Befolkningsstatistiken

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken Folkmängden Äldre befolkningsstatistik utgavs för åren i Tabellkommissionens berättelser för varje femårsperiod och för åren i Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkningsstatistik. Befolkningsstatistiken utgavs för åren i Befolkningsrörelsen, för åren i Folkmängdens förändringar, för åren i i Befolkningsförändringar 19xx del 3 och från och med året 1991 i Befolkningsstatistik del 4. Samtliga utgivna i serien Sveriges officiella statistik. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna och samt därefter för tioårsperioder till och med För de därefter följande fem tioårsperioderna finns motsvarande uppgifter i Befolkningsrörelsen, översikt för åren 19xx-19yy. Den sista tioårsöversikten publiceras i Befolkningsförändringar För åren finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren i Folkmängden inom administrativa områden. För åren finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Befolkningsrörelsen år 1958 = Vital Statistics Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-befror-1958

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR BEFOLKNINGSRÖRELSEN ÅR 1958 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1960

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS VITAL STATISTICS 1958 CENTRAL BUREAU OF STATISTICS STOCKHOLM 1960 KUNGL. BOKTRYCKERIET P. A. NORSTEDT & SÖNER

5 Till KONUNGEN Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin berättelse angående befolkningsrörelsen år Stockholm den 14 april Underdånigst INGVAR OHLSSON TURE WIDSTAM Folke Lublin

6

7 V Innehållsförteckning Contents Text Sid. Engelsk översikt XI I. Inledning 1 II. Folkmängd och folkökning 1 III. Ingångna och upplösta äktenskap 5 IV. Födda 13 V. Döda 23 VI. Födelseöverskott 29 VII. Omflyttning 30 Text Page English summary XI I. Introduction 1 II. Number and growth of population 1 III. Marriages contracted and dissolved 5 IV. Births 13 V. Deaths 23 VI. Excess of births 29 VII. Migration 30 Texttabeller Tab. A. Befolkningsrörelsen länsvis och i församlingsgrupper år B. Befolkningsrörelsen i varje stad med minst inv. år C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1957 och D. Ingångna och upplösta äktenskap åren E. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren F. Giftermål efter båda makarnas kyrkobokföringsort (församlingsgrupper) i kombination år G. Äktenskapsskillnader år 1958 med och utan föregående hemskillnad 10 H. Äktenskapens decimering genom äktenskapsskillnader åren I. Äktenskapsskillnader efter vigselår och antal barn år J. Födda barn och döda i första levnadsåret åren K. Födda barn och döda i första levnadsåret länsvis år L. Födelsetal i under olika månader åren 1957 och 1958 samt under femårsperioden M. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1957 och N. I äktenskap levande födda barn efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1958 samt förändringarna sedan åren Tables in text Table A. Vital statistics by county and by type of parish 2 B. Vital statistics for each town with at least inhabitants 3 C. Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males 4 D. Marriages contracted and dissolved 6 E. Number of first marriages in relation to the unmarried population 7 F. Married persons by place of registration 8 G. Divorces with and without previous legal separation 10 H. Decimating of marriages by divorces 12 I. Divorces by year of marriage and by number of children 13 J. Births and deaths in the first year of life 15 K. Births and deaths in the first year of life by county 16 L. Birth rate by month 17 M. Births by age of parents 18 N. Legitimate live births by duration of marriage and by age of mother 19

8 VI Tab. Sid. O. I äktenskap födda barn efter ordningsnummer, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år P. Antalet barn och dessas ordningsnummer i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 22 Q. Dödstal i åren R. Dödstal i under olika månader åren 1957 och 1958 samt under femårsperioden S. Dödstal i efter kön, ålder och civilstånd år T. Döda hundraåringar år U. Inrikes omflyttning år V. Emigranter och immigranter åren X. Emigranter och immigranter efter länder åren Y. Överförda till och från bok över obefintliga år Tabeller Tab. 1. Folkmängden länsvis och i de största städerna år Folkökningen och dess särskilda faktorer länsvis och i de största städerna år Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser i hela riket år Ingångna och upplösta äktenskap efter makarnas födelseår år Giftermål, fördelade efter makarnas förutvarande civilstånd, äktenskapets ordningsnummer, vigselmånad samt mannens kyrkobokföringsort (länsvis, i de största städerna och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt deras kyrkobokföringsort (länsvis, i de största städerna och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i ettårsklasser och civilstånd samt deras kyrkobokföringsort (landsbygd, städer och i utlandet) år Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd år Upplösta äktenskap efter vigselår år Äktenskapsskillnader, fördelade efter äktenskapets varaktighet och makarnas ålder år Table Page O. Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 21 P. Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 22 Q. Death rates 24 R. Death rate by month 25 S. Death rate by sex, age and marital status 26 T. Deceased at the age of a hundred years 27 U. Internal migration 31 V. Emigrants and immigrants 33 X. Emigrants and immigrants by country 34 Y. Persons transferred to and from the»residence unknown» register 35 Tables Table 1. Population by county and in the largest towns 1 2. Growth of population and relevant factors by county and in the largest towns 2 3. Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups 4 4. Marriages contracted and dissolved by the year of birth of participants 7 5. Marriages by previous marital status, marriage order, month and groom's place of registration (by county, in the largest towns and abroad) Married persons by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of their registration (by county, in the largest towns and abroad) Married persons by age in one-year groups, marital status and place of their registration (rural districts, towns and abroad) Marriages by marital status and combined ages of participants in five-year groups Marriages dissolved by the year of marriage Divorces by duration of marriage and by age of participants 19

9 VII Tab. Sid. 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader efter mannens kyrkobokföringsort (länsvis och i de största städerna) år Äktenskapsskillnader, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser år Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön länsvis och i de största städerna år Födda barn, fördelade efter liv, legitimitet och kön länsvis och i de största städerna år Födda barn, fördelade efter moderns ålder i femårsklasser länsvis och i de största städerna år Födda barn, fördelade efter börder, liv, legitimitet och moderns ålder i ettårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter föräldrarnas ålder i femårsklasser år I äktenskap födda barn, fördelade efter moderns ålder och äktenskapets varaktighet år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer, moderns ålder samt äktenskapets varaktighet år Födda barn, fördelade efter moderns födelseår och civilstånd samt barnets ordningsnummer år Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap, fördelade efter barnets ordningsnummer och föräldrarnas vigselår år Födda barn, fördelade efter födelsemånad, liv, legitimitet och kön år Barnsbörder, fördelade efter barnens antal och legitimitet samt liv och kön i olika kombinationer år Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och legitimitet år Döda, fördelade efter kön och civilstånd samt för barn under 1 år efter ålder och legitimitet länsvis och i de största städerna år Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser länsvis och i de största städerna år Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser år Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd år Table Page 11. Divorces and legal separations by paragraph in the law and by the man's place of registration (by county and in the largest towns) Divorces by age of participants in five-year groups Births, whether single or multiple, live or still, by sex and county and in the largest towns Births, whether live or still, by legitimacy, sex and county and in the largest towns Births by age of mother in five-year groups and by county and in the largest towns Births, whether single or multiple, live or still, legitimacy and by age of mother in one-year groups Legitimate births by age of parents in five-year groups Legitimate births by age of mother and by duration of marriage Births in marriages contracted 1950 or later by birth order, age of mother and duration of marriage Births by the year of mother's birth and her marital status and by child's birth order Births in marriages contracted 1950 or later by child's birth order and by year of marriage Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy Confinements, whether single or multiple, live or still, by legitimacy and sex in different combinations Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy Deaths by sex and marital status and infant deaths (under 1 year) by age and legitimacy, by county and in the largest towns Deaths by sex and age in five-year groups and by county and in the largest towns Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups Deaths by year of birth, sex and marital status 46

10 VIII Tab. Sid. 29. Döda, fördelade efter kön, ålder och döds ånad år Flyttande inom riket, fördelade efter inflyttningslän, kön, ålder, familjetyp m. m. år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa) länsvis och i de största städerna år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser år Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder år Emigranter och immigranter, fördelade efter länder och medborgarskap år Table Page 29. Deaths by month, sex and age Internal migration by county, sex, age and by type of family etc Emigrants and immigrants by sex, marital status and country by county and in the largest towns Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups Emigrants and immigrants by country, sex and marital status Emigrants and immigrants by country and citizenship 55

11 IX Translation of Swedish words in the tables Andra personer Angränsande kommun Antalet Other persons Adjacent commune Number Fötsta gifte Första levnadsåret Föräldrar First marriage First year of life Parents Barn Barnafäder Barnaföderskor Bok över obefintliga 1 Borgerliga äktenskap Båda könen Civilstånd Dagar Döda Dödfödda Dödfödselfrekvens Dödsdag Dödsålder Emigranter Ensamfödda Ensamflyttande Ettårsklasser Fader Familj Familjetyp Femårsklasser Femårsperiod Flerbörder Flickor (Fl) Flyttande Folkminskning Folkmängd Folkökning Frånskilda Fyrlingar Fäder Födda Födelsedag Födelseförsamling Födelseår Födelseöverskott Förlust Församlingar Församlingsgrupp 3 Children Fathers Confinements The»Residence unknown» register Civil marriages Both sexes Marital status Days Deaths Stillbirths Frequence of stillbirths Day of death Age at death Emigrants Single births Single migrants One-year groups Father Family Type of family Five-year groups Five-year period Multiple births Girls Migrants Decrease of population Population Increase of population Divorces Quadruplets Fathers Births Day of birth Parish at birth Year of birth Excess of births Decrease Parishes Type of parish Gifta Giftermål Gossar (G) Hela antalet Hela riket Hemförsamling Hemskillnader Hustrun I äktenskap (Ä) Immigranter Immigrationsöverskott Inflyttade Ingångna äktenskap Inom Europa Invånare (Inv.) Kvinnor (Kv) Kön Land Landsbygd (Lb) Landsförsamling Landskommun Legitimitet Levande födda barn Levnadsåret Liv Län Länder Makar Mannen Med barn Medborgarskap Medelfolkmängd Moder Månader Män (M) Mödrar Married Marriages Boys Total number The whole country Parish of residence Legal separations Wife Legitimate Immigrants Excess of immigration In-migrants Marriages contracted In Europe Inhabitants Women Sex Country Rural districts Rural parish Rural commune Legitimacy Live births Year of life Life County Countries Husband and wife Husband With children Citizenship Mean population Mother Months Men Mothers

12 X Ogifta Single Okänd Unknown Omflyttning Migration Omgifte Re-marriage Områdesregleringar Changes in administrative division Ordningsnummer Order Personer Procentuell fördelning Relativ fördelning Samma kommun Samtliga Stad Stadsförsamling Städer (St) Summa Trillingar Tvillingar Upplösningsår Upplösta äktenskap Utan barn Utflyttade Persons Percent distribution Relative distribution Same commune Total Town Urban parish Towns Total Triplets Twins Year of dissolution Marriages dissolved Without children Out-migrants 1 Persons leaving their parish without notification are erased from the records after 2 years; these persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). 2 Group A: parishes with less than 10 % of population living in built-up Utlandet Utlänningar Utom Europa Utom äktenskap (Uä) Varaktighet Vigselmånad Vigselar Vinst Yrke Abroad AlienB Outside Europe Illegitimate Duration Month of marriage Year of marriage Increase Occupation Ålder Age Åldersår» År Year Äktenskapets varaktighet Duration of marriage Äktenskaplig fruktsamhet Fertility of marriage Äktenskapsskillnader Divorces Änklingar Widowers Änkor Widows Överskott Excess areas. Corresponding figures are in group B: %, in group C: % in group D: %, in group E: % and in group F: at least 90 %. Symboler använda i tabellerna Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas Uppgift kan icke förekomma Preliminär uppgift» 0 0,0... * Explanation of symbols Repetition Magnitude nil Magnitude less than half of unit employed Data not available Category not applicable Provisional or estimated figure

13 XI Summary This report deals with the vital statistics for the year On the whole its form and contents are the same as in The reports for these years differ in many respects from that for the year The changes depend chiefly on the effort to make the Swedish population statistics more comparable with those of other countries. The principles given in»principles for a Vital Statistics System», issued by the United Nations have hereby been followed as far as possible. Sweden's population statistics are based on the parish registers compiled in every parish in the country. The data published in this report on marriages, births, deaths, etc., concern the population thus registered. The statistics on births, marriages and deaths are based on the notices sent in by the clergy to the province registration offices and then currently forwarded to the Central Bureau of Statistics. Also the migration statistics are based on notices used in the civil registration. The distribution by county, rural districts or towns refers to the parish of residence, with the exception of Tables 5 and in which married and divorced women are classed according to the husband's place of residence. Sweden's total population at the end of 1958 was This shows an increase of 5,66 per mille on the population of the preceding year. The proportion of females to males has, in the main, been levelled during recent years; in 1958 the figures were females to males. The number of marriages during 1958 was , equivalent to a marriage rate of 6,85 per thousand of the mean population. Both the absolute and relative marriage rates have shown a considerable rise from the twenties up to 1944, particularly marked in the towns. Since then there mostly has been a slight decrease. The number of divorces has shown a marked rise since the twenties. In 1958 the figure was equivalent to 4,93 per thousand married women. The total number of births during 1958 was , of which were live births and stillbirths. The birth rate rose from only 13,68 per mille in 1934 to 20,58 per "mille in 1944; since 1944 it has shown a tendency to decrease. In 1958 it was 14,23 per mille, lower in rural districts than in towns. The so-called net reproduction rate for 1958 has been estimated on the basis of mortality during as 1,049. The number of deaths in 1958 was , or 9,58 per thousand of the mean population. As has been usual in recent years, mortality was lower in towns thar in rural districts, a fact which is largely due to the more favourable age distribution in the towns. Infant mortality, or deaths occurring within the first year of life, reached its lowest figure in 1958, 15,91 per thousand live births during tinyear. Emigrants during 1958 numbered and immigrants It should be noted that, in Sweden, persons who report to their registrar for registration as immigrants or intended emigrants are recorded as such. Therefore the figures can give no accurate estimate of the total number of persons who in fact entered or left the country during the year. In 1958, aliens were granted Swedish citizenship by naturalization. After a certain interval persons leaving their parish without reporting their departure are erased from the register. These persons are then registered as»obefintliga» (residence unknown). The total number of persons, who for different reasons were transferred to this register in 1958, was Re-registrations of persons previously erased from the register numbered 820.

14

15 1 I. Inledning Denna berättelse skiljer sig från de närmast föregående bl. a. genom att de tabeller som innehöll uppgifter för de särskilda städerna (tab. 3 och 4), slopats. De utförliga uppgifter rörande städer med minst inv., som publicerades i tab. 3, har emellertid fortfarande utarbetats och har i fråga om de fem största städerna överförts till resp. länstabeller (tab. 1, 2, 5, 6, 11, 13, 14, 15, 25, 26 och 31), medan motsvarande tabeller för de övriga större städerna finns i manuskript i statistiska centralbyrån; summariska uppgifter för dessa städer finns dessutom i tab. B. Även för städer med mindre än inv. och för landskommuner ävensom för församlingar både i städerna och på landsbygden finns uppgifter i manuskript, dock icke lika utförliga som för de större städerna. Med undantag för vissa summariska uppgifter i tab. B för städer med inv. har emellertid dessa tal icke ansetts behöva publiceras, emedan fr. o. m. år 1958 uppgifter rörande folkmängdens förändringar kommunvis publiceras i berättelsen Folkmängden inom administrativa områden (tab. 4). Uppgifterna där är visserligen preliminära, men avvikelserna från de definitiva talen ur i allmänhet obetydliga. II. Folkmängd och folkökning Folkmängden länsvis vid redogörelseårets början och slut framlägges i tab. 1, medan den under året uppkomna folkökningen (31/ / ) och dess uppdelning i olika faktorer, d. v. s. förändringar i befolkningstalet som uppkommit genom födelser, dödsfall och olika slag av flyttningsrörelser, redovisas i tab. 2. Vissa absoluta och relativa tal för befolkningsrörelsens faktorer länsvis finns i tab. A. De i tab. 1 meddelade folkmängdssiffrorna avser den i riket kyrkobokförda befolkningen. Detta gäller även Stockholm, där tidigare räknats med den till årets slut framskrivna mantalsskrivna folkmängden. Rikets folkmängd uppgick vid 1958 års slut till personer mot vid början av året. Befolkningstillväxten utgjorde sålunda eller 5,66 7» av folkmängden vid årets början. Proportionen mellan könen har under senare tider utjämnats. Landsbygden uppvisar ett allt mer framträdande överskott av män, medan städerna sedan gammalt har ett kvinnoöverskott, som dock kraftigt minskat. Detta framgår av följande uppgifter om antalet kvinnor mot män vid slutet av olika år:

16 2 Tab. A. Befolkningsrörelsen länsvis och i församlingsgrupper år 1958 Vital statistics by county and by type of parish 1 Efter mannens kyrkobokföringsort. I talet för hela riket ingår fall, där mannen ej är kyrkobokförd i Sverige. - Från den 31 dec. föregående år till den 31 dec. redogörelseåret. a Räknat på medelfolkmängden. i I talen ingår även folkmängdsförändringar genom områdesregleringar vid årets början. 5 Avser huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativ» storlek. Grupp A omfattar församlingar med mindre än 10 % av befolkningen bosatt i tätorter år Motsvarande tal utgör i grupp B %, i grupp C % i grupp D %, i grupp E % och i grupp F minst 90 % (se vidare 1950 års folkräkning, del III, sid. 2 ).

17 3 Tab. B. Befolkningsrörelsen i varje stad med minst inv. år 1958 Vital statistics for each town with at least inhabitants 1 Tabellen omfattar städer med minst 2(5 000 invånare vid 1958 års slut, upptagna i storleksordning efter folkmängden vid denna tidpunkt. 2 Efter mannens kyrkobokföringsort. 3 Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. 4 Räknat på medelfolkmängden. 5 I talen ingår även folkmängdsförändring genom områdesreglering vid årets början. Även det relativt stora överskottet av kvinnor i de större städerna har under senare år visat sjunkande tendens. Vid 1958 års slut förelåg övertalighet av män i 22 städer. I följande tablå liar gjorts en beräkning av folkmängden vid 1958 års slut, fördelad på män och kvinnor inom grupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Därvid har följts den indelningsgrund, som utarbetats vid 1950 års folkräkning och som framgår av not 5 till tab. A.

18 4 Tab. C. Folkmängdens procentuella fördelning efter ålder samt antal kvinnor mot 1000 män vid slutet av åren 1930, 1940, 1950, 1957 och 1958 Percentual classification of population by age and number of females against 1000 males Av tablån framgår bland annat att kvinnornas undertalighet är störst i de församlingar, där tätortsbefolkningen är förhållandevis minst, och sedan avtar med stigande tätortsbefolkningsandel. Folkmängdens förändringar inom de olika tätortsgrupperna av församlingar framgår av tab. A. Motsvarande tal för alla städer med minst inv. finnes i tab. B. Ålders- och civilståndsfördelningen av rikets folkmängd vid redogörelseårets slut, som redovisas i tab. 3, är grundad på framskrivning. Folkmängdens absoluta och relativa fördelning på vissa åldersgrupper vid slutet av är 1958 i jämförelse med närmast föregående &r samt år 1950 framgår av följande tablå, där gränserna valts vid åldrarna för skolpliktens början och barnbidragens upphörande samt vid inträdet i folkpensionsåldern. Beträffande könsproportionens vai iation inom olika åldersgrupper hänvisas till tab. C.

19 5 III. Ingångna och upplösta äktenskap Allmän översikt Uppgifter om ingångna och upplösta äktenskap finns i tab I tab. 4 redovisas både de ingångna och de upplösta äktenskapen efter makarnas födelseår, och i tab. 9 grupperas de upplösta efter vigselar. De övriga tabellerna innehåller ytterligare uppgifter om giftermål (tab. 5 8) och äktenskapsskillnader (tab ). Hela antalet under året ingångna äktenskap var , och antalet genom döden eller äktenskapsskillnad upplösta äktenskap var , varför antalet gifta personer av vartdera könet, om man icke tager hänsyn till utrikes omflyttning, ökat med Mot ingångna äktenskap svarar 748 upplösta. Dessa uppgifter framgår av tab. D, som även innehåller fördelning efter makarnas födelseår samt tal för tidigare år. Giftermil. Av de giftermålen år 1958, motsvarande 6,85 på varje tusental av medelfolkmängden, ingicks 3148 eller 6,20 % inför borgerlig myndighet mot 3193 (6,08 %) år I tab. E redovisas de speciella giftermålstal för vartdera könet som erhålles, om årliga antalet i första giftet inträdda män respektive kvinnor angives i relation till motsvarande medelfolkmängd av ogifta personer i olika åldrar. Den under senare år för svenska förhållanden jämförelsevis höga giftermålsfrekvensen har lett till att de gifta personernas andel av befolkningen avsevärt ökat. Det procentuella antalet gifta kvinnor i förhållande till hela beståndet av kvinnor i de vanligare giftermålsåldrarna utgjorde vid slutet av år 1958 och några av de föregående åren: Av tablån framgår, att antalet gifta kvinnor relativt taget ökat betydligt sedan år 1930, särskilt inom de yngsta åldersgrupperna. Sålunda har t, ex. de gifta kvinnornas andel av åldersgruppen år betydligt mer än fördubblats under denna tidsperiod. Hur antalet giftermål fördelar sig på de olika länen, ävensom på landsbygd och städer, framgår av tab. 5 och tab. A, och för var och en av de större städerna finns motsvarande uppgifter i tab. B. Giftermålen har hänförts till mannens kyrkobokföringsort. I tab. A meddelas även giftermålstal för församlingsgrupper efter tätortsbefolkningens relativa storlek. Det framgår att antalet giftermål på av medelfolkmängden på landsbygden stiger med ökande tätortsbefolkning. I städerna är tendensen mindre tydlig. En kombination av kontrahenternas kyrkobokföringsorter återfinns i tab. F. Av denna framgår bl. a. att antalet på landsbygden bosatta kvinnor, som ingår äktenskap med män i städerna (3 205), är lägre än antalet män på landsbygden, som gifter sig med kvinnor hemmahörande i städerna (4 466), samt att det är betydligt vanligare att män från församlingar med obetydlig tätortsbefolkning gifter sig med kvinnor från mera tät-

20 6 Tab. D. Ingångna och upplösta äktenskap åren Marriages contracted and dissolved

21 7 Tab. E. Vigda i första giftet på 1000 ogifta i olika åldrar åren Number of first marriages in relation to the unmarried population 1 Hela antalet vigda män i fbrsta giftet pä ogifta män i åldern är resp. hela antalet vigda kvinnor i första giftet på 1000 ogifta kvinnor i åldern &r. bebyggda församlingar än att det motsatta förhållandet förekommer. Giftermålens fördelning per 100 äktenskap efter kontrahenternas civilstånd framgår av nedanstående tablå, där även tal för år 1957 angives: För en karakteristik av de vigdas åldersfördelning under några senare år lämnas i följande tablå uppgifter om dels aritmetiska mediet, dels kvartil- och mediantalen:

22 8 Tab. F. Giftermål efter båda makarnas kyrkobokföringsort (församlingsgrupper) i kombination år 1958 Married persons by place of registration 1 Se not 5 till tab. A.

23 9 Såsom framgår av tab. 6 och 7, hade sammanlagt 594 i utlandet bosatta män ingått äktenskap med i Sverige kyrkobokförda kvinnor. Ar 1957 var siffran 577. Hemmahörande i Norge var 76, i Danmark 73, i Finland 45, i Tyskland 73, i Italien 21 samt i Europa i övrigt 161 män, medan i 76 fall mannen hade hemvist i Förenta Staterna, i 62 fall i andra utomeuropeiska länder; i de återstående 7 fallen var landet okänt. Utlänningarnas andel av redogörelseårets giftermålsfrekvens framgår av följande sammanställning med jämförelsetal för åren 1950 och 1957: Det torde i detta sammanhang beaktas att bland de redovisade giftermålen icke ingår sådana, där endast mannen men ej kvinnan var kyrkobokförd i Sverige. Däremot ingår, såsom förut nämnts, de fall, där det motsatta förhållandet förekom. Giftermålens fördelning på olika månader redovisas i tab. 5. Giftermålstalen för olika månader på personer av medelfolkmängden framgår av följande tal, som beräknats med hänsynstagande till månadernas olika längd: infalla under antingen mars eller april månad. Vidare kan pingsten, då även många vigslar sker, infalla antingen i maj eller juni. Äktenskap upplösta genom döden. Under år 1958 upplöstes äktenskap genom mannens död och genom hustruns. Uppgifter om genom döden upplösta äktenskap finns i tab. D, där för jämförelses skull även genom äktenskapsskillnad upplösta äktenskap medtagits. Vad som främst faller i ögonen är äktenskapsskillnadernas ökning både absolut taget och i förhållande till samtliga upplösta äktenskap. Äktenskap upplösta genom mannens död har under årens lopp ökat något i antal, men deras relativa andel har minskat och utgör numera något mindre än hälften av alla upplösta äktenskap. Däremot har antalet genom hustruns död upplösta äktenskap även absolut taget minskat. Följande tablå innehåller vissa uppgifter om makarnas ålder m. m. Talen i de tre översta raderna utgöres av medianer, medan talen i de nedersta raderna erhållits genom subtraktion. Även här har för jämförelses skull äktenskapsskillnader medtagits. Dylika jämförelser försvåras av att påsken, som är en vanlig vigseltid, kan 1 Mannens medianålder vid upplösningen minskad med hustruns.

24 10 Tab. G. Äktenskapsskillnader år 1958 med och utan föregående hemskillnad Divorces with and without previous legal separation 1 Se not 1 till tab Av samtliga äktenskapaskillnader. Hemskillnader. Skilsmässostatistiken omfattar statistik rörande hemskillnader och äktenskapsskillnader. I båda fallen utgöres materialet av de anmälningar, som domstolarna insänder till det inom statistiska centralbyrån förda s. k. äktenskapsregistret. Uppgifter om antalet hemskillnader länsvis finns i tab. 11. Hela antalet år 1958 utgjorde 9 233, vilket innebär att 0,5 % av hela antalet gifta personer (medelfolkmängden) fick hemskillnad under året. Även om de flesta hemskillnader senare följes av äktenskapsskillnad, förekommer det att efter hemskillnadsårets utgång målen icke fullföljes eller att samlevnaden dessförinnan återtagits eller att någon av makarna avlidit. Detta medför att hemskillnaderna alltid brukar vara flera än äktenskapsskillnaderna trots att en del av äktenskapsskillnaderna sker utan föregående hemskillnad. Det är nämligen endast äktenskapsskillnad enligt 3 i 11 kap. av giftermålsbalken, som måste föregås av hemskillnad jämte särlevnad i minst ett år. Dock förekommer det även vid utslag enligt andra lagrum att hemskillnad föregår äktenskapsskillnaden, såsom framgår av tab. G. De flesta av de fall där, trots att hem-

25 11 skillnad förelegat, äktenskapsskillnad skett enligt annat lagrum än 3 är sådana, där på grund av äktenskapsbrott ( 8) äktenskapsskillnad snabbare kunnat komma till stånd. Sammanlagt är det 83,5 % av äktenskapsskillnaderna som föregåtts av hemskillnad. Däremot finns icke några säkra uppgifter om hur stor del av hemskillnaderna, som följs av äktenskapsskillnad, men en ungefärlig uppfattning får man av följande tablå, där antalet hemskillnader under de senaste åren jämföres med närmast följande år förekommande äktenskapsskillnader enligt 11 kap. 3 i giftermålsbalken (hemskillnad jämte särlevnad- ett år). äktenskapsskillnad skett i omkring 11 % av fallen. Av följande tablå framgår i hur många fall endera eller båda makarna tidigare varit skilda: 1 Under vidstående år. «Under året närmast efter vidstående år enligt 11 kap. 3 i giftermålsbal ken. Äktenskapsskillnader. Antalet äktenskapsskillnader, d. v. s. vad som i dagligt tal kallas skilsmässor, uppgick under år 1958 till (8 858 år 1957), motsvarande 4,93 på gifta kvinnor av medelfolkmängden (5,09 år 1957). Uppgifter om äktenskapsskillnader efter olika fördelningsgrunder meddelas i tab. 4 och Äktenskapens varaktighet var i medeltal (medianen) 10,01 år. Nedre och övre kvartilerna utgjorde 5,57 resp. 16,42 år. I vilken utsträckning ingångna äktenskap upplöses under vigselåret och de närmast följande kalenderåren, belyses av tab. H, som avser äktenskap ingångna åren Bland de äktenskap, som ingicks år 1941, hade efter 17 år 1 Högre antal än 3 förekom icke under året. 2 Därav i 1 fall kvinnan i gånger. ' Inräknat fall där mannen ej var skriven i Sverige. I 17,4 % av samtliga fall hade endera av kontrahenterna eller båda tidigare varit skilda. För landsbygden var motsvarande procenttal endast 10,9 %, för städerna 19,3 % och för enbart Stockholm 23,1 %. Av de äktenskapsskillnaderna hänför sig till dom av häradsrätt, till dom av rådhusrätt och 10 till dom av hovrätt. Om äktenskapsskillnaderna fördelas efter den domstol, som dömt i första instans, kommer fall på häradsrätt och fall på rådhusrätt, varav följer att antalet på av medelfolkmängden i städer med egen ju-

26 12 Tab. H. Äktenskapens decimering genom äktenskapsskillnader åren Decimating of marriages by divorces

27 13 Tab. I. Äktenskapsskillnader efter vigselår och antal barn år 1958 Divorces by year of marriage and by number of children 1 8 barn. 2 Därav 1 med 9 barn. 3 Därav 3 med 8 barn. 4 Därav 4 med 8 barn ooh 1 med 9 barn. risdiktion är 1,92 men i domsagorna (inklusive städer under landsrätt) endast 0,70. Uppgifter om antalet vid äktenskapsskillnaden levande barn dels under 15 år och dels under 21 år med fördelning efter äktenskapets varaktighet finns i tab. I. Barnantalet var påfallande lågt. I medeltal fanns endast 1,03 barn under 15 år, vartill kom 0,21 barn i åldern mellan 15 och 21 år. I nästan en tredjedel av hela antalet fall saknades omyndiga barn, och i 37 % fanns inga barn under 15 år. IV. Födda Allmän översikt. Uppgifter om födda barn finnes i tab samtliga dessa tabeller särskiljes levande födda och dödfödda barn. Tab och 21 behandlar enbart barn födda i äktenskap, medan de övriga tabellerna avser alla

28 14 födda barn, varvid barn födda i och utom äktenskap särskiljes (utom i tab. 13). Hela antalet år 1958 födda barn utgjorde , varav levande födda och dödfödda. Allmänna födelsetalet (antalet levande födda barn på av medelfolkmängden) samt motsvarande tal för dödfödda och samtliga födda har under de senaste tio åren varit följande: Allmänna födelsetalet har, med undantag endast för år 1955, visat en oavbruten nedgång sedan Redogörelseårets födelsetal är lägre än talen för samtliga år sedan den svenska befolkningsstatistikens början utom års födelsetal var i städerna 14,88 % (15,22 år 1957) och på landsbygden 13,56 (13,87 år 1957). Detta motsvarar för landsbygden talet 91, om städernas födelsetal sättes = 100. Födelsetalet i olika län redovisas i tab. A. I samtliga län var födelsetalet för 1958 lägre än motsvarande tal för femårsperioden Gentemot år 1957 visar talen för 1958 ökning i 4 län (Uppsala, Gotlands, Blekinge och Malmöhus län). Högsta födelsetalet hade som vanligt Norrbottens län med 17,83 7 oot medan Kronobergs län uppvisade den lägsta siffran, 12,57 %. De födda barnens fördelning på huvudgrupper av församlingar efter tätortsbefolkningens relativa storlek framgår likaledes av tab. A. Som synes är födelsetalen på landsbygden högst i de mest tätbebyggda församlingarna, och sedan avtar de ju mer glesbebyggda församlingarna är. Vad städerna beträffar, är de absoluta talen i vissa församlingsgrupper för små, för att man skall kunna draga några slutsatser. Födelsetalets utveckling i olika europeiska länder under senaire år framgår av följande (delvis preliminära) uppgifter: Under redogörelseåret hade Sverige det lägsta födelsetalet av dessa länder. Relativa tal för olika år med avseende på de födda barnens fördelning efter olika grunder (kön, liv, legitimitet samt en- och flerbörder) lämnas i tab. J. Vissa sådana uppgifter länsvis för år 1958

29 15 Tab. J. Födda barn och döda i första levnadsåret åren Births and deaths in the first year of life 1 På 1000 levande födda. finns i tab. K. Båda tabellerna innehåller dessutom en del uppgifter om spädbarnsdödligheten (se nästa kapitel). I tab. 14 finns uppgifter om civilståndet för barnens mödrar. De utomäktenskapliga barnens mödrar var i regel ogifta, men i fall eller 9,8 % var modern räknad som gift, änka eller från-

30 16 Tab. K. Födda barn och döda i första levnadsåret länsvis år 1958 Births and deaths in the first year of life by county 1 På levande födda. 2 Pa 1000 födda. skild. I verkligheten torde emellertid detta antal vara för lågt angivet, enär anteckningarna i materialet (födelseavierna) om utomäktenskaplig börd för andra barn än ogifta mödrars är synnerligen ofullständiga. Anmälningar om att barn fött av gift moder (eller moder, vars äktenskap nyligen upplösts) saknar äktenskaplig börd inkommer nämligen i flertalet fall till pastor, först sedan meddelande om födelsen insänts till länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar. Antalet födda barn i varje månad redovisas i tab. 22. De olika månadernas födelsetal tillika med jämförelsetal för de närmast föregående åren meddelas i tab. L, I tabellerna över födda barn ingår barn till i riket kyrkobokförda utländska föräldrar. Sammanlagt redovisas o 672 levande födda barn, där fadern (för utomäktenskapliga barn modern), var utländsk medborgare, varav i fall finsk, i 527 norsk, i 1168 dansk och i 794 tysk. Fördelning efter föräldrarnas ålder. Såväl i som utom äktenskap födda barn

31 Tab. L. Födelsetal i under olika månader 1 åren 1957 och 1958 samt under femårsperioden Birth rate by month 17 1 Talen beräknade per år med hänsynstagande till månadernas olika laugd. (levande och dödfödda) har fördelats efter moderns ålder i tab. 15 och 16 samt dessutom efter hennes födelseår i tab. 20. För barn födda i äktenskap finns vidare uppgifter om moderns ålder i tab och om faderns i tab. 17. Födelsetal för olika åldrar åren 1957 och 1958 redovisas i tab. M. Tabellen innehåller uppgifter både om födda barn efter föräldrarnas ålder och om barnaföderskor och barnafäder efter ålder. En tendens till allt yngre åldrar för mödrar och fäder har under senare år kunnat iakttagas. För de två senaste åren lämnas i följande tablå uppgifter dels om medelåldern (aritmetiska mediet), dels om kvartil- och mediantal: Hur dödfödselfrekvensen varierar i olika åldrar framgår av följande tal (dödfödda på födda):

32 18 Tab. M. Födda barn efter föräldrarnas ålder åren 1957 och 1958 Births by age of parents 1 Eäknat på gifta kvinnor i motsvarande ålder. 2 Räknat på gifta män i motsvarande ålder. 8 Räknat på ej gifta kvinnor (ogifta, änkor och frånskilda) i motsvarande ålder. 4 Räknat på kvinnor i motsvarande ålder.» Räknat på resp. personer i åldrarna år. Barn, vilkas mödrar varit under 15 år eller vilkas fäder varit minst 60 år eller där någon av föräldrarnas ålder varit okänd, inräknade. 6 Dessa tal avser nedkomster och, icke födda barn.

33 Tab. N. I äktenskap levande födda barn 1 efter äktenskapets varaktighet och moderns ålder år 1958 samt förändringarna sedan åren Legitimate live births by duration of marriage and by age of mother 19 1 På gifta kvinnor i motsvarande grupper. ' Samtliga levande födda barn i äktenskap räknat pa gifta kvinnor i åldrarna år. a De tal för åren , som tidigare publicerats i Befolkningsrörelsen, avser barnaföderskor och bar därför omräknats till att avse levande födda barn. 4 Inräknat okänd varaktighet,

34 20 där det i regel gäller första barnet, men även vissa grupper av mödrar under 30 år, vilka varit gifta i flera år. För de flesta grupper har emellertid nedgång skett, och denna är i regel större ju äldre modern är och ju längre tid äktenskapet varat. 1 Inräknat mödrar i åldern 45 ar och över samt med okänd ålder. Av tablån framgår att proportionen av dödfödda kraftigt stiger med moderns ålder. Fördelning av barn i äktenskap efter tiden sedan föräldrarnas vigsel lämnas i tab. 18. Med ledning av tabellens tal har i följande tablå födda barn fördelats efter äktenskapets varaktighet ("/«>) I tab. N framlägges beräkningar för att belysa spörsmålet, i vad mån barnantalet i äktenskap varierar icke blott efter hustruns ålder utan även inom äktenskap av olika varaktighet. Av tabellen framgår även i vilka ålders- och varaktighetsgrupper som barnantalet mest minskat sedan femårsperioden , då nativiteten var ovanligt hög. Det visar sig att trots den stora minskning av antalet födelser, som ägt rum sedan dess, talen för en del grupper ökat. Detta gäller framför allt mödrar, som varit gifta i mindre än ett år, och Barnens ordningsnummer. Fr. o. m. år 1950 erhåller statistiska centralbyrån uppgifter om ordningsnummer för de i äktenskap födda barnen. Härvid inräknas makarnas samtliga gemensamma barn (både levande och dödfödda), medräknat gemensamma barn födda före vigseln. Uppgifter erhålles visserligen endast för äktenskap ingångna 1950 eller senare, men av de år 1958 i äktenskap födda barnen hänför sig dock 80 % till äktenskap, som ingåtts 1950 eller senare, varför statistiken över barnens ordningsnummer omfattar större delen av de i äktenskap födda barnen. Uppgifter om ordningsnummer meddelas i tab I tab. O har barn med olika ordningsnummer fördelats dels efter äktenskapets varaktighet, dels efter moderns ålder. Av de barn, som betecknats som»första barnet», har 42,7 % fötts mindre än 9 månader efter vigseln. Tabellen visar även, att dödfödselfrekvensen är störst för första barnet, särskilt i sådana äktenskap, som i många år varit barnlösa. I tab. P lämnas för de under åren ingångna äktenskapen uppgifter om barnantalet och barnens fördelning efter ordningsnummer. För de äktenskap, som ingåtts år 1950 och som således varat längst, har uppdelning även skett efter barnens födelseår. Medeltalet barn uppgick först efter omkring 4 års äktenskap till 1 och hade efter 8 år ännu icke uppgått till 1,5. Med ledning av uppgifterna i tab. P kan man få en ungefärlig uppfattning

35 Tab. O. I äktenskap födda barn efter ordningsnummer, äktenskapets varaktighet och moderns ålder år Legitimate births by birth order, duration of marriage and age of mother 21 1 Tabellen avser barn födda efter vigseln (levande födda och dödfödda) i 1950 eller senare ingångna äktenskap. Vid fördelning efter ordningsnummer har dock gemensamma barn födda före vigseln inräknats. 2 Av samtliga födda om de bestående äktenskapens fördelning efter barnantal. Differenserna mellan talen i tabellens kolumner ger nämligen ett visst begrepp därom. Exempelvis bör differensen mellan det antal under en viss period födda barn, som betecknats som»andra barnet», och det antal, som betecknats som»tredje barnet», motsvara antalet äktenskap, där under samma period endast två barn fötts. Att talen blott kan användas för ungefärliga beräkningar beror dels på att hänsyn ej kunnat tagas till föräktenskapliga barn, dels på att upplösning av äktenskap samt in- och utvandring inverkar på talen. Dessutom bör påpekas barn (levande födda och dödfödda). 3 Dödfödda barn i % av samtliga födda inom samma grupp. 4 Inräknat barn med okänt ordningsnummer. 5 Inräknat mödrar i åldern 45 Ar ocb däröver. att dödfödda barn medräknats. Med dessa förbehåll får man fram följande fördelning av de år 1950 ingångna äktenskapen efter barnantalet vid 1958 års slut: Om man i detta avseende vill jämföra olika vigselårgångar, är det nödvändigt att räkna med en och samma varaktighetsperiod. I följande tablå lämnas för

36 22 Tab. P. Antalet barn och dessas ordningsnummer i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 1 Number of children and their birth order in marriages contracted in 1950 or later 1 Tabellen avser barn födda efter vigseln (både levande och dödfödda). Vid fördelning efter ordningsnummer har dock gemensamma barn före vigseln inräknats. Uppgifterna avser fyra vigselårgångar uppgifter om barnantalet efter fem års äktenskap, vigselåret inräknat: 1958 års slut; vid fördelningen efter barnets födelseår avses dock slutet av resp. år. 2 Inräknat barn med okänt ordningsnummer. 3 Avser vigda år Vad som främst faller i ögonen är att antalet ettbarnsäktenskap tämligen kraftigt minskat. Däremot har de barnlösa äktenskapen hållit sig på ungefär konstant nivå, medan tvåbarnsäktenskapen såväl absolut som relativt taget visar ökning. Man kan även för de olika vigselårgångarna jämföra hur många år efter vigseln som de olika barnen fötts. Talen i följande sammanställning, som ger besked härom, är medianer; hänsyn har tagits endast till barn födda under de fem första åren av äktenskapet.

37 23 Som synes är skillnaderna mellan de olika vigselårgångarnas tal mycket obetydliga. Det bör påpekas att talen icke j>er besked om tidsintervallet mellan de olika barnens födelse på grund av den inverkan, som variationerna i fråga om barnantal har på tablåns siffror. Flerbörder. Uppgifter om flerbörder finns i tab. 13, 16, 21 och 23. Under år 1958 förekom tvillingbörder och 9 trillingbörder, varför antalet under året födda tvillingar var och trillingar 27. Några fyrlingbörder förekom icke under året. I % av samtliga under året födda barn var 2,14 födda i flerbörder. För barn födda i äktenskap var motsvarande tal 2,20 och för barn utom äktenskap 1,59. Antalet dödfödda i % av samtliga födda var bland de i flerbörder födda barnen 4,23 mot endast 1,50 bland ensamfödda barn. Om de i flerbörder födda barnen fördelas efter moderns ålder, erhålles följande uppgifter: Man finner av tablån, att frekvensen av flerbörder stiger med moderns ålder och når ett maximum i åldern år för att därefter avtaga. Fördelningen av de i flerbörder födda barnen i äktenskap efter äktenskapets varaktighet är följande: Motsvarande tal vid fördelning efter barnets ordningsnummer i äktenskap ingångna 1950 eller senare är följande: 1 Vid flerbörder har barnen olika ordningsnummer. ' Det laga talet beror delvis pi att här endast kan förekomma fall, där nedkomsten är den första, medan däremot under t. ex. ordningsnummer 2 ingår både fall där det är första och andra nedkomsten. De två sista tablåerna visar, att frekvensen av flerbörder stiger med äktenskapets varaktighet och barnets ordningsnummer. V. Döda Allmän översikt. Uppgifter om döda finns i tab Hela antalet dödsfall år 1958 var mot år Allmänna dödstalet (antalet på av medelfolkmängden), som år 1955 endast var 9,45, vilket var det lägsta dödstal, som någonsin noterats, ökade de båda följande åren till 9,60 resp. 9,93, men sjönk äter år 1958 till 9,58. Utom år 1955 är det endast 1954 som uppvisar ett lägre dödstal. Talen för de senaste tio åren framgår av tab. Q, som även innehåller dödstal för vartdera könet både

38 24 Tab. Q. Dödstal i åren Death rates 1 På 1000 av medelfolkmängden. 2 På 1000 levande födda. för hela riket och för lantisbygd och städer. Dödstalen för städerna är icke direkt jämförbara med motsvarande tal för landsbygden, eftersom städernas befolkning har en med hänsyn till dödsrisken gynnsammare ålderssammansättning än landsbygdens. Dödstalen för båda könen tillsammans år 1958 är för landsbygden 10,44 och för städerna 8,74. Dödstalen i de olika länen redovisas i tab. A. Den lägsta dödligheten uppvisar Norrbottens län, närmast följt av Stockholms och Västerbottens län, medan däremot Gotlands, Skaraborgs och Kalmar län har de högsta dödstalen. Redogörelseåret har medfört nya dödlighetsminima för tre län, nämligen Stockholms, Västmanlands och Kopparbergs län. I de olika församlingsgrupperna angives såväl antalet döda som dödstalen år 1958 i tab. A, och för de större städerna lämnas motsvarande uppgifter i tab. B. Skiljaktigheterna mellan dödstalen beror delvis på olikheter i befolkningens åldersfördelning. Antalet dödsfall i olika månader i kombination med ålder meddelas i tab. 29. Dödstalen månadsvis är införda i tab. R. I statistiken över dödsfallen i hela riket år 1958 ingår 532 utlänningar mot 498 år Dessas fördelning efter län, kön, ålder och dödsmånad framgår av tab, 25 och 29. Det är här uteslutande fråga om avlidna utlänningar, som vid dödstillfället varit kyrkobokförda i Sverige. Döda i olika åldrar och civilstånd. Dödstal för åldrar och civilstånd finns i tab. S. En jämförelse med dödstalen för olika åldrar under tidigare år visar, att år 1958 har medfört dödlighetsminima för icke mindre än 15 av de i tabellen upptagna 20 åldersklasserna, nämligen alla utom 3 4 år, år, år, år samt 80 år och över. För avlidna gifta personer finns upp-

39 25 Tab. R. Dödstal i under olika månader 1 åren 1957 och 1958 samt under femårsperioden Death rate by month 1 Tulon beräknade per är med hänsynstagande till Månadernas olika längd. gifter om fördelning efter vigselar i tab. 9. Dessa uppgifter har kommenterats i kapitlet om ingångna och upplösta äktenskap. Hur avlidna änklingar, änkor och frånskilda fördelade sig efter år för äktenskapets upplösning, framgår av följande tablå: 1 Inräknat okänt. Av änklingarna hade endast 15 % varit änklingar i minst 25 år, men för de övriga gruppemu är motsvarande tal betydligt högre, nämligen för änkor 25 %, för frånskilda män 24 % ocli för frånskilda kvinnor ej mindre än 45 %. Döda åldringar. Av samtliga år 1058 avlidna personer hade 67,5 % överskridit (17 år (66,7 % år 1957); bland männen var proportionen 63,6 % och bland kvinnorna 71,7 Ve Antalet under år 1958 avlidna personer, som vid dödstillfället uppnått 100 år eller mera, utgjorde 38 (49 år 1957). I tub. T finns nominativa uppgifter om dessa personer samt några biografiska data.

40 26 Tab. S. Dödstal i efter kön, ålder och civilstånd år 1958 Death rate by sex, age and marital status 1 Beräknat på antalet levande födda. Samtliga övriga dödstal är beräknade på medelfolkmängden. Döda i första levnadsåret. Uppgifter om antalet barn, som dött innan de uppnått sin ettårsdag, lämnas i tab. 24, 25, 27 och 29. Relativa tal, beräknade på levande födda under samma år, meddelas för de senaste tio åren i tab. Q. Redogörelseåret har medfört nya dödlighetsminima både för i och utom äktenskap födda barn. Bestämning av barnadödligheten på vanligt sätt, d. v. s. genom att sätta antalet under ett visst år döda i första levnadsåret i förhållande till antalet under samma år levande födda kan innebära risk för vissa fel med hänsyn till årskullarnas varierande storlek. Ett mera korrekt förfarande är att de avlidna sättes i relation till sin egen årskull. Skillnaderna mellan de på så sätt uträknade talen och på vanligt sätt erhållna tal är dock i regel rätt små; för år 1957 var talen 17,91 resp. 17,77. (För år 1958 kan uppgift ej lämnas förrän de dödas åldersfördelning år 1959 blir känd.) Uppgifter om döda under olika perioder av första levnadsåret finns i tab. 24, 25 och 29, av vilka tab. 24 redovisar fördelning efter det exakta antalet dagar upp till en månad och därefter antalet månader. I tab. 25, som innehåller länsfördelning, och tab. 29, där kombination skett med dödsmånaden, har uppdelning skett i fem grupper efter internationellt mönster. Dödligheten inom var och en av dessa grupper, räknad på levande födda barn, framgår av tab. J, som även innehåller uppgifter för tidigare år, samt tab. K, där länsfördelning förekommer. Det må framhållas, att nedgången i

41 27 Tab. T. Döda hundraåringar år 1958 Deceased at the age of a hundred years 1 För de med»förs.» betecknade personerna är födelseförsamlingen densamma som hemförsamlingen.

42 28 dödlighet under första levnadsåret för de närmast föregående åren icke tett sig som en likformig minskning av dödsriskerna för olika tidsavsnitt utan varit mera påtaglig mot slutet av första levnadsåret. Sålunda kan anföras, att av under första levnadsåret avlidna kom under redogörelseåret 667 dödsfall på första levnadsveckan och 294 på första levnadsdagen, medan för tiden motsvarande tal var 382 resp Då det gäller att närmare belysa spädbarnsdödligheten, tilldrar sig dödligheten under de fyra första veckorna stort intresse. Utvecklingen i detta avseende under de senaste tio åren framgår av tab. Q. Vid en jämförelse mellan tabellens uppgifter om dödligheten under de fyra första levnadsveckorna och under hela det första levnadsåret bekräftas vad som förut nämnts nämligen att nedgången i spädbarnsdödligheten icke är lika utpräglad för början av första levnadsåret som för första levnadsåret i dess helhet. Under tioårsperioden har sålunda dödligheten i första levnadsåret minskat med 32 %, medan motsvarande siffra för de fyra första levnadsveckorna endast uppgår till 25 %.

43 29 VI. Födelseöverskott Hela födelseöverskottet i vårt land uppgick år 1958 till personer eller till 4,65 %> av medelfolkmängden. Talen för år 1957 var ungefär desamma eller och 4,62 "/«,. överskottet av födda länsvis samt i olika församlingsgrupper redovisas i tab. A. Motsvarande uppgifter för de särskilda större städerna återfinns i tab. B. Ett relationstal av intresse är det s. k. relativa överskottstalet eller antalet levande födda mot varje hundratal avlidna. För år 1958 erhållna relationstal jämte siffror för 1957 och perioden meddelas här: Födelseöverskott för vartdera könet. Storleken av den naturliga folkökningen för vartdera könet har sin betydelse för utjämningen av det kvinnliga överskottet inom folkmängden, vilket överskott tidigare inom Sverige varit i ovanligt hög grad utpräglat. Hur de föddas övervikt över antalet avlidna av manoch av kvinnkön för senare tider i vårt land ställt sig, framgår av följande tablå: Brutto- och nettoreproduktionstal. Med dessa uttryck förstås tal, som anger hur många levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhetsförhållandena i genomsnitt kommer på varje levande född kvinna. Beträffande bruttoreproduktionstalet tages ingen hänsyn till dödlighet, medan man beträffande ncttoreproduktionstalet räknar med dödlighet enligt senaste dödlighets- och livslängdstabeller. Beräkningen av nettoreproduktionstalet för år 1958 med användande av dödlighets- och livslängdstabellerna för åren framgår av följande tablå: Vid beräkningarna bortses från det ringa antalet fall, där modern antingen icke fyllt 15 år eller fyllt 50 år. Brutto- och nettoreproduktionstalen för de senaste fem åren är följande:

44 30 VII. Omflyttning Allmän översikt. Antalet till landets särskilda församlingar inflyttade och från dessa utflyttade personer angives i tab. 2. En beräkning enligt dessa siffror ger för redogörelseåret ett inflyttningsöverskott av Om åter från den faktiska folkökningen dragés nativitetsöverskottet, uppstår en flyttningsvinst på personer. Anledningarna till denna skiljaktighet är främst att söka i brister beträffande uppgifterna om den inrikes omflyttningen. Man finner sålunda, att totala utflyttningen till annan församling i riket enligt pastorsämbetenas redovisning icke överensstämmer med redovisade totala antalet inflyttningar från annan församling, vilket borde vara fallet vid en felfri redovisning. Relativt taget, d. v. s. med hänsyn till att den totala inrikes omflyttningen mellan församlingar årligen omsluter mer än en halv miljon flyttande, är den anmärkta bristen obetydlig; den uppgick år 1958 till 170 personer. Vad här anförts är huvudanledningen till att bl. a. landsbygdens förlust i folkmängd genom inrikes omflyttning icke överensstämmer med städernas flyttningsvinst. Inrikes omflyttning. Närmare uppgifter angående vinst eller förlust genom inrikes omflyttning under åren 1957 och 1958 inom särskilda grupper av församlingar efter tätortskaraktär lämnas i följande tablå: Av tablån framgår, att de församlingsgrupper, inom vilka tätortsbefolkningen omfattar minst 70 %, visar vinst genom inrikes omflyttning. Att omflyttningen i främsta rummet sker från de mest glesbebyggda områdena till mera tätbebyggda områden är uppenbart. Under senare år har emellertid iakttagits en tendens till särskilt stor inflyttning till E-församlingarna; under år 1958 var denna i förhållande till folkmängden nästan dubbelt så stor som flyttningen till F- församlingarna. Detta torde stå i samband med att många församlingar, där tätortsbefolkningen 1950 uppgick till minst 90 % (i synnerhet städernas inre församlingar) numera delvis är tämligen fullbebyggda och att flyttningen i stället sker till de församlingar i städernas utkanter (inom eller utom stadsgränsen), vilka i många fall 1950 hade % tätortsbefolkning. Hur befolkningens rörlighet i de särskilda länen ävensom i rikets landsbygd och städer ställer sig i förhållande till folkmängden, framgår av följande sammanställning, som visar antalet in- och utflyttade år 1958 på personer av medelfolkmängden. Flyttningar mellan olika församlingar inom samma stad ingår ej. 1 Se not 5 till tab. A. 2 Räknat på medelfolkmängden.

45 31 Tab. U. Inrikes omflyttning år Internal migration 1 Talen är beräknade med ledning av uppskrivna tal, grundade på stickprov av c:a '/a» av befolkningen. Särskilt hög såväl in- som utflyttningsfrekvens uppvisar bl. a. länen omkring Stockholm (Stockholms, Uppsala och Södermanlands län) samt i fråga om utflyttningsfrekvensen även de tre mellersta Norrlandslänen och Skaraborgs län. Däremot har själva staden Stockholm samt Göteborgs och Bohus län påfallande låga tal i båda dessa avseenden. Tio av länen har inflyttningsöverskott. Det högsta överskottet visar Stockholms län. Bland de län, som har utflyttningsöverskott, har Gotlands och Jämtlands län de högsta talen. I tab. 30 lämnas vissa på det s. k. befolkningsregistret grundade uppgifter om den inrikes omflyttningen. Siffrorna utgör uppskrivna tal, grundade på ett stickprov av c:a 1/30 av befolkningen. Hörande primärmaterialet till denna statistik hänvisas till berättelsen för år 1953 (sid. 20"). I tabellen särskiljes flytt-

46 32 ningar mellan olika kommuner och flyttningar mellan församlingar i samma kommun. Då det är det förra slaget av flyttningar som har det största intresset, har i det följande flyttningar inom samma kommun ej medräknats. Antalet flyttningar inom olika åldersklasser åren 1957 och 1958 på män och kvinnor av motsvarande medelfolkmängd utgjorde: heter noteras. Bland de inflyttade till Stockholms stad var sålunda nästan två tredjedelar ensamflyttande. Motsatt ytterlighet representerar Södermanlands län, dit endast en tredjedel flyttade ensamma, medan över hälften tillhörde familj bestående av makar med barn. Vidare framgår av tab. U dels den procentuella andel av de flyttande i olika åldrar som flyttat till städer, dels fördelningen på när- och fjärrflyttning, om med närflyttning avses flyttning från angränsande kommun och med fjärrflyttning flyttning från annan kommun i riket. Närflyttningen uppgår endast i de högsta åldrarna till mer än omkring en tredjedel. Påfallande är den höga flyttningsfrekvensen, särskilt för kvinnorna, i åldrarna år, vilket sammanhänger med de ungas inträde på arbetsmarknaden och med familjebildningen. I tab. V lämnas vissa relativa tal rörande de flyttandes fördelning efter kön, ålder, familjetyp m. m. Av de flyttande tillhörde 41 % familj bestående av makar med barn, 8 % var makar utan barn och 7 % andra personer med barn. Som barn räknas personer under 16 år. Återstående 44 % av alla flyttande räknades som ensamflyttande, varmed avses att de icke flyttade samtidigt som någon annan medlem av samma familj (make, barn under 16 år eller föräldrar). Mellan de olika länen kan vissa olik Utrikes omflyttning. Uppgifter om utoch invandring finns i tab och bygger på de till riksbyrån för folkbokföringen insända personakterna för utvandrare samt inkomna rekvisitioner av personakter för invandrare. Det bör särskilt understrykas, att immigranterna här utgöres av personer, som hos pastor anmält sig för kyrkobokföring såsom inflyttade från utlandet, medan som emigranter räknats personer, som, enligt vad pastor funnit styrkt, stadigvarande bosatt sig i utlandet, antingen de dessförinnan anmält sin avsikt att utflytta eller ej. Beträffande redovisningen av invandrarna förekommer en viss eftersläpning, enär en del personer, som tidigare inkommit i riket utan att bli kyrkobokförda, först under ett senare år anmäler sig för kyrkobokföring och därför först under sistnämnda år inräknas bland invandrarna. En översikt av uppgifterna om emigration och immigration under olika år finns i tab. V. Alla de fem senaste femårsperioderna har medfört invandrings-

47 33 Tab. V. Emigranter och immigranter åren Emigrants and immigrants överskott. Det kraftiga överskottet för perioden torde till stor del utgöras av eftersläpning från närmast föregående period. Folkbytet med främmande länder de tre senaste åren återges i sammandrag i tab. X. Med beteckningen»länder» förstås de länder, varifrån inresan ägt rum resp. dit utresan enligt uppgift avsetts att ställas; detsamma gäller tab. 33 och 34. Invandringsöverskottet var år 1958 betydligt mindre än Minskningen beror framför allt på en avtagande inflyttning från de nordiska grannländerna, främst Finland och Danmark, men även på att invandringen från Ungern, som år 1957 uppgick till över personer, nedgått till ett drygt tusental. Trots att invandringsöverskottet från Finland minskat med mer än personer, är dock Finland det enda land som kan uppvisa något mera betydande dylikt överskott under år 1958; nästan två tredjedelar av den totala nettoimmigrationen hänför sig till invandring från Finland. Av tab. X framgår vidare, att utflyttningen till främmande världsdelar överstiger inflyttningen därifrån. Största delen av detta utflyttningsöverskott hänför sig till Förenta Staterna. Fördelningen på kön och civilstånd framgår av tab Relativa tal för olika år meddelas i tab. V. I tab. 34 har emigranterna och immigranterna fördelats efter medborgarskap i kombination med ut- resp. invandringsland. En sammanfattning av fördelningen efter medborgarskap lämnas i följande tablå:

48 34 Tab. X. Emigranter och immigranter efter länder åren Emigrants and immigrants by country Emigranterna rekryterades under år 1958, som framgår av tablån, huvudsakligen av i Sverige bosatta utlänningar. Under redogörelseåret var sålunda endast 31,9 % av samtliga emigranter svenska medborgare, medan finnarna, danskarna och norrmännen tillsammans utgjorde ej mindre än 42,(5 % och tyskarna 13,5 %. Av tab. 34 framgår vidare, att en avsevärd del av emigranterna utgöres av personer, som efter en tids vistelse i Sverige återvänt till hemlandet. Av samtliga utvandrade finnar, norrmän och danskar återvände sålunda eller 94,7 % till sitt hemland. För tyskarna var motsvarande tal (92,4 %), för italienarna 175 (84,5 %) och för ungrarna 71 (58,2 %). Av de utvandrade svenskarna emigrerade 912 (20,0 %) till de övriga nordiska länderna och (44,3 %) till Förenta Staterna och Canada. Av invandrarna var eller 12,5 % hemvändande svenskar. En stor del av dessa, eller personer, kom från Förenta Staterna och Canada. Vidare fanns bland invandrarna icke mindre än finnar (33,9 %) och danskar (15,7 %). Överföring till och från bok över obefintliga. I tab. 2 ingår bland den av pastorsämbetena redovisade utflyttningen förutom flyttning till inrikes ort och utlandet även flyttning»till bok över

49 35 Tab. Y. Överförda till och från bok över obefintliga år 1958 Persons transferred to and from the»residence unknown» register

50 36 obefintliga». Till denna bok överförs i regel personer, som under två års tid varit frånvarande vid mantalsskrivningarna och som icke har känd vistelseort inom riket. Till viss del är det här fråga om verklig utflyttning, nämligen icke anmäld emigration, vilket bl. a. torde gälla många utlänningar, som endast bott kortare tid i landet men dock hunnit kyrkobokföras. Om de återkommer till Sverige, räknas de icke som immigranter utan som överförda från bok över obefintliga. Då det sålunda bland överföringarna till och från bok över obefintliga ingår en icke redovisad emigration och immigration, kan det vara av intresse att uppgifter lämnas om de av överföringarna berörda personerna. Dylika uppgifter finns i tab. Y. Antalet till bok över obefintliga överförda uppgick under år 1958 till personer (2 483 år 1957). Bland dessa var nästan dubbelt så många män som kvinnor. I åldrarna mellan 15 och 25 år var dock kvinnorna flera än männen. Med stigande ålder ökas männens andel upp till 50-årsåldern för att sedan åter något sjunka. Omkring 56 % av kvinnorna och 47 % av männen var i åldrarna mellan 20 och 35 år. Av de överförda var flertalet (73 %) utlänningar, varav nästan hälften finnar. Särskilt dominerar utländska medborgare bland kvinnorna. Medan bland männen en tredjedel av de överförda var svenskar och likaså en tredjedel finnar, var bland kvinnorna de finska medborgarna dubbelt så många som de svenska. Antalet personer, som under år 1958 överförts från bok över obefintliga, var 820. Här dominerar männen ännu mera. Kvinnor, som överförts till bok över obefintliga, återföres nämligen icke därifrån i lika stor utsträckning som männen. Mot 1000 under år 1958 till bok över obefintliga överförda män svarade 403 från dylik bok överförda, medan för kvinnorna motsvarande tal var endast 179. Delvis beror detta på utlänningarnas större andel bland kvinnorna; utlänningar återförs nämligen från bok över obefintliga i betydligt mindre utsträckning än svenskar. Förvärv av svenskt medborgarskap. Antalet personer, som under de tre senaste åren erhållit svenskt medborgarskap, framgår av följande tablå, där fördelning lämnas efter förutvarande medborgarskap: De största grupperna utgjordes av finnar, tyskar och ester, som svarade för resp. 33,9, 17,9 och 10,4 % av antalet.

51 1 Tab. 1. Folkmängden länsvis och i de största städerna år 1958 Population by county and in the largest towns

52 2 Tab. 2. Folkökningen och dess särskilda faktorer länsvis och i de största städerna år Från den 31 december föregående år till den 31 december redogörelseåret. s För dessa regleringar redogöres i publikationen >Folkmängden inom administrativa områden den 31 dec. 1957>. s Häri ingår även rättelser av siffrorna för folkmängden eller dess förändringar. 4 Från och till de olika

53 3 Growth of population and relevant factors by county and in the largest towns församlingarna (inräknad flyttning mellan landsoch stadsdel av»amma församling). Skillnaderna mellan vissa summatal, gom borde vara lika, beror ]iä oöverensstämmelse mellan de olika pastorsämbetenas redovisning.

54 4 Tab. 3. Beräknad folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser i hela riket år 1958 Estimated population by sex, marital status and age in one- and five-year groups

55 5 TAB. 3 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER ÅR 1958

56 6 TAB. 3 (forts.). BERÄKNAD FOLKMÄNGD EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETT- OCH FEMÅRSKLASSER ÅR 1958

57 7 Tab. 4. Ingångna och upplösta äktenskap efter makarnas födelseår år 1958 Marriages contracted and dissolved by the year of birth of participants

58 8 TAB. 4 (forts.). INGÅNGNA OCH UPPLÖSTA ÄKTENSKAP EFTER MAKARNAS FÖDELSEÅR ÅR 1958

59 TAB. 4 (forts.). INGÅNGNA OCH UPPLÖSTA ÄKTENSKAP EFTER MAKARNAS FÖDELSEÅR ÅR

60 10 Tab. 5. Giftermål, fördelade efter makarnas förutvarande civilstånd, äktenskapets ordningsnummer, vigselmånad samt mannens kyrkobokföringsort (länsvis, i de största städerna och i utlandet) år Avser fjärde giftet, där ej annat angives. ' Därav i 2 fall femte giftet. 3 Därav i 1 fall femte giftet. 4 Sjätte giftet. 6 Femte giftet. 6 Därav i 1 fall femte och i 1 fall sjätte giftet. ' Därav i 3 fall femte och i 1 fall siätte eiftet.

61 Marriages by previous marital status, marriage order, month and groom's place of registration (by county, in the largest towns and abroad) 11

62 12 Tab. 6. Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i femårsklasser, första gifte och omgifte samt deras kyrkobokföringsort (länsvis, i de största städerna och i utlandet) år 1958

63 Married persons by age in five-year groups, first marriage or re-marriage, by place of their registration (by county, in the largest towns and abroad) 13

64 Tab. 7. Giftermål, fördelade efter makarnas ålder i ettårsklasser och civilstånd samt deras kyrkobokföringsort (landsbygd, städer och i utlandet) år 1958 Married persons by age in one-year groups, marital status and place of their registration (rural districts, towns and abroad) 14

65 15

66 Tab. 8. Giftermål, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser och civilstånd år 1958 Marriages by marital status and combined ages of participants in five-year groups 16

67 17

68 18 Tab. 9. Upplösta äktenskap efter vigselår år 1958 Marriages dissolved by the year of marriage

69 Tab. 10. Äktenskapsskillnader, fördelade efter äktenskapets varaktighet och makarnas ålder år 1958 Divorces by duration of marriage and by age of participants 19

70 20 Tab. 11. Äktenskapsskillnader och hemskillnader efter mannens kyrkobokföringsort (länsvis och i de största städerna) år : hemskillnad jämte särlevnad ett år. 4: särlevnad sedan minst tre år på grund av söndring. 5: ena maken har under två år egenvilligt undandragit sig sammanlevnaden. 6: ena maken försvunnen sedan tre år (ovisst om vid liv). 7: tvegifte. 8: äktenskapsbrott. 9: smittosam

71 Divorces and legal separations by paragraph in the law and by the man's place of registration (by country and in the largest towns) 21 könssjukdom. 10: misshandel euer stämplande mot makes liv. 11: straffdom. 12: dryckenskap. 13: sinnessjukdom. 2 Inräknat återgång av äktenskap.

72 22 Tab. 12. Äktenskapsskillnader, fördelade efter båda makarnas ålder i femårsklasser år 1958 Divorces by age of participants in five-year groups

73 Tab. 13. Födda barn, fördelade efter börder, liv och kön länsvis och i de största städerna år 1958 Births, whether single or multiple, live or still, by sex and county and in the largest towns 23 1 Här redovisas enbart trillingar, emedan inga fyrlingar föddes under redogörelsearet.

74 24 Tab. 14. Födda barn, fördelade efter liv, legitimitet och kön länsvis och i de största städerna år 1958

75 Births, whether live or still, by legitimacy, sex and county and in the largest towns 25

76 26 Tab. 15. Födda barn, fördelade efter moderns ålder i femårsklasser länsvis och i de största städerna år 1958

77 Births by age of mother in five-year groups and by county and in the largest towns 27

78 28 Tab. 16. Födda barn, fördelade efter börder, liv, legitimitet och moderns ålder i ettårsklasser år 1958 Births, whether single or multiple, live or still, legitimacy and by age of mother in one-year groups 1 Här redovisas enbart trillingar, emedan inga fyrlingar föddes under redogörelsearet.

79 29 Tab. 17. I äktenskap födda barn, fördelade efter föräldrarnas ålder i femårsklasser år 1958 Legitimate births by age of parents in five-year groups

80 30 Tab. 18. I äktenskap födda barn, fördelade efter moderns ålder och äktenskapets varaktighet år 1958

81 Legitimate births by age of mother and by duration of marriage 31

82 32 Tab. 19. Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 1, fördelade efter barnets ordningsnummer, moderns ålder samt äktenskapets varaktighet år Äktenskap, där vigselåret är okänt, ingår icke, ej heller äktenskap, som före barnets födelse uppsamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 3 Barnets ordningsnr 8 och 1 med nr 9. ' Därav 3 mod nr 8 och 2 med nr 9. 8 Därav 1 med nr 8. 9 Därav 2

83 33 Births in marriages contracted 1950 or later by birth order, age of mother and duration of marriage lösts genom mannens död eller skilsmässa. 3 Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemennummer är 7, där ej annat angives. 4 Därav 1 med nr 9. 5 Därav 2 med nr 8. 6 Därav 1 med med nr 8 och 1 med nr 9.

84 34 Tab. 20. Födda barn, fördelade efter moderns födelseår och civilstånd samt barnets ordningsnummer år Inräknat okänt vigselar. Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (bads nat angives. 4 Därav 1 med nr 8. 5 Därav 1 med nr 9. Därav 2 med nr 8. ' Därav 3 med nr 8

85 35 Births by the year of mother's birth and her marital status and by child's birth order levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 3 Barnets ordningsnummer är 7, där ej anooh 2 med nr 9.

86 36 Tab. 21. Barn födda i år 1950 eller senare ingångna äktenskap 1, fördelade efter barnets ordningsnummer och föräldrarnas vigselår år 1958 Births in marriages contracted 1950 or later by child's birth order and by year of marriage 1 Äktenskap, där vigaelåret är okänt, ingår icke, ej heller äktenskap, som före barnets födelse upplösts genom mannens död eller skilsmässa. 2 Avser ordningsnummer bland makarnas samtliga gemensamma barn (både levande födda och dödfödda), inräknat barn födda före vigseln. 3 Barnets ordningsnummer är 7, där ej annat angives. 4 Därav 1 med nr 9. s Därav 1 med nr 8. 6 Därav 2 med nr 8 och 1 med nr 9. 7 Därav 3 med nr 8 och 2 med nr 9.

87 Tab. 22. Födda barn, fördelade efter födelsemånad, liv, legitimitet och kön år 1958 Births, whether live or still, by month, sex and legitimacy 37

88 38 Tab. 23. Barnsbörder, fördelade efter barnens antal och legitimitet samt liv och kön i olika kombinationer år 1958 Confinements, whether single or multiple, live or still, by legitimacy and sex in different combinations

89 Tab. 24. Döda i första och andra levnadsåren, fördelade efter kön, ålder och legitimitet år 1958 Deaths in the first two years of life, by sex, age and legitimacy 39

90 40 Tab. 25. Döda fördelade efter kön och civilstånd samt för barn under 1 år efter ålder och legitimitet länsvis och i de största städerna år 1958

91 Deaths by sex and marital status and infant deaths (under 1 year) by age and legitimacy, by county and in the largest towns 41

92 42 Tab. 26. Döda, fördelade efter kön och ålder i femårsklasser länsvis och i de största städerna år 1958

93 Deaths by sex and age in five-year groups and by county and in the largest towns 43

94 Tab. 27. Döda, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ett- och femårsklasser år 1958 Deaths by sex, marital status and age in one- and five-year groups 44

95 45

96 Tab. 28. Döda, fördelade efter födelseår, kön och civilstånd år 1958 Deaths by year of birth, sex and marital status 46

97 47

98 Tab. 29. Döda, fördelade efter kön, ålder och dödsmånad år 1958 Deaths by month, sex and age 48

99 Tab. 30. Flyttande inom riket, fördelade efter inflyttningslän, kön, ålder, familjetyp m. m. år Internal migration by county of immigration, sex, age and by type of family etc Uppskrivna tal, grundade på stickprov av c:a '/ao af befolkningen.

100 50 Tab. 31. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd samt länder (inom och utom Europa) länsvis och i de största städerna år 1958

101 Emigrants and immigrants by sex, marital status and country by county and in the largest towns 51

102 52 Tab. 32. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser år 1958 Emigrants and immigrants by sex, marital status and age in one-year groups

103 TAB. 32 (forts.). EMIGRANTER OCH IMMIGRANTER, FÖRDELADE EFTER KÖN, CIVILSTÅND OCH ÅLDER I ETTÅRSKLASSER ÅR

104 54 Tab. 33. Emigranter och immigranter, fördelade efter kön, civilstånd och länder år 1958 Emigrants and immigrants by country, sex and marital status 1 Inberäknat de asiatiska delarna. 2 Inberäknat den enropeiska delen.

105 Tab. 34. Emigranter och immigranter, fördelade efter länder och medborgarskap år 1958 Emigrants and immigrants by country and citizenship 55

106

107

108

109

110