Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1937 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1937

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1937 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1940 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1937 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE STOCKHOLM 1940 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 20 mars Underdånigst ERNST HÖLJER. HJALMAR EREDELIUS. Henrik Geschwind.

6

7 Text. Innehållsförteckning. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper m. m.... 3* C) Giftermål 8* D) Barnaföderskor l3* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 19* F) Födda barn 21* G) Födelser inträffade å allmänna sjukvårdsanstalter 23* H) Döda 24* I) Nativitetsöverskott 33* J) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 36* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1937, jämförd med äldre tider.. 5* D. Folkmängdens fördelning efter kön inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren På 1000 inv. av hela folkmängden 6*» E. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren * F. I äktenskap inträdda kvinnor, fördelade efter yrke och ålder, år *» G. Relativa tal angående barnaföderskorna och deras fördelning, åren *» H. Barnaföderskor på tusen kvinnor inom olika åldrar, åren *» I. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» J. Relativa antalet födda barn och deras fördelning, åren *» K. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 25*» L. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper, åren *» M. Dödstalet under olika månader 31* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar, åren Sammandrag för riket.. 1» 2. Folkmängden, länsvis, år » 3. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 6. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 7. Giftermål, länsvis, år » 8. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, år » 9. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 11. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år » 13. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år » 14. I äktenskap inträdda kvinnor fördelade efter yrke samt efter gifte, år » 15. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år Sid.

8 VI Sid. Tab. 16. Giftermål fördelade efter makarnas konfessionella förhållanden, år » 17. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 18. Barnaföderskor, länsvis, år Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 20. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 21. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år » 22. Fäder till under år 1937 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 52» 23. Föräldrarna till under år 1937 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 53» 24. Fäder till under år 1937 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 54» 25. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 26. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 27. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år » 28. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 29. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 30. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år Döda i varje månad, länsvis, år » 32. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder åren , 1936 och Index. Texte. Pages Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 3* C) Mariages 8* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 19* F) Enfants nés 21* G) Naissances dans les établissements sanitaires publics 23* H) Mortalité 24* I) Excédent des naissances 33* J) Migrations. Naturalisations 36* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 3*» C. Population par sexe et par âge, en , 1920, 1930 et *» D. Population de certains groupes d'âge et par état civil, en *» E. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 8*» F. Nouvellement mariées, par profession et par âge, en *» G. Accouchements en Nombres relatifs 14*» H. Fécondité par âge, en *» I. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *

9 Pages. Tabl. J. Naissances en suivant le sexe, la vitalité et la légitimité 18*» K. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 25*» L. Mortalité infantile etc. en *» M. Mortalité par mois 31* Tableaux annexés. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en Résumé général 1» 2. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 3. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays; col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers; col. 15: pour le registre des «introuvables» 2 ). Col : Gain (+) ou perte ( ) par migration. ( ) de la population. Col : Accroissement (+) ou diminution» 4. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, eu Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 3). Col : Mariages contractés (voir tabl. 7). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 8). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 8). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par profession (voir tabl. 12). Col : mariages par mois. Col. 119: Séparations de corps. Col. 120: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 18 et 20). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1937 (voir tabl. 22). Col : Naissances (voir tabl. 25 et 26). Col : Décès (voir tabl. 28, 29 et 31).» 5. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement (+) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 6. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 7. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurale Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2 /3ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.). Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a). Total. de caractère agricole s'élève à 75 % Åldersår Age. Hela antalet Nombre total. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, Avlidna Décédés. non agglomérées. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). VII

10 VIII Pages. entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées.» 9. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 10. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 11. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 12. Nouveaux mariés par profession et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2: Nombre total. Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 17: Industrie. Col : Commerce et transport. Col : Administration publique et professions libérales. Col. 26: Travail domestique. Col : Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée.» 13. Nouveaux mariés par profession, par noces et par âge, en Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.: II: Industrie; III: Commerce et transport; IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique; VI: Ouvriers sans emploi fixe et hommes sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, remariés.» 14. Nouvellement mariées, par profession, en Col. 1: Professions. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume. Col. 2, 4, 6: Premières noces. Col. 3, 5, 7: Remariées.» 15. Mariages par mois, en » 16. Mariages par confessions des époux, en Col. 1: Confessions. Col. 2 3: Mariages religieux; col. 2: luthériens: col. 3: autres. Col. 4 5: mariages civils; col. 4: facultatifs; col. 5: obligatoires. Col. 6: Nombre total. Col. 7: Campagne. Col. 8: Villes.» 17. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Là-dessous: Enfants vivant au divorce. Col. 23: Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Col. 41: Professions des divorcés.» 18. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 19. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.

11 Pages. Tabl. 20. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 21. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 22. Pères des enfants légitimes nés en 1937, par âge 52 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 23. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1937, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 24. Pères des enfants légitimes nés en 1937, par profession 54 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 25. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.» 26. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 27. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 28. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 29. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 30. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 31. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 32. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en , 1936 et Nombres relatifs 74 Résumé en français X IX

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants, l'émigration et l'immigration sont insérés aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au 31 décembre 193(!, était de ; à la fin de l'année 1937, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez faible (2'8 5?»). La nuptialité, depuis longtemps médiocre dans notre pays, a été, en 1937, un peu plus forte que d'ordinaire: 8'86 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à O'so sur mille habitants. La répartition des nouveaux mariés par profession montre que, comme auparavant, la fréquence des mariages contractés a été plus forte chez ceux occupés dans l'industrie, le commerce et le transport que dans le groupe de l'agriculture. Ainsi que pour les années , on a essayé de classer les nouvellement mariées aussi d'après leur profession avant le mariage. Pour les résultats de cette classification, voir les tableaux 14 et F, Dans les deux dernières décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. En 1935 le taux de natalité s'est élevé, de 13'68 à 13'76 pour mille. En 1937 le taux de natalité monte à Le taux de mortalité a été de 12"oi. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 2 289, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme «introuvables 5 (voir la note p. V). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1937 s'élève à

13 Deu berättelse om befolkningsrörelsen år 1937, som här frainlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för de närmast föregående åren. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid redogörelseårets slut har på vanligt sätt beräknats genom s. k. framskrivning med utgångspunkt från uppgifterna till den allmänna folkräkningen den 31 december Då någon yrkesräkning icke ingår i nämnda folkräkning, har yrkesfördelningen vid 1937 års utgång måst beräknas genom framskrivning på grundval av uppgifterna till 1930 års folkräkning. A) Folkmängd och folkökning. Beträffande de i tab. 2 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1937 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1936, icke heller siffrorna för den 31 december 1937 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1937 införlivades vissa områden i Stora Malms kommun (med inv.) med Katrineholms stad, ett område i Asarum (med inv.) med Karlshamns stad, ett område i Stavsinge (med 734 inv.) med Falkenbergs stad, en mindre del av Laholms landskommun (med 27 inv.) med Laholms stad samt största delen av Längbro kommun (med inv.) och ett område i Rinkaby kommun (med 9 inv.) med Örebro stad. Vid samma tidpunkt överfördes från Örebro stad till Anstå kommun ett mindre område (med 12 inv.). Vid 1938 års början inkorporerades vissa områden i Danmarks och Vaksala kommuner (med respektive 8 och 11 inv.) med Uppsala stad samt Viste och Brunns kommuner (med respektive 424 och inv.) i sin helhet med Ulricehamns stad. Angående övriga regleringar, såsom områdesregleringar mellan olika socknar i samma län m. ni., hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. Den ökning eller minskning i de särskilda områdenas folkmängd, som orsakats av förändringar i den administrativa indelningen, ingår även i siffrorna i kol i tab. 3. Dessa siffror kunna således icke alltid vara = summan av nativitetsöverskott (kol. 6 8) och vinst eller förlust genom omflyttning (kol ). Omflyttningens sista kolumn (kol. 19) borde däremot egentligen vara = skillnaden mellan de två kolumner (kol. 12 och 16), som angiva summorna av in- resp. utflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet. I kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 19) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1937 samt under femårsperioden av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda ocli döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar, bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom för folkräkningsår) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret (rörande omflyttning och överförande till och från boken över obefintliga), dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir = 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 4 och 5). ') Ett utmärker underskott av födelser.

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1937 samt under femårsperioden B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: ') Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. ') Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN OCH ÅLDER. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnokönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och. i städerna. På landsbygden råder sedan 1918 överskott för varje år mera utpräglat av män; i städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott. I hela Norrland och dessutom i en del län i Götaland och Svealand, i främsta rummet Kronobergs, Blekinge. Västmanlands och Kopparbergs län är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen.mellan könen inom olika åldersklasser förändrats, framgår av tab. C: numera finnes överskott av män i samtliga femårsklasser upp till 30 år. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid redogörelseårets slut finnes framlagd i kombination med befolkningens civilståndsfördelning i tab. 6 och har beräknats genom framskrivning från den i föregående berättelse intagna fördelningen. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet ar år 1937 på de s. k. Sundbärgska åldersgrupperna framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för åren 1935 och 1936: Fulkmaiigd den 31 december i åldern Det relativa talet för åldrarna år är det största, som den svenska befolkningsstatistiken hittills kunnat uppvisa. Förhållandet är detsamma beträffande åldrarna över 50 år. Barn- och ungdomsåldrarnas andel av befolkningsmassan är däremot mindre än någonsin tidigare iakttagits. För en mera fullständig analys av ålders- och civilståndsfördelningens utveckling under senare år hänvisas särskilt till andra delen av redogörelsen för särskilda folkräkningen 1935/36.

17 Tab. C. Folkmängdens FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER, KÖN OCH YRKE. fördelning efter ålder och kön år 1937, jämförd med äldre tider. 5* c) Direkta uppgifter om befolkningens yrkesfördelning- kunna erhållas endast vid folkräkningarna. Som redan påpekats, utgör dock särskilda folkräkningen 1935/36 ett undantag i nämnda hänseende. Emellertid är det önskligt att äga tillgång till åtminstone ungefärliga uppgifter om befolkningens yrkesfördelning att sammanställa med de vid bearbetningen av materialet till statistiken över befolkningsrörelsen erhållna yrkesuppgifterna för vigda män samt för fäder till inom äktenskap födda barn 1 ). En yrkesfördelning av hela befolkningen har därför, liksom föregående år, kalkylerats med utgångspunkt från yrkesuppgifterna till 1930 års folkräkning. Såsom i tidigare berättelser framhållits, äro dock vanskligheterna vid dylika beräkningar så stora, att centralbyrån funnit rådligast att inskränka uppdelningen till de fyra traditionella stora huvudgrupperna, nämligen Jordbruk med binäringar, Industri (inräkn. bergsbruk), Handel och samfärdsel samt Allmän tjäust och fria yrken. Övriga yrkesgrupper ha approximativt fördelats å dessa. För den metod, som använts vid dessa beräkningar åren , har närmare redogjorts i berättelserna om befolkningsrörelsen för åren 1914 samt 1924 och Metoden har, på grund av erfarenheter från 1930 års folkräkning, modifierats något för åren efter De nu tillämpade förutsättningarna för beräkningarna äro följande: beträffande landsbygden antages den procentiska andel, varmed gruppen Industri ingår i hela folkmängden, för varje år aritmetiskt ökas med 0'21 %; ') Uppgifterna rörande avlidna mäns yrken sammanställas som vanligt med i-n fördelning av den manliga befolkningen efter huvudgrupper av yrken i berättelsen om dödsorsakerna.

18 6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKE M. M. Tab. D. Folkmängdens fördelning efter kön inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren På 1000 inv. av hela folkmängden. gruppen Handel och samfärdsel antages på samma sätt öka sin andel av folkmängden med 025 % och gruppen Allmän tjänst m. m. med 008 %; gruppen Jordbruk med binäringar får omfatta återstoden av landsbygdens folkmängd; i städerna åter antages jordbruksgruppens numerär oförändrad med tillägg endast av den ökning, som uppstår genom att vissa orter blivit städer eller införlivats med redan befintliga städer; gruppen Allmän tjänst m. m. antages årligen tillväxa med 007 %; av städernas återstående folkmängd antages 5816 % tillhöra gruppen Industri och '.'«gruppen Handöl och samfärdsel, ungefär som förhållandet var år För m c d c 1 f o 1 k m ii n g d e n år 1937 har beräkningen givit följande resultat, i avrundade tal: ') Ogifta, änkor och frånskilda.

19 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKE M. M. 7* Dessa tal Iia använts vid beräkningen av frekvensen av giftermål och födelser inom de olika grupperna. I procent av hela medelfolkmängden skulle ovannämnda tal motsvara: d.) För redogörelseåret har. liksom för åren 1935 och verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter jrkeskaraktär, varvid liksom vid 1930 års och 1935/36 års folkräkningar skiljts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med till minst 2 / 3 agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. Då någon yrkesräkning icke ingår i 1935 års allmänna folkräkning, har här följts 1930 års indelning vilken framgår av tab. 1, kol. 1, i tredje delen av 1930 års folkräkningsredogörelse med de undantag, som betingas dels av administrativa förändringar, dels av att ett trettiotal kommuner år 1935 men ej 1930 voro till 2 / 3 agglomererade och alltså år 1937 räknats som D-kommuner. I procent av hela medelfolkmängden motsvara ovannämnda tal:

20 8* GIFTERMÅL. Tab. E. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m! Hela antalet giftermål år 1937 utgjorde , motsvarande en relativ frekvens av 886 giftermål på varje tusental av medel - folkmängden. Ifrågavarande promilletal, som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet andra europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en ökning, fortgående enligt föreliggande preliminära uppgifter jämväl under de båda åren efter redogörelseåret. Mest utpräglad liar giftermålstalets ökning varit för städerna. Från värdet 7'50 / 00 för år 1925 har städernas giftermålstal sålunda ökats till 1119 / 0 o för redogörelseåret. Motsvarande värden för landsbygdens giftermålstal äro 561 / ( i 0 respektive 7'59 % 0. Det må i sammanhang härmed erinras om att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och civilståndsfördelning. På grund av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej l ) Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern år. 2 ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, pi tusen ogifta kvinnor i åldern år.

21 GIFTERMÅL. 9* heller giftermålstalen för riket för tidigare och senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper. vilka för några senare år finnas upptagna i tab. E, visa samma tendens till stegring av giftermålsfrekvensen som synes framgå av jämförelsen mellan de allmänna giftermålstalen. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 3*). Av den förra tabellen framgår bl. a., såsom för övrigt redan påpekats, att städernas giftermålstal som vanligt ganska avsevärt överskjuter landsbygdens. Giftermålens fördelning på kommungrupper efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 7*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper. Ingångna äktenskap år 1937 I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap: b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Liksom i föregående berättelser har mannens hemort lagts till grund för den regionala fördelningen av de vigda männen inom olika yrkesgrupper (tab. 12). Om man, med bortseende från det lilla antalet män från utlandet, fördelar giftermålen å landsbygd och stad samt tillika appoximativt fördelar de båda sista huvudgrupperna av yrken på de fyra första såsom förut skett i fråga om folkmängden blir resultatet följande:

22 10* GIFTERMÅL. Sammanställer man dessa tal ined de förut angivna, beräknade medelfolkmängderna, blir giftermålstalet, eller antalet ingångna äktenskap på varje tusental av medelfolkmängden, inom resp. grupper följande: Av vad ovan är anfört framgår, att dessa tal, som uttrycka giftermålsfrekvensen sedd från männens synpunkt, icke behöva sammanfalla med de i tab. A meddelade talen för landsbygden, städerna och hela riket. Städernas starkare giftermålsfrekvens framträder emellertid också i yrkestabellen, om ock ej lika utpräglad som i tab. A. Beträffande de i äktenskap inträdda männens fördelning efter ålder inom olika yrkesgrupper hänvisas till de detaljerade uppgifterna i tab. 13. Av tab. 12 framgår för övrigt, att 185 av de under året vigda männen voro utlänningar (ej kyrkoskrivna i Sverige). Bland dessa tillhörde 34 Danmark, 29 Norge, 13 Finland, 45 Tyskland, 21 England, 12 Förenta Staterna och de 31 återstående 14 olika länder. Bearbetningen av de vigda kvinnornas yrken, vilken bearbetning första gången, mera försöksvis, gjordes till berättelsen för åren , har fortsatts även för år 1937 (se tab. 14). Kombination av brudarnas yrke och ålder framlägges, i sammandragen form, i tab. F. I betraktande av det stora antal kvinnor, för vilka yrken fortfarande icke angivits (särskilt för landsbygden), vore det så gott som ändamålslöst att söka uträkna giftermålstal för de särskilda yrkesgrupperna av kvinnor, så som här ovan gjorts i fråga om männen. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, får man följande resultat: Såsom sedan mer än hundra år iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt få äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförelsevis många under årets sista kvartal. Detta gäller också om redogörelseåret. d) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 7, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna b o r g e r-

23 GIFTERMÅL. Tab. F. I äktenskap inträdda kvinnor, fördelade efter yrke och ålder, år Hela riket. 11* liga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: ') Omfattar samtliga till jordbruksgruppen hörande. vilka icke nämnts här ovan, alltså åtskilligt fler än dem som i tab. 14 upptagits under rabriken»andra inom jordbruk». 2 ) Omfattar här även handelsarbeterskor.

24 12* SKILSMÄSSOR. Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m, år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. Vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden ligga till grund för i tab. 16 meddelade siffror. Det är sannolikt, att dessa anteckningar förete vissa ofullständigheter. För närmare upplysning beträffande hithörande frågor hänvisas till dels redogörelsen för föregående år, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. e) SkilsmUssor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 17, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rör de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta, och fördelade sig år 1937 dessa äktenskap sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 015, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 498. i städer med egen jurisdiktion ej färre än 1 043, men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 239 skilsmässor. En annan uppls^sning hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det nu upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hänseende är fördelningen av de år 1937 upplösta äktenskapen följande: I fall man vill söka utröna, huruvida borgerliga äktenskap möjligen proportionsvis oftare upplösas genom skilsmässa än kyrkliga eller tvärtom, torde vara lämpligast att hålla åtskilda äktenskap ingångna under trenne olika tidsske-

25 SKILSMÄSSOR. BARNAFÖDERSKOR. 13* den, nämligen först tiden t. o. m. år 1908, under vilken tid kyrklig vigsel var obligatorisk i alla de fall, då båda kontrahenterna tillhörde svenska kyrkan och inom densamma begått nattvarden, alltså det stora flertalet fall; vidare åren , under vilken tid borgerligt äktenskap var medgivet för alla och påbjudet i åtskilliga fall, särskilt vid alla i konfessionellt hänseende blandade äktenskap; samt slutligen tiden fr. o. m. år 1916, då såväl kyrklig som borgerlig vigsel gjorts tillgänglig för nästan alla (om undantagen se här ovan). Göres nu en jämförelse mellan de borgerliga äktenskapens andel för varje period av såväl samtliga då ingångna som också av de under resp. perioder ingångna, år 1937 upplösta, kan man i avseende åde ingångna äktenskapen lämpligen begränsa tiden bakåt till år 1891, enär ytterst få av de år 1937 upplösta äktenskapen förskrevo sig från ännu äldre år. Jämförelsen skulle då utfalla på följande sätt: Liksom fallet varit åren närmast förut, synes sålunda en dylik jämförelse giva vid handen, att borgerliga äktenskap förekomma i större proportion bland de upplösta än bland samtliga de ingångna. Av tab. 17 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än 1105 par, motsvarande 353 av hela antalet voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I de fall, där minderåriga levande barn finnas, brukar skilsmässoutslaget även innehålla en bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 249 fall mannen, i 113 fall delades barnen mellan makarna; i 32 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1937 uppgick till ( år 1936), utgörande 1462 på varje tusental av medelfolkmängden (14'42 år 1936, 1395 år 1935). Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 1387, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år eller Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, synes det kunna vara av intresse att även jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar

26 Tab. G. Relativa tal angående barnaföderskorna och deras fördelning, åren * BARNAFÖDERSKOR. 1) L<"ör landsbygden och städerna åred avse talen antalet levande utom äktenskap födda barn i % av samtliga levande födda, vilken proportion naturligtvis icke mycket avviker fråu den för följande år utiäknade, eller antalet barnaföderskor med barn födda utom äktenskap i % av samtliga barnaföderskor; jfr tab. J. «) För åren är åldersfördelningen känd blott för femårsgrupper, vilket naturligtvis gär beräkningen av medelåldern något osäker. a ) Ändrad uppgift.

27 Tab. H. Barnaföderskor på 1000 kvinnor (gifta och ej gifta) inom olika åldrar, åren ) ') Direkt kända äro talen i deuna tabell endast for aren fr. om Pär aren äro de resultatet av approximativa beräkningar, angående vilka se Statistisk tidskrift, haft. 14o. 2 ) Talen för de olika åldrarna av föderskor med barn utom äktenskap (tabellens åtta sista ko!.) avse endast åren 18( '. Talet i kol. >'J0 45 år» för dessa tre år var 35-4 promille (motsv. talet 37'l for hela årtiondet). 3 ) Hela aniaht barnaföderskor med barn i äktenskap på tusen gifta kvinnor i åldern år. - 4) Hela antalet med barn utom äktenbkap nedkomna barnaföderskor på tusen ej gifta kvinnor i åldern 'JO 45 år. BARNAFÖDERSKOR. 15*

28 16* BARNAFÖDERSKOR. Tab. I. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas här nedan. Barnaföderskor på tusen av medelfolkmängden kvinnor Det framgår av ovanstående tablå att fruktsamheten, oavsett barnaföderskornas civilstånd, under år 1937 i jämförelse med föregående år ökats endast i åldrarna under 30 år. Medelåldern år 1937 för samtliga barnaföderskor utgjorde 2921 år; å landsbygden särskilt 2938 år, i städerna 28'85 år. Ifall man särskiljer födelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra helst jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, finnes för redogörelseåret och föregående tider angiven i tab. H. Sagda tabell visar, huru starkt de relativa talen sjunkit särskilt under den senaste tiden: de utgöra numera icke mycket mera än hälften av vad den äktenskapliga fruktsamheten var ännu under årtiondet Tabellen åskådliggör ock, hur den äktenskapliga fruktsamheten ställt sig inom olika åldrar. Det

29 BARNAFÖDERSKOR. 17* visar sig, att denna ända sedan 1870-talet på det hela taget och vad olika åldrar beträffar befunnit sig i sjunkande. Det äkta fruktsamhetstalet liar emellertid legat vid i stort sett oförändrad nivå fr. o. m t. o. m. redogörelseåret. Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den i medeltal 3070 år, men under perioden endast 3028 och under redogörelseåret Å landsbygden särskilt var 1937 års tal 3020, i städerna endast Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1937 till 0105 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var 0090 %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. I. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Även detta relationstal finnes angivet i tab. H, som likaledes visar frekvensen av nedkomster utom äktenskap inom olika åldrar av ej gifta kvinnor. Utvecklingsgången är i det hela liknande den, som nyss påvisats i fråga om barnaföderskor med barn i äktenskap, om också icke fullt så regelbunden. Medelåldern har även här varit i sjunkande. Under perioden utgjorde den i medeltal 2431 år, men under perioden endast och under redogörelseåret 2406 å landsbygden särskilt 2381, i städerna år. Den relativa fördelningen efter civilstånd av mödrarna till utomäktenskapliga barn framgår av tab. G. Såsom i centralbyråns berättelser framhållits, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utomäktenskapliga barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga, beroende på att som fader till barn, som födes under moderns äktenskap, alltid (sedan 1917) antecknas mannen och att först sedan från domstol ingått meddelande, att barnet på grund av lagakraftvunnet utslag skall anses sakna äktenskaplig börd, därav påkallad ändring göres i födelseoch dopboken. Den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn har däremot haft till följd, att antalet trolovade mödrar i förhållande till

30 Tab. J. Relativa antalet födda barn och deras fördelning, åren * FÖDDA SARN. ') För ärcn torde uppgifterna om de dödfödda vara ofullständiga.

31 FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. 19* hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskapet från och med 1916 till och med 1932 befunnit sig i så gott som ständigt stigande, från 108 % till 31'5 %. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 2965 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något skiljaktig praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet födda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på mot år Sistnämnda siffra understiger medeltalen för samtliga tioårsperioder ända sedan talet (se tab. J). Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse lägre än antalet barnaföderskor. År 1937 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor på mot år E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn hai omfattat ålder, yrke samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Åldersfördelningen har, efter utproportionering årligen av några tiotal fall, där åldersuppgift saknas (huvudsakligen fäder, som vid barnets födelse voro avlidna), utfallit på följande sätt, under jämförelse med motsvarande medelfolkmängd : Fäder till barn i äktenskap På tusen av medelfolkmängden av gifta män Variationen i frekvens från år 1936 är genomgående mycket obetydlig med undantag för åldersklassen år. som företer mera utpräglad minskning. Kombinationen av fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 23. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. l ) De absoluta talen äro mycket små.

32 20* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Resultatet av bearbetningen av yrkesuppgifterna för fäder till inom äktenskap födda barn meddelas i tab. 24. Ifall, på samma sätt som skett i fråga om de vigda männen, även här de båda sista, mera obestämda huvudgrupperna av yrken utproportioneras på de fyra första, erhålles följande fördelning på huvudgrupper av yrken av fäderna till inom äktenskap födda barn: Fördelas med ledning av dessa tal, särskilt för landsbygden och för städerna, antalet levande födda barn i äktenskap på huvudgrupper av yrken, bli resultaten : Sammanställas dessa tal med de beräknade medelfolkmängderna (sid. 7), får man nedanstående antal i äktenskap levande födda på varje tusental invånare inom resp. grupper, varvid även några tidigare tal bifogas till jämförelse. Dessa tal få emellertid ej betraktas som exakta utan avse endast att giva en ungefärlig föreställning om den äktenskapliga födelsefrekvensen inom olika yrkesgrupper. Vid jämförelse mellan yrkesgrupperna bör ihågkommas, att dessa grupper äro olika ålderssammansatta liksom att proportionen av gifta inom olika grupper kan undergå avsevärda förändringar. Under de senare åren har genomgående en stark nedgång i födelsetalet visat sig inom samtliga yrkesgrupper. Tillbakagången har i allmänhet varit mera utpräglad för städerna än för landsbygden. Enär fördelning efter yrken 1 ) av barnaföderskor med barn utom äktenskap icke verkställts för redogörelseåret, är det icke möjligt att för sagda år beräkna ') En sådan fördelning gjordes försöksvis för år 1925, se härom berättelsen för åren

33 FÖDDA BARN. 21* hela födelsetalet inom olika yrkesgrupper. En sådan beräkning, utgående endast från den kända yrkesfördelningen hos fäderna till äktenskapliga barn, skulle nämligen vara behäftad med så stor osäkerhet, att den knappt bleve annat än en lös uppskattning. F) Födda barn. Hela antalet år 1937 födda barn belöpte sig till , varav levande födda och dödfödda. På av medelfolkmängden var antalet levande födda Denna relation, som även benämnes allmänna födelsetalet, uppvisade år 1934 värdet 1368, vilket är det lägsta i Sverige hittills iakttagna. För åren 1935, 1936 och 1937 har konstaterats en fortgående stegring från till 1421 respektive Stegringen av det allmänna födelsetalet har enligt föreliggande preliminära siffror fortgått även under åren 1938 och Den sålunda observerade tendensen till stegring - av födelsetalet torde emellertid ännu så länge icke berättiga till mera vittgående slutsatser. I berättelserna för åren 1935 och 1936 har närmare redogjorts för en beräkning av s. k. standardiserade födelsetal, avsedda att vid jämförelser i tiden eliminera inverkan på födelsetalet av förändringar i ålders- och civilståndsfördelningen. Det kan i anslutning härtill omnämnas, att det standardiserade födelsetalet för vart och ett av åren hänfört till resp. års civilstånds men 1910 års åldersfördelning som standard, utgör 1204, och Bortsett från åren 1920 och 1921, då en rätt stark stegring i nativiteten ägde rum, samt från obetydliga höjningar under enstaka år, har födelsetalet befunnit sig i kontinuerligt sjunkande ända sedan 1800-talet, särskilt efter 1900-talets första årtionde, för att som ovan nämnts nå ett minimum år Under de senaste decennierna har födelsetalet i städerna legat på avsevärt lägre nivå än på landsbygden. För år 1937 utgjorde landsbygdens födelsetal 1518 och städernas 1297, vilket motsvarar talet 1170, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner, efter yrkeskaraktär, framgår av nedanstående sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 7*). Levande födda barn är Av de anförda siffrorna synes framgå, att födelsetalet avtager med ökad agglomeration och tilltagande industrialisering, ett förhållande som för öv-

34 22* FÖDDA BARN. rigt var att förutse med hänsyn till den ovan påtalade skiljaktigheten i fråga om födelsetalets storlek mellan landsbygd och städer. Man torde kunna förmoda, att särskilt A-kommunernas avvikelse från övriga kommungrupper skulle visa sig ännu mera utpräglad, om det vore möjligt att införa korrektioner för inverkan av olikheter i fråga om åldersfördelningen. FÖT belysning av fruktsamheten efter barnaföderskornas ålder inom olika huvudgrupper av kommuner hänvisas till den redogörelse härutinnan, avseende åren , som meddelades i 1936 års berättelse, sid. 22* och 23*. Födelsetalets sjunkande är en företeelse, som man återfinner i de flesta europeiska länder, såsom närmare framgår av nedanstående (delvis preliminära) uppgifter. Levande födda årligen på inv. av medelfolkmängden Internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet böra givetvis ej tillmätas alltför stor vikt; sagda tal påverkas förutom av olikheter i fråga om åldersfördelningen jämväl av olikheter bl. a. i avseende å själva fruktsamheten, av proportionen mellan kvinnor och män i giftasåldrarna (den s. k. sociala sexualproportionen) ävensom av giftermålsfrekvensen; hänsyn torde även böra tagas till dödlighetsförhållandena, särskilt barnadödligheten. Av länen visa 17 för år 1937 högre födelsetal än för femårsperioden (se tab. A, sid. 2*). Den motsatta utvecklingen är mest framträdande i Värmlands, Kronobergs. Västerbottens och Norrbottens län. En jämförelse mellan länssiffrorna för redogörelseåret och riksmedeltalet för nyss nämnda femårsperiod (14-10 % 0 ) ger vid handen, att 14 län ha ett födelsetal, som överstiger riksmedeltalet. Därjämte kan framhållas, att födelsetalet för år 1937 visar högre värden än för år 1936 i 17 län. I de 8 län, där födelsetalet gått tillbaka, är minskningen relativt obetydlig. Av dessa län må anföras de tre nordligaste länen samt Gotlands och Hallands län. Länens rangordning är i stort sett oförändrad. Högsta födelsetalet visar alltjämt Norrbottens län med /' 00. Lägsta födelsetalet har Stockholms stad med l 'i\,, närmast följd av Örebro län och Stockholms län med respektive j m och 1290 / 0 o- I städer med minst invånare (se tab. B, sid. 3*) förekommer en liknande utvecklingsgång, i det att för endast 7 av här ifrågavarande 42 städer 1937 års födelsetal är lägre än för femårsperioden Vid jämförelse med födelsetalen för år 1936 konstateras nedgång i födelsetalet för ungefär halva antalet av berörda städer.

35 FÖDELSER INTRÄFFADE Å ALLMÄNNA SJUKVÅRDSANSTALTER. 23* De födda barnens relativa fördelning efter olika grunder (liv, kön, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) framgår av tab. J. I ögonen fallande är den höga proportionen av dödfödda under år 1937, såväl som under de närmast föregående åren. Genom en för redogörelseåret liksom för år 1936 verkställd, särskild bearbetning av uppgifterna rörande födda barn, har det bl. a. blivit möjligt att beräkna dödfödselkvotens variation med moderns ålder: Av 100 födda voro dödfödda: Bland samtliga under redogörelseåret födda svara gossar mot flickor. Motsvarande relativtal för levande födda är och för dödfödda Av levande födda voro 1294 % av utomäktensliapug börd, vilket relativtal är lägre än de närmast föregående årens. Beträffande antalet födda barn i varje månad hänvisas till tab. 26 och 27. Ett närmare studium av hithörande spörsmål ävensom av flerbörderna brukar reserveras för tioårsöversikten. G) Födelser inträffade å allmänna sjukvårdsanstalter. Från och med år 1933 har statistiska centralbyrån genom en försöksvis verkställd bearbetning av de uppgifter om födelseort, som ingå i födelseboksutdragen från de särskilda församlingarna ävensom i de till centralbyrån från vissa sjukvårdsanstalter insända födelselängderna, fördelat under året födda barn efter moderns kyrkoskrivningsort och nedkomstort, med angivande av huruvida nedkomsten ägt rum inom eller utom allmän sjukvårdsanstalt. Även för år 1937 har en motsvarande bearbetning verkställts. Såsom centralbyrån tidigare framhållit, är det tillgängliga uppgiftsmaterialet i dessa avseenden likväl behäftat med brister. Centralbyrån har därför, liksom för åren 1935 och 1936, avstått från att framlägga resultaten av denna bearbetning, helst som inga nämnvärda avvikelser föreligga vid jämförelse med närmast föregående år. ') Av 17 födda voro 2 dödfödda. 2 ) Av 19 födda voro 4 dödfödda.

36 24* DÖDA. H) Döda. Hela antalet dödsfall år 1937 uppgick till , motsvarande 1201 på varje tusental av medelfolkmängden. Antalet avlidna har stigit oavlåtligt från år 1933, vilket år såväl absolut som i relation till medelfolkmängden uppvisar det lägsta antal avlidna, som någonsin förekommit i vårt land, nämligen , motsvarande ett dödstal av / 0 o- Liksom vid födelsetalets beräkning kan man även eliminera inverkan av fortgående ändringar i åldersfördelningen vid beräkning av dödstalet genom att ersätta den faktiska åldersfördelningen med en standardfördelning och för denna tillämpa de inom olika åldersgrupper observerade dödstalen. Inför man som standard t. ex års åldersfördelning, erhållas i stället för 1936 och 1937 års observerade dödstal, 11'96 resp / 00, de standardiserade dödstalen ll - 38 och 1T42 /oo- För ett utförligare omnämnande av huru valet av standardfördelning påverkar det standardiserade dödstalets värde, hänvisas till berättelsen för år 1936, sid. 26.» Fordom rådde en utpräglad skillnad mellan dödligheten i stad och på landsbygd. Städernas dödstal kunde vara ända till halvannan gång så högt som landsbygdens. Denna skillnad har småningom blivit allt mindre, och numera har det blivit vanligt, att städernas dödstal är lägre än landsbygdens. Så var fallet även år Dödstalet för landsbygden var nämligen 12-5S %o, medan städernas dödstal uppgick till endast 10'97 % 0. Sistnämnda tal motsvaras av 87'2, om dödstalet för landsbygden sättes = 100. Det är den fördelaktigare åldersfördelningen i städerna, som gör, att dessa numera så ofta kunna uppvisa det lägre dödstalet. En jämförelse mellan dödligheten i städerna och på landsbygden inom samma åldersgrupper visar, att inom det stora flertalet grupper dödligheten åtminstone vad männen beträffar, är större i städerna än å landsbygden (jfr statistiska centralbyråns berättelse om befolkningsrörelsen , sid. 64*, ävensom dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet ). Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 7*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete redogörelseårets siffror en om än obetydlig ökning för samtliga län utom sex nämligen

37 DÖDA. 25* Tab. K. Dödstalen, i, efter kön, ålder och civilstånd. ') Dödligheten i fbrsta levnadsåret är beräknad på antalet levande fsdda. 2 ) DikUtalet beräknat pi medelfolkmängden.

38 26* DÖDA. Uppsala, Kalmar. Gotlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Det lägsta dödstalet uppvisar Göteborgs och Bohus län %o, Kronobergs län åter det högsta, 1386 / 0 o. Med hänsyn till den långa tidrymd, vår svenska befolkningsstatistik omfattar, är det av intresse att iakttaga, när inom varje län årsminimum uppnåtts i fråga om dödlighet. Resultatet härutinnan framgår av följande tablå: Redogörelseåret har således icke medfört nytt dödlighetsminimum för något län. Dödstalen för städer med minst invånare återfinnas i tab. B, sid. 3*. Dödstalet år 1937 var för mankön / ol >, för kvinnkön 1212 / 00 ; mankönets relativa dödstal, om dödstalet för kvinnkönet sättes = 100, var således 98-2 Den tidigare bestående överdödligheten för mankönet har under senare tid utjämnats och sedan något mer än ett årtionde t. o. m. övergått till lägre dödlighet än. för kvinnkönet (se tab. L). I detta hänseende har en märkbar skillnad brukat råda mellan land och stad. På landsbygden är nämligen överdödligheten för kvinnkönet påtagligt framträdande, och detta förhållande återfinnes även under redogörelseåret, i det att männens dödstal särskilt för landsbygden var 12-31, kvinnornas T städerna åter har det plägat vara någon mindre överdödlighet för männen, vilket även var fallet år 1937, i det att dödstalet för männen var / 00 och för kvinnorna 1088 / som. ovan redan antytts (sid. 24*), påverkas könens dödstal av olikheter i fråga om åldersfördelningen; undersöker man nämligen förhållandet mellan dödstalen inom de särskilda åldersgrupperna, så befinnes kvinnkönets dödstal inom alla grupper (utom för gifta under 40 år och i åldersgrupperna och år samt för änklingar och änkor i åldern år och år) vara lägre än mankönets (jfr tab. K). För närmare kännedom om könens olika dödlighetsförhållanden hänvisas till centralbyråns dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet samt till motsvarande tabeller för femårsperioden vilka sistnämnda publicerats i berättelsen om befolkningsrörelson år tab. 33.

39 DÖDA. 27* Tab. L. Dödstalen för vissa befolkningsgrupper, åren Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. K. Några onl må tilläggas om dels de högsta och dels de spädaste åldrarna. En följd av den relativt starka proportion, med vilken åldringarna ingå i Sveriges nutida befolkning, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1937 döda hade 22'3ö % överskridit åttio års ålder; bland männen särskilt var proportionen 20ll ':', bland kvinnorna Dessa tal äro dock något lägre än motsvarande siffror för år Jämför å sid. 32* verkställd beräkning av median- och kvartiltal avseende de avlidnas åldersfördelning. Beträffande de avlidna hundraåringarna, vilkas antal under året uppgått till 22, meddelas, såsom under de senaste årtiondena plägat göras i statistiska ceu- ') D. v. s. mankönets relativa dödstal, om det relativa talet för kvinnkönet sättes = ) I), v. s. städernas relativa dödstal, om det relativa talet för landsbygden sättes = 100. ') Dödligheten i första levnadsåret är beräknad på antalet nnder året levande födda.

40 28* DÖDA. tralbyråns berättelser, några biografiska data. I den nedanstående sammanställningen utmärker»förs.» i kolumnen för födelseorten den församling, som var den avlidnes hemförsamling vid dödstillfället.

41 DÖDA. 29* I nedanstående sammanställning angives det kalenderår, då dödstalet för varje särskild åldersgrupp första gången uppnått det lägsta liittills iakttagna värdet. Redogörelseåret uppvisar således nya dödlighetsminima för tre åldersgrupper (15 20, 30 35, år). Avvikelserna från föregående års dödstal äro i övrigt relativt obetydliga. Spaltas åldersklassen 0 5 år, finner man, att dödligheten i första levnadsåret, sam för år 1936 uppnådde sitt hittills lägsta värde, under redogörelseåret åter ökats till ungefär 1935 års nivå. Mera framträdande är dödstalets stegring tillika i åldrarna 3 5, 40 50, samt år. Den i 1936 års berättelse (sid. 32*) påtalade ökning av dödstalet, som observerats sedan år 1933 och som kommit att omfatta allt flera åldersgrupper, visar emellertid för år 1937 i stort sett avtagande tendens. Det kan anmärkas, att redogörelseåret icke visar överdödlighet i någon av de vanliga infektionssjukdomarna.

42 30* DÖDA. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, utgjorde (4337 år 1936). För inom äktenskap födda barn var motsvarande dödstal 42'83, för utom äktenskap födda 60'91 (4088 respektive 59'48 år 1936). Såsom statistiska centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, 1 ) torde skillnaden mellan dessa dödstal i själva verket vara något, ehuru obetydligt större än som framgår av de anförda siffrorna. Den stadigt fortskridande nedgången i dödligheten under första levnadsåret framgår av tab. L. Inom de olika länen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1936 och 1937 ställt sig sålunda (avlidna i / 0 o av levande födda): De absoluta talen inom länen för ett par enstaka år äro visserligen så pass små, att tillfälligheter kunna göra sig märkbara. Alltför stor vikt bör följaktligen ieke fästas vid förestående dödstal. Särskilt må framhållas, att dödstalet för Stockholms stad, vilket år 1930 var påfallande lågt, för år 1937 visar någon ökning. I övrigt förete Göteborgs och Bohus län samt Östergötlands län de gynnsammaste siffrorna för dödligheten i första levnadsåret. Som vanligt framträda Gotlands län och de nordligaste länen med relativt höga tal. Alla ovanstående promilletal för spädbarnsdödligheten ha erhållits genom jämförelse mellan å ena sidan antalet under ett års ålder avlidna barn och å andra sidan antalet levande födda inom samma område och under samma tid. Denna metod är inom befolkningsstatistiken mycket använd såsom bekväm och ofta nog den enda, som står till buds. En korrektare metod är emellertid att jämföra antalet under ett års ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss årskull med hela denna årskull (av levande födda). För närvarande kan en sådan uträkning ej sträckas längre fram i tiden än till 1936 års kull, ty av de 1937 födda barnen ha åtskilliga avlidit före ett års ålder först under år men antalet sådana barn kan ännu ej bestämmas, då 1938 års material ej hunnit bearbetas. Vad året 1936 beträffar. HIT resultatet av de olika beräkningarna följande: spädbarnsdödligheten, på vanligt sätt be- ') Se härum t. ex. berättelsen för åren W>4 1925, sid.64*.

43 DÖDA. 31* Tab. M. Dödstalet, i, under olika månader år 1937, jämfört med närmast föregående år. 1 ) räknad, utgör 43'37 / 00. medan dödsrisken enligt den korrektare uträkningen uppgår till 4388 %» Att spädbarnsdödligheten växlar icke så litet under olika årstider, är en gammal erfarenhet. Det ligger nära till hands att i samband härmed uppställa den frågan, huruvida barn, födda under olika årstider, visa olika stor motståndskraft mot de sjukdomar, som hota den spädaste åldern. För att i någon mån belysa hithörande förhållanden har man nu vid bearbetningen fördelat efter födelsemånad dels de barn. som fötts under år 1936 och 1937 och sedermera avlidit före en månads ålder, dels ock de under samma tid födda barn, som dött före ett års ålder. Antalet före ett års, resp. en månads ålder avlidna spädbarn tillhörande en viss månadskull under ett kalenderår har därefter jämförts med hela denna månadskull av levande födda. På detta sätt kan man för varje månadskull av år 193fi uträkna risken att avlida före ett års ålder samt likaledes risken att avlida före en månads ålder: beträffande 1937 års månadskullar låter sig endast den senare uträkningen verkställas, alldenstund åtskilliga av de år 1937 födda barnen avlidit under år 1938 före ett års ålder, utan att man ännu känner antalet sådana barn, och strängt taget skulle icke en gång»enmånadsdödsrisken», om man får använda ett sådant uttryck, kunna angivas för de barn. som fötts i december alldenstund några av dem säkerligen dött i januari 1938 före uppnådd levnadsålder av 1 månad. Å omstående sida har dock en sådan uträkning gjorts under antagande att antalet barn, som dött år 1938 före en månads ålder och voro födda under föregående kalenderår, är lika med aritmetiska mediet av motsvarande kategorier åren 193(5 och Det kan till jämförelse erinras om att under årtiondet »enmånadsdödsrisken» utgjorde för mankön '. för kvinnkön endast 2207 ;'. (Jfr härom även Befolkningsrörelsen , sid. 75*.) ') Talen beräknade per år. Månaderna redueerade till lika längd.

44 32* DÖDA. Risk, uttryckt i, att avlida a) före ett års ålder, b) före en månads ålder, för barn födda under vidslående kalendermånader, åren Det må framhållas, att nedgången i dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren ingalunda tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för årets olika månader, utan i stort sett varit mera påtaglig mot slutet av året. En allt större andel av dödsfallen har till följd härav kommit att förläggas till årets början. En motsvarande utveckling har även kunnat iakttagas beträffande dödsrisken inom första månaden. I sistnämnda hänseende kan anföras, att av under första levnadsmånaden avlidna komma för redogörelseåret 692 dödsfall på månadens 5 första dagar. För tiden var motsvarande tal 673 och för år Även för dödsmassan som helhet konstateras en fortsatt förskjutning med avseende å de avlidnas fördelning efter ålder. Som bl. a. visas i följande tablå, hade ifrågavarande åldersfördelning år 1937 helt andra median- och kvartiltal än motsvarande fördelning år 1911: Median- och kvartiltal (år) bland de avlidna Den utveckling, för vilken ovanstående siffror äro ett uttryck, är givetvis att delvis tillskriva de tidigare i denna berättelse påtalade omvandlingarna i befolkningsmassans ålderssammansättning. Dödlighetens fördelning på olika månader framgår, vad beträffar de absoluta talen, av tab. 31. De relativa talen äro införda i tab. M. Av sistnämnda tabell framgår, att 1937 års dödstal för hela riket är större än 1936 års för månaderna januari mars, juli, november och december. Städernas månadsdödstal lågo genomgående lägre än landsbygdens. Dödstalen för redogörelseårets månader ha i intet fall underskridit under tidigare år uppnådda dödsminima. I föregående berättelse lämnas i en å sid. 35* meddelad sammanställning uppgift å de kalenderår, varunder dödstalet för varje månad uppnått sitt minsta värde.

45 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 33* I fråga om dödligheten efter årstid inom olika åldrar ävensom beträffande dödlighetsförhållandena inom olika yrken och dödsorsakerna hänvisas till den sätskilda årsredogörelsen för dessa sistnämnda. I) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land finnes angivet i tab. 3 i absoluta och i tab. A i relativa tal. En jämförelse med tidigare år ger vid handen, att sagda överskott, personer eller 2 39 / 00 av medelfolkmängden, är något högre än siffran för närmast föregående år; i själva verket har det relativa talet för år 1935 ingen gång underskridits sedan år 1810, för vilket år det beräknats till 1'3S /o 0 - Utpräglade minima utvisa därjämte år 1918, då överskottstalet såsom en följd av den s. k. spanska sjukans härjningar utgjorde endast 2-30, samt år 1936 då det sjönk till 2'25 / 00. överskottstalen för de olika lånen, ävensom för landsbygd och städer, framgå av tab. A; för städer med minst 1OOO0 invånare finnas befolkningsstatistiska data framlagda i tab. B och däribland jämväl överskottstalet. Under år 1937 förekom underskott i 5 av dessa städer. I mindre städer (se tab. 5) var det likaledes långt ifrån sällsynt, att de avlidnas antal översteg de föddas. Ett statistiskt relativtal av bets^delse är proportionen mellan levande födda och döda. I vårt land har under senare årtionden denna proportion i allmänhet varit ungefär 5 födda mot 3 döda, och under en rätt lång tid inträdde, i stort sett, knappast någon nedgång i denna proportion. De senaste årens tal ha varit betydligt lägre, under redogörelseåret 120 födda mot 100 döda. Mellan Sveriges olika län ha i förevarande hänseende länge rått stora och även tämligen konstanta skiljaktigheter. Huru förhållandena gestalta sig under redogörelseåret visas av följande tal, under jämförelse med åren närmast förut. Antalet levande födda mot varje hundratal avlidna har utgjort: Endast Örebro län visar underskott, samtliga övriga län överskott. vanligt ha de nordligaste länen de största överskotten. Som

46 34* NATIVITETSÖVERSKOTTET. b) Natiritetsöverskott ar vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal: Nativitetsöverskottet har alltså i stort sett ställt sig mer och mer gynnsamt för mankönet i jämförelse med kvinnkönet. c) Standardiserade örerskottstal. För redogörelseåret har statistiska centralbyrån, liksom för åren 1935 och 193G, beräknat ett standardiserat överskottstal, som är oberoende av förändringarna i befolkningens åldersammansättning. Beträffande den använda metoden får centralbyrån hänvisa till de närmast föregående berättelserna. Det må endast omnämnas, att som standardfördelning använts åldersfördelningen i den fiktiva population. som grundar sig på dödlighets- och livslängdstabeller för femårsperioden Dödstalet för standardpopulationen beräknas till 1557 "/<., alltså ett avsevärt högre tal än det för redogörelseåret på vanligt sätt erhållna, 1201 /oo- Det beräknade födelsetalet utgör H'75 /o 0 i stället för det observerade, 1440 / u. I stället för det observerade nativitetsöverskottet 239 / 0l) erhålles alltså genom den standardiserade beräkningen ett överskott av döda, som uppgår till 38-2 / 00. Vid den beräkning, som under motsvarande förutsättningar verkställdes för åren 1935 och 193G. erhölls likaledes överskott av döda. nämligen 428 / 0 resp. 3'95 / (10. d) Xettoreprodnktionstnlet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de närmast föregående berättelserna fr. o. m. den för åren nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande ') Proportionen avser förhållandet mellan de relativa talen för vartdera könet.

47 NATIVITETSÖVERSKOTTET. 35* född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser. Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för senaste femårsperiod ( ) och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 års ålder eller efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt: Det återstår nu endast att bestämma det antal levande födda flickebarn, som kan antagas ingå i ovanstående antal nedkomster. I detta syfte multiplicerar man antalet nedkomster med de tal, som för motsvarande år angiva proportionen mellan antalet levande födda flickebarn och antalet nedkomster. vilka tal utgöra 477, 480 och 478 på Därvid erhållas följande värden å nettoreproduktionstalet: 0723 för år 1935, 0749 för år 1936 och 0754 fjjr år För de år, som ligga närmast före år 1936, har nettoreproduktionstalet en tendens att allt mera understiga 10, eller den proportion, som vore nödvändig för folkstammens bibehållande. Den stegring, som talet uppvisade för år 1936 och som ytterligare ökats för redogörelseåret. torde åtminstone i någon mån vara att tillskriva verkan av bl. a. den ökade äktenskaps frekvensen. En mera ingående analys av här berörda problem synes emellertid böra anstå, till dess erfarenhet vunnits för längre tid än endast ett par år. Det kan nämnas, att en för redogörelseåret verkställd fördelning av födda barn efter moderns ålder möjliggör en beräkning av nettoreproduktionstalet. som utgår från antalet levande födda flickebarn på kvinnor i varje åldersår. Nettoreproduktionstalet för år 1937, beräknat enligt denna mera direkta metod, antager samma värde som det ovan erhållna. Tidigare hava de båda beräkningsmetoderna givit värden på nettoreproduktionstalet. som endast oväsäntligt avvikit från varandra. Slutligen fästes uppmärksamheten därå; att nettoreproduktionstalet icke bör uppfattas som ett mått på den intensitet eller»hastighet», varmed en befolknings förmåga att nätt och jämnt reproducera sig själv över- eller underskrides. Även vid lika värde å reproduktionen kan denna intensitet variera, beroende av bl. a. barnaföderskornas medelålder samt av frekvensen av gifta kvinnor i olika åldersklasser.

48 36* OMFLYTTNING. J) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen 1 allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 3. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro i korthet berörda förut i denna i berättelse och ha i tidigare publikationer av centralbyrån utförligt behandlats. I siffrorna för omflyttningen ingå även överföringen till och från boken över obefintliga. Till sagda bok ha under året avförts personer, medan förutvarande»obefintliga» återupptagits. Det förra antalet är således större, vilket senast var fallet år Flyttningen inom landet går i allmänhet i riktning från jordbruksbygderna till städer och industrialiserade trakter. Detta gäller i rätt utpräglad grad även för ledogörelseåret. Angående flyttningen till och från de särskilda större städerna finnas detaljerade uppgifter i tab. 4. Det må härvid betonas, att uppgifterna i kol , 15 och 18 avse flyttning till och från de särskilda församlingarna, alltså med inbegripande även av flyttning mellan olika församlingar inom samma stad. För de mindre städerna lämnas summariska uppgifter i tab. 5. Utflyttningsöverskott har under året förekommit i 34 av dessa städer. b) Folkbytet med främmande länder. För närmare upplysningar härom hänvisas till den redan år 1938 offentliggjorda detaljerade redogörelsen för utoeh invandring Huvudsiffrorna beträffande sagda folkbyte under året och tiden närmast förut återgivas här nedan. I sammanhang härmed må till slut omnämnas, att under kiet erhölls svensk medborgarrätt av följande antal personer, med fördelning å de stater, som

49 OMFLYTTNING. 37* i detta hänseende äro för oss viktigast. Siffrorna för de närmast föregående åren bifogas till jämförelse. Redogörelseårets siffra är något högre än för det närmast föregående året. Mer än en fjärdedel av hela antalet personer, som under år 1937 erhöllo svensk medborgarrätt, var av tysk nationalitet. I yrkeshänseende förete de naturaliserade som vanligt en ganska brokig blandning. Den mera obestämda yrkesgruppen»övriga» dominerar, närmast följd av industrigruppen och handelsgruppen.

50

51 Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren Sammandrag för riket. 1 ') Här införda siffror hänvisa till tabell och kolumn, där uppgifter lämnas länsvis. Exempel: 2:8 = Tab. 2. kol. 8. Tabellernas nummer äro dock för de tidigare åren icke alltid desamma som i 1937 års berättelse. 2 ) Beräknad folkmängd i hela riket vid mitten av aret. 3 ) Till och från de särskilda församlingarna. Folkmängden å område, som inkorporerats i stad, har icke inräknats i de in- och utflyttades antal. Skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och till inrikes ort utflyttades antal borde naturligtvis för hela riket vara = 0: att så ej" i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 4) Häri ingå även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar.

52 2 TAB. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET.

53 TAB. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET. 3

54 4 TAB. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET.

55 TAB. 1 (forts.). FOLKM. 0. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDE. FÖR RIKET. 5

56 6 TAB. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET.

57 TA3. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET. 7

58 8 TAB. 1 (forts.). FOLKM. O. DESS FÖRÄNDR. ÅREN SAMMANDR. FÖR RIKET.

59 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år

60 10 Tab. 3. Folkökningen och dess ') Ett utmärker överskott ay döda. 2) Från och till de särskilda församlingarna. Skillnaden riket vara = 0; att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 3 ) Häri ingå 4 ) Uppgifterna i kol. '20 22 inbegripa även den ökning eller minskning, som föranletts av förändringar

61 särskilda faktorer, länsvis, år mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal borde naturligtvis för hela även rättelser i fräga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens text. i den administrativa indelningen.

62 12 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och J ) Ett utmärker överskott av döda. -) Till och från de särskilda församlingarna i resp. städer, rättelsens text. 4 ) Uppgifterna i kol inbegripa även den ökning eller minskning, som föranletts av

63 en av rikets större städer (med minst inv.) år ) Häri ingå även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom beförändringar i den administrativa indelningen.

64 14 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

65 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

66 16 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1937.

67 Tab. 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under inv.), år >) Avser ordningsnnmmer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets siat. De l;i största städerna återfinnas i tal). 4.! ) I folkökningen ingår även den tillväxt, som beror på inkorporering; se härom berättelsens text.

68 18 TAB. 5 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR ')! ) Se tabellens I:sta sida.

69 TAB. 5 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER (UNDER INV.), ÅR s ) Se tabellens l:sta sida.

70 20 Tab. 6. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1937.

71 TAB. 6 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

72 22 TAB. 6 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR c) Fem&rnklasser, medelfolkmängd under året.

73 23 Tab. 7. Giftermål, länsvis, år ') Se härom tab. 16 ävensom berättelsens text. 2) Därav för 3 män 4:de äkt. 2 ) Därav för en man 4:te äkt.

74 24 Tab. 8. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och

75 omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år

76 Tab. 9. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

77 27

78 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

79 29

80 Tab. 11. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

81 31

82 32 Tab. 12. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivnings-

83 ort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år

84 Tab. 13. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år

85 35

86 TAB. 13 (forts.). I ÄKTENSKAP INTRÄDDA MÄN, FÖRDELADE EFTER YRKE SAMT EFTER GIFTE OCH ÅLDER, ÅR

87 37

88 38 Tab. 14. I äktenskap inträdda kvinnor,

89 fördelade efter yrke, år

90 40 Tab. 15. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år 1937.

91 Tab. 16. Giftermål, fördelade efter makarnas konfessionella förhållanden, år ) Medlem av svenska kyrkan är i yttre rättsligt hänseende den, som är kyrkoskriven i svensk församling samt icke är främmande religionsbekännare eller anmält sig till ntträde nr svenska kyrkan: jfr berättelsens text. s ) Vigsel utomlands. 3 ) Utträdda nr svenska kyrkan.

92 42 Tab. 17. Äktenskapsskillnader

93 och hemskillnader, år

94 44 TAB. 17 (forts.). ÄKTENSKAPS-

95 SKILLNADER, ÅR

96 46 Tab. 18. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

97 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 47

98 48 Tab. 19. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

99 Tab. 20. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

100 50 Tab. 21. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

101 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

102 52 Tab. 22. Fäder till under år 1937 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

103 Tab. 23. Föräldrarna till under år 1937 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 53

104 54 Tab. 24. Fäder till år 1937 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke.

105 Tab. 25. Födda barn, fördelade efter börder, liv kön och civilstånd, länsvis, år

106 56 TAB. 25 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

107 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

108 58 Tab. 26. Födda barn i varje månad,

109 fördelade efter liv, länsvis, år

110 60 Tab. 27. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1937.

111 Tab. 28. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år

112 62 Tab. 29. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

113 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

114 Tab. 30. Döda fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

115 65

116 TAK. 30 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

117 67

118 68 Tab. 31. Döda i varje

119 månad, länsvis, år

120 70 Tab. 32. Döda fördelade efter födelseår, kön och civilstånd i hela riket, år (U = sådana som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana som fyllt ifrågavarande åldersår.)

121 TAB. 32 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

122 72 TAB. 32 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1937.

123 TAB. 32 (forts.). DÖDA FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

124 Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren , 1936 och Bilaga. 74

125

126

127