INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-bi-f0-6601_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL och SJÖFART. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR år 1866.

4

5 Innehåll Uppgift å förhållandet emellan nedannämnda, i Svenske och Norske Consulers embetsberättelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. Pag. Underdånig berättelse Norge.. 3. Finland 5. Ryssland. 8. Danmark. 9. Slesvig och Holstein Preussen Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg Nederländerna. 28. Belgien Stor-Britannien och Irland Frankrike. 42. Portugal Spanien Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika 52. Nord-Amerika och West-Indien. 56. Södra Amerika 59. Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien 64. Utrikes handeln i allmänhet 67. Utrikes sjöfarten i allmänhet Tabeller N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1866, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje tullpligtig artikel enligt Tull-Taxa af den 24 Mars 1865 influtna afgift. o Införsel o Utförsel o Utförsel År 1866 reexporterade, förtullade eller vid införsel tullfria varor. N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter. N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år N:o 4. Öfversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1866 efter de inoch utförda varuartiklarnes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde. N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år N:o 6. Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver antalet och drägtigheten i nyläster af de år 1866 från nedannämnda länder till Sverige med last ankomna och derifrån med last till samma länder afgångna Svenska och Norska samt främmande fartyg.

6 N:o 7. Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras drägtighet i nyläster. N:o 8. Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce-Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars och landtmäns mätte fartyg samt stapelstädernas skeppare och sjöfolk. N:o 9. Uppgift på antalet och drägtigheten af de, innevånare i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till utrikes sjöfart under åren N:o 10. Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af sådana varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde. o Införsel o Utförsel N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder, efter de inoch utförda varornas beräknade värde, åren N:o 12. Tabell, utvisande drägtigheten, i nyläster, af de till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska samt Norska och främmande fartyg åren N:o 13. Tabell, utvisande Svenska samt Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelse med främmande länder under åren

7 Uppgift å förhållandet emellan nedannämnda, i Svenske och Norske Consulers embetsberättelser förekommande, utländska samt Svenska mynt, vigter och mått. 1 Silfver-Eubel à 100 Kopek = 2 E:dr 82 Öre R:mt. 1 Pud = 38,54 Sv. tt. 1 Berkowitz = 10 Pud. Ryssland. 1 Petersburger Standard (= 165 Eng. CubicFeet) = 178,5 Sv. Kub:fot bräder. (= 150»» ) = 168,5»» bjelkar. (== 120»» ) = 129,7 5»» master, spiror, m. m. Danmark. 1 Eigsdaler à 6 Mark och hvarje Mark à 16 Skillinge = 1 E:dr 98J Öre E:mt, men beräknas vanligen till jemnt 2 E:dr E:mt. 1 Skippund à 20 Lispund = 376,4 Sv. tt. 1 Lispund à 16 Pund = 18,82 Sv. tt. Tyskland. 1 Preussisk Thaler à 30 Silbergroschen och hvarje Groschen à 12 Pfennige = 2 E:dr 62 Öre Sv. E:mt. 1 Hamburger Mark kurant }.. T.... > à 16 Schilling och hvarje Schilling à 12 Pfennige = 1 E:dr 8 Ore Sv. E:mt. 1 Lubecker»» ) 1 Centner à 100 Pfund = 117 Sv. tt. England. 1 Pound ( ) Sterling à 20 Shillings (sh. eller s.) och hvarje Shilling à 12 Pence (d.) = 18 E:dr Sv. E:mt. 1 Ton à 20 Centweigth eller 2240 Avoir du poids (Avdp) Pounds = 23 Centner 90 tt 64 ort Sv. vigt, men beräknas vanligen till jemnt 24 Sv. Centner. 1 Cent- eller Hundredweight (Cwt) = 1191 Sv. tt. 100 Avoir du poids Pounds = 106 Sv. tt. 1 Ton of Shipping (Skeppslast) à 2000 Avdp Pounds eller 42 Eng. Kub:fots rymd = 21 Centner 34i tt Sv. vigt. 1 Load (Läst) bräder och plankor innehåller 600 Eng. Qvadratfot à 1 Inch's tjocklek. 400»»» 1^»» 300»»,» 2 Inches'» 240»»» 2^»» 1 D:o hugget eller fyrkantigt timmer» 50» Kubikfot. 1 D:o ohugget» rundt»» 40»» 1 Keel kol = 8 Chaldrons = 160 Sv. Tunnor fast mål. 100 Eng. Qvadratfot = 105 Sv. Qvadratfot. 100» Kubikfot = 1081 Sv. Kubikfot. 100» Fot (hvarje fot 12 Inches) = 102j Sv. Pot. 200»»» 3»» o. s. v. 100 Imperial-Quarters = 1111 Sv. Kubikfot eller 1983 Tunnor löst mål. Frankrike och Belgien. 1 Franc à 100 Centimes = 70 Öre Sv. E:mt. 1 Mètre = 3,3 7 Sv. Fot. 1 Mètre cube eller Stère = 38,2 Sv. Kubifot. 1 Kilogramme = 2 tt 35 Ort 25 Korn Sv. vigt.

8 Nederländerna. 1 Florin eller Gulden à 100 Cents - 1 E:dr 50 Öre Sv. B:mt. Portugal. 1 Milreis (1 $ 000) à 1000 Eeis == 4 E:dr 26 Öre Sv. E:mt. 1 Crusado à 400 Eeis = 1 E:dr 70,2 Öre Sv. E:mt. 1 Moyo = 31f Sv. Kub:fot eller 5f Sv. Tunnor löst mål. Spanien. 1 Peso duro (hård eller silfver-piaster) ($) à 20 Eeales de "Vellon = 3 E:dr 79 Öre Sv. E:mt. 1 Eeal de Vellon = 19 Öre Sv. B:mt. 1 Quintal à 100 Libras = 108J Sv. it. 1 Modin = omkring 8\ Sv. Tunnor. 1 Lira à 100 Centesimi = 70 Öre Sv. E:mt. Italien. Österrike. 1 Gulden (Florin) = 100 Kreuzer (Neukreuzer) = 1 E:dr 74 Öre Sv. E:mt. Nord-Amerika. 1 Dollar {$) i guld à 100 Cents = 3 E:dr 76 Öre Sv. E:mt. Brasilien. 1 Milreis (1 $ 000) à 1000 Eeis = 1 E:dr 83 Öre Sv. E:nit. 1 Quintal à 4 Arrobas = 138,21 Sv. U. 1 Alqueire = 15J Sv. Kannor. Buenos Ayres. 1 Silfver-Piaster, Dollar eller Pataeon = 8 Eeales 3 E:dr 82 Öre Sv. E:mt. Ost-Indien. 1 Eupee (Company Eupee) à 16 Annas och hvarje Anna à 12 Pice = 1 E:dr 68 Öre Sv. E:mt. 1 Candy (Surat) = 746 Eng. eller 892,26 Sv. it. 1 Peeul = 133\ Eng. Avdp. Pounds = 142,28 Sv. it. China.

9 STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! Eders Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium får, till åtlydnad af föreskriften i den för Collegium gällande instruktion, härmedelst afgifva underdånig berättelse om Sveriges utrikes handel och sjö fart under sistlidet år 1866, samt dervid, för att bereda en lättare öfversigt af förhållandet med dessa näringsgrenar, bifoga följande tabeller, nemligen: N:o 1. N:o 2. Utdrag af det hos General-Tull-Styrelsen upprättade sammandrag öfver införsel och utförsel, enligt de vid Tullkamrarne förda specialer; i hvilket utdrag Collegium meddelat uppgift å influtna tullbeloppet för hvarje särskild med tull belagd artikel; öfversigt af tulluppbörden under sistförflutna tio år, med specifikation af det vid hvarje Tullkammare influtna belopp, deruti likväl icke inräknats fyr- och bäk-afgifter, lastpenningar, nederlags- och transito-afgifter; Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år

10 N:o 3. N:o 4. N:o 5. N:o 6. N:o 7. N:o 8. N:o 9. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen inkomna uppgifter rörande Svenska skeppsfarten till och från Norge år 1866; öfversigt af Sveriges handelsförbindelser med andra länder år 1866, efter de in- och utförda varuqvantiteternas beräknade totalvärde; Tabell, utvisande förhållandet mellan värdet af Sveriges utförsel till och införsel från särskilda länder år 1866; Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen uppgjorda förteckningar öfver antalet och lästetalet af de år 1866 med last från utrikes orter till Sverige ankomna och från detta land till utrikes orter afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar för de sistförflutna fem åren öfver de till Sverige ankomna Norska och främmande fartyg, särskildt upptagande hvarje nations fartyg och deras lästetal; Sammandrag af de till Collegium inkomna förteckningar öfver antalet och lästetalet af invånarnes i städerna och landtmäns mätta fartyg, för stapelstäderna för åren , samt öfriga städer och landtmannafartyg för åren , äfvensqm öfver stapelstädernas skeppare och sjöfolk; Uppgift på antalet och drägtigheten af de invånarne i rikets städer och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som under sistförflutna fem åren varit till utrikes sjöfart begagnade; N:o 10. Jemförelse emellan Sveriges in- och utförsel under hvarje år från och med år 1857 till och med år 1866 af sådana varor, som under något af dessa år blifvit till betydligare belopp in- eller utförda eller eljest ega ett större intresse; N:o 11. Jemförelse emellan Sveriges omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde åren ; N:o 12. Tabell, utvisande lästetalet af de under samma tid till Sverige med last ankomna och derifrån med last afgångna Svenska, Norska och främmande fartyg; samt N:o 13.- Tabell, utvisande Svenska, Norska och främmande fartygs andel i Sveriges sjöfartsförbindelser med främmande länder under berörda tidrymd. Vid beräkningen af in- och utförselns värde, så väl i fråga om handeln med hvarje land särskildt, som beträffande rikets handel i allmänhet, har Collegium följt de i sådant afseende förut antagna grunder. Enligt dessa grunder äro importen och exporten beräknade, den förra till hvad den anses hafva kostat och den sednare till hvad den anses hafva inbringat landet; och då det i allmänhet kan antagas, att in- och utförseln i Svenska fartyg sker för Svensk räkning, men i främmande för utländsk, med undantag likväl i sistnämnda hänseende af den i Norska fartyg till andra länder än Norge skeende utförsel, hvilken nästan helt och hållet verkställes för Svensk räkning, så har i allmänhet värdet af varor, införda med Svenska fartyg, beräknats efter gällande pris på lastningsorten fritt ombord, samt, om de inkommit med andra fartyg, efter medelpriset i Svensk hamn, med afdrag af tull för sådan afgift underkastade varor. Deremot har värdet af varor, utförda med Svenska fartyg eller med Norska till andra länder än Norge, i allmänhet upptagits efter pris på lossningsorten, med afdrag af tull och andra omkostnader derstädes, samt vid utförsel i Norska fartyg med ytterligare afdrag af frakt. Varor, utförda med andra främmande fartyg, hafva åter beräknats efter priset i Svensk hamn. De i berättelsen intagna uppgifter å qvantiteterna af de ftffnämsta in- och utförsels-artiklarne utvisa beloppet af förtullade eller eljest till in- och utförsel angifna varor. I likhet med hvad förut iakttagits, får Collegium först framställa Sveriges handelsförbindelser med särskilda länder och sedermera lemna en öfversigt af rikets handel och sjöfart i allmänhet.

11 Norge. Värdet af införseln från Norge beräknades för år 1865 till 5,881,000 R:dr och uppskattas för år 1866 till 6,581,000 R:dr. Importen sistnämnda år verkställdes med Svenska fartyg för 1,798,000 R:dr, med 402 Norska för 3,364,000 R:dr samt med 3 Danska och 1 Engelskt fartyg för 36,000 R:dr. Värdet åter af de år 1866 landvägen införda varor är beräknadt till 1,383,000 R:dr. Värdet af utförseln, som för år 1865 är upptaget till 3,592,000 R:dr, har för år 1866, oaktadt en minskning under samma år i qvantiteten af den förnämsta utförselsartikeln, spanmål, ökats till 4,213,000 R:dr. Detta förhållande har sin grund dels i de sistnämnda år gällande högre pris å de särskilda slagen af spanmål, dels i en tillökning under året i den utförda qvantiteten af flera utaf de artiklar, hvilka för öfrigt i allmänhet utgöra föremål för export till Norge så väl land- som sjövägen och deribland förnämligast väfnader, dels ock i en under ifrågavarande år förekommande utförsel af ångmachiner till ett värde af 171,902 R:dr. I utförseln år 1866 deltogo Svenska fartyg och båtar för 1,907,000 R:dr. För öfrigt-utfördes med 217 Norska fartyg för 1,203,000 R:dr, med 1 Preussiskt, 3 Danska och 1 Slesvigskt fartyg för 28,000 R:dr samt landvägen för 1,075,000 R:dr. Från Norge infördes sjöledes: År Fisk, saltad: Sill Centn. 594, ,576. Kub:fot 891,341. Kub:fot 883,448. Kub:fot 914,968. Anjovis andra slag Centn. 1,152, torr eller rökt: Gråsidor eller sej» 38, , , , ,571. Långor och torsk» 6,318. 6,808. 5,094. 6,340. 3,701. Koksalt... Kukfot 14, , , , ,987. Trän och späck % 235, , , , ,714. Böcker R:dr 2,631. 1,933. 4,623. 2,876. 1,849. Redskap och machinerier» , , ,391. 1,894. Sulläder m. m ". S ,636. 2,221. Dessutom infördes år 1866, bland annat, 48,985 «karafiner m. fl. slags glas, 16,404 % bomolja, 37,355 & rotting, 22,734 Kubikfot bräder och plankor, 17,136 îe tågvirke samt ångmachiner för 18,000 R:dr. Den sjöväga exporten utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter:

12 År Trävaror: Stäfver af ek 1,000 st. 2,386. 1,428. R:dr 29,559. R:dr 44,369. R:dr 56,805. afbokm.m.» 3,408. 4,687. R:dr 56,163. R:dr 81,862. R:dr 92,346. arbetade R:dr 246, , , , ,630. Jern, gjutet: Tack- Centn. 2,007. 3,000. 3, , ,710. ej specificeradt... a , , ,566. smidt: Stång- Centn. 8, ,438. Väfnader: Bomulls-, alla slag <S 3, , ,663. Linne-, samt segeloch tältduk» 1, , ,653. Machiner och redskap R:dr , , ,725. 8,192. Tjära Centn. 8, , , , ,854. ^ -o,n rr, c ««jkubrfot 25,019. Kubfot 22,479. Frö R:dr 16, ,159. Kub:fot 20,268. \ ' ' ' / «200. g 15,357. Papper «1,071, , , , ,606. Smör Centn , Svinkreatur St ,429. 1,447. 1,752. o Ar 1866 utfördes dessutom sjövägen till Norge, bland annat, ångmachiner till ett värde af 171,902 R:dr, 820 Centner jernplåtar m. m. Bland varor, införda från Norge landvägen, förekomma uti Tull-specialerne följande: År Fisk, saltad: Sill Centn. 3,168. 3,449. Kub:fot 25,814. Kub:fot 38,706. Kub:fot 35,987. Kaffe «112, , , , ,750. Socker, raffineradt» 50, , , , ,321. Tobak: blad» 37, , , , ,681. stjelk» 188, , , , ,736. spunnen» 5,379. 3, , , ,160- Sulläder och beredda skinn...» 107, , , , ,605. Trän och späck» 5,250. 3, , , ,947. Jern, manufaktur- och handtverks-smide» 16, , , , ,015. Redskap och machinerier R:dr ,657. 3,629. 1,835. Dessutom infördes år 1866, bland annat, 49,434 tt sirup, 20,110 «jern- och ståltråd, 12,721 $ linneoch hampväfnader, 70,007 % cider, 11,267 «bomullsgarn, kemiskt tekniska preparater för 11,092 R:dr, 11,886 % papperstapeter, 49,434 % sirup samt 27,803 Kubikfot omalen spanmål. Enligt Tull-specialerne utfördes landvägen till Norge:

13 År 1866 utfördes derjemte, landvägen, 275,160 «fönsterglas, 19,003 & pelsverk, 1,326 Centner garad och 2,923 % arbetad koppar, 15,445 & tvål, 12,610 «oäkta porslin, 40,191 îc ljus m. m. Följande tabell utvisar förhållandet ined Svenska skeppsfarten till och från Norge under sistförflutna tio år: Till Norge ankomna Svenska fartyg från: Sverige: Utrikes ort: Från Norge af gångna Svenska fartyg till: Sverige : Utrikes ort: Finland. Införseln från detta land beräknades år 1865 till 2,757,000 R:dr och anses för år 1866 uppgå till ett värde af 2,744,000 R:dr, deraf myntadt silfver för 113,610 R:dr. Importen sistnämnda år verkställdes för 172 ; 000 R:dr med Svenska fartyg och båtar samt för återstående beloppet eller 2,572,000 R:dr med 372 Finska fartyg och båtar. Då bland de vigtigare importartiklarne från Finland vanligen förekommer nötkreatur, men, enligt hvad nedanstående jemförelse utvisar, någon införsel af sådana kreatur äfvensom af får icke ägt rum år 1866, torde böra erinras att detta förhållande haft sin grund i det under hela året, med hänseende till kreaturspestens härjande i flera länder, gällande förbud mot införsel till riket af nötboskap och fårkreatur.

14 Värdet af exporten till Finland uppskattades år 1865 till 1,591,000 R:dr, men är för år 1866 icke beräknadt till högre belopp än 1,208,000 R:dr. Häraf belöpa på Svenska fartyg endast 122,000 R:dr, hvaremot ined 206 Finska fartyg och båtar utfördes för ett värde af 1,086,000 R:dr. Från Finland infördes: Ar 1866 infördes dessutom, bland annat, 21,896 «tagel, 537 Centner lumpor, 114,682 <& nytt tågvirke samt 8,009 & tändstickor. Till Finland utfördes:

15 Dessutom utfördes år 1866, bland annat, 5,901 Centner rågmjöl, 1,144 Ort arbetadt silfver, 11,255 S skurna korkar och 1,528 Centner oarbetadt bly. Svenska fartyg ankomma till Finland: från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo från Finland: till Sverige: till Utrikes ort: Enligt uppgift af Svenske och Norske General-Consuln i Helsingfors hade frakterna å trävaror under Svensk och Norsk flagg år 1866 utgjort från Wiborg till London 47 sh. 6 d. à 60 sh. och till Hull 42 sh 6 d. à 55 sh. Sterl. pr Petersburger Standard, från Wiborg till Bordeaux och Marseille 90 à 110 Francs & 5 % pr Metrisk Standard, samt till Amsterdam 30 à 35 Floriner & 15 % och till Antwerpen 68 à 75 Floriner & 5 % pr Holländsk Standard.

16 Ryssland. Värdet af importen derifrån, som år 1865 beräknades till 2,710,000 R:dr, steg år 1866 till 5,699,000 R:dr. Den sålunda för sistnämnda år uppkomna betydliga förhöjning i importvärdet: har till väsendtlig del sin grund i en under året ökad införsel af råg och rågmjöl samt i de å dessa artiklar samma år stegrade pris, men är ock till stor del föranledd af en i mer och mindre mån ökad införsel af hampa, lin, talg och fläsk m. m. Importen år 1866 verkställdes hufvudsakligen eller för 4,287,000 R:dr med 127 Svenska fartyg och bestreds i öfrigt med 6 Norska fartyg för 451,000 R:dr, med 52 Ryska fartyg och båtar för 116,000 R:dr samt med 7 Finska, 11 Preussiska, 9 Danska," 5 Slesvigska och Holsteinska, 8 Hannoverska, 15 Nederländska och 1 Engelskt fartyg för 845,000 R:dr. Utförseln till Ryssland, hvilken år 1865 icke uppskattades till mera än 360,000 R:dr, har år 1866 uppgått till ett värde af 877,000 R:dr. Häraf belöpa på 47 Svenska fartyg 718,000 R:di\ För öfrigt utfördes ined 50 Ryska fartyg och båtar för 46,000 R:dr, samt med 3 Finska, 3 Preussiska, 4 Nederländska och 3 Engelska fartyg för 113,000 R:dr. Från Rvssland infördes: o Ar 1866 infördes derjemte 63,292 & trän och späck, 4,219 Centner oljekakor, 21,471 Kubikfot korn m. ni. Till Ryssland utfördes: År G Alun Centn. 13, ,560. 9, , ,140. Rödfärg.'. R:dr 15,650. ^25, , ,062. 7,900. Stångjern "... Centn. 4,187. 9,281. 3, , ,702. Tackjern» 15, , ,586. Ar 1866 utfördes derjemte 2,648 Centner oarbetadt bly. Svenska fartyg ankommo till Ryssland från Sverige: Utrikes ort:

17 Svenska fartyg afgingo från Ryssland till Sverige: Utrikes ort: Af Svenska fartyg ankommo år 1866 till nedannämnda Consulsdistrikt : från Sverige: från Utrikes ort: till Sverige: till Utrikes ort: I den från Svenske och Norske General-Consuln i S:t Petersburg till Collegium inkomna årsberättelse för 1866 yttras, bland annat, följande: "Importen af Svenska metaller under året visar en ej obetydlig förökning mot enahanda införsel under föregående åren, ehuru endast tvänne fabriker i S:t Petersburg förarbetat Svenskt jern, enär de tryckta förhållanden, som i allmänhet varit rådande under årets lopp, ulöfvat ett så menligt inflytande- å industrien inom landet, att flera fabriker sannolikt komina att inställa sin verksamhet. Qvarvarande förrådet af alun utgör 800' fat, hvarför fordras ett pris af 14 Silfver-Rubel pr tio Pud. Af rödfärg återstå 700 Tunnor osålda, hvarför begäres 5^ Silfver-Rubel pi' Tunna." Danmark. Inberäknadt myntadt guld för 33,760 R:dr uppskattades värdet af importen från Danmark år 1865 till 9,904,000 R:dr. För år 1866 beräknas värdet af importen från detta land till ,000 R:dr, deraf myntadt och omyntadt guld samt myntadt silfver för tillsammans 35,743 R:dr. I afseende å nämnda importbelopp bör dock erinras, att i dem ej ingår värdet af en icke obetydlig qvantitet med Svenska ångfartyg i Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år 1SÖ6. ' ^

18 balar af okändt innehåll infördt transitogods. Den år 1866 med Svenska fartyg och båtar till ett antal af 1,949 verkställda införsel är beräknad till 7,016,000 R:dr, och infördes med 2 Norska fartyg för 263,000 R:dr, med 972 Danska fartyg och båtar för 2,518,000 R:dr samt med 14 Slesvigska och Holsteinska äfvensom 1 Hannoverskt fartyg för 309,000 R:dr. Det för exporten till Danmark år 1865 beräknade värde utgjorde 7,684,000 R:dr, och är värdet af utförseln till samma land år 1866 uppskattadt till 7,703,000 R:dr, deruti ingår omyntadt silfver för 19,966 R:dr. På sätt nedanstående jemförelse utvisar, har skeppningen till Danmark af svin- och fårkreatur sistlidet år icke varit lika stor. som under föregående året; hvaremot utförseln af nötkreatur och smör, hvilken åren 1864 och 1865 uppnådde en större omfattning, år 1866 ytterligare ökats. Exporten sistnämnda år verkställdes med 2,268 Svenska fartyg och båtar för 5,891,000 R:dr, med 5 Norska fartyg för 5,000 R:dr, med 300 Danska fartyg och båtar för 1,379,000 R:dr samt för 428,000 R:dr med 53 Finska, 15 Preussiska, 41 Slesvigska och Holsteinska, 1 Mecklenburgskt, 1 Hannoverskt och 6 Nederländska fartyg. Af nedannämnda artiklar infördes från Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark:

19 Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark:

20 Är 1866 infördes dessutom från Danmark, bland annat, 11,040 Centner guano, 2,239 Centner benmjöl, 359,149 'S, mineraloljor, 10,522 Centn. soda, 52,917 ft snickarenrbeten, 50,350 ffi manufaktur- och handtverkssmide. Samma år blefvo från Danmark införda och lagda på nederlag 2,358,310 % kaffe, 464,028 < raffineradt socker, 229,374 «vin m. m. Af nedannämnda varor utfördes till Danmark samt Slesvig och Holstein: Danmark : Till Danmark utfördes dessutom år 1866, bland annat, 3,529 Centner benmjöl, 12,413 Centner tackjern, 80,000 «svafvel, 867,290 stycken tegel, 19,825 «krukmakarearbeten.

21 Svenska fartyg ankomma till Danmark: från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo derifrån : till Sverige: till Utrikes ort: Uti förenämnda skeppsfart äro icke inberäknade de på Köpenhamn med passagerare och varor gående Svenska ångfartygs resor, hvilka tillsammans utgjort 599. Dessutom hafva Svenska öppna båtar till nedannämnda antal med last ankommit till: och af nått från: Svenske och Norske General-Consuln i Köpenhamn.uppgifver i sin årsberättelse till Collegium för 1866, att priserna å jern- och trävaror väl, synnerligen mot slutet af året, haft en nedgående tendens, men likväl icke utvisade någon väsendtlig förändring mot prisen under föregående år och kunde i allmänhet noteras sålunda :

22 Slesvig och Holstein. Värdet af den direkta importen från Slesvig och Holstein år 1865 beräknades till 175,000 R:dr, och äro de derifrân år 1866 direkte införda varor uppskattade till ett värde af 236,000 R:dr. Häraf belöpa på Svenska fartyg endast 2,000 R:dr, på 29 Slesvigska och Holsteinska deremot 230,000 R:dr samt på 3 Danska fartyg 4,000 R:dr. Importen år 1866 bestod hufvudsakligen af 1,082 Centner fläsk, 2,279 Centner ost, 13,428 Kub:fot hvete, 2,178 Centner hvetemjöl, 30,000 stycken ägg, 4,676 Centner oljekakor, 360,000 stycken murtegel in. in. Exporten till ifrågavarande länder, hvilken för år 1865 beräknades till ett värde.af 3,166,000 R:dr, uppgår deremot för år 1866 icke till högre belopp än 2,282,000 R:dr. Sistnämnda års utförsel bestreds med 397 Svenska fartyg för 1,679,000 R:dr, med 6 Norska för 23,000 R:dr, med 41 Slesvigska och Holsteinska för 141,000 R:dr samt med 61 Finska, 1 Ryskt, 5 Preussiska, 5 Danska, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg för 439,000 R:dr. De samma år utförda varor utgjordes hufvudsakligen af 1,971,624 Kub:fot bräder och plankor, 455,867 Kubrfot större och 157,504 st. mindre bjelkar och spärrar, 3,017 Centner tjära, 22,093 Centner stångjern, 309 Centner garad koppar, 836 Centner platt-, band- och bultjern, 22,162 Kub:fot kalk, 36,469 Kub:fot korn, 20,591 Kub:fot hafre samt 6,498 Kub:fot ärter. Svenska fartyg ankommo till Slesvig och Holstein: från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo derifrån till Sverige: till Utrikes ort: Till hvartdera af nedannämnda Consulsdistrikt ankommo år 1866 följande antal Svenska fartyg: från Sverige: från Utrikes ort:

23 och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Svenske och Norske Consuln i Flensburg har uppgifvit de derstädes under år 1866 noterade pris å följande Svenska produkter hafva varit, för 12 fots 12 tums Calmar bräder 9 Mark Hamb. B:co, för stångjern 8 Mark och garkoppar 53 Mark pr Centner. Preussen. Värdet af importen från Preussiska hamnar, hvilket under de fyra åren , till följd hufvudsakligen af en icke obetydlig införsel af spanmål, stigit i medeltal årligen till mera än fyra millioner R:dr, men år 1865, då endast en jemförelsevis mindre qvantitet af sådan vara infördes, nedgått till 1,670,000 R:dr, har år 1866, under en något ökad införsel af råg och rågmjöl, stigit till 2,076,000 R:dr. Häraf infördes med 140 Svenska fartyg för 239,000 R:dr, med 5 Norska för 80,000 R:dr, med 158 Preussiska fartyg för 1,537,000 R:dr samt för 220,000 R:dr med 6 Danska, 14 Slesvigska och Holsteinska, 2 Hannoverska, 1 Nederländskt, 1 Belgiskt, 1 Engelskt och 1 Franskt fartyg. Exporten från Sverige till Preussiska hamnar år 1865 beräknades till ett värde af 1,572,000 R:dr. För år 1866 har värdet af exporten till dessa hamnar, under en ökad utförsel af, bland aniiat, koppar och trävaror, men en deremot minskad skeppning af stångjern och hafre m. m., nedgått till 1,084,000 R:dr. Med 31 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för 153,000 R:dr. För öfrigt verkställdes samma års utförsel med 3 Norska fartyg för 22,000 R:dr, med 38 Preussiska fartyg för 856,000 R:dr samt för 53,000 R:dr med 90 Slesvigska och Holsteinska, 1 Danskt, 1 Hamburgskt, 3 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg. Från Preussiska hamnar infördes:

24 Derjemte inkommo år 1866 från Preussiska hamnar 5,756 Centner kornmjöl,.8,570 Centner målen krita, kemiska preparater för 14,430 R:dr, 50,220 «stärkelse, 13,419 s ylleväfnader, 29,435 «vin på fat, myntad t guld samt myntadt och omyntadt silfver för tillsammans 534 R:dr, m. m. Till Preussiska hamnar utfördes: o Ar 1866 utfördes dessutom, bland annat, 99,294 «vitriol. Oberäknadt de emellan Malmö och Stralsund gående Post-ångfartygens resor ankomnio Svenska fartyg till Preussiska hamnar från Sverige: från Utrikes ort:

25 och afgingo från Preussiska hamnar till Sveriqe: till Utrikes ort: Följande tabell utvisar förhållandet ined Svenska skeppsfarten till och från nedannämnda Consulsdistrikt år 1866: Svenska fartyg ankommo från Sverige: från Utrikes ort: till Sverige: till Utrikes ort: Svenske och Norske General-Consuln i Stettin uppgifver, uti sin årsberättelse för 1866, att till nämnde hamn infördes tillsammans 69,397 Centner stångjern, deraf endast 15,549 Centner Svenskt, och 325,789 Centner tackjern; att den under året, vid jemförelse med förhållandet under tidigare år, minskade införseln af stångjern kunde förklaras af den allt större omfattning uppnående, inhemska tillverkningen, som syntes inom kort kunna helt och hållet fylla landets behof; att priset å Svenskt stångjern under ifrågavarande år ställt sig ungefär l Thaler pr Centner lägre än under nästföregående året, så att för vanliga dimensioner icke -kurmat noteras öfver 11 R:dr R:mt pr Svensk Centner; att af koppar införts 7,287 Centner mot 9,621 Centner år 1865 samt att för denna artikel priset icke kunde upptagas till högre belopp än 75 R:dr R:mt pr Svensk Centner. De i Danzig år 1866 gångbara medelpris â följande Svenska produkter hafva, enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln å platsen, utgjort: för stångjern 5g Th:r pr Preuss. Centner.» skrotjern 11»»»»» beck 7 à 8i Th:r pr Tunna.» tjära h\»»»» Gotländsk, osläckt kalk 15 Silfv.-groschen pr Centner. Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år 1866.

26 Mecklenburg, Hansestäderna, Hannover och Oldenburg. Mecklenburg. Värdet af importen derifrån, som år 1864 beräknades till 40,000 R:dr, men år 1865 uppgick till endast 19,000 R:dr, har år 1866 stigit till det ovanligt höga beloppet af 106,000 R:dr. Häraf infördes med 4 Svenska fartyg för 69,000 R:dr samt med 1 Mecklenburgskt fartyg för 37,000 R:dr; och utgjorde de sistlidet år införda artiklar hufvudsakligen 8,005 Kub:fot hvete, 3,898 Centner hvetemjöl och 108 Centner hudar. I afseende å exporten till Mecklenburg, hvilken år 1865 uppskattades till ett värde af 764,000 R:dr, har deremot icke någon väsendtlig förändring egt rum år 1866, utan är värdet af de samnia år till nämnda land utförda varor beräknadt till 733,000 R:dr. Af denna summa belöpa på 136 Svenska fartyg 594,000 R:dr, på 2 Norska 19,000 R:dr, på 3 Mecklenburgska 7,000 R:dr samt på 20 Finska och 1 Preussiskt fartyg 113,000 R:dr. Till Mecklenburg utfördes: Lilbeck. Värdet af införseln derifrån år 1865 beräknades till 22,607,000 R:dr, i hvilken summa ingick 536,000 R:dr för omyntadt silfver samt 1,290 R:dr för myntadt guld. Importen från Ltibeck år 1866 uppskattas åter till 21,285,000 R:dr, deruti af ädla metaller myntadt och omyntadt guld ingår för ett belopp af endast 882 R:dr. Ifrågavarande import, såsom vanligt till största delen bestående af Engelska, Franska och Tyska manufakturvaror jemte andra från nederlagen i Hamburg hemtade varor, besörjdes hufvudsakligen eller för 20,831,000 R:dr med Svenska fartyg samt för öfrigt med 1 Norskt fartyg för 1,000 R:dr, med 3 Lubeckska för 432,000 R:dr äfvensom med 1 Preussiskt, 1 Mecklenburgskt och 1 Franskt fartyg för 21,000 R:dr. För år 1865 har värdet af exporten till Löbeck, inberäknadt omyntadt silfver till ett belopp af 4,288 R:dr, upptagits till 4,604,000 R:dr, och är värdet af utförseln till samma hamn år 1866 beräknadt till 4,892,000 R:dr, deraf 714,287 R:dr för omyntadt silfver. I sistnämnda års utförsel, som verkställdes med Svenska fartyg för 4,647,000 R:dr, deltogo för öfrigt 1 Norskt fartyg för 10,000 R:dr, 2 Lubeckska för 3,000 R:dr samt 35 Finska, 1 Ryskt, 4 Preussiska, 1 Danskt, 1 Slesvigskt, 2 Mecklenburgska och 1 Nederländskt fartyg för 232,000 R:dr.

27 Hufvudsakliga föremålen för importen från Ltibeek voro följande: Hudar och skinn:

28

29 o Ar 1866 infördes dessutom, bland annat, 22 ; 522 % s. k. albums, 20,592 <& leksaker, 61,706 % gryn, 98,772 «mineraloljor, 143,308 «cider på fat och 24,032 tt pelsverk. Samma år importerades och lades pånederlag 622,305 & kaffe, 388,126 % tobaksblad, 110,893 kannor ruinm, 229,374 «vin, 59,187 % raffineradt socker m. m. Till Liibeck utfördes hufvudsakligen :

30 Dessutom utfördes år 1866, bland annat, 1,398 Centner lumpor, 81,053 <œ vitriol, 340 Centner kummin, 10,220 «harts, 10,540 «pelsverk. Den från Svenske och Norske Consuln i Liibeck för år 1866 till Collegium inkomna handelsberättelse innehåller, bland annat, följande: "Exporten af trävaror från Sverige på Liibeck är fortfarande i stigande, hvarför härvarande lagerplatser för upptagande af den ökade tillförseln från Sverige och Finland årligen måst utvidgas. De under sommaren år 1865 hitförda förråder realiserades under vintern med lätthet och fördel, hvilken omständighet föranledde afslutande af betydliga leveranskontrakt och förskott på konsignationer. Man tvekade ej att inlåta sig på vidtomfattande företag, enär man i handelsverlden ej ens anade de moln, som i den politiska redan tidigt på våren 1866 uppkömmo. Från Amerika utbröt liktidigt öfver England en penningekris, som härjande utbredde sig öfver kontinenten, liknande den i frisk hågkomst ännu framstående 1857 och 1858 årens kris deri, att penningar äfven på de bästa papper och mot hög ränta voro oåtkomliga, men olik i följderna i så måtto, att reelt baserade handelshus väl skakades, men ej gingo öfver ända. Dessa förhållanden kunde ej annat än inverka högst menligt på handeln i allmänhet och särskildt på afsättningen af trävaror. Emellertid lemnade Liibeck ett förnyad t bevis å sitt företräde i afseende på denna handel framför öfriga Östersjöplatser. Naturligtvis honorerades utan svårighet eller invändningar alla afslutade kontrakt, ehuru afsändarne skyndade sig att verkställa leveranserna just under den svåraste perioden, krigets början, för att ej afstängas medelst biokader, som man hade allt skäl att befara. Derpå följde konsignationer i massa, särdeles som flera för andra Östersjöhainnar destinerade, men der refuserade laddningar hitfördes. Ett dylikt plötsligt öfverhopande af trävaror, på höft hitskickade, hade vissa olägenheter för afsändarne till följd, nemligen dels oka'de kostnader derigenom att det bristande utrymmet understundom förhindrade aflastningen inom liggedagarnas utgång, dels sträfvandet att, då man befarade det kriget skulle antaga oberäkneliga dimensioner och allmän stockning inträda, få varan skyndsamt realiserad, hvilket endast till låga pris lät sig göra. De åter, som hade mod och förmåga att afvakta en gynnsammare period, fingo sin vara betald

31 efter normala pris. Fred kom hastigt och oförväntadt; och afsättningen, h vilken äfven under krigsoroligheterna ej helt och hållet afbrutits, blef ovanligt liflig, äfvensom tillförseln af ytterligare laddningar från Norden. De, vid jernförelse med förhållandet föregående året, omkring 33^ % lägre fraktbeloppen äfvensom en minskad afsättning från Norra Sverige, särdeles på England, bidrogo till ökade sändningar hit; hvaremot den i Norra Tyskland återväckta byggnadslusten och de efter krigets slut allt mer och mer återkommande förbindelserna med Norra Amerika betydligen underlättade afsättningen af trävaror härifrån. För en lifligare a'fsattning af Svenskt jern hafva under året åtskilliga förhållanden varit hinderliga, nemligen dels en sämre gröda, till följd hvaraf landtmannen, såvidt möjligt, inskränkt sina behof, dels krigsoroligheterna i Tyskland." Hamburg. Den direkta införseln derifrån år 1865, inberäknadt myntadt guld för 5,900 R:dr, uppskattades till 3,192,000 R:dr; och för år 1866, under hvilket år något oarbetadt guld eller silfver icke blifvit från Hamburg infördt, är värdet af de derifrån direkte införda varor beräknadt till 3,265,000 R:dr. Sistnämnda införsel bestreds med 40 Svenska fartyg för 3,120,000 R:dr, med 1 Norskt fartyg för 14,000 R:dr, med 2 Hamburgska för 8,000 R:dr samt med 1 Preussiskt, 3 Slesvigska och Holsteinska, 3 Hannoverska, 2 Nederländska och 1 Franskt fartyg för 123,000 R:dr. Den direkta exporten till Hamburg år 1865, i hvilken ingick omyntadt guld och silfver för tillsammans 4,179 R:dr, är upptagen till ett belopp af 1,197,000 R:dr. Inberäknadt omyntadt guld och silfver för 67,160 R:dr är värdet af den direkta utförseln till Hamburg år 1866 uppskattad till 1,452,000 R:dr. Häraf utfördes med 35 Svenska fartyg för 1,403,000 R:dr, med 1 Hatnburgskt för 4,000 R:dr samt med 4 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hannoverskt och 1 Nederländskt fartyg för 45,000 R:dr. Från Hamburg infördes:

32 Ar 1866 infördes derjemte direkte från Hamburg 110,460 îï cikorierot, 28,653 % bomullsgarn, 298,228 à salpeter, 329 Centner humle, 101 Centner ospritad fjäder, 57,845 <à vitriol, 20,679 <8 peppar, apotheksvaror för 56,876 R:dr m. m. Samma år infördes från Hamburg och lades på nederlag 540,498 % kaffe, 12,756 S vin på fat m. m. 191,702 & tobaksblad, Den direkta exporten utgjordes hufvudsakligen af: Derjemte utfördes år 1866 direkte till Hamburg, bland annat, 98,970 Ort oarbetadt silfver, 5,080 Centner brunsten, 65,788 & harts, 11,305 Kubikfot bark, 1,019 Centner tackjern och 539 Kubikfot bjelkar. I sin till Gollegium för år 1866 afgifna handelsberättelse yttrar Svenske och Norske General-Consuln i Hamburg, bland annat, följande: "Svenska produkter hafva här, i likhet med nästan alla andra varor, under inflytelsen af årets politiska och finansiella tilldragelser, rönt en mycket trög afsättning till föga fördelaktiga pris. Svenskt stångjern, som under de första månaderna af året, i följd af gynsamma berättelser från England, betingade temligen höga pris af 9 à 9J Mark B:co pr 100 ffi, deklinerade småningom i värde till 8 à 8$ Mark. Af tackjern hafva endast några små poster från Sverige hitförts. Koppar, som mot slutet af år 1865, med anledning af blokaden af Chilis hamnar, blef föremål för en liflig spekulation till stigande pris, erfor under år 1866 en betydlig prisreduktion och rönte i allmänhet en föga liflig efterfrågan. Införseln af Svensk koppar till Hamburg år 1866 uppgick till 3,000 Centner, mot 8,000 Centner året förut, och af Norsk koppar till 4,500 Centner. Trävaror, hvaraf på direkt väg från Sverige endast några små partier hitfördes, hade trög afgång till låga pris. Svensk tjära, som år 1865 betingade 11 à 11$ Mark B:co pr Tunna, såldes här under sommaren 1866 till 8 à 8$ Mark och noteras nu 9 à 10 Mark B:co. Beck erfor äfven under året en prisreduktion af 2 à 3 Mark B:co pr Tunna, och noteras nu 15 à 15$ Mark B:co för Stockholms och 14 Mark för Archangeltjära. Hela importen af tjära och beck till Hamburg år 1866 utgjorde 11,000 Tunnor, mot 24,600 året förut. Frakterna hafva året igenom bibehållit en låg ståndpunkt och befraktningar i allmänhet med svårighet kunnat erhållas, hvadan också de flesta hitkomna Svenska fartyg härifrån afgått i barlast."

33 Bremen. Importen derifrån år 1865 beräknades till 5,346,000 R:dr, och är värdet af införseln frän Bremen år 1866 uppskattadt till 5,468,000 R:dr. Med 11 Svenska fartyg infördes sistnämnda år varor för ett belopp af 1,507,000 Rdr. För öfrigt deltogo i samma års import 2 Bremiska fartyg för 154,000 R:dr samt 1 Ryskt, 2 Preussiska, 3 Danska, 15 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hamburgskt, 26 Hannoverska och 11 Nederländska fartyg för 3,807,000 R:dr. Värdet af exporten till Bremen år 1865 uppgick icke till högre belopp än 241,000 R:dr. I följd af en ökad skeppning af stångjern har dock år 1866 värdet af utförseln till Bremen stigit till 546,000 R:dr. Denna utförsel bestreds till största delen eller för 418,000 R:dr med Svenska fartyg till ett antal af 11, samt för öfrigt med 2 Bremiska fartyg för 45,000 R:dr, äfvensom med 2 Preussiska, 2 Slesvigska och Holsteinska, l Hamburgskt, 3 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg för 83,000 R:dr. Af följande från Bremen införda varor hafva förtullats: Dessutom förtullades år 1866, bland annat, 36,594 "ä peppar, 12,924 <5 kanel och 40,581 S mahognyfanér. Från Bremen infördes och lades uppå nederlag: Till Bremen utfördes: Commerce-Collegii Utvikts Berättelse fär år

34 Hannover och Oldenhurg. Någon import från dessa länder förekom icke år 1865, men år 1866 hafva från dem införts 43,461 s ris- och 2,352 «andra slags gryn, redskap och machinerier för 33,000 R:dr, 3,426 & tobaksblad m. fl. varor till ett sammanlagdt värde af 46,000 R:dr. Denna import verkställdes med 3 Hannoverska fartyg för 14,000 R:dr samt med 2 Slesvigska och Holsteinska äfvensom 2 Nederländska fartyg för 32,000 R:dr. Från ifrågavarande länder infördes år 1866 och lades på nederlag, bland annat, 211,271 «tobaksblad och 21,116 & risgryn. De till Hannover och Oldenburg år 1865 utförda varor uppskattades till 55,000 R:dr, och är värdet af exporten till dessa länder år 1866 beräknadt till 74,000 R:dr. Häraf utfördes med 7 Hannoverska fartyg för 70,000 R:dr och med 3 Nederländska fartyg för 4,000 R:dr. Till Hannover exporterades hufvudsakligen: År 1866 utfördes derjemte 19,237 Kubikfot bräder och plankor. Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) ankommo från Sverige: från Utrikes ort:

35 från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg (ångfartyg inberäknade) afgingo till Sverige: till Utrikes ort:

36 Nederländerna. Importen från detta land, hvilken år 1865 beräknades till 4,631,000 R:dr, har visserligen år 1866 icke uppgått till lika högt värdebelopp, men är dock för samma år uppskattad till 4,196,000 R:dr. 1 importen år 1866 deltogo Svenska fartyg för ett värde af endast 254,000 R:dr; hvaremot med 58 Nederländska fartyg infördes för 3,406,000 R:dr. I öfrigt bestreds införseln under året med 3 Norska fartyg för 93,000 R:dr samt med 1 Danskt och 2 Hannoverska fartyg för 443,000 R:dr. Värdet af exporten till Nederländerna hade år 1865 stigit till ett belopp af 4,363,000 R:dr. Ar 1866 har, under en lika betydlig skeppning af trävaror, som egde rum föregående året, men, till följd hufvudsakligen af minskad utförsel af korn och stångjern, värdet af exporten till samma land nedgått till 3,967,000 R:dr. Den på Svenska fartyg belöpande andel i denna export beräknas icke till mera än 258,000 R:dr. Deremot utfördes med 156 Norska fartyg för 2,208,000 R:dr samt med 109 Nederländska fartyg för 1,026,000 R:dr; hvarjemte i exporten 1866 deltogo 2 Preussiska, 11 Danska, 7 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hamburgskt och 12 Hannoverska fartyg för 475,000 R:dr. Importen utgjordes förnämligast af följande varuqvantiteter:

37 År 1866 inkommo dessutom från Nederländerna, bland annat, 212,094 «bomull, 34,048 «bomullsgarn, redskap och machinerier för 39,985 R:dr, 191,425 Kub:fot stenkol, 9,204 «karaffiner m. fl. slag glasvaror samt 28,138 % mineralolja. Samma år infördes från Nederländerna och lades på nederlag 4,752,904 «rått och 125,717 % raffineradt socker, 325,221 kannor arrack, 759,846 % kaffe, 91,806 «vin på fat, m. m. Till Nederländerna utfördes: Dessutom utfördes år 1866, bland annat 192,104 stycken timmer, 12,735 stycken bandstakar och 60,447 Kub:fot roffrö. Till Nederländerna ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

38 Svenska fartyg afgingo från Nederländerna till Sverige: till Utrikes ort: Svenske och Norske General-Consuln i Amsterdam omförmäler, uti sin till Collegium för 1866 afgifna årsberättelse, att handelsrörelsen i Nederländerna under året varit underkastad ytterst ogynnsamma förhållanden. Den till förut okänd höjd stigna diskonton och statspapperens jemna fallande i värde på den stora penningemarknaden förlamade nemligen all handel, och under loppet af sommaren kunde nästan icke någon vara afyttras utan förlust. Af jern, spanmål och tjära var tillförseln mycket minskad. Trävaruhandeln led deremot minst, af den anledning att de flesta kontrakter om varan blifvit afslutade redan tidigt på året, då man ännu hade förhoppning om en bättre ställning. till och med större än under något föregående år. Importen af trävaror från Sverige år 1866 var sålunda Nämnde import besörjdes hufvudsakligast med Norska fartyg, som till ett antal af 112 uteslutande medförde trävarulast, förnämligast bjelkar, behandlade på Norskt sätt; och antager General-Consuln, att denna skeppning kommer att fortfara och ökas i samma mån, som bjelk-importen från Norge aftager, till följd deraf att det år från år blifver svårare att från detta land erhålla sådan last, som i Holland fordras, under det Svenska skogarne deraf erbjuda tillgång. det hela ganska lönande. Fraktfarten var på Visserligen inträffade för de få fartyg, som sökte sysselsättning i Nederländska Ost-Indien, en ogynnsam tidpunkt, och dessa ankommo till Europa med mycket låga frakter; men många fartyg» som medförde trävarulast från Svenska, Ryska och Finska hamnar samt, såsom vanligt, tidigt på våren i Nederländska hamnar slutat certepartier från sommaren försäkrade om god employ. Bottniska viken å antagliga frakter, voro sålunda för hela Belgien. För år 1865 beräknades värdet af importen från detta land till endast 527,000 R:dr, och anses värdet af de derifrån år 1866 införda varor uppgå till 680,000 R:dr. Importen sistnämnda år verkställdes med 6 Svenska fartyg för 216,000 R:dr, med 1-Belgiskt för 44,000 R:dr samt med 2 Danska, 2 Hannoverska, 4 Nederländska och 7 Franska fartyg för 420,000 R:dr. Det beräknade värdet af utförseln till Belgien år 1865 utgjorde 2,288,000 R:dr. I följd af en minskad skeppning af trävaror har värdet af exporten till nämnda land år 1866, oaktadt en tillökning i utförseln af stångjern, minskats till 1,871,000 R:dr. Häraf utfördes med 21 Svenska fartyg för 427,000 R:dr, med 106 Norska för 1,134,000 R:dr, med 1 Belgiskt för 57,000 R:dr samt med 5 Preussiska, 5 Danska, 1 Hamburgskt, 5 Hannoverska och 1 Nederländskt fartyg för 253,000 R:dr. Af följande hufvud-artiklar infördes:

39 Dessutom infördes år 1866 från Belgien 553,446 ffi rå och 573,772 & rektifieerad mineralolja, 16,380 «ull, redskap och machinerier för 35,000 R:dr, slöjdvaror för 37,600 R:dr, 15,700 Kubikfot råg m..m. Till Belgien utfördes hufvudsakligen: Derjemte utfördes år 1866, bland annat, 19,098 Kubikfot roffrö och 1,044 Centner plattjern. Till Belgien ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

40 och afgingo från Belgien till Sverige: till Utrikes ort: Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Antwerpen hade prisen derstädes å Svenska trävaror utgjort, för plankor och bräder af 4x11 tum 28 Cenfrs; 4x6 tum 17 Centrs; 3x11 tum 23^ Cent:s; 3x6 tum 13i Cent:s; 2^x11 tura 19 Centrs; 2^x6 tum 11 Cent:s o. s. v. allt pr löpande fot, samt för bjelkar 30 à 35 Francs och för spärrar 31 à 33 Francs pr Kubikmètre. Stor-Britannien och Irland. I Sveriges handelsförbindelser med detta land visar sig för år 1866 en fortgående utveckling, som synnerligast framställer sig i en under året betydligen ökad importrörelse. Sålunda har värdet af införseln, hvilket år 1865, inberäknadt inyntadt guld för 70,560 K:dr, uppgick till 31,440,000 R:dr eller det högsta belopp, importen från England dittills uppnått, år 1866 stigit till 35,853,000 R:dr, deri ingå myntadt och omyntadt guld för 278,475 R:dr samt silfver i plantsar för 880,700 R:dr. Utom det att denna betydliga införsel af ädla metaller bidragit att höja 1866 års importvärde, har tillökningen deraf för öfrigt hufvudsakligen sin grund i det förhållande, att tillförseln af bomull transito öfver England, hvilken från ett belopp af nära 9i Millioner &, hvartill den uppgick år 1861, de efterföljande fyra åren så aftog som nedanstående jernförelse utvisar, under det nu ifrågavarande året ånyo bringats till en större omfattning samt icke allenast öfverstigit 1861 års import från England af sagda vara, utan ock utgjort en större qvantitet, än som under något föregående år på denna väg hit till riket inkommit. Vid sammanställning med förhållandet år 1865 förekommer deremot år 1866 endast en mindre väsendtlig tillökning i införseln af bomullsgarn, och af bomullsväfnader har sistnämnda år till och med en mindre qvantitet än under föregående året införts. Bland iinportartiklar från England i öfrigt är, såsom vanligt, äfven år 1866 företrädesvis att anmärka artikeln stenkol, deraf den samma år införda qvantitet med mera än 600,000 Kubikfot öfverskjutit föregående årets import af denna artikel samt varit större än under något annat år. I importen år 1866 deltogo 746 Svenska fartyg för ett värde af 2,970,000 R:dr, 238 Norska för 1,744,000 R:dr samt 375 Britiska fartyg för 29,661,000 R:dr. För öfrigt verkställdes årets import med 10 Finska, 1 Ryskt, 72 Preussiska, 41 Danska, 2 Slesvigska och Holsteinska, 48 Mecklenburgska, 1 Liibeckskt, 5 Hamburgska, 30 Hannoverska, 35 Nederländska, 17 Franska, 1 Portugisiskt och 1 Amerikanskt fartyg för ett belopp af 1,478,000 R:dr. Värdet af exporten, som år 1865 beräknades till 53,244,000 R:dr och förut icke under något år uppgått till så högt belopp, är för år 1866 uppskattadt till 53,520,000 R:dr, i hvilken summa myntadt guld ingår för 79,500 R:dr. Jemte det trävaruskeppningen till England år 1866 kan antagas i sin helhet hafva egt fullt lika stor omfattning som under föregående året, har sistlidet år exporten af stångjern öfverskjutit 1865 års utförsel af denna artikel med nära 300,000 Centner. Exporten af tändstickor, hvilken år 1865, i förhållande till nästföregående årets icke obetydliga utförsel af varan, ökades med mera än 560,000 % har år 1866 ytterligare och med nära 700,000 «ökats. Sistnämnda år förekommer äfven en betydlig tillökning

41 i utförseln af papper, deraf samma år utfördes nära 600,000 % utgörande största delen eller öfver 500,000 & tryck- och tapetpapper. Den år 1865 i någon större utsträckning började direkta export till England af nöt-, svin- och fårkreatur samt ladugårdsprodukter har äfven år 1866, på sätt nedanstående jemförelse utvisar, fortgått i mer och mindre stigande mån hvad nötboskap, fläsk, ost och ägg beträffar, men dereniot i minskadt omfång hvad, får- och svinkreatur, kött och smör angår. I afseende å skeppningen af spanmål visar sig, bland annat, att hafre-exporten, som år 1865 stigit till den förut icke under något år uppnådda qvantitet af mera än lli Millioner Kubikfot, år 1866 minskats med nära % Millioner Kubikfot, hvilken minskning icke motsvaras af den samma år ökade utförsel af hvete och korn, utgörande denna tillökning, af hvete 31,045 Kubikfot, samt af korn 402,444 Kubikfot. Den på 989 Svenska fartyg belöpande andel i exporten år 1866 uppgav till 17,034,000 R:dr. Med 818 Norska fartyg utfördes samma år för 10,935,000 R:dr och med 542 Britiska fartyg för 15,266,000 R:dr. För öfrigt verkställdes årets export med 55 Finska, 2 Ryska, 139 Preussiska, 270 Danska, 19 Slesvigska och Holsteinska, 102 Mecklenburgska, 9 Hamburgska, 90 Hannoverska, 89 Nederländska, 1 Belgiskt och 1 Franskt fartyg för tillsammans 10,285,000 R:dr. Stor-Britannien och Irland har hufvudsakligen utgjorts af följande varuqvantiteter: Den direkta importen från

42

43 Ar 1866 inkormno derjemte, bland annat, 17,250 Ort oarbetadt guld, guldmynt för 131,850 R:dr, 1,303,000 Ort oarbetadt silfver, 23,447 tt borax, 2,279 Centner bly, 48,134 «apelsiner och 13,991 «anis. Samma år infördes från England och lades på nederlag 3,150,371 <S rått socker, 1,495,539 <5 kaffe, 607,187 & risgryn och rismjöl in. in. Till Stor-Britannien och Irland utfördes:

44 Derjerate utfördes år 1866, bland annat, 111,832 Centner jernraalra, 54,650 Centner kopparmalm, 32,000 Ort arbetadt silfver, 240 Centner kopparnickel, 2,522 Centner oberedda hudar, 2,371 ffi pelsverk, 25,265 Kub:fot blandsäd och 2,208 Centner galmeja. Enligt uppgift från Svenska och Norska General-Consulatet i London hafva medelprisen å denna plats på nedannämnda Svenska export-artiklar varit följande: År Stångjern, s. k. Öregrunds pr Ton, 22 à à à à à 30. till sämre stålarbeten... d:o» 12 à à à à à 16. vanligt (common Iron) d:o» 10 à i k 12. ll.isà à à *) Den under år 1864 och efterföljande tvänne år förekommande betydliga tillökning i antalet exporterade master och spiror eger sin grnnd deri, att för samma år under rubriken»spiror» i tullspecialen jeraväl upptagits telegrafstolpar och s. k. grufstolpar (pitprops), hvilka sistnämnda under föregående år uppgifvits i värde och sammanförts med trävaror under annan rubrik.

45 Svenska fartyg ankommo till Stor-Britanniska och Irländska hamnar från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo derifrån: till Sverige: till Utrikes ort:

46 till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg med last ankommo år 1866 från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Till Stor-Britanniska hamnar afgingo med last från Sverige: Från Stor-Britanniska hamnar ankommo med last till Sverige : Den från Svenska och Norska General-Consulatet i London till Collegium inkomna årsberättelse för 1866 innehåller, bland annat, följande: "Tillförseln af trävaror till Stor-Britannien och Irland under loppet af år 1866 nådde i sin helhet icke, på ungefär 130,000 Loads när, samma omfång som det nästföregående årets ovanligt ymniga import, men höll sig på ungefär samma ståndpunkt som under åren 1863 och 1864 eller vid omkring tre och en half millioner Loads. Den återstående införselstullen å trävaror afskaffades på våren 1866, sedan icke längre tid än tjugofem år tillbaka importtullen å utländskt timmer var så hög som 2 15 sh. Sterl. pr Load. De sednaste obetydliga tullsatserna på dessa varor, nemligen 1 sh. Sterl. för hugget och 2 sh. Sterl. för sågadt

47 timmer pr Load betraktades mera såsom af statistisk nytta än som en inkomstkälla för staten, ty denna tullintrad betäckte föga mer än kostnaden för de uppmätningar, som det i följd af tullen ålåg Tullverket att ombesörja, men hvilka medförde en pålitlig kontroll till fördel så väl för köparen och säljaren som för skeppsredaren. Förenämnde totalimport af trävaror till hela det Förenade Konungariket visar sig under sistförflutna trenne åren hafva varit på följande sätt fördelad: Häraf visar sig således, att förminskningen i tillförseln af trävaror till Stor-Britannien och Irland år 1866 hufvudsakligen egt rum i hugget timmer, ehuru, hvad importen från Sverige och Norge särskildt beträffar, en tillökning af nära 40,000 Loads i jemförelse med de tvenne nästföregående åren företer sig. Det är isynnerhet Preussens under året 1865 så högt uppdrifna tillförsel af denna vara, som förlidet år gått tillbaka med öfver 100,000 Loads och Britiska Nord-Amerikas i samma proportion. I betraktande deraf att kostnaden för sågade träprodukter härstädes, såsom på sednare tid varit fallet, litet eller intet öfverstiger priset å fyrkantadt timmer, åtminstone hvad de mera underordnade sorterna af det förra slaget beträffar, synes det också naturligt att efterfrågan på plankor, battens m. m. skulle blifva större än för bjelkar, och det befinnes följaktligen äfven att importen af sågadt timmer till Storbritannien och Irland år 1866, i stället att förminskas, med circa 52,500 Loads öfversteg det nästföregående årets stora tillförsel, en tillväxt, som är nästan lika fördelad mellan Sveriges och Norges, Rysslands och Britiska Nord-Amerikas produktioner. I motsats till hvad under föregående året egde rum, mottog London år 1866 en betydligt mindre andel af hela trävaruimporten till det Förenade Konungariket. Orsaken härtill är icke att söka ensamt i den öfverdrifna tillförsel, som egde rum år 1865 och hvaraf förlager i första hand samlades, ty ehuru dessa sednare voro mycket större än vid slutet af något föregående år, torde dock inflytandet af importtullens borttagande, som bragte dessa förlager i marknaden till reducerade pris, kunnat så tillvida verka till förrådernas upprymmande, att en införsel till liknande omfång år 1866 kunnat åvägabringas; men genom den på samma gång inträffade penningekris blefvo alla beräkningar öfverkorsade, byggnads- och jernvägsföretag dels inställda, dels inskränkta; och i följd deraf led förbrukningen af trävaror ett afbräck, som, hvad denna hufvudstad beträffar, föranledde en betydlig minskning i tillförseln äfven från Sverige och Norge. Till London ankommo nemligen, År 1864, i 1,827 fartyg om tillsammans 654,002 Tons drägtighet, 9,618,000 St. plankor, battens och bräder, 269,600 Loads hugget timmer, 28,700 Loads ekstäf. År 1865, i 2,246 fartyg om 828,202 Tons, 13,423,000 St. plankor, battens och bräder, 337,300 Loads hugget timmer, 26,700 Loads ekstäf.

48 Âr 1866, i 1,825 fartyg om" 687,209 Tons, 11,209,000 St. plankor, battens och bräder, 286,500 Loads hugget timmer, 32,000 Loads ekst&f; utvisande för sistnämnda år, i förhållande till det nästföregående året, en ansenlig förminskning af denna import, ehuru den till fullo låter jemföra sig med 1864 års tillförsel. Såsom en följd af denna inskränkning i tillförseln af trävaror till London i förening med importtullens borttagande och andra anledningar till låga pris, har emellertid inträffat att förlagerna i Londons dockor, livad utländskt virke beträffar, vid slutet af 1866 reducerats till ungefär samma omfång som under de tvänne åren förut, så att åtminstone den orsak till tryckning i trävaruhandeln, hvilken förefanns i de vid årets början öfvermåttan hopade, osfilda förlager, för närvarande är undanröjd. Af ofvannämnda trävaruimport till London ankommo från Sverige: År i 490 fartyg om 162,107 Tons. 602 fartyg om 222,822 Tons. 421 fartyg om 158,325 Tons. Plankor 2,072,000 Stycken. 2,776,000 Stycken. 1,724,000 Stycken. Battens 608,000» 1,382,000» 1,049,000» Bjelkar 53,000 Loads. 78,000 Loads. 62,000 Loads. Spångved (Lathwood) 2,100 Famnar. 1,313 Famnar Famnar; utgörande för sistlidna år, i jeinförelse med nästföregående årets import, en högst betydlig minskning, betingad, såsom en klokhetsregel, af den öfverdrifvet stora tillförseln af Svenskt virke under året 1865, hvilken betungade marknaden och vid de forcerade försäljningar deraf, som egde rum, nedtryckte priserna med ett belopp af ända till 10 procent. Införselstullens borttagande år 1866 reducerade importkostnaden för Svenska plankor med 3 till 4 procent, hvaremot konsumenten skördat fördelen af en tredubbel nedsättning i prisen. I det man kan antaga medelpriset under årets lopp för bästa qvaliteter Gefle och Söderhamns plankor till 10 à 10^ Sterl. pr Petersb. Standard, föllo underordnade sorter ända till 1\, med battens ännu lägre i värde än plankor. Samma orsaker åstadkommo liknande prisfall i marknaden för Svenska furubjelkar. En qvantitet deraf å 62,000 Loads år 1866 var en öfverflödig tillförsel för denna marknad, efter Loads år 1865; och följden visade sig i ett prisfall från det redan till en början låga värdet af 42 sh. för vanliga Sundsvalls skeppningar till 38, 37 och 36 sh. pr Load, med noteringar ända ned till 33 sh. för smärre dimensioner från de mera nordliga hamnarna. För spångved var priset å denna marknad år 1866 så lågt, att nästan ingen import deraf egde rum till London ifrån Sverige. o A andra sidan skedde en början till införsel af en ny produktion af Svensk handaslöjd, i det att med fartyget "Ernst" från Stockholm, som härstädes inklarerade den 18 Oktober 1866, importerades förutom 1 2,000 sågade bräder, 2,000 stycken färdiggjorda dörrar, 600 dussin dörrposter och golf kanter, 55 st. s. k. architraver samt åtskilliga taksparrar, läckter, packlårar in. m., alltsammans uppgifvet till det icke obetydliga värdet af 2,500 Sterl. Tillverkningen har blifvit ansedd såsom ganska god, och importören har uppgifvit, att tvänne liknande laster äro eller blifva under afskeppning från Sverige till London; men det är naturligtvis ännu för tidigt att bilda sig ett omdöme om huruvida en handel af denna art kan erhålla en vinstgifvande utvidgning. Det är emellertid tillfredsställande att se försök gjorda i sådana riktningar, och med den konstfärdighet i handaslöjd, som Svenska arbetare i allmänhet ega, samt den ofantliga förbrukning, hvilken här eger rum, är det ingalunda osannolikt att af ifrågavarande import kan tillvägabringas en ganska omfattande industri, förutsatt att sjelfva handeln faller i sakkunniga och redbara händer. Hela importen af stångjern till det Förenade Konungariket uppgick år 1866 till 64,178 Tons, mot 51,464 Tons året förut samt 53,918 Tons år 1864; utvisande en ganska betydlig tillväxt under förstnämnda år i

49 qvantiteten af denna hufvudsakligen Svenska importartikel. Tillförseln af stål till Stor-Britannien nedgick deremot samtidigt från 7,619 Tons år 1864 till 6,777 Tons år 1865 och 4,451 Tons år Priserna för ordinärt Svenskt stångjem i Londons marknad varierade ej mer än mellan 11 < 10 sh. och 11 pr Ton under första hälften af år 1866; men den betydliga tillförseln, som då förekom, nedbragte priset småningom så, att det vid årets utgång endast noterades till 10 àl0 5sh. Sterl. pr Ton, med ansenliga förråder på hand. Svenskt stål rönte föga liflig efterfrågan i denna marknad, men priset höll sig temligen stadigt mellan 15 och sh. pr Ton. Importen af tjära till Stor-Britannien och Irland uppgick i sin helhet år 1866 till 18,191 läster mot 12,781 läster år 1865 samt 18,096 läster år Denna vara förbrukas numera icke på långt när till sådan myckenhet, som i äldre tider var fallet; och ehuru importen af s. k. Stockholmstjära år 1866 endast i ringa grad öfversteg nästföregående årets, nedgick priset från 17 sh. 6 d. pr tunna vid början af året till 16 sh. och slutligen till 13 sh. 9 d. à 13 sh. 6 d. under årets lopp. Tillförseln af varan sker emellertid numera nästan uteslutande från Finland direkte, och marknadens hållning har således föga intresse för Svenska producenter. Spanmål utgjorde år 1866, såsom alltid,, en bland de förnämsta grenarna af handeln mellan det Förenade Konungariket och andra länder, i hvilken Sverige och Norge till vanligt omfång deltogo med sina exporter af hafre och korn. Behofvet af tillförsel för detta rikes befolkning var under året betydligen större än året förut, såsom synes af efterföljande sädesslag till Stor-Britannien och Irland: sammanställning af de trenne sednaste årens import af olika År Hvete Centn. 23,196, ,962, ,156,329. Korn» 4,921,362. 3,818,404. 8,433,863. Hafre» 5,562,959. 7,714,230. 8,844,586. Ärter» 1,114, ,135. 1,211,835. Bönor» 909, , ,324,173. Majs» 6,285,938. 7,096, ,322,863. Hvetemjöl» 4,512,391..3,904,471. 4,972,280. Summa Centn. 46,502, ,237, ,265,929; utvisande en högst betydligt förökad tillförsel af så väl alla slags omalen spanmål, som af hvetemjöl, och hvilken är särdeles anmärkningsvärd hvad beträffar artikeln majs, ett födoämne, som ej är synnerligen omtyckt af härvarande befolkning; hvarföre ock den mer än fördubblade importen år 1866 synes antyda, att tillgången på andra sädesslag inom landet varit mer än vanligt medtagen. I sjelfva verket har det förhållande inträffat, som jag i min sednaste årsberättelse tillät mig på förhand antyda, nemligen att, ehuru medelpriset af hvete i Stor-Britannien under loppet af år 1865 stigit från 38 sh. 2 d-. till 46 sh. 11 d. pr Quarter, anledning dock var förhanden att motse en ytterligare stegring, och i öfverensstämmelse härmed höjde sig det i medeltal beräknade markegångspriset för berörda sädesslag år 1866 från 46 sh. 3 d. pr Quarter vid årets början till 60 sh. vid dess utgång. Kornskörden blef under året sämre än man _ väntat både ' här och i närmast angränsande länder på kontinenten. Följaktligen var importen ännu större än året förut, och medelpriset höjde sig från 32 sh. 9 d. till 44 sh., under det att för partier af utsökt beskaffenhet, afsedda för mältning, betaltes ända till 56 sh. Sterl, pr Quarter. Förråderna af detta sädesslag yid årets slut voro återigen betydligt medtagna. Den ogynnsamma väderlek, som egde rum år 1866, inverkade likaledes på hafren, och Stor-Britannien nödsakades att deraf importera en långt större qvantitet än någonsin förut, medan derjemte medelpriset, som Commerce-CoUegii Utrikes Berättelse för år 1866.

50 år 1865 stigit omkring 4 sh., förlidet år än ytterligare höjde sig från 23 sh. 6'd. till 24 sh. 3 d. pr Quarter; och förråderna vid årets slut voro ansenligt mindre än vid 1865 års utgång. Af förenämnda totalimport af hvete, korn och hafre från främmande länder till Stor-Britannien och Irland ankommo till London: År Hvete Quarters 813, , ,161. Korn» 288, , ,788. Hafre» 1,827,304. 2,020,965. 2,306,478, hvilka summor icke blott utvisa det förökade behof af hvete och hafre, som härstädes förefunnits under sistlidna år, medan tillförseln af utländskt korn, ehuru högst ansenlig, varit något mindre än året förut, utan ock gifva vid handen vidden af den afsättning, som Londons marknad ensamt erbjuder för andra länders åkerbruksalster. I nyssnämnde tillförsel ingingo följande -qvantiteter, importerade från Sverige: År Hvete Quarters 3,302. 6,328. 1,965. Korn'» 15, , ,438. Hafre '. '>" 651, , ,527, medan från Norge under sistnämnda år endast ankommo 32,442 Quarters hafre, mot 54,634 Quarters af detta sädesslag samt 1,400 Quarters hvete året förut. Denna minskning i tillförseln af spanmål från de Förenade Rikena till London år 1866, oaktadt de förhöjda priser som derunder egde rum, uppgående till, pr medium, för hvete 53 sh. 1\ d., för korn 36 sh. 9 d. och för hafre 25 sh. 6 d. pr Quarter, under det att de redan höga medelprisen året förut utgjorde 42 sh. 9 d. för hvete, 26 sh. 4^ d. för korn och 21 sh. 9 d. för hafre, synes hänvisa på en knappare tillgång å skeppningsorterna, men torde äfven till en del hafva härledt sig från ännu bättre konjunkturer på andra platser inom det Förenade Konungariket eller annorstädes, ty jag finner att, t. ex..i Hull, tillförseln af spanmål från Sverige utgjort: År ,529 Cwts hvete, 68,245 Cwts korn, 283,628 Cwts hafre; mot» ,309» d:o, 140,091» d:o, och.» 1864 = 32,000» d:o, 66,650» d:o. Såsom tillägg till hvad i min sednaste årsrapport inberättades angående den började införseln af slagtboskap till denna marknad från Sverige, torde här endast behöfva nämnas, att densamma under 1866 fortgått i förökad skala, hvaraf på det hela den slutsats bör kunna dragas, att resultaterna af denna handel varit förmånliga för exportörerna." Frankrike. Ar 1865, då från och med den 15 April den samma år emellan Sverige och Frankrike afslutade handelstraktat trädde i verkställighet, hade värdet af den direkta importen från sistnämnda land stigit till en summa af 3,715,000 R:dr, mot 2,261,000 R:dr år I sin berättelse angående Sveriges utrikes handel år 1865 anmärkte Collegium att de artiklar, af hvilka, i följd af nämnda traktats bestämmelser om nedsättning i beloppen af här gällande införselstull, en ökad direkt import från Frankrike företrädesvis kunnat väntas, voro vin och vindrufsbränvin, men att under sagda år tillökningen i importqvantiteten af dessa artiklar icke utgjort mera än omkring 3,600 Kannor vin och 5,734 Kannor vindrufsbränvin om 50 % styrka; äfvensom att det för år 1865, vid jemförelse med föregående året, uppkomna högre importvärde hufvudsakligen berodde af en ökad inföz-sel af kaffe, raffineradt socker och sirup. Under 1866 åter, för hvilket år

51 värdet, af hela den direkta införseln från Frankrike beräknas till 3,212,000 R:dr, har importen af vin och vindrufsbränvin, i förhållande till enahanda införsel år 1865, sålunda ökats, att den förtullade qvantiteten vin med ungefär 43,000 Kannor samt vindrufsbränvin med något öfver 75,800 Kannor öfverstiger den qvantitet af dessa artiklar, som år 1865 till förtullning angåfvos. Deremot hafva år 1866, på sätt nedanstående jemförelse utvisar, en mer och mindre betydlig minskning i importen af både raffineradt och rått socker samt sirup och kaffe egt rum. Importen sistnämnda år verkställdes med 26 Svenska fartyg för 1,079,000 R:dr, med 7 Norska för 260,000 R:dr, med 39 Franska för 1,780,000 R:dr samt med 1 Preussiskt fartyg för 93,000 R:dr. Värdet af den direkta exporten till Frankrike hade från ett belopp af 9,405,000 R:dr, hvartill denna export år 1864 uppskattades, år 1865 stigit till 11,343,000 R:dr och har år 1866 ytterligare ökats samt är för detta år beräknadt till 12,623,000 R:dr. Förhöjningen i värdebeloppet år 1866 kan dock icke tillskrifvas en ökad skeppning af den förnämsta exportartikeln på Frankrike, trävaror, deraf den under året utförda qvantitet kan anses hafva varit ungefärligen lika stor som under år 1865, utan har hufvudsakligen sin grund i en sistlidet år förekommande betydlig export af hafre och en med 48,260 Centner ökad utförsel af stångjern. Dessutom ökades utförseln af smältstycken från 14,484 Centner år 1865 till 24,602 Centner år 1866; äfvensom sistnämnda år utfördes 131,573 ft jern- och ståltråd, hvaraf under nästföregångna tio år tillsammans icke utförts större qvantitet än 28,045 ffi. I exporten år 1866 deltogo Svenska fartyg för en till 2,991,000 R:dr beräknad summa, 585 Norska för 7,005,000 R:dr, 218 Franska för 2,321,000 R:dr samt 1 Finskt, 1 Preussiskt, 19 Danska, 2 Slesvigska och Holsteinska, 1 Hamburgskt, 1 Hannoverskt och 2 Nederländska fartyg för 306,000 R:dr. " I hvad mån Svenska skeppsrederierna under åren 1865 och 1866 tillgodogjort sig den lättnad i sjöfarten på Franska hamnar, som blifvit Svenska jeinte Norska fartyg beredd genom förstnämnda år afslutade sjöfartstraktat och deri medgifna betydliga nedsättning af förut i Franska hamnar (med undantag af Marseille) utgående höga tonnageafgifter, inhemtas af här nedan pag. 44 och 45 meddelade uppgifter å antalet och lästetalet af de åren till ifrågavarande hamnar ankomna Svenska fartyg. De direkte från Frankrike införda samt förtullade varor hafva hufvudsakligen utgjorts af:

52 o Ar 1866 infördes derjemte direkte från Frankrike, bland annat, 2,631 Centner oberedda hudar och skinn, 179,058 <ä harts, 38,566 «gryn, redskap och machinerier för 34,390 R:dr, 4,301 Centner gipssten, 12,766 «anis och 21,043 <& nötter. Af direkte från Frankrike införda varor hafva på nederlag blifvit upplagda, bland annat: Af följande artiklar utfördes: Dessutom utfördes år 1866, jemte förut om förmälda 24,602 Centner smältstycken samt 131,573 & jern- och ståltråd, marmor för 7,000 R:dr, 1,192 st. årträd och årämnen, 867 st. bandstakar och 69 Centner oberedda hudar. Till Frankrike ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

53 Svenska fartyg afqingo från Frankrike till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg ankommo till Franska hamnar vid Kanalen ; A tkmtiska ha.f vet : Medelhafvet: Svenska fartyg afgingo från Franska hamnar vid Kanalen: Atlantiska hafvet: Medelhafvet: Svenska fartyg hafva år 1866 besökt nedannämnda Consulsdistrikt: Sådana fartyg dnkommo från Sverige: från Utrikes ort:

54 och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Antalet och drägtigheten af Svenska och främmande fartyg, som från Svenska hamnar utklarerat med last till Frankrike, hafva varit följande: Svenske och Norske General-Consuln i Havre yttrar i sin till Collegium afgifna årsberättelse för 1866, bland annat, att de mellan de Förenade Rikena och Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktater otvifvelaktigt under sednast förflutna tvänne åren visat sitt inflytande på affärsverksamheten; men att traktaterna olyckligtvis togo sin början under vidriga konjunkturer; att hufvudsakliga införseln år 1866, såsom vanligt, bestått af trävaror, som voro för Frankrike oumbärliga, och verkställts till största delen för Franska handelshus' räkning, hvilka begagnat sig af de låga frakterna och täflat med hvarandra att öka de sedan föregående året återstående betydliga lagren; att tillgången å dylika varor skulle, till följd af affärernas aftagande, hafva öfverstigit de vanliga behofven om icke den allmänna utställningen i Paris öppnat en ny källa till afsättning; att sålunda den i och för detta företag förbrukade qvantitet af Svenska och Norska trävaror ansetts uppgå till ett värde, icke understigande två Millioner Francs, och att. marknaderna för dessa varor inom General-Consulatets distrikt betydligen lättats, så att gynnsam utsigt till en fortfarande utförsel dit af Svenska och Norska skogsprodukter förefunnes; att införseln af jern år 1866 tilltagit och kunde beräknas till omkring 30,000 Centner, utvisande således en tillökning af cirka 16,000 à 17,000 Centner; att denna omständighet kunde tillskrifvas den egna beskaffenhet, Lancashire-tillverknings-methoden gâfve åt Svenska jernet, som framför det Franska användes för tillverkning af redskap och spik; att i Havre ordinärt Svenskt jern såldes till 32 à 34 Francs och Lancashire-jern till 36 à 42 Francs pr 100 Kilogr.; att år 1866 under Svensk flagg förekommit en betydlig tillförsel af hafre, isynnerhet från Östergötlands hamnar, hvilken vara, till följd af sin goda qvalitet, i Havre haft stor favör, särdeles den svarta sorten, som betaltes 2 à 3 Francs mera än den hvita; samt att å följande Svenska produkter prisen utgjort: för plankor, furu-, 3x9 tums, 23 à 27 Centimes pr löpande fot.»» gran-,»» 21 à 25»»»»» bjelkar, furu-, 95 Centimes à 1 Franc 10 Centimes pr Eng. Kub:fot.» hafre, 23 Francs pr 100 Kilogr. Enligt, uppgift af Svenske och Norske Consuln i Nantes utgjorde prisen derstädes år 1866 å Svenska plankor, 3x9 tums och af god beskaffenhet, 30 Centimes pr löpande fot, med några Centimes' tillökning för

55 plankor af lång dimension. För bjelkar kunde med svårighet erhållas 45 à 48 Francs pr Stère, och stångjern på nederlag gällde 31 à 33 Francs pr 100 Kilogr I den af Svenske och Norske Consuln i Bordeaux till Collegium afgifna årsberättelse för 1866 förmäles, att prisen å trävaror på platsen kunde antagas under aret hafva efter medelberäkning och pr löpande fot varit, för furuplankor 25 Centimes, för hattens 18 Centimes och för 1 tums tjocka bräder 9 Centimes; att stora qvantiteter trävaror från Sverige utbjudits och att, till följd af den omständighet att Svenska exportörer, i motsats till andra länders varuafsändare, läto genom flera agenter på en gång utbjuda samma partier, qvantiteterna syntes ännu större än de i verkligheten voro, genom hvilket förhållande åter prisen oupphörligen nedtrycktes; att hela trävaruimporten från Sverige, Norge och Ryssland år 1866 utgjorde 2,942,055 st. plankor och bräder, mot 2,671,455 st. år 1865; men att anmärkningsvärdt vore att, under det importen både från Norge och Ryssland aftög, fördubblades nära nog införseln från -Sverige, hvilken uppgick till 1,099,494 st. plankor och bräder år 1866, mot 571,879 st. år 1865; att penningebristen i Sverige jemte de lägre frakter, Svenska och Norska fartyg kunde antaga sedan tonnageafgiften i Frankrike nedsattes från 4 Francs 50 Centimes till 75 Centimes pr Tonneau, torde hafva varit orsaken till denna stora import; att behållningen af trävaror på platsen visserligen vore betydlig, men att enahanda förhållande egt rum år 1865 utan att derigenom tillförseln följande året inskränktes, och att afsättningen vore fortfarande i stigande. Den från Svenske och Norske Consuln i Marseille till Collegium inkomna årsberättelse för 1866 innehåller, bland annat, följande: "Under de tio åren hafva till Marseilles Consulsdistrikt i medeltal årligen ankommit 71 Svenska fartyg om 5,289 Nyläster och 79 Norska om 11,006 Commerceläster. Ar 1866 ankommo deremot endast 28 Svenska fartyg om 2,736 Nyläster och 33 Norska om 5,075 Commerceläster. Inom " Medelhafvet tilltaga ångbåtskommunikationerna så med hvarje dag, att, utom vid skeppning af spanmål, materialier och några andra voluminösa varor, derstädes numera ej några förmånliga frakter kunna för vara fartyg beräknas. Den enda artikel, som framdeles torde utgöra en stadig exportvara, är stenkol. De flesta stenkolsbolagen hafva nemligen för kort tid sedan förenat sig under en gemensam direktion, med ändamål att på alla Medelhafsplatser konkurrera med Engelska stenkol. För en sådan artikel kan dock frakten ej vara särdeles hög och ej beräknas till mer än 12 à 15 Francs pr Ton härifrån till Alexandria och Svarta Hafvet, då man ifrån England till samma destinationsorter icke betalar mer än 20 à 25 Francs. Den förnämsta orsaken till vår sjöfarts minskning år 1866 måste sökas uti den minskade efterfrågan af trävaror under året i följd af de politiska förvecklingar, som man befarade, samt den svåra penningekris, som varit rådande i England och till en del äfven på Kontinenten. Många både publika och enskilda arbeten blefvo inställda och många, som voro påtänkta att utföras dels med Franska, men isynnerhet med Engelska kapitaler, hafva naturligtvis måst uppskjutas till andra tider. Detta förhållande har dock varit förmånligt för brädhandlarne, som under en så ringa import kunnat under hand och till goda pris försälja större delen af sina lager. I afseende å artikeln jern är föga att anmärka. Franska produktionen tilltager med hvarje dag. Bessemer-methoden användes nu på flera ställen och exporten af jernvägsskenor utaf material, tillverkadt enligt nämnda method, blifver dagligen större. Priset å dessa skenor är nu endast 36 Francs 50 Centrs pr 100 Kilogr. fritt ombord i Marseille, och har jag anledning att tro, det England ej kan till sådant pris leverera dem. Ordinärt Svenskt jern användes dock mera än förut i Södra Frankrike. Med låg frakt från Sverige torde afsättningen förbrukningen af ståljern minskas med hvarje år. något ökas; hvaremot, och såsom jag ofta nämnt i mina föregående rapporter, Någon import af tjära, beck eller koppar från Sverige har ej egt rum under året."

56 Portugal. Den direkta importen derifrån beräknades för år 1865 i värde uppgå till 458,000 R:dr och är för år 1866 uppskattad till ett belopp af 456,000 R:dr. Med 49 Svenska fartyg infördes sistnämnda år varor för 305,000 R:dr. För öfrigt verkställdes importen under året med 6 Norska fartyg för 29,000 R:dr samt med 1 Finskt, 1 Preussiskt, 1 Danskt, 1 Haraburgskt, 1 Hannoverskt, 2 Nederländska och 2 Engelska fartyg för 122,000 R:dr. Till följd af en ökad skeppning af både trävaror och stångjern hade värdet af den direkta exporten till Portugal från ett belopp af 1,835,000 R:dr år 1864 stigit år 1865 till 2,129,000 R:dr. År 1866 har utförseln till detta land af stångjern väl i det närmaste uppgått till samma qvantitet, som under nästföregående året, men skeppningen af trävaror deremot betydligen minskats; utgörande denna minskning å bräder och plankor mera än 607,000 Kub:fot samt å bjelkar af större dimensioner öfver 200,000 Kub:fot. Värdet af exporten år 1866 är således äfven minskadt till 1,349,000 R:dr. Häraf belöpa på 27 Svenska fartyg 1,104,000 R:dr samt på 10 Norska fartyg 245,000 R:dr. Från Portugal infördes hufvudsakligen : o Ar 1866 inkommo dessutom & apelsiner. Samma år infördes från Portugal och lades på nederlag 356,266 Kubrfot salt och 196,908 < vin på fat. Till Portugal utfördes: Svenska fartyg ankommo till Portugal från Sverige: från Utrikes ort:

57 och afgingo från Portugal till Sverige: till Utrikes ort: Svenske och Norske General-Consuln i Lissabon uppgifver i sin årsberättelse till Collegium för 1866, att den ovanligt stora import till Portugal af Svenska trävaror, som egde rum 1865, föranledde en motsvarande minskning i införseln under hela det sistförfiutna året. Detta år hade ock dels vinskörden i landet varit dålig, i följd af den i större och mindre grad sedan sexton år härjande sjukdomen "oidium", dels under sommaren en känbar penningekris inträffat, hvarigenom flera vigtiga jernvägs- och andra företag inställdes, dels äfven hveteskörden utfallit under medelmåttan, hvilka samtliga omständigheter bidragit till en i allmänhet tryckt ställning. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i S:t Ybes meddelat, hade år 1866 icke några Svenska produkter dit direkte införts, utan platsens förråd deraf såsom vanligt hemtats från Lissabons marknad. Saltskörden hade, till följd af högst ogynnsam väderlek, varit ofördelaktig, och då skeppningen af varan under de sista månaderna af året blef lifligare än den på lång tid förekommit, hade förrådet betydligt medtagits, hvilken omständighet likväl icke föranledde någon prisstegring, enär det förutsattes att tillgången för vanlig skeppning skulle vara tillräcklig. Priset å salt som från början af året utgjorde 1,260 Reis, steg i slutet af September till 1,560 Reis pr Moj. Skeppningen från S:t Ybes af apelsiner, citroner och pomeranser aftog synbarligen år från år, enär sjukdomen å denna frukt fortfarande minskade de gamla plantagerna, och flera år åtgingo innan de nya plantager, hvilka allt efter som de gamla utdogo anlades, kunde komma till full produktion, hvarförutan sjukdomen understundom spridde sina härjningar jemväl till de nyare plantagerna. o A korkbark tilltog efterfrågan årligen utan att kunna på långt när tillfredsställas. Spanien. Värdet af den direkta importen, som år 1865 beräknades till 845,000 R:dr, har år 1866, till följd af en minskad införsel af nästan alla de artiklar, hvilka vanligen utgöra föremål för direkt införsel från Spanien, nedgått till 657,000 R:dr. på 2 Danska fartyg 191,000 R:dr. Häraf belöpa på 27 Svenska fartyg 417,000 R:dr, på 6 Norska 49,000 R:dr samt Under de tvänne åren 1864 och 1865 hade Sveriges trävaruskeppning på Spanien vunnit en sådan omfattning, att värdet af hela exporten på samma rike beräknades år 1864 till 4,705,000 R:dr och år 1865 till 4,038,000 R:dr. Den redan sistnämnda år inom hela landet började och hela det följande året fortgående financiela kris hade emellertid under detta år åstadkommit en så betryckt affärsställning med deraf föranledd inskränkning i all företagsamhet, att afsättningen på Spanien af Svenska trävaror betydligen minskades och värdet af hela exporten dit nedgick till 2,252,000 R:dr. Skeppningen på Spanien af stångjern, som i anseende till der gällande höga importtull å varan vanligen är af ringa betydenhet, men år 1865 likväl steg till 2,023 Centner, hade år 1866 minskats till 380 Centner; äfvensom, efter det år 1865 till Spanien utförts 2,089 Centner stål, någon export till landet af denna artikel icke härifrån egt rum sistlidet år. 7 Commerce-Collegii Utrikes Berättelse för år 1866.

58 Värdet af de med 37 Svenska fartyg år 1866 utförda varor beräknas till 743,000 R:dr. Med 92 Norska fartyg utfördes samma år för 1,352,000 R:dr, och deltogo för öfrigt i utförseln under året 1 Finskt, 1 Ryskt, 14 Danska, 1 Mecklenburgskt, 1 Nederländskt, 1 Engelskt samt 2 Franska fartyg för 157,000 R:dr. Importen bestod förnämligast af följande varuqvantiteter: Ar 1866 infördes från Spanien och lades på nederlag 257,496 Kub:fot salt och 369,404 <a vin på fat. Till Spanien utfördes bland annat: Till Spanska hamnar ankommo Svenska fartyg från Sverige: från Utrikes ort:

59 och afgingo från Spanska hamnar till Sverige: till Utrikes ort: o Ar 1866 ankommo Svenska fartyg till nedannämnda Consulsdistrikt: från Sverige: från Utrikes ort: och afgingo till Sverige: till Utrikes ort: Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Bilbao hade tillförseln dit af så väl plankor och bräder som bjelkar år 1866 icke uppgått till mycket öfver 25 procent af 1865 års tillförsel. Priserna hade under det nu ifrågavarande året pr medium utgjort för 3x9 tums furuplankor 1 Real de Vellon och för 11x8 tums bräder f Real de Vellon pr löpande Engelsk fot samt för bjelkar 5 Reaies de Vellon pr Kub:fot, och voro behållningarne ännu vid årets slut stora. Trälastfraktema från Bottniska viken till Norra Spaniens hamnar hade år 1866 varierat emellan 80 och 90 Francs pr Petersb. Standard med tillägg af 5 procent kaplake. Vid slutet] af året afslötos i Bilbao och San tänder frakter på England för hvete och mjöl med 14 sh. Sterl. pr Ton.. Svenske och Norske Consuln i Barcelona har i sin årsberättelse till Collegium för är 1866 förmält, bland annat, att frakterna under årets lopp visat en nedgående tendens, enär fartyg, som till distriktet ankommo i början af året, i allmänhet befraktats från England med kol till 22 sh. 9 d. Sterl. pr Ton och från Bottniska viken med trävaror till 128 Francs pr Petersb. Standard jemte 5 % kaplake; hvaremot de under en senare del af året ankomna fartyg varit befraktade till respektive 19 sh. 6 d. och 118 Francs & 5 %. Bruttobeloppet af den utaf Svenska fartyg under 1866 i fart på distriktets hamnar förtjenta frakt uppgick till

60 ,150 Sterl. Med undantag af fyra hade samtliga fartygen från distriktet ^fgått i barlast. Af omförmälda fyra fartyg befraktades ett med mursten till Havana samt tre med vin till Mexiko och Rio de Janeiro. De Förenade Rikenas handelsomsättningar på distriktet hade under året varit föga lifliga, synnerligast hvad trävaruhandeln beträffade. Under det således åren från Sverige och Norge i medeltal årligen infördes 258,000 st. plankor och 6,000 bjelkar, hade år 1866, jemte det någon import af bjelkar icke egt rum, af plankor endast införts 115,920 st., deraf blott 7,213 från Norge. Anledningen till denna minskade import vore nästan uteslutande att söka i den tryckta ställningen i allmänhet inom distriktet, hvilken haft till följd ett afbrott i alla byggnadsföretag och inskränkt trävaruförbrukningen till det ytterst nödvändiga. Jemväl förefunnos vid 1865 års slut ternligen stora behållningar, som endast långsamt afyttrades, och trävaruhandlarne iakttogo derföre under det nu ifrågavarande året en stor återhållsamhet i sina beställningar. Priserna, som vissa tider af året endast varit nominela, hade varierat emellan 1\ och 11 $ pr Tolft 3x9 tums 14 fots plankor. Svenske och Norske General-Consuln i Alicante har uppgifvit, att priset å plankor äfven i de till hans distrikt hörande hamnar hållit sig särdeles lågt och varierat emellan 9 à 10 $ pr Tolft 3x9 tums 14 fots furu ombord. Oaktadt förbrukningen deraf med hvarje år tilltoge och förrådet ej kunde anses betydligt, vore dock ej för den närmaste framtiden någon förbättring i konjunkturerna att förvänta. A salt, deraf stora förråder af god qvalité funnos så väl i Torrevieja som å Iviza, vore priset oförändradt 50 Reaies de Vellon pr Modin, deraf 6 % tillfölle befälhafvaren å det fartyg, hvari exporten skedde. Under år 1866 hade alla handelsföretag särskildt försvårats genom tvånget för fartyg, kommande från hvad land som helst och äfven om - de voro med rena sundhetspass försedda, att afgå till en af karantänsanstalterna vid Vigo och Mahon, hvilket åliggande förorsakade fartygen betydliga omkostnader. I Malaga hade priset å plankor så väl på våren som under hösten år 1866 utgjort 9J à 9 S pr Tolft, och tjära hade betalts med 4 S pr Tunna. Uti Cadiz hade under loppet af ifrågavarande år priserna å plankor varierat emellan 9 och 9 $, men af bjelkar hade icke någon omsättning egt rum. Öfriga länder vid Medelhafvet och Adriatiska hafvet samt vid Norra kusten af Afrika. Gibraltar och Malta. Likasom under föregående år i allmänhet varit förhållandet, har år 1866 någon import från dessa orter icke förekommit. Ar 1866 utfördes deremot till dem direkte från riket 265,035 Kub:fot bräder, 2,382 Kub:fot bjelkar och spärrar jemte några smärre partier af andra effekter, hvilken export är uppskattad till ett värde af 72,000 R:dr eller 17,000 R:dr mera än det beräknade värdet af utförseln till nämnda orter år Antalet af de år 1866 till Gibraltar ankomna Svenska fartyg utgjorde 7 om 531 Nyläster, af hvilka fartyg 5 om 413 Nyläster med last afgått direkte från Sverige och 2 om 118 Nyläster i barlast anlände från utrikes orter. Samma år afgingo från Gibraltar i barlast 2 Svenska fartyg om 177 Nyläster till Sverige och 4 om 288 Nyläster till utrikes orter. Ar 1866 ankommo till Malta 2 Svenska fartyg om 164 Nyläster från utrikes orter med last, hvilka fartyg efter der verkställd lossning afgingo i barlast till sådana orter. Italien. Importen från samtliga Italienska länderna, med undantag af de Österrikiska hamnarne, beräknades år 1865 till 593,000 R:dr och är för år 1866 uppskattad till 642,000 R:dr. Häraf infördes med 30 Svenska fartyg för 351,000 R:dr, med 7 Norska för 92,000 R:dr samt med 3 Finska, 1 Danskt och 1 Nederländskt fartyg för 199,000 R:dr.

61 Värdet af exporten till ifrågavarande länder hade år 1865 stigit till 1,220,000 R:dr. Ar 1866 har, till följd af en betydligen inskränkt skeppning af trävaror och minskad utförsel af ståugjern, värdet af exporten till de Italienska länderna nedgått till 552,000 R:dr. Med 5 Svenska fartyg utfördes sistnämnda år varor för 309,000 R:dr. För öfrigt verkställdes utförseln samma år med 9 Norska fartyg för 144,000 R:dr samt med 1 främmande fartyg för 99,000 R:dr, Från ofvannämuda Italienska länder infördes: Till samma länder utfördes: Svenske och Norske Consuln i Genua uppgifver i sin årsberättelse till Collegium för 1866, att å 3x9 tums furuplankor en jemn efterfrågan på platsen under hela året förekommit och att, ehuru under sommarmånaderna ett afbrott i byggnadsföretag i allmänhet egt rum till följd af det utbrutna kriget och den gångbara cholerasjukdomen, förbrukningen af trävaror likväl varit mycket liflig, så att prisen hållit sig emellan 45 och 50 Francs pr 168 löpande fot för nämnda slags plankor samt emellan 50 och 55 Francs pr Stère af 35J Engelska Kub:fot för furubjulkar. Priset å tjära höll sig emellan 25 och 30 Francs pr Tunna fri från skeppsbord, och hade behållningen af denna artikel vid årets slut icke varit stor. Svenske och Norske Consuln i Livorno har meddelat, att trävarumarknaden derstädes genom den stora tillförseln år 1865 varit så försedd, att der icke för spekulationen fanns anledning till några större uppköp under år Till Livorno ankommo således under ifrågavarande år endast fem trävaruladdningar, deraf fyra från Sverige och en från utrikes ort, och funno med svårighet afsättning till låga pris, som pr medium

62 kunde antagas till 44 à 45 Lire pr Tolft 3x9 turas 14 fots plankor. Vid årets slut voro behållningarne ännu betydliga. A Svenskt stångjern syntes efterfrågan år efter år aftaga, och priserna å artikeln voro derföre nästan nominela. Omsättningen af tjära och beck hade år 1866 varit trög, och priserna hållit sig lika, som under föregående året, eller 25 Lire pr full Tunna fin tjära och 26 Lire pr 100 Kilogr. kronbeck. Från österrikiska hamnar infördes år 1865 direkte till Sverige varor för ett till 45,000 R:dr beräknadt värde, och är värdet af den direkta införseln från sådan hamn är 1866,.hvilken verkställdes med 1 Nederländskt fartyg, uppskattad till 81,000 R:dr. De sistnämnda år införda varor utgjordes hufvudsakligen af 11,643 «fikon, 12,676 <E korinter, 12,821 <K lagerblad och lagerbär, 12,666 «russin, 9,850 <& svafvel och 1,555 Centner hampa. - Ar 1865 utfördes till Triest 6,353 Centner tjära, i värde uppskattade till 19,000 R:dr. Med 1 Danskt och 1 Nederländskt fartyg skeppades år 1866 till österrikiska hamnar 8,291 Centner tjära, hvarför värdet beräknats till 26,000 R:dr. Af Svenske och Norske General-Consuln i Triest har uppgifvits, att under de sista månaderna af 1866 någon efterfrågan å Svensk tjära icke förekommit samt att nominela priset å artikeln varit 14 Floriner pr Tunna. De få Svenska fartyg, som under året ankommit till Triest, hade samtliga erhållit lönande befraktningar. Emellan Sverige och Grekland har år 1866, likasom under föregående år, icke någon direkt handelsförbindelse egt rum. Till Cephalonia ankom under året 1 Svenskt fartyg om 108 Nyläster från Triest med last af kolonialvaror samt afgick samma år till annan främmande ort med last af korinter. Värdet af den år 1866 till Turkiet med 1 Svenskt och 1 Norskt fartyg verkställda export är upptaget till 232,000 R:dr mot 126,000 R:dr, som den direkta utförseln till samma land år 1865 beräknades utgöra. Bland de år 1866 utförda varor förekommo hufvudsakligen 11,095 Centn. stångjern och 4,683 Centn. plattjern. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Smyrna hade priset å Svenskt stångjern der under året utgjort omkring 23 à 24 Francs pr Quintal af 123 Engelska "ä. Den direkta exporten till Egypten år 1865 beräknades till 266,000 R:dr. Ar 1866 hafva enligt tullspecialen till samma land med 2 Svenska och 1 Norskt fartyg utförts 97,605 Kub:fot bräder och 1,548 Kub:fot bjelkar, hvilken export blifvit i värde upptagen till 188,000 R:dr. Af General-Consuln i Alescandria hur emellertid anmälts, att under året till hans distrikt direkte från Sverige ankommit 4 Svenska och 7 Norska fartyg samtliga med trävaruladdningar, som af honom uppskattats till 22,498 Sterl. Samme General-Consul har meddelat, att bomullsskörden i Egypten, hvilken för ifrågavarande år förväntades blifva särdeles fördelaktig, likväl icke gifvit mera än omkring en Million Quintaux, under det man hade haft förhoppning på en skörd, som skulle öfverstiga två Millioner Quintaux. Svenska fartyg ankommo år 1866 från Sverige: från Utrikes ort:

63 från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo år 1866 till Sverige: till Utrikes ort: Algeriet. Till följd af en ovanligt stor skeppning af trävaror hade värdet af exporten till detta land år 1865 stigit till ett belopp af 882,000 R:dr. År 1866 deremot har qvantiteten af de till Algeriet utförda trävaror varit betydligt mindre, i följd hvaraf ock, oaktad t en tillökning i exporten af stångjern, värdet af utförseln till samma land under året nedgått till 535,000 R:dr. Denna utförsel har verkställts uteslutande; med Svenska och Norska fartyg, netnligen med 10 Svenska för ett belopp af 337,000 R:dr samt med 14 Norska fartyg för 198,000 R:dr.

64 Till Algeriet utfördes: Dessutom utfördes år 1866, bland annat, 89 st. bandstakar och årträd. Svenska fartyg ankommo till Algeriet och afgingo från Algeriet till Sverige: till Utrikes orter: Priserna å trävaror i Alger hade under år 1866 i inedeltal uppgått till 46 Francs pr Tolft för 3x9 tums 14 fots plankor, till 47 Francs pr Stère för bjelkar samt till 46 Francs pr Stère för spärrar. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Tunis hade år 1866 till samma hamn direkte från Sverige ankommit 1 Svenskt och 3 Norska fartyg med 4,760 Tolfter plankor och bräder, 1,173 stänger samt 197 knippor jern; och har värdet af denna export blifvit beräknadt till 194,000 R:dr. Maroccos hamnar besöktes icke heller under år 1866 af något Svenskt fartyg. Nord-Amerika och West-Indien. Förenta Staterna. De förändrade förhållanden, som i dessa Stater inträdt efter upphörandet år 1865 af det inom dem sedan flera ar fortgångna inbördes kriget, hafva icke under år 1866 utöfvat något väsendtligt inflytande på Sveriges handelsförbindelser med samma Stater i hvad den direkta importen derifrån beträffar. I afseende å denna import är visserligen att bemärka, det införseln af bomull, som under de fyra åren varit helt och hållet afbruten, år 1866 åter börjat ehuru i en mycket inskränkt omfattning, äfvensom att samma år bland de införda artiklarne förekommer en icke obetydlig qvantitet mineralolja; men deremot hafva af tobaksblad och stjelk endast mindre qvantiteter blifvit till riket införda. Importen år 1866 verkställdes med 4 Svenska och 2 Engelska fartyg samt är i värde icke uppskattad till högre belopp än 651,000 R:dr, hvarvid dock bör erinras att, i enlighet med förut angifna beräkningsgrunder, värdet af de med Svenska fartyg införda varor bestämmes efter gällande pris i lastningsorten. Värdet af importen år 1865 var upptaget till 686,000 R:dr.. Hvad åter den direkta exporten till de Förenta Staterna angår, så har densamma, som år 1865 beräknades till 1,096,000 R:dr, år 1866, till följd af en ökad skeppning af stångjern, stigit till 2,786,000 R:dr. Häraf belöpa på 3 Svenska fartyg 598,000 R:dr, på 5 Norska 534,000 R:dr, på 4 Nord-Amerikanska 400,000 R:dr samt på 11 andra främmande fartyg 1,254,000 R:dr.

65 Af följande hufvudsakliga import-artiklar från Förenta Staterna infördes: Ar 1866 infördes dessutom 96,500 s harts och 456 & vin. Pä nederlag upplåd es: Till Förenta Staterna utfördes: o Ar 1866 utfördes dessutom 26,624 «manufaktursmide, 120 Centn. tackjern, 179 Centn. jernplåtar m. m. Svenska fartyg ankommo till Förenta Staterna (utom Californien) från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afginqo från Förenta Staterna (utom Californien) till Sverige: till Utrikes ort:

66 Svenske och Norske Consuln i New-Tork har uppgifvit, att. under år 1866 priserna å Svenskt och Norskt jern, hvilket då, likasom under föregående år, i partihandeln såldes uteslutande för guldvaluta, i medeltal utgjort: För bästa Lancashire-smiden guld S 100.» mindre välkända d:o»» 90.» ståljern»» 90.» vanligt assorteradt jern»» 90, allt pr Ton om 2,240 Engelska ffi. I frakthandeln hade under hela året 1866 föga liflighet försports. slutet af året noterades följande frakter: Till Antwerpen, för tunga varor 20 sh., 22 sh. 6 d. à 25 sh. Sterl. pr Ton.»»» petroleum 5 sh. 6 d. à 5 sh. 4 d. pr Fat om 40 Gallons.»»» tobak 25 sh. à 27 sh. 6 d. pr Fat.» Cork eller Falmouth för ordres, för petroleum... 5 sh. 6 d. pr Fat.» London»»... 5 sh. 3 d.»»» Rotterdam»»... 5 sh. 9 d.»» Petroleum hade år 1866, på sätt jemväl under föregående år varit förhållandet, utgjort den förnämsta exportartikeln från Förenta Staterna, och hade af denna vara utförts från New-York 33,992,394 Gallons saint från öfriga hamnar i dessa Stater 1,098,116 Gallons; anmärkande Consuln, att, i saknad af ifrågavarande artikel, fraktmarknaden i New-York under året skulle hafva förfallit i fullkomlig overksamhet. Åfven tillgången å samma artikel hade ej varit tillräcklig att i New-York förse det stora antalet fraktsökande fartyg med last, hvarföre ock flera dels för längre tid blefvo i hamnen qvarliggande utan sysselsättning, dels afgingo i barlast till närbelägna hamnar, der tillgången på fartyg var mindre stor. Följande tabell utvisar förhållandet med Svenska skeppsfarten till och från San Francisco nedannämnda år. Ankomna fartyg från Utrikes ort: Vid Afgångna fartyg till Utrikes ort: Canada. Nedanstående tabell utvisar Svenska skeppsfarten på Québec efterföljande år: Svenska fartyg ankommo till Québec afainqo från Québec från Sverige: från Utrikes ort: till Utrikes ort:

67 West-Indien. Den direkta importen från de West-Indiska öarne, hvilken för år 1865 beräknades till ett värde af 3,022,000 R:dr, är för år 1866 uppskattad till 3,204,000 R:dr och har, såsom vanligt, hufvudsakligen bestått af råsocker enligt nedan meddelade uppgift. Bland sistnämnda år direkte införda varor förekomma jemväl 7,481 Centner färgträd och 1,254 "à cigarrer. Den för 9 Svenska fartyg beräknade andel i importen år 1866 uppgår till 868,000 R:dr. Med 5 Norska fartyg infördes för 1,024,000 R:dr samt med 3 Finska, 1 Ryskt, 1 Danskt och 1 Nederländskt fartyg för 1,312,000 R:dr. Till Havana utfördes år 1865 direkte från Sverige ett mindre parti trävaror, i värde uppskattade till 30,000 R:dr; men år 1866 har icke någon omedelbar utförsel hvarken till nämnda eller annan hamn i West- Indien egt rum. Direkte från West-Indien inkom: Svenska fartyg ankommo till Havana Kingston (Jamaica) Port au Prince (Hay ti) S:t Thomas Svenska fartyg afgingo från Havana Kingston Port au Prince S:t Tlwmas Till Belize i Britiska Honduras ankom år 1866 endast 1 Svenskt fartyg om 78 Nyläster i barlast och afgick samma år till London med last af färgträd, socker och rumm. Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i St. Georges å Bermudas-öarne hade något Svenskt fartyg icke till dem ankommit under loppet af Södra Amerika. Brasilien. I Sveriges handelsförbindelser med Brasilien har år 1866 någon väsendtlig olikhet med förhållandet i detta hänseende under nastföregångna året icke egt rum. Värdet af importen, hvilken består

68 nästan uteslutande af kaffe, socker och hudar, beräknades nemligen år 1865 till 4,950,000 R:dr och år 1866 till 4,538,000 R:dr. Af denna summa belöpa på 6 Svenska fartyg 787,000 R:dr, på 5 Norska 760,000 R:dr samt på 2 Preussiska, 4 Danska, 4 Slesvigska och Holsteinska, 1 Mecklenburgskt, 1 Hannoverskt, 5 Nederländska och 1 Engelskt fartyg 2,991,000 R:dr. Ännu mindre skiljaktighet förekommer i afseende å värdet af exporten till Brasilien under hvartdera af ifrågavarande tvänne år. Sålunda är utförseln, som år 1865 beräknades till 450,000 R:dr, för år 1866, oaktadt skeppningen af bräder och plankor samt stångjern varit till qvantiteten något större, uppskattad till 442,000 R:dr. I sistnämnda års export deltogo 10 Svenska fartyg för 310,000 R:dr. För öfrigt utfördes med 3 Norska fartyg för 32,000 R:dr samt med 11 Danska, 1 Hamburgskt och 1 Portugisiskt fartyg för 100,000 R:dr. Af nedannämnda från Brasilien inkomna varor förtullades: Är 1866 inkommo dessutom 9,500 s oarbetadt horn och 1,650 «tobaksblad. Af de från Brasilien införda varor upplades på nederlag: Till Brasilien utfördes: o Är 1866 utfördes dessutom 395 Centner beck, brädstump för 7,000 R:dr samt 508 % tvål. Svenska fartyg ankormno till Brasilien från Sverige: från Utrikes ort:

69 och afgingo derifrån: till Sverige: till Utrikes ort: Svenska fartyg ankommo till och afgingo från nedannämnda Consulsdistrikt i Brasilien år 1866: Ankomna fartyg från Sverige: från Utrikes ort: Afgångna fartyg till Sverige: till Utrikes ort: I den från Svenske och Norske Consuln i Bahia till Collegiurn inkomna årsberättelse för 1866 yttras, bland annat, att de till nämnda hamn direkte från Sverige med 1 Svenskt och 1 Portugisiskt fartyg under året ankomna laster af plankor och jern voro tillräckliga att fylla behofvet på platsen. Prisen på plankor noterades till pr Tolft, och för stångjern betingades à pr Quintal af 128 «. Sockerprisen höllo sig under Januari till och med Maj månader vid 1 S 900 k 2 $ 200 för mascovad och 2 $ 600 à för hvitt socker allt pr Arroba. Från Juni månad till årets slut bestod skeppningen till Europa hufvudsakligen af mascovad, som då efter qualité betaltes med 1 S 700 à 2 S 000 pr Arroba. Frakthandeln hade under skeppningstiden varit fördelaktig, men i saknad af Svenska fartyg för direkta skeppningar på Sverige befraktades för ändamålet fem främmande fartyg. Frakterna fluktuerade visserligen, men bibehöllo sig från Januari till och med Maj månader vid 55 à 40 sh. Sterl. pr Ton till Europa. Under Juni och Juli månader aftog behofvet af fartyg, och till kanalen betingades ej mera än 35 sh. högst och 22 sh. 6 d. lägst. Under Augusti till och med December slutades åter till KO à 45 sh. pr Ton. Svenske och Norske General-Consulns i Bio de Janeiro till Collegiurn afgifna årsberättelse för 1866 innehåller, bland annat, följande:»fraktmarknaden var under hela året i Brasilien, likasom nästan öfverallt annorstädes, temligen trög. Frakterna till Kanalen och New-York varierade som följer:

70 Importen af plankor från Sverige uppgick med 7 Svenska fartyg till 3,856 Tolfter 3x9 tums 14 fots.» 10 främmande»» 4,066»»»»» eller 17 fartyg med tills. 7,922 Tolfter 3x9 tums 14 fots. S. k. östersjöplankor omsattes under de tre första månaderna af året till à pr Tolft 3x9 tuirs 14 fots. Den tidiga ankomsten af flera, isynnerhet Finska, trälaster nedtryckte ytterligare dessa laga pris, så att i Maj en last betaltes ined endast Juni och Juli stego prisen småningom från till I Augusti omsattes betydliga partier till , och I September noterades Oktober blef, af tvänne laster, den ena omsatt till och den andra till I November och början af December kunde erhållas för plankor af l:a qvalitet; men mot slutet af sistnämnde månad fullo prisen tillbaka til! I afseende å dessa och andra prisnoteringar i Brasilianskt mynt bör erinras, att kursen på Europa under året var utomordentligt fluktuerande, samt stod 6 till 18 % under pari, till följd hvaraf den valuta, som för importartiklar erhölls, egde relativt mindre värde. Arets total-import af bräder och plankor uppgifves till 13,643 Tolfter diverse dimensioner, hvaraf 8,413 Tolfter infördes direkte från Sverige och 990 Tolfter från Norge. Lägsta och högsta noteringarne voro pr Tolft 3x9 tums 14 fots plankor: År 1866: och » 1865: » » 1864: » » 1863: » Nord-Amerikanskt trä oinsattes, till följd af den inskränkta importen, till relativt höga pris, och realiserade Lumber 60 à 110 lîeis pr löpande fot, Spruce à samt Pitch Pine pr Tolft, Af tjära förekom icke någon direkt införsel från de Förenade Rikena. 110 Tunnor beck från Carlshamn reexporterades till Bahia. Totalirnporten af tjära uppgifves till 1,171 Tunnor, mot 636 Tunnor under nästföregående året och 1,629 Tunnor under år De lägsta och högsta prisen å artikeln voro: År 1866: och pr Tunna.» 1855: » »»» 1864: » »» Åtskilliga öfver England och Hamburg importerade mindre partier Svenskt och Finskt beck omsattes till pris, varierande mellan och pr Tunna. Importen af Svenskt jern med 4 Svenska och 2 främmande fartyg uppgick till 5,967 Centner. Tillförseln af såväl Sven.^kt som Engelskt jern var under året föga liflig, uppgående till endast 16,353 stänger och 1,225 Tons, mot 35,438 stänger och 7,137 Tons under närmast föregående år. Lägsta och högsta noteringarne för Svenskt jern voro och pr Quintal, mot och år Af stål importerades från Sverige tvänne partier eller tillsammans 240 Centner, hvaraf ena hälften omsattes till och den andra till pr Quintal.

71 Krigsoperationernas fortgående under hela årets lopp uppdref konsumtionen af stenkol betydligt öfver de vanliga proportionerna, och uppgifves importen af denna artikel till 126,794 Tons, mot 112,429 Tons under år 1865 och 97,455 under år Prisen å New-Castle- och Cardiff-stenkol varierade under 1866 mellan 16 #000 och pr Ton, mot och under nästföregående året. 10 Svenska och ej mindre än 27 Norska fartyg ankommo med last af ifrågavarande artikel. 5 Norska och 16 Svenska fartyg importerade salt, och voro åtskilliga af dessa laster hemtade för rederiernas egen räkning. Total-importen uppgick till 1,248,148 Alqueires, mot 1,181,139 Alqueires under nästföregående året. Priserna varierade högst från Juni till September, under hvilken period noteringarne småningom uppgingo från 800 Reis till pr Alqueire. Mot slutet af sistnämnda månad började dock prisen, till följd af för stark tillförsel, att vika, och i December blef marknaden så öfverfylld, att åtskilliga laster endast obtinerade 500 à 600 Reis pr Alqueire. Den direkta kaffe-exporten till Sverige var under år 1866 ovanligt inskränkt. Med tvänne Svenska fartyg skeppades 5,672 balar och med tvänne Norska samt tvänne Danska 11,225, eller tillsammans 16,897 balar, värda Reis 719, , eller, efter kurs af 24 d. pr Milreis, 71, sh. 5 d., h vari äro inberäknade 11 % exporttull, 3 à 4 % kommission och circa 2 % speser. I allmänhet taget företedde kaffemarknaden under året en stark tendens till prisfall, föranledd af de från konsumtionsmarknaderne inlöpande underrättelser, och voro noteringarne i. mindre grad än under de närmast föregående åren beroende af spekulationer och vexeloperationer å platsen. Som tillgången på finare kaffesorter var mycket inskränkt, höllo sig prisen dera höga, hvaremot sämre qvaliteter än "good first", af hvilka årets skörd till största delen bestod, funno trög afsättning. Prisskilnaden mellan finare och ordinära qvaliteter har aldrig varit så betydlig som under år 1866; en omständighet, hvilken, enligt hvad man hoppas, bör förmå plantageegarne att åt bönans behandling egna större sorgfällighet än hittills vanligen skett. Medelkursen var under året 24 d. Sterl. pr Milreis, 755 Reis pr Harab. Banco Mark och 400 Reis pr Franc. Räntefoten varierade mellan 8 och 9 % i bankerne; i marknaden mellan 8 och 11 % under i allmänhet knapp penningetillgång." La Platå länderna m. m. lopp af 205,000 R:dr. Från nämnda länder infördes år 1865 direkte till Sverige varor till ett beo Ar 1866 blefvo från ifrågavarande länder omedelbart hit till riket med 1 Nederländskt och 1 Engelskt fartyg importerade 11,503 Centner oberedda hudar, 4,953 Centner talg, 64,000 fb oarbetadt horn, 4,300 S ull m. m.; varande värdet af hela denna import beräknadt till 864,000 R:dr. Likasom förhållandet var år 1865, har år 1866 icke någon utförsel direkte från Sverige till La Platå länderna egt rum. Svenska fartyg ankommo med last till Buenos-Åyrcs Consulsdistrikt: Valparaisos Consulsdistrikt: Limas Consulsdistrikt:

72 Svenska fartyg afgingo med last till Utrikes ort från Buenos-Ayres' Consulsdistrikt: Valparaiso's Consulsdistrikt: Lima's Consulsdistrikt: T. f. Svenske och Norske Consuln i Buenos Ayres har uppgifvit, att priset, derstädes å s. k. östersjöplankor under år 1866 varierat emellan 30 och 48 Pataconer eller Spanska Dollars pr 1,000 löpande fot, och anmärker, att med sådana pris Svenska exportörerna bort finna uträkning att verkställa direkta trävaruförsändningar på La Platå länderna. Priset å tjära och beck hade under året varierat, å den förra artikeln mellan 8 och 10 Pataconer samt å beck mellan 9 och 10 Pataconer pr Tunna. Enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Guayaquil anmält, har icke heller år 1866 något Svenskt fartyg besökt hans distrikt. Syd-Afrika, Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska Länder samt Australien. Kaplandet. Ar 1865 förekom icke någon direkt import från denna koloni, men år 1866 infördes derifrån till Sverige med 1 Norskt fartyg 11,532 Centner färgträd, hvaraf värdet är beräknadt till 42,000 R:dr. Värdet af de till Kaplandet år 1865 utförda varor uppskattades till 160,000 R:dr. Enligt General- Tull-Styrelsens förteckningar hafva år 1866 från Sverige med uppgifven destination till andra Afrikanska hamnar än de vid Medelhafvet belägna samt med laddningar af trävaror utklarerat 3 Svenska och 2 Norska äfvensom 1 Preussiskt och 2 Hannoverska fartyg; men då, enligt hvad Svenske och Norske Consuln i Kapstaden meddelat, alla de till kolonien under året ankomna Svenska och Norska fartyg åter afgått med sina originallaster, hafva, vid beräkning af värdet utaf den direkta exporten på kolonien ifrågavarande år, icke kunnat upptagas andra varor, än de, som med främmande fartyg utförts och hvilka bestått af 132,809 kubikfot plankor och bräder, i värde uppskattade till 38,000 R:dr. Svenska fartyg ankommo till Kapstadens distrikt och afgingo från Kapstadens distrikt Svenske och Norske Consuln i Kapstaden förmäler i sin till Collegium för 1866 afgifna årsberättelse, att. anledningen dertill, att införseln till kolonien af Svenska produkter under året varit så obetydlig, icke finge sökas i koloniens tillbakagående i allmänhet, utan att denna omständighet torde hufvudsakligen få tillskrifvas det stillastående, hvari alla publika arbeten, till hvilka Svenskt trävirke kunde hafva varit erforder-

73 ligt, fortfarande befunnes samt i de ogynnsamma tidsförhållandena för landtmännen under de tvänne sistförflutna åren. Mindre betydande arbeten hade visserligen förekommit, men dertill hade till största delen användts Amerikanskt virke, som i kolonien såldes billigare än det Svenska, utan att dock vara ansedt lika godt som detta sednare. Ost-Indien och öfriga Ost-Asiatiska länder. Värdet af den direkta införseln derifrån beräknades för år 1865 till 485,000 R:dr och anses för år 1866 uppgå till endast 222,000 R:dr. Importen sistnämnda år verkställdes endast med 1 Svenskt fartyg. Den direkta exporten till nämnda länder samt Australien var för år 1865 beräknad till ett värde af 1,121,000 R:dr och uppskattas för år 1866 till 1,355,000 R:dr. Häraf utfördes med 17 Svenska fartyg för 549,000 R:dr, med 14 Norska för 496,000 R:dr samt med 1 Hamburgskt, 1 Bremiskt, 1 Nederländskt, 1 Engelskt, 3 Nord-Amerikanska och 1 Australiskt fartyg för 310,000 R:dr. Af de från dessa länder införda varor förtullades: Af de från ifrågavarande länder införda varor upplades på nederlag: Till Ost-Indien och Australien utfördes: Dessutom utfördes år 1866, bland annat, 378 Centner kanoner, 574 Centner platt- och bandjern, 152 st. arträd och 39 st. stäfver. Svenska fartyg ankommo år 1866 från Sverige: Iran Utrikes ort:

74 från Sverige: från Utrikes ort: Svenska fartyg afgingo år 1866 till Sverige: till Utrikes ort: Så vidt de från Svenske och Norske Consulerne i Calcutta, Colombo och Manilla inkomna rapporter föranleda, har icke något Svenskt fartyg under år 1866 besökt dessa Consulers distrikt. Från Svenske och Norske Consulerne i Bombai/, Madras och Sidney hafva uppgifter rörande Svenska sjöfarten på dessa hamnar år 1866 icke kommit Collegium tillhanda. I den från Svenske och Norske Consuln i Akyab till Collegium inkomna årsberättelse för 1866 uppgifves, att, med anledning af de i Europa under vintern gällande höga spanmålspris, en stor efterfrågan å ris uppstått uti Akyab under skeppningstiden från Januari till Juni månad sistnämnda år, och då samtidigt på förhand befraktade samt till största delen från China kommande fartyg till ett förut icke sedt antal infunno sig för att intaga returlaster af nämnda vara, steg snart priset dera till ett ytterst högt belopp, som bibehöll sig till dess exporten för året upphörde och utgjorde omkring 8 Sterl. pr Ton för varan fri ombord, mot 7 år 18C5 och 5 15 sh. år Den år 1866 utförda qvantitet ris uppgick till 124,600 Tons, deraf 106,000 Tons skeppades till Europa, mot en totalutförsel år 1865 af 109,000 Tons, deraf 70,000 Tons till Europa. I följd af det omförmälda höga priset å ris och den stora tillgången å fartyg i hela Ost-Indien förblefvo frakterna i Akyab under hela året 1866 låga. Ett stort antal befraktningar voro visserligen före skeppningstiden uppgjorda till 2 10 sh. à 3 pr Ton för England eller kontinentala hamnar mellan Havre och Hamburg, men sedermera erhölls icke mera än 1 5 sh., ehuru få befraktningar afslutades till detta belopp, enär skepparne hellre sökte sysselsättning å annan ort. *) Enligt hvad Svenske och Norske General-Consuln i Shanghai anmält, voro likväl de af honom till Collegium insända förteckningar å Svenska fartyg, som under året besökt distriktets hamnar, ofullständiga, till följd deraf att uppgifter i ämnet icke kommit General-Consuln tillhanda från de underlydande vice Consulerna i Tientsin, Ne-wchwang, Amoy och Foochow.

75 Enligt uppgift af Svenske och Norske Consuln i Batavia hade under år 1866 ett stort antal fartyg, som i Britiska Ost-Indien icke kunnat finna påräknade laster af bomull, för låga frakter afgått till Java i ändamål att der söka last, till följd hvaraf en oväntad nedsättning i frakterna der uppstod just under de månader af året, da öns förnämsta produkter i stora qvantiteter nedfördes till de särskilda hamnarne. De omedelbara handelsförbindelserna mellan ön och Sverige hade äfven under samma år varit mycket inskränkta. Sålunda ankom till ön direkte från Sverige endast en last af 4,323 stänger jern och 524 Centner stål, tillsammans i värde uppskattade till 20,370 Floriner; äfvensom från ön med destination hit till riket afgick ett fartyg med last af socker, ris, peppar och arrak för ett värde af ungefär 26,840 Floriner. Svenskt jern fortfor att efter differentialtullens afskaffande åtnjuta ett väl förtjent företräde, och stora qvantiteter af varan inkommo öfver Holland, ehuru några tillförlitliga statistiska uppgifter i detta hänseende icke kunde meddelas. I afseende å exportartiklar från ön har Consuln fäst uppmärksamhet å teakträ, hvaraf afsättningen å Java uppgifvits komma att inom kort fördubblas och tredubblas med anledning af Regeringens liberala åtgärder, att emot en årlig afgäld lemna till afverkning stora skogar af detta träslag, dera priset varierade emellan 40 à 50 ända till 60 à 75 Floriner pr Kub:mètre. Svenske och Norske General-Consuln i Shanghai yttrar i sin till Collegium för år 1866 afgifna handelsberättelse, att under året en märkbar minskning i de på denna hamn seglande Svenska och Norska fartygs antal, vid jemförelse med förhållandet under de fyra nästföregående åren, visat sig. Sålunda hade år 1862 icke mindre än 25 dylika fartyg, hvilka för Tyska och Holländska handelshus' räkning varit befraktade på månad, besökt Shanghai samt under de tvänne efterföljande åren fortfarande varit sysselsatta i kustfart på Chinas hamnar; men att denna sjöfart numera nästan helt och hållet öfvertagits af ångbåtar, hvilka till samma frakter, som seglande fartyg betingade, ombesörjde med dem förut verkställda skeppningar och för dessa sednare fartyg inskränkte tillgången å fraktgods till skidfrukter ("pulse") och bönkakor ("beancakes") från Newchwang till Foochow och Amoy, bomull från Tientsin till södra hamnarne och socker från Formosa till Shanghai. Importen från de Förenade Rikena bestod hufvudsakligen af jern, stål och tjära, men bestreds nästan helt och hållet med främmande fartyg, och någon statistik öfver värdet af de införda varorna funnes icke att tillgå. Förbrukningen af Svenskt stål och jern ansågs dock vara stigande, enär dessa artiklars öfverlägsna qvalité vore i China uppskattad, ehuru det höga priset å varan försvårade täflan med de billigare Engelska jernsorterna. Af Svenske och Norske Consuln i Melbourne har meddelats, att, till följd af en stor import af trävaror i slutet af år 1866, priset å dem betydligt fallit, och för 3x9 tums plankor icke betalts mera än 4^ d. Sterl. pr fot samt för andra slag i förhållande derefter. Guldgrufvorna i kolonien gåfvo fortfarande en rik afkastning, och hela exporten år 1866 uppgick till 1,536,594 uns, utgörande, i förhållande till den föregående året utförda qvantitet, en tillökning af 55,997 uns. Frakterna hade varit goda samt sjöfolks hyror stigit ganska högt, uppgående till 4 pr månad; och ehuru passageraretrafiken på de Australiska hamnarne för närvarande till stor del vore ombesörjd af ångbåtar, fanns likväl god efterfrågan å seglande fartyg af lämplig storlek för transport af boskap. Utrikes handeln i allmänhet. De enligt förut angifna grunder beräknade värden af in- och utförseln till och från Sverige hafva under sistförflutna 10 år uppgått till följande belopp i runda tal:

76 Införseln: Utförseln : I dessa värdeberäkningar, hvilka endast afse den in- och utförsel, som kunnat inhemtas af Tullverkets och andra officiela handlingar, ingår således icke den varutransport, soin lagligen egt rum utan behof af tullangifning, på sätt förhållandet är med större delen af den landväga trafiken emellan Sverige och Norge, och icke heller den, som emot gällande tull-författningar bedrifvits. Följande tabell visar huru stor andel af ofvanstående värdesummor, som belöper sig särskildt på inoch utförseln af guld och silfver i mynt och plantsar samt särskildt på andra varor.

77 Sammanlagda värdet af Sveriges in- och utförsel, som för år 1865 ansågs uppgå till 213,949,000 R:dr och förut icke under något år uppnått så högt belopp, har, enligt förestående beräkningar, för år 1866 stigit till 219,976,000 R:dr, hvilken tillökning uteslutande har sin grund i ett förhöjdt importvärde. Det visar sic således att, jemte det införseln af guld och silfver i mynt och plantsar år 1866 öfversteg föregående årets enahanda införsel med en till 653,974 R:dr uppskattad qvantitet, värdet af de till riket förstnämnda år införda varor öfverskjutit det för varu-införseln år 1865 beräknade värde med omkring 6J millioner R:dr. I afseende å exporten förekommer deremot, att år 1866, då guld och silfver i mynt och plantsar utfördes för ett belopp af 880,913 R:dr, värdet af den öfriga utförseln med nära 2 millioner R:dr understigit värdet af den egentliga varu-utförseln år 1865, under hvilket år af förenämnda metaller icke utfördes för mera än 9,137 R:dr. Omförmälda, vid jemförelse med 1865 års införselsbelopp, för år 1866 höjda importvärde motsvaras till viisendtlig del af en samma år med nära 3^ millioner % ökad införsel af bomull, å hvilken vara det på Stockholms börs noterade medelpris under året utgjorde 1 R:dr 63 öre pr "BE. Af bomullsgarn ökades jemväl importen, ehuru i mindre betydlig mån, nemligen af hvitt garn från 1,124,939 till 1,354,313 Œ och af färgadt garn från 90,675 till 146,591 «. Hvad i öfrigt råämnen för inhemsk förädlings-industri beträffar, så ökades år 1866, i förhållande till importen föregående året, den införda qvantiteten oberedda hudar och skinn från 51,142 till 54,191 Centner, af talg från 37,523 till 41,475 Centner samt af råa eller nativa mineral-oljor från 1,003,815 till 1,609,778 «. Deremot minskades importen af ull från 3,295,755 till 2,682,161 ff; af råsocker från 35,584,256 till 34,770,720 «; af tobaksstjelk från 1,435,494 till 1,351,267 S och aï tobaksblad, med blott en mindre qvantitet eller från 4,237,496 till 4,224,124 «. Den under sednare åren allt större omfattning uppnående importen af stenkol ökades från 17,050,586 Kub-.fot år 1865 till 17,487,867 Kub:fot år Införseln af spanmål var år 1866 i sin helhet större än under föregående året. Sålunda ökades den införda qvantiteten af hvete från 88,859 till 112,185 Kub:fot; af råg från 613,829 till 1,360,156 KmV.fot; af ärter från 19,475 till 21,041 Kub:fot och af rågmjöl från 105,934 till 175,515 Centner. Deremot förekom en, ehuru mindre betydlig, minskning i införseln af korn och hvetemjöl, nemligen af kom från 111,378 till 103,650 Kub:fot och af hvetemjöl från 186,890 till 186,351 Centner. Hvad ladugårdsprodukter angår, så visar sig, vid sammanställning af förhållandena under hvartdera af de begge ifrågavarande åren, att importen år 1866 ökats af smör från 22,387 till 23,845 Centner, men deremot minskats af ost från 12,219 till 8,514 Centner, af fläsk från 17,641 till 15,281 Centner och af kött från 11,609 till 6,747 Centner. Med undantag hvad artikeln konjak och annat fruktbränvin angår, deraf importen ökades från 120,177 kannor år 1865 till 185,756 kannor år 1866, minskades sistnämnda år den införda qvantiteten af öfriga slagen bränvin och sprit, eller af arrak från 504,354 till 414,651 kannor, af rumm från 247,053 till 228,214 kannor samt af genever och andra slag från 30,834 till 23,203 kannor, allt af 50 % alkoholhalt. Af vin angåfvos år 1865 till förtullning 3,274,481 tt på fat och 75,743 kannor på buteljer. Ar 1866 förtullades åter 3,592,115 % på fat och 77,710 kannor på buteljer. Af raffineradt socker, dera tullen år 1866 nedsattes från 13 till 12 öre pr <ù, förtullades sistnämnda år 6,744,137 % mot 7,972,198 «år 1865, och af sirup minskades importen från 4,332,007 «sistnämnda år till 3,890,158 «år Den förtullade qvantiteten kaffe nedgick från 16,860,775 «år 1865 till 15,207,384 år 1866.

78 Importen af alla slags Jeta, icke flygtiga oljor minskades från 4,703,145 % år 1865 till 3,421,612 S år 1866; men deremot förekom detta år, jemte förut uppgifna tillökning i importen af råa mineral-oljor, en ökad införsel af rektificerade dylika oljor, deraf förtullades 2,048,969 «år 1866, mot 1,151,360 «år Beträffande de hufvudsakligaste slagen af väfnader, så har af andra än de till felb eller plys hörande slag utaf helsidenväfnåder, å hvilka tullen år 1866 nedsattes från 3 R:dr till 2 R:dr 50 öre pr %, införseln ökats från 22,506 " år 1865 till 26,615 % år Vidare ökades år 1866, vid jemförelse med importen föregående året, den införda qvantiteten af halfsidenväfnader, andra än felb och plys, från 56,693 till 89,168 S; af ylleväfnåder, andra slag än filtar, mattor och pressduk, från 978,695 till 997,130 <ä; af oblekta och ofärgade, i tulltaxan ej specificerade, bomullsväfnader från 196,078 till 204,092 <EE, samt af blekta eller färgade väfnader från 271,556 till 285,828 ffi; hvaremot importen minskades af yllefiltar och yllemattor från 137,780 till 126,011 «samt af tryckta eller pressade bomullsväfnader från 328,592 till 319,790 S. Tullen å andra pjeser af oäkta porslin än tallrikar nedsattes år 1866, för omålade från 7 till 6 öre samt för målade från 12 till 10 öre pr %. Samma år infördes af förra slaget 119,317 «, mot 107,898 <E under föregående året, och af det sednare slaget 144,807 S, mot 144,962 % år Af äkta porslin infördes, hvitt eller enfärgadt 43,953 & år 1865 och 63,216 & år 1866, samt förgyldt eller måladt 114,580 «år 1865 och 129,739 «år Hvad de hufvudsakligaste exportartiklarne angår, så framställer sig år 1866, vid jemförelse med utförseln år 1865, följande förhållande. från dylika Den utförda qvantiteten minskades af rå och osmält malm från 432,770 till 383,759 Centner, af tackjern 376,633 till 356,750 Centner, af jernplåtar från 16,000 till 13,040 Centner, af spik utaf 1,6 tums längd och deröfver från 30,371 till 23,475 Centner och af stål från 110,430 till 49,495 Centner; men ökades af smältstycken från 92,553 till 111,149 Centner, och af stångjern från 2,105,654 till 2,721,140 Centner, hvilken sistnämnda qvantitet är den högsta, som hittills under något år blifvit utförd och med 424,959 Centner öfverger det förut eller år 1860 i afseende å denna artikel uppnådda största exportbelopp. Det å Stockholms Börs noterade medelpris å varan, h vil k et, pr Centner beräknadt, förenämnda år 1860 utgjorde 7 R:dr 50 öre och år 1865 stigit till 7 R:dr 75 öre, hade likväl år 1866 nedgått till 7 R:dr. Vidare ökades exporten af band-, bult- och knippjern från 56,966 till 90,487 Centner samt afjern- och ståltråd från 103,619 till 192,176 &. Af garad koppar samt kopparskrot utfördes 37,260 Centner år 1865 och 36,945 Centner år 1866, samt af kopparplåtar 578 Centner år 1865 och 244 Centner är Utförseln af zinkblende ökades från 263,412 Centner år 1865 till 274,778 Centner år Likaledes ökades exporten af oarbetadt bly, nemligen från 5,277 Centner år 1865 till 6,146 Centner år I trävaruskeppningen företer sig för år 1866 en minskning mot föregående årets export af plankor och bräder från 58,173,227 till 56,208,694 Kubrfot; af bjelkar och spärrar utaf större dimensioner från 13,342,388 till 12,255,527 Kubrfot samt af sleepers från 79,929 till 28,035 st.; hvaremot den utförda qvantiteten ökades af bjelkar och spärrar utaf mindre dimensioner från 467,229 till 633,385 st. samt af master och spiror, deruti inberäknade telegraf- och grufstolpar, från 2,935,945 till 4,997,363 st. Af tändstickor utfördes 2,229,354 «år 1865 och 2,958,626 «år Exporten minskades af tjära från 150,257 Centner år 1865 till 145,280 Centner år 1866 och af beck från 39,357 Centner år 1865 till 6,346 Centner år Af alla de särskilda slagen omalen spanmål har den år 1866 utförda qvantitet understigit föregående årets export af samma varor. Sålunda minskades utförseln af hqfre från 11,838,811 till 10,143,900 Kub:fot; af hvete från 259,862 till 221,821 Kub:fot; af korn från 1,836,529 till 1,636,110 Kub:fot; af råg från 341,946 till 174,090 Kub:fot; af ärter från 65,625 till 21,525 Kub:fot; af blandsäd från 35,474 till 25,301 Kukfot och o af vicker från 4,047 till 1,677 Kub:fot, Ar 1866 hade emellertid en mer och mindre betydlig stegring i de

79 car 1865 noterade medelpris å dessa varor inträffat ; i hvilket afseende och hvad de förnämsta spanmålsslagen angår Collegium får hänvisa till den pag. 74 förekommande uppgift i ämnet. Exporten af hvete- och rågmjöl var år 1866, såsom vanligt, mindre betydlig;, dock hade den sistnämnda år utförda qvantitet hvetemjöl ökats från 5,723 Centner år 1865 till 10,934 Centner; hvaremot utförseln af rågmjöl minskades från 7,007 Ceutner ar 1865 till 6,781 Centner år Exporten af nötkreatur ökades från 7,212 stycken år 1865 till år Deremot minskades utförseln af får från 11,268 stycken år 1865 till 8,777 år 1866 och af svinkreatur från 15,706 stycken år 1865 till 8,722 år Af fläsk ökades exporten från 4,317 Centner år 1865 till 6,788 Centner år 1866; men af kött minskades den utförda qvantiteten från 3,830 Centner år 1865 till 2,833 Centner år Exporten af smör, som år 1865 uppgick till den förut icke under något år uppnådda qvantitet af 11,642 Centner, minskades år 1866 till 8,684 Centner. Sistnämnda år utfördes 631 Centner ost mot 489 Centner år Slutligen är att anmärka en ökad export af kreatursben från 13,840 Centner år 1865 till 19,980 Centner år 1866; af lumpor från 10,312 Centner år 1865 till 12,383 Centner år 186(5 samt af papper från 857,413 % år 1865 till 1,278,640 % år Jemlikt hvad tabellen N:o 2 utvisar, har sammanlagda beloppet af den för införda varor uppburna tull år 1866 uppgått till 12,619,236 R:dr, hvilken summa med 759,626 R:dr understiger den, som tulluppbörden år 1865 inbringat. t>" För följande artiklar kunna de influtna tullbeloppen beräknas hafva i jemna tusental utgjort: De på Stockholms och Götheborgs Börser anmälda vexelslut i främmande myntslag hafva uppgifvits utgöra följande belopp: År 1857.

80

81 Enligt erhållna uppgifter hafva â Stockholms Börs för nedannämnda artiklar varit gällande följande medelpris, som, livad tullpligtiga artiklar angår, beräknats för varan oförtullad: Ar 1866 importerades följande varuqvantiteter till:

82 Samma år inkom på Nederlag i Enligt meddelad uppgift oxnort-artiklar: hafva â Stockholms Börs varit gällande följande medelpris å nedannämnda

83 Ar 1866 exporterades: Stångjern: från Götheborg 1,008,312 Centner; från Stockholm 1,002,747 Centn.; från Gefle 469,471 Centn.; från Norrköping 50,663 Centn.; från Hudiksvall 40,379 Centn.; frän Sundsvall 34,969 Centn.; från Söderhamn 31,973 Centn.; från Hemösand 25,349 Centn.; från Warberg 13,498 Centn.; från Wisby 10,919 Centn.; från Westervik 9,975 Centn.; från Nyköping 7,979 Centn.; från Malmö 5,005 Centn.; från Grisslehamn 2,400 Centn.; från Söderköping 1,879 Centn. och från Calmar 1,878 Centn. Stål: från Stockholm 25,215 Centn.; från Götheborg 15,499 Centn.; från Uddevalla 4,302 Centn.; från Norrköping 2,678 Centn. och från Gefle 1,226 Centn. Koppar, garad: från Norrköping 17,828 Centn.; från Stockholm 9,903 Centn.; från Gefle 3,441 Centn. och från Götheborg 2,970 Centn. Plankor och bräder: från Götheborg 10,370,056 Kub:fot; från Hemösand 8,015,194 Kubrfot; från Gefle 7,758,397 Kub:fot; från Söderhamn 7,195,069 Kubrfot: från Sundsvall 6,768,502 Kubrfot; från Umeå 3,004,528 Kubrfot; från Piteå 2,523,489 Kubrfot; från Haparanda 1,437,504 Kubrfot; från Stockholm 1,388,699 Kubrfot; från Hudiksvall 1,335,536 Kubrfot; från Oscarshamn 1,058,883 Kubrfot; från Westervik 971,376 Kubrfot; från Luleå 952,653 Kubrfot; från Calmar 833,470 Kubrfot; från Söderköping 492,923 Kubrfot; från Wisby 457,149 Kubrfot; från Warberg 272,246 Kubrfot; från Uddevalla 233,780 Kubrfot; från Carlshamn 226,290 Kubrfot; från Norrköping 213,097 Kubrfot; från Strömstad 207,659 Kubrfot; från Halmstad 191,404 Kubrfot; från Malmö 102,564 Kubrfot; från Nyköping 92,626 Kubrfot; från Carlskrona 60,366 Kubrfot; från Christianstad 16,557 Kubrfot; från Landskrona 6,765 Kubrfot; från Ystad 5,613 Kubrfot och från Helsingborg 5,084 Kubrfot. Bjelkar och spärrar, 6,6 tums eller deröfver: från Sundsvall 6,352,540 Kubrfot; från Söderhamn 1,632,121 Kubrfot; från Hemösand 1,099,974 Kubrfot; från Piteå 888,586 Kubrfot; från Luleå 597,214 Kubrfot; från Hudiksvall 453,011 Kubrfot; från Gefle 319,277 Kubrfot; från Wisby 198,078 Kubrfot; frän Calmar 189,280 Kubrfot; från Umeå 170,152 Kubrfot; från Halmstad 98,338 Kubrfot; från Malmö 47,191 Kubrfot; från Stockholm 42,924 Kubrfot; från Götheborg 32,633 Kubrfot; från Strömstad 24,520 Kubrfot; från Oscarshamn 22,502 Kubrfot; från Westervik 19,295 Kubrfot; från Haparanda 19,013 Kubrfot; från Carlshamn 15,035 Kubrfot; från Warberg 10,752 Kubrfot; från Norrköping 2,816 Kubrfot och från Carlskrona 2,715 Kubrfot; 9,337 Kubrfot; från Christianstad 5,284 Kubrfot; från Jönköping under 6,6 tum: från Piteå 317,664 st.; från Umeå 126,904 st.; från Luleå 32,206 st.; från Halmstad 26,717 st.; från Sundsvall 21,335 st.; från Wisby 18,292 st.; från Malmö 16,450 st; från Westervik 15,237 st.; från Calmar 13,991 st.; från Götheborg 12,348 st.; från Haparanda 11,944 st.; från Oscarshamn 10,475 st.; från Hemösand 4,525 st.; från Christianstad 1,440 st. och från Warberg 1,347 st. Spanmdl: från Götheborg 3,329,706 Kubrfot hafre, 25,265 Kubrfot blandsäd, 14,791 Kubrfot korn, 14,635 Kubrfot råg, 9,518 Kubrfot arter och åkerbönor samt 3,831 Kubrfot hvete; från Helsingborg 2,037,092 Kubrfot hafre, 172,043 Kubrfot korn och 119,345 Kubrfot hvete; från Uddevalla 693,324 Kubrfot hafre; från Malmö 659,717 Kubrfot korn, 586,947 Kubrfot hafre, 21,925 Kubrfot hvete, 5,526 Kubrfot råg samt 2,607 Kubrfot ärter och åkerbönor; från Ystad 568,197 Kubrfot hafre, 355,908 Kubrfot korn samt 8,304 Kubrfot ärter och åkerbönor; från Landskrona 536,961 Kubrfot hafre, 233,395 Kubrfot korn och 55,646 Kubrfot hvete; från Söderköping 454,119 Kubrfot hafre och 20,205 Kubrfot råg; från Kongelf 421,391 Kubrfot hafre; från Norrköping 390,842 Kubrfot hafre och 36,983 Kubrfot råg; från Stockholm 234,204 Kubrfot hafre, 18,544 Kubrfot råg och 2,921 Kubrfot korn; från Halmstad 207,176 Kubrfot hafre och 6,716 Kubrfot hvete; från Strömstad 191,556 Kubrfot hafre och 1,075 Kubrfot vicker; från Warberg 179,854 Kubrfot hafre; från Westervik 121,701 Kubrfot hafre; från Trelleborg 118,798 Kubrfot korn, 21,925 Kubrfot hafre, 2,753 Kubrfot hvete och 1,241 Kubrfot råg; från Nyköping 68,133 Kubrfot hafre och 32,907 Kubrfot råg; från Calmar 61,714 Kubrfot korn, 56,405 Kubrfot hafre och 7,980 Kubrfot råg; från

84 Wisby 31,757 Kub:fot råg, 15,421 Kub:fot korn och 9,055 Kub:fot hvete; från Carlskrona 26,400 Kub:fot hafre; från Wenersborg 10,359 Kubrfot hafre och 2,513 Kub:fot råg samt från Oscarshamn 7,608 Kub:fot hafre. Tjära: från Piteå 56,955 Centn.; från Stockholm 38,166 Centn.; från Umeå 28,164 Centn.; från Haparanda 7,092 Centn.; från Götheborg 5,838 Centn.; från Carlshamn 4,767 Centn, och från Calmar 1,189 Centn. Utrikes sjöfarten i allmänhet. Följande tabell utvisar för nedannämnda år antalet och den i Nyläster angifna drägtigheten af dels de fartyg, sotn från utrikes ort med last ankommit till Svenska hamnar, dels de fartyg, hvilka från sådana hamnar med last afgått till utrikes ort. Till Sverige ankommo med last från utrikes ort: Från Sverige afgingo med last till utrikes ort: Af förestående uppgifter synes, att sammanlagda drägtigheten af de år 1866 med last till Sverige ankomna och derifrån afgångna fartyg utgjort 638,610 Nyläster samt med 35,181 Nyläster öfverskjutit de är 1865 med last till riket ankomna och derifrån afgångna fartygens drägtighet. I jemförelse med förhållandet sistnämnda år ökades år 1866 lästetalet för Svenska fartyg med 25,496 Nyläster och för andra främmande fartyg än Norska med 25,974 Nyläster; h varemot för Norska fartyg lästetalet minskades med 16,289 Nyläster. Uti ofvan uppgifna antal fartyg äro icke inberäknade post- och isbåtar samt icke heller sådana omätta båtar, som äro i Tullverkets tabeller särskildt upptagna. Antalet af omätta med last till Sverige från utrikes ort ankomna och dit från Sverige med last afgångna båtar har, enligt Tullverkets uppgifter, varit följande:

85 Svenska och främmande fartygs andel i in- och utförseln, beräknad efter laddningarnes antagna värde, har under de sistförflutna tio åren varit följande: Införsel. Utförsel. Under samma tid hafva de för in- och utgående- fartyg erlagda lastpenningar utgjort följande belopp: För inkommande fartyg. För utgående fartyg. eller år 1866 sammanlagdt för inkommande och utgående fartyg 435,340 R:dr mot 421,446 R;dr år 1865.

86 Till upplysning om den fraktfart, som år 1866 egt rum dels med Svenska fartyg emellan nedannämnda främmande länder och ett tredje land och dels med dessa länders fartyg emellan Sverige-och ett tredje land, får Collegium meddela följande öfversigt:

87 Förhållandet med Svenska skeppsfarten på främmande länder, jeinförd med den Norska, har, så vidt de till Collegium inkomna handlingar utvisa, under de sednast förflutna tio åren varit följande: Svenska fartyg. Norska fartyg. Från Sverige: Från Utrikes ort: Enligt hvad tabellen N:o 8 utvisar, bestod Sveriges handelsflotta vid 1866 års slut af 3,323 fartyg om 89,559 Nyläster eller 168 fartyg samt 6,035 Nyläster mera än som vid 1865 års utgång funnos upptagna. För Stockholms handelsflotta förekommer en tillökning af 66 fartyg och 850 Nyläster samt för Götheborgs af 11 fartyg och 1,016 Nyläster. Gefle handelsflotta har minskats med 3,fartyg men ökats med 55 Nyläster De öfriga stapelstädernas fartyg hafva ökats till antalet med 23 och till lästetalet med 1,081 Nyläster. Sjöoch uppstäders samt köpingars fartyg hafva ökats med 3 och till lästetalet med 714 Nyläster. Landsbygdens fartyg hafva ökats med 68 och 2,319 Nyläster. I afseende å den uppgifna tillökningen år 1866 i Sveriges handelsflotta har Collegium dock bort erinra, att denna tillökning till någon del torde hafva sin grund i de för samma år erhållna fullständigare uppgifter å ångfartyg och deras lästetal. Under år 1866 hafva af stapelstädernas fartyg 20 om 1,491 Nyläster försålts till utrikes ort, 28 fartyg om 1,266 Nyläster förolyckats, 3 om 72 Nyläster kasserats samt 36 om 3,044 Nyläster blifvit nybyggda och första gången afmätta. Till utrikes sjöfart hafva under år 1866 varit använda af stapelstädernas fartyg 725 om 50,412 Nyläster, af öfriga städers och köpingars fartyg 95 om 3,006 Nyläster och af landtmannafartygen 442 om 14,787 Nyläster.

88 o Af 1866 utfärdades af Collegium 302 Svenska fribref eller 54 flera än under nästföregående året. Af ifrågavarande fribref meddelades 33 för utrikes byggda och i Sverige naturaliserade fartyg om sammanlagdt 2,206 Nyläster, 44 för städerna tillhöriga, nybyggda fartyg om 3,121 Nylilster, 63 för landtmän tillhöriga, likaledes nybyggda om 1,228 Nyläster samt öfriga fribref till ett antal af 162 för äldre fartyg, hvilka förut varit med dylika handlingar försedda. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormhktigste, AUernådigstc Konung! Eders Kong). Majtts underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåtar, C. F. AF STRÖM. J. SJÖBERG. Stockholm den 5 November G. Hegardt.

89 N:o 1. Utdrag af General-sammandragen öfver Rikets införsel och utförsel år 1866, jemte uppgift, så vidt i Collegium kunnat åstadkommas, på total-summan af den för hvarje tullpligtig artikel enligt Tull-Taxa af den 24 Mars 1865 influtna afgift. utmärker de artiklar, för hvilka, i anseende till beskaffenheten af tullbestämmelserne och saknaden af närmare spécification af de förtnllade varu-qvantiteterna, någon uträkning af influtna tullbeloppet icke kunnat i CoIIegium verkställas.

90 Införsel 1866.

91 Införsel 1866.

92 Införsel 1866.

93 Införsel 1866.

94 Införsel 1866.

95 Införsel 1866.

96 Införsel 1866.

97 Införsel 1866.

98 Införsel 1866.

99 Utförsel 1866.

100 Utförsel 1866.

101 Utförsel 1866.

102 Utförsel 1866.

103 Utförsel 1866.

104 År 1866 reexporterade, förtullade eller vid införsel tullfria varor.

105 g Utrikes Birättélse för år

106 N:o 2. Öfversigt af Tulluppbörden åren ; deruti likväl icke äro inberäknade lastpenningar, nederlags- och transito- eller fyr- och båkafgifter.

107 N:o 3. Sammandrag af de från Kongl. Norska Regeringen till Commerce-Collegium insända uppgifter rörande Svenska sjöfarten till och från Norge år 1866.

108 Ofversigt af Sveriges handelsförhållanden med andra länder år 1866 efter de in- N:o

109 4. och utförda varuartiklarnes, enligt antagna grunder beräknade, total-värde.

110 N:o 5. Tabell, utvisande förhållandet emellan det efter antagna grunder beräknade värdet af Sveriges införsel från och utförsel till särskilda länder år 1866.

111

112 Sammandrag af de hos General-Tullstyrelsen upprättade förteckningar öfver antalet last ankomna och derifrån med last till samma länder N:o

113 6. och drägtigheten i nyläster af de år 1866 från nedannämnda länder till Sverige med afgångna Svenska och Norska samt främmande fartyg.

114 Sammandrag af de hos General-Tull-Styrelsen upprättade förteckningar öfver de fartyg, särskildt upptagande hvarje nations N:o

115 7. åren till Sverige med last eller i barlast ankomna Norska och främmande fartyg och deras drägtighet i nyläster.

116 Sammandrag af de för nedannämnda år till Commerce-Collegium inkomna och landtmäns mätte fartyg samt N:o

117 8. förteckningar öfver antalet och drägtigheten, i nyläster, af städers, köpingars stapelstädernas skeppare och sjöfolk. sammandraget upptagna år, hvarunder Finland tillhörde Sverige, äro Finska fartygen uteslutna.

118 Uppgift på antalet och drägtigheten af de, innevånare i rikets städer utrikes sjöfart under N:o

119 9. och köpingar samt landtmän tillhöriga fartyg, som varit begagnade till åren

120 Jemförelse emellan rikets in- och utförsel under åren af N:o

121 10. sådane varor, som till något betydligare belopp blifvit in- eller utförde.

122

123

124