Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kommerskollegium med innehållsförteckning och sammanfattning på franska med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska med parallelltitel på engelska: Navigation med undertitel: En sammanfattning av Sjöfarten åren Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: Efterföljare: Statistiska meddelanden. Serie T, Transport och kommunikationer / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : kapitel III. Sjöfart : berättelse för år (Sverige officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-sjofart-1920

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK SJÖFART BERÄTTELSE FÖR ÅR 1920 AV KOMMERSKOLLEGIUM STOCKHOLM 1922 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 TILL KONUNGEN. Jämlikt sin instruktion får kommerskollegium härmed i underdånighet överlämna berättelse om rikets sjöfart år Berättelsen, varur vissa sifferuppgifter redan blivit offentliggjorda i Kommersiella Meddelanden, ansluter

6 IV INLEDNING. sig ifråga om plan och uppställning till närmast föregående redogörelse för år Huvudsakligen i ändamål att minska berättelsens omfång har förutvarande tab. 6 uteslutits. Motsvarande uppgifter till dem, som meddelades i nämnda tabell, återfinnas nu i tab. 7. Tab. 3 har erhållit en förändrad uppställning, varigenom möjliggjorts en fördelning av fartygen på tre åldersgrupper i stället för som förut på två. Stockholm den 30 juni Underdånigst K. A. FRYXELL. A. LILIENBERG. Einar Bergendal.

7 Text: Innehållsförteckning A) Handelsflottan 1* B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet 15* C) Svenska sjöfarten på utrikes orter 18* D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler 26* E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter 29* Fransk résumé 30* Tabellbilagor: A) Handelsflottan. Tab. 1. Den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver vid början och slutet av år Tab. 2. Den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver, fördelade efter hemort vid 1920 års slut, jämte uppgifter om deras bemanning i genomsnitt för seglationstiden (för så vitt de varit använda i handelssjöfart) 6 Tab. 3. Uppgifter om byggnadsmaterial, ålder och värde för den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver vid 1920 års slut 14 Tab. 4. Användningen av svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver år Tab. 5. Bemanning i genomsnitt för seglationstiden å de i handelssjöfart år 1920 använda, svenska handelsflottan tillhöriga fartyg om 20 nettoton och däröver 18 B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet. Tab. 6. Översikt av de år 1920 till Sverige ankomna och från Sverige avgångna fartygens nationalitet 20 Tab. 7. Sjöfarten mellan Sverige och främmande länder år 1920 med angivande av fartygens nationalitet 22 Tab. 8. Sjöfarten å särskilda tullkammardistrikt i riket år C) Svenska sjöfarten på utrikes orter. Tab. 9. Den svenska sjöfarten på utrikes orter år 1920 enligt därom från redare lämnade uppgifter 62 Tab. 10. Trafiken med svenska ång- och motorfartyg i viktigare utländska hamnar år Tab. 11. Svenska handelsflottans bruttoinkomster i kronor år Sid

8 VI D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler Tab. 12. Skepps- och pråmfarten år 1920 i de rikets hamnar, för vilkas begagnande avgifter utgå efter hamntaxor, fastställda av Kungl. Maj:t 96 Tab. 13. Varutrafiken i rikets hamnar och lastageplatser, länsvis, år Tab. 14. I rikets hamnar och lastageplatser år 1920 uppburna hamnavgifter för fartyg (inkl. pråmar) och varor samt grundpenningar 110 Tab. 15. Skepps- och båtfarten år 1920 å de rikets kanaler och farleder, för vilkas begagnande avgifter utgå efter taxor, fastställda av Kungl. Maj:t, ävensom beloppet av kanal- och slussavgifter 116 Tab. 16. Varutrafiken å rikets kanaler och farleder år Tab. 17. Främmande fartygs deltagande i kustfart mellan svenska hamnar år E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter. Tab. 18. Fyr- och båkavgifter samt lastpenningar år Tab. 19. Lotsavgifterna och deras fördelning på svenska och främmande fartyg år Tab. 20. Ton- och hyresavgifter till sjömanshusen samt tonavgifter till svenska församlingens i London kyrka år Sid.

9 VII Texte: Table des matières. Pages A) Marine marchande 1* B) Navigation entre la Suède et l'étranger (d'après les rapports de la douane) 15* C) Navigation suédoise à l'étranger (d'après les rapports des armateurs) 18* D) Navigation dans les ports et sur les canaux de la Suède (d'après les rapports des administrations compétentes et de la douane) 26* E) Droits de navigation perçus par les autorités de l'état 29* Résumé en français 30* Tableaux: A) Marine marchande. Tabl. 1. Navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, au début et à la fin de l'année Col. 1: domicile (I toute la Suéde, II toutes les villes suédoises, III Stockholm, IV Gothembourg): navires au début de l'année; accroissement pendant l'année: navires construits en Suède, acquis de l'étranger, accroissement par restauration, par reconstruction ou rejaugeage, par changement de l'espèce du navire; diminution pendant l'année: navires péris, condamnés ou démolis, passés à l'étranger, diminution par reconstruction ou rejaugeage, par changement de l'espèce du navire; navires à la fin de l'année; déplacement pendant l'année entre des ports suédois; col. 2 4: navires à vapeur: nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3) et tonnage net (col. 4); col. 5 7: navires à moteur: nombre (col. 5), tonnage brut (col. 6) et tonnage net (col. 7); col. 8 13: navires à voiles: avec machine auxiliaire (col. 8 10): nombre (col. 8), tonnage brut (col. 9) et tonnage net (col. 10); autres navires à voiles (col ): nombre (col. 11), tonnage brut (col. 12) et tonnage net (col. 13); col : total de navires: nombre (col. 14), tonnage brut (col. 15) et tonnage net (col. 16). Tabl. 2. Navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, classés par domicile à la fin de l'année 1920, ainsi que leurs équipages, moyennes pour l'année de navigation (pour ceux qui ont été employé dans la navigation marchande) 6 Col. 1: domicile des navires; col. 2 7: navires à vapeur: nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3), tonnage net (col. 4), équipages (col. 5 7): capitaines (col. 5), seconds et mécaniciens (col. 6), autres (col. 7); col. 8 13: navires à moteur: nombre (col. 8), tonnage brut (col. 9), tonnage net (col. 10), équipages (col ): capitaines (col. 11), seconds et mécaniciens (col. 12), autres (col. 13); col : navires à voiles: avec machine auxiliaire (col ): nombre (col. 14), tonnage brut (col. 15), tonnage net (col. 16), équipages (col ): capitaines (col. 17), seconds et mécaniciens (col. 18), autres (col. 19); autres navires à voiles (col ): nombre (col. 20), tonnage brut (col. 21), tonnage net (col. 22), équipages (col ): capitaines (col.

10 VIII Pages 23), seconds (col. 24), autres (col. 25); col : total de navires: nombre (col. 26), tonnage brut (col. 27), tonnage net (col. 28), équipages (col ): capitaines col. 29), seconds et mécaniciens (col. 30), autres (col. 31). Tabl. 3. Matériaux de construction, âge et valeur des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus à la fin de l'année Col. 1: catégories de tonnage (tonnage brut): navires à vapeur (lignes 1 13) à moteur (lignes 14 26), à voiles avec machine auxiliaire (lignes 27 35), autres navires à voiles (lignes 36 45); col. 2 28: les navires classés par matériaux de construction et âge: acier ou fer (col. 2 10), 0 9 ans (col. 2 4), nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3), valeur en 1000 couronnes (col. 4), ans (col. 5 7), 20 ans et au-dessus (col. 8 10), bois et fer (col ), bois (col ); col : total de navires. Tabl. 4. Emploi des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, en Col. 1: différentes espèces de navires: existant à la fin de l'année (lignes 1 5), rayés pendant l'année (lignes 6 10), total de navires (lignes 11 15); col. 2 13: nombre de navires employés pour le transport de passagers, de poste et de marchandises, et leur tonnage (brut et net): navigation entre la Suède et l'étranger (col. 2 4), navigation à l'étranger (col. 5 7), navigation entre les ports suédois (col. 8 10), total de navires (col ); col : navires employés pour la pèche, le sauvetage, brise-glace etc.; col : navires non employés pendant l'année; col : emploi inconnu; col : total. Tabl. 5. Équipages moyennes pour l'année de navigation des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, employés dans la navigation marchande en Col. 1: catégories de tonnage; col. 2 9: navires à vapeur: capitaines (col. 2), seconds (col. 3), autre équipage du pont (col. 4), mécaniciens (col. 5), autre équipage de la machine (col. 6), autres (col. 7 8), hommes (col. 7), femmes (col. 8), total (col. 9); col : navires à moteur: capitaines (col. 10), seconds (col. 11), autre équipage du pont (col. 12), mécaniciens (col. 13), autre équipage de la machine (col. 14), autres (col ), hommes (col, 15), femmes (col, 16), total (col. 17); col : navires à voiles avec machine auxiliaire: capitaines (col. 18), seconds (col. 19), autre équipage du pont (col. 20), mécaniciens (col. 21), autres (col ), hommes (col. 22), femmes (col. 23), total (col. 24); col : autres navires à voiles: capitaines (col. 25), seconds (col. 26), autre équipage du pont (col. 27), autres (col ), hommes (col. 28), femmes (col. 29), total (col. 30). B) Navigation entre la Suède et l'étranger. Tabl. 6. Navires arrivés à et sortis de la Suède, en 1920, classés par nationalités 20 Col. 1: nationalité des navires, entrés (lignes 1 28) et sortis (lignes 29 56); col. 2 7: nombre et tonnage net de navires à vapeur et à moteur, entrés et sortis chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), total (col. 6 7); col. 8 13: nombre et tonnage net de navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux; col : total de navires, Tabl. 7. Navigation entre la Suéde et l'étranger en 1920, par nationalité des navires. I. Navires entrés 22 II. Navires sortis 36 Col. 1: pays d'où les navires sont arrivés, respectivement pour lesquels ils sont partis, et nationalité des navires; col. 2 13: nombre et tonnage net de navires entrés et sortis en navigation directe: navires à vapeur et à moteur, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5); navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux (col. 6 9); total: navires chargés (col ), navires sur lest

11 Pages (col ); col : nombre et tonnage net de navires chargés, entrés en navigation combinée: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); total de navires chargés, entrés et sortis en navigation combinée (col ); col : total de navires entrés et sortis en navigation directe et en navigation combinée: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total (col ). Tabl. 8. Navigation par circonscriptions douanières, en I a. Navires suédois entrés 50 I b. Navires étrangers entrés 52 I c. Navires suédois et étrangers entrés 54 Col. 1: circonscriptions douanières où les navires sont arrivés ; col : nombre et tonnage net des navires, pour lesquels la circonscription douanière respective à été le premier port d'arrivée: navires à vapeur et à moteur, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux, chargés (col. 6 7), sur lest (col. 8 9), total de navires chargés (col ), de navires sur lest (col ); col : navires entrés après être arrivés à une autre circonscription douanière: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total de navires (col ); col : total de navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total (col ). II a. Navires suédois sortis 56 II b. Navires étrangers sortis 58 II c. Navires suédois et étrangers sortis 60 Col. 1: circonscriptions douanières d'où les navires sont sortis; col. 2 13: nombre et tonnage net des navires pour lesquels la circonscription douanière respective à été le dernier port d'expédition; col : navires sortis pour être expédiés plus tard d'une antre circonscription douanière; col : total de navires sortis. IX C) Navigation suédoise à l'étranger. Tabl. 9. Navigation suédoise à l'étranger, en 1920, d'après les rapports des armateurs. A. Résumé 62 B. Pays 66 Col. 1: pays et ports d'entrée ou de sortie des navires; col. 2 9: navires à vapeur et à moteur: nombre de navires chargés arrivés de ou partis pour la Suède (col. 2), leur tonnage net (col. 3); nombre de navires sur lest (col. 4), leur tonnage net (col. 5); navires arrivés de ou partis pour l'étranger (col. 6 9); col : navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire): arrivés de ou partis pour la Suède (col ); arrivés de on partis pour l'étranger (col ); col : total de navires arrivés et partis (col. 18) et de leur tonnage net (col. 19). Tabl. 10. Navigation à l'étranger de navires suédois à vapeur et à moteur, en f = nombre des navires; mt = tonnage net moyen des navires. Col. 1: ports; col. 2 10: nombre d'entrées de chaque navire dans les différents ports. Tabl. 11. Les bénéfices réalisés par la marine marchande de la Suède, en 1920, en couronnes 94 Col. 1: A. navigation internationale: frets bruts: pays pour lesquels les navires sont partis et d'où ils sont arrivés, bénéfices réalisés en time-eharter; B. navigation intérieure; A et B total col. 2 5: navires à vapeur et à moteur: navigation de la Suède à l'étranger (col. 2) et de l'étranger à la Suède (col. 3), navigation à l'étranger (col. 4), total (col. 5); col. 6 9: navires à voiles: navigation de la Suède à l'étranger (col. 6) et de l'étranger à la Suède (col. 7), navigation à l'étranger (col. 8), total (col. 9); col : total des navires: navigation de la Suède à l'étranger (col. 10) et de l'étranger à la Suède (col. 11), navigation à l'étranger (col. 12), total (col. 13); col.

12 X Pages 14 17: chalands enregistrés: navigation de la Suède à l'étranger (col. 14) et de l'étranger à la Suède (col. 15), navigation à l'étranger (col. 16), total (col. 17). D) Navigation dans les ports et sur les canaux de la Suède. Tabl. 12. Navigation de navires et de chalands jaugeant au-dessus de 10 tonneaux dans les ports suédois, en Col. 1: ports d'entrée ou de sortie; col. 2 13: navigation intérieure: nombre et tonnage net de navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col. 2 3), navires à voiles (col. 4 5), chalands jaugés (col. 6 7); nombre et tonnage net de navires sortis: navires à vapeur et à moteur (col. 8 9), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : navigation extérieure: navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); navires sortis: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : total de navires: entrés en navigation intérieure et en navigation extérieure (col ), sortis en navigation intérieure et en navigation extérieure (col ), entrés et sortis (col ). Tabl. 13. Transport de marchandises entre les ports suédois, en 1920, par gouvernements. A. Marchandises débarquées 106 B. Marchandises embarquées 108 Col. 1: gouvernements; col. 2 29: quantités de marchandises débarquées ou embarquées dans ces ports: animaux vivants (col. 2), produits de métairie (col. 3), poissons, écrevisses, etc. (col. 4), céréales, farines, son, gruaux, pain, etc. (col. 5), sucre, mélasse, tabac, épiceries (col. 6), fourrage, foin, paille, etc. (col. 7), pommes de terre, racines alimentaires diverses, pâte de betterave (col. 8), fruits, baies, écorces, matières tinctoriales et tannins (col. 9), spiritueux, bière et boissons rafraîchissantes (col. 10), matières textiles, fils, tissus, etc. (col. 11), peaux, poils, os, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 12), huiles, goudron, caoutchouc, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 13), bois bruts, sciés, etc. (col. 14), ouvrages en bois (col. 15), pâte à papier, carton et papier (col. 16), chaux pour l'usage de l'agriculture (col. 17), engrais, excepté chaux (col. 18), allumettes (col. 19), sel de cuisine, soufre et produits de l'industrie chimique (col. 20), houille, lignite et coke (col. 21), charbon de bois (col. 22), asphalte, ciment, argile, sable, tourbe etc. (col. 23), verres, porcelaine, faïence et briques (col. 24), pierres brutes et ouvrées (col. 25), minerais (col. 26), métaux bruts et ouvrés (col. 27), machines et outils (col. 28), autres marchandises (col. 29). Tabl. 14. Droits de port perçus, en 1920, dans les ports suédois pour les navires (y compris chalands) et les marchandises 110 Col. 1: ports; col. 2 3: droits de port pour les navires: navigation intérieure (col. 2), navigation extérieure (col. 3); col. 4 7: droits de port pour les marchandises débarquées en navigation intérieure (col. 4) et en navigation extérieure (col. 5), pour les marchandises embarquées en navigation intérieure (col. 6) et en navigation extérieure (col. 7); col. 8: total de droits de port pour les navires et les marchandises. Tabl. 15. Navigation de navires et de bateaux sur les canaux et d'autres voies navigables intérieures, en 1920, ainsi que péages et droits d'écluse 116 Col. 1: canaux et écluses (A. le système de voies navigables des lacs Väner et Vätter, B. le système de voies navigables des lacs Mälar et Hjälmar, C. petites voies navigables en communication directe avec la mer, D. petites voies navigables sans communication avec la mer); col. 2 5: nombre de voyages et tonnage net de navires à vapeur et à moteur, jaugeant 10 tonneaux et au-dessus: chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5); col. 6 9: navires à voiles, jaugeant 10 tonneaux et an-dessus; col : chalands; col : total de navires, jaugeant 10 tonneaux et au-dessus,

13 Pages et de chalands; col : nombre de navires, jaugeant au-dessous de 10 tonneaux; col. 18: trains de bois; col. 19: total de navires, de bateaux, de chalands et de trains; col : mois et date de l'ouverture (col. 20) et de la fin (col. 21) de la navigation; col : péages et droits d'écluse: pour les navires (col. 22) et les marchandises (col. 23), total (col. 24). Tabl. 16. Transport de marchandises sur les canaux et d'autres voies navigables intérieures, en Col. 1: canaux et d'autres voies navigables; col. 2 29: quantités de marchandises ayant passé par les canaux et d'autres voies navigables (voir pour le répertoire des marchandises le tableau n:o 13). Tabl. 17. Part de l'étranger dans la navigation au cabotage et au transport de marchandises entre les ports suédois, en Col. 1: circonscriptions douanières auxquelles les navires sont entrés, respectivement d'où ils sont sortis; col. 2 17: navires entrés: navires danois (col. 2 5): nombre de navires à vapeur et à moteur (col. 2) et leur tonnage net (col. 3), navires à voiles (col. 4 5); navires allemands (col. 6 9); navires hollandais (col ); total de navires à vapeur et à moteur (col ), de navires à voiles (col ); col : navires sortis. XI E) Droits de navigation perçus par les autorités de l'état. Tabl. 18. Droits de phare et droits de tonnage généraux, en Col. 1: circonscriptions douanières; col. 2 8: droits de phare: navires suédois chargés (col. 2), sur lest (col. 3), total (col. 4); navires étrangers chargés (col. 5), sur lest (col. 6), total (col. 7); total de droits de phare (col. 8); col. 9 15: droits de tonnage généraux: navires suédois entrés (col. 9), sortis (col. 10), total (col. 11); navires étrangers entrés (col. 12), sortis (col. 13), total (col. 14); total de droits de tonnage généraux (col. 15). Tabl. 19. Droits de pilotage, répartis par navires suédois et navires étrangers, en Col. 1: zones de pilotage et stations de pilotes; col. 2 6: droits de pilotage perçus sur les navires à vapeur (col. 2) et à voiles (col. 3) suédois, et les navires à vapeur (col. 4) et à voiles (col. 5) étrangers, total (col. 6); col. 7 9: dédommagement des pilots pour leurs voyages de retour: navires suédois (col. 7), navires étrangers (col. 8), total (col. 9); col. 10: total de droits de pilotage. Tabl. 20. Droits de tonnage et droits d'engagement attribués aux bureaux d'enregistrement et à l'église suédoise à Londres, en A. Droits de tonnage 131 Col. 1: bureaux d'enregistrement; col. 2 4: droits de tonnage perçus: navires suédois (col. 2), navires étrangers (col. 3), total (col. 4); col. 5 6: droits de tonnage: retenus (col. 5), versés (col. 6); col. 7: droits de tonnage répartis par l'office du Commerce, au début de l'année 1921: col. 8: total de droits de tonnage. B. Droits d'engagement attribués aux bureaux d'enregistrement 132 Col, 1: bureaux d'enregistrement; col. 2: droits perçus; col. 3: droits retenus; col. 4: droits répartis par l'office du Commerce au début de l'année 1921; col. 5: total. C. Droits d'engagement attribués à l'église suédoise à Londres 132

14

15 A) Handelsflottan. Till den svenska handelsflottan, sådan densamma redovisas i tab. 1, räknas först och främst alla svenska fartyg, vilka äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av 20 nettoregisterton eller därutöver. Nämnda fartyg äro enligt 2 i sjölagen registreringspliktiga. Vidare äro till handelsflottan hänförda fartyg om 20 ton och däröver, använda till ändamål som med handelssjöfart äger gemenskap, såsom fiske, bärgning, isbrytning e. d., såvitt nämligen desamma av redarna redovisats till kollegium. De flesta av berörda fartyg äro införda i fartygsregistret, ehuru ingen registreringsplikt för desamma föreligger. Ytterligare hava från och med år 1913 även redovisats frivilligt registrerade pråmar om 20 nettoton och däröver. Då dessa uppgingo till ett antal av endast 123 om brutto- och nettoton vid 1920 års slut och alltså utgöra en ringa bråkdel av rikets samtliga pråmar, framgår härav, att den ytterst viktiga uppgift, som pråmfarten i vårt på farleder så rika land har att fylla, endast i ringa mån kan bli belyst med stöd av de till kollegium inkomna uppgifterna rörande registrerade pråmar. På grund härav redovisas dessa pråmar icke i tabellerna 1 5 utan endast i en särskild avdelning av detta kapitel. 1) Ång- och. motorfartyg samt segelfartyg. De i tab. 1 meddelade uppgifterna angående handelsflottans bestånd vid början av år 1920 överensstämma med de uppgifter som i föregående års berättelse lämnades angående handelsflottans bestånd vid 1919 års slut. De under redogörelseåret timade förändringarna framgå av följande tablå: 1. Befintliga vid årets början:

16 2* HANDELSFLOTTAN. 2. Ökning under året: 3. Minskning under året: 4. Befintliga vid årets slut: Jämföres behållningen vid redogörelseårets början och slut, visar det sig, att ångfartygen minskats i avseende å antal men ökats i fråga om tonnage, att motorfartygen och segelfartygen med hjälpmaskin ökats i avseende â såväl antal som tonnage, medan däremot segelfartygen utan hjälpmaskin minskats i båda dessa avseenden, ökningen ( + ) eller minskningen ( ) framgår av följande: Bet är emellertid att märka, vilket även framgår av tab. 1, att i de ovan anförda uppgifterna rörande handelsflottans minskning under året ingå 5 ångfartyg om brutto- och nettoton, vilka förändrats till motorfartyg samt 73 segelfartyg om brutto- och nettoton, vilka försetts med hjälpmaskin. Dessa fartyg återfinnas under sina nya benämningar i uppgifterna rörande handelsflottans ökning. I följande tablå lämnas uppgifter om handelsflottans sammanlagda tonnage vid slutet av vart och ett av åren , varvid det förmedlade tonnaget framräknats pä så sätt, att till ång- och motorfartygens verkliga tonnage lagts 1 /3 av segelfartygens verkliga tonnage:

17 HANDELSFLOTTAN. 3* Handelsflottans nyförvärv åren gestaltade sig på följande sätt: Såsom synes av ovanstående sammanställning, har tillväxten i den svenska handelsflottans tonnage under år 1920 i motsats till föregående år i övervägande grad skett genom förvärv från utlandet. De under året från inhemska varv levererade fartygens antal, tonnage och hästkrafter inhämtas av följande sammanställning: Av ångfartygen hade följande ett tonnage av minst 1000 bruttoton:

18 4* HANDELSFLOTTAN. Tre av de från inhemska varv levererade motorfartygen hade ett tonnage överstigande 1000 bruttoton, nämligen: Inom segelfartygsgruppen voro alla fartyg av mindre dräktighet än bruttoton. Från utrikes ort har under året förvärvats följande antal fartyg:

19 HANDELSFLOTTAN. Efter ålder fördelade sig de från utlandet nyförvärvade ångfartygen på följande sätt: 5* Dessa fartygs fördelning på olika dräktighetsgrupper, räknat efter bruttotonnaget, framgår av nedanstående tablå: Av de från utlandet inköpta motorfartygen, inalles 18 st., voro 13 yngre än 20 år och hade 15 ett tonnage understigande 200 bruttoton. Bland segelfartygen med hjälpmaskin, uppgående till ett antal av 25, återfinnas också de flesta eller 22 st. inom åldersgruppen 0 19 år, liksom också för flertalet eller 15 av dessa fartyg dräktigheten var mindre än 200 bruttoton. Endast ett fartyg om brutto- och nettoton hade ett tonnage överstigande 1000 bruttoton. Huru segelfartygen utan hjälpmaskin fördelade sig på olika åldersgrupper framgår av följande sammanställning: I dräktighetsgrupper fördelade sig dessa fartyg sålunda: Den minskning, som svenska handelsflottan fått vidkännas genom förolyckande, kondemnering eller slopning m. m. samt avyttring till utlandet Sjöfart 1920.

20 6* HANDELSFLOTTAN. under femårsperioderna , och (ârsmedeltal) samt åren , åskådliggöres genom följande sammandrag. Handelsflottans årliga minskning under femårsperioderna och samt åren Inalles hava år 1920 avförts 60 ångfartyg om brutto- och nettoton, 6 motorfartyg om 1193 brutto- och 843 nettoton, 24 maskindrivna segelfartyg om brutto- och nettoton samt 57 andra segelfartyg om brutto- och nettoton. Då det måste vara av särskilt intresse att beträffande de avförda fartygen erhålla en mera detaljerad översikt med avseende på orsakerna till deras avförande, har kollegium i sådant syfte för år 1920 liksom föregående år låtit verkställa en förnämligast på officiella, till fartygsregistret ingivna handlingar och uppgifter grundad utredning, varav följande sammandrag här meddelas:

21 HANDELSFLOTTAN. 7* Av de minsprängda fartygen förolyckades 1 ångfartyg om 1027 bruttooch 670 nettoton i Östersjön, 1 ångfartyg om brutto- och nettoton och 1 segelfartyg om brutto- och nettoton i Kattegatt (Herthas flak) samt 1 ångfartyg om brutto- och nettoton i Nordsjön. I vilken utsträckning fartygens bristande sjövärdighet eller överlastning varit vållande till de övriga här ovan under A redovisade förlisningarna, har icke utgjort föremål för behandling i föreliggande berättelse, utan hänvisas till den berättelse om svenska fartygs sjöolyckor, som kollegiet årligen utgiver. Bland de i utländsk ägo Övergångna fartygen hava även redovisats 3 ångfartyg om sammanlagt brutto- och nettoton samt 1 segelfartyg om 448 brutto- och 389 nettoton, vilka efter uppbringning dömts förbrutna av prisrätt. Med avseende â hemort fördelade sig fartygen vid redogörelseårets slut mellan landsbygd och städer sålunda: Bland länen intager Göteborgs och Bohus län, närmast följt av Stockholms stad och Malmöhus län, det främsta rummet såsom sjöfartsidkande beträffande fartygens såväl antal som tonnage, enligt vad oinstående tablå utvisar:

22 8* HANDELSFLOTTAN. Huru den svenska handelsflottans fartyg fördelade sig på olika dräktighetsgrupper, beräknat efter bruttotonnaget, framgår av tab. 3. Enligt nämnda tabell gestaltade sig denna fördelning på sätt som framgår av följande sammanställning, i vilken även intagits uppgifter om de maskindrivna fartygens indikerade hästkrafter:

23 HANDELSFLOTTAN. 9* Vad angår ångfartygen, återfinnes det största antalet inom dräktigbetsgruppen 20/199 bruttoton. Det största sammanlagda tonnaget däremot ligger inom dräktighetsgruppen 1 000/ Inom motorfartygens klass möta oss 15 stora oceanfartyg, med en dräktighet av minst bruttoton vartdera. Deras sammanlagda bruttotonnage utgör 72-1 ^ av det sammanlagda motorfartygstonnaget. De flesta av motorfartygen voro under 200 bruttoton. Det största antalet segelfartyg (inkl. med hjälpmaskin) finnes i dräktighetsgruppen 20/199 bruttoton, och dessa segelfartyg utgjorde 915 % av hela segelfartygsflottan. Fartygsantalets och nettotonnagets procentuella fördelning mellan ångfartyg (inkl. motorfartyg) och segelfartyg samt medeldräktigheten för det ena och andra slaget fartyg åren framgår av efterföljande sammanställning: Enligt tab. 3 fördelade sig den svenska handelsflottans fartyg efter byggnadsmaterial och ålder sålunda:

24 10* HANDELSFLOTTAN. Sålunda utgöres den svenska handelsflottan, efter fartygsantalet sett, till mer än hälften av träfartyg och till över 2 /5 av järnfartyg, under det att fartygen av blandat byggnadsämne endast uppgå till 4-6 % av hela antalet. Räknar man däremot efter dräktigheten, befinnas järnfartygen utgöra S6 - $ %, träfartygen 11-3 % och fartygen av både trä och järn endast 1-8 % av hela bruttotonnaget. Skillnaden i detta hänseende mellan ång- och segelfartyg visar sig vara starkt utpräglad, i det att träkonstruktionen är nästan fullständigt förhärskande bland de senare men däremot järnkonstruktionen bland de förra. De olika fartygsslagens procentuella fördelning på olika åldersgrupper framgår av följande sammanställning: Här nedan lämnas uppgifter rörande ifrågavarande fartygs medelår äktighet, räknat efter bruttotonnaget, med fördelning efter byggnadsmaterial och ålder. Av dessa siffror framgår, att ång- och motorfartygens genomsnittstonnage, särskilt vad angår stål- eller järnfartygen, är betydligt högre under senaste tioårsperiod än före densamma, medan för segelfartygen av stål eller järn förhållandena gestaltade sig i rakt motsatt riktning. Den vid årets slut befintliga handelsflottans värde, varmed avses fartygens försäkringsvärde eller, därest försäkring å fartyget icke finnes, dess på annat sätt utrönta värde (antagliga försäljningsvärde), utgjorde inalles 8(u, 8 milj. kr., i vilket belopp icke ingår värdet av registrerade pråmar. I nämnda värdebelopp är medräknat värdet å statens tre ångfärjor Konung Gustaf V, Drottning Victoria och Malmö samt hjälpfartyget Trälleborg S. J. och postângfartyget Öland, vilka ingå i värdet av statsjärnvägarnas och postverkets material med 5-7 milj. kr., ävensom värdet å tre staten tillhöriga mindre fartyg. Fränräknas dessa fartygs sammanlagda värdebelopp, 5"8 milj. kr., från S67-8 milj.

25 HANDELSFLOTTAN. 11* kr., framkommer en rest av milj. kr., som utgör den i enskild (inkl. kommuns) ägo befintliga handelsflottans värde vid 1920 års slut. Huru detta belopp fördelade sig på olika slag av fartyg, åskådliggöres genom nedanstående sammandrag: Vad angår handelsflottans under året nyförvärvade fartyg, uppgick värdet å dessa till följande belopp: Värdet å förolyckade och eljest ur handelsflottan avförda fartyg uppgick till följande belopp: Under året ha i handelssjöfart eller till resandes fortshaffandc använts fartyg om sammanlagt brutto- och nettoton. Till ändamål som med handelssjöfart äger gemenskap (fiske, bärgning, isbrytning m. m.) hava använts 113 fartyg om brutto- och 5 4G1 netto-

26 12* HANDELSFLOTTAN. ton; ej använda hava varit 161 fartyg om brutto-och nettoton och beträffande 6 fartyg om 618 brutto- och 361 nettoton saknas uppgift om verksamheten under året. Av de under året i handelssjöfart använda fartygen hava sammanlagt 82 st. om tillsammans brutto- och nettoton till följd av förolyckande, avyttring till utlandet eller av annan anledning före årsskiftet avgått ur handelsflottan, och enahanda har varit fallet med 60 st. om sammanlagt brutto- och 9190 nettoton av de fartyg som under hela året legat overksamma samt 5 om 414 brutto- och 153 nettoton av de fartyg som använts till fiske m. m. Den vid årets slut befintliga handelsflottan, utgörande i allt fartyg med ett sammanlagt bruttotonnage av ton och ett nettotonnage av ton, har med hänsyn till användningen fördelat sig sålunda: Av de till handelssjöfart använda fartygen ha det stora flertalet segelfartyg eller omkr. 62 % och omkr. 54 % av ång- och motorfartygen sålunda sysselsatts i fart mellan svenska och utländska hamnar. Dessa sistnämnda fartyg representerade 90-4 % av den till handelssjöfart under år 1920 använda ångbåtsflottans tonnage, medan av samma tonnage 1.8 % gått i fart endast mellan utländska hamnar och 7-8 % i fart endast mellan svenska hamnar. Med fördelning efter fartygens hemort redovisar tab. 2 i sammanträngd form bemanningen i genomsnitt för seglationstiden å till handelssjöfart år 1920 använda, vid årets slut befintliga svenska fartyg. Dessa fartygs antal var, såsom ovan synes, om brutto- och nettoton. Bemanningen å dessa fartyg uppgick till man. Tab. 5 lämnar en mera detaljerad överblick över bemanningen, därvid uppgifter meddelas rörande olika grader av befäl och övrigt skeppsfolk samt rörande bemanningens an-

27 HANDELSFLOTTAN ställning å fartyg inom olika dräktighetsgrupper; även redovisas för bemanningen å de fartyg, som under året avförts. Bemanningen å de till handelssjöfart använda, vid årets slut befintliga fartygen uppgick till följande antal: 13* Efter olika slag av ägare grupperade sig den svenska handelsflottans fartyg vid 1920 års slut på följande sätt: Den inkomst av rederirörelse, för vilken ensamma personer och rederiaktiebolag varit för bevillning uppskattade, har enligt de från redarna inkomna uppgifterna utgjort: Dessa uppgifter, som naturligen hänföra sig till 1919 ars rörelse, måste emellertid av flera skäl betraktas såsom mycket bristfälliga. Sålunda hava beträffande mänga fartyg inga som helst uppgifter om ägarnas för bevillning uppskattade inkomst kunnat erhållas. Och i de fall, då rederirörelsen

28 14* HANDELSFLOTTAN. bedrivits endast såsom biaffär samt ej varit särskilt föt sig taxerad, hava uppgifter beträffande den därav härflutna inkomsten vanligen icke erhållits. Den för bevillning uppskattade inkomsten av 1918 och 1917 års rederirörelse uppgavs till resp och kronor. 2) Registrerade pråmar. De vid 1920 års slut befintliga registrerade pråmarna voro till antalet 123 med en dräktighet av brutto- och nettoton. Deras bemanning utgjordes av 101 befälhavare och 144 däckspersonal samt 25 övrig personal, varav 5 kvinnor. Under året hava tillkommit 4 registrerade pråmar om tillsammans brutto- och 1108 nettoton. 2 pråmar om tillsammans 238 brutto- och 221 nettoton hava förändrats till motorfartyg, och 1 pråm om 76 brutto- och 66 nettoton har slopats. Flertalet av de registrerade pråmarna ägde hemort i Stockholm och Göteborg, i Stockholm 84 st. om brutto- och nettoton samt i Göteborg 15 st. om brutto- och nettoton. Pråmarnas användning under året framgår av följande sammanställning: De vid årets slut befintliga registrerade pråmarnas värde är uppgivet till kronor. En fördelning av dessa pråmar efter byggnadsmaterial, och ålder följer här nedan: drämighetsgrupper 1) Häri ingå 12 pråmar om tillsammans brutto- och nettoton, använda för npplagsändamål.

29 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 15* B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet (enligt tullverkets uppgifter). I tabellerna 6 8 redogöres för sjöfarten mellan Sverige och utlandet enligt från tullverket inkomna uppgifter. Under år 1920 hava i direkt fart till Sverige från utrikes ort ankommit inalles lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg samt därifrån avgått sammanlagt lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg, såsom nedanstående sammandrag närmare utvisar: De svenska fartygens andel i den direkta sjöfarten mellan Sverige och utlandet utgjorde i avseende å antalet ankomna och avgångna fartyg 39-6 % (1919: 463 %) och i avseende å dessa fartygs sammanlagda nettotonnage 40-5 % (1919: 47-4 %). Beträffande förhållandet mellan de olika nationaliteternas andelar i denna sjöfart under förflutna år hänvisas till följande tablå, vilken omfattar såväl svenska som främmande, med last och i barlast ankomna och avgångna fartyg:

30 16* SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. Omfattningen under år 1920 av Sveriges sjöfartsförbindelser med särskilda viktigare länder i Europa och främmande världsdelar åskådliggöres genom följande sammandrag nr tab. 7: Anmärkas bör, att i ovanstående sammandrag samtliga fartyg i den kombinerade farten förefinnas bland dem som redovisats i den direkta farten

31 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 17* samt att beträffande den kombinerade farten ett och samma fartyg i vissa fall är upptaget på flera skilda länder. Med ledning av de uppgifter som meddelas i samma tab. 7 kan det i avseende på fraktfarten mellan Sverige och särskilda främmande länder beräknas, i vilken omfattning densamma ombesörjes av dels svenska fartyg, dels vederbörande främmande ankomst- eller avgångslands fartyg, dels fartyg tillhörande andra nationer. En procentuell beräkning, avseende det sammanlagda till Sverige ankommande och från Sverige avgående tonnaget i såväl direkt som kombinerad fart, följer här för de ovan upptagna länderna:

32 18* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. C) Svenska sjöfarten på utrikes orter (enligt redarnas uppgifter). Redarnas uppgifter om den svenska skeppsfarten på utrikes orter omfatta endast svenska fartyg om minst 20 nettoton, medan i tullverkets å kartoliner meddelade uppgifter om fartygsrörelsen mellan Sverige och utlandet ingå både svenska och främmande fartyg även mindre än 20 nettoton, varjämte de förra uppgifterna redovisa de särskilda såväl lastade som barlastade fartygens resor från hamn till hamn i främmande länder, medan de senare uppgifterna för varje fartyg blott upptaga de särskilda länder från eller till vilka fartyget enligt vederbörande märkrulla eller lastförteckning medför last eller, om fartyget hit ankommer eller härifrån avgår i barlast, endast sista utklarerings- eller första inklareringslandet. I tabell 9 äro redarnas uppgifter angående den svenska skeppsfarten år 1920 på olika hamnar i utlandet sammanställda. Härvid hava endast sådana hamnar blivit specificerade, vilka under redogörelseåret på in- eller utgående besökts av svenska fartyg om sammanlagt minst nettoton. Härvid är det som vanligt icke fråga om olika svenska fartyg utan om fartygsresor, så att ett och samma fartyg och dess tonnage kan ingå två eller flera gånger i det för varje hamn uppgivna sammanlagda antalet fartyg och antalet nettoton. Följande sammanställning ger en allmän Överblick av den svenska sjöfarten på utrikes orter åren : Svenska fartyg ankomna till och avgångna från utrikes orter Inkl. motorfartyg.

33 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 19* I tab. 9 redovisas endast fartyg som anlöpt en hamn för lossning eller lastning.. Emellertid angör ofta ett fartyg en hamn även för annat ändamål, såsom för kolning, Visitation, reparation, order eller på grund av haveri. Enligt inkomna uppgifter hava under år 1920 uteslutande av dylika anledningar utländska hamnar anlöpts av 645 svenska fartyg om sammanlagt nettoton. Av dessa fartyg hava icke mindre än 518 fartyg om sammanlagt ton anlöpt utländska hamnar i och för kolning. 207 fartyg om ton hava för detta ändamål angjort hamnar i Storbritannien och Irland. Den mest besökta kolhamnen har varit Newcastle on Tyne, som anlöpts av 93 fartyg om nettoton. Därnäst komma Portland (61 fartyg om ton) och Dartmouth (58 fartyg om ton). Bland övriga mera besökta kolhamnar må nämnas Alger, Port Said och Hartlepool. I tab. 10 redogöres för trafiken med svenska ång- och motorfartyg i viktigare utländska hamnar år 1920, med angivande av huru många gånger ett och samma fartyg under året ankommit till samma utländska hamn. De hamnar som besökts flitigast av samma svenska fartyg hava varit Köpenhamn och Sassnitz. Köpenhamn har nämligen av en svensk ångfärja om 731 nettoton anlöpts icke mindre än 592 gånger och Sassnitz av 2 svenska ångfärjor om vardera nettoton resp. 266 och 279 gånger. En redogörelse för den svenska handelsflottans bruttoinkomster år 1920 lämnas i tab. 11. Av efterföljande sammanställning framgår bl. a., huru de år 1920 intjänta bruttofrakterna fördelade sig på godsfrakter samt passagerareoeh postbefordringsavgifter. Svenska handelsflottans bruttoinkomster år 1920.

34 20* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. I angivna inkomstbelopp äro inräknade statens järnvägars inkomst å linjerna samt postångfartyget Ölands inkomst av godstrafik kr. och av persontrafik kr., utgörande sammanlagt kr. Under åren uppgingo de av svenska handelsflottan i utrikes fart intjänta bruttofrakterna för transport av gods till följande belopp: En översikt av den svenska skeppsfarten på olika främmande länder under år 1920 med hänsyn till såväl hela fartygsfrekvensen som till de intjänta bruttofrakterna för transport av passagerare, post och gods meddelas i nedanstående sammandrag:

35 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 21* Såsom framgår av ovanstående tabellsammandrag, är det i fart pä Storbritannien, som Sveriges handelsflotta haft sina största fraktintäkter. Samfällda beloppet av de bruttofrakter som svenska fartyg under år 1920 intjant i fart mellan Sverige och Storbritannien samt från skilda utrikes orter till sistnämnda land uppgick sålunda enligt den specificerade tabellen till ej mindre än kronor eller 37.7 % av fraktbeloppet i dess helhet. Näst Storbritannien kommo i avseende å fraktintäkten Amerikas Förenta Stater, Frankrike och Argentina. Även med hänsyn till antalet fartygsresor och fartygens sammanlagda dräktighet står Storbritannien framom andra länder, som varit föremål för vår handelsflottas verksamhet. De olika ländernas betydelse i förevarande hänseende inhämtas även av följande tabell, där endast direkta resor av lastade svenska fartyg från och till Sverige äro medräknade, så att från utrikes ort till annan utrikes ort ankomna lastade fartyg samt av dem intjänta fraktbelopp, vilka liksom alla barlastade fartyg ingå i förestående tabellsammandrag, här äro uteslutna Sjöfart 1920.

36 22* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. Översikt av lastade svenska fartygs direkta resor på olika främmande länder år 1920, ävensom intjänta bruttofrakter för transport av passagerare, post och gods från eller till Sverige. Storbritanniens ställning som huvudort för den svenska sjöfartsnäringens utbyte av fraktfarten på olika länder framträder här ännu skarpare än i föregående tablå, i det att den av svenska fartyg förmedlade samfärdseln mellan berörda land och Sverige visat sig hava under redogörelseåret inbringat milj. kronor eller 42.l % av det i tabellen redovisade beloppet. Vid en jämförelse mellan tonnaget och bruttofrakterna är att märka, att specificerade fraktuppgifter saknas för resor i tidsbefraktning varför ticlsbefraktningsavgifter icke ingå i dessa översikter samt att fartyg med genomgående last både vid ankomst och avgång upptagits såsom lastade, även om frakt förekommit endast i endera riktningen.

37 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 23* Sveriges reguljära transoceana ängbätslinjer. Aktiebolaget Svenska Amerika Mexiko Linicn har under år 1920 i full utsträckning uppehållit trafiken å sina trader i samsegling med Rederiaktiebolaget Transatlantic och A/S Norge Mexico Gralf Linjen. A den s. k. norra grenen, till nordatlantiska hamnar å Amerikas ostkust, har sammanlagt från Sverige expedierats 25 lägenheter, varav 10 av bolaget. Totala lastkvantiteten från Sverige, fraktad med de samseglande linjernas ångare utgjorde ton, huvudsakligast bestående av trämassa och papper, varav ton fraktats med bolagets fartyg. A den s. k. södra grenen, till amerikanska och mexikanska hamnar vid Mexikanska viken samt till Kuba, expedierades inalles från Sverige av de samseglande linjerna 11 lägenheter, varav 3 bolagets egna. Totala lastkvantiteten utgjorde ton, varav ton fraktats med bolagets fartyg. Lasten utgjordes huvudsakligen av gatsten till Kuba samt av papper och trämassa till övriga hamnar. I hemgående trafik expedierades 9 bolagets egna ångare, och den därunder transporterade godskvantiteten utgjorde sammanlagt ton. Bederiaktiebolagct Nordstjernan har under år 1920 i större omfattning än under de närmast föregående åren kunnat upprätthålla verksamheten å sina reguljära linjer till de transoceana länderna. Sålunda avgingo till Brasilien och La-Plataländerna från Sverige under året 11 ångare och 14 motorfartyg med laster av styckegods. Från La-Plataländerna hemkommo under året 13 ångare och 9 motorfartyg med laster av vete, majs, linfrö, ull, hudar, garvextrakt, oljekakor etc, varav 5 motorfartyg och 4 ångare även medförde partlast av kaffe från Brasilien Från Brasilien expedierades under året förutom ovannämnda 9 fartyg, vilka endast medförde partlast därifrån, 5 motorfartyg och 2 ångare med fulla laster av kaffe och andra varor. Till Södra Facifickusteti avgingo under året 7 motorfartyg, varav ett tidigare lossat en del av lasten i Brasilien och La-Plataländerna. Av dessa motorfartyg fortsatte ett via Panamakanalen direkt hem till Sverige efter att hava intagit full last av salpeter i Chile. De övriga iitom ett, som avgick till La-Plataländerna för att lasta spannmål hem, fortsatte till Norra Pactficknsten för slutlossning. Utom dessa lägenheter avgingo 4 motorfartyg direkt från Sverige till Norra Pacifickusten med partlast av styckegods, vilka samtliga återvände hem efter verkställd lastning av spannmål, kaffe, frukt m. m. Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska kompaniet expedierade under år fartyg med last från Skandinavien till S trait s Scttlements, Kina och Jajuin. Under samma tid avgingo 13 fartyg med last till Brittiska Indien. De viktigaste exportartiklarna voro papper, pappersmassa, järn, tändstickor och maskiner. På grund av bristande lasttillgång kunde reguljär hemgående trafik på Skandinavien icke upprätthållas, men bolaget har i allmänhet lyckats bereda lastrum för de smärre partier styckegods, som kommit i marknaden. Från Kina och Japan medförde sålunda 7 fartyg partlaster till Sverige om sammanlagt 668 ton och från Brittiska Indien likaledes 6 fartyg partlaster på tillsammans ton.

38 24* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. Av RederiaktieboJaget Transatlantics utgående linjer har den på Sydafrika att uppvisa den ojämförligt största trafiken. Denna linje har under året upprätthållits i samtrafik med Den Norske Afrika- og Australielinje, vilket bolag insatt 12 lägenheter mot Transatlantics 20. Inalles ha alltså 32 ångare expedierats på denna linje, varav det största antalet kommer på sommarmånaderna med deras rekordartade träexport på Sydafrika. Av hyvlade och sågade trävaror, plank, lådbräder och snickerivaror skeppades nämligen med linjebåtarna under år 1920 cirka standards. Även bolagets linje på Australien, som under året skötts i samförstånd med de norska och danska rederierna, Den Norske Afrika- og Australielinje samt A/S. Det 0stasiatiske Kompagni, har haft en stor trafik att ombesörja, även om densamma mot slutet av året i saraband med den allmänna depressionen gått väsentligt ned. Under året ha 18 ångfartyg expedierats till Australien, varjämte trenne segelfartyg avgått med fulla trälaster från Sverige och Norge. För linjen på Persiska viken, som uppehälles av bolaget ensamt, är 1920 ett rekordår i fråga om trafikens omfattning och lägenheternas antal och regelbundenhet. Ej mindre än 8 ångare ha expedierats, med vilka över standards lådbräder och andra trävaror förutom stora kvantiteter tändstickor och andra industrialster utskeppats från Sverige. Linjen på Väst af rika har överlåtits till ett annat svenskt rederi i samband med avyttrandet av bolagets mindre tonnage. På linjen till Java har under året lägenheternas antal varit 8. Ehuru trafiken på denna linje icke i omfattning kan på långt när mäta sig med den på Sydafrika- och Australienlinjerna, ha dock betydande mängder av företrädesvis cement och tändstickor men även av andra artiklar, såsom papper och maskingods, fraktats. Förbindelsen med Nordamerika, som underhålles tillsammans med Rederiaktiebolaget Sverige Nordamerika, AB. Svenska Amerika Mexiko Linien och A/S Norge Mexico Gulf Linjen, har krävt insättandet av 16 lägenheter från Transatlantics sida. Beträffande de hemgående linjerna har trafiken från Java ej haft lika stor omfattning som under år 1919, men däremot har styckegodstrafiken från Australien under det gångna året återupptagits efter att några år på grund av flera samverkande omständigheter ha legat nere. Denna trafik har varit av ganska stor omfattning och krävt 8 lägenheter. Vad angår trafiken från Nordamerika till Sverige, så har densamma, ehuru i och för sig betydande, dock visat en mycket stor nedgång jämfört med år A denna linje har bolaget under året insatt egna eller befraktade båtar till ett antal av 22. A linjen Indien Nordamerika har bolaget under året uppehållit trafiken i ungefär samma utsträckning som närmast föregående år. Rederiaktiebolaget Sverige Nordamerika expedierade inalles 15 lägenheter från Göteborg till New York, och sammanlagda godskvantiteten, fraktad med linjens ångare, utgjorde ton. De viktigaste exportartiklarna voro trämassa, papper, järn och stål samt tändstickor. Från New York till Göteborg expedierades sammanlagt 13 lägenheter, varvid den transporterade godskvantiteten uppgick till ton. A A.B. Sandström, Strannc cù C:os linje till Marocko avgingo under året