Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1854 INNEHÅLL

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, Täckningsår: ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-54

3 Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1854 INNEHÅLL Underdånig berättelse Sid. Norrige Finland Ryssland Danska Staterna.. 9. Preussen Mecklenburg, Hansestäderna, Hanover och Oldenburg. 13. Nederländerna Belgien Stor-Britannien och Irland Frankrike Portugal Spanien Öfriga Länder vid Medel- och Adriatiska Hafven samt Nordvestra kusten af Afrika Nord-Amerika och Westindien Södra Amerika Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien 41. Utrikes Handeln i allmänhet Utrikes Sjöfarten i allmänhet Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel År 1854 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år N:o 2. Öfversigt af Tull-Uppbörden åren N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce- Collegium insända uppgifter, rörande Svenska sjöfarten till och från Norige år N:o 4. Öfversigt af Sveriges Handel på andra länder år 1854, enligt officiela uppgifter. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Införsel och Utförsel år 1854.

4 N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. N:o 10. N:o 11. N:o 12. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de år 1854 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg, äfvensom deras antal och lästetal. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de åren till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga. Sammandrag, som, grundadt på de till Commerce-Collegium årligen inkommande Förteckningar, utvisar för nedannämnda år antalet och lästetalet af Städers och Landtmäns mätta Fartyg samt af Stapelstädernes Skeppare och Sjöfolk. Uppgift på de Fartyg från nedannämnde Städer och Köpingar, hvilka, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till utrikes sjöfart under åren Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

5 COMMERCE-COLLEGII Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år STORMÄKTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium får härmedelst afgifva underdånig berättelse angående Sveriges utrikes handel och sjöfart under sistlidne år 1854 samt dervid bifoga följande tabeller: N:o 1. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen gjorda sammandrag öfver Rikets införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarna förda specialer; N:o 2. Öfversigt af Tull-uppbörden under sistförflutne 10 år, med specification af det vid hvarje Tullkammare influtna årliga belopp, hvaruti likväl icke inräknats afgifter till Handels- och Sjöfartsfonden, Lotspenningar samt Fyr- och Båkafgifter m. m.; N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomne uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norrige; N:o 4. Öfversigt af Sveriges omedelbara handel med särskilda främmande länder, grundad dels på Consulernas och dels på General-Tull-Styrelsens uppgifter; N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan värdet af Sveriges in- och utförsel; N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de från utrikes orter till Sverige ankomna och från Sverige till utrikes orter afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; N:o 8. Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånares i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt för öfriga städer och landtmanna-fartyg för åren , äfvensom öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; Com.-Coll. Utrikes Handels Berättelse år

6 N:o 9. Uppgift på antalet och dragtigheten af de, invånare i Rikets städer och köpingar tillhörande fartyg, hvilka under sistförflutne fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med 1845 till och med år 1854 af sådane varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- och utförda, eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder under de sistförflutne 10 åren; samt N:o 12. Jemförelse mellan Sveriges sjöfart till och från andra länder under samma tid. Värdet af in- och utförseln, såväl för handeln med hvarje särskildt land, som för Rikets handel i allmänhet, har blifvit beräknadt på samma sätt som de föregående åren, så att i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, beräknats efter gällande pris på lastningsorten, fritt ombord, samt, då de inkommit med andra fartyg, efter medelpris i Svensk hamn, med afdrag af tull och andra med införseln förenade afgifter; hvaremot värdet af varor, utförda med Svenska fartyg, eller med Norska, till andra länder än Norrige, i allmänhet upptagits efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförsel i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva beräknats efter medelpris i Svensk hamn, med tillägg af utförselstull, der sådan egt rum. På sätt i föregående underdåniga berättelser blifvit anmärkt, grundar sig detta beräkningssätt på antagandet att in- och utförseln i Svenska fartyg sker för Svensk räkning, men i utländska för utländsk, med undantag af utförseln i Norska fartyg till andra länder än Norrige, hvilken nästan helt och hållet verkställes för Svensk räkning; och ehuru resultatet af dessa beräkningar naturligtvis icke fullkomligen överensstämmer med verkliga förhållandet, kan man likväl antaga, att ett för det ena året, i jemförelse med ett annat, upptaget högre eller lägre värdebelopp utmärker en motsvarande tillökning eller minskning i den officielt uppgifna importens eller exportens verkliga värde. De i berättelsen intagne uppgifter å qvantiteterna af de förnämsta in- och utförselsartiklarne utvisa beloppet af förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor och kunna således anses icke i något fall vara högre än det verkliga förhållandet samt, hvad utförseln beträffar, dermed i det närmaste överensstämmande. Collegium får nu först framställa Sveriges handelsförbindelser med särskilda länder och sedermera lemna en öfversigt af Rikets handel och sjöfart i allmänhet, jemförd med de föregående årens. Norrige. Enligt Tullverkets sammandrag har värdet af införseln, på nyssnämnde sätt beräknadt, år 1854 uppgått till 4,032,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp som förekommit under något år och med 1,206,000 R:dr öfverstiger värdet af föregående årets import. På sätt nedanstående jemförelse utvisar, har denna tillökning förnämligast uppkommit genom den betydligare qvantitet raffineradt socker, som år 1854 blifvit från Norrige införd till följd af de särskilda tullförmåner en i Fredrikshall anlagd fabrik åtnjuter. Med 261 Svenska fartyg in-

7 fördes år 1854 för ett värde af 1,186,000 R:dr, med 643 Norska för 2:789,000 R:dr ocb för 10,000 R:dr med 3 Danska, 1 Nederländskt och 4 Engelska fartyg. Värdet af den landväga importen är beräknadt utgöra 47,000 R:dr. I följd af en betydlig spanmålsexport har värdet af utförseln till Norrige år 1854 uppgått till 2,241,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp som förekommit under något år och med 1,626,000 R:dr öfverstiger värdet af föregående årets export. Ar 1854 utfördes till Norrige 178,345 Tunnor diverse spanmål, hvilket är den största qvantitet som hittills blifvit antecknad. Under de föregående 10 åren bar denna export utgjort omkring 70,000 tunnor i medeltal årligen och uppgick till 122,000 tunnor år 1844, till 102,000 tunnor år 1847, till 147,000 tunnor år 1848 och år 1849 till 137,000 tunnor. Ar 1854 utfördes varor till Norrige med 215 Svenska fartyg för ett värde af 558,000 R:dr, med 462 Norska för 1,606,000 R:dr, och för 2,000 R:dr med 1 Danskt fartyg. Värdet af den landväga exporten upptages till 75,000 R:dr. Från Norrige infördes sjöledes: Derjemte infördes år 1854 sjöledes från Norrige, bland annat, 1,442 U. krossadt lumpsocker, 279 U. Pudersocker samt 51,253 U. Gryn af andra slag än spanmål. Den sjövåga exporten till Norrige utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter:

8 Ar 1854 utfördes afvenledes sjövägen till Norrige 5,242 Lll Alun, 34,825 ll Lumpsocker, arbetade trävaror för ett värde af 83,439 R:dr, samt 50,070 ll karduspapper, 27,049 ll skrifpapper och 35,918 ll tryckpapper. Enligt Kongl. Förordningen af den 24 Maj 1825 och Norska Lagen af den 4 Augusti 1827, få de flesta Svenska och Norska natur-alster landvägen från det ena till det andra Riket tullfritt in- och utföras, utan behof af förpassning eller tullangifning. Samma förhållande eger äfven rum i afseende på utländska, till införsel tillätna, äfvensom Svenska och Norska, tull underkastade varor, då de icke öfverstiga vissa qvantiteter och värden. Tullverkets sammandrag kunna derföre endast högst ofullständigt angifva mängden och värdet af landvägen in- och utförda varor. Bland varor, införda från Norrige landväqen, förekomma uti Tull-Specialerne följande: samt dessutom år 1854: 3,339 ll. Toppsocker och 457 ll Sirup, 3,251 Lll Såpa och 54,866 ll Tvål. och till Norrige utförda landvägen: Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från Norrige under de sistförflutna 10 åren.

9 Till Norrige ankomna Svenska fartyg från: Från Norrige afgångna Svenska fartyg till Ar 1854 försåldes i Norrige 9 Svenska fartyg om 218 läster. Finland. \ärdet af de år 1853 från Finland till Sverige införda varor ansågs motsvara 439,000 R:dr. I följd af förändrade politiska förhållanden har värdet af importen år 1854 stigit till 1,453,000 R:dr, deruti inberäknadt ett belopp af 410,705 R:dr för Finska fartyg och båtar, som öfvergått lill Svensk egendom. Med 152 Svenska fartyg infördes varor "för 383,000 R-dr, med 1,206 Finska för 493,000 R:dr och med 2 Norska, 1 Danskt och 1 Liibeskt fartyg för 2,000 R:dr. Värdet ar de i Finland inköpta fartygen är nppgifvet till 82,000 R:dr och värdet af de i Sverige försålda till 493,000 R:dr. Värdet af de till utförsel angifna varor har deremot år 1854 nedgått till 276,000 R:dr från 676,000 R:dr, hvartill föregående årets export är beräknad. Med 103 Svenska fartyg utfördes år 1854 varor för 91,000 R:dr och med 964 Finska för 185,000 R:dr.

10 Följande uppgift utvisar qvantiteterne af de förnämsta artiklar, som införts från och utförts till Finland under de sistförflutna fem åren. Från Finland infördes: Dessutom infördes år 1854 från Finland, bland annat, 65,364 Tunnor Tjära, 44,698 Lll Beck, 24,194 ll Gryn, ej af spanmål, 2,918 ll. Stearinljus, 617 Lll Talg-ljus, 120,600 ll Hamp- och linolja, 74,930 ll Bomolja, 5,863 ll Segelduk samt Skeppsinventarier för ett värde af 9,985 R:dr. Till Finland utfördes: År 1854 utfördes äfven 1,512 Lll Alun, 300 kannor Porter och Öl, 60 tunnor Rödfärg, 2,509 ll. Svafvelsyra, 300 ll oäkta Porslin, 89,482 ll Sirup, 779,215 ll Bomull, 156,789 ll Cafle, 20,167 tunnor Salt och 1,400 ll. Ull.

11 1854. Från Nederlag och Kreditupplag exporterades år 1854 till Finland 859,507 U. Caffe och 76,772 tunnor Salt m. m. 7 Från Finland anlcommo till Sverige: Från Sverige afgingo till Finland: Häruti äro de emellan Sverige och Finland gående ångfartygens resor inräknade. Ryssland. Värdet af den direkta importen från Ryssland, som under de bägge föregående åren tilltagit, minskades betydligt år 1854 i följd af det då rådande krig och utgjorde 315,000 R:dr, hvilket är 2,869,000 R:dr mindre än värdet af importen år Med 16 Svenska fartyg infördes år 1854 varor för 233,000 R:dr, med Norska för 12,000 R:dr, med 61 Ryska för 2,000 R.dr och med 2 Finska fartyg för 68,000 R:dr. Utförselns värde, som år 1852 beräknades till 366,000 R:dr och till 163,000 R.dr år 1853, nedgick år 1854 till 133,000 R:dr. Med 9 Svenska fartyg exporterades varor för 126,000 och återstoden med 65 Ryska fartyg och båtar. Från Ryssland infördes: Derjemte infördes år 4854, bland annat, 3,705 Tunnor Hvete, 1,440 Tunnor Korn 5,349 Lll ohäckladt Lin.

12 Till Ryssland utfördes: Exporten utgjordes år 1854 förnämligast af 3,063 ll Sirup, 119 kannor Arrak, 250 tunnor Sill, 2,074 tunnor Salt och 950 tunnor Stenkol. Från Nederlag och Kreditupplag exporterades år 1854 till Ryssland 6,342 tunnor Salt samt 9,864 ll. CafFe. Svenska fartyg ankomma till Ryssland från Svenska fartyg afgingo från Ryssland till Följande tabell utvisar huru skeppsfarten till och från Ryssland med Svenska fartyg varit fördelad på de särskilda Consuls-distrikterne år Svenska fartyg ankomma

13 Danska Staterna. Importens värde utgjorde 2,116,000 R:dr år 1853 och ökades år 1854 till 2,627,000 R:dr förnämligast i följd af betydligare införsel af Hudar, Kaffe, Socker och Ull. Med 926 Svenska fartyg infördes varor för 2,111,000 R:dr, med 2 Norska för R:dr, med 268 Danska för 475,000 R:dr samt för 4,000 R:dr med 1 Hanoverskt, 1 Nederländskt, 1 Finskt och 1 Liibskt fartyg. I följd af en ovanlig spanmålsexport i förening med ökad utförsel af flera andra artiklar, steg exportens värde år 1854 till 7,101,000 R:dr, hvilket utgör 2,333,000 R:dr mera än föregående årets utförsel och med 3,100,000 R:dr öfverstiger exportens värde år Med 3,539 Svenska fartyg utfördes varor för 6,535,000 R:dr, med 42 Norska för 126,000 R:dr, med 201 Danska för 384,000 R:dr samt för 56,000 R:dr med 3 Mecklenburgska, 2 Hamburgska, 4 Hanoverska, 1 Engelskt, 4 Preussiska, 3 Lubska och 5 Nederländska fartyg. Från Danska Staterna infördes hufvudsakligen: På sätt förestående jemförelse utvisar, har, i följd af de såkallade tull-lindringarnes upphörande, importen af kalle och socker från Danmark betydligen ökats åren 1853 och Till Danska Staterna utfördes:

14 Spanmåls-exporten utgjordes år 1854 af 36,319 tunnor Hafre, 26,025 tunnor Hvete, 9,690 tunnor Korn, 68,174 tunnor Råg och 2,107 tunnor Ärter. Samma år utfördes 1,087 Lll. Hvetemjöl till Danmark. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten på Konungariket Danmark och Hertigdömet Schlesvig samt Holsteinska hamnarne vid Östersjön. Svenska fartyg ankommo till ifrågavarande länder samt afginqo derifrån Är 1854 ankommo Svenska fartvs till nedannåmnde Consuls-distrikter:

15 och afgingo Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnde antal med last ankommit till: och afgått från: Ar 18;>4 blefvo 6 Svenska fartyg om 340 läster försålda i Danmark, hvaremot 2 fartyg om 302 läster derstädes för Svensk räknin» inköptes. P r e u s s e n. Sedan värdet af införseln, som år 1851 beräknades till 1,008,000 R:dr och år 1852 uppgick till 1.067,000 R:dr, år 1853 nedgått till 475,000 R:dr, ökades detsamma åter nästföljande året och utgör 1,165,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp, som hittills förekommit. Med 926 Svenska fartyg infördes år 1854 för ett värde af 885,000 R:dr, med 1 Norskt fartyg för R.dr, med 23 Preussiska för 210,000 R:dr samt för 64,000 R:dr med I Ryskt, 1 Danskt, 1 Engelskt och 3 Nederländska fartyg. I följd af betydlig spanmålsutförsel, har exportens värde ökats från 1,777,000 R:dr, hvartill föregående årets utförsel beräknades, till 2,630,000 år Med 191 Svenska fartyg exporterades varor för 1,897,000 R.dr, med 9 Norska för 28,000 R.dr. med 68 Preussiska för 696,000 R:dr och för 9,000 R:dr med 2 Danska, 1 Hanoverskt och 1 Nederländskt fartyg. Från Preussiska hamnar infördes:

16 Derjemte infördes år 1854: 5,492 Skll Hampa, 2,553 Lll Lin, 124,774 ll Hampolja, 36,572 ll. Linolja, 30,312 Lll. Talg samt 8,097 ll Indigo m. m. Till Preussiska hamnar utfördes: År 1854: utfördes derjemte 126 tunnor Hafra, 7,483 tunnor Hvete, 4,353 tunnor Korn, 61,182 tunnor Råg, 504 tunnor Potates, samt arbetad Sten för ett värde af 1,447 R:dr. Oberäknadt de emellan Sverige och Pommern gående Post-ångfartygens resor ankommo Svenska fartyg Till Preussiska hamnar

17 och afgingo från Preussiska hamnar Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnde Consuls-distrikter och stationer år Svenska fartyg ankommo Fraktbeloppet för Svenska fartyg, som år 1854 besökt Stettins Consuls-disrtikt och icke varit för egen rakning använde, har af Consuln uppgifvits utgöra 80,890 Mark för.92 fartyg om 2,698 läster, som ankommit till distriktet, och för 14 fartyg om 531 läster, hvilka derifrån afgått, 15,510 Mark, eller tillsammans 96,400 Mark Hamb. Banko. Mecklenburg, Hansestäderna, Hanover och Oldenburg. Mecklenburg. Viinlet af importen utgjorde år ,000 R:dr, som är 14,000 R:dr mera än värdet af nästföregående årets import. Med 3 Svenska fartyg infördes för ett värde

18 af 15,000 R:dr, med 2 Mecklenburgska för 4,000 R:dr och med 2 Preussiska fartvg för 13,000 R:dr. Utförselns värde, som för år 1853 beräknades till 426,000 R:dr, steg till 448,000 R:dr år Med 100 Svenska fartyg exporterades varor för 368,000 R:dr, med 1 Norskt för 23,000 R.dr, med 34 Mecklenburgska lör 36,000 R.dr och med 2 Preussiska fartvg för 21,000 R:dr. Från Mecklenburg infördes: Någon import af nämnde artiklar har från detta land icke egt rum år 1853, då införseln utgjordes af 1,347 tunnor Rof- och Rapsat-frö samt Manufaktur-varor. Till Mecklenburg utfördes: Lubeck. År 1853 infördes från Lubeck varor för ett värde af 4,779,000 samt oarbetadt silfver för 5,295,000 R:dr och Guldmynt for 1,000 R:dr. Enligt uppgift från Rikets Ständers Bank har oarbetadt silfver för ett belopp af 12,350,580 R:dr Banko år 1854 från Utrikes ort inkommit och Tull-specialerne utvisa att 8,972,000 lod oarbetadt Silfver blifvit med Svenska fartyg importeradt. Varuinförseln för året är beräknad (ill 6,778,420 R:dr, i följd hvaraf hela importen uppgår till ett sammanräknad! värde af 19,129,000 R:dr. Med 304 Svenska fartyg infördes för 18,607,000 R:dr, med 31 Lubeckska för 503,000 R.dr och för 19,000 R.dr med 2 Danska fartyg. Exporten till Lubeck utgjorde år 1853: 2,429,000 R:dr och 2,226,000 efter afdrag för oarbetadt Silfver, som då till Lubeck utfördes. Ar 1854 har oarbetadt Silfver ej blifvit till Lubeck exporteradt och varu-utförseln är upptagen till ett värde af 2, R:dr- Med 375 Svenska fartyg exporterades för 2,070,000 R:dr, med 3 Norska for 16,000 R.dr, med 36 Lubeckska för 380,000 R:dr samt för 68,000 R:dr med 1 Preussiskt, 1 Danskt och 18 Mecklenburgska fartyg. Dessutom exporterades år 1854 med Svenska fartyg myntad! Silfver för 1,486,640 R:dr-

19 Från Lubeck infördes hufvudsakligen: Bland de år 1854 från Lubeck införda varor förekomma i Tullspecialerne 9,288 ll. Mascovad-socker, ll. Topp-socker, 108,530 kannor Rom, 51,000 ll Thésamt 14,563 Lll Talg. Till Lubeck utfördes bland annat:

20 År 1854 utfördes derjemte 1,664 Skll Kopparmalm, 410 ll. Cobolt-malm, 45,000 Lll. Beck, 25,798 tunnor Råg, 26,715 tunnor Tjära samt 2,948 ll. oblekt Vax. Hamburg. Värdet af den direkta importen, som år 1852 beräknades motsvara 503,000 R:dr och. i följd af tull-lindringarnes upphörande, år 1853 ökades till 931,000 R:dr, steg år 1854 till ett nära dubbelt belopp eller 1.777,000 R:dr. Den direkta ångbåtsfart, som numera underhålles emellan Götheborg och Hamburg, har i betydlig mån bidragit till detta resultat. Med 35 Svenska fartyg infördes varor för 1,645,000 R:dr, med 3 Hamburgska för 58,000 R:dr och för 74,000 R:dr med 1 Danskt, 1 Hanoverskt, 2 inederländska och 1 Engelskt fartyg. Värdet af den direkta införseln har likaledes ansenligen ökats och uppgått från 171,000 R:dr, hvartill föregående årets export beräknades, till 406,000 R:dr år Med 2!) Svenska fartyg utfördes varor för 381,000 R:dr, med 1 Hamburgskt för 1,000 R:dr och med 1 Engelskt fartyg för 24,000 R.dr. Nedanstående jemförelse utvisar den betydliga tillökning, som egt runt i afseende på den direkta importen af Kaffe under de begge sistförflutna åren. Från Hamburg infördes: Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af

21 Bremen. Importen beräknas för år 1854 till 421,000 R:dr, som utgör 142,000 R:dr mera än värdet af föregående årets införsel, men 47,000 R:dr mindre än värdet af importen år Med 11 Svenska fartyg infördes år 1854 för 261,000 R:dr, med 1 Norskt för 4,000 R.dr samt för 156,000 R:dr med 9 Hanoverska fartyg. Utförselns värde nedgick till R:dr är 1853 och minskades ytterligare år 1854 då detsamma är beräknadt till 321,000 R:dr. Med 13 Svenska fartyg exporterades år 1854 för elt värde af 214,000 R:dr, med 4 Norska för 33,000 R:dr samt för 74,000 R:dr med 5 Hanoverska fartyg. Från Bremen infördes och förtullades: Af de från Bremen införda partier Tobak upplades Till Bremen utfördes: Exporten af Stångjern till Bremen har 1852 och 1853 varit betydligare än under något föregående år. Hanover och Oldenburg. Någon import egde ej rum från dessa länder år Ar 1854 infördes derifrån för ett till 1,000 R:dr beräknadt värde med 2 Hanoverska fartyg. Värdet af utförseln utgjorde 21,000 R:dr år 1853 och 38,000 R.dr år Exporten skedde med 3 Hanoverska fartvg för 31,000 R:dr och för 7,000 R:dr med 2 Danska fartyg. Till Hannover exporterades hufvudsakligen:

22 Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankommo År 1854 anlände till Rostock 56 Svenska fartyg om 1,820 läster med last från Sverige. Till Wismar ankommo samma år 63 Svenska fartyg om 2,118 läster med last från Sverige samt 1 om 5 läster i barlast från utrikes ort. Svenska fartvg (ångfartyg inberäknade) afgingo

23 På sätt förestående jemförelse utvisar har lästetalet af Svenska fartyg, som år 1854 besökt Lubeck, fördubblats emot hvad som föregående året egt rum, hvilket förhållande hufvudsakligen härrört af de Finska fartygens uteblifvande. Ar 1854 försåldes i Hamburg 5 Svenska fartyg om 622 läster. Samma år afgingo från Rostock till Sverige 1 fartyg om 30 läster med last och 55 om 1,766 läster i barlast. Till utrikes ort afgingo 2 fartyg om 24 läster i barlast. Nederländerna. I följd af ökad införsel af flera artiklar steg importens värde, som år 1853 utgjorde 393,000 R:dr, till 626,000 R:dr år Med 21 Svenska fartyg infördes för 425,000 R:dr, med 11 Nederländska för 179,000 R:dr och med 7 Danska för 22,000 R:dr. Utförselns värde, som år 1852 upptogs till 358,000 och till 740,000 R:dr år 1853, steg till 1,381,000 R:dr år 1854 i följd af en betydlig spanmålsexport. Med 35 Svenska fartyg utfördes för ett värde af 446,000 R:dr, med 7 Norska för 39,000 R:dr, med 57 Nederländska för 623,000 R:dr samt för 273,000 R:dr med 2 Preussiska, 28 Danska, 1 Mecklenburgskt, 4 Hanoverska och 2 Franska fartyg.

24 Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter: År 1854 exporterades till Nederländerna 30,968 tunnor Råg, 48,310 tunnor Korn och 2,170 tunnor Hvete. Till Nederländerna ankommo Svenska fartva Svenska fartyg afgingo från Nederländerna

25 1854. Belgien. 21 Värdet af importen ökades år 1854 och utgjorde 181,000 R:dr eller 83,000 R:dr mera än föregående årets införsel. Med 6 Svenska fartvg importerades för 160,000 R:dr, och med 1 Danskt fartyg för 21,000 R:dr. Värdet af exporten har likaledes stigit år 1854 och uppgått till 389,000 R:dr, som utgör 167,000 R:dr mera än värdet af föregående årets utförsel. Med 12 Svenska fartvg exporterades för ett värde af 203,000 R:dr, med 19 Norska för 124,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 8,000 R:dr samt för 54,000 R:dr med 1 Mecklenburgiskt, 1 Hanoverskt, 2 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Af följande hufvud-artiklar infördes: Till Relgien utfördes hufvudsakligen: Till Belgien ankommo Svenska fartyg och afgingo från Belgien

26 Stor-Britannien och Irland. Värdet af importen, som år 1845 utgjorde 2,411,000 R:dr och är 1850 uppgick till 3,332,000 R:dr, har sedermera oafbrulet stigit. Intel föregående år utvisar dock en så betydlig tillökning som det sednast förflutna, då importens värde, som år 1853 utgjorde 5,673,000 R:d'r, steg till 9,264,000 R:dr i följd af ökad införsel af nästan alla artiklar. Synnerligen anmärkningsvärd är den betydliga importen af bomullsgarn, som uppgick till 2, ll, hvilket utgör mera än dubbelt så mycket som importen af denna vara under något föregående år. Importen af Stenkol har ökats med nära 300 procent under de sistförflutne 10 åren och importen af bomull, från England, som år 1845 utgjorde endast 680,920 ll., uppgick till 6,675,915 ll år Samma år infördes från Stor-Britannien med 537 Svenska fartyg för ett beräknadt värde af 2.343,000 R:dr, med 60 Norska för 1,508,000 R:dr, med 171 Britiska för 5,042,000 R.dr samt för 371,000 R:dr med 4 Finska, 17 Preussiska, 11 Danska, 21 Mecklenburgska, 9 Hanoverska, 9 Nederländska, 7 Franska och 1 Amerikanskt fartyg. Värdet af exporten, som år 1843 utgjorde 3,705,000 R:dr, och år 1853 steg till 14,186,000 R:dr oberäknadt myntadt silfver som niimnde år till England utskeppades, har år 1854 uppgått till 23,093,000 R.dr eller nära lika mycket som värdet af Sveriges hela varu-export år Denna betydliga tillökning har förnämligast uppkommit genom en ovanligt stor spanmålsexport, som utgjorde 483,202 tunnor, eller 260,363 tunnor mera än föregående årets utförsel, och de förhöjda pris hvartill denna vara försåldes. Exporten af Trävaror och Tjära har äfven varit betydligare år 1854 än under något föregående år. Med 651 Svenska fartyg utfördes varor för 8,487,000 R:dr, med 581 Norska för 8,903,000 R:dr, med 276 Britiska för 3,609,000 R:dr samt för 2,094,000 R:dr med 50 Preussiska, 78 Danska, 33 Mecklenburgska, 3 Lubeckiska, 2 Hamburgska, 1 Bremiskt, 30 Hanoverska, 18 Nederländska, 1 Franskt och 1 Amerikanskt fartyg. Den direkta importen från Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varuqvantiter:

27 Ar 1854 importerades derjemte 2,854 Lll. Talg från England. Till Stor-Britannien och Irland utfördes: Dessutom exporterades år 1854 myntadt silfver för 591,024 R:dr.

28 Enligt uppgift frän Svenska och Norska General-Consulatet i London hafva medelpriserna å nedannämnde Svenska export-artiklar varit följande: Af nedanstående tabell synes den betydliga tillökning, som i afseende pä Svenska skeppsfarten egt rum efter de Britiska navigations-lagarnes uppliäfvande från och med år Antalet af Svenska fartyg, som begagnades till fraktfart från utrikes orter till England utgjorde år 1849 endast" 28 om 2,088 läster och steg år 1854 till 212 fartyg om 21,089 läster. Svenska fartyg ankommo till Stor-Britanniska och Irländska hamnar

29 och afgingo derifrån Svenska fartyg med last År 1854 försåldes i England 9 Svenska fartyg om 1,576 lästers drägtighet. Följande uppgift utvisar antalet och lästetalet af Svenska och fremmande fartyg, som under de sistförtlutne fem åren från Sverige utklarerat med last till Stor-Britanniska hamnar och derifrån med last till Sverige anländt. Till Stor-Britanniska hamnar afeinao med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige:

30 Den ökade skeppsfart, som sistnämnde års betydliga import framkallat har sysselsatt ett större antal fartyg än de föregående åren. I afseende å exporten har de Svenska och Britiska fartygens lästetal något förminskats; hvaremot antalet och lästetalet af de Danska, Preussiska och Mecklenburgska fartygen betydligen tilltagit. i London till Collegium inkomne års- Den från Svenska och Norska General-Consulatet berättelse för 1854 innehåller bland annat följande:»efter att i fem års tid hafva successift ökats, har Trävaruhandeln i det Förenade Konungariket under året 1854 visat sig tillbakaskridande. Det årligen tilltagande behofvet af Trävirke hade stegrat dess värde i de länder hvarest det frambringas och hade likaledes småningom höjt kostnaden af dess transport, hvilken kostnad ännu mera ökades år 1853 och i början af år 1854, genom den vidsträckta sysselsättning som erbjöds åt fartyg till uppdrifna frakter. Tillförseln för 1854 förbereddes och börjades derföre efter en högre skala af import-kostnad än dittills varit känd och importörerne förleddes att underhålla den af de i förhållande derefter höga priser som realiserades vid de tidigare försäljningarne under året. Förtroendet till marknadens fasthet ledde dock snart till öfverdrift i operationer och tillförseln af stora qvantiteler från Amerika, eftersom årstiden framskred, i förening med redan tillstädesvarande vidsträckta lörlager, öfverskred så mycket det vanliga behofvet att priserna på en månad föllo från sin högsta till sin lägsta ståndpunkt, utgörande en minskning af 25 procent i medeltal, fastän närmare 40 procent för de varor som i öfverdrifven mängd förefunnos och som mest forcerades till afsalu. Då intet ordentligt förhållande existerade mellan importkostnaden och det pris som i London kunde erhållas, var det också klokast att inskränka trafiken. Det lilla som ankommit har så varierat i beskaffenhet att det faller sig svårt att uppgifva noteringar. Hela importen från Norge år 1854 utgjorde mindre än två tredjedelar af föregående årets. Tillförseln af Stångjern från Sverige minskades år 1854 med ungefar 1,000 tons mot föregående året och hela importen af denna jernsort till Stor-Brittanien sistlidoe år utvisar en afkortning af omkring 6,000 tons, motsvarande den genom kriget afskurna tillförseln af den annars vanliga importen från Ryssland af vid pass 5,000 tons, i förening med den minskning af 1,000 tons i importen från Sverige, som år 1854 egde rum. Exporten af utländskt Stångjern från England, som år 1853 uppgick till 5,458 tons, utgjorde år 1854 endast 4,341 tons eller vid pass 1,000 tons mindre än föregående året, hvilken qvantitet i det närmaste motsvarar minskningen af import från Sverige, hvaraf synes att förbrukningen af Svenskt Stångjern inom landet bibehöll sig lika under de båda åren, uppgående till omkring 36,000 tons för hvardera. Importen af Stångjern från Norge fortfor utan någon märklig förändring. Priserna för Svenskt Ståljern bibehöllo sig fasta under större delen af året 1854, varierande från 13 pr ton för de ordinära stämplarna upp ti" 34 pr ton för de bästa sorterna af Öregrundjern. Vanligt Stångjern, passande till export, utbjöds högst sparsamt i denna marknad, men större delen af exporten häraf från Sverige till Nord-Amerika hitsändes till omskeppning, hvilket förfarande befanns mindre kostsamt än att verkställa skeppning från Sverige direkte till destinationsorten. Priserna i England på denna jernsort varierade mellan s. och s. pr ton. Af Stål importerades år 1854 till Stor-Brittanien något mera än föregående året och importen af denna vara bestod så godt som uteslutande af Svensk tillverkning, i det år 1853 af en totalimport af 1,362 tons, 1,281 tons anlände från Sverige och år 1854 från Sverige inkom 1,194 tons af en total-import af 1,409 tons. Priset på denna vara varierade ej synnerligen på hela året, men höll sig vid ungefär 17 pr ton. Tillförseln af Tjära till Stor-Brittanien, som år 1853 visade en ansenlig tillväxt öfver nästföregående året, blef år 1854 åter reducerad, hvartill förnämsta orsaken måste sökas i uteslutandet af rysk tillverkning efter krigets utbrott. Ehuru totalimporten år 1854 visar en minskning af mellan 2,000 och 3,000 läster mot nästföregående året, beqnnes dock tillförseln från Sverige på samma gång hafva betydligen ökats. Den utgjorde uemligen 36,650 tunnor år 1854 eller öfver 150 procents tillökning på den vanliga importen af vid pass 14,000 tunnor årligen i medeltal. Priset på denna artikel, som vid början af året noterades till 17 sh. 6 d. pr tunna för Svensk och 21 sh. 6 d. för Archangel, höjde sig gradvis under loppet af våren tills vid utbrottet af kriget mot Ryssland det uppnådde 28 till 30 sh. pr tunna för Svensk tara och 39 sh. till 40 sb. för Archangel, och försäljningar egde rum kort derefter till åfven högre priser än de sist anförda. Med hänsyn slutligen till Sveriges Spanmålsexport på Stor-Brittanien, har denna på de sednare aren småningom vuxit i vigt och omfång, och erbjuder redan resultater hvilka äro väl värda att tagas i betraktande vid uppskattandet af Sveriges commerciela resurser. Icke blott har myckenheten af de hit importerade sädesslagen ansenligen tilltagit, men deras beskaffenhet har, år efter är, märkbart förbättrats. Total-

31 1854. importen af Svensk spanmål till London år 1834 utgjorde tillsammans 195,406 Quarters, som, bersknadt efter If tunna pr Quarter, utgör 341,960 Svenska tunnor spanmål, importerade till London ensamt och hvilka i betraktande af de högst betydligt förökade proportioneme af Hvete och Korn kunna med sannolikhet uppskattas till ett värde af omkring 250,000 pund Sterling.» 27 Frankrike. Importen af Franska manufakturvaror samt andra industrialster sker nästan uteslutande öfver Hamburg och Lubeck. Värdet af de från detta land direkte införda varor utgör derföre ett jemförelsevis ringa belopp. Ar 1853 beräknades detsamma till 475,000 R:dr och har år 1854 stigit till 733,000 R:dr. Med 20 Svenska fartyg infördes för 583,000 R.dr, med 8 Norska för 140,000 R:dr och för 10,000 R:dr med 2 Finska, 1 Mecklenburgskt och 1 Engelskt fartyg. Exportens varde utgjorde 2,647,000 R:dr år 1853 och steg till 3,035,000 R:dr år Med 111 Svenska fartvg exporterades för 1,228,000 R:dr, med 199 Norska för 1,597,000 R:dr, med 26 Franska för 11,000 R.dr samt för 199,000 R:dr med 3 Danska, 4 Preussiska, 2 Engelska, 2 Mecklenburgska och 2 Nederländska fartyg. Direkte från Frankrike infördes och förtullades: Af följande artiklar utfördes:

32 Exporten af Bräder och Plankor var år 1852 större än under något föregående år med undantag af 1846, då densamma uppgick till 196,184 Tolfter. Svenska fartve ankommo till Franska hamnar vid Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid Svenska fartyg hafva år 1854 besökt nedannämnde Consulsdistrikter. Svenska fartyg ankommo

33 Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg som från Svenska hamnar utklarerat till Frankrike, har varit följande: Svenske och Norske Consuln i Havre har i afseende å Sveriges handel och sjöfart år 1854 meddelat, bland annat, att rörelsen varit mindre än föregående året, såväl hvad de anlända fartygen beträffar, som värdet af de dermed införda laster; att detta ofördelaktiga resultat borde tillskrifvas icke allenast mindre goda konjunkturer utan äfven brist på fartyg, hvilken hindrat verkställigheten af många expeditioner, samt att de höga prisen på trävaror i Sverige afhållit från speculalioner på samma gång som de uppmuntrat den Franska produktionen, så att man i Paris kunnat sälja trävaror från Vogesernas och Jura bergstrakter i lällan med bräder och plankor från Norden, hvilket aldrig förr inträffat. Beträffande afsättningen af Svenskt jern har Consuln anmärkt, att oaktadt den nedsättning i tullafgifter, som från början af år 1854 egt rum, införseln deraf till distriktet med Svenska fartyg icke uppgått till mera än 1,022 SkS, hvilket förhållande måste till skrifvas de betungande navigations-afgifter, hvarmed främmande fartyg äro i Franska hamnar belastade i jemförelse med de inhemska fartygen, hvilkas laster vid införseln åtnjuta en tull-lindring af 10 procent. Den af Svenske och Norske General-Consuln i Marseille insände årsberättelse för 1854 innehåller, bland annat, följande:»oaktadt antalet och drägtigheten af de år 1854 från Sverige till Marseille ankomna lastade fartyg understigit föregående årets, har likväl värdet af importen år 1854 öfverstigit medeltalet af de sistförflutna 10 årens införsel med circa 324,479 Francs till följd af de höga priser som nästan under hela år 1854 varit gällande både för trävaror och jern. De förra stego i pris alltsedan kriget emellan Frankrike och Ryssland utbröt och då det blef kändt att Finska bräder, som förut intagit en vigtig plats uti Marseilles trävaruimport, ej vidare voro att förvänta. Jernimporten har år 1854 med 4,600 SkS understigit föregående årets och tullnedsättningen således ej medfört den följd, man deraf väntat sig åtminstone ej hvad exporten från Sverige till Marseille beträffar. Deremot har från Corsica införts omkring 100,000 Sk tack- och ståljern, af ypperlig beskaffenhet och som säljes till mycket lågt pris. Ordinärt stångjern har dock fortfarande funnit god efterfrågan till 39 å 42 Francs pr 100 kilogrammer. Större delen deraf har, såsom vanligt, afskeppats till utrikes orter. De flesta af de från utrikes hamnar till Marseille ankomne Svenska fartyg hafva medfört slenkolslaster och derstädes funnit god sysselsättning med spanmålsfrakter m. m.» Portugal. I följd af ökad saltimport har värdet af 4854 års direkta införsel betydligen stigit i jemförelse med de föregående åren och beräknats utgöra 461,000 R.dr eller 296,000 R:dr mera än värdet af den direkta importen år Med 143 Svenska fartyg infördes för 273,000 R:dr, med 14 Norska för 77,000 R:dr, med 1 Portugisiskt för 28,000 R:dr samt for 83,000 R:dr med 5 Finska, 1 Danskt, 1 Preussiskt, 1 Hanoverskt, 2 Engelska och 8 Nederländska fartyg.

34 Sedan värdet af exporten år 1849 uppgått till 1,159,000 R:dr, men under de följande åren minskats, så att detsamma beräknades till 776,000 R:dr år 1852 och till 763,000 R:dr år 1853, har exportens värde år 1854 åter ökats oeh utgör 1,392,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp som hittills förekommit. Med 73 Svenska fartyg utfördes för ett värde af 1,354,000 R:dr, med 6 Norska för 33,000 R:dr och med 2 Preussiska fartyg för 5,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen: Till Portugal utfördes: Svenska fartyg ankommo till Portugal och afgingo från Portugal

35 På sätt denna jemförelse utvisar, har Svenska skeppsfarten till och från Portugal år 4854 varit betydligare än under något föregående år. Till S:t Ybes anlände år 1854: 2 Svenska fartyg om 121 läster med last från Sverige och 1 om 30 läster med last samt 68 om 7,156 läster i barlast från utrikes ort. Med last till Sverige afgingo samma år 68 Svenska fartyg oro 7,044 läster och 3 om 263 läster med last till utrikes ort. Spanien. Äfven i afseende å detta land har värdet af införseln betydligen ökats år 1854 då detsamma är beräknadt till 504,000 R:dr, hvilket utgör 300,000 R:dr mera än värdet af importen år 1853 och är det högsta belopp, som hittills förekommit under något år. Med 74 Svenska fartyg infördes för ett värde af 425,000 R:dr, med 4 Norska för 38,000 R:dr samt för 41,000 R:dr med 1 Finskt, 1 Danskt, 1 Hanoverskt och 6 Engelska fartyg. Värdet af exporten, som år 1352 beräknades till 533,000 R:dr och år 1853 nedgick till 429,000 R:dr, steg år 1854 till mer än dubbelt detta belopp och utgjorde 1,081,000 R:dr, hvilket är det högsta som hittills under något år egt rum. Med 38 Svenska fartyg exporterades för ett värde af 721,000 R.dr, med 18 Norska för 255,000 R:dr, samt för 105,000 R:dr med 8 Danska, 5 Preussiska, 1 Mecklenburgskt och 2 Hamburgska fartyg. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiter: Till Spanien utfördes af följande varor:

36 Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg och afgingo frän Spanska hamnar År 1854 ankommo Svenska fartyg till nedannämnde Consulsdistrikter: och afgingo Svenska skeppsfarten till och från Spanien har 1854 varit betydligare än under något föregående år.

37 ÖfrigaLändervidMedel- och Adriatiska Hafven samt Nordvestra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Värdet af de till dessa orter år 1854 utförda varor är beräknadt till 74,000 R.dr. Med 10 Svenska fartyg exporterades för ett värde af 22,000 R.dr, med 6 Norska för 49,000 R.dr samt för 3,000 R.dr med 1 Danskt fartyg. Till Gibraltar ankommo nämnde år 1 Svenskt fartyg om 47 läster med last från Sverige och 3 om 331 läster med last från utrikes ort. Till utrikes ort afgingo 1 fartyg om 47 läster med last och 3 om 331 läster i barlast. Ar 1854 anlände till Malta 2 Svenska fartyg om 160 läster med last från Sverige och 3 om 323 läster med last från utrikes ort. Till utrikes ort afgingo 4 fartyg om 337 läster och 3 om 310 läster i barlast. Italien. Sveriges handel med detta land har likasom de föregående åren varit af ringa betydenhet. Värdet af införseln från samtliga Italienska stater (österrikiska hamnarna och Malta oberäknade) uppskattades år 1854 till 206,000 R:dr, hvilket utgör 42,000 R:dr mera än värdet af importen år År 1854 infördes med 25 Svenska fartyg för 172,000 R:dr, nemligen för 19,000 R:dr från Sardinska Riket och för 153,000 R:dr från Neapel och Sicilien, med 3 Norska fartyg för 2,000 R:dr samt för 32,000 R:dr med 1 Danskt, 2 Nederländska och 1 Engelskt fartyg. Exportens värde är beräknadt till 104,000 R:dr år 1853 och till 357,000 R:dr år 1854, då utförseln af Jern, Trävaror och Tjära var betydligare än föregående året. Med Svenska fartyg utfördes för 225,000 R:dr, nemligen för 100,000 R:dr till Toscana och för 125,000 R:dr till Sardinska Riket, med 4 Norska för 21,000 R:dr och för 111,000 R:dr med främmande fartyg. Från ofvannämnde Italienska länder infördes:

38 Till samma länder utfördes: Till österrikiska hamnarna exporterades år 1854 med Svenska fartyg för ett värde af 253,000 R:dr och hvilken export förnämligast utgjordes af 2,319 Skll Stål och 866 tunnor Tjära. Emellan Sverige och Grekland, Turkiet samt Egypten har någon direkt handelsförbindelse icke egt rum år Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från nedannämnde Consuls-distrikter år Svenska fartyg ankommo

39 Svenska farlvg afgingo Algerien. Värdet af exporten, som år 1853 utgjorde 241,000 R:dr, ökades år 1854 till 362,000 R:dr. Med 14 Svenska fartyg utfördes varor för 276,000 R:dr och med 10 Norska för 86,000 R:dr. Till Alaerieo utfördes: Svenska fartyg ankommo till Algerien och afgingo från Algerien till Utrikes ort.

40 År 1854 ankommo 3 Svenska fartyg om 461 läster i barlast från utrikes ort. Den af Svenske och Norske t. f. Consuln i Alger till Collegiuni insände årsberättelse för 1854 innehåller bland annat, följande:»resultatet af de förenade Rikenas skeppning, jemfördt med föregående ars, visar, äfven bvad fartygens tästetal beträffar, en tillökning, så mycket mera anmärkningsvärd, som krigstillståndet gaf anledning förmoda ett motsatt förhållande. Priserne å trävaror liafva äfven fortfarit all i.alger hålla sig höga. Uti Oran halva de varit något lägre, mycket derföre att den under hösten försl ditkomna trälast, som doek lärer varit af mindre god qvalitet, såldes till det jemförselsvis låga priset af Francs, med aldrag af commission, hvilket hade ett menligt inflytande på de derefter komne lasters afyttring. Det läusla pris för här en yros försålde laster af Plankor, beräknade till 14 fot 9-3 tum, har varit 65 Francs pr tolft. Jijelkar ocli Spärrar en gros hafva betalts med 05 Francs pr metre cubique. Detaljlörsäljningen har deremot inbringat frän 80 till 85 Francs pr tolft för Plankor af nyssnämnde dimensioner och 85 till 90 Francs pr métrc cubique för Bjelkar och Sparrar.» Till öfriga delar af norra Afrika egde ej någon export rum år Nord-Amerika och Westindien. Förenta Staterna. Införselns värde beräknades till 2,449,000 R:dr år 1853 och utgjorde 3,250,000 R:dr år 1854, Med 11 Svenska fartyg importerades varor för 743,000 R:dr, med 4 Norska för 295,000 R:dr, med 6 Amerikanska för 100,000 R:dr samt för 2,112,000 R:dr med 1 Mecklenburgskt, 1 Liibeckskt och 2 Britiska fartyg. Värdet af exporten har likaledes ökats och uppgått från 1,163,000 R:dr, hvartill föregående årets utförsel beräknades, till 2,173,000 R:dr, hvilket är det högsta belopp, som förekommit sedan år Med 12 Svenska fartyg exporterades varor för 417,000 R:dr, med 1 Norskt för 66,000 R:dr, med 16 Nordamerikanska för 1,381,000 R:dr samt för 309,000 R:dr med 1 Danskt, 1 Mecklenburgskt och 2 Hamburgska fartyg. Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna förtullades: Bland importen från Förenta Staterna år 1854 förekommer iifven 5,082 LM. Hartz. och upplades:

41 Till Förenta Staterna utfördes: Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna Svenska fartvg afqinqo från Förenta Staterna Uti denna tabell äro ej upptagne de till Californien ankomne och derifrån afgångna Svenska fartyg, hvarom uppgift för år 4854 icke inkommit. Canada. Ehuru, genom Britiska Navigationslagarnes upphäfvande, det blifvit främmande fartyg medgifvet att till Moderlandet öfverföra Engelska Coloniernas produkter, har likväl denna rättighet varit af Svenska fartyg föga begagnad. Svenska fartyg

42 Westindien. Sedan värdet af importen från Westindien, i följd af tull-lindringens upphörande, nedgått till 138,000 R:dr år 1853, har detsamma åter stigit och beräknas år 1854 utgöra 601,000 R:dr, som betydligt öfverskjuter värdet af något föregående års import med undantag af år Med 6 Svenska fartyg infördes för ett beräknadt värde af 172,000 R:dr, samt för 429,000 R:dr med 1 Mecklenburgskt, 1 Liibeckiskt och 2 Engelska fartyg. Direkte från Westindien inkom År 1854 ankommo till Havana 8 Svenska fartyg om 1,049 läster och till S:t Thomas 2 fartyg om 265 läster med last från utrikes ort. Från Havana afgingo 1 fartyg om 106 läster med last till Sverige samt 8 om 1,088 läster till utrikes ort med last. Från S:t Thomas afgingo 2 fartyg om 265 läster i barlast till utrikes ort. Porto Rico besöktes år 1854 af 2 Svenska fartyg. Södra Amerika. Brasilien. Oaktadt den direkta importen från detta land numera icke gynnas med de särskilda tullförmåner hvaraf densamma intill slutet af år 1852 varit i åtnjutande, har likväl värdet af införseln, som år 1852 utgjorde 3,613,000 R:dr, år 1854 betydligen öfverstigit detta belopp och uppgått till 5,071,000 R:dr, hvilket är det högsta som hittills förekommit under något år. Med 41 Svenska fartyg infördes varor för 3,611,000 R:dr, med 1 Norskt för 74,000 R:dr, samt för 1.386,000 R:dr med 2 Danska, 3 Hamburgska, 3 Engelska, 2 Nederländska och 1 Nordamerikanskt fartyg. Värdet af utförseln har likaledes betydligen ökats och år 1854 stigit till 626,000 R:dr, som utgör omkring 200,000 R:dr mera än värdet af föregående årets export. Med 29 Svenska fartyg utfördes år 1854 för ett värde af 569,000 R:dr, med 2 Norska för 42,000 R:dr samt för 15,000 R:dr med 3 Danska och 2 Hamburgska fartyg. Af nedannämnde från Brasilien inkomne varor förtullades: År 1854 förtullades dessutom följande, från Brasilien inkomne sjöskadade varor, nemligen 17,462 U. Mascovad- och 7,768 U. Terres-socker samt 297,722 U. Cafle.

43 Af de från Brasilien införda varor upplades på Till Brasilien utfördes: Svenska fartyg ankommo till Brasilien och afgingo derifrån Svenska fartyg ankommo lill och afgingo från nedannämnde Consuls-distrikter i Brasilien år 1854.

44 afgångna fartyg Den från Svenske och Norske General-Consuln i Rio de Janeiro till Collegiura inkomne handelsberättelse för år 4854, innehåller bland annat följande:»det sistförflutna var härstädes ett för Svenska handeln och sjöfarten i alla afseenden fördelaktigt år och skulle varit det ännu mer, om flere Svenska fartyg och laster anländt under förra hälften af året, då conjuncturen var mest gynnsam så väl i fraktväg, som med hänseende till brädprisorna, hvilka sednare, vid en utomordentlig tillförsel under sista delen af året, nedgingo från det märkvärdigt höga priset af 52 $ pr tolft till 26 $, likväl med någon förbättring vid årets slut, då priset var 36 t Reis. Bland 802 personer, som utgjort befäl och manskap å de Svenska fartygen, har intet annat dödsfall inträffat än ett af vådlig händelse. Sju man hafva rymt från Svenska fartyg under årets lopp.» La Plata Länderna m. m. Värdet af de med Svenska fartyg tiil dessa länder utförda varor är för år 1854 beräknadt till 35,000 R:dr. Svenska fartyg ankommo till nedannämnde orter. Svenska fartyg afgingo från samma orter

45 Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Exporten till Goda Hopps-Udden är upptagen till ett värrle af 315,000 R:dr år 1854, nemligen för 259,000 R:dr med 21 Svenska, för 18,000 R:dr med 3 Norska och för 38,000 R:dr med 1 Mecklenburgskt och 1 Engelskt fartyg. Till Capstaden anlände från Sverige 10 Svenska fartyg med last, som derstädes lossades och förnämligast utgjordes af 5,110 tolfter Plankor, 1,102 stycken Bjelkar, 60 tunnor Tjära, 743 Sk& Jern och 50 bunkar Stål. Svenske och Norske Consuln i Capstaden har meddelat följande:»svenskt trävirke har under år 1854 bibehållit sig i pris till 51 å 6 pence pr löpande fot 3x9 ehuru importen af Plankor varit större än under något föregående år, såväl direkte Iran Sverige som älven öfver Köpenhamn, hvarifrån Svenska trävaror till icke obetydlig mängd hitföras i Danska fartyg. Svenskt jern har efterfrågats till l ä f ä l G f p r Ton. På Tjära har varit brist. Priset var i början af året 40 ä 50 sh. och uppgick mot slutet till 60 sh. å 80 sh. På frakter har tillgången varit god dä fartyg mycket efterfrågats för utskeppning af ull och andra colonialprodukter. För ull har blifvit i frakt till Europa betaldt från 1?, pence till 1J pence pr ll eller 60 ä 70 shillings pr ton.» Svenska fartyg ankommo till Capstaden: afgingo från Capstaden: Till Mauritius anlände år 1854: 2 Svenska fartyg om 469 läster med last från Sverige och 2 fartyg om 431 läster med last från utrikes ort. Till utrikes ort afgingo från Mauritius 3 Svenska fartyg om 748 läster med last och 1 om 152 läster i barlast. Värdet af den direkta införseln från Ostindien och öfriga Ost-Asiatiska länder beräknades till 1,402,000 R:dr år 1853 och nedgick till 588,000 R:dr år Com.-Coll. Utrikes Bandels Berättelse år

46 I afseende på importen af Arrack var minskningen särdeles betydlig. Hela den direkta införseln skedde med Svenska fartyg. Värdet af den direkta utförseln till ofvanberörde länder särat Australien utgjorde 206,000 R:dr år 1853 och steg till 484,000 R:dr år Med 18 Svenska fartyg exporterades för 423,000 R:dr och med 1 Danskt och 1 Engelskt fartyg för 61,000 R:dr. Af de från dessa länder införda varor förtullades: De med Svenska fartyg till Port Philip i Australien år 1854 införda Svenska produkter hafva uppgifvits derstädes i värde motsvara 27,200 Sterling. Svenska fartyg ankommo:

47 1854. Utrikes Handeln i allmänhet. 43 Värdena af Sveriges io- och utförsel hafva under de sistförflutna tio åren beräknats till följande belopp i runda tal. Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig särskildt på in- och utförseln af Guld- och Silfver i mynt och plansar samt särskildt på andra varor:

48 Af denna jemförelse inhemtas att Sveriges utrikes handel år 1854 uppnått en förut okänd grad af omfattning; att in- och utförselns vsrde med omkring 50 procent öfverstiger det beräknade värdet af nästföregående årets in- och utförsel och under de sistförflutna fem åren mera än fördubblats; samt att värdet af de år 1854 exporterade varor med 40,646,000 R:dr öfverstiger de samma år importerade varors beräknade värde; hvaremot oarbetadt Silfver för det nära motsvarande beloppet af 40,273,000 R:dr till Riket införts utöfver värdet af det under året exporterade Silfvermynt. Detta ovanliga förhållande har förnämligast uppkommit i följd af en betydlig spanmålsexport, som med 724,331 tunnor öfversteg föregående årets utförsel af alla sädesslag. Efter afdrag för de år 1854 importerade qvantiteter, uppgår värdet af Rikets hela spanmålsexport, uträknadt efter ett medelpris af 15 R:dr för Hvete, 10 R:dr för Råg, 8 R:dr för Korn, 6 R:dr för Hafra samt 10 R:dr för Ärter, allt Banco, till ett sammanlagd! belopp af omkring 8,000,000 R:dr B:co. Enligt nedanstående uppgifter öfver totalsummorna af de på Stockholms och Götheborgs Börser anmälde vexelslut, hafva desse transaktioner tilltagit i mån af den ökade handelsrörelsen.

49 Följande tabell utvisar i hvad mån upphörandet af de intill slutet af år 1852 beviljade tull-lindringar vid åtskilliga Colonial-varors införsel direkte från Produktionsorterna föranledt minskning i sådan import, jemförd med den, som under åren 1852 och 1854 ägt rum från hamnar i Europa. Förtullade qvantiteter. Med Svenska fartvg inkomna, förtullade qvantiteter:

50 Härvid bör dock anmärkas att ofvanberörde tull-lindringar fingo tillgodonjutas äfven för varor, hvilka från Transatlantiska länder eller Ostindieu ankommit och inköpts i Europeisk hamn, då lasten ej derstädes lossats; och att således icke alla de qvantiteter, som på ifrågavarande sätt år 1852 förtullats, blifvit från Produktionsorten direkte införskrifne. Importen af följande hufvudartiklar ökades i jemförelse med föregående året. Bomull. År 1834 utgjorde importen 757,797 år 1844 uppgick densamma till 3,210,028 ll och steg år 1853 till 9,883,572 ll, bvaraf 32,395 ll. åter utfördes. År 1854 importerades 15,013,237 ll. Bomull, af hvilken qvantitet 779,840 ll re-exporterades. Bränvin. År 1853 förtullades 123,261 kannor Rumm och 185,320 kannor år Caffe. De förtullade qvantiteterna utgjorde: 3,974,316 ll. år 1834, 6,239,163 ll. år 1844, 11,105,185 ll år 1853 och 13,520,082 ll år 1854, hvaraf 160,523 ll. åter exporterades. _ Fisk. År 1853 infördes 180,915 tunnor saltad Sill och år 1854 steg importen till 233,228 tunnor, hvaraf 725 tunnor åter utfördes. Färger. Importen af Indigo utgjorde 88,518 ll. år 1853 och 131,544 år Af sistnämnde qvantitet exporterades 2,471 ll. Garn. Importen af hvitt Bomullsgarn under N:o 26, som under de fem nästföregående åren utgjort omkring 100,000 ll. i medeltal årligen, steg år 1854 till 1,046,225 ll, ehuru tillverkningen af sådant garn vid de inhemska spinnerierna betydligen ökats. Importen af finare, ofärgadt bomullsgarn utgjorde 981,824 ll år 1853 och 1407,917 ll. år År 1830, det sista då hvitt Bomullsgarn under N:o 26 var till införsel förbudet, tillverkades i Riket 127,185 ll. finare och gröfre sådant garn; hvaremot, år 1854, oaktadt nyssnämnde ansenliga import, denna tillverkning uppgick till 8,204,270 ll. Hudar. Den förtullade qvantiteten af oberedda Hudar har betydligen ökats år 1854 och uppgått till 4,376,657 ll, hvaraf 2,362,884 ll. torra och 2.013,773 ll. andra slag, hvilken sammanlagda qvantitet med 2,338,030 ll. öfverstiger föregående årets införsel och utgör den största qvantitet af denna vara som blifvit importerad under något år sedan 1849, då importen uppgick till 4,503,275 ll. Oljor. År 1853 förtullades 338,621 ll. Bomolja. År 1854 steg den förtullade qvantiteten till 627,025 ll. Importen af Hampolja utgjorde 1,355,328 ll år 1853 och 1,418,773 ll. år Salt. Den förtullade qvantiteten, som under intet föregående är uppgått till 300,000 tunnor, steg till 401,283 tunnor år 1854, hvaraf 23,342 tunnor åter exporterades. Socker. Är 1853 uppgick den förtullade qvantiteten af alla slag, utom topp-, kandioch kaksocker, till 24,706,904 ll. År 1854 förtullades 29,474,219 ll oraffineradt socker. År 1853 importerades 502,329 ll topp-, kandi- och kaksocker samt 1,383,990 ll år 1854, hufvudsakligen från Norrige, hvaremot 649,512 ll sådant socker samma år från Sverige exporterades, förnämligast till Finland. Stenkol. År 1834 förtullades 92,060 tunnor Stenkol Och Stybb; år 1844 steg importen till 199,342 tunnor och till 676,769 tunnor år År 1854 importerades 833,206 tunnor Stenkol och Stenkolsstybb samt 22,673 tunnor Cokes. Svafvelsyra. Importen utgjorde 189,622 ll. år 1853 och steg till 268,316 ll år 1854, hvilket är den största qvantitet som importerats under något år sedan 1845.

51 The. År 1853 förtullades 67,908 ll. och 423,705 ll år 4854, hvilket är den största qvantitet, som hittills under något år blifvit införd. Ull. Importen utgjorde år 4853: 4,573,270 ll och sleg år 4854 till 2, ll. Vin. År 4853 förtullades kannor diverse vin och 596,489 kannor år I afseende å nedannämnde hufvudartiklar minskades importen år 4854 i jemförelse med nästföregående år: Brånvin: Arrack. År 4853 förtullades 384,856 kannor och år 4854 endast 492,617; hvilket är den minsta qvantitet, som blifvit förtullad under något år sedan Hampa. År 1853 utgjorde importen 12,899 Skll och år 1854 endast 8,428 SkU, hvilket är den minsta qvantitet som importerats under något år sedan Olja: Lin- och Rof-. Införseln utgjorde 175,822 ll år 1853 och 85,214 Ä år Redskap och Machiner. Värdet af de år 1853 införda Machinerier och Redskap uppgick till 522,548 R:dr och till 432,461 R:dr år Spanmål, omalen. År 1853 importerades 148,785 tunnor diverse spanmål. År 1854 nedgick denna slags import till 46,702 tunnor. Talg. År 1853 förtullades 143,971 Lll och 85,092 Lll år Tobak. År 4853 förtullades 3,112,496 ll tobaksblad och 4,742,452 Ä stjelk. År 1854 nedgick den förtullade qvantiteten till 2,461,250 Ä blad och 4,497,741 U. stjelk. Enligt inkommen uppgift hafva å Stockholms Börs varit gällande nedannämnde import-artiklar oförtullade: följande medelpriser å

52 År 4854 importerades följande varuqvantiteter till: Samma år inkom på Nederlag och Kredit-upplag i

53 År 1854 exporterades från Nederlag och Kredit-upplag följande qvantiteter af nedannämnde hufvudartiklar: Caffe 908,121 ll, Salt 89,747 tunnor. Socker, alla slag 150,763 ll, Spanmål, omalen 4,633 tunnor, Tjära 26,732 tunnor samt 7,541 kannor Vin. Exporten af följande hufvudartiklar ökades år 1854 i jemförelse med föregående året: Beck. År 1853 exporterades 45,820 Lll och 74,276 Lll. år 1854, hvaraf likväl 44,730 LU blifvit till Riket infördt. Kreatur. År 1853 utfördes 1,639 Oxar, Kor och Ungboskap. År 1854 exporterades 2,201 kreatur af nämnde slag. Socker, Topp-, kandi- och kak-. Exporten utgjorde 10,839 ll år 1853 och 649,512 U. år Spanmål, Hafra: år 1853 utfördes 229,848 tunnor och 414,301 tunnor år Hvete: 6,938 tunnor år 1853 och 87,789 tunnor år Korn: 41,044 tunnor år 1853 och 159,675 tunnor år Råg: 17,964 tunnor år 1853 och 339,767 tunnor år Ärter: 3,194 tunnor år 1853 och 22,775 tunnor år Andra slag: 987 tunnor år 1853 och 1,919 tunnor år 1854; utgörande en sammanlagd export af 299,975 tunnor år 1853 och 1,026,226 tunnor år 1854, hvilket är den största qvantitet spanmål, som hittills under något år exporterats. Stål. Exporten utgjorde 7,627,840 U år 1853 och uppgick år 1854 till 8,577,600 ll. Tjära. År 1853 exporterades 45,371 tunnor och år 1854 steg exporten till 110,468 tunnor, hvaraf likväl 65,482 tunnor blifvit till Riket införda. Trävaror, Bjelkar och Sparrar: År 1853 exporterades 576,431 stycken oeh 675,203 stycken år Bräder och Plankor: Exporten utgjorde 915,171 tolfter år 1853 och steg år 1854 till 1,075,389 tolfter, hvilket är den största qvantitet som hittills under något år exporterats och utgör nära dubbelt så mycket som exporten år I afseende å nedannämnde hufvudartiklar minskades exporten år 1854 i jemförelse med föregående året: Alun. År 1853 utfördes 109,795 Lll och Lll år Jern. Exporten af Stångjern utgjorde 623,028 Skll år 1853 och 609,649 Skll år År 1853 exporterades 12,288 Skll Spik och 6,755 Skll år Kopparnickel. År 1853 utfördes 45,879 ll och 33,854 ll år Potates. Exporten, som år 1853 uppgick till 15,550 tunnor, minskades år 1854 till 6,004 tunnor. Ull. År 1853 utfördes 34,737 ll och 2,995 ll år 1854, Väfnader. Exporten af Segelduk utgjorde år 1853, 16,545 Ä och nedgick till 12,543 ll år 1854.

54 Enligt meddelad uppgift, hafva å Stockholms Börs varit gällande följande medelpriser å nedannämnde export-artiklar: År 1854 exporterades: Stångjern: från Stockholm 290,439 Skll, från Götheborg 196,228 Skll; från Gefle 70,350 Skit; från Sundsvall 12,158 Sklt-, från Söderhamn 8,747 Skll; från Norrköping 4,923 Skll; från Hernösand 4,591 Skll; från Westervik 3,444 Skll; från Umeå 2,583 Skll; från Calmar Skll. Plankor, Bräder och Brådstump: från Götheborg 304,762 tolfter; från Calmar 142,587 tolfter; från Hernösand 116,289 tolfter; från Piteå 88,799 tolfter; från Sundsvall 76,055 tolfter; från Umeå 70,502 tolfter; från Stockholm 46,309 tolfter; från Gefle 42,308 tolfter; från Westervik 40,712 tolfter; från Luleå 37,587 tolfter; från Döderhultsvik 34,718 tolfter: från Söderhamn 33,175 tolfter; från Söderköping 24,277 tolfter; från Haparanda 22,038 tolfter; från Halmstad 21,647 tolfter; från Wisbv 20,024 tolfter; från Rathan 16,337 tolfter; från Carlshamn 12,556 tolfter: från Uddevalla 11,913 tolfter. Koppar, gårad: från Stockholm 6,203 Skll; från Norrköping 4,191 Skll. Spanmål: från Götheborg 188,780 tunnor Hafra, 8,591 tunnor Hvete, 4,336 tunnor Korn och 46,987 tunnor Råg; från Stockholm 22,333 tunnor Hafra, 28,743 tunnor Hvete, 3,025 tunnor Korn och 128,451 tunnor Råg; från Malmö 26,659 tunnor Hafra,-9,803 tunnor Hvete, 92,981 tunnor Korn och 36,021 tunnor Råg; från Landskrona 45,083 tunnor Hafra, 7,241 tunnor Hvete, 17,429 tunnor Korn och 7,627 tunnor Råg; frän Ystad 22,992 tunnor Hafra, 4,163 tunnor Hvete, 29,004 tunnor Korn och 17,808 tunnor Råg; från Helsingborg 54,754 tunnor Hafra, 6,265 tunnor Hvete, 3,717 tunnor Korn och 4,184 tunnor Råg; från Uddevalla 53,957 tunnor Hafra och 1,880 tunnor Råg; från Marstrand 53,540 tunnor Hafra, från Norrköping 1,601 tunnor Hafra. 14,796 tunnor Hvete ocb 28,541 tunnor Råg; från Strömstad 21,279 tunnor Hafra ocb 1,974 tunnor Råg; från Calmar 1,187 tunnor Hvete, 4,461 tunnor Korn och 16,975 tunnor Råg; från Nyköping 19,359 tunnor Råg och från Wisby 3,567 tunnor Hvete, 2,686 tunnor Korn och 10,782 tunnor Råg. Stål: från Götheborg 13,289 Skll; från Stockholm 12,049 Skll; från Uddevalla 1,354 Skll och från Marstrand 75 Skll. Tjära: från Stockholm 48,009 tunnor; från Haparanda 13,087 tunnor; från Umeå 11,900 tunnor; från Piteå 11,844 tunnor; från Hernösand 4,579 tunnor; från Luleå 4,473 tunnor; från Rathan 2,933 tunnor; från Calmar 2,8-39 tunnor; från Carlskrona 1,769 tunnor; från Götheborg 1,422 tunnor; från Carlshamn 1,285 tunnor och från Sundsvall 1,199 tunnor.

55 1854. Utrikes Sjöfarten i allmänhet. 51 Till Sverige ankommo från utrikes ort: Från Sverige afgingo till utrikes ort: Till följd af den mängd smärre Finska och Ryska fartyg, som år 1854 besökt Sverige, har summan af ankomne och afgångna fartyg betydligen ökats, hvaremot lästetalet icke tilltagit i samma förhållande. Antalet af de med last till Sverige ankomne fartyg har år 1854 ökats med 1,701 och deras lästetal med 52,671 eller 42 procent i jemförelse med förhållandet år De med last afgångna fartygens antal har år 1854 ökats med 2,989 och deras lästetal med 75,546 eller nära 25 procent. I afseende på de lastade fartygens lästetal utgör tillökningen år 1854, jemfördt med föregående året. 35 procent för Svenska, 44 procent för Norska, 78 procent för Finska och 43 procent för andra utländska fartyg som ankommit, samt 34 procent för Svenska, 19 procent för Norska och 46 procent för främmande fartyg som afgått, hvaremot lästetalet af de år 1854 med last afgångna Finska fartygen utvisar en minskning af 64 procent i jemförelse med föregående året. Uti ofvanstående tabell äro icke inberäknade, hvarken de ångfartyg, som föra posten emellan Ystad och Stralsund, eller post- och isbåtar samt icke heller sådane omätta båtar,

56 som äro i Tullverkets tabeller särskildt upptagne. Antalet af sådane båtar, som afgått från Sverige till Danmark och som ankommit från Danmark till Sverige, har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande: Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna värde, har under de sistförflutna tio åren varit följande: Under samma tid hafva de för in- och utgående fartvg erlagde Lastpenningar utgjort följande belopp:

57 I likhet med hvad föregående årsberättelser innehålla, får Collegium lemna följande öfversigt af den fraktfart, som, på grund af ömsesidiga bestämmelser, egt rum år 1854, dels med Svenska fartyg emellan nedannämnde främmande länder och ett tredje land och dels med dessa länders fartyg emellan Sverige och ett tredje land. Så vidt de till Collegium inkomne handlingar utvisa, har förhållandet med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jemförd med den Norska, under de sistförflutna 10 åren varit följande:

58 Svenska fartyg. Norska fartyg. På sätt tabellen N:o 8 utvisar, bestod Sveriges Handelsflotta vid 1854 års slut af 2,783 mätta fartyg om 118,148 lästers drägtigbet. Antalet har under året minskats med 43, men lästetalet ökats med 3,022. Stockholms handelsflotta ökades med 21 fartyg och lästetalet med 1,645; Götheborgs minskades med 11 fartyg och lästetalet med 86; Gefle minskades med 1 fartyg, men lästetalet ökades med 772. Öfrige stapelstäders minskades med 26 fartyg, hvaremot lästetalet ökades med 452. Sjö- och Uppstäders samt Köpingars fartyg voro vid slutet ar år 1854 till antalet 302 med ett lästetal af 8,969. Antalet har sedan föregående året minskats med 16 och lästetalet med 331. Landtmannafartygens antal har minskats med 10 men lästetalet ökats med 570. Enligt inkomne uppgifter hafva af stapelstädernas fartyg år 1854 blifvit till utrikes orter försålde 36 om 3,751 läster; 74 fartyg om 4,757 läster hafva förolyckats eller kasserats samt 55 fartyg om 6,744 läster blifvit nybyggda och första gången afmätta. Till utrikes sjöfart hafva år 1854 begagnats, a' stapelstädernas fartyg 810 om 73,433 läster och af öfrige städers samt köpingars 88 fartyg om 5,696 läster. År 1854 blefvo 44 utrikes byggda fartyg om 5,274 läster i Sverige naturaliserade. Samma år utfärdades af Coliegium 345 Svenska fribref, eller 127 flera än

59 föregående året och hvaribland 62 för fartyg, tillhöriga landtmän. För fartyg, dels nybyggda och dels sådane äldre, som förut icke varit med dylika handlingar försedda, utgåfvos 186 fribref år Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste undersåter och tjenare, C. D. SKOGMAN. T. WILLERDING. C. F. Ström. Stockholm den 12 December 1855.

60

61 N:o 1. Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1854.

62 Import 1854.

63 Import 1854.

64 Import 1854.

65 Import 1854.

66 Import 1854.

67 Import 1854.

68 Import 1854.

69 Import 1854.

70 Import 1854.

71 Import 1854.

72 Import 1854.

73 Import 1854.

74 Import 1854.

75 Export 1854.

76 Export 1854.

77 Export 1854.

78 Export 1854.

79 Export 1854.

80 Reexporterade förtullade varor 1854.

81 Reexporterade förtullade varor 1854.

82 N:o Öfversigt af Tull-

83 2. Uppbörden åren

84 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter, rörande Svenska sjöfarten till och från Norige år 1854.

85 Com.-Coll. Utrikes Handels Berättelse år

86 N:o Öfversigt af Sveriges Handel på andra

87 4. länder år 1854, enligt officiela uppgifter.

88 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan Sveriges Införsel och Utförsel år 1854.

89

90 Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de år N:o Norska och främmande fartyg,

91 från Utrikes orter till Sverige ankomna eller derifrån afgångna Svenska samt äfvensom deras antal och lästetal.

92 N:o 7. Sammandrag af de utaf General-Tull-Styrelsen upprättade Förteckningar öfver de åren till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje Nations Flagga.

93 Com.-Coll. Utrikes Handels Berättelse år

94 N:o Sammandrag som, grundadt på de till Commerce-Collegium årligen inkommande Förmätta Fartyg samt af Stapel- Anmärkning. Detta sammandrag upptager sammanräknade antalet af fartyg, ehvad de varit begagnade eller lögat overksam

95 8. teckningar, utvisar för nedannämnda år antalet och lästetalet af Städers och Landtmäns städernes Skeppare och Sjöfolk. himnarne. För de i sammandraget upptagna Sr, hvarunder Finland tillhbrde Sverige, äro Finska fartygen uteslutna.

96 N:o 9. Uppgift på de Fartyg från nedannämnde Städer och Köpingar, hvilka, enligt från Magistraterne inkomne Förteckningar, varit begagnade till utrikes sjöfart under åren

97 Comm.-Coll. Utrikes Handels-Berättelse år

98 Jemförelse emellan Rikets In- och Utförsel under åren af N:o

99 10. sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde.

100

101

102

103

104

105

106 *) Härunder är icke inbegripet nmyntailt silfver fur ett värde af 78,900 R:Ji- silfver specic, som blifvit infordt Iaadvägen fran T,or " s for Rikets Ständers Banks räkning.

107

108

109

110

111

112

113

114 *) Olikheten emellan de i Tabellen N:o I, efter Tullspecialeme införda belopp, upplyses af Berättelsen för är 1&J8-

115

116

117

118

119

120 STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

121 N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Handel på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren

122 N:o 12. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara Sjöfart på andra Länder, efter officiella uppgifter, åren