Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen åren Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1924_1925

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅREN AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1930 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befölkningsrörelsen åren Stockholm den 22 januari Underdånigst RICKARD SANDLER. E. AROSENIUS. t Befolkningsrörelsen

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 5* C) Giftermål 16* D) Barnaföderskor 35* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 47* F) Födda barn 50* G) Döda 55* H) Nativitetsöverskott 65* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 68* Texttabeller. Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren *» B. Giftermål, födelser, dödsfall, ut- och invandring länsvis 6*» C. Befolkningsrörelsen, å 1000 inv. av medelfolkmängden, i de större städerna åren *» D. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren Absoluta tal 9*» E. D:o, på 1000 inv. av hela folkmängden 10*» F. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, åren 1924 och *» G. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd, åren *» H. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren * I. Ingångna och upplösta äktenskap åren *» K. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» L. I äktenskap inträdda kvinnor fördelade efter yrke, år *» M. Vigda par, fördelade efter båda kontrahenternas yrken, år *» N. I äktenskap inträdda kvinnor fördelade efter yrke, år *» O. Vigda par, fördelade efter båda kontrahenternas yrken, år *» P. Relativa tal angående barnaföderskorna och deras fördelning, åren *» Q. Barnaföderskor på tusen kvinnor inom olika åldrar, åren *» R. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående samt efter ålder, åren *» S. Med utomäktenskapliga barn år 1925 nedkomna mödrar, fördelade efter uppgivet yrke, ålder och civilstånd 44*» T. Relativa antalet födda barn och deras fördelning, åren *» U. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper, åren *» V. Dödstalet inom folkmängden i dess helhet och inom olika åldrar, åren *» X. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 63*» Y. Dödstalet under olika månader, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren Sammandrag för riket. 1 Tab. 2 A. Folkmängden länsvis, år » 3 A. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år

8 IV Sid. Tab 4 A. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 5 A. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 6 A. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 7 A. Giftermål, länsvis, år » 8 A. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, år » 9 A. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 10 A. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 11 A. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 12 A. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år » 13 A. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år » 14 A. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 15 A. Giftermål fördelade efter makarnas konfessionella förhållanden, år » 16 A. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 17 A. Barnaföderskor, länsvis, år » 18 A. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 19 A. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 20 A. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 21 A. Fäder till under år 1924 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.. 50» 22 A. Föräldrarna till under år 1924 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 51» 23 A. Fäder till under år 1924 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 52» 24 A. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 25 A. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 26 A. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd) år » 27 A. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 28 A. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 29 A. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 30 A. Döda, i varje månad, länsvis, år » 31 A. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år Diagram över befolkningsrörelsen Tab. 2 B. Folkmängden länsvis, år » 3 B. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 4 B. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 5 B. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare) år » 6 B. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 7 B. Giftermål. länsvis, år » 8 B. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 9 B. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 10 B. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 11 B. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

9 Sid. Tab. 12 B. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år » 13 B. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år » 14 B. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 15 B. Giftermål fördelade efter makarnas konfessionella förhållanden, år » 16 B. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 17 B. Barnaföderskor, länsvis, år » 18 B. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 19 B. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 20 B. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 21 B. Fäder till under år 1925 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.. 114» 22 B. Föräldrarna till under år 1925 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder » 23 B. Fäder till under år 1925 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke. : » 24 B. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 25 B. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 26 B. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år » 27 B. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 28 B. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 29 B. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 30 B. Döda i varje månad, länsvis, år » 31 B. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år v Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 5* C) Mariages 16* D) Femmes accouchées 35* E) Péres des enfants légitimes 47* F) Enfants nés 50* G) Mortalité 55* H) Excédent des naissances 65* I) Migrations. Naturalisations 68* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Aperçu du mouvement de la population en *» B. Mouvement de la population, par départements 6*» C. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 7*» D. Répartition de la population par âge, en Nombres absolus 9*» E. Id. Nombres relatifs 10*» F. Population par sexe et par âge, en *

10 VI Pages. Tabl. G. Population par sexe et par état civil, en *» H. Population de certains groupes d'âge, en *» I. Mariages contractés et dissous en *» K. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 20*» L. Nouvelles mariées, par profession, en *» M. Combinaison des professions des époux et des épouses, en *» N. Nouvelles mariées, par profession, en *» O. Combinaison des professions des époux et des épouses, en *» P. Accouchements en Nombres relatifs 37*» Q. Fécondité par âge, en *» R. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes en *» S. Mères d'enfants illégitimes, classées par profession etc., en *» T. Naissances en suivant le sexe, la vitalité et la légitimité 52*» U. Mortalité infantile etc. en *» V. Mortalité par âge en *» X. Mortalité par sexe, par âge et par état civil en *» Y. Mortalité par mois, en * Tableaux annexés. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en Résumé général 1» 2 A. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 3 A. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays; col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col : Emigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des»introuvables» 2 ). Col : Gain ( + ) ou perte ( ) par migration. Col : Accroissement ( + ) on diminution ( ) de la population.» 4 A. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs pour les détails voir tabl. 3). Col : Mariages contractés, (voir tabl. 7). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 8)., Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 8). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par profession (voir tabl. 12). Col : mariages par mois. Col. 119: Séparations de corps. Col. 120: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 17 et 19). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1924 (voir tabl. 21). Col : Naissances (voir tabl. 24 et 25). Col : Décès (voir tabl. 27, 28 et 30). 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. Summa (p. abréviat. S:a)... Total. Landsbygd (p. abréviat. Lb.). Campagne. Hela antalet Nombre total. Städer ( St.). Villes. Åldersår Age. Riket Hela riket Royaume. Royaume. Levande födda Dödfödda Nés vivants. Mort-nés. Mankön (p. abréviat. M.).. Sexe masculin, Avlidna Décédés. Kvinnkön (, K., K v.) Sexe féminin. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle, comprenant, pendant la période du compte rendu, deux ans; ces personnes sont nommées»obefintliga» (»introuvables»).

11 Pages. Tabl. 5 A. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement ( + ) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 6 A. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 7 A. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col, 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces ; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7) ; entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 8 A. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessons. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées.» 9 A. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 10 A. Mariages par âge des époux, en a) Campagne, b) Villes, c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 11 A. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves on divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées.» 12 A. Hommes mariés par profession et par département, en Col. 1 : Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 3 6 : Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 17: Industrie. Col : Commerce et transport. Col : Administration publique et professions libérales. Col. 26: Travail domestique. Col : Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée.» 13 A. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.: II: Industrie; III: Commerce et transport: IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique; VI: Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, remariés.» 14 A. Mariages par mois, en » 15 A. Mariages par confessions des époux, en Col. 1: Confessions. Col. 2 3: Mariages religieux; col. 2: luthériens; col. 3: autres. Col. 4 5: mariages civils; col. 4: facultatifs; col. 5: obligatoires. Col. 6: nombre total. Col. 7: campagne. Col. 8: villes.» 16 A. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: â la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 19: Divorces; col. 6: d'après la loi ancienne; col. 7: après séparation de corps; col. 8: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 9: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre: col. 10: l'un des époux disparu depuis trois ans : col. 11: bigamie; col. 12: adultère; col. 13: maladie vénérienne contagieuse; col. 14: voies de fait- VII

12 VIII Pages. col. 15: condamnation; col. 16: ivrognerie; col. 17: aliénation mentale; col. 18: nullité de mariage; col. 19: nombre total. Col : Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 24: Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Col. 42: Professions des divorcés. Tabl. 17 A. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes ( = Ä.); col. 3: enfants illégitimes ( = Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 18 A. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 19 A. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 20 A. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col 12 21: villes; col : royaume.» 21 A. Pères des enfants légitimes nés en 1924, par âge 50 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 22 A. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1924, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 23 A. Pères des enfants légitimes nés en 1924, par profession 52 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 24 A. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, eu Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.» 25 A. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 26 A. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a). Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 27 A. Décès pur sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 28 A. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 29 A. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume. > 30 A. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 31 A. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en

13 Pages. Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies. Diagramme sur le mouvement de la population en Tabl. 2 B. Population par département, en Pour la traduction des en-tête des tableaux 2 B 31 B voir les tableaux correspondents, 2 A 31 A.» 3 B. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en » 4 B. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants, ou de plus, en B. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en » 6 B. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en » 7 B. Mariages contractés, par département, en » 8 B. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en » 9 B. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en » 10 B. Mariages par âge des époux, en » 11 B. Mariages par âge et par état civil des époux, en » 12 B. Hommes mariés par profession et par département, en » 13 B. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en » 14 B. Mariages par mois, en » 15 B. Mariages par confessions des époux, en » 16 B. Divorces et séparations, en » 17 B. Accouchées, par département, en » 18 B. Accouchées par âge en groupes d'un an, en » 19 B. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en » 20 B. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en » 21 B. Pères des enfants légitimes nés en 1925, par âge 114» 22 B. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1925, par combinaison d'âge » 23 B. Pères des enfants légitimes nés en 1925, par profession 116» 24 B. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en » 25 B. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en » 26 B. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en » 27 B. Décès par sexe, par état civil et par département, en » 28 B. Décès par âges et par départements, ainsi que décès dans les deux premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en » 29 B. Décès par sexe, par âge et par état civil, en » 30 B. Décès par mois, en » 31 B. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Résumé en français x IX Tryckfel: Sid. 11, i tabelltiteln, står: åren; läs: år.

14 X Resumé. Pour lorganisation et la subdivision de la statistique de la population en Suede, voir les rapports precedents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport biennal sur les different? facteurs du mouvement de la population en Comme d'habitude, les sommes principales eoncernant le nombre des habitants, 1'émigration et l'immigration y sont aussi insérés. La population totale de la Suéde, au 31 décembre 1923, était de ; a la fin de I'annee 1924, elle montait å , et, å la fin de 1925, å L'accroissement a par consequent été tres faible, surtout en 1925 (avec 2'89 ' > > settlement). La nuptialité, depuis longtemps assez faible dans notre pays, a été plus basse que d'ordinaire: 6'al et 6 19, resp., sur mille habitants. Cette diminution se fait sentir surtout å la campagne. Les nombres des divorces ont correspondu å resp. 43'7 1 et 46'7 1 pour mille mariages contractés. Le dépouillement des nouveaux mariés par profession, que l'on ne pouvait poursuivre. faute d'argeut, pour , a été repris en Comme auparavant. la frequence des mariages contractés a été plus forte cbez ceux oeeupés dans 1'industrie. le commerce et le transport que chez le groupe de 1'agriculture. Pour la premiere fois, on a essayé de classer les nouvelles mariées aussi d'apres leur profession avant le mariage. Bien que nulle profession n'ait été indiquée pour, a. peu prés. la moitiö des épouses, les resultats de cette classification (voir les tableaux L O) ne inanquent pas d'interet. A part une renaissance assez passagere de la natalité en 1920, le nombre des naissances, dans les deux derniéres decades, a continue de diminuer, tnéme absolument. Le nombre des nés vivants était de en 1924 et de en 1925, correspondant a une natalité, sur 1000 habitants, de 18'li et 17'5S resp. Ces chiffres relatifs sont inférieurs å celle de chaque année précédente. Le taux de mortalité a été de 11'96 ' >«eo 1924 et de 11'73» en Ces taux, bien qu'un peu plus hauts que celui de I'annee 1923, doivent étre considérés comme tres favorable». La statistique des migrations extérieures accuse, comme presque toujours, un exeödent des emigres, montant pour I'annee 1924 å et pour 1925 ä De plus, on a rayé des registres de population, pendant chacune des années, un nombre d'individus assez considerable comme «introuvables», consequence sans doute des verifications faites pour lapplication de la loi sur lassurance générale contre la vieillesse et linvalidité.

15 I sin berättelse angående befolkningsrörelsen åren har statistiska centralbyrån redogjort för sitt beslut att fördela redogörelsen för femårsperioden på två publikationer och för den förnämsta anledningen till denna åtgärd, nämligen att bearbetningen under dessa år varit i viss mån olikformig. Bristen på arbetskrafter hade förmått centralbyrån att, för att icke arbetet skulle ytterligare försenas, inskränka bearbetningen för åren i vissa hänseenden. De maskinella hjälpmedel, som anlitats vid bearbetningen av materialet för 1924 och 1925, hava satt centralbyrån i stånd att åter upptaga de uteslntna bearbetningsgrenarna. Föreliggande berättelse innehåller därför, liksom de forna årsberättelserna, tabeller om yrkesfördelningen hos de vigda männen och hos fäderna till äktenskapliga barn, vidare uppgifter om barnaföderskornas fördelning efter tiden mellan giftermålet och nedkomsten samt slutligen även den retrospektiva översiktstabell (tab. 1), som plägat inleda de forna berättelserna. Tab. 3 5 hava den oförkortade form, som de hade i de årliga redogörelserna. Nya för denna berättelse äro uppgifterna om de vigda kvinnornas yrkesfördelning; uppgifter om denna fördelning lämnas dels i och för sig, dels i kombination med männens yrke, i vissa texttabeller. För år 1925 (men icke 1924) har vidare gjorts försöksvis en bearbetning av yrkesuppgifterna om mödrar till utomäktenskapliga barn och likaså angående nedkomst utom hemorten; resultaten av den sistnämnda bearbetningen äro inryckta i texten. I övriga nu ej nämnda hänseenden överenstämmer denna berättelse väsentligen med sina närmaste föregångare. Vad berättelsens uppställning beträffar bör måhända framhållas att, bortsett från den retrospektiva översiktstabellen i början (tab. 1), samtliga tabeller som avse året 1924 komma i en följd (2 A, 3 A o. s. v.) och först därefter de som avse 1925 (2 B, 3 B o. s. v.). Vissa partier av berättelsens text hava utarbetats av aktuarien i ämbetsverket Arvid Carlson. A) Folkmängd och folkökning. Såsom statistiska centralbyrån tidigare meddelat i sina redogörelser för folkmängden inom administrativa områden åren 1924 och 1925, uppgick rikets folkmängd vid slutet av år 1924 till och vid 1925 års slut till (i2. Tillväxten under det förra året utgjorde personer eller 5-os /oo av folkmängden vid årets ingång. För år 1925 äro motsvarande siffror personer 1* Befoltningirvrehen 't.

16 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. eller 2s9,oo. AD gående de särskilda faktorer, ur vilka tillväxten framgått, lämnas upplysningar i tab. 3 (A och B), som angiver såväl nativitetsöverskottet som vinsten eller förlusten genom omflyttning samt omflyttningens fördelning på in- och utlandet ävensom på boken över obefintliga. Såsom i anmärkningarna till sagda tabell framhålles, överensstämmer icke för hela riket summan av de från inrikes ort inflyttade och till inrikes ort utflyttade, såsom den dock borde göra; skiljaktigheten är beroende på brister i kyrkobokföringen. En beräkning av tillväxten utgående från nativitetsöverskottet ökat med summa inflyttade och minskat med summa utflyttade giver för högt resultat i förhållande till den verkliga folkökningen. Beräknar man åter, såsom i tidigare redogörelser även skett, huru folkökningen ställer sig, om man till nativitetsöverskottet lägger antalet immigranter samt de från boken över obefintliga överförda och från summan drager dels antalet emigranter, dels de till boken över obefintliga överförda, erhåller man för år 1924 ett resultat (28 881), som ej alldeles oväsentligt understiger den uppgivna tillväxten (30 359). För år 1925 åter ger denna beräkning en slutsiffra (19 201), som är högre än den uppgivna folkökningen. Om orsakerna till dessa skiljaktigheter är vanskligt att yttra sig med bestämdhet. Sannolikt hava bestämmelserna om avförande till och återupptagande från boken över obefintliga ej överallt tillämpats konsekvent. I vilket fall som helst nödgas man i den följande framställningen röra sig med de officiella siffrorna för folkökningen. Sagda folkökning för riket i dess helhet måste bägge redogörelseåren, men framför allt 1925, anses utpräglat svag. Orsaken härtill ligger, såsom längre fram skall visas, däri att födelseöverskottet varit så lågt. Förlusten genom emigration har däremot icke varit överväldigande. Angående folkmängdens förändringar i olika landsdelar lämnas uppgifter i absoluta tal i tab. 3 (A och B) och i relativa tal i tab. B. Under år 1924 förekom folkminskning i 6 län och under år 1925 i 10. Vid redogörelseårens slut upptogo de särskilda länen nedanstående andelar av rikets hela folkmängd i %, under jämförelse med motsvarande tal vid sekelskiftet:

17 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* De fem norrländska länens andel av rikets folkmängd har alltså ökats från % vid sekelskiftet till % år 1924 och % år 1925; att märka är härvid att de båda sydligaste norrlandslänen icke deltagit i denna relativa ökning. De åtta län (Stockholms stad inberäknad), som av ålder sammanfattas under benämningen Svealand, hava likaledes gått framåt, från SO-: 6 till 32 21, resp %. De tolv södra länen återigen, eller Götaland, hava minskats i relativ betydelse; deras folkmängd, som vid århundradets början uppgick till % av hela rikets, hade vid 1924 års slut gått ned till 50'11 och vid 1925 års slut till 50o8 % (således dock fortfarande litet mer än hälften). Proportionen mellan lands- och stadsbefolkningen har under redogörelsåren förändrats i samma riktning, som förut oavbrutit varit händelsen under nära ett århundrade. I % av rikets hela befolkning hava kommit på landsbygden och på städerna för de sistnämnda med särskiljande av huvudstaden vid slutet av vart och ett av efterföljande år: Till någon del härrör emellertid ökningen i städernas folktal från administrativa regleringar. Under år 1924 skedde dock, ovanligt nog, inga sådana regleringar som kunde påverka förhållandet mellan lands- och stadsbefolkning. Däremot ägde flera inkorporeringar rum vid 1925 års ingång. Då införlivades nämligen med Kalmar stad hela Kalmar landskommun (561 inv.), med Lindesbergs stad ett mindre område (med 57 inv.) av Linde socken, med Ludvika stad det förut dels till Ludvika socken, dels till Norrbärke socken hörande Marnas municipalsamhälle (med 491 inv.), med Örnsköldsviks stad ett mindre område (med 82 inv.) av Själevads socken och med Umeå stad vissa områden (med inv.) av Umeå socken. Sammanlagda antalet invånare å de inkorporerade områdena utgjorde Folkmängden den 1 januari 1925 bör därför (se Tab. 2 B) upptagas till å landsbygden och i städerna (vid 1924 års slut resp och ). Räknat från nyårsdagens siffror som utgångspunkt belinnes landsbygdens befolkning under år li)25 hava ökats med personer eller I72 promille och städernas med personer eller 5-55 promille. Folkmängden i Tar och en av rikets städer och köpingar framgår, vad de förra beträffar, av tab. 4 och 5 och i fråga om de senare av statistiska

18 Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren ) 4* FOLKMÄNGD OCE FOLKÖKNING. 1 ) Folkmängden för äldre tider är här upplagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg I Statistisk tidskrift, bäftet 129. Immigranternas antal är känt från och med 1875 och för åren upptaget på grund av uppskattning. För åren ingår därför hela (don uppgivna) utvandringen i kol. för»nettoutvandringen». I kol. för»annan vinst eller förlust» ingår även till och frän boken över obefintliga överförda personrr.

19 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. centralbyråns redogörelser för folkmängden inom administrativa områden. Köpingarna ökades vid 1924 års ingång med en, Storvik; samtidigt erhöllo flera köpingar utvidgningar, ehuru mindre betydande, av sina områden. Detsamma var vid 1925 års ingång fallet med Kungsörs köping. En gruppering efter folkmängden av städer ocb: köpingar utfaller sålunda: 5* De båda största av köpingarna, Lidingö ock Sundbyberg, hava sedermera ryckt upp i städernas klass. Vid en jämförelse i detalj mellan statistiska centralbyråns redogörelser för folkmängden inom administrativa områden för två på varandra följande år plägar man vanligen finna folkökningen koncentrerad till städerna, de större städernas närmaste omgivningar samt till de trakter av landsbygden, som innesluta större municipalsamhällen eller eljest äro starkt industrialiserade, medan de egentliga jordbruksbygderna förete stillastående eller folkminskning. Av de här behandlade åren ansluter sig, kan man säga, året 1924 helt till den vanliga utvecklingsgången, och även under 1925 var det egentligen endast inom de nordligaste länen, som någon nämnvärd folkökning kunde påvisas jämväl i kommuner utan större industri. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal:

20 Tab. B. Giftermål, födelser, dödsfall, ut- och invandring länsvis: relativa tal för åren 1924 och 1925 ävensom för femårsperioden ) 6* BEFOLKNINGSRÖRELSEN, 1 ) Giftermälstal, födelsetal o. s. v. beteckna årliga antalet giftermål, födelser o. s. v. på tusen invånare av medelfolkmängäen.

21 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landet råder (sedan 1918) överskott av män; i städerna åter synes kvinnkönets övertalighet, efter att en tid ha gått tillbaka, nu vara på väg att ökas ånyo. I Norrland och Dalarna, taget som en enhet, är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Tab. F (sid. 11*) innehåller jämväl relativa tal för proportionen mellan könen inom olika åldrar. 7* Tab. C. Befolkningsrörelsen, å 1000 inv. av medel folkmängden, i de större städerna åren ') Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. ) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

22 8* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. Proportionen mellan könen inom olika ciulstfind är av intresse företrädesvis i fråga om de ogifta. Upplysningar härom meddelas, för så vitt de absoluta talen angår, i tab. 6. För vinnande av en sammanfattning har man brukat jämföra antalet ogifta män i åldern år med antalet ogifta kvinnor i åldern år. För senare tider utfaller en sådan jämförelse på följande sätt: Ifall man vill strängt fasthålla den lagliga äktenskapsåldern såsom nedre gräns, bliva grupperna numera: för ogifta män år, för ogifta kvinnor år. Jämförelsetalen år 1925 skulle då bliva män mot kvinnor, vilket giver relationstalet kvinnor mot män. Vilkendera av dessa avgränsningar man än väljer, så giva talen en annan föreställning om det kvinnliga överskottet än den vanliga jämförelsen mellan folkmängden av vartdera könet i dess helhet. Emellertid framgår av sammanställningen här ovan, att proportionen även i detta avseende i det hela utjämnats under senaste tiden, dock med ett tydligt avbrott för det av stark utvandring kännetecknade året b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid redogörelseårens utgång tinnes framlagd i tab. 6, A B, och har beräknats på sätt som är vanligt de år, då folkräkning icke hålles. Angående metoden för dessa beräkningar torde få hänvisas till tidigare motsvarande berättelser, särskilt den för aren , ävensom till andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Tab. D och E den förra innehållande absoluta, den senare relativa tal lämna tillfälle att jämföra befolkningens nuvarande åldersfördelning med motsvarande såväl under de närmast föregående åren som vid vissa längre tillbaka liggande tidpunkter. Vid bedömande av förändringarna år från år bör ihågkommas, att tillväxt eller minskning inom de olika åldersgrupperna i våra dagar endast sällan 1 ) nämnvärt influeras av dödligheten, vars växlingar från det ena året till det andra numera vanligen hålla sig inom ganska måttliga gränser. Huvudanledningen till ökning eller minskning inom varje ') Under influensaåret 1918 var detta fallet.

23 Tab.D. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren Absoluta tal. 1 ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 1 ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Svundbärg i Statistisk tidskrift, häftet *

24 Tab. E. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren På 1000 inv. av hela folkmängden. 1 ) 10* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 1 ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 129.

25 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 11* ålder är i stället talrikheten av den nya årskull, som inträder i resp. åldersgrupp, jämförd med talrikheten av den årskull, som utgår ur densamma för att inträda i närmast högre femårs- eller större grupp. Men en betydelsefull omständighet är också utvandringen, vilken ju i övervägande grad drabbar vissa åldersgrupper och därjämte år från år företer rätt stora växlingar. För ytterligare belysning av befolkningens nuvarande åldersfördelning har densamma i tab. F sammanställts med tal, som skulle kunna sägas utvisa den för vårt folk normala fördelningen; såsom sådan har, i likhet med i föregående årgångar, använts fördelningen i medeltal under den långa tidrymden Ännu för ett par decennier sedan kunde den svenska befolkningens åldersfördelning karakteriseras på ett sätt, som haft sin giltighet allt sedan den stora utvandringens början: överflöd på barn i skolåldern och på åldringar, brist på folk i medelåldern. De senaste årtiondenas låga nativitet har kommit överflödet på barn att helt och hållet upphöra; barnaåldern visar i stället underskott. Bristen inom medelåldern har så småningom minskats och kan nu sägas vara försvunnen. Den tredje avvikelsen från en normal åldersfördelning, nämligen den stora mängden av åldringar, fortfar däremot och har snart sagt år från år blivit mer utpräglad. Tab. F. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, åren 1924 och 1925 jämfört med äldre tider.

26 Tab. G. Folkmängdens fördelning efter kön. och civilstånd, åren ) 12* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND. 1 ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av O. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 139.

27 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER CIVILSTÅND OCH YRKEN. c) Civilståndsfördelningen. Den beräknade fördelningen av befolkningen efter civilstånd och kön för såväl redogörelseåren som vissa tidigare år finnes framlagd i tab. G. Förutom barnagruppens fåtalighet, en företeelse som redan är berörd, faller här i ögonen det mycket höga antalet vuxna ogifta (över 15 års ålder). Anledningarna härtill äro att söka dels däri, att barnagruppens fåtalighet låter de andra grupperna framstå starkare, dels i den låga giftermålsfrekvens, som sedan lång tid tillbaka varit rådande i vårt land, dels slutligen däri, att utvandringen, som företrädesvis bortför de ogifta, under de senaste decennierna varit jämförelsevis liten, undantagandes ett par enstaka kalenderår. Gruppen gifta har ökats märkbart under de senaste 15 åren, dock utan att ännu uppnå den relativa storlek, den hade för hundra år sedan. Gruppen förut gifta (d. v. s. änklingar, änkor och frånskilda) har under den senaste mansåldern hållit sig jämförelsevis konstant; de senaste åren utvisa en tendens till ökning, måhända beroende i främsta rummet på det ökade antalet äktenskapsskillnader. Den del av folkmängden, som närmast är att sammanställa med de föddas antal, är gruppen av gifta lcvinnor i åldern år. Från denna synpunkt förtjänar alltså sagda grupp en särskild uppmärksamhet. I medeltal för hela tidrymden har densamma beräknats uppgå till på varje million av folkmängden, och tab. H visar, att ännu så sent som år 1860 siffran var Men år 1925 funnos blott gifta kvinnor i denna ålder på varje million av folkmängden. På inv..vid 1925 års slut borde enligt medelproportionen hava funnits sådana kvinnor, men i verkligheten funnos endast För några år sedan var dock disproportionen ännu större. Ovanstående tal vittna tillräckligt om hur antalet gifta kvinnor i fruktsamhetsåldern i våra dagar är relativt mycket lägre än i äldre tider, och häri ligger förklaringen till väl icke hela men dock en del av nedgången i födelsernas antal; se härom under en följande avdelning. d) Yrkesfördelningen. Rörande befolkningens yrkesfördelning föreligga direkta upplysningar endast vid folkräkningarna. Då det likväl är av intresse att hava åtminstone ungefärliga uppgifter därom även för andra år, brukar en sådan fördelning kalkyleras. Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, äro emellertid vanskligheterna vid en sådan uträkning så stora, att det är rådligast att inskränka uppdelningen till de fyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar, Industri (inräkn. bergsbruk), Handel och samfärdsel samt Allmän tjänst och litterära och dyl. yrken. Övriga yrkesgrupper bliva approximativt fördelade å dessa. För den metod, som användes vid dessa beräkningar för åren , finnes närmare redogjort i 1914 års berättelse om befolkningsrörelsen. För åren efter 1920 har man, på grund av erfarenheten från 1920 års folkräkning, modifierat metoden nugot. De nu tillämpade förutsättningarna för beräkningarna äro följande: 13*

28 14* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKEN. beträffande landsbygden antages den procentiska andel, varmed gruppen Industri och bergsbruk ingår i hela folkmängden, för varje år aritmetiskt ökas med 0'31 procent; gruppen Handel och samfärdsel antages på samma satt öka sin andel av folkmängden med 0'04 procent; gruppen Allmän tjänst m. m. upptages med oförändrad numerär; gruppen Jordbruk m. m. får omfatta återstoden av landsbygdens folkmängd. I städerna åter antages Jordbruksgruppens numerär oförändrad med tillägg endast av den ökning, som uppstår genom vissa orters förvandling till städer eller införlivande med redan befintliga städer; gruppen Allmän tjänst m. m. antages årligen tillväxa med individer; av städernas återstående folkmängd antages 61 '2" % tillhöra gruppen Industri och 3873?» gruppen Handel och samfärdsel, ungefär som förhållandet var år Vid tillämpningen av dessa regler måste emellertid särskild hänsyn tagas till åtminstone de mera omfattande bland de inkorporeringar, som tid efter annan äga rum. 1 ) För medelfolkmängden åren 1924 och hava beräkningarna givit följande resultat; Dessa tal äro i det följande använda vid beräkningen av frekvensen av giftermål och födelser inom de olika grupperna. Angående motsvarande frekvenssiffror för dödsfallen hänvisas till centralbyråns berättelser om dödsorsakerna i riket. I procent av hela medelfolkmängden skulle ovannämnda tal motsvara: ') Den procentuella förskjutningen exempelvis å landsbygden från jordbrnksgruppen till industrigruppen blir därför icke fullt så stor som ovanstående regler skulle angiva, alldenstund de områden, som överflyttas från landsbygden till städerna, vanligen Tedan äro starkt industrialiserade.

29 Tab. H. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren ) FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 1 ) Folkmängden i desa helhet för äldre tider är här upptagen i enlighet med approximativa korrigeringar, och folkmängden inom här upptagna grupper är före år 1870 blott approximativ. 2 ) Ogifta, änkor och frånskilda. 15*

30 16* GIFTERMÅL. C) Giftermål. a) Antalet giftermål. Såsom framhölls i berättelsen om befolkningsrörelsen , fann sig statistiska centralbyrån manad att, på grund av brist på arbetskrafter och för att icke arbetet skulle ytterligare försenas, utesluta för sagda tre år bearbetningen i vissa hänseenden, bl. a. de vigda männens fördelning efter yrken. En följd härav var, att grupperingen, i geografiskt hänseende, av giftermålen verkställdes uteslutande efter lysningsorten, alltså den kvinnliga kontrahentens kyrkobokföringsort. Erfarenheten från tidigare år har nämligen visat, att, bortsett från de sammanställningar där mannens yrke tages med i räkningen, skiljaktigheterna i resultaten bliva föga betydande vare sig man vid giftermålens fördelning håller sig till mannens eller kvinnans hemort. Sedan de vid bearbetningen av 1924 och 1925 års material använda maskinella hjälpmedlen satt centralbyrån i stånd att utan allt för stor tidsförlust återupptaga de förut uteslutna bearbetningsgrenarna, har i tab. 8 och 12 liksom även i de mot dessa tabeller svarande kolumnerna av den speciella tabellen (tab. 4) för de större städerna de vigda männens fördelning skett efter deras egen hemort, såsom förhållandet var i berättelserna för åren En olikhet mellan nu och då må likväl påpekas. Under åren gällde i fråga om inskrivning i vigselbok bestämmelserna i kyrkobokföringsförordningen av år ) Jämlikt dessa bestämmelser inskrevos årligen i vigselböckerna åtskilliga i Sverige förrättade vigslar mellan svensk man och utländsk kvinna, varförutom förekommo antecknade vissa utomlands ingångna äktenskap, där mannen var svensk. Samtliga dessa inräknades i statistiken över de vigda männens yrken, för att få med, såvitt möjligt, hela antalet vigda svenska män. Statistiken angav således i yrkestabellen m. m. ett annat antal vigda män än i övriga tabeller. Genom 1915 års kyrkobokföringsförordning (vilken trädde i kraft fr. o. m. år 1916) blev materialet till giftermålsstatistiken i viss mån förändrat. I de fall där väl vigsel sker i Sverige, men lysning (eller motsvarande kungörande av kontrahenternas avsikt att träda i äktenskap) försiggått utomlands, är pastor icke längre skyldig att inskriva vigseln i församlingens vigselbok; ja, förordningen utgår otvivelaktigt från den förutsättningen, att så icke skall ske. Under åren närmast efter 1916 fortsatte emellertid prästerskapet i stor utsträckning att av gammal vana inskriva jämväl dylika giftermål i vigselböckerna. Statistiken kunde därför fortgå som förut. Såsom nämnt, beteckna åren ett avbrott i redogörelsen för de vigda männens yrken. Nu när fr. o. m bearbetningen i denna punkt återupptagits, har det synts ändamålsenligast att inskränka den till de vigslar, som medtagas i alla tabeller, alltså till dem, för vilka jämlikt kyrkobokföringsförordningens 20 en viss svensk församling (i så gott som alla fall = lysningsförsam- ') I den pnnkt. som här beröres, voro dessa bestämmelser i allt väsentligt likartade med motsvarande i 1894 års förordning.