INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Innehåller bl. a. årlig förteckning över patent åren År 1885 inrättades det första svenska patentverket, Kongliga Patentbyrån, vilken övertog registrering av patent. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om förhållandet med fabriker, manufakturer och handtverkerier i riket. Stockholm : J. Hörberg, Täckningsår: Efterföljare: Industri / af Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 6: Tab. 5. Fabrikernas tillverkningsvärde S. 6: Tab. 6. Fabriksindustrin S. 7: Tab. 7. Hantverket S. 8: 12: Tab. 8: Industrin S : Tab. 10. Antalet arbetsställen inom industrin med fördelning efter arbetarantal BISOS D digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. D) FABRIKER och MANUFAKTURER. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER KONGL. BOKTRYCKARE.

4

5 Innehåll Pag. Inledning Bilagor till Commerce Collegii underdåniga berättelse angående Fabriker och Manufakturer m. m. år I-LVI. Litt. A. Uppgift å antalet Fabriker och Manufakturer samt tillverkningsvärde vid dem m.m. under åren II-VII. Litt. B. Litt. C. 1. Litt. C. 2. Litt. D. Uppgift å tillverknings- och värdebeloppen vid nedan uppräknade Fabriker och Manufakturer under åren Uppgift å egare och innehafvare af Fabriker och Manufakturer under åren Uppgift å arbetare vid Fabriker och Manufakturer under åren Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomna Förteckningar öfver Handtverkare och deras Arbetare under åren VIII-XVII. XVIII-XXI. XXII-XXVII. XXVIII-XXXI. Litt. E. Litt. F. Litt. G. Litt. H. Litt. I. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomna uppgifter å idkare af särskilda slag handtverksyrken jemte deras arbetare dels i städerna och dels på landet under hvartdera af åren XXXII-XXXV. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare i Städerne och Köpingarne blifvit taxerade åren XXXVI-XLI. Sammandrag af de till Commerce Collegium inkomne Förteckningar öfver den Bevillning, hvartill Fabrikanter, Manufakturister och Handtverkare på landet blifvit taxerade åren XLII-XLIII. Sammandrag af uppgifter angående export och import af åtskilliga fabriks- och manufakturvaror, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, äfvensom af dertill erforderliga råämnen, under åren XLIV-XLIX. Förteckning å de Patent, som blifvit af Commerce- Collegium utfärdade år 1870 L-LVI.

6

7 STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce Collegium fur härmed i underdånighet afgifva berättelse angående Fabriker och Manufakturer samt Husslöjder och Handtverkerier i Riket är 1870, grundad pä de i dessa afseenden genom Länsstyrelsernas och Magistraternas försorg samt i enlighet med föreskrifna formulär insamlade eller meddelade uppgifter, af hvilka de väsentligaste, eller de, som angå tiliverkningsbelopp eller värde deraf, lemnas af vederbörande näringsidkare och derföre, på satt i föregående berättelser äfven blifvit anmärkt, icke kunna hafva någon officiel egenskap. Commerce Collegii Berättelse om Fabr. och MamtfaM. för tir 1870.

8 Hvad först ungar Fabrikerne och Manufakturerne har Collegium låtit upprfttta härefter följande sammandrag Litt. A. och B. samt C 1 och C 2, upptagande för hvartdera af de senast förflutna fem åren eller dels antalet fabriker och manufakturer samt värdet af de vid dem åstadkomna tillverkningar äfvensom förhallandet med den vid dessa inrättningar använda drifkraft m. m., dels tillverkningsqvantiteterna, såvidt sådana kunna uppgifvas, och de dem motsvarande värden, dels ock slutligen antalet egare eller innehafvare af fabriker och manufakturer samt deras arbetare; och får Collegium i afseende å de uti förberörda tabellariska sammandrag angifna, med hänsyn till qvantiteten och värdet mera betydande fabriker och manufakturinrättningar, meddela följande redogörelse: Klädesfabrikerne (124). *) Vid dessa inrättningar, hvilka år 1870 voro 55 till antalet, sysselsattes samma år 4,124 arbetare, och utgjordes tillverkningen af 410 fot fint, 39,462 fot medelfint och 1,541,660 fot groft kläde samt 8,034,672 fot diverse väfnader eller schalar, dukar och filtar m. m., eller tillsammans 4,616,204 fot och dessutom af sistnämnda slags väfnader 7,163 stycken, allt i värde upptaget till 9,449,267 R:dr. På sätt nedanstående tabell utvisar, bedrefs klädestillverkning år 1870 uti 7 städer och 1 köping samt å 8 särskilda orter på landet **) till angifna tillverknings- och värdebelopp, nemligen: Klädestillverkningen har under nedanstående perioder i medeltal uppgått till följande belopp och värden vid här nedan jemväl angifna antal fabriker: *) De mellan parentes förekom ma inte siffror hänvisa till de nummer, under livilka de med dem betecknade fabriksinrättningar äro å tabellerna Litt. A. samt C 1 oeli C 2 upptagna. ") l)e i denna tabell och vidare i berättelsen omförmälda fabriker, livilka finnas ii landet, utmärkas, till skilnad från de i städerna varande, genom angifvande af det län, der de äro belägna.

9 Den för år 1870 i fot angifna tillverkningsqvantitet är högre än den för hvartdera af fyra nästföregående åren anmälda samt öfverstiger äfven medeltillverkningen under hvardera af ofvannämnda femårsperioder; utgörande denna tillökning från perioden intill och ined perioden omkring 78 procent. Deremot har värdet af tillverkningen i sin helhet från den första intill och med den sista af omförmälda perioder stigit med endast omkring 8 procent; och är det för år 1870 uppgifna tillverkningsvärde högre än något af ofvan beräknade medelvärden med undantag af det för perioden uppskattade årliga medelvärde. Fabrikerne för Helylle- och blandade väfnader (123). För ifrågavarande fabriker, till hvilka jemväl län föras de s. k. Etoffsfabrikerne eller fabriker för tillverkning af flanell och flaggduk, och hvilka voro år 1870 till antalet 6, nemligen i Stockholm 3, Göteborg 1 och Jönköping 1, äfvensom på landet inom Malmöhus län 1, samt sysselsatte 221 arbetare, äro följande tillverkningsbelopp och värden uppgifna, nemligen: Det för ifrågavarande fabriker år 1870 anmälda värde, 290,379 R:dr, är det lägsta, som under något af senaste fem år förekommit och understiger med icke obetydligt belopp årliga medeltillverkningsvärdet under hvardera femårsperioden , och , men är högre än sistnämnda värde under perioderna och Bomullsväfnadsfabrikerne (122). Vid dessa fabriker, 18 till antalet med 1,576 arbetare, tillverkades år 1870 bomullslärft, callico, domestics, fnstians, madapolam, moleskin, möbeltyg, shirting, twills, m. m. till ett sammanlagdt värde af 6,421,287 R:dr. Förhållandet med de under år 1870 i verksamhet befintliga, bomullsfabrikerne och de orter, der tillverkningen bedrifvits, inhemtas af följande tabell: och beräknades ifrågavarande tillverkningars belopp och värden

10 Sammanställas, i afseende på denna tillverkning, första och sista femårsperioden från och med året 1845 till och ined året 1869, sä visar sig, att tillverkningen under den förra perioden, eller för åren , utgjorde 3,521,701 fot och 62,164 stycken till ett sammaiilagdt värde af 636,480 R:dr, samt under den senare perioden, eller för åren , likaledes i årligt medeltal uppgick till 32,959,180 fot och 7,589 stycken, i värde upptagna till 5,047,809 R:dr, hvadan, under det att den i stycken angifna qvantitet bomullsväfnader minskats, det återstående i fot anmälda tillverkningsbelopp från den förra intill och med den senare af dessa perioder ökats med omkring 837 procent och värdet med omkring 693 procent; utvisande de för är 1870 angifna belopp och värde en ytterligare högst betydlig tillökning. Linneväfnadsfabrikerne (125), hvilka voro 3 till antalet är 1870, nemligen i Jönköping 1 och Örebro 1 äfvensom inom Göteborgs och Bohus län 1, samt sysselsatte 109 arbetare, hade följande tillverkningsoch värdebelopp, nemligen: Om äfven här de båda femårsperioderna och sammanställas, så visar sig, att tillverkningen af linneväfnader under den förra, eller under åren , i årligt medeltal utgjorde 27,928 fot och 1,006 stycken till ett sammanlagdt värde af 17,606 R:dr samt under den senare, eller åren , uppgick till 708,990 fot och 7,343 stycken med ett sammanräknadt värde af 248,580 R:dr; hvadan berörda tillverkningsbelopp ökats, det i fot uppgifna med 2,439 procent och det i stycken anmälda med 629 procent samt tillverkningsvärdet med 1,312 procent; och är tillverkningen för år 1870, hvilken öfverstiger medeltillverkningen för åren med 718,383 fot och 1,828 stycken samt i värde med 275,175 R:dr, den största hittills för något år uppgifna. Segel- och Tältduksfabrikerne (126). Vid dessa fabriker, som år 1870 voro 5 till antalet och sysselsatte 190 arbetare, har sammanlagda tillverkningsvärdet uppgått till 407,101 R:dr. Förhållandet med tillverkningsbelopp och värde har under år 1870 varit sådant, följande tabell utvisar: Då beloppet af dessa fabrikers tillverkningar under femårsperioden utgjorde i årligt medeltal 1,036,429 fot och under femårsperioden uppgick till 1,757,827 fot, har detsamma frän

11 den förra af dessa perioder intill och med den senare ökats med omkring 70 procent; och är tillverkningsbeloppet för år 1870, hvilket öfverstiger medeltillverkningen för åren med 50,943 fot, det största för något år uppgifna, endast med undantag af de för hvartdera af åren 1868 och 1869 anmälda. Deremot har värdet af ifrågavarande tillverkningar, som under förstnämnda period beräknades till 430,251 R:dr samt under den senare till 571,519 R:dr och således ökats med omkring 33 procent, år 1870 åter nedgått och är näst efter de för hvartdera af åren 1845, 1846 och 1847 uppgifna värden, det lägsta, som från och med år 1845 förekommit. Tricotväfnadsfabrikerne (128) voro 10 till antalet år 1870 och sysselsatte 620 arbetare. De särskilda orter, der fabriksrörelse af detta slag, bestående af strumpor, skjortor, kalsonger, tröjor, halsdukar, mössor in. m., samma år egt rum, jemte tillverkniugsbelopp och värde, äfvensom medeltillverkningen i sin helhet för nedannämnda femårsperioder, inhemtas af följande tabell: Enligt hvad af förestående tabell inhemtas, har beloppet af ifrågavarande tillverkningar, hvilket under femårsperioden utgjorde i årligt medeltal 70,161 par och 10,686 stycken samt under perioden uppgick till 206,359 par och 178,686 stycken, från den förra intill och med den senare af förenämnda perioder ökats med 136,198 par eller omkring 194 procent och med 168,000 stycken eller ungefär 1,572 procent, hvarjemte tillverkningsvärdet under samma tid företer en tillväxt af omkring 564 procent; och utvisa tillverkningsbeloppen för år 1870 en ytterligare tillökning mot medeltillverkningen för åren ; hvaremot det för år 1870 angifna värde understiger medelvärdet under sistberörda period. Repslagerierna (77). Dessa voro år 1870 till antalet 18, nemligen i Carlstad 1, Gefle 3, Göteborg 5, Lund 2, Oscarshamn 1, Söderköping 1, Uddevalla 2, Wcstervik 1 samt Westernorrlands län 2. Vid dessa verk sysselsattes 202 arbetare och är tillverkningsvärdet uppgifvet:

12 Mekaniska ullgarnsspinnerierna (20) voro, på satt följande tabell utvisar, år 1870 i verksamhet uti: Tillverkningsvärdet år 1870 är endast 256 R:dr högre än det för sir 1869 anmälda värde, men understiger medeltillverkruugsvärdet. 103,075 Ii:dr, under de fem aren med 8,702 R:dr. De vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde år 1870 ett antal af 125. Mekaniska bomullsgarnsspinnerierna (18). Under år 1870 voro 20 sädana fabriker i verksamhet, och sysselsattes dervid 3,282 arbetare. Tillverkningen och värdet uppskattades till följande belopp, nemligen: *) För ofvanuittmidu i JciutltnuU län befintliga fabrik-, hvilken munälts vara i verksamhet år 1870, hafva något tillverkiiingsbelopp eller värde icke iippgijvks.

13 Sammanställas, i likhet med hvad här ofvan vid flera fabrikshandteringar skett, femårsperioderna och , så visar sig, att den under den förstnämnda af dessa perioder tillverkade qvantitet bomullsgarn i medeltal årligen utgjorde 4,031,155 skålpund och att enahanda qvantitet under den senare, likaledes i årligt medeltal, uppgick till 8,831,550 skålpund, hvadan ifrågavarande belopp frän den förra af dessa perioder intill och med den senare ökats med omkring 119 procent, äfvensom att tillverkningsqvantiteten år 1870 med 3,346,916 skålpund öfverstiger medeltillverkningen under åren ; och är den år 1870 åstadkomna qvantitet bomullsgarn, med undantag af de för hvartdera af åren 1856, 1857, 1860 och 1861 angifua belopp, det högsta, som hittills något är förekommit. Beträffande åter värdet af ifrågavarande slags tillverkningar, har detsamma, hvilket under femårsperioden uppskattades i medeltal till 3,111,523 R:dr och under perioden beräknats till 11,559,226 ll:dr, från den förra af dessa perioder intill och med den senare stigit med omkring 271 procent; och företer 1870 års tillverkningsvärde, hvilket, näst efter de för hvartdera af åren 1861 och 1866 uppgifna värden, är det högsta, som hittills något år anmälts, en ytterligare tillväxt af 1,346,039 R:dr mot. medelsiffran under sistnämnda femårsperiod. Tillverknmgsqvantiteten år 1870 utgjordes af följande garnsorter, nemligen: Mekaniska linnegarnsspinnerierna (19). Fabrikstillverkning af sådan beskaffenhet har under år 1870 bedrifvits vid 1 inom Göteborgs och Bohus län belägen fabrik. Tillverknmgsqvantiteten uppgifves hafva utgjort 426,159 skålpund till ett värde af 437,694 R:dr, hvilket värde är 3,852 R:dr högre än det för år 1869 angifna, men med 58,017 R:dr understiger årliga medelvärdet, 495,711 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under åren Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 153. Sidenfabrikerne (127). Vid 2 sådana i Stockholm belägna fabriker sysselsattes 282 arbetare. Beloppet af tillverkningen, som bestod af hel- och halfsidenväfnader af olika slag samt schalar och dukar, äfvensom värdet deraf utgjorde: Tillverkningsvärdet för år 1870, hvilket är 266,496 R:dr högre än enahanda värde för år 1869 samt äfven öfverstiger ej mindre de för hvartdera af åren 1867 och 1868 anmälda värden än äfven beräknade medelvärdet af de under femårsperioden åstadkomna tillverkningar af ifrågavarande slag, är dock, med undantag af de för hvartdera af ofvanåberopade år 1867, 1868 och 1869 äfvensom för år 1858 uppgifna värden, det låigsta, som från och med är 1845 blifvit anmäldt. Kattunstryckerierna (39) voro år 1870 till antalet 5, nemligen i Borås 2, Göteborg 1 och Östersund 1 samt inom Elfsborgs län 1. Tillverkningsqvantiteten vid dessa verk ä,r beräknad till 2,079,000 fot och 240 stycken, alltsammans värderadt till 54,381 R:dr, hvilket värde öfverskjuter tillverkningsvärdet för år 1869 med 16,150 R:dr och äfven är högre ån det för år 1868 anmälda värde, men deremot med 62,938

14 R:dr understiger årliga medelvärdet, 117,319 R:dr, af de vid dessa fabriker under åren åstadkomna tillverkningar. Vid ifrågavarande inrättningar sysselsattes år 1870 ett antal af 37 arbetare. Sockerraffineringsverken (92) voro år 1870 till antalet 10 och sysselsatte 1,307 arbetare. Förhållandet med de olika tillverkningarne vid dessa fabriker inhemtas af nedanstående tabell, som jemväl angifver de särskilda orter, der fabrikerne samma år voro i gång, äfvensoin dessa fabrikers antal samt tillverkningarnes belopp och värden i medeltal under nedannämnda perioder: Socker. Sirup. I afseende å den hufvudsakligaste tillverkningen vid ifrågavarande fabriksinrättningar, eller artikeln socker, visar sig af förestående tabell, att ej mindre tillverkningsbeloppet än äfven värdet deraf under alla förenämnda femårsperioder varit stadda i tillväxt, samt att denna tillväxt från perioden intill och med perioden utgjordes till beloppet af 18,406,852 skålpund, motsvarande en tillökning af ungefär 154 procent, och till värdet af 7,203,916 R:dr, motsvarande en tillökning af omkring 140 procent; och har 1870 års tillverkning, hvilken, såväl till qvantitet som värde, är den högsta, som hittills något år förekommit, öfverstigit medeltillverkningen under sistomförmälda period med 6,342,831 skålpund och i värde med 3,180,128 E:dr. Vidkommande åter den vid förevarande fabriker åstadkomna tillverkning af sirup, så har i medeltal för de å tabellen upptagna femårsperioder densamma äfven för denna artikel under den här afsedda tid ökats såväl till qvantiteten, endast med ett undantag, nemligen för perioden , då densamma nedgick under beloppet för den nästföregående perioden, som äfven till värdet med undantag af sistberörda lifvensom den närmast föregående femårsperioden. Tillökningen i denna tillverkning från femårsperioden intill och med peiioden motsvarar en tillväxt i qvantitet af nära 26 och i värde af omkring- 12 procent; och öfverstiger 1870 års tillverkning det för åren beräknade medelbelopp med 589,819 skålpund, och värdet med 61,100 R:dr. Sammanlagda tillverkningsvärdet, hvilket under femårsperioden utgjorde i medeltal 6,074,931 ll:dr och under perioden likaledes i årligt medeltal uppgick till 13,391,393 R:dr, har sålunda från den förra intill och med den senare af dessa perioder ökats med omkring 120 procent; och är 1870 års tillverkningsvärde 3,241,228 R:dr högre än årliga medelvärdet af de vid ifrågavarande inrättningar under åren åstadkomna tillverkningar. Enligt särskilda från 1 i Stockholm anlagdt samt frän förenämnda i Landskrona befintliga sockerbruk lemnade uppgifter a derstädes under år 1870 åstadkomna tillverkningar af hvitbetssocker, har tillverkningen

15 deraf äfvensom af s. k. hvitbetssirup uppgått till följande, i ofvan angifna totalsummor inberäknade, belopp och värden, nemligen: Tobaksfabrikerne (108) voro 97 till antalet år 1870 och sysselsatte 2,590 arbetare. Nedan intagna tabell angifver så väl de särskilda orter, der ifrågavarande fabriksrörelse år 1870 bedrifvits, äfvensom förhållandet samma år med de olika slagen af tillverkningarne samt värdet deraf, som ock medelantalet af fabriksinrättningar utaf ifrågavarande slag äfvensom tillverkningarnes belopp och värden i medeltal under deri angifna perioder: Sammanlagda beloppet af tobaksfabrikernes tillverkningar, hvilket under femårsperioden i årligt medeltal utgjorde 4,184,586 skålpund, i värde motsvarande 1,970,258 R:dr, och under femårsperioden uppgick till 8,144,656 skålpund, beräknade till ett värde af 6,198,675 R:dr, har sålunda från den förra intill och med den senare af dessa perioder ökats till qvantiteten med 3,960,070 skålpund eller med omkring 95 procent samt till värdet med 4,228,417 R:dr eller med ungefär 215 procent; och är 1870 års tillverkning, Commerce Collegii Berättelse om Fabr. ock Mamifakt. fur är ItfiO. 2

16 hvilken öfverstigcr medeltillverkniugen under den senare femårsperioden till qvantiteten med 582,098 skålpund och till värdet med 263,632 R:dr, tillika den högsta, som vid ifrågavarande inrättningar hittills något år förekommit. Färgerierna (15). Dessa inrättningar voro år 1870 till antalet 376, af hvilka 147 voro belägna i städer, 19 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 210 på landet, och syselsattes dervid 1,045 arbetare. Värdet af tillverkningen är uppgifvet Värdet af ifrågavarande tillverkningar, hvilket värde från femårsperioden intill och med perioden ökats mod 439,027 R:dr eller med omkring 53 procent, har år 1870 öfverstigit medelvärdet för sistnämnda period med 45,991 iirdr och är äfven högre än de för öfriga omförmälda perioder beräknade medelvärden, endast mod ett undantag, nemligen för perioden På sätt af tabellen Litt. E. inhemtas, funnos år 1870 till handtverkare inom detta yrke räknade: i städerna 81 färgare med 178 arbetare och på landet 58 färgare, hvilka sysselsatte 46 arbetare. Läderfabrikernes (54) antal år 1870 var 656, deraf 163 i städer, 34 i köpingar och under landsrätt lydande städer samt 459 på landet, och sysselsattes vid dessa fabriker 1,513 arbetare. Tillverkningen, bestående af sulläder och smorläder samt diverse hudar och skinn, äfvensom värdet deraf inhemtas af följande redogörelse: På sätt förestående redogörelse utvisar, hafva de vid läderfabrikerne åstadkomna tillverkningar under ofvan uppräknade femårsperioder befunnit sig i tillväxt, endast med ett undantag, nemligen för perioden , dä dessa tillverkningar såväl till den i skålpund uppgifna qvantitet som ock till värdet sjönko under den närmast föregående periodens medelsiffror; utvisande dessa tillverkningar, hvilka under åren utgjorde i ärligt medeltal 1,398,069 skålpund och 218,418 stycken, värderade till 1,370,978 R:dr, samt under åren , likaledes i årligt medeltal, uppgingo till 2,743,646 skålpund och 516,499 stycken, i värde upptagna till 4,300,025 R:dr, en tillväxt af omkring 96 procent för den förra tillverkningsqvantiteten och ungefär 136 procent för den senare äfvensom af nära 221 procent i värdet af ifrågavarande tillverkningar; och öfverstiger 1870 års tillverkning af enahanda slag, hvilken i fråga om den i stycken anmälda qvantitet är lägre än medelbcloppet under femårsperioden , medeltillverkniugen under sistnämnda femårsperiod med 352,969 skålpund och till värdet, hvilket tillika är det högsta, som hittills något år förekommit, med 539,254 R:dr. Enligt tabellen Litt. E. voro till handtverkare år 1870 räknade: i städerna 178 garfvare med 445 arbetare och på landet 96 garfvare med 85 arbetare.

17 Oljeslagerierna (65) voro 32 till antalet år 1870, deraf 29 på landet, och utgjorde arbetarnes antal 176. Tillverkningen uppgifves hafva bestått af: Tillverkningen af lin- och rofolja samt oljekakor har under år 1870 likasom under föregående år utgjort den hufvudsakligaste produktionen vid oljeslagerierna; och har tillverkning vid dessa fabriker samma år egt rum å de orter och till de belopp, nedan intagna tabell utvisar: Sammanlagda värdet af de vid ifrågavarande fabriker åstadkomna tillverkningar, hvilket värde under de fem åren i medeltal utgjorde 551,862 R:dr och under åren likaledes i medeltal uppgick till 1,527,650 R:dr, har således från den förra intill och med den senare af dessa femårsperioder ökats med 975,788 R:dr, motsvarande en tillväxt af omkring 177 procent; och öfverstjger 1870 års enahanda värde, hvilket med undantag af de för hvartdera af åren 1863, 1864 och 1866 anmälda värden är det högsta, som hittills uppgifvits, medeltillverkningen under åren med 110,349 R:dr. Såp- och Tvålfabrikerne (102) voro 11 till antalet år 1870, nemligen i Stockholm 3, Göteborg 1, Linköping 1, Malmö 3, Norrköping 1, Ystad 1 samt inom Göteborgs och Bohus län 1. Tillverkningen vid dessa fabriker under samma år är uppgifven till 7,861,540 skålpund såpa samt 606,090 skålpund och 267,696 stycken tvål, äfvensom sammanlagda värdet deraf till 1,424,754 R:dr, hvilket värde med 12,873 R:dr öfverstiger tillverkningsvärdet för år 1869 och iifven är 74,929 R:dr högre än ärliga medelvärdet, 1,349,825 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Antalet af de vid dessa fabriker sysselsatte arbetare uppgick år 1870 till 79.

18 Stearinljusfabrikerne (95) voro år 1870 till antalet 3, nemligen i Stockholm 2 och på landet inom Stockholms län 1, samt sysselsatte tillsammans 151 arbetare. Tillverkningen vid dessa fabriker är för samma år uppgifven till 1,266,631 skålpund, i värde uppskattade till 795,779 R:dr, hvilket värde är 156,536 R:dr lägre än tillverkningsvärdet år 1869, men näst efter detta senare är det högsta, som under de sista fem åren anmälts, samt äfven med 54,906 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 740,873 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under åren Talgljusfabrikerne (106). Dessa voro år 1870, likasom nästföregående år 1869, till antalet 5, nemligen i Stockholm 1, Jönköping 1, Malmö 1 och Ystad 2, och sysselsattes vid dem 25 arbetare. Tillverkningen förstnämnda år uppgick till 8,175 centner, i värde angifna till 326,047 R:dr, hvilket värde med 34,529 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är 342,792 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 668,839 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Glasbruken (22), som år 1870 voro 27 till antalet, sysselsatte 1,265 arbetare. Nedanstående tabell utvisar så väl antalet af dylika inrättningar inom de särskilda länen äfvensom tillverknings- och värdebeloppen för samma år, som ock för de deri angifna femårsperioder antalet af dylika inrättningar samt tillverknings- och värdebelopp i årligt medeltal: Sammanlagda värdet af de vid glasbruken åstadkomna tillverkningar, hvilket värde under åren i årligt medeltal utgjorde 736,832 R:dr och under åren likaledes i medeltal uppgick till 1,638,238 R:dr, har sålunda från den förra intill och med den senare af dessa perioder ökats med 901,406 R:dr, motsvarande en tillväxt af mera än 122 procent; och öfverskjuter 1870 års tillverkningsvärde, hvilket näst efter det för år 1866 anmälda är det högsta, som hittills något år förekommit, det för femårsperioden beräknade medelvärde å ifrågavarande tillverkningar med 26,046 R:dr.

19 Porslinsfabrikerne (72) voro år 1870, liksom föregående år, till antalet 2, nemligen vid Rörstrand i Stockholm och Gustafsberg inom Stockholms län, samt sysselsatte 665 arbetare. Sammanlagda värdet af tillverkningarne har utgjort: Ifrågavarande tillverkningsvärde har alltså från femårsperioden intill och med femårsperioden ökats med 578,936 R:dr, motsvarande en tillväxt af nära 137 procent; och öfverstiger 1870 års enahanda värde, hvilket är det högsta, som hittills anmälts, årliga medeltillverkningen under åren med 106,150 R:dr. Stenkärls- och Kakelugnsfabrikerne (97). Sådana fabriker funnos år 1870 till ett antal af 62, nemligen i Stockholm 3, Askersund 1, Borås 1, Gefle 2, Göteborg 1, Helsingborg 1, Landskrona 1, Malmö 1, Norrtelje 1, Oscarhamn 1, Sigtuna 6, Säter 1, Trelleborg 2, Upsala 2 och Östersund 1, samt på landet i nedan uppräknade län: Calmar 3, Christianstads 1, Elfsborgs 4, Gefleborgs 7, Jönköpings 4, Kopparbergs 1, Kronobergs 1, Malmöhus 2, Skaraborgs 1, Stockholms 1, Södermanlands 3, Upsala 2 och Örebro 2, äfvensom uti följande köpingar: Arvika 3, Mönsterås 1 samt Mörbylånga 1. Vid samtliga dessa verk sysselsattes 397 arbetare, och utgjorde tillverkningsvärdet 286,794 R:dr, som med 17,020 R:dr understiger föregående årets enahanda värde och är det lägsta under senaste fem år uppgifna. Pappersfabrikerne (66). Antalet af sådana fabriksinrättningar är för år 1870 uppgifvet till 57, och tillverkades vid dessa fabriker af imperial- och regalpapper 220 ris och 600 skålpund, postpapper 3,297 ris och 72,400 skålpund, skrif- och konceptpapper 32,558 ris och 446,800 skålpund, tryckpapper 71,013 ris och 4,495,300 skålpund, kardus- och omslagspapper 17,438 ris och 1,597,900 skålpund äfvensom makulaturoch gråpapper 14,560 ris och 11,300 skålpund samt diverse sorter papper 14,773 ris, 4,557,900 skålpund, 8,389,285 stycken, 9,289 rullar och 1,157,725 qvadratfot. Tillverkningen i det hela uppgifves till 153,859 ris, 111,822 centner, 8,389,285 stycken, 9,289 rullar och 1,157,725 qvadratfot, hvilket allt uppgifvits i värde motsvara 4,416,708 R:dr. Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgifves till 1,904. A följande sida intagna tabellariska sammandrag utvisar de under år 1870 i gång varande pappersbrukens antal inom de olika orterna, jemte medelantalet af de under ofta åberopade femårsperioder i hela riket befintliga inrättningar af ifrågavarande slag, qvantiteten af deras tillverkningar, tillika med vissa slag deraf särskildt angifna och de öfriga sammanförda under benämningen diverse sorter papper, äfvensom tillverkningsvärdet.

20 Pappers- Värdet af tie vid pappersfabrikcnie åstadkomna tillverkningar har således, på sätt af ofvan intagna sammandrag närmare inhemtas, under de perioder nämnda sammandrag omfattar, varit, ehuru i olika mån för de derstädes särskildt angifna slag af papper, i stigande. Under det sålunda värdet af tillverkadt postpapper, hvilket åren i medeltal utgjorde 36,411 R:dr och under åren likaledes i medeltal uppgick till 98,411 R:dr, ökats med 62,000 R:dr eller med omkring 170 procent, samt tillverkningen

21 fabrikerne af skrif- och konceptpapper utvisar en långt mindre hastig tillväxt, har värdet af det vid fabrikerne åstadkomna tryckpapper, hvilket värde åren i medeltal uppskattades till 241,404 K:dr och åren utgjorde 1,302,933 K:dr, stigit med 1,061,529 R:dr, motsvarande en tillväxt af omkring 440 procent; och utvisar äfven tillverkningen af de under diverse sorter papper uppförda slag eti tillökning af 1,096,266 R:dr eller af omkring 196 procent. Sammanlagda tillverkningsvärdet åter, hvilket under först-

22 nämnda period beräknades i årligt medeltal till 1,200,626 R:dr och under den senare uppgick till 3,667,766 R:dr, har ökats med 2,467,140 R:dr, motsvarande en tillväxt af omkring 205 procent; och öfverstiger 1870 års enahanda värde, hvilket är det högsta, som hittills under något år förekommit, årliga medelvärdet under de fem åren med 748,942 R:dr. Fabrikerne för tillverkning af pappersmassa (67). Ifrågavarande fabriker, hvilka uti föregående berättelser varit inbegripna under pappersfabrikerne, men, med afseende på tillverkningens år efter år stigande betydenhet, numera särskildt upptagas/ voro år 1870 till antalet 6 och sysselsatte 282 arbetare. Tillverkningen är för samma år uppgifven till 78,344 centner, äfvensom sammanlagda värdet deraf till 417,175 R:dr, hvilket, värde är det högsta, som något år anmälts, och med 259,751 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 157,424 R:dr, af de vid nämnda fabriker under åren åstadkomna tillverkningar. Kortfabrikerne (48). Dessa voro 6 till antalet, nemligen i Stockholm 3, Borås 1, Malmö 1 och Norrköping 1. Tillverkningsqvantiteten är uppgifven till 167,484 stycken kortlekar, värderade till 132,556 R:dr, hvilket värde näst efter det för år 1867 anmälda är det högsta, som under senaste fem år förekommit, och med 3,656 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 128,900 R:dr, af de vid samma fabriker under åren åstadkomna tillverkningar. Antalet arbetare år 1870 utgjorde 35. Tapetfabrikernes (107) antal uppgick år 1870 till 15, nemligen i Stockholm 4, Greima 1, Göteborg 2, Jönköping 2, Malmö 1 och Östersund 1, samt inom Oalmar län 1 och Kronobergs län 3. Sammanlagda tillverkningsqvantiteten vid dessa fabriker är uppgifven till 944,543 rullar, i värde motsvarande 320,502 R:dr, hvilket värde är det högsta, som under senaste fem år förekommit och med 59,795 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 260,707 R:dr, af tapetfabrikernes tillverkningar under de fem åren Antalet arbetare vid dessa fabriker uppgick till 164. Mekaniska verkstäderne (56) voro år 1870 till antalet 92, eller 74 i städer och 18 på landet, och sysselsatte 5,107 arbetare. Tillverkningsvärdet uppskattades samma år till följande belopp, nemligen:

23 Värdet af de vid ifrågavarande inrättningar åstadkomna tillverkningar, hvilket värde under åren i årligt medeltal utgjorde 947,128 R:dr oeh under åren , likaledes i medeltal, uppgick till 7,612,667 R:dr, har således frän den förra intill och med den senai-e af dessa perioder ökats med 6,665,539 R:dr, motsvarande en tillväxt af nära 704 procent; och öfverstiger tillverkningsvärdet år 1870, hvilket är det högsta, som hittills blifvit anmäldt, ärliga medelvärdet af dessa fabrikers tillverkningar under sistnämnda period med 1,673,297 R:dr. Mekaniska snickerifabrikerne (89) voro 6 till antalet år 1870 och sysselsatte 282 arbetare. Värdet af tillverkningarne uppgick till 510,077 R:dr, hvilket värde är det högsta, som hittills något år anmälts, och är 160,228 R:dr högre än det för år 1869 angifna värde samt öfverstiger med 326,207 R:dr årliga medelvärdet, 183,870 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Åkdonsfabrikerne (129) voro 10 till antalet år 1870, nemligen i Askersund 1, Engelholm 1, Gelle 1, Grenna 1, Helsingborg 2, Jönköping 2, Nyköping 1 och Ystad 1. Dessa fabrikers sammanlagda tillverkningsvärde är uppgifvet till 82,050 R:dr, som med 2,250 R:dr understiger enahanda värde för år 1869 samt näst efter det för år 1868 anmälda värde är det lägsta, som under senaste fem år förekommit. Antalet vid dessa fabriker sysselsatte arbetare utgjorde 96. Dessutom bedrefs år 1870 vagnmakeriyrke i städer af 98 handtverkare med 113 arbetare och på landet af 64 handtverkare, hvilka sysselsatte 69 arbetare. Kemisk-tekniska fabrikerne (41). Dessa fabriker, omfattande tillverkningen af kemisk-tekniska preparater, färger, parfymerier, helsovatten m. m., voro 41 till antalet år 1870, eller 36 i städer och 5 på landet, nemligen i Stockholm 19, Falun 1, Göteborg 2, Jönköping 2, Linköping 1, Malmö 5, Sundsvall 1, Söderköping 2, Uddevalla 1, Westervik 1 och Örebro 1, samt på landet inom Blekinge län 1, Elfsborgs län 1, Göteborgs och Bohus län 2 äfvensom Stockholms län 1. Värdet af tillverkningarne vid samtliga dessa fabriker är uppgifvet till 629,532 R:dr, hvilket värde med 261,808 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 198,758 R:dr högre än årliga medelvärdet, 430,774 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Antalet arbetare uppgick år 1870 till 175. Vid 24 sådana fabriker, inrättade å nedaunämnde orter, utgjorde tillverk Tändsticksfabrikerne (113). ningsvärdet år 1870:

24 Sammanlagda tillverkningsvärdet, hvilket under de fem åren i medeltal utgjorde 52,951 R:dr för år och under de fem åren , likaledes i årligt medeltal, uppgick till 1,012,925 R:dr, har sålunda från den förra intill och med den senare af dessa femårsperioder ökats med 959,974 R:dr, motsvarande en tillväxt af nära 1,813 procent; och öfverstiger 1870 års enahanda värde med 999,956 R:dr årliga medelvärdet af de under åren åstadkomna tillverkningar af ifrågavarande slag. De vid nämnda fabriker sysselsatte arbetares antal uppgick är 1870 till 2,790. Fabrikerne för tillverkning af tändsticksämnen (114). År 1870, det första då tillverkning af sådan beskaffenhet anmälts hafva egt rum, voro 2 fabriker i verksamhet, nemligen i Gefle 1 och inom Elfsborgs län 1, samt sysselsatte 94 arbetare. Sammanlagda tillverkningsvärdet vid dessa fabriker uppgick till ett belopp af 71,200 R:dr. Porterbryggeri (73). Fabrikshandtering af ifrågavarande slag idkades år 1870 endast vid det så kallade f. d. Lorentska porterbryggeriet i Göteborgs och Bohus län, hvarest tillverkningsqvantiteten utgjorde 603,757 kannor, i värde upptagne till 732,699 R:dr, hvilket belopp är 144,303 R:dr högre än föregående årets tillverkningsvärde och med 196,521 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 536,178 R:dr, af nämnda fabriksinrättnings tillverkningar under de fem åren Arbetarnes antal utgjorde 129. Cikoriefabrikerne (10) voro år 1870 till antalet 4, nemligen i Calmar 1, Malmö 1 och Ystad 1 samt inom Malmöhus län 1. Vid dessa fabriker sysselsattes 101 arbetare och tillverkades 2,399,531 skålpund till ett värde af 283,143 R:dr. Sistnämnda värde, 283,143 R:dr, är 15,057 R:dr lägre än föregående årets tillverkningsvärde, men öfverstiger med 37,281 R:dr årliga medelvärdet, 245,862 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Bärvinsfabrikerne (8), hvilka år 1870 voro 4 till antalet, eller i Stockholm 2, Gefle 1 och Göteborg 1, åstadkommo en tillverkning af 139,500 kannor, i värde beräknade till 240,000 R:dr, hvilket belopp är 850 R:dr lägre än föregående årets tillverkningsvärde, men med 13,290 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 226,710 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Antalet af de vid dessa fabriker år 1870 sysselsatte arbetare utgjorde 15. Fabrikerae för litografiska arbeten (52). Vid dessa fabriker, 6 till antalet, eller i Stockholm 2, Malmö 3 och Norrköping 1, sysselsattes 256 arbetare. Värdet af nämnda fabrikers tillverkningar är uppgifvet till 464,289 R:dr, hvilket, jemfördt med tillverkningen år 1869, utvisar en tillökning af 56,933 R:dr och med *) För ofvannänmda i Östergötlands Jan befintliga fabrik, hvilken anmälts vara i verksamhet år 1870, har något tillverkningsvärde icke uppgifvits.

25 ,969 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 313,320 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Musikaliska instrumentmakerierna (61). Af sådana fabriker voro 12 i verksamhet år 1870, nemligen i Stockholm 4, Göteborg 2, Linköping 1, Malmö 2, Nora 1, Westervik 1 och Örebro 1. Värdet af tillverkningen har uppgifvits till 260,350 R:dr, hvilket belopp är 42,500 R:dr högre än det för ar 1869 anmälda värde och med 86,280 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 174,070 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Antalet arbetare år 1870 utgjorde 132. Mineraloljefabrikerne (59). Vid dessa fabriker, hvilka år 1870 voro 3 till antalet, eller i Stockholm 1, Söderhamn 1 och Södertelje 1, sysselsattes 33 arbetare. Tillverkningsqvantiteten har utgjort 409,009 kannor och 29,825 skålpund, i värde upptagne till 399,815 R:dr, hvilket belopp med 113,989 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 158,587 R:dr högre än årliga medelvärdet, 241,228 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Handskfabrikerne (26) voro år 1870 till antalet 9, nemligen i Carlskrona 1, Lund 2 och Malmö 5 samt inom Göteborgs och Bohus län 1, och sysselsatte 294 arbetare. Dessutom bedrefs år 1870 tillverkning af handskar såsom handtverk i städer af 90 personer, hvilka sysselsatte 85 arbetare, och på landet af 2 personer. Värdet af de vid omförmälda fabriker åstadkomna tillverkningar uppgick Ifrågavarande fabrikers tillverkningsvärde, hvilket under åren i medeltal utgjorde 18,172 R:dr och under åren uppgick, likaledes i årligt medeltal, till 125,936 R:dr, har således från den förra intill och med den senare af dessa femårsperioder ökats med 107,764 R:dr, motsvarande en tillväxt af mera än 593 procent; och öfverstiger 1870 års enahanda värde med 135,832 R:dr årliga medelvärdet af de under sistnämnda femårsperiod åstadkomna tillverkningar. Sömnadsfabrikerne (104) voro år 1870 till antalet 13, nemligen i Stockholm 12 och Gefle 1, samt sysselsatte 128 arbetare. Tillverkningsvärdet är uppgifvet till 198,800 R:dr, hvilket belopp är 9,200 R:dr högre än enahanda värde för år 1869 och med 45,240 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 153,560 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Korkfabrikerne (46). Vid dessa fabriker, hvilka voro 13 till antalet år 1870, eller i Stockholm 6, Göteborg 2, Malmö 2, Norrköping 2 och Gefle 1, sysselsattes 175 arbetare. Tillverkningsqvantiteten utgjorde 366,962 gross, i värde upptagne till 216,265 R:dr, hvilket belopp med 31,750 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och med 64,315 R:dr årliga medelvärdet, 151,950 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Urfabrikerna (115) voro år 1870 till antalet 66, alla belägne i städer, och sysselsatte 114 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgick till 89,007 R:dr, hvilket belopp är 5,830 R:dr lägre än föregående årets enahanda värde och rned 12,198 R:dr understiger årliga medelvärdet, 101,205 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Dessutom bedrefs år 1870 urmakeriyrke i städer af 208 handtverkare med 163 arbetare och på landet af 72 handtverkare med 25 arbetare.

26 Kemiska blekerierna (40). Vid dessa fabriker, hvilka år 1870 voro till antalet 9, nemligen i Carlshamn 3, Göteborg 1, Norrköping 2, Uddevalla 1 samt på landet inom Göteborgs och Bohus lftn 1 och Södermanlands län 1, har tillverkning egt rum till ett varde af 94,007 R:dr, hvilket belopp med 29,035 R:dr understiger föregående årets tillverkningsvärde och är 1,902 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 95,909 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren 1865' Antalet arbetare vid dessa fabriker utgjorde 50. Jern- och stålfabrikerne (35) voro år 1870 till antalet 5, nemligen i Stockholm 1 och Gefle 2 samt inom Södermanlands län 2. Tillverkningen uppskattas till ett värde af 99,251 R:dr, hvilket belopp är 3,886 R:dr högre, än föregående årets tillverkningsvärde, och med 9,012 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 90,239 R:dr, af de vid ifrågavarande fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Antalet af de vid dessa fabriker år 1870 sysselsatte arbetare uppgick till 110. Stärkelsefabrikerne (100), hvilka år 1870 voro 8 till antalet, eller i Stockholm 1, Malmö 2, Landskrona 2 och Norrköping 1 samt på landet inom Oalmar län 1 och Kronobergs län 1, sysselsatte 31 arbetare och åstadkommo tillverkningar till ett värde af 87,952 R:dr, hvilket belopp med 36,327 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde, men är 4,790 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 92,742 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Åttikefabrikerne (130). Vid dessa fabriker, hvilka år 1870 voro till antalet 12, eller i Stockholm 5, Oarlshamn 1, Eskilstuna 1, Göteborg 1, Lund 1, Malmö 1 och Skenninge 1 samt på landet inom Malmöhus län 1, sysselsattes 16 arbetare, och värderades tillverkningen till 121,894 R:dr, hvilket belopp är 26,608 R:dr högre än föregående årets tillverkningsvärde och med 34,101 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 87,793 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren 1865' Bandfabrikerne (121) voro år 1870 till antalet 7, alla belägna i Stockholm, och sysselsatte 31 arbetare. De vid dessa fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till ett värde af 58,758 R:dr, hvilket belopp med 5,509 R:dr öfverstiger det för år 1869 anmälda värde, men är 1,235 R:dr lägre än årliga medelvärdet, 59,993 R:dr, af dessa fabrikers tillverkningar under de fem åren Stenhuggerierna (96) uppgifvas år 1870 hafva varit 6 till antalet, nemligen i Lund 3 samt på landet inom Blekinge län 2 och Örebro län 1. Dessa inrättningars tillverkningar uppskattades till 92,130 R:dr, hvilket, belopp med 13,130 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 14,488 R:dr högre än årliga medelvärdet, 77,642 R:dr, af de vid dessa fabriker under de fem åren åstadkomna tillverkningar. Antalet arbetare uppgick år 1870 till 314. Stenhuggeri idkades derjemte i städer af 20 handtverkare med 11 arbetare samt på landet af 10 hxindtrerkare, hvilka sysselsatte 28 arbetare. Galvaniska fabrikerne (17). Dessa fabriker voro år 1870 till antalet 7, eller i Stockholm 3, Carlshamn 2, Södertelje 1 och Örebro 1, samt sysselsatte 75 arbetare. Värdet af de vid nämnda fabriker åstadkomna tillverkningar uppskattades till 76,837 R:dr, hvilket belopp är 31,932 R:dr högre än föregående årets tillverkningsvärde och mod 29,653 R:dr öfverstiger årliga medelvärdet, 47,184 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Metall- och bronsfabrikerne (57) voro år 1870 till antalet lo, nemligen i Stockholm 2, Gefle 1, Göteborg 6, Nyköping 2, Sigtuna 2, Westerås 1 och Örebro 1, samt sysselsatte 79 arbetare. Vid dessa fabriker ästadkommos tillverkningar till värde af 88,369 R:dr, hvilket belopp med 54,953 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är 25,443 R:dr högre än årliga medelvärdet, 62,926 R:dr, af samma fabrikers tillverkningar under de fem åren

27 Benmjölsfabrikerne (4). Vid dessa fabriker, 4 till antalet, eller i Stockholm 1 samt på landet inom Elfsborgs län 2 och Malmöhus län 1, sysselsattes 4 arbetare, och uppskattades tillverkningen till ett värde af 86,444 E:dr eller 117 R:dr mera än år 1869; och öfverstiger förstnämnda värde med 34,027 R:dr årliga medelvärdet, 52,417 R:dr, af ifrågavarande fabrikers tillverkningar under de fem åren Bleckslageri (6). Under år 1870 har 1 sådan fabrik uppgifvits vara i verksamhet i Stockholm och sysselsatt 63 arbetare. Tillverkningen har värderats till 172,986 R:dr, hvilket belopp med 17,207 R:dr öfverstiger föregående årets tillverkningsvärde och är det högsta, som under senaste fem år anmälts. Derjemte voro, såsom handtverkare, inom detta yrke i verksamhet i städer 172, hvilka sysselsatte 343 arbetare, samt på landet 30 med 15 arbetare. Symaskinsfabrikerne (101). Ar 1870 voro 4 sådana fabriker i verksamhet, nemligen i Göteborg 1 och Lund 1 samt på landet inom Elfsborgs län 1 och Kopparbergs län 1; och sysselsattes vid dessa fabriker 96 arbetare. Tillverkningsvärdet uppskattades till 56,060 R:dr, hvilket med 7,760 R:dr öfverstiger föregående årets enahanda värde, men är lägre än det som anmälts för år 1868, det första, då fabriksinrättning af ifrågavarande beskaffenhet uppgifvits vara i verksamhet. Jerntrådsdragerierna (36). Dessa fabriker, 3 till antalet år 1870, eller i Oscarshamn 1 samt inom Calmar län 1 oeh Wermlands län 1, sysselsatte 73 arbetare. Tillverkningen har beräknats till ett värde af 338,988 R:dr eller 205,448 R:dr mera än år 1869, det första, då en sådan inrättning anmälts vara i verksamhet. Vidare anser Collegium sig böra särskildt redogöra för följande, enligt inkomna uppgifter, först under år 1870 i verksamhet varande fabriker, nemligen: Garntryckeri (21). Vid 1 sådan i Malmö belägen fabrik, hvarest 41 arbetare sysselsattes, har år 1870 tillverkningen beräknats till ett värde af 180,000 R:dr. Korkskruffabrik (47). Vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik har tillverkningen år 1870 beräknats till 1,260 R:dr. Ifrågavarande fabrik sysselsatte 2 arbetare. Fabrik för tillverkning af papperspåsar (69). Ar 1870 har vid 1 sådan i Stockholm befintlig fabrik, hvilken sysselsatte 6 arbetare, tillverkningen uppskattats till 6,000 R:dr. Fabrik för tillverkning af stråhattar (99). Vid 1 sådan i Stockholm belägen fabrik, hvilken sysselsatt 10 arbetare, har år 1870 tillverkningen beräknats till ett värde af 15,000 R:dr. Vid alla öfriga fabriks- och manufakturinrättningar af flerehanda slag, för hvilka i denna underdåniga berättelse särskild redogörelse icke blifvit lemnad, hafva tillverkningarne ä,r 1870 uppgått till ett sammanräknadt värde af 939,482 R:dr, och utgjorde antalet af dessa inrättningar 249, hvilka sysselsatte 1,146 arbetare. Sådana inrättningar äro: aduceringsfabriker (1), asfaltfabriker (2), axelfabriker (3), bildhnggerier (5), bobinfabriker (7), chocoladfabriker (9), cokesfabriker (11), fabriker för tillverkning af fabriksredskap (12), filhuggerier (13), fotolitografiska fabriker (14), förgyllerier (16), glassliperier (23), gulddragerier (24), hagelfabriker (25), hattfabriker (27), hattstornmefabriker (28), hjulfabriker (29), hvitgarfverier (30), hästskofabriker (31), fabriker för tillverkning af kirurgiska, matematiska och optiska instrumenter (32 34), kaffebrännerier (37), kardfabriker (38), kimröks-, harts- och terpentinfabriker (42), klosettfabriker (43), knappfabriker (44), korgfabriker (45), lackfabriker (49), laekérfabriker (50), leksaksfabriker (51), lump- och lappullsfabriker (53), mansmössefabriker (55), metallduks- och messingstrådsfabriker (58), mjölkkäi'lsfabriker (60), möbelfabriker (62), nitroglycerinfabriker (63), nålfabiiker (64), pappersmålerier (68), paraplyfabriker (70), pelsverksfabriker (71), portföljfabriker (74), pottaskefabriker (75), pressjästfabriker (76), en rullgardinsfabrik (78), saltraffinaderier (79), en sandpappersfabrik (80), senapsmalerier (81), sidenappreteringsverk (82), silkesrederier (83), skodonsfabriker (84), skogsuilsfabriker (85), skostiftsfabriker (86), skyltfabriker (87), snickerifabriker (88), en

28 snusdosfabrik (90), snörrnakerier (91), sockersågningsfabriker (93), spegelfabriker (94), stilgjuterier (98), sftmskmakerier (103), tagelrederier (105), trädoljefabriker (109), träkärlsfabriker (110), tunnbinderifabriker (111), tändrörsfabriker (112), vaddfabriker (116), vadmalsstampar (117), vagnssmörjefabriker (118), vaxduksfabriker (119) och vaxljusfabriker (120). Beträffande åtskilliga i tabellen Litt. A. uppräknade fabriker, vid hvilka under åren 1866, 1867, 1868 och 1869 tillverkning i större eller mindre mån anmälts hafva egt rum, äro för år 1870 några uppgifter Collegium icke meddelade. Sådana fabriker äro: gnmmifabriker, hästoljefabriker, limkokerier, målerifabriker, målkärlsfabriker, möbelspånsfabriker, nystningsfabriker, pudrettfabriker, lisgrynsqvarnar, segelsömmerier och silkesfransfabriker. Af här ofvan meddelade uppgifter och de uti tabellerna Litt. A. och B. samt C. 1 och C. 2 intagna sammandrag inhemtas, att antalet fabriks- och manufakturinrättningar år 1870 uppgått till 2,183 samt att 34,587 arbetare, varit vid dem sysselsatte, äfvensom att dessa inrättningars sammanlagda tillverkningsvärde utgjort 92,281,084 R:dr. Sammanställes, i likhet med hvad här ofvan vid åtskilliga af de mera betydande fabriks- och manufakturinrättningarne skett, det år 1870 uppgifna sammanlagda tillverkningsvärde, 92,281,084 R:dr, med de enahanda värden, som beräknats så visar sig, att medelvärdet af de vid samtliga fabriker och manufakturinrättningar åstadkomna tillverkningar från period till period befunnit sig i oafbruten tillväxt; att detta värde, hvilket under de fem åren i årligt medeltal utgjorde 30,017,201 R:dr och under de fem åren , likaledes i årligt medeltal, uppgick till 79,672,017 R:dr, från den förstnämnda intill och med den senare af dessa perioder ökats med 49,654,816 R:dr, motsvarande en tillväxt af 165,is procent; samt att 1870 års tillverkningsvärde, hvilket är det högsta som hittills under något år förekommit och med 9,960,437 R:dr öfverstiger det för år 1869 uppgifna enahanda värde, är 12,609,067 R:dr högre än årliga medelvärdet af samtliga fabrikernes tillverkningar under de fem åren Uti den tillökning i tillverkningsvärde, som år 1870, jemfördt med nästföregående år, egt rum, hafva, enligt hvad af ofvan intagne redogörelser inhemtas, sockerraffineringsverken, mekaniska verkstäderna, klädesoch bomullsväfnadsfabrikerne, tändsticksfabrikerne och bomullsgarnsspinnerierna haft största andelen. Den andel åter, som, med hänseende till det uppgifna tillverkningsvärdet, dels särskildt hvar och en af de fabriksinrättningar, hvilka ega en större och allmännare betydenhet, dels ock öfriga, hvilka här nedan upptagas under benämningen "Diverse fabriker", haft i förhållande sinsemellan och till tillverkningen i sin helhet, inhemtas af följande tabell, som uti jemna tusental jemväl angifver värdet af tillverkningen, nemligen: