INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart och handel och 1895 till Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Sjöfart. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: Efterföljare: Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 63: Tab. 31. Handlande S. 66: Tab. 35. Fartyg, ankomna till och avgångna från Sverige, fördelade efter nationalitet, nettoton, 1876/ S : Tab. 37. Handelsfartygens fördelning efter storlek S. 70: Tab. 38. Ångfartygens och motorfartygens fördelning efter storlek S. 73: Tab. 41. Trafiken i rikets hamnar S. 75: Tab. 43. Kanalernas trafik i nettoton BISOS E digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6201_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sammandrag af de från nedannämnda län inkomna uppgifter för år 1862 å Landtmän tillhöriga, till inrikes sjöfart använda Fartyg och Båtar af fem svåra läster och deröfver, jemte deras Besättningar (Tab. N:o 1).. pag. 7. Af Stapelstädernes fartyg hafva blifvit använda till inrikes sjöfart år (Tab. N:o 2).» 8. Uppgift å de till inrikes sjöfart år 1862 begagnade fartyg, som tillhörde invånare i Sjöstäder, Uppstäder och Köpingar. (Tab. N:o 3)» 9. Jemförelsetablå öfver fartyg och båtar af fem läster och deröfver för åren » 2. Förteckning å de förpassade Fartyg och Båtar, som år 1862 från inrikes orter ankommit till rikets Stapelstäder och derifrån till inrikes orter afgått. (Tab. N:o 4)» 10. Förteckning å de förpassningsfria Fartyg och Båtar, som år 1862 från inrikes orter ankommit till rikets Stapelstäder och derifrån till inrikes orter afgått. (Tab. N:o 5)...» 11. Jemförelsetablå öfver förpassade och förpassningsfria fartyg och båtar för åren » 2-3. Uppgift på Skepps- och Båtfarten å Kanalerne år (Tab. N:o 6)...» 12. Tabell, som utvisar beloppet af de afgifter, hvilka år 1862 för farkoster och deri förda varor uppburits vid nedannämnde kanaler. (Tab. N:o 7)» 13. Jemförelsetablå öfver fartygstrafiken och derför upptagna afgifter å kanalerne för åren » 3-4. Jemförelsetablå öfver varor, hvaraf betydligare qvantiteter för åren fortskaffats på Trollhätte, Göta, Strömsholms och Hjelmare kanaler...» 4-5. Sammandrag af inkomna uppgifter å de år 1862 begagnade, enskilde personer tillhöriga, Ångfartyg. (Tab. N:o 8)..» Jämförelsetablå öfver begagnade, enskilda personer tillhöriga ångfartyg för åren » 6. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomna förteckningar för år 1862 öfver Handlande och deras Betjening. (Tab. N:o 9)» Jämförelsetablå öfver Handlande och deras Betjäning för åren » 6.

6

7 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Rörande Sveriges inrikes sjöfart under sistlidna år 1862 får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce- Collegium härmedelst i underdånighet afgifva följande, på inkomna officiella uppgifter grundade berättelse med dertill hörande nio tabeller

8 Tabellerna N:ris 1, 2 och 3 utvisa antalet och drägtigheten af de under ifrågavarande år vid inrikes sjöfarten sysselsatta fartyg och båtar af fem läster och deröfver, upptagna i tre särskilda klasser, nemligen dels landtmannafartyg, dels stapelstädernes fartyg, dels slutligen fartyg, som tillhöra invånare i sjö- och uppstäder samt köpingar. Af dessa tabeller jemte äldre uppgifter inhemtas, att vid inrikes sjöfarten varit sysselsatta: Af landtmän tillhöriga fartyg och båtar: Af stapelstädernes fartyg: Af fartyg, tillhöriga invånare i sjö- och uppstäder samt köpingar: Sammanräknade antalet af de till inrikes sjöfart använda fartyg och båtar af minst fem lästers drag ighet utgjorde således: I afseende på landtmannafartygen förekomma, uti tabellen N:o 1, jemväl uppgifter rörande antalet af de å dessa fartyg anställde skeppare och sjömän, hvilka i sådan egenskap varit mantals- och skattskrifne. De i General-tullstyrelsens Revisionskontor upprättade tabellerna N:ris 4 och 5 innefatta uppgifter angående den sjöfartsrörelse, som dels med förpassade och dels med förpassningsfria fartyg egt rum emellan rikets särskilde stapelstäder och andra inrikes orter. Af förpassade fartyg och båtar Ankommo till stapelstad från inrikes ort: Afgingo från stapelstad till inrikes ort:

9 Af förpasmmgsfria fartyg och båtar Ankommo till stapelstad från inrikes ort: Afgingo från stapelstad till inrikes ort: Tabellerna N:ris 6 och 7 innehålla uppgifter om antalel af seglande fartyg oph båtar»amt ångfartyg, hvilka under sistlidna år passerat Trollhätte, Göta, Södertelge, Strömshalms, Hjelpare och Wä4dö kanaler, äfvensom angående beloppen af de för berörde farkoster och deri förda varor influtna afgifter. Enligt hvad dessa tabeller i förening med Collegii äldre årsberättelser gifva vid handen, har förhållandet med trafiken och uppbörden under sistförflutna fem år varit följande: Trollhätte kanal: Göta kanal: Södertelge kanal: Strömsholms kanal: Hjelmare kanal:

10 Wäddö kanal: Bland varuartiklar, af hvilka betydligare qvantiteter fortskaffats å TroUhätte, Göta, Strömsholms och Hjelmare kanaler, förekomma följande: På Trollhätte kanal (oberäknad ångfartygs-trafiken från och till Göta kanal): Dessutom år 1862: Bomull, 292 centner; Cigarrer, 111 centner; Fönsterglas, 493 kistor; Fisk, 5,152 centner; Hampa, 1,069 centner; Hudar, beredde, 1,144 centner, oberedde, 18,596 stycken; Kalk och Cement, 103,554 kubikfot; Lin- och Rappsfrökakor, 5,401 centner; Mjöl, 12,935 centner; Olja, 40,460 kannor och 208 damejeanner; Risgryn, 1,916 centner; Tegel, 838,272 stycken; Tändstickor, 776 lådor; Vin och finare spritdrycker, 82,684 kannor och 26,236 buteljer, m. m. På Göta kanal (inre farten):

11 Dessutom år 1862: Frö, 5,359 centner; Kalk och Krita, 93,083 kubikfot; Linfrökakor, 1,330 centner; Läkter och Bakar, 2,650 tolfter; Skiffermjöl, 9,610 centner; Spärrar och Slanor, 569 tolfter, m. m. De varor, som på transito fortskaffats från haf till haf, voro år 1862 hufvudsakligen: 696 kubikfot Beck och Tjära, 470 centner torr Fisk, 40,000 skålpund Färgträd, 1,800 centner Lera, och 1,984 centner Tackjern. På Strömsholms kanal: Dessutom år 1862: Bly, 2,332 centner; Kaffe, 1,244 centner; Cokes, 18,694 kubikfot; Jernvägseffekter, 727 centner; Sill, 13,546 kubikfot; Socker, 1,699 centner; Tegel, 307,750 stycken m. m. På Hjelmare kanal: Dessutom år 1862: torr Fisk, 2,290, centner; Hudar, 4,962 stycken och 13,866 skålpund; Olja, 13,682 kannor; Socker, 7,272 centner; målen Spanmål, 15,049 kubikfot, m. m.

12 Tabellen N:o 8 innehåller förteckning å de under förlidna år begagnade, enskilda personer och bolag haf i riket tillhöriga ångfartyg. Vid sammanställning af denna förteckning med de i Collegii förra årsberättelser meddelade uppgifter i samma ämne visar sig, att ifrågavarande ångfartyg utgjorde: Tabellen N:o 9 upptager slutligen i särskilda af delningar antalet af de handlande i rikets städer och köpingar Samt af de personer, hvilka å landet höllo öppen salubod, äfvenbom desse handlande» betjening. Vid jemföretee med de uppgifter af enahanda beskaffenhet, hvilka till Collegium inkommit för de fyra nästförutgångnä Aren, inhemta», att i Städer med egen. styrelse funnos: Beloppet af den bevillning, som desse handlande för sin rörelse erlagt, har icke, på satt uti föregående årsberättelser skett, kunnat uppgifvas, enär, sedan uti taxeringslängderna särskild bevillning för handel och annan rörelse icke upptagits, erforderliga uppgifter i berörda hänseende icke till Collegium från vederbörande inkommit. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar F. ÅKERMAN. J. U. GRÖNLUND. Stockholm den 23 Oktober L. S. W. Silfversparre.

13 Tab. N:o 1. Sammandrag af de från nedannämnda län inkomna uppgifter för år 1862 å Landtmän tillhöriga, till inrikes sjöfart använda Fartyg och Båtar af fem svåra läster och deröfver, jemte deras Besättningar.

14 Tab. N:o 2. Af Stapelstädernes fartyg hafva blifvit använda till inrikes sjöfart år 1862.

15 Tab. N:o 3. Uppgift å de till inrikes sjöfart år 1862 begagnade fartyg, som tillhörde invånare i Sjöstäder, Uppstäder och Köpingar. Comm.-Coll. Inrikes Sjöf.-Berätt. för år

16 Tab. N:o 4. Förteckning å de förpassade Fartyg och Båtar, som år 1862 från inrikes orter ankommit till rikets Stapelstäder och derifrån till inrikes orter afgått.

17 Tab. N:o 5. Förteckning å de förpassningsfria Fartyg och Båtar, som år 1862 från inrikes orter ankommit till rikets Stapelstäder och derifrån till inrikes orter afgått.

18 Tab. N:o 6. Uppgift på Skepps- och Båtfarten å Kanalerne år Trollhätte kanal. Seglande fartyg och båtar af 5 svåra laster och deröfver 5,391. Båtar under 5 svåra läster 197.5,588 Ångfartyg 1,128. 6,716 Timmerflottor 126. Kanalfarten började den 26 April och slutade den 28 December. Göta kanal. Seglande fartyg af 5 svåra läster och deröfver 2,212. Dito under 5 svåra läster ,383 Ångfartyg 777; 3,160. På transito hafva dessutom passerat från haf till haf 8 st. seglande och 1 ångfartyg, hvilka alla varit öfver 5 svåra lästers drägtighet. Kanalfarten började den 1 Maj och slutade den 13 December. Södertelge kanal. Seglande fartyg och båtar af 5 svåra läster och deröfver 1,901. Båtar under 5 till och med 3 svåra läster 36. 1,937. Dito under 3 svåra läster och s. k. ökstockar 379. Ångfartyg ,754. Sammanräknade lästetalet af fartyg och båtar, som undergått mätning, utgjorde 59,684 läster. Kanalfarten började den 2 Maj och slutade den 12 December. Strömsholms kanal. Fartyg, som passerat kanalen 1,699. Kanalfarten började den 1 Maj och slutade den 29 November. Hjelmare kanal. Seglande fartyg och båtar af 5 svåra läster och deröfver 481. Ångfartyg Sammanräknade låstetalet af fartyg och båtar, som undergått mätning, utgjorde 1,151 läster. Kanalfarten började den 4 Maj och slutade den 30 November. Wäddö kanal. Seglande fartyg och båtar, som passerat kanalen 850. Ångfartyg Kanalfarten började den 2 Maj och slutade den 1 December.

19 Tab. N:o 7. Tabell, som utvisar beloppet af de afgifter, hvilka år 1862 för farkoster och deri förda varor uppburits vid nedannämnde kanaler.

20 Tab. N:o 8. Sammandrag af inkomna uppgifter å de år 1862 begagnade, enskilde personer tillhöriga, Ångfartyg.

21

22 Tab. N:o 9. Sammandrag af de till Commerce-Collegium inkomna förteckningar för år 1862 öfver Handlande och deras Betjening.

23 Comm.-Coll. Inrikes Sjöf.-Berätt. för år

24

25

26 STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, KONGL. BOKTRYCKARE.