tab.. Handelsflottans fartyg om 9 nettoregster Tabl.. Navres de la marne marchande fnlandase jaugeant 9 ruset ja suuremmat alukset vuoden 939 alussa ja lopussa, ton och däröver vd början och slutet av är 939. tonneaux nets et audessus au début et à la fn de l année 939. H öyryaluksa  ngfartyg V a p eu rs H a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tá l F er et acer I n a Tonneaux b ruts n a I I h ; ' Vuoden alussa Vd àrets bör jä n A u début de V année.. B o s n a Tonneaux b ruts n a Luku A n ta l M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g N a v res à m oteur H a u t a j a te rä s J ä r n o c h stá l F e r et acer B o s P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a sk n V o lers avec m a ch n e a u xla re H a u ta ja te rä s J ä r n o c h stä l F e r et acer B o s n a n a Nombre \ n a N etto to n n a N ettoton Nombre n a \ N etto to n n a j N ettoton I \ Luku A ntal Nombre j n a n a Purjealuksa Segelfartyg V olers l t a u t a j a te rä s J ä r n o ch stä l F er et acer Luku A ntal I n a n a N ettoton I Luku A ntal I B o s n a I n a Luku A n ta l Nombre \ P ro o m u ja P rä m a r C halands H a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F e r et acer n a n a B o s n a H a u ta ja te rä s J ä r n o ch s tá l F er et acer Y h te e n sä S u m m a Total B o s H a u ta, te r ä s ja p u u J ä rn, s tá l o ch t r ä F er, acer et bos N ettotonna ] I Luku A ntal n a n a N ettoton \ Luku A ntal j Nombre \ n a N ettotonna Luku A ntal I Nombre n a n a!! V ä h e n n y s: M n s k n n g : I Dm nuton: \ ', h a a k srk k o u tu n e ta genom I fö ro ly c k a n d e navres pérs \ 3 u lk o m alle m y y ty jä genom övergäng tl utlandet n a vres vendus à Vétranger... I 4 h y ly k s tu o m ttu ja t a p o ste t I tu ja genoondem nerng j eller slo p n n g n avres con I dam nés ou dém ols... j ô u u d e s ta a n ra k e n n e ttu ja ta m I t a t t u j a g enom fö rb y g g n a d j elle r o m m ä tn n g p a r re \ constructon ou rejaugeage... ] o! m u s ta sy s tä p o s te ttu ja av! a n n a n o rsa k a v fö rd a autre! cause... ; 7 ; lajn m uutos ändrng av art j par changement de l espèce, I d u n a v r e " ! <sj Yhteensä Summa Total j: I L sä y s: Ö knn g :! A ccrossem ent:! 9 k o tm a a s s a r a k e n n e ttu ja ge nom nybyggnad nom rket p a r nouvelle constructon en F n la n d e... 0 ulkom alla rakennettuja gen o m n y b y g g n a d à u trk e s o rt par constructon en étranger u lk o m a lta o s te ttu ja genom fö rv ä rv frä n u t l a n d e t acqus de l étranger... u u d e sta a n ra k e n n e ttu ja ta m t a t t u j a genom fö rb y g g n a d elle r o m m ä tn n g p a r reconstructon o u rejaugeage.. 3 la jn m u u to s ä n d rn g a v a rt par changem ent de l'espèce d u n a v r e... 4 Yhteensä Sum m a T otal 5; Vuoden lopussa Vd ärets slut A la fn de V a n n é e (>; ! û! 7 s;
33 4 O A luksen kotp ak k a F artygen s h em ort IÄ eu d orgne des navres Uudenmaan lään. Nylands Iän. H elsngn reksteralue j H elsngfors regsterom ràde H e ls n k H e ls n g fo r s... 4! B rändö vlla sta d K ulosaare h u vlakaup... 5; H u op alah t H o p la k s... 0 Sbbo Spoo... 7 Kyrkslätt Krkkonumm.. Taulu. Kauppalavastoon kuuluven 9 nettorekstertonnn suurusten ja suu rempen aluksen luku ja vetomäärä, jaettuna kotpakan mukaan vuoden 939 lopussa. Tab.. Antalet och dräktgheten av handelsflottan tllhörga îartyg om 9 nettoregsterton och däröver, fördelade cfter hemort vd 939 ars slut. Tabl.. Navres de la marne marchande fnlandase jaugeant 9 tonneaux nets et audessus, classés par leu d orgne à la fn de Vannée 939. H ö y ry a lu k sa  n g fa rty g V apeurs R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F er et acer n a B o s M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g N a v res à m oteur R a u ta ja te rä s J ä r n o c h stä l F er et acer B o s P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m ed h jä lp m a s k n V o lers avec m a chne a u xla re R a u ta j a te r ä s J ä r n o c h stä l F er et acer B o s n a ; Luku A ntal j n a ; n a j Luku A ntal Nombre j n a n a : Luku A ntal! n a n a Luku A ntal Nombre \ n a n a Luku A ntal Nombre \ n a n a P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g V olers R a u ta j a te rä s J ä r n o ch stä l F er et acer I n a n a B o s n a n a R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F er et acer Luku A ntal Nombre n a P ro o m u ja P rà m a r C halands n a Luku A ntal B os n a n a R a u ta ja te rä s J ä r n o c h stä l F e r et acer j Luku A ntal Nombre \ n a n a Y h te e n sä S u m m a Total Luku A n to B o s n n n a R a u ta, te rä s ja p u u J ä rn, s tä l o ch t r ä Fer, acer et bos l ' G J ; Luku A n to n a n a N ettoton G ; I 8 Lovsan reksteralue L ovsa regsterom ràde ) L o vsa L o v sa... Ü P e r n ä P ernaja...! R u otsn p y h tä ä Ström fors n 9' Porvoon reksteralue Borgà regsterom ràde l 3 tornâ Porvoo...! 4 lk. m lk Tammsaaren reksteralue E kenäs regsterom ràde (5 E k e n ä s T a m m s a a r... 7 Pojo P oh ja... 8 Snappertuna Hangon reksteralue H angö regsterom ràde 0 H angö H a n ko... K uusankosk )... Turun ja Porn lään. Abo och Björneborgs än 3 Turun reksteralue A bo regsterom ràde 4 T u r k u À b o... 5 Salon kaupp. Salo k öp R y m ä tty lä O l 533 " l ) K uuluu K otkan reksteralueeseen. R äknas tll K o tk a regsterom ráde.
34 6 7 Taulu. (Jatk.) Tab.. (Forts.) A lu k sen k o tp a k k a F a rty g e n s h e m o rt L e u d orgne des navres H ö y ry a lu k s a A n g fa rty g V a p eu rs R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F er et acer n a B o s M o o tto ra lu k sa M o to ra rty g N a v res à m oteur R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F er et acer B o s P u rje a lu k sa ap u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a sk n V o lers avec m a chne a u x la re R a u ta ja te rä s J ä r n o ch stä l F er et acer B o s n a Luku A n ta l Nom bre n a n a Luku A ntal Nombre J n a n a Luku A ntal Nombre j n a n a \ n a n a n a n a O 7 Nagu Nauvo S K orpo o Korppoo p o o... 9 Houtskär Houtskar H o u k a Pkkö... 3 Pargas P aranen ( Kmto Kemö , Dragsfjärd Pernö ; Särksalo Fnby ; Halkko ; 7 A n geln em HH ts s H ttn t t n e n , Naantaln reksteralue N&dendals Nädendals regsteromräde regsteromràde Naantal Nddendal * 4 Uudenkaupungn reksteraue Nystads regsteromràde regsteromräde ; 44 Uuskaupunk u u k N y s taa d ; 43 Kustav f ! 44 Pyhäranta ; 45 I n ö... : 46 Rauman reksteralue Raumo regsteromräde regsteromràde : 477 Rauma Raumo m lk.. lk Luva... I Eura... 5 Porn reksteralue! Björneborgs regsteromràde regsteromräde Por BjÖrneborg m lk. lk M erkarva... g; Hämeenkyrö *) LLandskapet ÄAland. Ahvenanmaan aan maakunta Marehamns regsteromràde regsteromräde Maaranhamnan reksteralue Marehamn M aaranhamna Fnström Geta P u rje a lu k sa S eg elfarty g V olers R a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tä l F er et acer Luku A ntal j Nombre \ n a B ru ttoton, n a Luku A ntal R os n a j ' Tonneaux b ru ts\ n a P ro o m u ja P rä m a r C halands R a u ta ja te rä s J ä r n o c h s tä l F er et acer Luku A n ta l Nombre \ n a j Tonneaux b ru ts N etto to n n a N ettoton ' ' Luku A ntal Nombre B o s n a n a R a u ta ja te rä s J ä r n o ch stä l F er et acer Luku A ntal n a Tonneaux b ru ts\ n a N ettoton J Yhteensä Sum m a Total Nombre \ B o s n a n a R a u ta, te rä s ja p u u J ä r n, stä l o ch trä Fer, acer et bos L n a n a , » ) K uuluu Tam pereen reksteralueeseen. R äknas tl Tam m erfors regsterom räde
35 Taulu. (Jatk.) A lu k sen k o tp a k k a F a rty g e n s h e m o rt L e u d orgne des navres : H ö y ry a lu k s a Ä n g fa rty g V a p eu rs R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F e r et acer Luku «A n ta l j n a B o s 8 ^ M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stä l F er et acer N a v res à m oteur B o s P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a s k n V o lers avec m a chne a u x la re R a u ta ja te rä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer B o s n a n a JN etto to n m a \ I n a n a Jjuku A ntal Nombre J n a n a Luku A n tal Nombre \ n a n a Nombre n a n a P u rje a lu k s a S eg elfarty g V olers R a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tá l F er et acer I Luku A n tal n a n a B o s n a n a R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stá l F e r et acer n a Tonneaux b ruts. P ro o m u ja P rà m a r C halands N etto to n n a N ettoton. B o s n a n a \ R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F er et acer \ [ n a \ n a Yhteensä Summa Total Luku A A tal Nombre B o s n a j n a ' \ R a u ta, te rä s ja p u u J ä r n, s tä l o cl t r ä Fer, acer et bos Luku A ntal! Nombre j Tab.. (Forts.) n a n a 66 S altv k... O J o m a la L em lan d F ö g lö G K ö k a r GG G V ärd ö K u m ln g e B rä n d ö S o ttu n g a S) Hämeen lään. 7» H ä m e e n l ä ä n. Tavastehus Iän Tampereen reksteralue k ra e T am m erfors rs regsteromm ràde räde " 7 T am pere T a m m erfo rs N o k a n k a u p p. N o k a k ö p R u o v e s V lp p u la M ä n ttä K u ru Tesko L ä n g e lm ä k SO 8 0 H ämm eenlnnan e n n reksteralue k ra e T avastehus v a s regsterom m ràde räde 8 Hämeenlnna n Tavastehus u s V alkeakosken kaupp. Valkea k o sk k ö p H a u h o T u u lo s J a n a k k a la P ä lk ä n e L u o p o n en V ala Lahden reksteralue Laht regsterom m ràde räde L a h t H o llo la A s k k a l a Padasjok P a k L a m m K u h m o n e n... " 966 S ä y n ä tsa lo *) ) K o r p la h tl) J ä m s ä n k o s k *)... *) Kuuluu Jyväskylän reksterlalueeseen. täknas tl Jyväskylä regsteromräde ! ; ! " ; M erenkulku v a.
36 0 Taulu. (Jatk ). Tab.. (Forts.) A lu k se n k o tp a k k a F a r ty g e n s h em o r t L e u d o rg n e des n a v re s H ö y ry a lu k s a A n g fa rty g V a p e u rs R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer n a B ru tto t& n B o s n a N etto to n n a B r u t t o t o n n a Luku A n ta l Nombre, M o o tto ra lu k s a M o to rfa rty g N avres à moteur R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F er et acer n a B r u t t o t o n n a Nom bre B o s n a B r u t t o t o n n a P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä tp m a s k n V o le rs avec m a c h n e a u x la r e R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer B o s Nom bre n a n a Luku A n tal I Nombre \ n a ; n a! P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g R a u ta j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer Nom bre n a \ V o lers n a Nom bre B o s! n a B r u t t o t o n n a N e t t o t o n j P ro o m u ja P r á m a r C h a la n d s R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F er et acer Luku A n tal Nom bre n a B r u t t o t o n n a,! B o s n a B r u t t o t o n n a! R a u t a j a te rä s J ä r n o c h s tä l F er et acer n a B r u t t o t o n ' n a Y h te e n s ä S u m m a Nom bre T o ta l B o s n a n a R a u ta, te r ä s j a p u u J ä r n, s tä l o c h t r ä F er, acer et bos n a! n a 99; V purn purn lään.vborgs Iän Sortavalan reksteralue Sortavala regsteromräde regsteromràde Sorta va la m lk.. lk l k L aldenpohjan n kaupp. p L al h d e n p o h ja k ö p J a a k k m a.... or> 0 5 I m p la h t ~ LOO 0 0 Käksalmen reksteralue Kexholms regsteromràde regsteromräde K ä k s a lm IK e x h o l m.... ; 0 OS 8 S a k k o la > ~ ~ Vpurn reksteralue Vborgs regsteromràde regsteromräde H o 0 ; V p u r V b o r g...?n m lk. l k ; K ovston s kaupp. p K ovsto s köp. ö G ; 3 m lk.. lk l k J ; S ä k k jä rv J o h a n n e s N u j a m a a U u s k rk k o ~ Hamnan reksteralue Fredrkshamns regsteromràde regsteromräde H a m n a F re d rk sh a m n V r o l a h t V e h k a la h t "" Kotkan reksteralue Kotka regsteromräde regsteromràde K o tk a P y h tä ä P y tts K y m Lappeenrannan reksteralue Vllmansrands regsteromräde regsteromràde Lappeenranta p e n VU ü manstran a n s a n d L aurtsalan a kaupp. p L aurtsatu r a la k ö p... j
37 3 T aulu. íjatk. Tab.. (Forts.) A lu k se n k o tp a k k a F a rty g e n s h e m o rt L e u d 'o rg n e des n a vres H ö y ry a lu k s a Ä n g fa rty g R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer I n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts V a p e u rs B o s n a Tonneaux n e ts n a \ M o o tto ra lu k s a M o to rfa rty g R a u t a j a te rä s Jä rn och stâl F e r et acer N a v r e s à m o teu r n a Tonneaux n e ts n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a N e t t o t o n Tonneaux n e ts Nom bre B o s B r u t t o t o n n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a N e t t o t o n Tonneaux n e ts P u r je a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a s k n V o le rs avec m a c h n e a u x la r e R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer Luku A n ta l n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts N etto tonna Tonneaux n e ts I B o s n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a Tonneaux n e ts 3 4 G 7 S Lappee T a pp a lss a a r... r Savtapale v p a n Joutseno Mkkeln k lään. ä n St. Mchels Iän. n Savonlnnan reksteralue Nyslotts regsteromràde räde Savonlnna S a v o n n a N y s loo tt... t K a n g a s lal a m p S ulkava u a v a SäämS ä ä m nk k P u n k aha h arju S avv o nraa n ta EF nonkosk o n k o s k Henäves e Mkkeln reksteralue St. Mchels regsteromràde räde M kkel k e S t. M chel h e l m lk.. lk l k K angasnema n g a s n m R stn a..., A n t t o l a H rvensalm J u v a... 5 H aukvuor a u k u o... 5 Henolan reksteralue Henola H regsteromràde räde H e n o la S y s m ä , :55 M äntyharju n h a... P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g V o le rs R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tá l F er et acer Nombre \ n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a I ; N ettoton Nombre ; B o s n a Tonneaux b r u ts ' n a R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer n a P ro o m u ja P r à m a r C h alands n a B o s n a n a R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer n a B r u t t o t o n n a Y h te e n sä S u m m a T o ta l P u u T rä B o s n a B r u t t o t o n n a R a u ta, te rä s j a p u u J ä r n, s tâ l o cl tr ä F er, acer et bos ' n a n a Kuopon lään. ä n.kuopo Iän Kuopon reksteralue Kuopo regsteromràde räde K uopo u o p m lk.. Ik I k.... : 60 Pelaves P v e Tuusnemu u m R staves s t a v e s '63 V ehmh m ersalm K a r t tuu l a ~
38 Taulu. (Jatk.) A lu k sen k o tp a k k a F a rty g e n s h e m o rt L e u d 'orgne des navres H ö y ry a lu k s a A n g fa rty g V a p eurs R a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tá l F er et acer n a B o s 4 M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g N a vres à m oteur R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tá l F er et acer B o s P u rje a lu k s a ap u k o n e n S eg elfarty g m e d h jä lp m a s k n V o lers avec m achne a u x la re R a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tâ l F er et acer J uu T rä B o s n a Nombre n a n a \ ; n a n a n a n a n a n a L u k u A n ta l Nombre ' n a n a n M a a n n n k a R a au u talam m p L e p p ä v r r ta t a Suonenjok M uuruves u u v Juankosk J u a n k o s k... = = = = = = 7 Isalmen reksteralue Isalm regsteromràde räde Is a lm m lk. lk... 7 Joensuun reksteralue Joensuu regsteromràde räde " 77 o5 Joensuu J o e n u... > Nurmeksen N u kaupp. k a u p p. Nurmesu k öp...! 777 Leksan L k n kaupp. k a u p p. Leksa köp.; P elsjärv Eno o P elsensu u... 8 R ääkkylä...! P u rje a lu k sa S egelfarty g V olers R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tâ l F er et acer Luku A n tal \ Nombre \ n a n a N ettoton,! Puu Trä B o s n a B ruttoton j n a P r o o m u ja P râ m a r C halands R a u ta j a te rä s J ä r n o ch s tâ l ; F er et acer ; Luku A n tal Nombre j n a N etto to n n a j N ettoton \ Luku A n tal! B o s n a Tonneaux b ru ts'! n a, I Luku A ntal Nombre Í P^auta j a te rä s! J ä r n o ch s tâ l! F e r et acer n a!, n a Y h te e n sä S u m m a T otal Luku A n ta l Puu Trä B o s n a n a R a u ta, te rä s j a p u u J ä r n, s tâ l o ch tr ä Fer, acer et bos 0, ; f>:! « ' n a n a Tab.. (Forts.) ! j 9 ' j I ! j " 8 Vaasan V lään.vasa Iän IS 3 Krstnank. reksteralue Krstnestads regsteromràde räde 88 4 Krstneslad K e sla d K rstnankaupu a n h a n n k Sdeby y SSp yyy y...! 86 Kasksten reksteralue Kaskö regsteromràde räde Kasko Kaskö Kasknen oco K orsnäs ä s Vaasan reksteralue Vasa regsteromràde räde Vaasa Vasa M alaks M aalaht...j 9 Solv S ulva... j 3 93 K v evlae v k s K o v u la ht t Replot R e p t RRappaluoto a p a o... I Uudenkaarlepyyn reksteralue ; Nykarleby regsteromràde räde V orâ ö r ä Voyr V byr... Í ! " I ! j C I [ 3C ( ! 30 90
39 j j T aulu. (Jatk.) A lu k sen k o tp a k k a F a rty g e n s h e m o rt L e u d orgne des n a vres ; H ö y ry a lu k s a Ä n g fa rty g V apeurs R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tâ l F er et acer [ Nombre! n a Puu Trä B o s 6 7 M o o tto ralu k sa M o to rfa rty g N a v re s à m oteur R a u ta ja te rä s J ä r n o c h s tâ l Fer et acer B o s P u rje a lu k sa a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a sk n V o lers avec m a chne a u x la re R a u ta ja te rä s J ä r n o c h s tâ l F er et acer B o s n a Luku A ntal I I n a n a I Luku A ntal I n a n a I n a n a N ettoton I n a n a n a n a j Petarsaaren reksteralue j Jakobstads regsteromràde regsteromräde Jakobstad J a d P etarsaar... a a r P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g V olers H a u ta ja te rä s J ä r n o c h stá l F er et acer n a n a N ettoton ; ' Nombre ; B o s n a n a P ro o m u ja P râ m a r C halands R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer Luku A ntal, Nombre \ n a n a N ettoton j j B o s n a : n a R a u ta j a te rä s J ä r n o c h stá l F er et acer n a n a j Y h te e n sä S u m m a Luku A n ta l Nombre \ T otal B o s n a n a R a u ta, te rä s ja p u u J ä rn, s tâ l o c h t r ä F er, acer et bos G S Tab.. (Forts.) n a n a OCO K Kokkolan rek reksteralue e Gam lakarleby regsterom räde Gamlakarleby regsteromràde... " Kokkola K o la Gamlakarleby G a a b y... S 0 H m anka... > 0 Jyväskylän reksteralue Jyväskylä regsteromràde räde " Jyväskylä J y v ä y m lk.. lk l k... g Ä änekosken en kaupp. p. Ääne k o sk k öp Suolahden d kaupp. p. Suolaht k ö p ; L a u ka a a L eh tm äk Vrrat V t V tasaar , , I ! I «.7 KM ] 44 44! 5 :î 88 ICO Oulun lään.uleäborgs U leäborgs Iän ; Raahen reksteralue Brahestads regsteromràde räde j 3 3 Raahe R B rar a h estas d... j 4 j K alajok Oulun reksteralue Uleäborgs regsteromràde räde j Oulu u Uleaborg j 7 7 HH aukpudas a u k u d a s... 8 l... j 9 9 Kemn reksteralue Kem K regsteromràde räde K e m Tornon reksteralue Torneä Torneà regsteromràde räde A latorno... 3 Kajaann reksteralue Kajaan K regsteromràde räde 4 4 K ajaan a Kakkaan K I allt a Grand total\ «) « * ! o** Merenkulku v a. 3
40 A lu k se n ra k e n n u s p a k k a F a rty g e n s b y g g n a d s o rt L e u de constructon des navres U u d e n m a a n lä ä n. H ö y ry a lu k s a A n g fa rty g V a p e u rs R a u ta j a te r ä s J ä r n o c h s tâ l F e r et acer Nombre \ n a! B ruttoton Tonneaux b ruts B o s 8 9 M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g N a v res à m oteur R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tâ l jfer et acer B o s P u rje a lu k s a a p u k o n e ln S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a s k n V o lers avec m a ch n e a u xla re R a u ta j a te r ä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer B o s n a I Luku A ntal Nombre j n a n a N ettoton Nombre n a n a Luku A ntal Nombre \ n a Tonneaux b ruts n a I n a Tonneaux b ruts n a n a Tonneaux b ruts n a S Nylands Iän, ~ H e ls n k H elsngfors l L o v sa L o v sa... 4 B orgä Porvoo H a ngö H a n ko S b b o Spoo P e r n ä P e rn a ja R u o ts n p y h tä ä S trö m fo rs... 9 B o rg ä lk. P o rv o o n m lk T e n a la T e n h o la... M u u t m lk. ö v r. lk... Taulu 3. Kauppalavastoon kuuluvat 9 nettorekstertonnn suuruset a Tab. 3. Handelsflottans îartyg om 9 nettoregsterton och Tabl. 3. Navres de la marne marchande fnlandase jaugeant 9 tonnesuuremmat alukset, jaettuna rakennuspakan mukaan vuoden 939 lopussa, däröver, fördelade eîter byggnadsort vd 939 ärs slut. aux nets et audessus, classés par leu de constructon à la fn de l année 939. P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g V o lers R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tâ l F er et acer Luku Antal! Nombre j n a n a Luku A ntal I B o s n a. n a R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer n a \ P ro o m u ja P rà m a r C halands n a Luku A ntal B o s n a n a R a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tá l F e r et acer I n a n a Y h te e n sä S u m m a Total Nombre! B o s n a n a R a u ta, te r ä s j a p u u! J ä r n, s tâ l o c h t r ä F er, acer et bos Nombre ' n a B ruttoton ; C> : , 33 7 ~ n a T u ru n j a P o rn lä ä n. Abo och B jörneborgs Iän "S 59 3 T u r k u A b o ( N a a n ta l N ä d en d a l... 5 U u s k a u p u n k N ysta d R a u m a R a u m o P o r BjÖrneborg S alo n k a u p p. Salo k ö p... 9 N a g u N a u v o P a rg a s P a ra n e n K m to K e m ö... H a lk k o... 3 L u v a... 4 P o rn m lk. B jö rn e b o rg s lk... 5 M e r k a r v a... 6 H ä m e e n k y rö *)... 7 M u u t m lk. ö v r. l k J , , ' * lf L a n d sk a p e t Alan*. A h v e n a n m a a n m a a k u n ta M a re h a m n M a a ra n h a m n a F n s trö m G e ta S a ltv k Ö v r. l k. M u u t m lk a : ! ; H äm een lä ä n. T a v a ste h u s Iän T a m p ere T a m m erfo rs L a h t... j ; ! *) K uuluu Tam pereen reksteralueeseen. R äknas tll Tam m erfors rögsteromräde
41 0 Taulu 3. (Jatk.) I I!! I ' A lu k se n ra k e n n u s p a k k a! P a rty g e n s b y g g n a d s o rt Leu de co n stra d o n des navres H ö y ry a lu k s a Ä n g fa rty g V a p eurs H a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer n a 3 B o s M o o tto ra lu k sa M o to rfa rty g N a v res à m oteur H a u ta j a te rä s J ä r n och s tä l F e r et acer n a Luku A ntal Nombre j n a ; \ n a n a n a B o s P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a s k n V o lers avec m a chn e a u x la re H a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F er et acer I j n a n a n a n a B o s n a n a 4 5 G 7 8 Û 0 n P u rje a lu k s a S eg elfarty g V o lers H a u ta ja te rä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer! Luku A n tal I Nombre I n a! B rutto to n j n a N ettoton! Tonneaux n e ts \ Luku A n tal < Nombre \ B o s n a n a P ro o m u ja P rä m a r C halands H a u ta j a te rä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer n a n a Tonneaux n e ts B o s n a I B rutto to n j N etto to n n a N ettoton! H a u ta ja te rä s J ä r n o ch s tä l F e r et acer I n a n a Y h te e n sä S u m m a T o ta l \ P u u T rä B o s n a n a H a u ta, te rä s ja p u u J ä r n, s tä l o c h tr ä F er, acer et bos Luku A ntal ; Tab. 3. (Forts.) S 39.0 n a n a ;>7 N o k a n k a u p p. N o k a k ö p V alkeakosken k a u p p. V alkeak o sk k ö p P rk k a la Y lö järv... 4 B u o v es... V l p p u l a K u r u T esko... 5 T u u lo s... ; (> L u o p o n en... 7 S ä äk sm äk... 8 H o llo la A s k k a l a P a d a sjo k...! 5 L a m m... I 5 K u h m o n e n... "" : ; L ; ( r, G J ' 53! S ä y n ä ts a lo )... : 5 J ä m s ä ]) ; J ä m s ä n k o s k J)... 5 G M uut m l k. Ö vr. lk.... j 5 7 V purn lä ä n. V borgs Iän. 5 8 K äksa lm K exhohn V p u r Vborg H a m n a F redrk sh a m n... GI K o tk a... G L appeenranta V llm a n stra n d G3 K o v sto n k a u p ft. K o v sto k ö p... : OI L a u r ts a la n k a u p p. L a u rts a la l k ö p... J G5 S o rta v a la n m lk. S o rta v a la lk.! G G I m p la h t... : 07 S alm... I GS' Vpurn m lk. Vborgs lk S ä k k jä rv Jo h a n n e s... 7 A n tre a... : 7 M u olaa K o v s to n m lk. K o v s t o lk.! 74 K u o le m a jä rv U u s k r k k o...! 7 G L a v a n s a a r V r o l a h t V e h k a l a h t...! 7 9 P y h tä ä P y tts...! Y 'n z LI IL Ü J G Gl r* G G J « G G *) K uuluu Jyväskylän reksteralueeseen. Häknas tl Jyväskylä regsterom ràde.
42 3 Taulu 3. (Jatk.) A lu k se n ra k e n n u s p a k k a F a r ty g e n s b y g g n a d s o rt Le u de construclon des navres H ö y ry a lu k s a Ä n g fa rty g V a p zu rs R a u t a j a te rä s J ä r n o c h s tä l P e r et acer n a I B r u t t o t o n \ B o s n a N e t t o t o n! Luku A n tal I n a '! Tonneaux b ru ts n a, : Tonneaux n e ts M o o tto ra lu k s a M o to rfa rty g N a v r e s à m o teu r R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l P e r et acer Luku A n tal [ j n a Tonneaux b ru ts n a N e t t o t o n Luku A n tal I B o s n a Tonneaux b ru ts n a Tonneaux n e ts Luku A n tal I P u rje a lu k s a a p u k o n e n S e g e lfa rty g m e d h jä lp m a s k n Volers avec m achne auxlare R a u t a j a te r ä s J ä r n o c h s tä l P e r et acer n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a : j Nombre \ B o s n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a 4 5 ' I L a p p e e ~ 8 T a p a l s a a r... j 833 J o u ts e n o...j 64 I I R u o k o la h t M u u t m lk. ö v r. l k... 8 «M kkeln k lään. ä S t. M eh els Iä n S a v o n ln n a N y s l o t t M k k e l S t. M c h e l...! H en o la R a n ta s a lm... 9 S u lk a v a... * S ä ä n n k... \ « E n o n k o s k ; 949 J o r o n e n : f P u u m a la...j ] 7 0 9(jJ 9 0 M kkeln k m lk. St. M ehels els lk.. ( K a n g a s n e m >R s tn a I 999 A n tto la J u v a ] M u u t m lk. Öö vr r.. lk P u rje a lu k s a S e g e lfa rty g V o lers H a u ta j a te r ä s J ä r n o ch s tä l F e r et acer Luku A ntal n a I l n a B o s n a Tonneaux b ruts n a : Luku A ntal Nombre I H a u ta j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer n a P ro o m u ja P r ä m a r C h a la n d s n a j Luku A ntal j B o s n a B r u t t o t o n Tonneaux b ru ts n a H a u ta j a te r ä s J ä r n o c h s tä l F e r et acer I Luku A ntal n a Tonneaux b ru ts n a Tonneaux n e ts Y h te e n s ä S u m m a T o ta l B o s n a Tonneaux b ruts n a R a u ta, te r ä s j a p u u l J ä r n, s tä l o c h t r ä F e r, acer et bos I * , G : L u k u A n ta l Tab. 3. (Forts.) n a n a Tonneaux n e ts 0: K u o p o n lä ä n. K uopo Iän K u o p o I 04 I s a lm J o e n s u u...i 0 «N u rm e k se n k a u p p. N u rm e s j k ö p L e k sa n k au p p. L e k s a köp. 0 8 K u o p o n m lk. Ku uo op po o l k l k P e l a v e s... I 0 L e p p ä v r t a... r>3 l (50 S u o n e n j o k... P e l s j ä r v... 3 K o n to la h t... 4 M u u t m lk. Ö v r. l k S IO S II 5 V aasan a a lään. ä n. V asa Iä n C G K r s tn e s ta d K r s tn a n k a u p.. 7 K a s k ö K a s k n e n... 8 V a a sa V a s a Jakobstad P eta rsa a r... j 0 K o k k o la G a m la k a r le b y... *> J y v ä s k y lä Ä änekosken e n kaupp. p Ä äne k o s k k ö p... 3 S uolahden k au p p. S u o lah t köp G ; H H o
MERENKULKU SJÖFART SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO, SEN ARVO, ANSIOT JA MIEHISTÖ HANDELSFLOTTAN, DESS VÄRDE, FR AKTIN KOMSTER OCH BEMANNING VUONNA ÄR 935 UUSI
S U O M E N V IR A L L IN E N T IL A ST O FIN LA N D S OFFICIELLA STATISTIK MERENKULKU SJÖFART
S U O M E N V IR A L L IN E N T IL A ST O FIN LA N D S OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPA LA IV A STO, SEN RAHA-ARVO, ANSIOT JA VÄESTÖ HANDELSFLOTTAN, DESS VÄRDE, FRAKTINKO M STER OCH BEMANNING
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B KAUPPALAIVASTO, SEN ARVO, ANSIOT JA MIEHISTÖ
SUOMEN VIRALLINEN TILASTOFINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO, SEN ARVO, ANSIOT JA MIEHISTÖ HANDELSFLOTTAN, DES S VÄRDE, FRAKT INKOMSTER OCH BEMANNING V UO NN A ÄR 946 UUSI
SUOM EN V IR ALLINEN TILASTO F IN L A N D S OFFICIELLA ST A T IST IK MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO HANDELSFLOTTAN VUONNA ÄR U U SI SARJA NY SERIE
SUOM EN V IR ALLINEN TILASTO F IN L A N D S OFFICIELLA ST A T IST IK IB MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO HANDELSFLOTTAN VUONNA ÄR 950 U U SI SARJA NY SERIE a H E L S I N K I H E L S I N G F O R S 9 5
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO HANDELSFLOTTAN VUONNA AR UUSI SARJA NY SERIE. 31 a.
SUOMEN VIRALLINEN TILASTO FINLANDS OFFICIELLA STATISTIK I B MERENKULKU SJÖFART KAUPPALAIVASTO HANDELSFLOTTAN VUONNA AR UUSI SARJA NY SERIE a. HELSINKI Helsinki. Valtioneuvoston kirjapaino Sisällys Innehàll:
SU O M EN V IR A L L IN E N T ILA ST O FIN LA N D S O F F IC IE L L A ST A T IST IK V U O N N A Å R UUSI SA R JA - NY S E R IE
SU O M EN V IR A L L IN E N T ILA ST O FIN LA N D S O F F IC IE L L A ST A T IST IK MERENKULKU SJÖFART I B V U O N N A Å R 922 UUSI SA R JA NY S E R IE 5 H E L SIN K I 924 V A LT I ON E UVOSTON Kl R JA
MERENKULKU SJÖFART VUONNA - ÅR HELSINKI 1923 S U O M E N V IR A L L IN E N T IL A S T O F IN LA N D S O F F IC IE L L A S T A TIS TIK
S U O M E N V IR A L L IN E N T IL A S T O F IN LA N D S O F F IC IE L L A S T A TIS TIK I B MERENKULKU SJÖFART VUONNA - ÅR 920 UUSI SARJA NY SERIE 3 HELSINKI 923 V A L T IO N E U V O S T O N K IR J A
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
INLEDNING TILL. Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : kapitel III.
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949 med
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
KVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989.
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
Utbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
INNEHÅLL ARG. 28 ' JULI 1925 HAFT. 3. lösnummer av.detta häfte kostar iir. 3:50.
INNEHÅLL Otto Grönlund, Om brottslgheten Sverge och "Norge under kr,s- tden, - Herbert T.ngsten",'Öppen omröstnng den svenska rks- - dagfen. ^Hjälmar Haralds, Representatpnspr^blem. Överskter.. och meddelandenf
Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Kauppalaivastotilasto 2013 Statistik över handelsflottan Finnish Merchant Fleet Statistics
Kauppalaivastotilasto 2013 Statistik över handelsflottan Finnish Merchant Fleet Statistics Liikenne ja matkailu 2014 Transport och turism Transport and tourism Trafin julkaisuja Trafis publikationer Trafi
En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO 1.1. 31.12.2014
THL 1852/5.09.00/2014 LIITE THL /Tietopalvelut-osasto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 30 Nimenselvennys 00271 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2015 mennessä TOIMEENTULOTUEN MENOTILASTO
Generellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd
Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan
Ett bidrag till frågan om gånggriftstidens havsnivå vid Östergötland Nerman, Birger Fornvännen 22, 247-250
Ett bdrag tll frågan om gånggrftstdens havsnvå vd Östergötland Nerman, Brger Fornvännen 22, 247-250 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_247 Ingår : samla.raa.se Smärre meddelanden. Ett bdrag
2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Heinrich Schütz. Vår Frälsare Jesu Kristi Sju Ord på Korset. Kör
Henrch chütz Vår Frälsare Jesu Krst ju Ord på Korset Kör nders Gustavsson 20072016 Denna verson av Henrch chütz Jesu sju ord är en bearbetnng av Ingvar ahlns verson, utgven på Nordska muskförlaget 1936.
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989.
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
1282/2016. Den kalkylmässiga ålderspensionsåldern är 65 år.
Blaga 0 LAGEN OM SJÖMANSENSONE (90/006) ASEDDA BEÄKNNGSGUNDE FÖ DEN FÖSÄKNGSEKNSKA ANSASSKULDEN SAM GUNDE FÖ ANSASFÖDELNNGEN ENLG 53 LAGEN OM SJÖMANSENSONE Grunderna tllämpas d eräknngen a den försäkrngsteknska
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989.
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
Bankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ
. Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef
Fastigheten upplåts för vandrarhems- och däred saranängande verksamet.
rh \.)1' Y' '/ ()(j,'- -r '.' P- -c., (l/ V) '--~-.~. (0 / v.' ç.(úo 9- d t. 1')/ Kommunstyrelsens handlng nr 54/2007 Mellan Svenska Turstförenngen STF AB, org.nr 556415-4259, Box 25, 101 20 Stockholm,
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
Beställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Revisionsrapport. Finspångs kommun. Granskning av årsredovisning Matti Leskelä Stefan Knutsson
Revsonsrapport Gransknng av årsredovsnng 2011 Fnspångs kommun Matt Leskelä Stefan Knutsson 26 mars 2012 Gransknng av årsredovsnng 2011 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng 1 2 Gransknngsnrktnng 2 2.1 Bakgrund
Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Blåsen nu alla (epistel nr 25)
lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 BOLLNÄS Q âwâcøoøog Ögøwmzq äommøoomg cçözøfzåq- - I/l//I/lg/Ö, göz/møa/kmgoqåswoltoa/nøåwffnwqw, ågmöomø- 80 âäføtøqåøgøøyf/fâ/l. 300%- ådøføgza/faazøoo: Ãlâe/føå/Imqfa/I/Lâo
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
Förklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:
INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1988. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1989. 1913-1961 utgiven av Kommerskollegium. 1911-1949
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
En rapport från Almega. juni Välfärdsutmaningen
En rapport från Almega jun 2017 Välfärdsutmanngen 2020 Inlednng I SCB (2016) konstateras att de utbldnngsnrktnngar där arbetsgvarna har störst problem med att htta sökande är grundskollärar-, sjuksköterske-,
LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.
LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING Uppgft: Materel: Att undersöka ljusets reflekton plana speglar och rytnng glaskroppar. Rätlock av glas Halvcylndrsk skva av glas Plan spegel Korkplatta Knappnålar. -papper
StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti
joulukuu 2008 StakesTieto Kunta Ari Virtanen Tiedot antoi PL 220 Nimen selvennys 00531 HELSINKI Puhelin Sähköposti Lomake palautetaan 13.2.2009 mennessä TOIMEENTULOTUEN ENNAKKOTILASTO 1.1. 31.12.2008 Tällä
Kauppalaivaston kuukausitilasto Månadsstatistik över handelsflottan Maaliskuu Mars 2011
Kauppalaivaston kuukausitilasto Månadsstatistik över handelsflottan Maaliskuu Mars 2011 Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland Liikenne ja matkailu 2010
Svensk författningssamling
Svensk författnngssamlng Förordnng om ändrng trafkförordnngen (1998:1276); SFS 2004:285 Utkom från trycket den 18 maj 2004 utfärdad den 29 aprl 2004. Regerngen föreskrver 1 fråga om trafkförordnngen (1998:1276)
BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN
RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................
Lösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Hushälls- och bos tads bl an keit
ALLMKN NA FOLKREKN 1 NGEN den 31 december 1950 Hushälls och bos tads bl an ket b STATSTSKA CENTRALBYRAN förrättar enlgt uppdrag av stafsr6det allmän folkräknng och därtll ansluten fastghets och bqsfadsräknng.
Psykiatrian erikoisalan laitoshoito 2005 Institutionsvård inom specialiteten psykiatri 2005
Tilastotiedote Statistikmeddelnade 24/2006 Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland 12.12.2006 Terveys 2006 Hälsa Health Psykiatrian erikoisalan laitoshoito
Svensk författningssamling
Svensk författnngssamlng Förordnng om ändrng trafkförordnngen (1998:1276); SFS 2007:235 Utkom från trycket den 23 maj 2007 utfärdad den 10 maj 2007. Regerngen föreskrver fråga om trafkförordnngen (1998:1276)
Kammarkollegiets författningssamling
Kammarkollegets författnngssamlng ISSN 1402-5345 (tryck) ISSN 1654-9325 (pdf) Utgvare: Bertl Kallner, Kammarkolleget Trafkanalys föreskrfter om uppgfter tll statstk om bantrafk m.m.; beslutade den 21mars
VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun
Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgven Helsngfors den 27 december 2002 Nr 1185 1190 INNEHÅLL Nr Sdan 1185 Lag om statlga affärsverk... 4779 1186 Lag om ändrng av 2 lagen om användnng av avkastnngen av
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:3 Nr 3 Överenskommelse mellan konungariket Sverige och republiken Finland om skötseln av riksgränsen mellan
2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400
Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS
~ca ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
~ca ~ Samordnngs förbundet 2014-06-16 sul (5) Td och plats Beslutande Ledamöter 2014-06-16 Kl. 09.00-12.00 AME - Parken J onne Norln, ordf. kommun Roland Hagström, FK Övrga närvarande Ersättare Övrga Bertl
Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013
Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2013 a. P3 o \, x.\ {,.. ;.. * F3 o H*E & v_ Jnneh.: 8:3 V g 0%: : 3:5 V 5...g SVENSUN Wlh. Weln w- «@»Q«@ @%@% @Z*@a KARLSTAD v? B a @» Rks- a.? 7 :s nzanufaktunflffâr,
Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
OPPIKOULUT LÄRDOMSSKOLORNA
S U O M E N V IR A L L IN E N TILASTO - F IN L A N D S OFFICIELLA STA TISTIK OPPIKOULUT TILASTOLLINEN KATSAUS OPPIKOULUJEN TILAAN JA TOIMINTAAN LUKUVUONNA -0 IX LÄRDOMSSKOLORNA STATISTISK ÖVERSIKT AV LÄRDOMSSKOLORNAS
Aktiebolaget Cilikattegel. Aktie : Bolagsordning. Lidköping 1909
Aktebolaget Clkattegel Akte : Bolagsordnng Ldköpng 1909 EOD Mljoner böcker bara en knapptrycknng bort. I mer än 10 europeska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeska bblotek har mljontals böcker från
Kommunstyrelsens handling nr 14/2009 IZatrineholms kommun " A VT AL OM ANLÄGGNINGSARRENDE. Arrendator: Elproduktion i Stockholm AB
Kommunstyrelsens handlng nr 14/2009 Zatrneholms kommun " Y' /- / /) f. cj ' () ~ -,~?:5 1'- ': ( ~Y- l) Í/,,;.-l ~,. "f,.. 9-DìY1 ~ c D "::") Närngslv och Tlväxt 1 (6) A VT AL OM ANLÄGGNNGSARRENDE Bakgrund,
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude,
S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana
PÄÄLAUSEEN SANAJÄRJESTYS (MAGNET s. 126 ) RUB2 1. SUORA SANAJÄRJESTYS (S + P + Kie (= Li) + P + O + T + P + A) S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll Kim ei halua soittaa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,
Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad
Redovsnng av demonstratonsodlng Optmal kvävegödslng tll blandvallar Jan Jansson Hushållnngssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att vsa på effekten av tllfört N tll blandvallar med avseende på klöverandel,
DOM 2010-05-06 Meddelad i Stockholm
I' ~~ KAMARRTTEN I STOCKHOLM Mgratonsöverdomstolen Avdelnng 1 DOM 2010-05-06 Meddelad Stockholm Sda 1 (3) Mål nr UM 1259-10 KLAGANE Offentlgt btrde: ÖVERKAGAT AVGORANDE Länsrättens Stockholms län, mgrtonsdomstolen,
Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.
1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,
Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund
Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan
Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17
1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt
1 T v ä r å b ä c k - T v ä r å - l u n d A T v ä r å b ä c k å g * H E e E r i k s d a l D e A V i n d e l n B 2 C Z - s t j
f ö t e c k n n g ö v e h u v u d s c b e f l n t l. a x» d v a a n n s x ä k e n f d e s d ^ a * 4 0 p l s n k o s n n g a ( j ä m f ö K u n g l. f ö o d a n g e n U 69/ 33) v d 9^ ä a u t g å n g. S
MAGMA Finlands svenska tankesmedja. Frågor om invandring. September 2009
MAGMA Finlands svenska tankesmedja September 2009 Tankesmedjan MAGMA och Taloustutkimus Finlandssvenskar har en positivare inställning till utlänningar och invandring än folkmajoriteten Tankesmedjan Magma
Sjöfartsstatistik I korthet. Sjöfart 2019: Jakob Sällström, Statistiker E-post:
Jakob Sällström, Statistiker E-post: jakob.sallstrom@asub.ax Tel: 018-25 493 Sjöfart 2019:1 26.4.2019 Sjöfartsstatistik 2018 I korthet Antalet fartyg över 300 bruttoton (Bt) i den åländskägda handelsflottan
Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för 716408-2419. Räkenskapsåret. - í. i i
Ársredovsnng för Brf Pavljongerna 716408-2419 Räkenskapsåret 2015 I - í Brf Pavljongerna 1 (12) Styrelsen fôr BrfPavljongerna får härmed avge årsredovsnng fôr räkenskapsåret 2015. Verksamheten Allmänt
Den svenska sjukfrånvaron
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska nsttutonen Examensarbete C Hösttermnen 2006 Den svenska sjukfrånvaron en stude skllnader mellan nrkes och utrkes födda under åren 2000-2005 Författare: Jenny Edlund
Specialundervisning 2014
Utbldnng 2015 Specalundervsnng 2014 Allt fler grundskolelever fck ntensferat stöd Hösten 2014 fck 40 500 grundskolelever ntensferat stöd, dvs. 7,5 procent av grundskoleleverna. Detta är 4,2 procentenheter
Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
AVTAL AV5EENDE FLYTNING AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRINEH02M\s KOMMUN
Kommunstyrelsens handl~ nr 4J2Q08~~ VATENFALL ~ AvtallD: VN-D-Av-1977-2007., AVTAL AV5EENDE FLYTNNG AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRNEH02Ms KOMMUN Mellan kv VATTENFALL lednng. ELDSTRBUTON AB, (org.nr. 556417-0800),
Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö
Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson
Arbetskraftskostnadsindex 2008=100
Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9
Mikrodata som gör identifikation av objekt möjlig lämnas inte ut.
Statistik om svenska och utländska fartyg i svensk regi 2002 TK0808 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Sjöfart A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!
Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt
gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium
gymnasevalet 2019 Dags att välja gymnasum Vad gllar du? Vktga datum Vad vll du göra nästa höst? Det börjar bl dags att välja program och gymnaseskola tll hösten 2019. Våga välja program och skola efter
Folkrätten och kriget mot terrorismen
Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2018 C(2018) 3302 fnal KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 1.6.2018 om ändrng av delegerad förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade