Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1948 = Vital Statistics of Sweden for the year Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1948

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1948 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1952 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS OF SWEDEN FOR THE YEAR 1948 BY THE CENTRAL BUREAU OF STATISTICS

5 Till KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 18 september Underdånigst KARIN KOCK. HENRIK GESCIIWLND. Lars Asplund.

6

7 Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Folkmängd och folkökning 1* B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m 4* C) Giftermål 6* D) Barnaföderskor 11* E) Fäder till inom äktenskap födda barn 14* F) Födda barn 14* G) Döda 17* H) Nativitetsöverskott eller den naturliga folkökningen 23* I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt 25* Texttabeller. Tab. A. Befolkningsrörelsen, länsvis 2*» B. Befolkningsrörelsen i de större städerna 3*» C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön år 1948, jämförd med äldre tider.. 5*» D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren *» E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år *» F. Födelsetalet under olika månader 16*» G. Dödstalen efter kön, ålder och civilstånd 18*» H. Dödstalet under olika månader 25*» I. Emigranter och immigranter, åren * Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år » 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer, länsvis, år » 3. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets större städer, år » 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år » 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år » 6. Giftermål, länsvis, efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år » 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder, första giftet och omgifte, samt kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, år » 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder samt civilstånd, och kyrkoskrivningsort (landsbygd, städer, utlandet) år » 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år » 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år » 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader, år » 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år » 13. Barnaföderskor, länsvis, år » 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år » 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år » 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år » 17. Fäder till under år 1948 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder... 34» 18. Föräldrarna till under år 1948 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder 35

8 VI Sid. Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år » 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och moderns civilstånd, länsvis, år » 21. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, länsvis, år » 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnadsåren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år » 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år » 24. Döda i varje månad, länsvis, år » 25. Döda efter ålder, i varje månad, år » 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år » 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år » 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år » 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år » 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 59» 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket 60» 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket 61» 33. Den äktenskapliga fruktsamheten, i 0 / 00, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och Text. Table of contents. Page. Introduction 1* A) Growth of population 1* B) Distribution of population, by sex, age and marital condition, etc 4* C) Marriages 6* D) Confinements 11* E) Fathers of legitimate children 14* F) Births 14* G) Deaths 17* H) Excess of Births, or the natural increase in population 23* I) Migration. Naturalisation 25* Tables in Text. Table A. Vital Statistics by county 2*» B. Vital Statistics in the larger towns 3*» C. Distribution of population by age and sex in , 1930, 1940 and *» D. Number of first marriages in relation to unmarried population, *» E. Relative distribution of mothers of legitimate children born in 1948 by age and duration of marriages 13*» F. Birth-rate by month 16*» G. Death-rate by sex, age and marital condition 18*» H. Death-rate by month 23*» I. Emigrants and immigrants, *

9 Tables. VII 1 ) Page. Table 1. Population by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Population on Jan. 1st. Col. 5 7: Mean population Col. 8 10: Population ou Dec. 31st.» 2. Growth of population and relevant factors, by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Increase ( + ) or decrease ( ) in population. Col. 5 7: Excess of births. Col. 8: Gain ( + ) or loss ( ) by territorial adjustments at the beginning of the year. Col. 9 11: Estimated gain ( + ) or loss ( ) by migration. Col : Migration according to the parish register. Col. 12: from urban districts within the country; Col. 13: from rural districts within the country: Col. 14: from abroad; Col. 15: from the register of»residence unknown». 2 ) Col : Emigration (till = to).» 3. Population and Vital Statistics of each of Sweden's larger towns 4 Col. 1: Towns. Col. 2 4: population on Dec. 31st. Col. 5 7: Mean population (estimated population at the middle of the year). Col. 8 24: Growth of population and relevant factors (see Table 2). Col : Marriages (see Table 6). Col : Married men by age (see Table 7). Col : Married women by age (see Table 7). Col : Marriages by month. Col. 91: Judicial separations. Col. 92: Divorces. Col : Confinements (see Tables 13 and 15). Col : Fathers of legitimate children born in 1948 (see Table 17). Col : Births (see Tables 20 and 21). Col : Deaths (see Tables 22, 24 and 26).» 4. Population and Vital Statistics of each of Sweden's smaller towns, Col. 1: Towns. Col. 2 4: Population on Dec. 31st. Col. 5: Increase ( + ) or decrease ( ). Col. 6: Mean population. Col. 7: Marriages. Col. 8: Live births. Col. 9: Deaths. Col. 10: Immigrants. Col. 11: Emigrants.» 5. Estimated population by sex, age and marital condition, a) Single year groups on Dec. 31st. b) Five year groups on Dec. 31st. c) Five year groups, mean population for the year. Col. 1: Age. Col. 2 3: Unmarried. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowers, widows and divorced persons. Col. 8 10: Total numbers. Col : Live births. Col. 11: Year. Col. 12 Number.» 6. Marriages by county and the woman's place of registration, Col. 1: County. Col. 2: Total. Col. 3: Civil marriages, voluntary. Col. 4: Civil marriages, compulsory. Col. 5 13: Civil condition of the parties; bachelor and spinster (5), widow (6), divorsed woman (7). Col. 8 10: Widower and spinster (8), widow (9), divorced woman (10). Col : Divorced man and spinster (11), widow (12), divorced woman (13). Col : Man's first (14), second (15). or third (16) marriage. Col : Woman's first (17), second (18) or third (19) marriage. Län 1 ) Translation of Swedish words in the Tables: Landsbygd (Lb.) Städer (St.) Riket Hela riket A-kommuner B-kommuner County. Rural districts. Urban districts; towns. The whole country. C-kommuner D-kommuner The whole country. Rural districts in which the agricultural population Mankön (M.) Kvinnkön (K., Kv.) amounts to 75 % Summa (S:a) or more of the Hela antalet whole. Åldersår Rural districts in Levande födda which the agricultural population Avlidna Dödfödda amounts to 50 År (året) 75 % of the whole. Månad (mån.) Rural districts in which the agricultural population amounts to at most 50 %, not agglomerated. Rural districts with an agglomerated population of at least 2 / 3. Male.... Female. Total. Total number. Age. Live births. Stillbirths. Deaths. Year. Month. 2 ) Persons leaving their parish without notification are erased from the records after a certain period; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown).

10 VIII Table 7. Page Married persons by sex, age at date of first and following marriages and by place of registration by county and abroad, Col. 1: County. Col. 2 13: First marriages of men at the ages indicated. Col : Re-marriages of men. Col : First marriages of women at the ages indicated. Col : Re-marriages of women.» 8. Marriage by age, marital condition and place of registration (Rural and urban districts, abroad) Col. 1: Age. Col. 2 14: Married men. Col. 2 5: Rural districts; bachelors (2), widowers (3), divorces (4). Col. 6 9: Urban districts. Col : The whole country. Col. 14: Abroad. Col : Married women.» 9. Married couples, by ages of both parties, a) Rural districts. b) Urban districts. c) The whole country. Col. 1 Age of man. Col. 2 17: Age of woman. Col. 18: Total number of men. Col. 19: Bachelors. Col. 20: Widowers and divorced men.» 10. Married couples, by age and marital condition of both parties, a) Between bachelor and spinster. b) Between bachelor and widow or divorced woman. c) Between widower or divorced man and spinster. d) Between widower or divorced man and widow or divorced woman. Col. 1: Man's age. Col. 2 17: Woman's age. Col. 18: Total number of men. Col. 19: In rural districts. Col. 20: In urban districts.» 11. Divorces and separations, Col. 1: County. Col. 2: Separations. Col. 3 15: Divorces; after one year's separation (3); after 3 years' separation due to discord (4); one of the parties having refused to live with the other for 2 years (5) : one of the parties having been missing for 3 years (6) ; bigamy (7) ; adultery (8) ; contagious venereal disease (9) : physical violence or threats (10); criminal conviction (11); inebriety (12): mental disorders (13). Col. 14: Marriages annulled. Col. 15: Total. Col : Previous divorces. Col. 16: Women, number of divorces. Col : Men, number of divorces. Col : Duration of marriage. Col : Difference in ages. Col. 27: Husband older then wife. Col. 28: Wife older than husband. Col. 29: Age of man at time of divorce. Col : Age of woman at time of divorce. At foot of page: number of children living at time of divorce.» 12. Marriages in each month of » 13. Confinements, by county, Col. 1: County. Col. 2 4: Number of confinements; legitimate (2), illegitimate (3), Col. 5 10: Marital condition. Col. 5-6: Married. (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 7 8: Widows and divorced women. Col. 9: Engaged. Col. 10: Unmarried. Col : Age of mother. Col : Age unknown.» 14. Confinements (incl. of stillbirths), by age of mother in single year groups, Col. 1: Age. Col. 2 3: Rural districts (Ä = legitimate, Uä = illegitimate). Col. 4 5: Urban districts. Col. 6 8: The whole country.» 15. Confinements of legitimate children, by duration of marriage and by county, Col. 1: County. Col. 2 15: Duration of marriage up to confinement.» 16. Confinements of legitimate children, by duration of marriage and by age of mother, Col. 1: Duration of marriage up to confinement. Col. 2 34: Age at date of confinement. Col. 2 12: Rural district. Col : Urban district. Col : The whole country. Col. 11, 22 and 33: Age not recorded.» 17. Fathers of legitimate children born in 1948, by age 34 Col. 1: County. Col. 2: Total number. Col. 3 16: Age. Col. 16: Age not recorded.» 18. Parents of legitimate children born in 1948, by age of both parents 35 Col. 1: Father's age Col. 2 11: Mother's age. Col. 10: Unknown.» 19. Births, by month, whether live or stillbirth, sex and legitimacy, a) Rural districts, b) urban districts, c) the whole country. Col. 1: Month. Col. 2 5: Live births. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 6 9: Stillbirths. Col : Total number of births.

11 Page. Table 20. Births, whether single or multiple, live or still, and by sex and legitimacy, Col. 1: County. Col. 2 4: Total number of births. Col. 5 9: Singel births. Col. 5 6: Live births. Col. 7 8: Stillbirths. Col : Twinbirths. Col : Triplets (and quadruplets). Col : Live births. Col : Legitimate Col : Illegitimate. Col. 26: to engaged persons. Col : Stillbirths. Col. 40: Details of Col. 5 19; A. Single births (col. 5 9). B. Twinbirths (10 14). C. Triplets (15 19).» 21. Births, whether live or still, by month and county, » 22. Deaths by age and county, including deaths in the first 2 years of life, by sex, age and legitimacy, Col. 1: County. Col. 2 21: Age. Col. 22: Time elapsed between birth and death of deaths occurring in the first 2 years of life (Dag = day, Mån. = month, år/året = year). Col : Rural districts. Col : Legitimate. Col : Illegitimate. Col : Urban districts. Col : The whole country.» 23. Deaths, by sex, age and marital condition, Col. 1: Age. a) Single year groups. b) Five year groups. Col. 2 9: Rural districts. Col. 2: Bachelors. Col. 3: Harried men. Col. 4: Widowers or divorced men. Col. 5: Spinsters. Col. 6: Married women. Col. 7: Widows or divorced women. Col : Urban districts. Col : The whole country.» 24. Deaths, by month and county in » 25. Deaths, by age and month, Col. 1: Age. a) In rural districts. b) In urban districts. c) In the whole country. Col. 27: of which the following were aliens.» 26. Deaths, by sex, marital condition and county, Col. 1: County. Col. 2 6: Children under 1 year of age. Col. 2 3: Legitimate. Col. 4 5: Illegitimate. Col. 7 8: Other unmarried persons. Col. 9 10: Married persons. Col : Widowers, widows and divorced persons. Col : Total numbers. Col : of which the following were aliens.» 27. Deaths, by year of birth, sex and marital condition, Col. 1: Year of birth. Col. 2 4, 8: Male; unmarried (2), married (3), widowers and divorced men (4). Col. 5 7, 9: Female. Col : Both sexes. U = Those who died before reaching the age indicated by subtracting year of birth from year of death. Ö = Those who reached this age.» 28. Emigrants, by sex, marital condition, countries of destination and by county, Col. 1: County. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Unmarried persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowers, widows and divorced persons. Col : Total number of emigrants. Col : To countries in Europa. Col : To countries outside Europe.» 29. Immigrants, by sex, marital condition, countries of origin and by county, See Table 28, above.» 30. Emigrants, by sex, age and marital condition in single year groups, The whole country 59 Col. 1: Age. Col. 2 3: Unmarried persons. Col. 4 5: Married. Col. 6 7: Widowers, widows and divorced persons. Col. 8 9: Total numbers.» 31. Immigrants, by sex, age and marital condition in single year groups, The whole country 60 See Table 30, above.» 32. Emigrants to, and immigrants from, diverse countries, by sex and marital condition, The whole country 61 Col. 1: Country of destination or origin. Col. 2 10: Emigrants. Col. 2 3: Children under 15. Col. 4 5: Unmarried persons over 15. Col. 6 7: Married persons. Col. 8 9: Widowers, widows and divorced persons. Col. 10: Total numbers. Col : Immigrants. 1) including parts in Asia. 2) including parts in Europe.» 33. Married womens' fertility, in per mille, by the duration of marriage and the woman's age, and Col. 1: Duration of marriage in years. Col. 2 9: Age of woman at date of confinement. Summary in English x IX

12 Summary. This Review treats of the vital statistics for the year Its form and eontents are, on the whole, the same as in recent years. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this Review on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. The figures also include a small number of aliens whose country of residence is Sweden, but who are not entered in their parish registers. The distribution by county, rural and urban districts refers to the parish of residence, with the exception of Tables 6, 9 and 10 in which the married men are classed to the wife's place of residence. Sweden's total population at the end of 1948 was ; this shows an increase of 12"11 per mille on the of the preceding year. During a considerable number of years in the twenties and thirties the increase in population was comparatively small, varying from 2 to 5 per mille. After 1941 the population figures showed a rapid rise and since 1943 the growth-rate has exceeded 10 per mille every year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1948 the figures were females to males, the lowest on record in Sweden. The number of marriages during 1948 was , equivalent to a marriage rate of 8'4 3 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a continuous rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the urban districts. The peak was reached in 1944, and since then there has been a slight decrease. The number of divorces has also shown a marked, continuous rise since the twenties. In 1948 the figure was 6 782, equivalent to 0"97 per thousand population. The total number of births during 1948 was , of which were live and stillbirths. It should be noted that, according to present regulations in Sweden, any child that breathes after birth is included in the live births. A stillborn child must measure at least 35 cm. if it is to be registered statistically. The birthrate rose from only 13'68 per mille in 1934 to 20"58 per mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1948 it was 18"40 per mille, lower in rural than in urban districts. The so-called net reproduction rate for 1948 has been estimated on the basis of mortality during to 1M24. The number of deaths in 1948 was , or 9"83 per thousand of the mean population. This is the lowest death-rate ever recorded in Sweden. As has been usual in recent years, mortality was lower in urban than in rural districts, a fact which is largely dependent on the more favourable age distribution in the urban districts. Infant mortality, or deaths occurring within the first year of life, also reached its lowest figure in 1948, 23" 18 per thousand live births during the year. Emigrants during 1948 numbered 9 784, and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. The figures can, therefore, give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. The great majority of immigrants in recent years have been refugees from war-stricken countries, and about three quarters of the emigrants were refugees leaving Sweden again for other countries, mostly outside Europe. During 1948, aliens were granted Swedish citizenship by naturalisation. Persons leaving their parish without reporting their departure are, after a certain interval, erased from the register; these persons are then registered as iobefintliga> (residence unknown). Their numbers in 1948 were Re-registrations of persons previously erased from the register numbered

13 Införandet av det nya folkbokföringssystemet har föranlett en omläggning fr. o. m. år 1950 av den årliga befolkningsstatistiken, som regleras genom kungörelsen den 16 december 1949 (nr 702) med vissa bestämmelser rörande befolkningsstatistiken. Vid 1950 års ingång kvarstodo som arbetsbalans de obearbetade primäruppgifterna till befolkningsrörelsen för åren 1948 och Sedan 1950 års riksdag anvisat medel för ändamålet, kunde emellertid avarbetandet av balansen upptagas parallellt med bearbetningen av de nya, månadsvis inkommande priinäruppgifterna till befolkningsrörelsen för Vid mitten av 1951 hade sålunda all bearbetning av primärmaterialet till här föreliggande redogörelse för 1948 slutförts, och endast några smärre tabelleringsarbeten återstodo. Vid samma tidpunkt hade bearbetningen av 1949 års primärmaterial framförts så långt, att endast arbetsmoment enligt maskinell metod kvarstodo att genomföra. I sammanhanget torde även böra nämnas, att uppgifterna för 1950 beräknas föreligga slutgiltigt bearbetade under första halvåret Den nu föreliggande berättelsen om befolkningsrörelsen år 1948 är av i stort.sett samma omfattning som motsvarande redogörelser för de närmast föregående åren. En nyhet för redogörelseåret är, att bearbetningen av det statistiska' primärmaterialet enligt maskinell metod, som återupptogs 1947 och därvid omfattade födelser, dödsfall och skilsmässor, för 1948 även utsträckts till att avse giftermål. I samband härmed ha tabellerna för vigslar omlagts på det sätt, att vigda män ej endast i tab. 7 utan även i tab. 8 fördelats efter mannens och ej såsom tidigare efter kvinnans hemort vid lysningen. Vidare är att nämna, att som komplement till tab. 6 framställts en manuskripttabell, som ger antalet inom varje län kyrkobokförda män med fördelning på civilståndskategorier och giften i motsvarighet till kol i tab. 6. A) Folkmängd och folkökning. Rikets folkmängd vid 1948 års slut utgjorde G personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, , innebär en tillväxt under år 1948 med eller 12 n promille.

14 2* FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. Tab. A. Befolkningsrörelsen, i 0 / 00, länsvis år 1948 samt under femårsperioden Uppgifterna om rikets folkmängd vid varje årsskifte grundas (utom för folkräkningsår) på årligen, församlingsvis avgivna summariska redogörelser för folkmängden och dess förändringar. 1 Folkmängden, länsvis, vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer d. v. s. förändringar i befolkningstalet, som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser redovisas i tab. 2. Det torde observeras, att de i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna redan tidigare publicerats i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1947 resp (tab. 2). Likaledes ha de i tab. 2 anförda siffrorna för emigranter och immigranter ävensom för överförda till och från boken över obefintliga sin motsvarighet i de siffror härom, som tidigare meddelats i nyssnämnda folkmängdsberättelse för år 1948 (sid. 45). 1 F8r Stockholms stad redovisas som folkmängdssiffra den mantalsskrivna folkmängden den 1 november, vederbörligen framskriven till årets slnt.

15 FOLKMÄNGD OCH FOLKÖKNING. 3* Tab. B. Befolkningsrörelsen, i 0 / 00, i de större städerna år 1948 samt under femårsperioden ) Häri ingår även tillväxt genom inkorporering.

16 4* FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. B) Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd m. m. a) Proportionen mellan könen inom rikets befolkning har under senare tider i det hela utjämnats, såsom framgår av följande tal: Det relativt stora överskottet av kvinnor även i de större städerna har under senare är visat sjunkande tendens. Vid 1948 års slut förelåg övertalighet av män i 17 och vid 1950 års slut i 20 städer. Beträffande sexualproportionen inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C. b) Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som finnes framlagd i tab. 5, är denna gång grundad på framskrivning enligt sedvanlig metod med utgångspunkt i den av 1945 års folkräkning meddelade fördelningen av rikets totala befolkning efter kön, ålder och civilstånd den 31 december Sedan dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden utarbetats av 1945 års folkräkning, 1 har det närmast ansetts lämpligt att på grundval av denna och med beaktande av den för immigrationsöverskottet kända fördelningen efter kön och ålder på ettårsklasser framskriva rikets folkmängd ytterligare två kalenderår till den 31 december Tabeller över dessa framskrivningar äro i manuskript tillgängliga i statistiska centralbyrån. I övrigt må här nämnas, att vissa beräkningar av befolkningens framtida åldersfördelning efter 5-årsintervall framlagts av 1945 års folkräkning i dess berättelse, del VI. Dessa uppgifter publiceras även i Statistisk årsbok (årg. 1951, tab. 19). Folkmängdens absoluta och relativa fördelning vid slutet av år 1948 på större åldersgrupper framgår av tablå å sid. 5*, som även upptager motsvarande siffror för de närmast föregående åren. I absoluta tal visa därvid alla tre åldersgrupperna ökning, störst för barn- och ungdomsåldrarna. Relativt taget har sistnämnda åldersgrupp, vars andel av befolkningsmassan år 1941 var mindre än någonsin tidigare iakttagits, allt sedan dess ökat på bekostnad av åldersgrupperna år, medan åldersgruppen över 65 år med undantag för år 1945 varit i stigande. ') Publicerade i del VI av 1945 ärs folkrikningsberättelsc.

17 FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND M. M. 5* Tab. C. Folkmängdens fördelning efter ålder och kön den 31 dec. år 1948, jämförd med äldre tider. c) För redogörelseåret har, liksom för de föregående åren, verkställts en beräkning av medelfolkmängden inom huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär, varvid, liksom för åren , följts den indelning i kommungrupper, som verkställts på grundval av yrkesuppgifterna till 1940 års allmänna folkräkning; dock har i fråga om uppdelningen i å ena sidan D-kommuner, å andra sidan A-, B- och C-kommuner hänsyn i möjlig mån tagits till de vid 1945 års folkräkning vunna resultaten. Liksom vid de senaste folkräkningarna har skilts mellan följande fyra kategorier: A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk med binäringar (huvudgrupp I), B-kommuner med % av befolkningen inom huvudgrupp I, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen inom hu-

18 6* GIFTERMÅL. vudgrupp I, ej agglomererad, D-kommuner med minst '/, agglomererad (= i tätorter boende) befolkning. I procent av landsbygdens medelfolkmängd motsvara dessa tal: C) Giftermål. a) Antalet giftermål m. m. Hela antalet giftermål år 1948 utgjorde ( år 1947), motsvarande en relativ frekvens av 8«giftermål på varje tusental av medelfolkmängden 1 ) (877 år 1947). Såsom i tidigare berättelser närmare utvecklats, har giftermålsfrekvensen såväl absolut taget som i relation till medelfolkmängden sedan 1920-talet visat en fortgående i städerna särskilt utpräglad stegring, vilken kulminerade år 1944 för att därefter utveckla en svagt nedåtgående tendens. Föreliggande preliminära uppgifter ange fortsatt nedgång i giftermålssiffrorna ännu under början av år Liksom den ökade familjebildningen mot slutet av 1930-talet och under 1940-talets första hälft ur demografisk synpunkt bör bedömas med hänsyn till att på äktenskapsmarknaden då inträdde de talrika årskullar, som föddes i början av 1920-talet, så framstår å andra sidan den vikande giftermålsfrekvensen under de senast förflutna åren såsom förutsedd och fullt naturlig. I tab. D redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet, som erhållas om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angivas i relation till motsvarande medelfolkmängder i olika åldrar. De sålunda erhållna genetiska relativtalen (»svennevigseltab resp.»jungfruvigseltal») ange den andel av den ogifta (ej förut gifta) befolkningen i olika åldrar, som under redogörelseåret ingått äktenskap. Av tabellen framgår, att giftermålstalet för såväl männen.som kvinnorna i samtliga åldersgrupper över 25 är företer vikande tendens. Det är tydligt, att denna utveckling bestämmes ej enbart av demografiska faktorer. 1 Den ganska avsevärda skillnaden mellan här anförda definitiva och fornt publicerade preliminära siffror för antalet giftermål (se Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1948) är beroende pä efteranmälningar av vigslar i samband med statistiska centralbyråns granskning av utdragen ar lysnings- och vigselböckerna.

19 GIFTERMÅL. 7* Tab. D. Antalet i första giftet inträdda jämfört med medelfolkmängden av ogifta, åren Giftermålstalen för de olika länen, ävensom för landsbygd och städer, återfinnas i tab. A (sid. 2*) och för var och en av de större städerna i tab. B (sid. 3*). Giftermålens fördelning efter kvinnans kyrkoskrivningsort på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär (jfr närmare härom, sid. 6*) framgår av nedanstående sammanställning av antalet giftermål såväl i absoluta tal som i relation till medelfolkmängden i resp. kommungrupper. Inom varje kommungrupp ha vigslarna fördelats efter mannens hemvist på landsbygd, i stad eller i utlandet. ') Sela antalet vigda män, i fsrsta giftet, pa tusen ogifta män i ildern år.! ) Hela antalet vigda kvinnor, i första giftet, pa tusen ogifta kvinnor i åldern år BefolkningsröreUen 1948.

20 8* GIFTERMÅL. I fråga om giftermålens fördelning efter kontrahenternas förutvarande civilstånd ävensom beträffande medelåldern för de vigda hänvisas till följande tablå, som visar fördelningen i detta avseende per 100 äktenskap (motsvarande tal för år 1947 äro angivna inom parentes) : I tab. 7 lämnas fördelning av vigda män och kvinnor efter ålder samt efter kyrkoskrivningsort för respektive kontrahenter vid tiden för lysningen. (Ang. inskränkning i redovisningen för åren av de vigda männen efter hemort hänvisas till föregående berättelser.) Såsom framgår av tab. 7, voro i sammanlagt 433 fall de manliga kontrahenterna icke kyrkobokförda i Sverige (428 år 1947). I Norge voro hemmahörande 117, i Danmark 100, i Finland 60 och i övriga länder 156 män. Utlänningarnas inverkan på redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning under jämförelse med åren 1946 och b) Yrkesfördelningen bland de vigda. Såsom i tidigare berättelser nämnts, inställde statistiska centralbyrån för åren bearbetningen av yrkesuppgifterna för vigda män och kvinnor. Från och med år 1942 uppdelas dock för landsbygden de vigda männen på två grupper, jordbruksbefolkning och övrig befolkning, varjämte från och med år 1943 en motsvarande uppdelning genomfördes även i fråga om de vigda kvinnorna. Med jordbruksbefolkning avses härvid befolkning, tillhörande huvudgruppen»jordbruk med binäringar», d. v. s. jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske, inklusive f. d. yrkesutövare inom dessa näringsgrenar. Självfallet äro de i vigselboksutdragen meddelade yrkesuppgifterna behäftade med vissa brister, vilket bland annat har till följd, att särskilt grupperingen av de kvinnliga kontrahenterna på jordbruksbefolkning resp. övrig landsbygdsbefolkning måste anses som endast ungefärlig. Av på landsbygden hemmahörande män, som under 1948 ingingo äktenskap, tillhörde 30-8 % jordbruksbefolkningen. För kvinnliga kontrahenter var motsvarande relation 16-3 %. Av de vigda kvinnorna inom jordbruksbefolkningen valde 50-s % kontrahenten inom samma befolkningsgrupp, medan motsvarande tal för män uppgick till endast 26-s %.

21 GIFTERMÅL. 9* För redogörelseåret 1948 lämnar centralbyrån här nedan en sammanställning av de vigda männens absoluta och relativa fördelning på åldrar inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning. En jämförelse med de närmast föregående åren ger vid handen, att de procentuella fördelningarna icke undergått några nämnvärda förändringar. c) Årstiden vid äktenskaps ingående. Beräknas antalet inom varje månad ingångna äktenskap per år och inv., varvid månaderna reducerats till lika längd, får man följande resultat: Det torde observeras, att den höga siffran för mars 1948 sammanhänger med att påsken nämnda år inföll under mars månad. Den i jämförelse med tidigare år starkt minskade äktenskapsfrekvensen i oktober torde bero på de ändrade förhållandena å bostadsmarknaden. d) Borgerliga äktenskap. Kontrahenternas konfessionella förhållanden. I tab. 6, där giftermålen redovisas länsvis, angives bl. a. antalet ingångna borgerliga äktenskap, såväl valfria som obligatoriska. I förhållande till hela antalet giftermål utgjorde de borgerliga i procent:

22 10* GIFTERMÅL. Med numera gällande lagstiftning är borgerlig vigsel ovillkorligen föreskriven blott i ett fåtal fall, nämligen vid giftermål mellan kristen och mosaisk eller annan icke-kristen trosbekännare samt då ingendera av kontrahenterna tillhör vare sig svenska kyrkan eller något av de främmande trossamfunden med rätt till vigsel. e) Skilsmässor. Beträffande skilsmässostatistikens material må här nämnas, att detsamma utgöres av de anmälningar, som domstolarna ha att avgiva till äktenskapsregistret. Antalet skilsmässor under år 1948 uppgick till (7 058 år 1947). I de uppgifter om skilsmässor m. m., som meddelas i tab. 11, har för år 1948 den tidigare uppgiften om det antal fall, då hemskillnad begärts av mannen, kvinnan eller båda makarna, utgått. För redogörelseåret har även, liksom för år 1947, verkställts en i föreliggande berättelse icke publicerad fördelning av skilsmässorna efter hustruns ålder i kombination med äktenskapets varaktighet (5-årsklasser). Framställandet av denna fördelning är ett led i en planerad utbyggnad av skilsmässostatistiken. Kommentarer till sagda tabell böra därför lämpligen anstå till ett följande år, då fylligare jämförelsematerial kommer att före ligga- Med avseende å de myndigheter, av vilka äktenskap blivit upplösta, fördelade sig år 1948 de upplösta äktenskapen sålunda: Ifall de utav överrätt avkunnade skilsmässoutslagen fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, blir fördelningen av hela antalet : häradsrätt 2 262, rådhusrätt Skilsmässorna äro således absolut taget betydligt talrikare i städerna än å landsbygden, och i ännu högre grad blir detta givetvis fallet, om hänsyn även tages till de städer, som lyda under landsrätt. På en million av medelfolkmängden komma i hela riket 985 skilsmässor, därav i städer med egen jurisdiktion men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 512 skilsmässor. Av tab. 11 framgår bl. a. de frånskilda parens fördelning efter antalet gemensamma barn. Ej färre än par, motsvarande 33 2 procent av hela antalet, voro barnlösa. I de fall, där minderåriga barn finnas i det upplösta äktenskapet, DTukar skilsmässoutslaget innehålla bestämmelse om, vilken av makarna som skall ha vårdnaden om barnen. Sådan uppgift har lämnats i fall, motsvarande 95 i % av samtliga upplösta äktenskap med barn. I fall tillerkändes barnen hustrun, i 401 fall mannen, i 291 fall delades barnen mellan makarna; i 71 fall skulle vårdnaden helt eller delvis tillkomma annan person eller inrättning.

23 BARNAFÖDERSKOR. 11* D) Barnaföderskor. Hela antalet barnaföderskor under år 1948 och några föregående år, såväl absolut som på varje tusental av medelfolkmängden, framgår av följande sammanställning. Det relativa talet för år 1934, "/,, är det lägsta kända, som någonsin förekommit i Sverige, medan år 1933 uppvisar det lägsta absoluta antal barnaföderskor; som förekommit sedan år 1820, eller I likhet med vad som gällde vid bearbetningen av 1947 års födelseuppgifter, har det ej heller för redogörelseåret ansetts påkallat att vid beräkning av fruktsamhetstal inom olika åldersgrupper verkställa korrektion för de relativt fåtaliga, i riket ej kyrkobokförda utländska barnaföderskorna. Allmänna fruktsamhetstal. Hela antalet barnaföderskor i olika åldrar år 1948, oavsett civilstånd, jämföres med motsvarande kvinnliga medelfolkmängder. En sammanställning av sålunda framräknade fruktsamhetstal lämnas å sid. 12* under jämförelse med föregående år. Det är dessa fruktsamhetstal, som i det följande (sid. 25*) komma till användning vid den sedvanliga beräkningen av nettoreproduktionen. Fruktsamheten inom äktenskap. Antalet födelser inom äktenskap plägar jämföras med folkmängden av gifta kvinnor i åldern år. Nämnda relation, som även benämnes det äktenskapliga fruktsamhetstalet, ävensom antalet barnaföderskor med barn i äktenskap på gifta kvinnor inom olika åldrar, framgå för redogörelseåret och några föregående år av följande sammanställning:

24 12* BARNAFÖDERSKOR. Det äktenskapliga fruktsamhetstalet / K understiger något 1942 års nivå. I åldrarna över 20 år ligger fruksamheten i allmänhet lägre än motsvarande genomsnittsvärden för femårsperioden Till belysning av spörsmålet, i vad mån den äktenskapliga fruktsamheten varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet, framläggas beräkningar i sådant avseende i tab. 33 (sid. 62). För dessa beräkningar svarar Statistiska institutionen vid Lunds universitet. Den relativa fördelningen av barnaföderskor med inomäktenskapliga barn efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten finnes angiven i tab. E. Till civilståndet äro de barnaföderskor, som nedkommit med barn inom äktenskap, naturligtvis nästan alla gifta; ett ringa antal utgöres av förut gifta, och deras antal uppgick under år 1948 till 0,ii2 % av hela antalet; medeltalet för femårsperioden var %. Fruktsamheten utom äktenskap. Antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap jämföres lämpligast med folkmängden av ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i åldern år. Detta relationstal samt antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap på ej gifta kvinnor inom olika åldrar meddelas för redogörelseåret och de närmast föregående åren i följande tablå: Såsom i föregående berättelse senast framhållits, har den utomäktenskapliga fruktsamheten under åren ökats efter att tidigare ha företett tendens till stagnation. Under de senaste åren har emellertid ökningen varit obetydlig.

25 BARNAFÖDERSKOR. 13* Tab. E. Relativa fördelningen av barnaföderskor med barn i äktenskap, efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt efter ålder, år Med ledning av födelseboksutdragens anteckningar har beräknats, att antalet trolovade mödrar i förhållande till hela antalet barnaföderskor med barn utom äktenskap för redogörelseåret uppgick till c:a 34 %. Detta innebär alltså, att i runt tal vart tredje utom äktenskap fött barn var trolovningsbarn. Sannolikt är proportionen i själva verket något högre, eftersom anmälningar om barns egenskap av trolovningsbarn i åtskilliga fall torde inkomma till pastor, först sedan meddelande om födelsen av pastor insänts till statistiska centralbyrån. Barnaföderskornas medelålder framgår av följande tablå: Även för redogörelseåret bekräftas det ofta påtalade förhållandet, att medelåldern för barnaföderskor med barn i äktenskap befinner sig i avtagande, ehuru minskningen är synnerligen obetydlig. Hela antalet födda barn (levande och dödfödda) på barnaföderskor år 1948 utgjorde Medräknas endast levande födda, sjunker relationstalet till Dödfödslarnas antal är alltså tillräckligt för att uppväga det överskott av levande födda barn, som uppstår genom flerbörderna.

26 14* FÖDDA BARN. E) Fäder till inom äktenskap födda barn. Bearbetningen av uppgifter rörande fäder till i äktenskap födda barn har omfattat ålder samt kombination mellan fädernas och mödrarnas ålder (tab. 17 o. 18). Därjämte har i fråga om landsbygden en fördelning på jordbruksbefolkning och övrig landsbygdsbefolkning ägt rum. Relativa antalet fäder till barn i äktenskap inom olika åldersgrupper i förhållande till motsvarande medelfolkmängder av gifta män ställer sig på följande sätt: I jämförelse med åren 1946 och 1947 konstateras under redogörelseåret fortsatt nedgång i frekvenstalen för alla åldersgrupper med undantag för den yngsta, där dock de absoluta talen äro små. För redogörelseåret har verkställts en absolut och en relativ fördelning av barnaföderskor inom jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning efter ålder. Det har dock icke ansetts nödigt att här publicera dessa siffror. Av hela antalet nedkomster inom äktenskap på landsbygden inträffade under redogörelseåret 39o % bland jordbruksbefolkningen. Motsvarande relativial för några tidigare år visar genomgående minskning. För 1947 var talet 39e %. En under några år verkställd fördelning av gifta barnaföderskor inom jordbruksbefolkningen och övriga här betraktade befolkningsgrupper efter äktenskapets varaktighet har icke utförts för vare sig år 1946 eller senare år. F) Födda barn. Hela antalet år 1948 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) för 1948 och de närmast föregående åren meddelas här nedan. ') De absoluta talen äro små.

27 FÖDDA BARN. 15* Föreliggande preliminära siffror visa en även under åren 1949 och 1950 fortsatt nedgång av allmänna födelsetalet års födelsetal var i städerna %, (1947: / M ) och på landsbygden %o (1947: /oo). Detta motsvarar för landsbygden talet 89, om städernas födelsetal sättes = 100. De levande födda barnens fördelning på huvudgrupper av landskommuner efter yrkeskaraktär framgår av följande sammanställning, som för resp. kommungrupper angiver såväl absoluta som relativa antalet födda. (Ang. kommungruppernas beteckning hänvisas till sid. 6*). Födelsetalets utveckling i ett antal europeiska länder under senare år framgår av efterföljande (delvis preliminära) uppgifter: Såsom statistiska centralbyrån närmare framhållit i tidigare berättelser, böra internationella jämförelser beträffande fruktsamheten på grundval av allmänna födelsetalet av flera skäl icke tillmätas alltför stor vikt. Det kan dock vara av intresse att siffermässigt belysa utvecklingen inom respektive länder. Födelsetalets utveckling i olika län redovisas i tab. A (sid. 2*). Det framgår bl. a., att i femton län födelsetalet för 1948 är lägre än motsvarande tal för femårsperioden Ar 1947 visade samtliga län utom ett och år 1948 samtliga län utom två sjunkande födelsetal. Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län ooh Värmlands län det lägsta. Såsom framgår av tab. B (sid. 3*), är nedgången i födelsetalet utmärkande även för flertalet städer. Med avseende å de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv,, äktenskaplig eller utomäktenskaplig börd) meddelas följande relativa tal:

28 16* FÖDDA BARN. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 19 och 21. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren äro meddelade i tab. F I tabellerna över födda barn ingå liksom i det föregående angivits vara fallet vid redovisning av barnaföderskor jämväl de barn, vilkas mödrar varit utländska medborgare eller statslösa. Att utlänningarna och de statslösa dock icke i någon större mån påverkat redogörelseårets födelsetal, framgår emellertid därav, att om samtliga bland dem förekommande födelser frånräknas, minskas födelsetalet från / OT till "/«,. För en sammanställning av uppgifter i detta hänseende för åren hänvisas till 1945 års berättelse (sid. 20*). Tab. F. Födelsetalet, i 0 / 00, under olika månader år 1948, jämfört med närmast föregående år. 1 ) 1) Talen beräknade per år. Månaderna reducerade till lika längd.

29 DÖDA. 17* G) Döda. Hela antalet dödsfall år 1948 uppgick till ( år 1947 ), motsvarande 9-83 på varje tusental av medelfolkmängden (1082 år 1947). Detta är det lägsta dödstal, som någonsin förekommit i vårt land. Allmänna dödstalet (antalet avlidna på av medelfolkmängden) för 1948 och de närmast föregående åren meddelas i följande tablå. Dödstalet för städerna, 9 08 %<> är icke direkt jämförbart med motsvarande tal för landsbygden, 1045 "/«,, eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen i de efter yrkeskaraktär bestämda kommungrupperna (jfr sid. 6*) framgå av följande sammanställning: Det förtjänar framhållas, att de ovan angivna skiljaktigheterna mellan dödstalen till en del äro ett uttryck för de olikheter i fråga om åldersfördelningen, som föreligga beträffande respektive kommungrupper. Dödstalen i de olika länen återfinnas i tab. A (sid. 2*). I jämförelse med motsvarande dödstal för femårsperioden förete 1948 års siffror minskning för samtliga län. Redogörelseåret har medfört ej mindre än 14 nya dödlighetsminima för länen, nämligen för Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Angående uppgifter om tidigare dödlighetsminima hänvisas till föregående berättelser (1947: sid. 18*; 1946: sid. 19*; 1945: sid. 23*). Dödstalen för de större städerna år 1948 tillika med jämförelstal för perioden återfinnas i tab. B (sid. 3*). Förändringarna i könens dödstal (%o) under senare år belyses i följande sammanställning.

30 18* DÖDA. Tab. G. Dödstalen, i 0 / 00, efter kön, ålder och civilstånd. 1) Dödligheten i första levnadsåret är beräknad pä antalet levande födda. s ) Dödstalet beräknat på medeifolkmängden.

31 DÖDA. 19* Relativtal belysande dödligheten inom olika åldrar och civilstånd meddelas i tab. G. Jämföras talen i tab. G med i tidigare berättelser lämnade uppgifter om de lägsta iakttagna värdena av hela dödstalet för varje särskild åldersgrupp, så framgår, att året 1948, medfört nya dödlighetsminima för samtliga femårsklasser upp till 60 års ålder med undanlag av åldrarna år. Vid uppdelning av åldersklassen 0 5 år konstateras nya dödlighetsminima jämväl för åldrarna 0 1 år och 3 5 år. Avlidna åldringar. En följd av den relativt stora andel, varmed åldringarna ingå i befolkningen, är att de även ingå med en hög proportion bland de avlidna. Av samtliga år 1948 avlidna personer hade 26 i % överskridit 80 år (1947: 27 4 %); bland männen särskilt var proportionen 22 8 % (1947: 24s %), bland kvinnorna 29-5 % (1947: 30-5 %). Antalet under år 1948 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 26. I enlighet med i tidigare berättelser använt redovisningsförfarande meddelar statistiska centralbyrån här nedan en nominativ förteckning över dessa avlidna jämte några biografiska data. Det torde observeras att beteckningen»förs.» i kolumnen för»födelseort», avser den församling, som angives under rubriken»hemort vid dödstillfället».

32 20* DÖDA. Barnadödligheten. Dödligheten i första levnadsåret, beräknad på levande födda under samma år, framgår för redogörelseåret och närmast föregående år av följande sammanställning:

33 DÖDA. 21* Redogörelseåret har medfört nya dödlighetsminima för såväl inom som utom äktenskapet födda barn. Inom de olika lånen har dödligheten i första levnadsåret under åren samt 1947 och 1948 ställt sig sålunda (avlidna i /, av levande födda) : I jämförelse med 1947 har barnadödligheten under år 1948 minskats i 16 län samt i Stockholms stad, medan 8 län visa ökning. Det bör i detta sammanhang erinras om det välbekanta förhållandet, att bestämning av barnadödligheten på ovan angivet sätt kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till att de under ett kalenderår i första levandsåret avlidna barnen till en del äro födda under det närmast föregående kalenderåret. Beräkning av dödligheten i första levnadsåret dels efter sedvanlig, ovan redovisad metod dels enligt ett mera korrekt förfarande, där de avlidna samtliga sättas i relation till sin egen årskull, ger följande resultat. Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, är det i främsta rummet dödligheten i första levnadsmånaden, som tilldrar sig intresse. Utvecklingen i detta hänseende under åren redovisas i följande tablå (i %»> av hela antalet levande födda), varvid åtskillnad göres mellan barn födda inom och utom äktenskap.

34 22* DÖDA. Även vid en summarisk jämförelse mellan ovanstående siffror för dödligheten i första levnadsmånaden och de å sid. 21* framlagda för dödligheten under första levnadsåret konstateras att»förbättringen» i vad avser första levnadsmånaden icke varit lika gynnsam som för den återstående tiden av första levnadsåret. Med samtidigt hänsynstagande till barnets börd kan sammanfattningsvis och i runda tal sägas, att under den betraktade åttaårsperioden dödligheten i första levnadsåret nedgått med 37 % för barn inom och med 33 % för barn födda utom äktenskap, medan motsvarande tal för dödligheten i första levnadsmånaden utgöra resp. 21 % och 20 %. Senast i 1937 års berättelse, sid. 31*, redovisades dödligheten i första levnadsmånaden för olika månadskullar av födda. Fr. o. m. redogörelseåret 1949 kommer beräkningen av dylika dödstal att återupptagas. Dödligheten år 1948 under olika perioder av första levnadsåret i relation till hela antalet under samma år levande födda barn framgår av nedanstående sammanställning: För ett studium av huru dödligheten i första levnadsåret påverkats av olika dödsorsaker hänvisas till berättelsen»dödsorsakerna år 1948», sid.

35 NATIVITETSÖVERSKOTTET. Tab. H. Dödstalet, i 0 / 00, under olika månader år 1948, jämfört föregående år. 1 ) 23* med närmast 4*. En utförlig redogörelse för dödligheten i första levnadsåret under perioden Jämnas även i berättelsen för 1945 års folkräkning, del VI, sid. 21*. Dödlighetens fördelning på olika månader. Absoluta antalet dödsfall i varje månad redovisas i tab. 24 och 25. Dödstalen månadsvis äro införda i tab. H, där vid beräkningen månaderna reducerats till lika längd. För dödsfallens fördelning efter de avlidnas ålder i kombination med dödsmånad hänvisas till tab. 25. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1948 ingå 503 utlänningar mot 505 år 1947, 636 år 1946, år 1945 och år Då den övervägande delen av de under redogörelseåret avlidna utlänningarna varit vid dödstillfället kyrkobokförda, har det i förevarande sammanhang ansetts motiverat att i dödlighetsstatistiken, även vid beräkning av dödstal i olika åldrar, utgå ifrån samtliga avlidna. Mera detaljerade uppgifter om de avlidna utlänningarnas fördelning efter kön i kombination med ålder och civilstånd ävensom kommunvis finnas i arbetstabeller tillgängliga hos statistiska centralbyrån. H) Nativitetsöverskottet eller den naturliga folkökningen. a) Hela nativitetsöverskottet i vårt land år 1948 har på grund av minskad dödlighet ökat sedan 1947 och utgjorde under redogörelseåret personer, vilket motsvarar 8 57 %» av medelfolkmängden. överskottet av födda å landsbygden och i städerna redovisas länsvis i ') Talen beräknade per år. 3 S Bcfolkningsrörtlen Månaderna reducerade till lika längd.

36 24* NATIVITETSÖVERSKOTTET. tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinnas i tab. B. Sedan gammalt beräknas och redovisas i berättelsen om befolkningsrörelsen ett relationstal, som kan betecknas som det relativa överskottstalet för varje län eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1948 erhållna relationstal jämte siffror för några föregående är meddelas här nedan. Det framgår, att samtliga län visa ett kraftigt överskott av födda, varvid som vanligt särskilt höga värden äro utmärkande för de båda nordligaste länen. b) Nativitetsöverskott av vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Förhållandet med avseende å de föddas övervikt över antalet avlidna av man- och av kvinnkön har för senare tider i vårt land ställt sig på sätt, som framgår av efterföljande tal:

37 OMFLYTTNING. 25* c) Nettoreproduktionstalet. I sammanhang med nativitetsöverskottet ha i de föregående berättelserna fr. o. m. den för åren 1924/1925 nämnts några ord om det s. k. nettoreproduktionstalet. Med detta uttryck förstås det tal, som anger, huru många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt komma på varje levande född kvinna. Angående metoden för uträknande av detta nettoreproduktionstal hänvisas till föregående berättelser (senast den för år 1930). Med användande av dödlighets- och livslängdstabellen för femårsperioden och med bortseende från det ytterst ringa antalet nedkomster före 15 och efter 50 års ålder skulle en dylik uträkning för de senaste åren taga sig ut på följande sätt: Efter reduktion av det sålunda beräknade antalet»nedkomster» till»levande födda flickebarn» genom multiplikation med faktorerna 0 48i resp och erhållas de på grundval av dödlighetstabellen för beräknade nettoreproduktionstalen för åren 1946, 1947 och Årl. 1941/ År År År Angående de faktorer, som påverka nettoreproduktionstalets utveckling, hänvisas till vad härom anföres i 1945 års berättelse (sid. 30*). Beräkning av nettoreproduktionstalet för år 1948 under olika antaganden angående giftermålsfrekvens och fruktsamhet ger följande resultat: I) Omflyttning. Beviljad svensk medborgarrätt. a) Omflyttningen i allmänhet. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från desamma utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av

38 26* OMFLYTTNING Om åter från den verkliga folkökningen dragés nativitetsöverskottet ett beräkningssätt, som tvivelsutan är det riktigare uppstår också en flyttningsvinst, i detta fall på personer. Anledningarna till en dylik skiljaktighet äro främst att söka i brister, som vidlåda uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda och detta gäller sedan länge för varje redogörelseår, att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt prästernas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket dock rätteligen borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter åtskilliga hundratusental flyttande, är den anmärkta bristen knappast att anse som betydande. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Närmare uppgifter angående bland annat vinst eller förlust genom inrikes omflyttning inom särskilda grupper av landskommuner efter yrkeskaraktär samt på landsbygden och i städerna för vart och ett av åren äro meddelade i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940, sid För åren finnas samma uppgifter i berättelsen Befolkningsrörelsen. 1 För redqgörelseåret (tiden V, n / u ) lämnas motsvarande uppgifter angående inrikes omflyttning i följande sammanställning: Det kan anses vara ett ur statistisk synpunkt gammalt och betydelsefullt önskemål, att den inrikes omflyttningen göres till föremål för en mera ingående analys än som för närvarande är möjligt att verkställa på grundval av de uppgifter, som årligen lämnas av varje församling i de summariska folkmängdsredogörelserna. I detta sammanhang må endast anföras, att upprättandet av det s. k. befolkningsregistret torde komma att medföra nya möjligheter till ett fördjupat studium av den inrikes omflyttningen. b) Folkbytet med främmande länder. Från och med år 1939 ingå mera detaljerade uppgifter om ut- och invandring i berättelsen om befolknings- 1 I Statistisk årsbok 1951 är redovisningen framförd t. o. m. år 1950, ehurn med delvis preliminära siffror.

39 OMFLYTTNING. 27* Tab. I. Emigranter och immigranter, åren rörelsen. För redogörelseåret hänvisas till tab I samt tab Uppgifterna, som tidigare grundat sig på de nominativa förteckningar över utoch invandrarna, vilka åtfölja prästerskapets årliga summariska redogörelser för folkmängden i rikets olika församlingar, ha från och med år 1948 hämtats ur de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakternu för utvandrare saint inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att det här är fråga om personer, som hos vederbörande pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet eller anhållit att bliva avförda ur kyrkoböckerna på grund av förestående avresa ur landet. Statistiska centralbyråns siffror ge således intel, mått på hela det antal personer, som under redogörelseåret faktiskt inkommit i riket eller utrest därifrån. Den registrerade, synnerligen omfattande invandring, som enligt prästerskapets här nedan närmare anförda redovisning förekommit särskilt under åren efter krigsslutet, torde sålunda i själva verket till betydande del utgöras av en eftersläpning från tidigare år, då berörda personer inkommit i riket utan att bliva kyrkobokförda. För jämförelser i detta avseende ined socialstyrelsens utlänningsstatistik hänvisas bl. a. till berättelsen Folkmängden inom administrativa områden den 31 december Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges i sammandrag å följande sida. Därvid förstås med beteckningen»land» det land, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift kommer att ställas. ') angiver överskott av emigranter.

40 28* OMFLYTTNING. Ax tablån ovan framgår, att 1948 års immigrationsöverskott främst beror på det stora antal finnar, norrmän, danskar och tyskar, som under året blivit kyrkobokförda. Den påfallande ökningen av antalet emigranter under år 1948, särskilt till Förenta Staterna och övriga utomeuropeiska länder, torde huvudsakligen bero på ökad utvandring av i Sverige bosatta utlänningar. Av en preliminär undersökning av utvandrarnas nationalitet åren 1949 och 1950 framgår nämligen, att endast omkring en fjärdedel av samtliga emigranter voro svenska medborgare. Fördelningen på kön, ålder och civilstånd framgår för emigranterna av tab. 28 och 30, för immigranterna av tab. 29 och 31. Relativa tal meddelas i sådant avseende i följande sammanställning: ') angiver överskott av emigranter-

41 OMFLYTTNING. 29* I sammanhang med redovisningen av folkbytet med främmande länder må till slut omnämnas, att under året erhölls svensk medborgarrätt genom naturalisation av följande antal personer, med fördelning å de stater, som i detta hänseende äro viktigast för Sverige. Uppgifter för de båda närmast föregående åren bifogas till jämförelse. I samband härmed meddelas till beriktigande, att motsvarande uppgifter i tidigare berättelser icke avse antalet personer, som erhållit svensk medborgarrätt, utan endast antalet bifallna ansökningar. Att redogörelseårets siffra är avsevärt högre än för åren 1946 och 1947 beror på det stora antalet från Tyskland hit inkomna personer, vilka under år 1948 erhållit svensk medborgarrätt.

42

43 Tab. 1. Folkmängden, länsvis, år

44 2 Tab. 2. Folkökningen och dess 1) Från och till de olika församlingarna (inräknad flyttning mellan lands- och stadsdel av samma till församling inom riket utflyttade (kol ) borde naturligtvis för hela riket vara = 0; likaså (rad 51, kol. 13) och antalet personer pä landsbygden, som ntflyttat till stadsförsamling inom riket (rad ingå även rättelser i fråga om siffrorna för folkmängden eller dess förändringar; jfr härom berättelsens den 31 de:. 1917>. 4) Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret.

45 särskilda faktorer, länsvis, år församling). Skillnaden mellan antalet från församling inom riket inflyttade (kol ) och antalet borde skillnaden mellan t. ex. antalet personer i städerna, som inflyttat från landsförsamling inom riket 50, kol. 17) Tara = 0; att så ej i verkligheten är fallet, beror på brister i kyrkobokföringen. 2) Häri text. 3) FSr deaia regleringar redogsres i publikationen >FoIkmängden inom administrativa områden

46 4 Tab. 3. Folkmängden och dess förändringar i var

47 och en av rikets större städer, år

48 6 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR

49 OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR

50 8 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS STÖRRE STÄDER, ÅR 1948.

51 Tab. 4. Folkmängden och dess förändringar i var och en av rikets mindre städer, år ) Avser ordningsnummer, efter folkmängden räknat, bland rikets samtliga städer vid årets slnt. Rörande de större städerna lämnas utförliga uppgifter i tab. 3, där dock av utrymmesskäl endast de 16 största staderna kunnat medtagas och icke som i tidigare berättelser alla städer med minst inv. Lika utförliga uppgiftei Töraude de i tab. 3 icke medtagna städerna med minst inv. finnas i manuskript hos statistiska centralbyrån Befolkningsrörehen 1948.

52 10 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ') Se tabellens l:sta sida.

53 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR I VAR OCH EN AV RIKETS MINDRE STÄDER, ÅR ) Se tabellens l:sti sida.

54 12 Tab. 5. Beräknad folkmängd efter kön, ålder och civilstånd, i hela riket, år 1948.

55 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

56 14 TAB. 5 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR 1948.

57 Tab. 6. Giftermål, länsvis, efter kvinnans kyrkoskrivningsort, år ') Se härom i berättelsens text. 2) Därav ftir 8 män 4:e äkt. s ) Därav for 2 kv. 4:e äkt. ') Därav 1 man i 4:e akt. ') Därav 1 kv. i 4:e äkt. ) Därav 1 man i 4:e äkt. ') Därav 1 kv. i 4e äkt. 8 ) Därav 1 man i 4:e äkt.») Därav 1 kv. i 4:e äkt. 10 ) Därav för 3 män 4:e äkt.») Därav för 2 män 4:e äkt. 1! ) Därav för 4 kv. 4:e äkt. IS ) Därav 1 man i 4:e äkt.

58 16 Tab. 7. Vigda, fördelade efter kön, ålder, första giftet och om-

59 gifte samt kyrkoskrivningsort, länsvis och i utlandet, år

60 Tab. 8. I äktenskap inträdda män och kvinnor, fördelade efter ålder, (landsbygd, städer, utlandet) år civilstånd och kyrkoskrivningsort 18

61 19

62 Tab. 9. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder, år

63 21

64 Tab. 10. Vigda par, fördelade efter båda makarnas ålder och civilstånd, år

65 23

66 24 Tab. 11. Äktenskapsskillnader

67 och hemskillnader, år Befolkningsrörelsen 1948.

68 26 TAB. 11 (forts.). ÄKTENSKAPSSKILLNADER, ÅR 1948.

69 Tab. 12. Antal ingångna äktenskap i varje månad, år

70 28 Tab. 13. Barnaföderskor, (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap.

71 länsvis, år Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.) 29

72 30 Tab. 14. Barnaföderskor, fördelade efter ålder i ettårsgrupper, år (Ä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn i äktenskap, Uä. = barnaföderskor, som nedkommit med barn utom äktenskap.)

73 Tab. 15. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden mellan äktenskapets ingående och nedkomsten, länsvis, år

74 32 Tab. 16. Barnaföderskor med barn i äktenskap, fördelade efter tiden

75 mellan äktenskapets ingående och nedkomsten samt ålder, år

76 34 Tab. 17. Fäder till under år 1948 i äktenskap födda barn, med fördelning efter ålder.

77 Tab. 18. Föräldrarna till under år 1948 i äktenskap födda barn, med fördelning efter bådaderas ålder. 35

78 36 Tab. 19. Födda barn i varje månad, fördelade efter liv, kön och börd i eller utom äktenskap (civilstånd), år 1948.

79 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter börder, liv, kön och civilstånd, länsvis, år

80 38 TAB. 20 (forts.). FÖDDA BARN, FÖRDELADE EFTER

81 BÖRDER, LIV, KÖN OCH CIVILSTÅND, LÄNSVIS, ÅR

82 40 Tab. 21. Födda barn i varje månad,

83 fördelade efter liv, länsvis, år Befolknmgsrörelsm 1948.

84 42 Tab. 22. Döda, fördelade efter ålder, länsvis, ävensom i första och andra levnads-

85 åren döda, fördelade efter kön, ålder och börd i eller utom äktenskap, år

86 Tab. 23. Döda, fördelade efter kön, ålder och civilstånd, år

87 45

88 TAB. 23 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER KÖN, ÅLDER OCH CIVILSTÅND, ÅR

89 47

90 48 Tab. 24. Döda i varje

91 månad, länsvis, år

92 Tab. 25. Döda efter ålder, i varje månad, år

93 51

94 52 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och civilstånd, länsvis, år 1948.

95 Tab. 27. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd, i hela riket, år (U = sådana, som avlidit innan de hunnit fylla det åldersår, som erhålles genom att subtrahera födelseåret från dödsåret, Ö = sådana, som fyllt ifrågavarande åldersår.) 53

96 54 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1948.

97 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR

98 56 TAB. 27 (forts.). DÖDA, FÖRDELADE EFTER FÖDELSEÅR, KÖN O. CIVILSTÅND, ÅR 1948.

99 Tab. 28. Emigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), vartill utflyttningen uppgivits skola ske, länsvis, år Befollkningsrörelsen 1948

100 58 Tab. 29. Immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa), varifrån inflyttningen skett, länsvis, år 1948.

101 Tab. 30. Emigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket. 59

102 60 Tab. 31. Immigranter, fördelade efter kön, ålder och civilstånd i ettårsgrupper, år Hela riket.

103 Tab. 32. Emigranter till och immigranter från särskilda länder, fördelade efter kön och civilstånd, år Hela riket. 61 1) Inberäknat de asiatiska (Marna. 2) Tnberäknat den europeiska delen.

104 62 Tab. 33. Den äktenskapliga fruktsamheten, i 0 / 00, efter äktenskapets varaktighet och hustruns ålder, åren och ) 1) Motsvarande siffror för vart och ett av aren återfinnas i bilaga till de årliga berättelserna om befolkningsrörelsen f8r åren

105

106