Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1914

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1914 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1918 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 2* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper 12* C) Giftermål 26* D) Barnaföderskor 41* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 52* F) Födda barn 57* G) Döda 61* H) Nativitetsöverskott 73* I) Omflyttning 76* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden och dess förändringar åren Sammandrag för riket.... 1» 2. Folkmängden länsvis, år » 3. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med minst invånare, år » 5. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets städer med mindre än invånare, år » 6. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 7. Giftermål, länsvis, år » 8. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder samt första gifte och omgifte, länsvis och i utlandet, efter kyrkoskrivningsort, år » 9. I äktenskap inträdda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 11. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 12. I äktenskap inträdda män, fördelade efter kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, samt efter större yrkesgrupper, år » 13. I äktenskap inträdda män, fördelade efter yrke samt efter gifte och ålder, år » 14. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 15. Äktenskapsskillnader och genom skiljobrev upplösta trolovningar, år » 16. Barnaföderskor, länsvis, år » 17. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 18. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 19. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 20. Fäder till under år 1914 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder » 21. Föräldrarna till under år 1914 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 47

6 IV Sid. Tab. 22. Fäder till under år 1914 i äktenskap födda barn, fördelade efter yrke 48» 23. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år » 24. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 25. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och civilstånd, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 28. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 29. Döda i varje månad, länsvis, år » 30. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, år Table des matières. Rapport au Roi. Pages Introduction 1* A) Population et accroissement de la population 2* B) Population par sexe, par âge, par état civil et par profession 12* C) Mariages 26* D) Femmes accouchées 41* E) Pères des enfants légitimes 52* F) Enfants nés 57* G) Mortalité * H) Excédent des naissances 73* I) Migration 76* Tableaux. 1 ) Tabl. 1. Mouvement de la population, en Résumé général 1» 2. Population par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Population le 1 er janvier. Col. 5 7: Population moyenne de l'année. Col. 8 10: Population le 31 décembre.» 3. Accroissement de la population et ses différents facteurs, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nés vivants. Col. 4 5: Décès. Col. 6 8: Excédent des naissances. Col. 9 12: Immigrés; col. 9: des autres paroisses du pays: col. 10: des pays étrangers; col. 11: du registre des»introuvables» 2 ). Col : Émigrés; col. 13: pour les autres paroisses du pays; col. 14: pour les pays étrangers: col. 15: pour le registre des»introuvables» 2 ). Col : Gain ( + ) ou perte ( ) par migration. Col : Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population.» 4. Mouvement de la population dans chaque ville de habitants ou de plus, en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5 7: Population moyenne. Col. 8 24: Accroissement de la population et ses différents facteurs (pour les détails voir tabl. 3). Col : Mariages contractés, (voir tabl. 7). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par âge (voir tabl. 8). Col : Idem, femmes mariées (voir tabl. 8). Col : Hommes mariés, classés par domicile et par 1 ) Les mots suédois suivants, qui reviennent dans ces tableaux, sont à traduire: Län Départements. Mankön (p. abréviat. M.)... Sexe masculin Landsbygd (p. abréviat. Lb.).. Campagne. Kvinnkön (» K.)... Sexe féminin. Städer (» St.).. Villes. Summa (» S:a)... Total. Riket Royaume. Hela antalet Nombre total. Hela riket Royaume. Åldersår Age. 2 ) Personnes, abandonnant leur paroisse sans notification due, sont rayées dans les registres après deux ans; ces personnes sont nommées»obefintlige» (»introuvables»).

7 Pages profession (voir tabl. 12). Col : mariages par mois. Col. 120: Divorces de fiancés. Col. 121: Divorces de mariés. Col : Accouchées (voir tabl. 16 et 18). Col : Pères des enfants légitimes nés en 1914 (voir tabl. 20). Col : Naissances (voir tabl. 23 et 24). Col : Décès (voir tabl. 26, 27 et 29). Tabl. 5. Mouvement de la population dans chaque ville ayant moins de habitants. en Col. 1: Villes. Col. 2 4: Population le 31 déc. Col. 5: Accroissement ( + ) ou diminution ( ). Col. 6: Population moyenne. Col. 7: Mariages contractés. Col. 8: Nés vivants. Col. 9: Décès. Col. 10: Immigrés. Col. 11: Émigrés.» 6. Population calculée par sexe, par âge et par état civil, en a) Groupes d'âge d'un an, le 31 déc. b) Groupes de cinq ans, le 31 déc. c) Groupes de cinq ans, population moyenne de l'année. Col. 1: Age. Col. 2 10: Population ; col. 2 3: célibataires; col. 4 5: mariés; col. 6 7: veufs (veuves) et divorcés; col. 8 10: nombre total. Col : Nés vivants; col. 11: année; col. 12: nombre.» 7. Mariages contractés, par département, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3: Mariages civils facultatifs. Col. 4: Mariages civils obligatoires. Col. 5 13: État civil des époux aux noces; entre garçons et filles (col. 5), veuves (col. 6), femmes divorcées (col. 7) ; entre veufs et filles (col. 8), veuves (col. 9), divorcées (col. 10); entre divorcés et filles (col. 11), veuves (col. 12), divorcées (col. 13). Col : Noces premières, secondes etc., du mari. Col : Idem, de la femme.» 8. Mariés par sexe, par âge, par noces et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 2 13: hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, hommes remariés. Col : Idem, femmes entrées en premières noces. Col : Idem, femmes remariées.» 9. Mariés par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. Col. 2 9: Campagne; col. 2 5: hommes mariés; garçons (col. 2), veufs (col. 3), divorcés (col. 4); col. 6 9: femmes mariées; filles (col. 6), veuves (col. 7), divorcées (col. 8). Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 10. Mariages par âge des époux, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Age des mariés. Col. 2 17: Age des mariées.» 11. Mariages par âge et par état civil des époux, en Col. 1: Age des mariés: a) Entre garçons et filles; b) Entre garçons et veuves ou divorcées; c) Entre veufs ou divorcés et filles; d) Entre veufs ou divorcés et veuves ou divorcées. Col. 2 17: Age des mariées.» 12. Hommes mariés par profession et par département, en Col. 1: Départements (Utlandet = pays étrangers). Col. 3 6: Agriculture, pêche, exploitation forestière. Col. 7 16: Industrie. Col : Commerce et transport. Col : Administration publique et professions libérales. Col : Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe. Col : Sans profession spécifiée.» 13. Hommes mariés par profession, par noces et par âge, en Col. 1: Professions. I: Agriculture etc.; II: Industrie; III: Commerce et transport: IV: Administration publique et professions libérales; V: Travail domestique et ouvriers sans emploi fixe; VI: Sans profession specifiée. Col. 2 13: Hommes entrés en premières noces à l'âge indiqué dessous. Col : Idem, remariés.» 14. Mariages par mois, en Divorces, en Col. 1: Départements. Col. 2 3: Nombre des divorces; col. 2: des fiancés; col. 3: des mariés. Col. 4 5: Enfants vivants au divorce. Col. 6 8: Durée du mariage; col. 6: années; col. 7: campagne; col. 8: villes. Col. 9: Age. des divorcés. Col : Age des divorcées. Col. 26: Causes des divorces. Col. 31: Professions des divorcés (pour les groupes principaux I VI, voir tabl. 13).» 16. Accouchées, par département, en Col.. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre des accouchées; col. 2: enfants légitimes ( = Ä.); col. 3: enfants illégitimes (= Uä.). Col. 5 10: Etat civil; col. 5 6: mariées; col. 7 8: veuves et divorcées; col. 9: fiancées; col. 10: tilles. Col : Age des accouchées, en groupes de cinq ans. V

8 VI Pages Tabl. 17. Accouchées par âge, en groupes d'un an, en Col. 1: Age. Col. 2 3: Campagne. Col. 4 5: Villes. Col. 6 8: Royaume.» 18. Femmes accouchées d'entants légitimes, classées par durée des mariages et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 15: Durée des mariages.» 19. Femmes accouchées d'enfants légitimes, classées par durée des mariages et par âge, en Col. 1: Durée des mariages. Col. 2 31: Age des accouchées; col. 2 11: campagne; col : villes; col : royaume.» 20. Pères des enfants légitimes nés en 1914, par âge 46 Col. 1: Départements. Col. 2: Nombre total. Col. 3 15: Age des pères.» 21. Pères et mères des enfants légitimes nés en 1914, par combinaison d'âge 47 Col. 1: Age des pères. Col. 2 9: Age des mères.» 22. Pères des enfants légitimes nés en 1914, par profession 48 Pour les groupes principaux, voir tabl. 13.» 23. Enfants nés, classés par naissances, par vie, par sexe et par état civil, en Col. 1: Départements. Col. 2 4: Nombre total des naissances. Col. 5 9: Enfants d'accouchements simples; col. 5 6: nés vivants; col. 7 8: mort-nés. Col : Enfants d'accouchements doubles. Col : Enfants d'accouchements triples (et quadruples). Col : Nés vivants; col : légitimes; col : illégitimes; dont enfants des fiancées (col. 26). Col : Mort-nés. Col. 40: Répartition des naissances par nombre des enfants, par vie, par sexe et par état civil. A. Naissances simples. B. Naissances doubles. C. Naissances triples. D. Naissances quadruples.» 24. Enfants nés, classés par vie et par mois, en Col. 1: Départements. Col. 2: Nés vivants. Col: 3: Mort-nés.» 25. Enfants nés, classés par mois, par vie, par sexe et par naissance légitime ou illégitime, en a) Campagne. b) Villes. c) Royaume. Col. 1: Mois. Col. 2 5: Nés vivants; col. 2-3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 6 9: Mort-nés. Col : Nombre total des naissances.» 26. Décès par sexe, par état civil et par département, en Col. 1: Départements. Col. 2 6: Enfants au-desous d'un an; col. 2 3: légitimes; col. 4 5: illégitimes. Col. 7 8: Autres célibataires. Col. 9 10: Mariés. Col : Veufs (veuves) et divorcés.» 27. Décès par âge et par départements, ainsi que décès dans les 2 premières années de. la vie par sexe, par âge et par naissance légitime ou illégitime, en Col. 1: Départements. Col. 2 21: Age. Col. 22: Décès dans les 2 premières années de la vie, par jour (du premier mois), par mois (de la première année) et par trimestre (de la seconde année). Col : Campagne; col 23 24: enfants légitimes; col : enfants illégitimes. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 28. Décès par sexe, par âge et par état civil, en Col. 1: Age. a) Croupes d'un an. b) Croupes de cinq ans. Col. 2 9: Campagne: col. 2: garçons; col. 3: mariés: col. 4: veufs et divorcés; col. 5: filles; col. 6: mariées; col. 7: veuves et divorcées. Col : Idem, villes. Col : Idem, royaume.» 29. Décès par mois, en Col. 1: Départements.» 30. Décès par année de naissance, par sexe et par état civil, en Col. 1: Année de naissance. Col. 2 4, 8: Hommes. Col. 5 7, 9: Femmes. Col. 10, 11: Les deux sexes réunis. Col. 2: Célibataires. Col. 3: Mariés. Col. 4: Veufs et divorcés. Col. 5: Célibataires. Col. 6: Mariées. Col. 7: Veuves et divorcées. U = Morts avant d'avoir tant d'années accomplies qu'indique l'année du compte rendu (1914) moins l'année de naissance. Ö = Morts avant tant d'années accomplies. Résumé en français 68

9 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berättelse angående befolkningsrörelsen år I likhet med föregående berättelser i ämnet grundar sig denna oiästan ute-

10 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING slutande på prästerskapets uppgifter. Med hänsyn till innehåll och uppställning överensstämmer den med de närmast föregående berättelserna, för åren Följaktligen äro redogörelserna för folkmängden i administrativa områden, för ut- och invandring och för dödsorsaker uteslutna ur berättelsen och meddelas i särskilda sådana, vilka, med undantag av berättelsen om dödsorsakerna, redan utkommit av trycket. Angående dessa och andra skiljaktigheter mellan de befolkningsstatistiska berättelserna fr. o. m. år 1911 å cn;i sidan och motsvarande publikationer t. o. m. är 1910 å den andra torde få hänvisas till årgången Uti föreliggande årgång har tillagts en ny tabell, över de avlidna fördelade efter födelseår. I överensstämmelse med tillförene följd plan utbeder sig Statistiska centralbyrån att få tillägga följande upplysningar och jämförelser med hänsyn till innehållet av de till berättelsen hörande tabellerna. A) Folkmängd och folkökning. Såsom Statistiska centralbyrån redan förut meddelat i sin under april månad år 1915 offentliggjorda redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1914, uppgick rikets folkmängd vid sistnämnda tidpunkt till personer. Tillväxten för året utgör personer eller 7-28 % 0 av folkmängden vid årets ingång ( ). Denna tillväxt framgår på följande sätt ur uppgifterna om befolkningsrörelsens särskilda faktorer, med utgång från nyss angivna folkmängd vid årets början: Under rubriken»annan vinst eller förlust» är här upptagen den skillnad, som framträder mellan folkmängden, å ena sidan sådan den erhålles ur prästerskapets summariska redogörelser, å andra sidan sådan den framgår genom riks-

11 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* folkmängdens vid årets början ökande med antalet födda och immigranter och minskande med döda oeh emigranter, varvid dock även, såsom av översikten här ovan synes, hänsyn tagits till dem, som överförts från och till den s. k. boken över obefintliga. Den förra av nu nämnda folkmängdsberäkningar lämnar >ett överskott över den senare av män och 838 kvinnor. Differenserna äro att tillskriva de smärre felaktigheter, som naturligtvis icke kunna helt och hållet undvikas vid ett verk av så stor omfattning som den svenska kyrkobokföringen. Om den för riket i dess helhet under år 1914 inträffade folkökningen järnföres med tillväxten under närmast föregående år (tab. A å nästa sida), finner man, att 1914 års folkökning, som utgör 7-25 på tusen av medelfolkmängden, är både absolut och relativt taget något större än under året närmast förut, varemot den icke fullt når upp till medeltalet för de sista tio åren. Året 1914 karakteriseras av ett giftermålstal (5-82 på värj»; tusontal inv.), som är ännu lägre än de närmast föregående årens ganska låga tal och som ej oväsentligt understiger tioårsmedeltalet (5-99 %). Födelsetalet har likaledes under redogörelseåret gått ned än ytterligare (till %, mot % 0 år 1913 och % i medeltal för årtiondet). Däremot har dödligheten stigit något (till % 0, mot % 0 år 1913, vars dödstal var det lägsta som någonsin iakttagits). Emellertid understiger även 1914 års dödstal tioårsmedeltalet (1440 % ) och hör över huvud taget till de lägsta, som förekommit i Sverige. T följd av att nativiteten varit så låg, blir, även överskottstalet (9. ) lägre än vanligt. Utvandringen (2-29 % 0 ) har varit väsentligt mindre än under 1913 eller under tioårsperioden i genomsnitt; av nämnda period är det blott ett år, 1908, som har att uppvisa ett mindre antal emigranter än år 1914, och relativt taget har en så låg emigration ej förekommit sedan år 1878'. Invandringen (l-53% 0 ) har varit något litet större än under Ar 1913 meu något lägre än tioårsmedeltalet (1-60 % 0 ); skillnaden är dock därvidlag ej stor, och nettoidvandringen (0-76 % ) blir därför näst 1908 års den lägsta som förekommit på trettio år. Att folkökningen icke dess mindre visar sig vara så pass låg, beror delvis på minskningen i nativiteten men även därpå, att ett särdeles stort antal personer - ej färre än avförts ur församlingsböckerna såsom obefintliga. Detta senare är tvivelsutan en följd av den nya pensionsförsäkringens bestämmelser, enligt vilka kommunerna äro nnsvariga för minimipensionsavgifternas gäldande. Av befolkningsrörelsens olika faktorer hava tvivelsutan under år 1914 särskilt giftermålsfrekvensen och utvandringen stark); påverkats av den kris, som även for vårt fäderneslands vidkommande blev en följd av världskrigets utbrott. Beträffande olika landsdelar lämnas erforderliga data för bedömande av årets folkmängdsförändring i tab. B, sid. 6*. Folkmängden har under år 1914 ökats inom 23 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom 2 län. nämligen Kronobergs oeh Kalmar; vad det senare länet beträffar, beror en del av folkminskningen därpå, att ett litet område av länet vid 1914 års ingång överflyttades till Östergötlands län. Den största absoluta tillväxten kommer pn Röteborgs och Bohus län med personer, var-

12 Tab. A. Översikt av folkmängdens förändringar i riket, åren ) 4* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. J ) Folkmängden för äldre tider är här upptagen i enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statiätisk tidskrift, hattet 129. Immigranternas antal är känt frän och ired 1875 och för aren 1S71 74 upptaget på grund av uppskattning. För aren ingår därför hela (den uppgivna) utvandringen i kol. för»nettoutvandringen». I kol. för lannan vinst eller förlust» ingår även till cch frän boken över obefintliga överförda personer.

13 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 5* efter följa Stockholms stad med 4 185, Stockholms län med och Malmöhus län med Relativt taget har folkökningen varit störst i Norrbottens län med promille av medelfolkmängden; därefter följa Stockholms län, Västerbottens, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län; först i sjätte rummet kommer Stockholms stad. I tolv län har tillväxten ställt sig gynnsammare och i återstående tretton län, huvudstaden däri inräknad, mindre gynnsamt än medeltalet för åren utvisar. Vid 1914 års slut upptogo de särskilda länen nedanstående andelar av rikets hela folkmängd i %, under jämförelse med motsvarande tal för tjugu år tillbaka samt för år 1913: Under de båda senaste årtiondena har alltså de fem norrländska länens andel av riksfolkmängden ökats från till %. De åtta län (Stockholms stad inberäknad), som av ålder sammanfattas under benämningen Svealand, hava likaledes gått framåt, ehuruväl blott från till "/«. De tolv södra länen återigen, eller Götaland, hava minskats i relativ betydelse; deras folkmängd, som för tjugu år sedan uppgick till % av hela rikets, hade vid 1914 års slut gått ned till %. Betydelsen av dessa tal framgår, om man erinrar sig, att en procent av Sveriges folkmängd numera utgör inemot människor. Att Götalands andel av riksfolkmängden nedgått med ungefär 2-5 procent, innebär alltså, att denna landsdel nu har omkring inv. färre än den skulle haft, om ståndpunkten från tjugu år tillbaka kunnat bevaras. Relativt taget kan således Götaland sägas hava förlorat så gott som ett mindre län. Norrland åter har nu nära inv. flera än det skulle haft under nyssnämnda förutsättning och Svealand omkring flera. Avses särskilt året 1914, befinnes Norrlands procentiska andel under årets lopp hava ökats från % till %; Svealands andel av folkmängden har ökats

14 Tab. B. Folkökningen och dess aktorer inom länen år 1914, jämfört med tiden för årtiondet ) 6* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING.. ') Av <le i kolumnhutudena använda leteckmngarna avses med Omflyttuingsresultat (omflyttning) skillnaden mellan inflyttning cch utflyttning. Inrikes omflyttning betecknar denna skillnad för såvitt avses endast flyttningen inom landet. Utrikes omflyttning: resultatet av folktytet med främmande länder. Med Ökningstal, Överskottstal, Omflyttningstal o. t--, v. avses de relativa talen årligen på tusen Invånare av medrlfolkmängden; Överskottstalct avser överskottet av födda över avlidna på tusen invånare. 2 ) Den inrikes omflyttningen, vilken här även omfattar till och från boken över obefintliga överförda personer, borde naturligen för hela riket utgöra + 0; att smärre differenser uppstå, beror på ofullkomligheter i kyrkobokföringen. 3 ) I kol. för folkökning eller -minskning för landsbygd ooh städer ingår även den ökning eller minskning, som beror pa omlådesrcgleringar.

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 7* från % till /, medan Götalands fortfarande gått tillbaka, från % till %. Proportionen mellan lands-och stadsbefolkningen har underår l!h4förändrats i samma riktning, som förut oavbrutet varit händelsen under mer än ett halvt århundrade. I % av rikets hela befolkning hava kommit på landsbygden och på städerna för de sistnämnda med särskiljande av huvudstaden vid slutet av vart och ett av efterföljande år: Städernas framryekning liar alltså under ur 1914 utgjort 0-46 >', mot 0-41 % i medeltal för årtiondet För städerna utom Stockholm var vinsten under redogörelseåret 0-44,«, mot O-itt % i medeltal för tioårsperioden. Stockholms andel av rikets folkmängd ökades väl något även under år 1914, men denna ökning var obetydlig i jämförelse med motsvarande år 1913, då inkorporeringen av Brännkyrka ägde rum. Landsbygdens folkmängd har under år 1914 ökats från vid föregående års slut till , alltså med personer eller med 0-96 promille, och städernas från till , således med personer eller promille. Att städernas folkökning varit så mycket större än landsbygdens, l>eror till ej ringa del på de administrativa förändringar, som ägde rum med 1914 års ingång. Vid nämnda tidpunkt kommo trenne orter i åtnjutande av stadsrättigheter, nämligen Djursholm (förut köping med inv.), Nässjö (förut till en del municipalsamhälle, med inv.) samt Hassleholm (förut köping med inv.), varjämte samtidigt större eller mindre områden av följande socknar överflyttades till respektive städer, nämligen av Hälsingborgs landsförsamling 359 inv. till Hälsingborgs stad, hela socknen S:t Peters kloster med 889 inv. till Lunds stad, hela Skövde landskommun med inv. till Skövde stad, av Karlstads landsförsamling 116 inv. till Karlstads stad samt av Varnums socken 66 inv. till Kristinehamns stad. Räknas nu nämnda införlivade områden redan vid föregående årsskifte till städerna, befinnes landsbygdens befolkning under år 1914 hava ökats med personer eller 5-00 promille av

16 8* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. medelfolkmängden och städernas med personer eller promille. Även om man räknar på detta sätt, är sålunda som vanligt stadsbefolkningens tillväxt relativt betydligt starkare än landsbygdens, om också absolut taget något imindre. Hittills anförda tal avse folkmängdens fördelning den 31 december Med 1915 års ingång överflyttades till resp. städer följande områden: en del av S:t Pers socken med 41 inv. till Vadstena, bela Limhamns köping med inv. till Malmö, en del av öja socken med 20 inv. till Ystad och en del av Träslövs socken med 86 inv. till Varberg (förutom ett för tillfället obebott område av Nättraby socken till Karlskrona). På grand härav bör folkmängden vid 1915 års början upptagas till å landsbygden och i städerna. Folkmängden i var och en av rikets städer och köpingar framgår, vad de förra angår, av tab. 4 och 5 och i fråga om de senare av Statistiska centralbyråns redogörelse för folkmängden inom administrativa områden. En klassifikation efter folkmängden av städer och köpingar utfaller som följer: Vid 1914 ars slut ägde Sverige alltså 31 städer, som efter svenska förhållanden pläga räknas såsom större, eller ägande mer än tio tusen invånare vardera. Under året har bland dem tillkommit Härnösand. Sammanlagda folkmängden i dessa trettioen städer uppgick till mot föregående år. Tillväxten uppgår alltså till personer eller % 0. De mindre städernas folkmängd växte under samma tid från till , således med personer eller % 0. Denna ansenliga tillväxt beror dock till mycket stor del på tillkomsten av nya stadssamhällen (se ovan); och räknat från början av år 1914 (i stället för från föregående års slut) ökades de mindre städernas folkmängd endast från till , alltså med personer eller %.. Efterser man hur stor del de större städernas folkmängd utgör av hela rikets, befinnes densamma uppgå till över en femtedel (21-8 %). Av hela stadsbefolkningen utgör den något över fyra femtedelar (81-2 #). Att Sveriges städer, relativt taget, i stor utsträckning deltaga uti den för vår tid utmärkande starka tillväxten av stadssamhällena, är välbekant och framgår även av följande tal (se sid. 10*). Folkmängden utgjorde vid 1914 års slut och 20 år förut i var och en av de städer, som numera räknas som större, samt i de övriga, tillsammantagna:

17 Tab. C. Giftermål, födelser, dödsfall, emigration och immigration länsvis, dr 1914, jämfört med årtiondet ) l ) Giftcriiialst.nl, födelsetal o. B. V. liot.ickna ärliga antalet giftormft.1, födelser o. s. v. pa tupen invånare av medelfolkmängjen. FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 9*

18 10* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. I samtliga de större här ovan specificerade städerna har, såsom en uträkning giver vid handen, folkmängden under de tvenne årtiondena ökats från till personer eller med % samt den övriga stadsbefolkningen från till personer eller med %. Att tillväxten varit relativt starkare för de mindre städerna, har sin grund i tillkomsten av nya stadssamhällen. Vad särskilt år 1914 beträffar, har folkökningen i de trettioen större städerna i genomsnitt varit under vad den brukar vara. I sex av dessa städer, nämligen Norrköping, Sundsvall, Landskrona, Kalmar, Falun och Nyköping, förekommer såsom tab. D närmare utvisar, folkminskning och i flertalet andra städer har folkökningen visat sig lägre än den i genomsnitt varit under det närmast förflutna årtiondet. Bland de mindre, i tab. D ej specificerade städerna förete flera en rätt betydande folkökning; så exempelvis Huskvarna, Sölvesborg, Alingsås, Ulricehamn, Skara, Skövde (genom inkorporering) och Östersund. Folkminskning har bland dessa mindre städer förekommit i fjorton, i allmänhet dock endast i ringa grad. Folkmängden i köpingarna utgjorde vid 1913 års slut 7f) 225 och vid 1914 års , vilket utvisar en minskning med Minskningen beror därpå, att tvenne förutvarande köpingar, Djursholm och Hässleholm, med 1914 års ingång inträdde i städernas grupp, såsom förut är nämnt. Visserligen tilrkommo i stället vid samma tidpunkt två nya köpingar, Skurup och Ljusdal, varjämte två andra, Valdemarsvik och Almhult, undergingo någon utvidgning; men dessa tillskott till köpingarnas folkmängd kunde icke uppväga nyssberörda förluster. Räknar man åter efter, huru folkmängden i de orter, som vid 1914 års början och slut voro köpingar, under året förändrat sig, så befinnes folkmängden hava vuxit från till , alltså med 1611 personer eller %. På

19 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. D. Befolkningsrörelsen på 1000 inv. av medelfolkmängden å landsbygden och i städerna åren * ] ) I folkbkningssiffrorna fur Halsingborg, Luud och Karlstad ingar folkinangden a de dcn 1 Januari 1914 iukorporerade omràden, jtr sid. 7*.

20 12* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. detta sätt beräknad blir tillväxten större än motsvarande för städernas folkmängd. Omkring de stora städerna samlar sig i våra dagar ofta en växande folkmängd i den närmast omgivande bygden. Under år 1914 skönjes företeelsen i fråga genom folkökningen uti bland annat följande landssocknar, nämligen: Folkmängd Församlingar År l m Åf m 4 Tillväxt Solna, Dauderyd (med Stocksund) samt Lidingii, norr om Stockholm Nacka och Saltsjöbaden, söder om Stockholm Bromma, Sundbyberg och Spånga, väster om Stockholm Örgryte, Fässberg, Nya Varvet och Västra Frölunda, vid Göteborg is4 91K Däremot har folkökningen i. Norrköpings, Hälsingborgs och Sundsvalls grannkommuner varit, relativt taget, nämligen obetydlig, och detsamma gäller om Malmö omgivning med undantag av det sedermera med staden inkorporerade Limhamn. Även å den landsbygd, som ej omedelbart angränsar till städerna, uppstå i våra dagar mångenstädes samlingspunkter för industri och handel, med i regel starkt växande folkmängd. Under år 1914 visa bland annat de båda norrbottniska gruvsocknarna Gällivare och Jukkasjärvi, trakten omkring Trollhättan, Karlskoga, Skinnskattebergs och Gamla Norbergs bergslager samt "Västerbergslags tingslag i Kopparbergs län en ganska god tillväxt av befolkningen; i åtskilliga sydsvenska industribygder har däremot folkökningen varit tämligen obetydlig, ett förhållande som tvivelsutan står i samband med den under årets senare del inträdda krisen. Ehuru de egentliga jordbruksländerna nu som alltid förete folkminskning eller på sin höjd stillastående, synas, i fråga om folkmängdens förändring, olikheterna mellan skilda trakter av den svenska landsbygden hava under år 1914 varit ej så stora som vanligt. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd och större yrkesgrupper. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider förbättrats, såsom framgår av följande tal:

21 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNINGEFTER KÖN. 13* Mot män i hela riket svarade således såväl vid årets början som vid dess slut kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som de senaste åren. Att proportionen i hela riket kunnat bibehålla sig oförändrad under det den gått ned i städerna har sin förklaring i den ökade andel av rikets folkmängd, som stadsbefolkningen upptager. Fortfarande är nämligen kvinnkönets övertalighet mycket större i städerna än på landsbygden. Av de olika länen (varom se tab. 2) visa såsom vanligt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens överskott av mankön. Avses endast landsbygden, är mankönet år 1914 övertaligt inom samtliga de fem norrländska länen ävensom inom Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala och Södermanlands län. Summan för dessa olika landsbygder visar år 1914 en folkmängd av mankön uppgående till mot endast kvinnor eller mot män endast 979 kvinnor. Tager man Norrland och Dalarna såsom helhet (land och stad), visar sig även här mankönet övertailigt; hela folkmängden inom denna landsdel uppgår nämligen till män och kvinnor, d. v. s. 991 kvinnor mot män. Tab. G (sid. 18*) innehåller jämväl relativa tal för proportionen mellan könen inom olika åldrar. Jämföras förhållandena i detta avseende vid 1914 års slut med talen för åren , finner man, att kvinnornas relativa antal inom alla åldrar numera är avsevärt lägre än förr. Den minsta sänkningen utvisa åldrarna och år. Att kvinnornas antal är jämförelsevis lågt mot förr i vissa av de yngre åldrarna, beror därpå, att under flera av de senare åren med ringa emigration utvandringen varit större bland kvinnorna än bland männen. Proportionen mellan könen inom olika civilstånd är av intresse företrädesvis i fråga om de ogifta. Upplysningar härom meddelas, för så vitt de absoluta talen angår, i tab. 6. För vinnande av en sammanfattning har man brukat jämföra antalet ogifta män i åldern år med antalet ogifta kvinnor i åldern år. Begränsningen av dessa grupper blir naturligtvis alltid i någon mån godtycklig, men antages nämnda jämförelse såsom åtminstone ungefärligen motsvarande de faktiska förhållanden, som böra tagas i betraktande, blir resultatet för senare tider följande:

22 14* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. Dessa tal giva en helt annan föreställning om det kvinnliga överskottet än den vanliga jämförelsen mellan folkmängden av vartdera könet i dess helhet. Mot varje tusental män svara här ej mindre än ungefär kvinnor. De jämförelsevis emigrationsfria åren på senaste tiden hava åstadkommit en märkbar förbättring i denna proportion. b) Åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid 1914 års utgång framgår av tab. 6. Fördelningen är, såsom vanligt för år då ej folkräkning hålles, beräknad, i huvudsak efter den metod som närmast finnes angiven i andra delen av redogörelsen för 1910 års folkräkning. Såsom i 1911 års.berättelse meddelades, hava dock numera beräkningarna kunnat förbättras genom utnyttjande av de nya uppgifter om från och till den s. k. boken över obefintliga överflyttade personer, som från och med sistnämnda år lämnas i de summariska folkmängdsredogörelserna. Enligt omnämnda beräkningar (och 1910 års folkräkning) utgjorde åldersfördelningen inom rikets folkmängd vid slutet av vart och ett av åren ävensom tillväxten inom skilda åldrar under sistnämnda år: Tab. E lämnar tillfälle att utsträcka jämförelsen längre tillbaka i tiden. Vad särskilt angår år 1914, visar det sig, att folkmängden ökats inom var och en av de åldersklasser, som pläga kallas huvudgrupper, utom inom gruppen 0-5 år, inom vilken grupp nedgång i siffrorna yppat sig redan under flera föregående år. I detta sammanhang må för övrigt erinras, att tillväxt eller minskning inom de olika åldersgrupperna endast i ringa mån är beroende av dödligheten, vilken i våra dagar blott föga varierar från det ena året till det andra. Huvudanledningen till ökning eller minskning inom varje ålder är talrikheten av den nya årsklass, som inträder i resp. åldersgrupp, jämfört med talrikheten av den årsklass, som utgår ur densamma för att inträda i närmast högre femårs- eller större grupp. När exempelvis gruppen 0 5 år nu minskats, beror detta därpå, att antalet lovande HikUn varit så lågt de semiste åren. Men en mycket bety-

23 Tab. E. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren Absoluta tal. 1 ) ') Folkmängden för ii 1 il ro tider är här upptagen i enlighet med heräkningnrna av G. Simtlbiira i Statistisk tidskrift, häftet 129. FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN. ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 15*

24 16* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. delsefull omständighet är också utvandringen, vilken ju i övervägande grad drabbar vissa åldersgrupper och därjämte år från år företer synnerligen stora växlingar. För vinnande av en noggrannare föreställning om befolkningens nuvarande fördelning efter ålder bör densamma jämföras med förhållandena under föregående tider och särskilt med tal, som så nära som möjligt utvisa den för vårt folk normala fördelningen. Såsom sådan har i de närmast föregående årgångarna använts fördelningen i medeltal under den långa tidrymden En jämförelse med dessa såsom normala begagnade tal meddelas i tab. G, medan tab. E och F visa, den förra i absoluta, den senare i relativa tal, folkmängdens fördelning efter ålder vid olika tidpunkter från 1750 fram till våra dagar. De mest betydelsefulla fakta, som härvid träda i dagen, äro senare tiders stora folkbrist inom såväl åldersgruppen 0 5 år som mittelåldern, mot å andra sidan den stora övertaligheten i de högre åldrarna. Folkbristen inom åldern år, räknad såsom helhet, nådde sin höjdpunkt år 1893, då denna grupp nedsjunkit till att omfatta endast 462 % 0 av rikets folkmängd, medan den i andra länder brukar utgöra (och fordomdags även i vårt land utgjorde) vid pass 500 %. En så stor undertalighet för denna betydelsefulla folkgrupp är i vilket land som helst en utomordentligt sällsynt företeelse. Utan tvivel måste det betraktas såsom en stor fördel, att från och med 1894, efter utvandringens tillbakagång, en förbättring härutinnan hos oss. nästan årligen givit sig tillkänna. Förbättringen har dock varit mycket långsam. Vid 1914 års slut nådde åldern till inemot 479 % 0,'i stället för det normala 500 % 0. I tab. G lämnas, såsom förut skett, en beräkning av, huru folkmängden i varje åldersklass skulle ställt sig, om fördelningen varit den under äldre tider vanliga, samt huru densamma i stället gestaltat sig i verkligheten. Upplöser man då den stora gruppen år i femårsgrupper, finner man, att vid 1914 års utgång brist förefanns inom varje femårsgrupp mellan 20 och 50 års ålder (även inom femårsgruppen år, vilken i senaste tid ofta utvisat ett litet överskott). Sammanlagda bristen uti ifrågavarande åldrar utgjorde (efter frånräknande av nyssnämnda överskott när sådant förekommit) år 1914 och föregående år: Störst visade sig bristen omkring mitten av 1890-talet. Sedermera hava dock förhållandena, om än långsamt, förbättrats. Det andra stora faktum, som ovan omnämnts i fråga om den nuvarande åldersfördelningen, är överslcottet i de högre åldrarna. Jämfört med vad under normala förhållanden borde vara händelsen har folkmängden i åldern över 65 är utvisat en övertalighet av.

25 Tab. F. Folkmängdens fördelning efter ålder, åren På 1000 inv. av heta folkmängden. 1 ) ') Folkmängden för äldre tider är här upptagen 1 enlighet med beräkningarna i Statistisk tidskrift, häftet 129. FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER ÅLDER. 17*

26 18* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. Denna företeelse har alltså snart sagt för varje år blivit alltmera utpräglad, och för närvarande har Sverige mer än flera åldringar än som normalt skulle vara händelsen. Även denna avvikelse är relativt så betydande, att något motstycke svårligen skall kunna uppvisas i något annat europeiskt land. Relativt sett ter sig överskottet, såsom en närmare undersökning ger vid handen, allt större och större ju högre upp man kommer i åldersserien. Betydelsen av den abnorma och särdeles ogynnsamma fördelningen efter ålder inom nutidens Sverige har ofta blivit framhållen i centralbyråns berättelser. Den yttersta orsaken till missförhållandet är naturligtvis emigrationen. c) Civilstilndsfördelninsren. Från och med 1891 hava beräkningar årligen utförts även angående fördelningen efter civilstånd, såväl för befolkningen i dess helhet som för varje särskilt åldersår. Helt naturligt kunna dessa beräkningar endast bliva approximativa. Närmare redogörelse för deras utförande är lämnad i Folkräkningsberättelsen för år 1910, del II. Från och med år 1911 hava dock beräkningarna kunnat göras något tillförlitligare, väsentligen genom Tab. d. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön, år 1914, jämfört mrd äldre tider. M Om den relativa fördelningen av folkmängden efter ålder varit densamma som under perioden (första sifferkol.).

27 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 19* användning av de uppgifter om efterlevande makes ålder, som numera finnas upptagna i utdragen ur dödböckerna. I tab. 6 av förevarande berättelse är resultatet infört för så vitt angår 1914 års folkmängd, medan i tab. H ooh I å sid. 20* och 22* till jämförelse återgivits även några sammanfattande tal för närmast föregående och tidigare år. Enligt de sålunda lämnade data rörande civilståndsfördelningen har densamma vid slutet av vart och ett av åren ävensom tillväxten under det sista av dem varit följande: Folkmängden har alltså år 1914 ökats inom alla civilståndsgrupper. För barn under femton år är emellertid ökningen, liksom åren närmast förut, anmärkningsvärt låg, nämligen år 1914 endast 0-29 /. Den relativa talrikheten av varje grupp framgår av tab. H K. Vad som här i första rummet tilldrager sig uppmärksamheten är det allt fortfarande mycket höga antalet vuxna ogifta (över 15 års ålder). I medeltal för ett och ett halvt sekel ( ) har denna grupp beräknats utgöra på varje million av folkmängden; siffran bleve dock betydligt lägre, om man hölle sig endast till äldre tider med deras så väsentligt mindre frekvens av ogifta mot i våra dagar. För år 1914 befinnes nu den vuxna ogifta befolkningen utgöra ända till på varje million, och, såvitt känt är, har denna grupp av befolkningen aldrig förr i vårt land varit så talrik. Förhållandet är naturligen delvis att tillskriva det förhållandet, att utvandringen under åtskilliga av de senare åren varit jämförelsevis ringa. Den ogifta ungdomen, som förr emigrerade, fia nu under några år stanna hemma likväl utan att i hemlandet finna nämnvärt talrikare tillfällen än förr att ingå äktenskap. Under avdelningen för åldersfördelningen här ovan påvisades en brist för närvarande i åldern år av ej mindre än personer jämfört med den folkmängd som skulle funnits i dessa åldrar, om åldersfördelningen varit normal. Undersökos nu förhållandet även från synpunkten av kön och civilstånd, befinnes denna brist fördela sig på ett ganska egendomligt sätt. Vad först vartdera könet beträffar, visar mankönet en brist inom dessa åldrar av personer och kvinnkönet en brist av personer. Men mankönets brist av befinnes vara sammansatt på det sätt, att av ogifta män i siälva verket fanns el t överskott av , medan däremot bristen nv gifta uppgick till

28 Tab. H. Folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd, åren ) 20* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 1) Folkmängden för äldre tider är här upptagen 1 enlighet med beräkningarna av G. Sundbärg i Statistisk tidskrift, häftet 139.

29 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 21* ej mindre än Härförutom funnos färre änklingar än man efter normal fördelning skulle väntat. För kvinnkönet är förhållandet ej mycket annorlunda. Av ogifta kvinnor finnas flera än som vederborde, men de gifta äro färre än väntat, i dessa åldrar. Vad beträffar änkorna är deras antal ej mindre än personer lägre, än som efter- normal fördelning skulle beräknas. Denna sistnämnda brist beror givetvis till en del på den utomordentligt stora minskningen av dödligheten, särskilt bland männen. Den del av folkmängden, som närmast är att sammanställa med de föddas antal, är gruppen av gifta kvinnor i åldern 15 4,5 år. Från denna synpunkt förtjänar alltså sagda grupp en särskild uppmärksamhet. I medeltal för hela tidrymden har densamma beräknats uppgå till på varje million av folkmängden, och tab. I visar, att ännu så sent som år 1860 siffran var Men år 1914 funnos blott gifta kvinnor i denna ålder på varje million av folkmängden. På inv. vid 1914 års slut borde enligt medelproportionen hava funnits sådana kvinnor, men i verkligheten funnos endast Ovanstående tal vittna tillräckligt om alt, när antalet födda barn i våra dagar är så mycket lägre än i äldre tider, så ligger förklaringen härtill väl icke enbart men dock till stor del uti den betydande nedgången av giftermålsfrekvensen. Att antalet ingångna äktenskap så starkt minskats i Sverige, har dock ej på långt när medfört en lika stor omkastning av proportionen mellan gifta och ogifta inom folkmängden. Orsaken härtill är naturligtvis emigrationen. Den uppväxande ungdomen, som ej i fäderneslandet trott sig finna tillfälle att grunda eget hem, har nu under årtionden utvandrat för att söka sin bärgning i främmande land. På detta sätt har ett stort' avbräck skett i folkökningen inom Sverige, särskilt inom ungdoms- och mannaåldrarna, vilka därför nu äro relativt betydligt fåtaligare representerade inom folkmängden än förr. Men då företrädesvis de ogifta utvandrat, är det tydligt, att härigenom procenten av gifta har kunnat någorlunda hållas uppe bland de hemmavarande. Också finner man att, inom de härutinnan betydelsefullaste åldrarna, procenten av g-ifto har omfattat av hela befolkningen inom varje ålder, vad först männen beträffar, de belopp, som framgå av fölumde tal (för 1750 och 1800 enligt beräkningar av G. Sundbärg, varom so Statistisk tidskrift, häftet 139):

30 Tab. I. Folkmängden inom vissa större ålders- och civilståndsgrupper, åren ) 22* FOLKMÄNGDENS 1'ÖEDELNINU EFTEll KÖN, ÅLDER OC1I CIVILSTÅND. ') Folkmängden i dess helhet för äldre tider är här upptagen i enlighet med approximativa korrigeringar, och folkmängden inom här upptagna grupper är töre ar 1870 blott approximativ. 2 ) Ogifta, änkor och frånskilda.

31 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND. 23* Inom de yngre åldrarna höll sig procenttalet a/v gifta i allmänhet uppe från 1870 och in på början av innevarande århundrade, men har nu sjunkit något. För kvinnkönets del är resultatet tämligen enahanda. Av kvinnorna inom envar av nedanstående åldrar voro gifta, %: Tab. K. Befolkningens fördi Ining efter ålder och civilstånd, på 1 million inv.

32 24* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER YRKEN. d) Yrkesfördelningen. I årgångarna har man nödgats utesluta sådana beräkningar av befolkningens yrkesfördelning, som eljest fr. o. m. år 1901 plägat meddelas i de befolkningsstatistiska årsberättelserna, alldenstund 1900 års folkräkning, på vilken dessa kalkyler varit grundade, ligger alltför långt tillbaka i tiden för att vidare tjäna som grundval för dylika beräkningar; och bearbetningen av 1910 års folkräkningsmaterial ur yrkessynp.unkt har hittills icke varit slutförd. Sedan detta emellertid numera skett, och då en yrkesfördelning av befolkningen är ett synnerligen önskligt komplement till de tabeller angående vigda mäns och fäders yrkesfördelning, som berättelsen innehåller, så framlägges ånyo en beräkning av folkmängdens yrkesfördelning. Liksom förut är beräkningen inskränkt tll fyra stora huvudgrupper av yrken. Härvid bör det framhållas, att yrkesnomenklaturen år 1910 blivit ändrad, och som följd därav föres numera skogsbruk till den första huvudgruppen, Jordbruk med binäringar, medan det förut var sammanslaget med sågverksrörelsen och följaktligen ingick i den andra huvudgruppen, Industri. För att bedöma verkan av denna omgruppering må nämnas, att vid 1900 års folkräkning befolkningen angavs procentiskt fördelad sålunda: Jordbruk och fiske %, Industri «. Handel och samfärdsel 10-60?, Allmän tjänst m. m %; enligt den nya indelningen har grupperingen vid samma tidpunkt beräknats sålunda: Jordbruk med binäringar (fiske och skogsbruk) %, Industri %; de både, senare grupperna (Handel och samfärdsel samt Allmän tjänst m. m.) beröras ej av denna förändring. A landsbygden särskilt skulle fördelningen år 1900 hava varit enligt den gamla grupperingen: Jordbruk m. m %, Industri %; enligt den nya åter resp % och %; i städerna enligt gamla indelningen resp % och %, enligt den nya 3-64 % och %. Angående yrkesfördelningen år 1910 hänvisas till Folkräkningen 1910, del III. Vid beräkningarna för de följande åren är man nödsakad att stödja sig på erfarenheten angående förskjutningen mellan yrkesgrupperna under årtiondet ; dock kan man icke utan vidare tillämpa dessa förskjutningar även i framtiden. Under sagda tid minskades gruppen Allmän tjänst m. m. å landsbygden ganska väsentligt, beroende på indelningsverkets slopande och den därav föranledda nedgången i antalet stamanställda militärer. Sedan numera indelningsverket nästan fullständigt upphört, finnes ingen anledning att antaga, det den fjärde gruppen å landsbygden skulle undergå någon vidare minskning, absolut taget; och i brist på närmare stödjepunkter för on beräkning har man valt att tills vidare antaga denna grupp oförändrad. Den lilla ökning i gruppens numerär, som otvivelaktigt förekommer å vissa orter av landsbygden, torde möjligen uppvägas av den förlust som uppstår genom de tid efter annan verkställda överflyttningarna av större eller mindre områden från landsbygden till städerna. Förutsättningarna för de nu gjorda beräkningarna äro följande: beträffande landsbygden antages den procentiska andel, varmed gruppen Industri och bergsbruk ingår i hela folkmängden, för varje år aritmetiskt ökas med 0-4 procent (alltså år 1911 utgörande 25-0 procent, år 1912 åter 26-3 procent o. s. v.); gruppen Handel och samfärdsel antages på samma sätt för varje år aritmetiskt öka sin andel av folkmängden med 0-2 procent; gruppen Allmän tjänst m. in. upptages för varje år till i runt tal 149,000 personer. i likhet med förhållandet år 1910; gruppen Jordbruk med binäringar anses omfatta återstoden av landsbygdens folkmängd.