Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1942 = Mouvement de la population en Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1942

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1942 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1945 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÉDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION MOUVEMENT DE LA POPULATION EN 1942 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 27 februari Undeidånigst EENST HÖIJER. HJALMAR FREDELICS. Folke Lublin.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m 3* C) Giftermål 7* D) Barnaföderskor 13* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 16* F) Födda barn 18* G) Döda 20* H) Nativitetsöverskott 27* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 30* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 4*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1942, jämförd med äldre tider.. 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Födelsetalet under olika månader 20*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 22*» H. Dödstalet nnder olika månader 26*» I. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer (med minst invånare), år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer (under invånare), år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, år » 7. Vigda fördelade efter kön, ålder samt första giftet och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1942 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 34» 18. Föräldrarna till under år 1942 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35» 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år

8 VI Sid. Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttning uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61 Bilaga. Den äktenskapliga fruktsamheten, i, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Index. Texte. Pages. Introduction 1* A) Accroissement de la population 1* B) Population par sexe, par âge, et par état civil 3* C) Mariages 7* D) Femmes accouchées 13* E) Pères des enfants légitimes 16* F) Enfants nés 18* G) Mortalité 20* H) Excédent des naissances 27* I) Migrations. Naturalisations 30* Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Mouvement de la population par département 2*» B. Mouvement de la population dans les villes les plus grandes 4*» C. Population par sexe et par âge, en , 1930, 1940 et *» D. Nuptialité des garçons et des filles, par âge 7*» E. Répartition relative, par âge et par durée du mariage, des mères d'enfants légitimes, en *» F. Natalité par mois 20*» G. Mortalité par sexe, par âge et par état civil 22*» H. Mortalité par mois 26*» I. Émigrés et immigrés en *

9 Tableaux annexés. 1 ) Pages. Tabl. 1. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 2. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 13: Immigrés; col. 9: des autres paroisses urbaines du pays; col. 10: des autres paroisses rurales du pays; col. ll:des pays étrangers; col. 12: du registre des»introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 14: pour les autres paroisses urbaines du pays; col. 15: pour les autres paroisses rurales du pays; col. 16: pour les pays étrangers; col. 17: pour le registre des»introuvables» 2 ). Col : Gain ( + ) ou perte ( ) par migration. Col. 22: Gain ( + ) ou perte ( ) par régularisations territoriaux au commencement de l'année. Col : Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population.» 3. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 2). Col : Mariages contractés (voir tabl. 6). Col : Hommes mariés par âge (voir tabl. 7). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 7). Col : mariages par mois. Col. 91: Séparations de corps. Col. 92: Divorces. Col : Accouchées (voir tabl. 13 et 15). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1942 (voir tabl. 17). Col : Naissances (voir tabl. 20 et 21). Col : Décès (voir tabl. 22, 24 et 26).» 4. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement ( + ) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 5. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 6. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7); entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 7. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements. (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. femmes remariées. Col : Idem, 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Län Départements. D-kommuner Communes rurales Landsbygd (p. abréviat. Lb.) Campagne. dont la population Städer (» St.) Villes. agglomérée s'élève Riket Royaume. à 2 / 3 ou plus. Hela riket Royaume. Mankön (p. abréviat.m.). Sexe masculin. A-kommuner Communes rurales Kvinnkön (» K., Kv.) Sexe féminin. dont la population Summa (p. abréviat. S:a). Total. de caractère agricole s'élève à 75 % Aldersår Age. Hela antalet Nombre total. ou plus. Levande födda Nés vivants. B-kommuner Id. de 50 à 75 %. Dödfödda Mort-nés. C-kommuner Id. à 50 % au plus, Avlidna Décédés. non agglomérées. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après un certain intervalle; ces personnes sont nommées «obefintliga» («introuvables»). VII

10 VIII Pages. Tabl. 8. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 9. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Garçons. Col. 20: Veufs et divorcés.» 10. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées. Col. 18: Nombre total. Col. 19: Campagne. Col. 20: Villes.» 11. Divorces et séparations, en Col. 1: Départements. Col. 2 5: Séparations de corps; col. 2: à la requête du mari; col. 3: à la requête de la femme; col. 4: à la requête de tous les deux; col. 5: nombre total. Col. 6 18: Divorces; col. 6: après séparation de corps; col. 7: séparation de fait depuis trois ans causée par discorde; col. 8: l'un des époux ayant refusé depuis deux ans de vivre avec l'autre; col. 9: l'un des époux disparu depuis trois ans; col. 10: bigamie; col. 11: adultère; col. 12: maladie vénérienne contagieuse; col. 13: voies de fait; col. 14: condamnation; col. 15: ivrognerie; col. 16: aliénation mentale; col. 17: nullité de mariage; col. 18: nombre total. Col : Durée du mariage. Col : Différence entre l'âge des époux. Col : Age des époux. Là-dessous : Enfants vivant au divorce.» 12. Mariages par mois, en » 13. Accouchées, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées ; col. 2: enfants légitimes (=Ä.); col. 3: enfants illégitimes (=Uä.). Col. 5 10: État civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: filles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans.» 14. Accouchées par âge en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2-3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 15. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 16. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col 12 21: villes; col : royaume.» 17. Pères des enfants légitimes nés en 1942, par âge 34 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 18. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1942, par combinaison d'âge Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 19. Enfants nés, classés par mois, par vitalité, par sexe et par légitimité, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 20. Enfants nés, classés par naissances, par vitalité, par sexe et par légitimité, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples. Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vitalité, par sexe et par légitimité. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples.

11 Pages Tabl. 21. Enfants nés, classés par vitalité et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col. 3: Mort-nés.» 22. Décès par âge et par département, ainsi que décès dans les 2 premières années de la vie par sexe, par âge et par naissance légitime on illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col : enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 23. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Groupes d'un an. b) Groupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne; col. 2: garçons; col. 3: mariés; col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 24. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 25. Décès par âge et par mois, en Col. 1: Age. a) Campagne. b) Villes. c) Royaume.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-dessous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu moins l'année de naissance. Ö = Morts ayant tant d'années accomplies.» 28. Émigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de destination, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Enfants au-dessous de 15 ans. Col. 4 5: Célibataires au-dessus de 15 ans. Col. 6 7: Mariés. Col. 8 9: Veufs, veuves et divorcés. Col : Nombre total. Col : Pour les pays de l'europe. Col : Pour les pays hors de l'europe.» 29. Immigrés par département, par sexe, par état civil et par pays de départ, en Cfr ci-dessus, Tabl. 28.» 30. Émigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume. 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Célibataires. Col. 4 5: Mariés. Col. 6 7: Veufs, veuves et divorcés. Col. 8 9: Nombre total.» 31. Immigrés par sexe, par état civil et par âge en groupes d'un an, en Royaume 60 Cfr ci-dessus, Tabl. 30.» 32. Émigrés pour et immigrés de pays divers, par sexe et par état civil, en Royaume 61 Col. 1: Pays de destination ou de départ. Col. 2 10: Émigrés; col. 2 3: enfants au-dessous de 15 ans; col. 4 5: célibataires au-dessus de 15 ans; col. 6 7: mariés; col. 8 9: veufs, veuves et divorcés; col. 10: nombre total. Col : Immigrés. Addition. Femmes accouchées d'enfants légitimes classées par durée des mariages et par âge, en et Nombres relatifs 62 Résumé en français X IX

12 X Résumé. Pour l'organisation et la subdivision de la statistique de la population en Suède voir les rapports précédents, surtout celui des années La présente publication forme un rapport sur les différents facteurs du mouvement de la population en 1942, à l'égard de la disposition et du contenu essentiellement égal au rapport de l'année précédente. Comme d'habitude, les chiffres principaux concernant le nombre des habitants sont insérés dans ce rapport. Le rapport spécial sur l'émigration et l'immigration n'étant pas publié à partir de l'année 1939, les données à ces égards sont publiées aussi dans ce rapport. La population totale de la Suède, au SI décembre 1941, était de ; à la fin de l'année 1942, elle montait à L'accroissement a par conséquent été assez faible (8o7 %«). La nuptialité, a été, en 1942, plus forte que d'ordinaire: 9'90 sur mille habitants. Le nombre des divorces a correspondu à sur mille habitants. Dans deux décades, le nombre des naissances a diminué même absolument presque sans interruption. Seulement, les années 1920 et 1921 accusent des renaissances assez passagères de la natalité. Depuis 1935 le taux de natalité s'est élevé. En 1942 le taux de natalité monte à 17"2, et il est plus bas dans la campagne que dans les villes. Le taux de mortalité a été de 9'9l %>. Comme d'habitude pendant les temps récents, la mortalité a été plus basse dans les villes que dans la campagne. Le nombre des émigrés monte à 940, celui des immigrés à A part les émigrés, on a rayé des registres de population individus comme «introuvables 1 (voir la note p. VII). Le nombre des personnes rayées plus tôt mais inscrites de nouveau en 1942 s'élève à

13 Den berättelse om befolkningsrörelsen år 1942, som här framlägges, överensstämmer till uppställning och innehåll i allt väsentligt med motsvarande redogörelser för de närmast föregående åren. Befolkningens ålders- och civilståndsfördelning vid utgången av redogörelseåret har på vanligt sätt beräknats genom s. k. framskrivning från den i 1941 års berättelse intagna fördelningen, vilken i sin tur erhållits genom framskrivning från motsvarande fördelning enligt den allmänna folkräkningen den 31 december Sedan den särskilda berättelsen»ut- och invandring» upphört, meddelas fr. o. m. år 1939 i berättelsen om befolkningsrörelsen även en redogörelse för omflyttningen med utlandet enligt de summariska folkmängdsredogörelserna. liksom fallet varit i fråga om berättelserna för åren , meddelas heller icke här någon yrkesfördelning för vare sig vigda män och kvinnor, frånskilda män eller fäder till i äktenskap födda barn; dock har, för första gången sedan uppgifterna om yrkesfördelningen slopades, i berättelsens text i vissa fall jordbruksbefolkning och övrig befolkning på landsbygden särskilts. Den fr. o. m. år 1938 inställda bearbetningen av uppgifterna om kyrkoskrivningsort för vigda män har i föreliggande berättelse åter kommit till utförande, varför uppgifterna om de vigda männens fördelning länsvis (tab. 7), i likhet med vad fallet var i 1937 och tidigare års berättelser, avse deras hemort, medan däremot för åren även de vigda männen alltid hänförts till lysningsorten. Bearbetningen har liksom för redogörelseåren genomgående verkställts enligt manuell i stället för tidigare maskinell metod. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd uppgick vid utgången av år 1942 till personer, vilket innebär en ökning sedan motsvarande tidpunkt närmast föregående år med personer eller 807 promille. Beträffande de i tab. 1 angivna folkmängdssiffrorna är att observera, att folkmängden i de särskilda områdena den 1 januari 1942 icke alltid sammanfaller med folkmängden den 31 december 1941, icke heller siffrorna för den 31 december 1942 med motsvarande för den 1 januari Orsaken härtill ligger i de administrativa regleringar, som skett vid årsskiftena. Vid ingången av år 1942 bildades två nya städer, nämligen Kumla i Örebro län (med inv.) och Bollnäs i Gävleborgs län (med inv.), samt införlivades vissa områden av Stoby, Vankiva och Ignaberga (med inv.) med Hässleholm, vissa områden av Lindberg (med 224 inv.) med Varberg samt ett område av Valbo (med 2 inv.) med Gävle. Sammanlagt överfördes genom dessa nybildningar och områdesregleringar personer från landsbygden till städerna. Vid 1943 års början bildades ytterligare två nya städer, nämligen Solna i Stockholms län (med inv.) och Sandviken i Gävleborgs län (med inv.), samt in-

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i, länsvis år 1942 samt under femårsperioden förlivades hela Almby och Ånsta kommuner (med sammanlagt inv.) med Örebro, vissa områden av Agnetorp och Baltak (med sammanlagt inv.) med Tidaholm, ett område av Skrea (med 295 inv.) med Falkenberg samt vissa smärre områden av Söderala (med o' inv.) med Söderhamn. Sammanlagt överfördes genom dessa områdesregleringar vid ingången av år 1943 icke mindre äa personer från landsbygden till städerna. Vid samma tidpunkt gjordes en mindre överflyttning mellan två län, i det att vid upplösningen av Amö kommun i Uppsala län ett område (med 63 inv.) överfördes till Aspö i Södermanlands län. Angående övriga regleringar, såsom områdesregleringar mellan olika socknar i samma län m. m hänvisas till de särskilda årsredogörelserna för folkmängden inom administrativa områden. I tab. 2 redogöres för folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år Här har även insatts en kolumn (kol. 22), vari meddelas uppgift om vinst eller förlust genom de områdesregleringar vid början av år 1942, för vilka ovan redogjorts. Om man till talen i nämnda kolumn lägger nativitetsöverskottet (kol. 8) samt vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21), erhåller man uppgift rörande folkökningen från den 31 dec till samma datum 1942

15 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 3* (kol. 25). Omflyttningens sista kolumn (kol. 21) borde egentligen vara = skillnaden mellan de två kolumner (kol. 13 och 18), som angiva summorna av inresp. utflyttade (till och från de särskilda församlingarna). Så är emellertid endast sällan fallet. I kolumnen för vinst eller förlust genom omflyttning (kol. 21) ingå nämligen även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden och befolkningsrörelsen. Det må framhållas, att vid avgivandet av församlingarnas summariska folkmängdsredogörelser dessa skola jämlikt gällande författning insändas till statistiska centralbyrån före februari månads utgång antalet födda och döda ännu icke är definitivt känt samt att ifrågavarande antal i regel ökas genom efteranmälningar ävensom genom den av centralbyråns granskning föranledda skriftväxlingen. Vad Stockholm beträffar, bör ihågkommas, att såsom folkmängd angives (utom för folkräkningsår) den mantalsskrivna folkmängden, medan uppgifterna om befolkningsrörelsens olika faktorer härröra dels från mantalskontoret (rörande omflyttning och överförande till och från boken över obefintliga), dels från prästerskapet. Även i övrigt äro vissa fel oundvikliga i ett arbete av sådan omfattning som den svenska folkbokföringen. Det visar sig bl. a., att skillnaden mellan de från inrikes ort inflyttades och de till inrikes ort utflyttades antal icke för hela riket blir = 0, såsom dock rätteligen borde vara förhållandet. Vad nu är sagt om länsområdena, gäller givetvis även om de särskilda städerna (se tab. 3 och 4). Någon särskild kolumn för inkorporeringar finnes emellertid ej här; dock ingår vinst genom inkorporering i folkökningen. I föreliggande berättelse ha för första gången i tab. 2 även intagits uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1942 berörts, äro siffrorna i detta hänseende på grund av brister i systemet för kyrkobokföringen att betrakta såsom behäftade med en del felaktigheter. Såsom följd därav är t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamlingar inom riket, icke detsamma som antalet personer på landsbygden, som utflyttat till stadsförsamlingar inom riket, vilket det naturligtvis vid ett alldeles felfritt funktionssätt för folkbokföringen borde vara. I det stora hela synas emellertid de fel, som vidlåda siffrorna för den inrikes omflyttningen, vara av rätt underordnad betydelse. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Folkmängd i hela riket den 31 dec. Kvinnor mot män

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. B. Befolkningsrörelsen, i, i de större städerna år 1942 samt under femårsperioden Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa 6om de senaste åren. Emellertid ställer sig proportionen rätt olika å landsbygden och i städerna. På landsbygden rå- 1) Ett utmärker underskott av födelser, resp. folkminskning. 2) Häri ing&r &yen tillväxt genom inkorporering.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1942, jämförd med äldre tider. 5* der sedan 1919 överskott av män, och detta gäller från och med 1934 landsbygden inom varje län. I städerna åter förefinnes ett stort kvinnoöverskott, som relativt taget ät särskilt utpräglat i de största städerna, i synnerhet Stockholm 1 ) (1 227 kvinnor mot män år 1942). I hela Norrland och dessutom i flertalet län i Svealand och Götaland är mankönet övertaligt, även om stadsbefolkningen medräknas. Huru proportionen mellan könen förändrats inom olika åldersklasser, framgår av tab. C; numera finnes överskott av män i samtliga femåreklasser upp till 35 år. b) Ålders- och eivilst&ndsfördeluingen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut finnes framlagd i tab. 5 och har, såsom inledningsvis angivits, beräknats genom framskrivning från den i föregående berättelse intagna fördelningen, vilken i sin tur erhållits genom framskrivning från fördelningen enligt 1940 års folkräkning. Därvid hava utnyttjats de årliga uppgifter om befolkningsrörelsens faktorer, som inkomma till statistiska centralbyrån dels genom summariska folkmängdsredogörelser och dels i form av utdrag ur vigsel-, födelse- och dödböcker från församlingarna. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1942 på de s. k. Sundbärgska åldersgrupperna framgår av följande sammanställning, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. 1) Vid redogorelgeårets slnt förelåg Svertalighet av män i nio städer, nämligen Vaxholm, Torshälla, Karlskrona, Trollhättan, Skövde, Karlskoga, Avesta, Lndvika och Boden.

18 6* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. Folkmängd den 31 december i ildern Såväl det absoluta som det relativa talet för åldrarna över 50 år är det största, som den svenska befolkningsstatistiken hittills kunnat uppvisa. För åldersgrupperna år visar relativtalet en tendens att minskas, medan gruppens numerär, absolut taget, företer fortsatt tillväxt. Barn- och ungdomsåldrarnas andel av befolkningsmassan, som år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, har under redogörelseåret obetydligt ökats; även absoluta antalet personer i dessa åldrar visar för redogörelseåret någon ökning. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktsr, varvid, liksom för år 1940 och 1941, följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning. Givetvis ha härigenom de särskilda kommungruppernas andelar av hela landsbygdsbefolkningen i jämförelse med år 1939 och tidigare år förskjutits, men för beräkningarna av giftermåls-, födelse- och dödstal torde övergången till den reviderade kommungrupperingen vara av mindre betydelse. Liksom vid 1930 och 1935/36 års folkräkningar har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom huvudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst 2 / s agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. Medelfolkmlogd år 1948

19 GIFTERMÅL 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1942 utgjorde (58102 år 1941), motsvarande en relativ frekvens av 9 90 giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 3 ) (909 år 1941). Ifrågavarande promilletal, som brukar benämnas det allmänna giftermålstalet, har av gammalt, vid jämförelse med flertalet amira europeiska länder, ansetts ligga lågt för Sverige. Sedan mitten av 1920-talet företer emellertid giftermålstalet en avsevärd ökning, men visade för åren 1940 och 1941 tendens till stagnation för att ånyo kraftigt ökas under år Redogörelseårets tal är det största sedan år 1811 och ligger över motsvarande tal för de flesta andra europeiska länder. Mest utpräglad har giftermålstalets ökning varit för städerna. Från värdet 750 / oo år 1925 har städernas giftermålstal sålunda ökats till 1) Hela antalet vigda män, i första giftet, på tusen ogifta män i åldern år. 2 ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, på tnsen ogifta kvinnor i åldem år. 3 ) Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda definitiva och förut publicerade preliminära siffror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1942) är beroende på efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ur lysnings- och vigselböckerna.

20 8* GIFTERMÅL /oo för redogörelseåret ( oo år 1941). Motsvarande värden för landsbygdens giftermålstal äro 561 7oo respektive 8ll 7oo (750 7oo år 1941). Det må i sammanhang härmed erinras om, att giftermålstalen för landsbygd och städer icke äro direkt jämförbara, enär de påverkas av bl. a. olikheter i fråga om befolkningens ålders- och civilståndsfördelning. På grund av den pågående omvandlingen av befolkningens sammansättning i nämnda hänseenden kunna ej heller giftermålstalen för riket för tidigare och senare år direkt jämföras med varandra. Genom sammanställning av årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor inom olika åldersgrupper med motsvarande medelfolkmängder kan emellertid verkan av omnämnda skiljaktigheter i stort sett elimineras. De härvid erhållna speciella giftermålstalen för olika femårsgrupper, vilka för några senare år finnas upptagna i tab. D, visa samma tendens till stegring av giftermålsfrekvensen, som synes framgå av jämförelsen mellan de allmänna giftermålstalen. För redogörelseåret föreligger såväl för männens som för kvinnornas vidkommande en ökning av giftermålsfrekvensen i samtliga åldrar. Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 4*). Av den förra tabellen framgår bl. a., såsom för övrigt redan påpekats, att städernas giftermålstal som vanligt ganska avsevärt överskjuter landsbygdens. Giftermålens fördelning på kommungrupper efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap: Medelåldern för under redogörelseåret vigda ligger för såväl män som kvinnor något lägre än under de närmast föregående åren vid såväl första gifte som

21 GIFTERMÅL. 9* omgifte. Det framgår även, att relativa antalet av de vigslar, där endera eller båda kontrahenterna förut varit gifta, under samma tid visat fortgående tendens till ökning. I tab. 7 redovisas de vigda efter ålder och kyrkoskrivningsort. Såsom inledningsvis omnämnts, ha i likhet med 1937 och tidigare år de manliga kontrahenterna för redogörelseåret fördelats efter sina kyrkoskrivningsorter och icke, såsom under åren , efter lysningsorterna. Detta medför bl. a., att det åter blivit möjligt att särskilja de manliga kontrahenter, som icke varit kyrkoskrivna i Sverige. Dessa voro till antalet 306, därav från Norge 108, Danmark 41, Finland 31, Tyskland 45, England 15, Polen 9 och Förenta Staterna 9. b) Yrkesfördelningen bland de Tig-da. Såsom i det föregående nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Icke heller för redogörelseåret har någon mera omfattande bearbetning av de vigda efter yrke ägt rum; dock har för landsbygden genomförts en uppdelning av de vigda männen på tvenne grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varvid emellertid den ytterligare bearbetningen icke kunnat utsträckas längre än till fördelningar efter ålder och civilstånd. Med jordbruksbefolkning avses därvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. De vigda männens fördelning efter ålder inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning samt stadsbefolkning framgår av följande tablå: Det framgår härav, att de vigda männen inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning än inom såväl den övriga landsbygdsbefolkningen som stadsbefolkningen tillhöra de högre giftermålsåldrarna. Vad landsbygdsbefolkningen utom den egentliga jordbruksbefolkningen beträffar, företer den i stort sett likartad åldersfördelning med stadsbefolkningen, med undantag likväl för att den gentemot sistnämnda befolkningsgrupp uppvisar ett proportionsvis rätt mycket högre antal vigda i åldrarna år. En högre omgif tesfrekvens medför givetvis i allmänhet taget högre giftermåls - ålder. Det kunde därför förefalla troligt, att inom jordbruksbefolkningen med dess relativt höga giftermålsålder omgiften skulle vara förhållandevis vanliga.

22 10* GIFTERMÅL. För utrönande huruvida så är fallet har i följande tablå antalet omgifta män inom varje särskild åldersgrupp satts i relation till hela antalet vigda män: Tvärtemot vad man kunde antaga, visar det sig, att omgiftesfrekvensen är lägst bland jordbruksbefolkningen, därnäst lägst bland övrig landsbygdsbefolkning och högst bland stadsbefolkningen, vilkens tal är ungefär det dubbla mot jordbruksbefolkningens. Med få undantag är förhållandet detsamma inom de olika åldersgrupperna. Särskilt stor är skillnaden inom de yngre åldersgrupperna, vilket sammanhänger med att de omgifta i dessa grupper till största delen äro frånskilda, vilka ju äro jämförelsevis talrika bland stadsbefolkningen. c) Årstiden Tid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reduceras till lika längd, får man följande resultat: Såsom sedan mer än hundra år iakttagits, ingås i vårt land i regel rätt få äktenskap under månaderna januari mars och juli september, men däremot jämförelsevis många under årets sista kvartal. Detta gäller också om redogörelseåret. d) Antal vigslar utan föregående lrsning, g. k. kriggtigslar. Då vigsel ägt rum utan föregående lysning, har detta på begäran av statistiska centralbyrån från och med år 1940 särskilt angivits i de till grund för giftermålsstatistiken insända vigselboksutdragen. På grundval härav verkställdes för år 1940 en särskild bearbetning av hithörande uppgifter, vars resultat i huvudsakliga delar meddelades i samma års berättelse (sid. 10* o. 11*). För år 1941, då krigsvigslarnas antal undergått en avsevärd minskning, ansågs det tillräckligt att begränsa motsvarande bearbetning till att omfatta en fördelning av krigsvigslarna på län och en redovisning av deras antal i varje månad. För redogörelse-

23 GIFTERMÅL. 11* året framläggas på grund av det starkt minskade antalet krigsvigslar endast summariska uppgifter här nedan. Om krigsvigslarna hänföras till kvinnans kyrkoskrivningsort, ställer sig antalet krigsvigslar med fördelning å landsbygden och i städerna, absolut och i procent av hela antalet vigslar, sålunda: Antal krigsvigslar Krigsvigslarnas fördelning på kalendermånad, absolut och i % av hela antalet under månaden ingångna äktenskap, ter sig sålunda: e) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6 där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande, till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent: Såsom centralbyrån i tidigare berättelser framhållit, är med numera (fr. o. m. år 1916) gällande lagstiftning borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. De för redogörelseåret angivna vigselboksutdragens anteckningar om kontrahenternas konfessionella förhållanden hava, liksom fallet varit de fyra närmast föregående åren, icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning, varför någon fördelning av de ingångna äktenskapen efter konfession

24 12* GIFTERMÅL. icke kan här framläggas. För närmare upplysningar beträffande vissa ofullständigheter i uppgiftsmaterialet och övriga hithörande frågor hänvisas till dels 1936 års redogörelse, dels del V av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning. f) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material och omfattning hänvisas till tidigare berättelser, särskilt dem för åren 1918" 1920 och Utöver de ganska detaljerade uppgifter om skilsmässorna, som lämnas i tab. 11, innehåller primärmaterialet ytterligare ett par upplysningar. En sådan rörde myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta; och fördelade sig år 1942 de upplösta äktenskapen sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet: häradsrätt 1 283, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 655, därav i städer med egen jurisdiktion ej färre än men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 301 skilsmässor. En annan upplysning hänför sig till arten av den myndighet, inför vilken det upplösta äktenskapet en gång blivit ingånget, eller m. a. o. den kyrkliga eller borgerliga formen för äktenskaps ingående. I detta hänseende är fördelningen av de år 1942 upplösta äktenskapen följande: I enlighet med en i tidigare berättelser närmare angiven metod har centralbyrån sökt utröna, huruvida borgerliga äktenskap möjligen proportionsvis oftare upplösas genom skilsmässa än kyrkliga eller tvärtom. Jämförelsen har för år 1942 utfallit på följande sätt:

25 BARNAFÖDERSKOR. 13* Liksom fallet varit åren närmast förut, synes sålunda en dylik jämförelse giva vid 'handen, att borgerliga äktenskap förekomma i större proportion bland de upplösta än bland samtliga de ingångna. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 37'7 procent av hela antalet voro barnlösa; proportionen är säkerligen betydligt högre än för motsvarande grupper bestående äktenskap. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, brukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 91-5 % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 360 fall mannen, i 145 fall delades barnen mellan makarna; i 40 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning. D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1942 uppgick till ( år 1941), vilket motsvarar relationen 1788 på varje tusental av medelfolkmängden (15-79 år 1941, år 1940). Det må i sammanhang härmed nämnas, att det relativa talet för år 1934, 13-87, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor, som förekommit sedan år 1820, eller Ehuru frekvensen av födelser inom olika åldersgrupper av kvinnor förutom av åldern är i främsta rummet beroende av proportionen gifta, synes det kunna vara av intresse att jämföra hela antalet barnaföderskor i olika åldrar med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder, oavsett civilstånd. En sådan sammanställning lämnas här nedan. Barnaföderskor på tösen av medelfolkmängden kvinnor Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten, oavsett barnaföderskornas civilstånd, för redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år uppvisar en påtaglig ökning i samtliga åldrar över 20 år. Medelåldern år 1942 för samtliga barnaföderskor utgjorde 29'27 år; å landsbygden särskilt 2946 år, i städerna 2897 år.

26 14* BARNAFÖDERSKOR. Ifall man särskiljer ffidelser inom och utom äktenskap, plägar antalet av de förra helst jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av följande sammanställning: Ovanstående tablå visar, att den äktenskapliga fruktsamheten under de senare åren ökats, så att den under redogörelseåret ligger betydligt högre än under femårsperioderna och , men ej så högt som under tioårsperioden I fråga om de i tablån redovisade värdena å fruktsamheten inom olika åldrar kan konstateras, att de under redogörelseåret i jämförelse med närmast föregående år ökats i samtliga åldrar mellan 20 och 50 år. Jämsides härmed har medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap företett en tämligen stadig nedgång. Under femårsperioden utgjorde den 3028 år, men under perioden endast 2990 och under år Under redogörelseåret har dock en obetydlig stegring inträtt eller till Å landsbygden särskilt var talet 3001 och i städerna 2940; i båda fallen äro talen något högre än under närmast föregående år. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgötes av förut gifta, och uppgick deras antal under år 1942 till 0087 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var 0089 %. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till ytterligare belysning av ämnet hava i en tabell, som bilagts den egentliga tabellavdelningen, för några senare år framlagts beräkningar av det äktenskapliga fruktsamhetstalet inom särskilda grupper av gifta kvinnor efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder vid nedkomsten. För dessa beräkningar, som direkt ansluta sig till dem, som i förevarande hänseende meddelats i befolkningskommissionens betänkande med vissa demografiska utredningar (Stat. off. utr. 1938: 24), svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. l ) Hela antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor t åldern Ir.

27 BARNAFÖDERSKOR. 15* Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och. de närmast föregående åren i följande tablå: Det framgår av ovanstående tablå, att fruktsamheten utom äktenskap på det hela taget oeh vad olika åldrar beträffar företer tendens till stagnation. Medelåldern har även här under senare år i stort sett varit i sjunkande. Under perioden utgjorde den 2421 år, men under perioden endast 2400 år. För redogörelseåret iakttages en ökning på landsbygden från 2380 år 1941 till 2403, medan i städerna medelåldern ökats från år 1941 till För hela riket föreligger en ökning till 2437 från 24ll under närmast föregående år. ') Hela antalet barnaföderskor med barn ntom äktenskap på 1000 ej gifta kvinnor i åldern år.

28 16* FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. Av skäl, som närmare angivits i tidigare berättelser, måste det uppgivna antalet gifta mödrar till utom äktenskap födda barn under senare år anses väsentligt understiga det verkliga. Däremot har den sedan år 1917 gällande lagstiftningen om trolovningsbarn haft till följd, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap från och med 1916 till och med 1932 så gott som oavbrutet ökats, från 108 % förstnämnda år till 31'5 % sistnämnda år. Under redogörelseåret utgjorde detta tal 30'6 %. De trolovade mödrarnas relativa talrikhet växlar emellertid ganska mycket i olika län och i olika städer. Detta förhållande synes tyda på olika seder å olika orter inom landet, möjligen ock på något olika praxis vid födelsernas inregistrering. Förhållandet mellan hela antalet fsdda barn och antalet barnaföderskor var under redogörelseåret på mot år Förstnämnda siffra understiger medeltalen för samtliga tioårsperioder ända sedan 1750-talet. Det överskott av födda barn, som uppstår genom flerbörderna, blir alltid mer än fullständigt uppvägt genom dödfödslarna. Antalet levande födda barn är därför städse något lägre än antalet barnaföderskor. År 1942 var proportionen mellan hela antalet levande födda barn och antalet barnaföderskor 990'71 på mot år E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder. Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig befolkning ägt rum. Åldersfördelningen har utfallit på följande sätt under jämförelse med motsvarande medelfolkmängd: Fäder till barn i äktenskap Pä tnsen av medelfolkniängden av gifta män ') De absoluta talen ära små.

29 FÄDER TILL INOM ÄKTENSKAP FÖDDA BARN. 17* Redogörelseårets tal äro genomgående högre än närmast föregående års utom i vissa av de högsta åldrarna, i vilka antalet fäder till barn i äktenskap dock är obetydligt. Kombinationen»v fädernas och mödrarnas ålder meddelas i tab. 18. Närmare bearbetning av dessa uppgifter brukar sparas för tioårsöversikterna. I enlighet med vad inledningsvis påpekats, skedde ingen bearbetning av yrkesuppgifter för fäder till inom äktenskap födda barn under åren Icke heller för redogörelseåret har någon fullständig yrkesbearbetning verkställts, men däremot ha de gifta fäder och deras hustrur, som tillhöra jordbruksbefolkningen, vid bearbetningen av materialet för landsbygden särskilts från dem, som tillhöra andra yrkesgrupper. Av följande tablå framgå skiljaktigheterna mellan jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning i fråga om de gifta mödrarnas ålder vid nedkomsten: Av tablån framgår, att mödrarna inom jordbruksbefolkningen i relativt större utsträckning vid nedkomsten tillhöra de högre åldersklasserna än mödrarna inom den övriga landsbygdsbefolkningen och stadsbefolkningen, men att någon större skillnad mellan de två sistnämnda befolkningsgrupperna icke kan anses föreligga. Skillnaderna i fråga om nedkomståldern mellan jordbruks- och stadsbefolkningsgrupperna torde åtminstone delvis sammanhänga med större barnantal inom förstnämnda befolkningsgrupp. En jämförelse mellan de nämnda befolkningsgrupperna i fråga om äktenskapets varaktighet vid nedkomsten utfaller på följande sätt: